Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1 Inledning

2 Sammanfattning och finansiering

3 Fördelningspolitisk analys

4 Kommunernas ekonomi

4.1 Kommuner i kris

4.2 Sverigedemokraterna hade rätt

4.3 Stöd till kommunerna

4.4 Välfärd och medborgarskap

5 Sjukvård och omsorg

5.1 Ett vårdsystem med allt sämre tillgänglighet

5.2 Höjda ambitioner – kortare köer

5.3 Psykisk ohälsa

5.4 Tandvårdsreform

5.5 En miljard till Sveriges äldreomsorg

5.6 Medborgarskapets betydelse för vård i Sverige

6 Lag och ordning

6.1 En av statens kärnuppgifter

6.2 Mer resurser till Polismyndigheten

6.3 Sveriges Domstolar och Kriminalvården

6.4 Säkerhetspolisen

7 Transporter

7.1 Sänkt skatt på bensin och diesel

7.2 Nej till miljöskadlig biodiesel

7.3 Höjd milersättning

7.4 Nej till försämrat reseavdrag

7.5 Nej till bonus–malus

7.6 Satsningar på infrastruktur

7.7 Satsning på sjöfarten

7.8 Slopad flygskatt

8 Rädda pensionerna

8.1 Avskaffa pensionärsskatten helt

8.2 Höjt grundskydd för pensionärer

8.3 Högre pensionsavsättningar

8.4 Underlätta privat pensionssparande

8.5 Sänk skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

8.6 Ingen höjd pensionsålder

8.7 Slopad kvalificeringsregel

9 Grundtrygghet för barnfamiljer

9.1 Stärk de socioekonomiskt svaga barnfamiljerna

9.2 Stärkt föräldraförsäkring

9.3 Bidrag till förstföderskor

9.4 Graviditetsdagar och mödravårdsbesök

9.5 Höjt underhållsstöd

10 Trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

10.1 Rehabilitering före utförsäkring

10.2 Höjt tak för bostadstillägg för den med sjukersättning

10.3 Sjukersättning för ökad trygghet och rehabilitering

10.4 Bemötande vid psykisk ohälsa

10.5 Inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktionshinder

10.6 Assistansersättning

10.7 Flyktingundantaget i sjuk- och aktivitetsersättningen

11 Jobb och tillväxt

11.1 Sänkt inkomstskatt för både löntagare och pensionärer

11.2 Sänkt arbetsgivaravgift

11.3 Minskade sjuklönekostnader

11.4 Reformera Arbetsförmedlingen

11.5 Skyddsombud

11.6 Lärlingsanställningar

11.7 Starta eget-bidrag

11.8 Statligt finansierad a-kassa

12 Landsbygden

12.1 Satsning på areella näringar

12.2 Prioritera svenskt jordbruk

13 Utbildning

13.1 Slopat karensavdrag och förskolemiljard

13.2 Läraryrkets status höjs

13.3 Trygghetsmiljard

13.4 Tvååriga praktiska gymnasier

13.5 Teknikbrygga

13.6 Kvalitetssatsning på högskolor och universitet

13.7 Ett statligt forskningsinstitut

14 Miljö, energi och minskade utsläpp av växthusgaser

14.1 Innovativ miljöteknik

14.2 Fossilfri elproduktion

14.3 Ingen skatt på avfallsförbränning

14.4 Vätgasstrategi

15 Försvar och säkerhet

16 Internationell samverkan

17 Kultur och sammanhållning

17.1 Kulturarvsmiljard

17.2 Kulturlotsar och Sverigecenter

17.3 Bibliotekssatsning

18 Bostadspolitik

18.1 Höjt bostadsbidrag

18.2 Ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper

18.3 Klassificera studentbostäder som elevhem

18.4 Skatt vid andrahandsuthyrning

19 Skatter

Inkomstskatter

19.1 Ytterligare jobbskatteavdrag för både löntagare och pensionärer

19.2 Återställd SINK-skatt

19.3 Nej till slopad värnskatt

Avgifter för företag

19.4 Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag

19.5 Lägre sjuklönekostnader

19.6 Återställda momssatser

Kapitalskatter

19.7 Utfasade ränteavdrag

19.8 Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

Punktskatter

19.9 Lägre skatt på bensin och diesel

19.10 Slopad flygskatt

19.11 Slopad kemikalieskatt

19.12 Nej till skatt på plastpåsar

19.13 Nej till skatt på avfallsförbränning

19.14 Återställd skatt på kraftvärmeverk

19.15 Avskaffad bonus–malus

Övrigt

19.16 Slopad förmånsbeskattning av sjukvård

20 Tabeller per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

21 Statsbudgeten och den offentliga sektorn

21.1 Utgiftstak för staten

21.2 Statsbudgetens inkomster

21.3 Statsbudgetens saldo och statsskuld

21.4 Den offentliga sektorns finanser

21.5 Kommunsektorns finanser

21.6 Förslag till utgiftsramar 2020

21.7 Förslag till utgiftsramar 2021–2022

21.8 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2020

21.9 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2021–2022

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 392 miljarder kronor för 2020 och 1 443 miljarder kronor för 2021 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.1).
3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt vad som anförs i motionen (avsnitt 21.8) samt ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.9).
5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.6).
6. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2020 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.4).
7. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.7).

1   Inledning

Allt fler tecken visar på att svensk ekonomi är på väg in i en avmattningsfas, vilket är högst oroande mot bakgrund av tillståndet under högkonjunkturen. Det senaste året har tillväxten uppgått till 1,4 procent, en svag utveckling ur ett historiskt perspektiv, samtidigt som den förväntade tillväxten för 2020 justerats ned från 1,6 procent till 1,4 procent.[1] Högkonjunkturen bedöms bestå men avta under 2020.

Konjunkturinstitutet gör bedömningen att arbetslösheten väntas öka under 2020 från 6,4 procent till 6,5 procent[2], det råder dock osäkerheter kring prognosen sett till att arbetslösheten på kort tid stigit mer än väntat. Under augusti månad uppgick arbets­lösheten till 7,1 procent, en ökning med 1 procentenhet på ett år, säsongsjusterat mot­svarar det en arbetslöshet på 7,4 procent, vilket är den högsta noteringen på fyra år.[3] Därmed placerar sig Sverige över EU:s genomsnitt, och regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 kommer inte att uppfyllas på långa vägar. Att det dessutom finns en omfattande dold arbetslöshet torde vara ställt bortom allt tvivel.

Sverige har generellt sett misslyckats med integrationen av nyanlända migranter, inte minst på arbetsmarknaden, trots att det har varit en uttalad politisk prioritering under flera mandatperioder. Man kan befara att många av dem som fick asyl beviljad under migrationskrisen inte kommer in på arbetsmarknaden, vilket resulterar i högre jämviktsarbetslöshet och sämre offentliga finanser och en överhängande risk för ett permanent utanförskap och segregation. En oundviklig slutsats är att inflödet av migranter, som vid ankomst står långt eller mycket långt från arbetsmarknaden, måste minska radikalt.

En avmattande konjunktur och ökade kostnader för asylmottagning, i takt med att de statliga anslagen fasas ut, innebär tilltagande ekonomiska problem för Sveriges kommu­ner. Utan tvekan innebär asylmottagandet en stor ekonomisk förlust för kommunerna, med höjda skatter som följd, inte minst för glesbygdskommuner och landsbygdskom­muner. En konsekvens är minskad attraktionskraft för kommuner som tvingas höja kommunalskatten, detta i kombination med regeringens föreslagna skattehöjningar på transport i områden där kollektivtrafiken är bristande.

En ljusglimt, tills vidare, är att statens finanser är förhållandevis stabila, vilket trots svåra prioriteringar innebär ett visst handlingsutrymme. Sverigedemokraternas slutsats är att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas situation och vidta åtgärder som håller ihop landet och bidrar till sammanhållning och tillit.

Satsningar på småföretagande, billigare transporter, stärkt rättsväsende och ett större statligt ansvar för sjukvården är satsningar som sticker ut i Sverigedemokraternas förslag till riksbudget för 2020.

2   Sammanfattning och finansiering

Tabell 1 Större satsningar och en översikt över finansieringen

Miljarder kronor

Satsningar	2020	2021	2022
Ytterligare satsningar på kommunsektorn	5,0	10,0	15,0
Höjd milersättning	1,5	1,6	1,6
Sänkt skatt på bensin och diesel (1 kr/liter och avskaffad indexering, slopade nedsättningar)	1,9	3,5	5,2
Sänkt skatt för löntagare och pensionärer	10,0	10,0	10,0
Höjt grundskydd (200 kr + 800 kr)	3,3	3,3	3,5
Vård och omsorg	4,5	4,8	5,1
Rättsväsende	5,7	6,6	8,6
Stärkt och avgiftsfri arbetslöshetsförsäkring	3,8	3,9	3,9
Småföretagarna (sänkt arbetsgivaravgift och slopat sjuklöneansvar)	8,2	13,1	12,9
Assistansersättning, återställning av LSS	0,7	1,0	1,2
Barnfamiljer (bostadsbidrag + höjd föräldraförsäkring 85 %, höjt tak föräldraförsäkring till 12 pbb)	2,7	2,7	2,7
Slopad kemikalieskatt	1,8	1,6	1,6
Slopad flygskatt	1,5	1,5	1,5
Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar	0,9	0,9	0,9
Återställd SINK-skatt	0,4	0,4	0,4
Slopad förmånsbeskattning av sjukvård	1,1	1,1	1,1
Slopad skatt på plastpåsar	2,1	2,8	2,8
Slopad skatt på avfallsförbränning	0,2	0,4	0,5
Summa	56,0	70,0	79,5
Finansiering av satsningar
Migration och integration (utg.omr. 8 + utg.omr. 13)	5,6	9,2	12,2
Reformerad arbetsförmedling	10,0	17,3	19,4
Återställda momssatser (restaurang och catering, hämtmat, burkar och flaskor)	12,5	11,1	11,4
Effektiv miljöpolitik	4,1	5,0	5,1
Utvecklingsår	0,2	0,6	1,0
Påbörjad utfasning av ränteavdrag (1 procentenhet per år)	0,8	1,7	2,7
Ingångsavdrag	1,7	4,8	6,2
Särbeskattning vissa stödområden	1,4	1,4	1,4
Värnskatt	6,1	6,1	6,1
Byggsubventioner			2,0
Anpassad biståndsram (0,7 % av BNP)	15,6	16,2	16,9
Höjd mineralersättning	1,3	1,3	1,3
Summa	59,3	74,6	85,7

3   Fördelningspolitisk analys

Det går inte att uppnå ett samhälle som är helt ekonomiskt jämlikt. Människor är olika och kommer alltid att prioritera olika vad gäller utbildning, arbete och sparande. Och man lyckas olika väl. Historiens dom över försöken att forcera fram total ekonomisk jämlikhet är hård.

Med detta sagt strävar Sverigedemokraterna efter ett samhälle som präglas av sammanhållning. Det finns många aspekter på detta, och ekonomi är en av dem. Det är samhällets uppgift att stödja svaga grupper i samhället, och det är inte fel att relativt välavlönade får dra ett tyngre lass än andra.

Det är inget självändamål att behålla värnskatten för all framtid, frågan är snarare i vilken ordning man ska genomföra reformer, när det ekonomiska utrymmet är begränsat. För den som står på tröskeln till arbetsmarknaden kan lägre skatt på arbete innebära ett extra incitament att utbilda sig, söka ett arbete eller på annat sätt anstränga sig extra för att ta steget från bidrag till självförsörjning. Sverigedemokraterna prioriterar därför skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare och ytterligare sänkt skatt för pensionärer framför ett slopande av värnskatten, vilket för övrigt utgör en större skattelättnad för skattebetalarna som kollektiv.

Sverigedemokraternas förslag till statsbudget innebär dessutom ett steg mot större ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Framför allt är det ökade garanti­pensioner som direkt gynnar en grupp fattigpensionärer, där kvinnor är i överväldigande majoritet.

Figur 1 Fördelningseffekter per inkomstgrupp

I kontrast till regeringens budget gynnar Sverigedemokraternas politik låginkomsttagare. Figuren visar hur respektive budget påverkar inkomstdecil 1–10.[4]

4   Kommunernas ekonomi

Sverigedemokraternas förslag: Förstärk de allmänna bidragen till kommunerna med 5 miljarder kronor 2019, 10 miljarder kronor 2021 och 15 miljarder kronor 2022, utöver regeringens planerade förstärkningar.

4.1   Kommuner i kris

En stor andel av Sveriges kommuner befinner sig i ekonomisk kris. Över en tredjedel, 110 av totalt 290 kommuner, räknar trots högkonjunktur med underskott för 2019.[5] Detta kommer under de närmsta åren att leda till skattehöjningar, försvagningar av välfärden och andra mycket smärtsamma prioriteringar, utifrån ett redan ansträngt ekonomiskt läge. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan man räkna med att budget­förstärkande åtgärder på 20 miljarder krävs fram till 2022, om man antar att kommuner­na och regionerna höjer skatten med 13 öre och regeringen skjuter till 5 miljarder per år (se figur 2). Regeringens förslag om en förstärkning av det kommunala utjämningssy­stemet är ett steg åt rätt håll, men långt ifrån tillräckligt. Det finns dessutom en betyd­ande risk för att situationen förvärras drastiskt i händelse av en vikande konjunktur.

Figur 2 Underskott i kommunerna

Sveriges Kommuner och Landsting förutser stigande underskott för kommunerna, vilket kommer att medföra skattehöjningar och försämringar av välfärden.

Det förslag till statsbudget för 2020 som Sverigedemokraterna lägger fram, alltså detta dokument, syftar till att stärka kommunernas ekonomi på ett sätt som svarar till de behov som SKL redovisar.

4.2   Sverigedemokraterna hade rätt

En mycket starkt bidragande orsak till tillståndet i kommunerna är den illa genomtänkta migrationspolitik som under en längre tid har förts i Sverige. Efter migrationskrisen, som kulminerade 2015 men som absolut inte är över, går vi nu in i en fas där kostnad­erna för den ansvarslösa migrationspolitiken som förts i allt större utsträckning vältras över på kommunerna.

Sverigedemokraterna är den enda relevanta politiska kraft i Sverige som tydligt och konsekvent har varnat för denna utveckling, vilket har renderat smutskastning, förtal och i förekommande fall rena trakasserier från politiska meningsmotståndare.

Nu handlar det om att anpassa politiken till det läge som råder, snarare än att fastna i en diskussion om vad som skulle ha gjorts för fem, tio eller femton år sedan. Med detta sagt är den migrationspolitik som utformas idag avgörande för hur kommunernas väl­färd ska kunna finansieras i framtiden, och vi vädjar till andra partier att inte sopa detta närmast självklara faktum under mattan.

4.3   Stöd till kommunerna

Kommunernas situation är besvärlig, inte minst eftersom många avgörande beslut fattas på riksnivå och inte kan påverkas av folkvalda kommunpolitiker. Många kommuner behöver höja kommunalskatten, vilket dock kan dämpa arbetsmarknaden och i slutändan leda till lägre skatteintäkter, en utveckling som riskerar att accelerera under den kommande lågkonjunkturen. Samtidigt leder en åldrande befolkning till att behoven inom exempelvis äldreomsorgen ökar.

Självklart kan verksamheter effektiviseras på olika sätt, vilket sannolikt också kommer att vara nödvändigt. Men givet att man vill rädda svensk välfärd behöver kommunerna därtill tillföras medel från staten, vilket Sverigedemokraternas förslag på flera sätt gör.

Till att börja med stärks det kommunala utjämningssystemet med 5 miljarder 2020, vilket ökas till 10 respektive 15 miljarder för 2021 och 2022. Vidare skulle flera av Sverigedemokraternas föreslagna reformer direkt eller indirekt stärka kommunernas kassa. Ett tydligt exempel som gynnar kommunsektorn är övergången från 3-åriga till 2-åriga praktiska gymnasieprogram. Även förslaget om avdrag på den allmänna löne­avgiften för företag får en positiv ekonomisk effekt för kommunerna.

En skärpning av migrationspolitiken skulle också minska kommunernas åtaganden, och effekten av en stramare migrationspolitik kommer att stärkas efter tid, vilket emellertid är budgettekniskt svårt att beräkna.

4.4   Välfärd och medborgarskap

Det ligger i sakens natur att medborgare har mer långtgående sociala rättigheter än icke medborgare, även om det självklart ska gå bra att arbeta och bo i Sverige även om man kommer från ett annat land. Sverigedemokraterna förordar vissa begränsningar vad gäller skattefinansierad välfärd till icke medborgare, vilket i ett internationellt perspek­tiv är en helt normal ståndpunkt.

Vissa bidrag till utländska medborgare, exempelvis barnbidrag, bör å det snaraste omprövas, och Sverigedemokraterna står inte bakom reformerna om villkorslös vård till illegala migranter (undantaget akutvård, se avsnitt 5.6).

Den omedelbara offentligfinansiella effekten av detta är svår att uppskatta och inkluderas inte i den aktuella budgetkalkylen, men det skulle vara till gagn för både stat och kommuner, på både kort och lång sikt.

5   Sjukvård och omsorg

5.1   Ett vårdsystem med allt sämre tillgänglighet

Svensk vård håller hög internationell standard vad gäller medicinska resultat, men det finns enorma problem vad gäller vårdens kapacitet och tillgänglighet. Sverige hamnar numera långt ner i internationella jämförelser över antal vårdplatser per invånare och har enligt aktuella siffror lägst antal vårdplatser per 1 000 invånare i hela EU.[6] För vårdpersonalen är detta i sig ett arbetsmiljöproblem. Enligt en enkät publicerad av Läkarförbundet uppger sex av tio att vårdplatsbristen har negativ inverkan på deras arbete. Samtidigt växer vårdköerna, mellan 2013 och 2017 ökade andelen patienter som har fått vänta mer än 90 dagar på operation från 12 till 26 procent, och någon ljusning är för närvarande inte i sikte.[7]

Figur 3 Antal disponibla vårdplatser per 100 000 invånare inom slutenvården 2017

Sverige har lägst antal vårdplatser per 100 000 invånare i hela EU.[8]

Den främsta orsaken är personalbrist, i synnerhet utbildade läkare och specialistsjuk­sköterskor. Många regioner befinner sig i en ond spiral med uppsägningar och ökande kostnader till följd av ökande andel inhyrd personal. Problematiken bottnar delvis i rent demografiska orsaker och delvis i det faktum att medicinska landvinningar kan innebära större bördor för vårdkedjan. Jämförelser med exempelvis Danmark visar dock att nordiska länder har goda möjligheter att hålla jämna steg med utvecklingen och att svensk vård kan förbättras.

Sverigedemokraternas sjukvårdspolitik genomsyras av ett bevarande av offentlig­finansierad vård av högsta kvalitet, höjda ambitionsnivåer vad gäller tillgänglighet, stärkt statlig finansiering i kombination med ett större övergripande statligt ansvar samt bättre samordning mellan olika regioner. I dagens globaliserade samhälle måste också en seriös diskussion föras kring vem som ska ha tillgång till skattefinansierad vård.

Skattefinansierad sjukvård har endast legitimitet om den kan leva upp till hälso- och sjukvårdslagens ambitioner. Det innebär att tillgängligheten måste förbättras inom många verksamheter över hela landet. Kortare väntetider skulle bidra till ett stärkt förtroende för vården och skulle öka den offentliga hälso- och sjukvårdens legitimitet.

5.2   Höjda ambitioner – kortare köer

Sverigedemokraternas förslag: Sjukvården tillförs 2,1 miljarder relativt regeringens budget bland annat för att reducera köer och förbättra vidareutbildningen av sjuk­sköterskor.

Som patient ska man ha rätt att fritt välja offentligt finansierad vårdgivare för operationer och andra behandlingar, som ska levereras i enlighet med vad som redan fastställs av vårdgarantin. Om hemregionen inte kan erbjuda patienten behandling eller operation inom vårdgarantins dagar ska vederbörande hänvisas till en annan offentlig eller privat vårdgivare för att vårdgarantin ska kunna efterlevas. Om behandling eller operation inte kan erbjudas inom vårdgarantins ramar inom Sveriges gränser ska vårdgivaren hänvisa och erbjuda patienten vård utomlands, vilket inte ska innebära några extra kostnader för patienten.

Därför ska samverkansavtal upprättas mellan olika vårdgivare – offentliga och privata, svenska och utländska. Hemregionen ska ansvara för kontakterna med den hänvisade vårdgivaren, för journaler, transporter, uppehälle och för kontakter med utländska vårdgivare. Givetvis är den långsiktiga målsättningen att vård utomlands endast ska vara nödvändigt i undantagsfall.

Genom att tillföra resurser och ta tillvara tillgänglig kapacitet ska nio av tio patienter som väntar på behandling vara på rätt sida om vårdgarantins tidsgräns under 2021. Senast 2023 ska vårdgarantin gälla fullt ut. Vid särskilt allvarliga sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra akuta tillstånd, ska maximal väntetid vara 14 dagar. Utvecklingen i våra grannländer visar att detta inte är någon utopi, utan snarare en fråga om prioriteringar. Rent konkret ska detta uppnås genom att regionerna tillförs mer resurser, samt genom förbättrad samordning.

God kompetensförsörjning handlar i lika hög grad om att locka nya personer till utbildningar som att befintlig personal ska välja att stanna kvar och att förmå personal som lämnat sitt yrke att återvända. En förstärkning av resurserna skulle ge regionerna bättre förutsättningar att vara attraktiva som arbetsgivare, både vad gäller löner och arbetsvillkor. Brist på specialistkompetens skapar flaskhalsar och bidrar till långa väntetider. Ett konkret exempel är att antalet specialistsjuksköterskor länge har minskat samtidigt som vårdbehoven har ökat. Trots att flera regioner har erbjudit lön under heltidsstudier har lönenivån inte varit hög nog för att förmå tillräckligt många att anta erbjudandet. Sverigedemokraterna förordar ett statligt finansierat kompetenslyft, med full lön för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig.

Alla yrkeskategorier från undersköterska till specialistläkare ska följa en nationell utbildningsplan vars examen ger en yrkeslegitimation. Detta bidrar till att ge respektive yrke en hög status och minskar därigenom personalomsättningen samtidigt som patient­säkerheten och vårdkvaliteten förbättras. För den enskilde arbetstagaren innebär legitimationen dessutom en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren.

Samtidigt måste vården säkerställa vårdpersonalens arbetsvillkor, utbildning och karriärmöjligheter samt upprätthålla och vid behov skärpa krav på kvalifikationer och uppförande. All vårdpersonal måste, till exempel, kunna uttrycka sig på klar och tydlig svenska.

5.3   Psykisk ohälsa

Sverigedemokraternas förslag: Psykiatrin tillförs 500 miljoner.

Statistik över ohälsotalen i Sverige indikerar ett trendbrott avseende psykisk ohälsa. Sedan 2015 märks en klar ökning av gruppen som känner ett nedsatt psykiskt välbefin­nande. Ökningen är mest markant i gruppen 16–29 år. I denna grupp har andelen kvinnor som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, enligt en undersökning från 2018, nått alarmerande 33 procent.[9] Man ser också en oroande ökning av förskrivning av ångestdämpande läkemedel till barn och unga, ofta genom primärvården eller andra vårdgivare som inte är specialiserade inom psykiatri.

Detta är ett tilltagande folkhälsoproblem, som inte får den uppmärksamhet som är påkallat. Tvärtom har psykvården över tid prioriterats ned och blivit något av en budget­regulator till förmån för andra behov.

För att vända denna negativa utveckling föreslår Sverigedemokraterna ett omfattan­de åtgärdspaket för att utarbeta och verkställa förslag inom området psykisk ohälsa. Mer specifikt ska arbetet rikta in sig på suicidprevention, forskning om psykisk ohälsa i dagens samhälle, åtgärder för att minska sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa samt andra typer av förebyggande arbete. Samarbetet mellan kommuner och regioner ska stärkas, vilket också ingår i satsningen.

5.4   Tandvårdsreform

Sverigedemokraternas förslag: Ökning av årligt bidrag från 600 kronor per år till 900 kronor per år för pensionärer, vilket belastar riksbudgeten med 400 miljoner.

Jämfört med sjukvården lägger tandvården ofta en väsentligt större ekonomisk börda på den enskilde patienten. Detta medför ofta stora problem för fattigpensionärer, som i många fall helt enkelt inte har råd med tandvård, vilket håller på att bli en socioekono­misk markör i Sverige.

I dagsläget är tandvårdsbidraget utformat i olika intervaller, beroende på ålders­grupp. Systemet ska därför justeras så att alla ålderspensionärer från 65 år medges 900 kronor per år i stället för 600 kronor. Reformen syftar ytterst till att äldre inte ska behöva lägga en lika stor del av sin disponibla inkomst på tandvård som är fallet i dag. Förslaget skulle få en positiv effekt för drygt 800 000 äldre.

5.5   En miljard till Sveriges äldreomsorg

Sverigedemokraternas förslag: En miljard tillförs åtgärder för förbättrad äldrevård, varav hälften förs över från regeringens investeringsstöd till särskilda boenden.

Välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Tyvärr brister omsorgens kvalitet på många äldreboenden när kommunerna tvingas till prioriteringar. I princip är detta en kommunal fråga, och situationen skulle förbättras genom Sverigedemokraternas tillskott till kommunerna.

Därutöver satsar Sverigedemokraterna en miljard på en lång rad åtgärder för att förbättra situationen på äldreboenden, varav hälften, 500 miljoner, dras från regeringens investeringsstöd till särskilda boenden. Denna miljardsatsning fokuserar på bättre matlagning, bemanning dygnet runt, äldrevårdscentraler samt ett tillskott för modernare arbetstider för personalen.

5.6   Medborgarskapets betydelse för vård i Sverige

I en tid när människor rör sig mer över gränserna finns anledning att tydliggöra att välfärdsinstitutioner i första hand ska finnas till för landets egna medborgare, vilket implicerar att icke medborgare generellt sett inte har samma tillgång till de svenska välfärdssystemen. Samtidigt bör man skilja mellan personer som kommer till Sverige för att arbeta och personer som befinner sig i Sverige av andra skäl. Icke-medborgare, som uppehåller sig i Sverige utan att arbeta, bör inte ha full rätt till den svenska sjukvården, en diskussion som dock bör föras utifrån noggranna överväganden.

För medborgare i EU/EES-länder samt dem med ett blåkortstillstånd för arbete gäller i stort samma rättigheter som för svenska medborgare. Vad gäller akutsjukvård ska grundregeln vara att ingen ska nekas akut vård på grund av bristande betalnings­förmåga och att patientsäkerheten aldrig ska vara hotad. Det är den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal som i det enskilda fallet får avgöra vilka insatser som måste utföras.

Avseende vuxna med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd innebär Sverige­demokraternas politik fri tillgång till akutvård samt vård som inte kan anstå. Man bör kunna kvalificera sig till fullständig tillgång till vård genom att ha arbetat motsvarande heltid under de senaste två åren, genom att teckna en försäkring eller genom att betala själv via lån. För asylsökande vuxna och barn bör akut vård erbjudas. Övriga vårdinsatser bör finansieras på egen hand genom försäkring eller lån.

Illegala migranter bör endast beredas akut vård med eget retroaktivt betalnings­ansvar.

6   Lag och ordning

6.1   En av statens kärnuppgifter

Att upprätthålla lag och ordning tillhör statens kärnuppgifter och måste prioriteras mycket högt. Dit rättsstaten inte når där tar andra, informella strukturer över, och den enskildes rätt till skydd och säkerhet blir en angelägenhet för olika självutnämnda aktörer, vilket uppenbart är en grogrund för organiserad brottslighet.

För närvarande håller en situation på att cementeras, där ett sextiotal områden klassificeras som antingen ”utsatta”, ”riskområden” eller ”särskilt utsatta”, vilket innebär att polis, ambulans, räddningstjänst och andra viktiga samhällsfunktioner inte kan fungera normalt.[10]

Figur 4 Utsatthet för sexualbrott, kvinnor i % av befolkningen (16–84 år)

Kraftig ökning av andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexualbrott.[11]

Enligt Brottsförebyggande rådet ökar brott mot enskild person, antalet skottlossningar blir fler och andelen kvinnor som utsätts för sexualbrott skjuter i höjden. Detta i en situation där tekniska framsteg, exempelvis övervakningskameror, faktiskt har potentialen att stävja grov brottslighet.

Denna utveckling är intimt förknippad med Sveriges misslyckade migrations- och integrationspolitik i kombination med att rättsväsendets resurser och befogenheter inte håller jämna steg med behoven.

Problematiken är komplex och har både sociala och kulturella dimensioner. Den långsiktiga lösningen ligger i en kombination av utbildning, socialpolitik, nationell sammanhållning och inte minst en verklighetsförankrad migrationspolitik. Det mest akuta behovet är dock lag och ordning, vilket åtminstone delvis är en resursfråga.

6.2   Mer resurser till Polismyndigheten

Sverigedemokraternas förslag: Förstärk Polismyndighetens finansiering med 2,7 miljarder 2020, 2,9 miljarder 2021 och 4,7 miljarder 2022 relativt regeringens förslag.

Sverige har en iögonenfallande låg polistäthet på ungefär 200 poliser per 100 000 invånare, att jämföra med EU-snittet på 350 poliser per 100 000 invånare.[12] Just nu föreligger ett odiskutabelt behov av betydligt fler poliser ute i verkligheten, vilket i realiteten endast kan uppnås genom att mer resurser tillförs Polismyndigheten. Det ligger utanför politikens område att i detalj reglera löner eller det exakta antalet poliser, men den resursförstärkning som Sverigedemokraterna föreslår bör innebära betydande lönepåslag för poliser i yttre tjänst. Det är i sin tur en förutsättning för att kunna anställa fler poliser. Flera tusen personer med polisutbildning arbetar idag i andra branscher, och ett lönepåslag bör kunna locka tillbaka en andel av dessa. Att tumma på antagnings­kraven är dock inte en lämplig åtgärd för att kunna utbilda fler poliser. Istället måste alltså yrkets attraktionskraft vad gäller lön och arbetsvillkor förbättras.

Figur 5 Antal poliser per 100 000 invånare för några EU-länder 2017

Sverige har ett relativt lågt antal poliser per 100 000 invånare.

Dessutom behöver polisens utrustning förbättras och moderniseras. Det handlar dels om den utrustning poliserna själva bär, såsom skyddsvästar, kommunikationsutrustning och förstärkningsvapen, dels om kostnader för utvecklade it-system och utökad kamera­bevakning.

Sverigedemokraterna anser dessutom att beredskapspolisen ska återinföras för att kunna sättas in vid extraordinära händelser och budgeterar för detta.

6.3   Sveriges Domstolar och Kriminalvården

Sverigedemokraternas förslag: En sammanlagd satsning på 2,5 miljarder 2020, relativt regeringens förslag, på Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Detta ökar till 3,0 miljarder 2021 och 3,3 miljarder 2022.

Åklagarmyndigheten är redan hårt belastad av nuvarande ärendehantering. En satsning på fler poliser kan under en övergångsperiod medföra att antalet ärenden ökar ytterligare, vilket i sin tur ställer krav på hela rättsapparaten. Sverigedemokraternas målsättning är dessutom att rättskedjans handläggningstider i möjlig mån ska kortas ned, och sammantaget måste rättsväsendets ekonomiska förutsättningar anpassas till denna höjda ambitionsnivå.

Även Kriminalvården är i akut behov av stärkt finansiering. Anstalts- och häktes­platser har åtminstone periodvis varit överbelagda, och aktuella straffskärpningar kommer att förvärra situationen. Medel krävs för en skyndsam utbyggnation av nationella anstalter, och vid behov ska platser kunna hyras utomlands. Även transport­verksamheten behöver förbättras.

6.4   Säkerhetspolisen

Sverigedemokraternas förslag: Stärk Säkerhetspolisens finansiering med 210 miljoner.

Sedan 2015 har hundratals européer fallit offer för terrorattacker, och Sverige har inte varit förskonat. Oavsett förövarnas politiska åskådning är enskilda terrordåd svåra, ibland omöjliga, att förutse. Förekomsten av återvändande fanatiker från Islamiska staten måste emellertid betraktas som en särskild risk. Det är också mycket allvarligt att vissa områden i Sverige de facto har utgjort en rekryteringsbas för Islamiska staten, vilket innebär att Sverige indirekt utgör en säkerhetsrisk för andra länder.

Arbetet mot terrorism och bevakningen av radikala, våldsbenägna miljöer måste alltså prioriteras.

7   Transporter

Ingen ifrågasätter att bränsle ska beskattas och att vägtrafiken ska bidra med intäkter till statens kassa, inte minst för att infrastrukturen måste finansieras. I den svenska debatten har dock en mycket skruvad diskussion uppstått, där i synnerhet bil- och flygtransporter utmålas som skadliga för miljön och samhället. Transporter ger definitivt upphov till koldioxidutsläpp, men diskussionen har fått besynnerliga proportioner. Man kan miss­tänka att miljödebatten ses som en ursäkt att utkräva allt högre skatter från landets bilister och flygresenärer, pengar som sedan förs över till annat politikerna vill prioritera.

Sverigedemokraterna har en annan linje. Samtliga transportslag, inklusive bil och flyg, är viktiga för att samhället ska fungera. Att ensidigt beskatta vissa trafikslag slår onödigt hårt mot strävsamma människor i alla samhällsskikt, inte minst på landsbygden.

En politik för sänkt pris på bensin och diesel gynnar för det första en stor andel svenskar utanför stadskärnorna, som är beroende av bilen i sin vardag. Buss och tåg är också viktiga transportmedel och ska inte nedprioriteras, men Sverigedemokraterna förordar en transportvänlig politik för både stad och landsbygd.

Förvisso kan många transporter på sikt ställas om till exempelvis el- och vätgasdrift. Denna övergång ska dock genomföras i harmoni med vad som är tekniskt, ekonomiskt och även miljömässigt rimligt. Att alltför snabbt driva fram en extremt stor efterfrågan på exempelvis batterier kan få oönskade miljöeffekter i de områden där råvarorna bryts. Framförallt ska inte svensk landsbygd offras till förmån för orealistiska koldioxidmål, som inte ens om de nåddes skulle åstadkomma någon mätbar global effekt. Därför står Sverigedemokraterna inte bakom det så kallade 2030-målet, som är orealistiskt och riskerar att stimulera till åtgärder som är suboptimala ur både miljömässig och ekono­misk synvinkel.

7.1   Sänkt skatt på bensin och diesel

Sverigedemokraternas förslag: Sänk skatten på bensin och diesel med en krona rela­tivt 2019 års nivå – alltså 1,13 kronor lägre än regeringens förslag. Sverigedemokraterna motsätter sig hela indexuppräkningen under budgetperioden.

Den nuvarande regeringen ökar bensinpriset varje år genom en indexering, baserad enbart på konsumentprisindex, KPI, och en överindexering på KPI +2 procent. Den sammantagna effekten av detta, även om man delvis kompenserar med en mindre skattesänkning just detta år, är att bensin- och dieselpriser byggs upp till skyhöga nivåer. Detta drabbar givetvis dem som har långt att pendla till jobbat och dem som bor utanför tätort utan rimliga kollektiva transportsätt. Effekten är mest kännbar för socioekonomiskt svagare grupper, vilket betyder att regeringen har gjort bilen till en klassfråga.

Sverigedemokraterna motsätter sig varje höjning av skatten på bensin och diesel under budgetperioden och finansierar dessutom en skattesänkning om 1 krona per liter bränsle. Det summeras 1,13 krona per liter lägre än regeringens förslag, och skillnaden ökar under budgetperioden.[13]

7.2   Nej till miljöskadlig biodiesel

Sverigedemokraternas förslag: Sänkt reduktionsplikt till 5 procent för diesel och 2 procent för bensin. Detta sänker ytterligare priset vid pump.

Svenska regeringar, både Alliansen och det rödgröna blocket, för sedan ett antal år en politik som går ut på en gradvis ökande inblandning av biodrivmedel i bränslemixen. Detta kan närmast tjäna som typexempel på en politik som möjligen kan se bra ut på pappret och som tillfredsställer politiska mål, men som i verkligheten i bästa fall är ineffektiv och i värsta fall kontraproduktiv. Den är dessutom kostsam för konsumenter och skattebetalare.

I denna diskussion bör man ha i åtanke att det finns drivmedel baserade på avfall och restprodukter som har en acceptabel miljöprestanda, medan drivmedel baserade på jordbruksråvaror i ett större perspektiv snarare bidrar till högre nettoutsläpp av växthus­gaser. Detta gäller i synnerhet om man tar hänsyn till så kallad förändrad markanvänd­ning, en slutsats som stöds av forskare vid Chalmers och Princeton University.[14]

Sverigedemokraterna förespråkar en lägre reduktionsplikt, 5 procent för diesel och 2 procent för bensin, jämfört med regeringens 21 procent för diesel och 4,1 procent för bensin. Detta banar väg för ett starkare miljöfokus med högre krav, så att man kan fortsätta att använda inhemskt producerade biodrivmedel med hög miljöprestanda, medan miljömässigt sämre, importerade alternativ kan exkluderas från den svenska drivmedelsmarknaden. Samtidigt slopas samtliga skattenedsättningar för biodrivmedel och beskattningen för diesel miljöklass 1 och diesel miljöklass 3 likställs, vilket är budgetförstärkande åtgärder.[15]

Det är svårt att exakt uppskatta effekten på drivmedelspriset vid pump av en reformerad reduktionsplikt, i synnerhet om man tar hänsyn till marknadseffekter. Men givet den uppenbart fördyrande effekten av inblandning, som krävs idag, skulle Sverigedemokraternas förslag kunna sänka priset med ytterligare upp till 1 krona per liter.

7.3   Höjd milersättning

Sverigedemokraternas förslag: Höj milersättningen från nuvarande 18,50 kronor per mil till 23,50 kronor per mil.

Skattefri milersättning för privat bil i tjänsten ligger för närvarande på 18,50 kronor per mil. Denna ersättning avser att täcka kostnader för bensin och andra drivmedel, slitage, underhåll och service. Ersättningen har legat på denna nivå sedan 2007, då det ökade med 50 öre. Inflationen har sedan dess urholkat beloppet med mer än 10 procent. Dessutom har skatten på drivmedel ökat betydligt, vilket sammantaget innebär att milersättningen har urholkats över tid. Löntagare med stora avstånd till arbetsplatsen bör nu kompenseras för detta genom en avvägd höjning av milersättningen.[16]

7.4   Nej till försämrat reseavdrag

Sverigedemokraternas förslag: Nej till föreslagna förändringar av befintligt rese­avdrag.

I januariöverenskommelsen föreslås att befintligt regelverk för reseavdrag ska försämras. Enligt förslag som presenterats av den så kallade reseavdragskommittén (dock inte ännu i regeringens budgetförslag) kan omkring 150 000–200 000 bilpendlare förlora sina avdrag. Sverigedemokraterna motsätter sig varje försämring av reseavdraget som medför fördyringar för personer boende utanför tätorter med långa resor till arbetsplatsen.

7.5   Nej till bonus–malus

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa bonus–malus-systemet för personbilar.

Bonus–malus innebär i korthet att tyngre fordon beläggs med högre skatt, pengar som sedan subventionerar inköp av exklusiva miljöbilar. Inverkan på koldioxidutsläpp är begränsad, och det bör framhållas att elektrifieringen av bilflottan fortgår även utan subventioner. I realiteten innebär bonus–malus att pengar överförs från familjer, ofta på landsbygden, som behöver något större fordon till höginkomsttagare i tätort.

Problemet är att skattehöjningen för många bilägare bli högst kännbar, det handlar om tusentals kronor per år, beroende på bilmodell.[17] Bonus–malus ska ses i en större kontext, där regeringen konsekvent lägger allt större pålagor på bilister i glesbygd.

7.6   Satsningar på infrastruktur

Sverigedemokraternas förslag: Tillför 2 miljarder för satsningar på infrastruktur.

Sverigedemokraternas strategi för en heltäckande infrastruktur omfattar samtliga trafikslag. Tyvärr har infrastrukturen i Sverige under en längre tid använts som budgetregulator, och behoven av underhåll och nya satsningar är betydande. Som första parti i riksdagen markerade Sverigedemokraterna att denna situation inte motiverar en extremt dyr satsning på snabbjärnvägar, ett olönsamt prestigeprojekt som saknar underlag i form av resenärer och som riskerar att tränga undan nödvändigt underhåll på de befintliga väg- och järnvägsnäten.[18]

Sverigedemokraterna förespråkar införandet av en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen. Marknadspotten, som Trafikverket ges mandat att använda, syftar till att snabbt kunna nyttjas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar inom näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som tidigare har lyfts fram av Näringslivets Transportråd. Sammanlagt satsas 2 miljarder, relativt regeringens budgetförslag, på väg och järnväg, vilket inkluderar stärkt underhåll såväl som nyinvesteringar.

I satsningen ingår medel för farledsfördjupningar för att svenska hamnar, exempel­vis i Göteborg, ska kunna ta emot nyare och mer djupgående fartyg.

7.7   Satsning på sjöfarten

Sverigedemokraternas förslag: Sjöfartsverket tillförs 500 miljoner 2020, vilket ökas till 750 miljoner 2021 och 1 miljard 2022.

I en situation där både väg- och järnvägsnätet är överbelastat ter det sig naturligt att föra över fler transporter till sjöfart, som utgör ett viktigt komplement för tunga godstrans­porter. Problemet är att Sverige är ett av få länder som tillämpar farledsavgifter, och medan Finland har sänkt sina avgifter så har de ökat i Sverige. Sverigedemokraterna anser att sjöfartens ekonomiska bördor ska reduceras för att möjliggöra att mer gods transporteras med fartyg.

7.8   Slopad flygskatt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa flygskatten. Detta försvagar statsbudgeten med 1,45 miljarder och stärker resenärernas ekonomi med motsvarande belopp.

Sverige är ett land med stora avstånd och med stora behov av effektiva transporter. Att resa från Kiruna till Stockholm tar 90 minuter med flyg, 15 timmar med tåg. Detta bör demonstrera att inrikesflyget är en viktig bit i det svenska transportpusslet.

Sveriges andel av de globala utsläppen av växthusgaser är iögonenfallande låga, och inrikesflyget står endast för en mindre del av detta. Vidare har flygskattens införande inte påverkat antalet inrikes flygresor i nämnvärd utsträckning, vilket innebär att skatten i princip innebär en fiskal pålaga riktad mot glesbygdsbor och de företag som av olika skäl behöver snabba inrikes transporter.

Som ett led i en större strategi att värna glesbygdens intressen och hålla ihop Sverige avvisar Sverigedemokraterna flygskatten.[19]

8   Rädda pensionerna

Situationen för många svenska pensionärer är alarmerande. Problemet är akut i och med att över 300 000 pensionärer redan lever under fattigdomsgränsen i Sverige.[20] Statistiken rymmer både vad som måste beskrivas som social misär men också ett mellanskikt, som efter mer än 30 år av hårt arbete riskerar oskäligt låg levnadsstandard.

Samtidigt föreligger ett i högsta grad långsiktigt problem, eftersom hela pensions­systemet är underfinansierat och inte anpassat till den demografiska utvecklingen. Sålunda påkallar pensionsproblemet både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.

8.1   Avskaffa pensionärsskatten helt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa skatteskillnaden mellan inkomst av tjänst samt inkomst av pension genom att ersätta det förhöjda grundavdraget med befintligt jobbskatteavdrag.

Den så kallade pensionärsskatten består egentligen av de fem stegen i jobbskatte­avdraget, vilket ledde till att vanliga löntagare fick lägre skatt (positivt), men att pensionärerna inte fick det (negativt). Pension är att betrakta som uppskjuten lön, och därför finns ingen anledning att ha två olika inkomstskattesystem avseende inkomst av tjänst respektive lön. Sverigedemokraternas förslag är därmed att avskaffa själva begreppet inkomst av pension och istället låta detta omfattas av inkomst av tjänst. I praktiken försvinner således det så kallade förhöjda grundavdraget och ersätts istället med det befintliga jobbskatteavdraget.[21]

8.2   Höjt grundskydd för pensionärer

Sverigedemokraternas förslag: Höj garantipensionen med 800 kronor per månad.

Regeringen lämnade under sommaren en proposition om höjt grundskydd för pensionärer, där såväl garantipension som bostadstillägg för äldre stärktes. Detta är ett steg i rätt riktning, även om det var otillräckligt. Exempelvis stärktes garantipensionen med bara 200 kronor per månad. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit och budgeterat för en höjning av garantipensionen med 1 000 kronor per månad. För att nå upp till denna ambition föreslås en höjning, utöver regeringens 200 kronor per månad, på ytterligare 800 kronor per månad.[22]

Nästan 700 000 äldre över 65 år uppbar garantipension i någon form 2018. Den föreslagna åtgärden syftar dock inte enbart till att stärka socioekonomiskt svaga grupper bland äldre utan medför även en jämställdhetsreform; bland äldre kvinnor uppbär ungefär varannan garantipension medan motsvarande siffra för äldre män uppgår till mer modesta 15 procent.

8.3   Högre pensionsavsättningar

Sverigedemokraternas förslag: Utred möjligheten att höja pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften, samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande mån för att bibehålla kostnadsneutralitet för företagarna, så att en generell höjning av pensionsåldern inte blir nödvändig.

Ålderspensionssystemet är inte långsiktigt finansiellt hållbart i den meningen att med­borgarna inte får en tillräckligt hög pension, mätt som andel av slutlönen. Exempelvis får en genomsnittlig 80-talist (född 1985) som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till 67 med en slutlön på 30 000 kronor per månad (i nuvarande penningvärde) en inkomstpension på enbart 13 600 kronor. Det motsvarar bara drygt 45 procent, vilket är långt ifrån målbilden om minst 80 procent av slutlönen. Genom att växla mellan lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsättningar inom arbetsgivar­avgifterna, på så sätt att företagarna inte drabbas av högre skatter, kommer samma person få en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern behöver höjas.

8.4   Underlätta privat pensionssparande

Sverigedemokraternas förslag: Inför en allemanspension utan avdragsrätt vid insätt­ningar, men med låg schablonbeskattning, där varje individ kan sätta av upp till ett prisbasbelopp per enskilt inkomstår, med tidigast möjliga uttag vid 55 års ålder.

Regeringen begick ett misstag när man avskaffade möjligheten att spara privat till sin pension. Effekten blir att invånarna blir mer beroende av ett offentligt ålderspensions­system, som inte klarar av att leverera tillräckligt höga pensioner. Det gamla systemet var förvisso bristfälligt, eftersom det i praktiken bara var lönsamt att pensionsspara för relativt välavlönade individer. Sverigedemokraternas förslag är ett system för privat pensionssparande, där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och heller ingen drabbas av reavinstbeskattning när man säljer exempelvis fonder eller aktier, utan istället betalar en väldigt låg schablonskatt. Förslaget är att denna schablonbeskattning uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta, vilket är detsamma som för befintliga tjänstepensioner och hade för 2018 bara uppgått till 0,08 procent.

8.5   Sänk skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

Sverigedemokraternas förslag: Justera tillbaka schablonintäkten som underlag för avkastningsskatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar till 0,75 procent plus statslåneräntan från nuvarande 1,0 procent.

Skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska återställas till nivån före regeringens senaste höjning av golvet från 0,75 till 1,0 procent.[23], [24] Schablonintäkten baserat på tillgångar och insättningar på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska enligt Sverigedemokraternas förslag beräknas med 0,75 plus statslåneräntan, därefter beskattning av schablonintäkten med vanlig kapitalskatt.

Många som idag sparar i investeringssparkonto uppger att man gör det som ett pensionssparande, vilket bör uppmuntras med förmånliga skattevillkor. Man kan befara att regeringen stegvis inför en sorts förmögenhetsskatt, vilket skulle medföra att kapital styrs bort från Sverige.

8.6   Ingen höjd pensionsålder

Sverigedemokraternas förslag: Riv upp regeringens reform om att införa en ny och högre riktålder för pension. Erbjud äldre möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden på deltid. Rikta incitament i form av skattelättnader för äldre som stannar kvar på arbetsmarknaden frivilligt.

Regeringen har nyligen lagt en proposition[25] med innebörden att en ny generell riktålder för pension införs, som sedan successivt trappas upp. Förvisso finns det en logik i att man kan jobba längre upp i åldrarna i takt med att medellivslängden ökar. Dock bör detta åstadkommas genom en betydligt högre grad av flexibilitet och med riktade incitament, snarare än med tvång. Det regeringens proposition inte tar hänsyn till är att det inte finns en enda gemensam pensionsålder som lämpar sig för alla individer och i alla yrkesgrupper. Den som är utsliten efter ett långt och krävande yrkesliv ska inte tvingas att jobba längre mot sin vilja, medan de som känner sig kapabla ska erbjudas incitament att stanna kvar på arbetsmarknaden.

8.7   Slopad kvalificeringsregel

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa rätten att tillgodoräkna sig år i hemlandet vad gäller garantipensionens nivå för den som har invandrat till Sverige.

Invandrare som beviljats uppehållstillstånd av flyktingskäl eller övrigt skyddsbehov kan tillgodoräkna sig tid i hemlandet vid avgörande om garantipensionens storlek. Sverigedemokraterna anser att denna så kallade kvalificeringsregel ska avskaffas.[26]

9   Grundtrygghet för barnfamiljer

Sverigedemokraterna har en vision om en barndomsgaranti, som bland annat innebär att samhället, så långt det är möjligt, garanterar en trygg uppväxt för barn. Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden, och politikens uppgift är att stödja familjerna utan att inkräkta på deras handlingsfrihet. Att familjer ges rätt förutsättningar att knyta band och kunna spendera tid tillsammans under de viktiga småbarnsåren är oerhört viktigt. Familjepolitiken ska samtidigt vara flexibel för att ge alla barnfamiljer rätt förutsättningar.

9.1   Stärk de socioekonomiskt svaga barnfamiljerna

Sverigedemokraternas förslag: Höj bostadsbidraget med 1 miljard kronor.

Genom ett förstärkt bostadsbidrag stärks ekonomin för de familjer som är socioekono­miskt svaga. I tabell 2 framgår de fördelningspolitiska effekterna av förslaget för dem som påverkas av förslaget. Sammantaget stärks alltså den disponibla inkomsten för 550 000 individer med låg inkomst.[27]

Tabell 2 Fördelningseffekter för dem som påverkas av höjt bostadsbidrag 2018

	Initial genomsnittlig disp. inkomst	Kr/år	%	Antal, tusen
Decil 1	100 900	2 780	2,8	350
Decil 2	148 000	3 320	2,2	130
Decil 3	180 500	2 880	1,6	50
Decil 4	209 900	1 990	1,0	10
Decil 5	239 000	1 710	0,7	10

Fördelningseffekter av höjt bostadsbidrag för de första 5 decilerna. Högre inkomstdeciler påverkas inte.

9.2   Stärkt föräldraförsäkring

Sverigedemokraternas förslag: Höj ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från nuvarande 80 till 85 procent. Höj taket i föräldraförsäkringen från 10 till 12 prisbas­belopp.

För nyblivna föräldrar uppkommer, av naturliga skäl, ekonomiska behov som tidigare inte funnits. Ökade utgifter samt det faktum att föräldraförsäkringen inte motsvarar en full inkomst kan skapa en ekonomisk tröskel för dem som planerar att skaffa barn. En sådan tröskel är naturlig, men staten bör utforma stödsystemen så att den ekonomiska situationen för barnfamiljer blir mindre kännbar. Föräldrapenningen uppgår idag till 80 procent av lönen, vilket enligt Sverigedemokraternas förslag höjs till 85 procent.

Samtidigt vill Sverigedemokraterna höja inkomsttaket från 10 till 12 prisbasbelopp. Detta är inte en åtgärd som riktas mot de ekonomiskt svaga familjerna, utan en åtgärd som kan stimulera föräldrar med olika inkomst att på ett jämnare sätt fördela föräldraledighet mellan sig. Det är en bättre väg att uppnå jämställdhet och stärka ekonomin för den som är föräldraledig jämfört med tvingande kvotering.[28]

9.3   Bidrag till förstföderskor

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett engångsbidrag till förstföderskor på 20 000 kronor.

Som ett familjevänligt parti vill Sverigedemokraterna införa ett nytt bidrag till först­föderskor.[29] Detta ska vara ett engångsstöd som utgår till förstföderskor och första­gångsadoptivföräldrar och ska kunna täcka en del av de engångskostnader som uppstår i samband med första barnet. Givetvis är det viktigt att varje familj, så långt det är möjligt, på egen hand skapar ekonomiska förutsättningar för familjebildning, men det är ändå viktigt att den nya familjen får ett extra stöd. Bilbarnstol och barnvagn är exempel på utgifter där också säkerheten för barnet utgör en viktig aspekt.

9.4   Graviditetsdagar och mödravårdsbesök

Sverigedemokraternas förslag: Inför rätt till ytterligare 10 graviditetsdagar. Inför rätt till tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården.

Sverigedemokraterna anser att det, särskilt under graviditetens sista fas, ska finnas förutsättningar för lugn och harmoni för såväl mamman som det ofödda barnet. Kvinnor som på grund av ett ansträngande yrke upplever besvär, har idag möjlighet till graviditetspenning. Denna kan erhållas från och med 60:e dagen före beräknad födsel. Trots detta nekas idag många denna avlastning med följden att de tvingas fortsätta att arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Därför är det Sverigedemokraternas ambition att det ska bli lättare att beviljas ersättning från den 60:e dagen före beräknad förlossning. Dessutom bör kvinnor ha rätt till 10 dagar med graviditetspeng, som kan tas ut 30 dagar före beräknad förlossning, oavsett om man har behov av det i förhållande till sitt arbete eller inte.

Från den tidpunkt då graviditeten är bekräftad ska båda föräldrarna ha en lagstadgad rättighet att få ledighet från sitt arbete för att kunna delta vid besök i mödravården. Båda föräldrarna ska ha en möjlighet att ansöka om en ny form av tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården. De ordinarie föräldrapenningdagarna ska inte behöva användas till detta före de 60 dagar före beräknad förlossning som båda föräldrarna numera har rätt att ta ut föräldrapenning för vid mödravårdsbesök.[30], [31]

9.5   Höjt underhållsstöd

Sverigedemokraternas förslag: Höjt underhållsstöd.

Utgångspunkten måste vara att föräldrar tar sitt ansvar för att betala underhållsbidrag utan att staten och Försäkringskassan ska behöva gå in som mellanhand och betala ut underhållsstöd. Samtidigt är det viktigt att barnet eller barnen i fråga inte ska drabbas och komma i kläm på grund av att den bidragsskyldiga föräldern inte betalar. Under­hållsstödet är oftast betydligt lägre än de underhållsbidrag som borde betalats, vilket ofta leder till konflikt mellan föräldrarna. För att minska skillnaden och göra stödet mer förutsägbart och anpassat efter verkligheten vad gäller inkomster och utgifter vill Sverigedemokraterna stärka underhållsstödet. Man bör även se över hur systemet kan utformas så att de nödvändiga höjningarna som görs på grund av inflationen inte kommer med mer än ett års mellanrum, utan indexeras och kopplas till faktisk inflation och följer prisutvecklingen på årsbasis.[32]

10   Trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

En viktig del av samhällskontraktet handlar om ekonomisk trygghet för dem som av olika anledningar inte kan försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden. Det kan handla om tillfällig arbetslöshet, sjukdom eller permanenta funktionsvariationer.

Problemet är att välfärden idag är satt under hård press, och många upplever sig orättvist behandlade. Det är dags för politiker att återupprätta grundtryggheten i Sverige. Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet. Den som har möjlighet att bli frisk ska erbjudas bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete.

10.1   Rehabilitering före utförsäkring

Sverigedemokraternas förslag: Sjukskrivna från dag 180 ska endast prövas mot arbetsmarknaden inom sitt kompetensområde.

Efter dag 180 i gällande rehabiliteringskedja ska den försäkrade prövas mot arbete på hela arbetsmarknaden om det inte bedöms att denne kan återgå i arbete inom 365 dagar eller om det anses oskäligt att pröva mot hela arbetsmarknaden. Just vid dag 180 har många drabbats av utförsäkring, och enligt en rapport från Inspektionen för social­försäkringen (ISF) håller inte bedömningarna vid dag 90 och 180 i rehabiliteringskedjan tillräckligt god kvalitet.[33]

Den som anses permanent oförmögen att återgå till sitt tidigare yrke måste förr eller senare prövas mot andra branscher. Samtidigt finns dock ett värde i att tillvarata den kompetens som den sjukskrivne redan besitter. Sverigedemokraterna föreslår därför en reform där den som är sjukskriven från dag 180 enbart prövas mot en bredare arbets­marknad än endast sin tidigare arbetsplats men enbart mot yrken inom sitt kompetens­område fram till dag 365. Detta budgeteras med 240 miljoner.[34]

10.2   Höjt tak för bostadstillägg för den med sjukersättning

Sverigedemokraternas förslag: Höjt tak i bostadstillägget till 6 000 kronor i månaden.

Bostadstillägget är ett behovsprövat stöd som når de mest ekonomiskt utsatta. Sverige­demokraterna vill stärka stödet genom att höja taket till 6 000 kronor i månaden, vilket kommer att få som konsekvens att färre av dem som drabbats av långvarig sjukdom ska tvingas flytta.[35]

10.3   Sjukersättning för ökad trygghet och rehabilitering

Sverigedemokraternas förslag: Återinför möjligheten till tillfällig sjukersättning och stärk garantinivån.

Antalet avslag på ansökningar om sjukersättning har ökat dramatiskt under den social­demokratiska regeringens åtstramningar. I en rapport från Riksrevisionen framkommer att det råder en betydande diskrepans mellan de villkor som reglerar rätten till ersättning och människors faktiska möjligheter att arbeta.[36] Därför ska tröskeln sänkas, och möjligheten till tillfällig sjukersättning bör återinföras. Givetvis ska möjligheten till en permanent form av sjukersättning kvarstå för dem som har kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. En ekonomiskt utsatt grupp är de som är kroniskt sjuka och har garantiersättning. Sverigedemokraternas ambition är därför att också stärka garanti­ersättningen med 300 kronor per månad, vilket budgeteras i detta förslag.[37], [38]

10.4   Bemötande vid psykisk ohälsa

Sverigedemokraternas förslag: Tillsätt en parlamentarisk kommitté samt stärk kompetensen för bättre bemötande av dem med psykisk ohälsa.

Det är en mycket oroande utveckling att sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar. Samtidigt påvisar Riksrevisionen[39] allvarliga brister i rehabiliteringskedjan kopplat till psykisk ohälsa. För en långsiktig strategi för sjukförsäkringen som inte ändrar inriktning vid varje politiskt skifte vill Sverigedemokraterna därför föreslå en parlamentarisk kommitté, där en nationell strategi tas fram för en human och hållbar sjukförsäkring för alla inblandade aktörer. Särskilt fokus ska bland annat vara en mer anpassad rehabili­teringskedja för dem med psykisk ohälsa. Sverigedemokraterna vill även verka för att insatser görs skyndsamt för att förbättra kvaliteten i utredningar och bemötande i rehabiliteringskedjan samt för att stärka kompetensen att bemöta människor med psykisk ohälsa för alla inblandade instanser såsom hälso- och sjukvården, Försäkrings­kassan och Arbetsförmedlingen. (Se även avsnitt 5.3.)

10.5   Inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktionshinder

Sverigedemokraternas förslag: Återinför möjligheten för vuxna att få ersättning för rena hjälpbehov.

Regeringen och riksdagen har nyligen beslutat om nya regler vad gäller omvårdnads-ersättning och merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionshinder. För barn innebar förändringen till övervägande delen förbättringar. För vuxna innebar det dock att nya omvårdnadsersättningen för rena hjälpbehov inte ska omfatta vuxna. Ersättning för rena hjälpbehov och praktisk omsorg för vuxna ska alltså inte ingå, och det är mycket oklart ifall den nya merkostnadsersättningen ska kunna täcka upp för rena hjälp­behov. Personer med funktionshinder känner oro för vad detta kommer innebära. Handikappersättningen utgör 10–20 procent av nettoinkomsten för många låg-inkomst­tagare med funktionsnedsättning och har fungerat som ett stöd där samhällets övriga stöd inte räcker till. Mottagare och närstående har haft en viss flexibilitet med frihet och egenmakt. I och med att man vill införa ett strikt merkostnadsbegrepp kommer de behövandes egenmakt att begränsas, och processen för att ansöka om merkostnads­ersättning kommer att försvåras för den sökande. Därför återinförs möjligheten att ansöka om ersättning för rena hjälpbehov, och för detta budgeteras 30 miljoner kronor årligen.

10.6   Assistansersättning

Sverigedemokraternas förslag: Tillför 1,3 miljarder 2020–2022 för förbättrad assistansersättning.

Assistansersättningen betalas ut månadsvis med ett preliminärt belopp, varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp. Idag går uppräkningen av schablonen inte i takt med löneutvecklingen, vilket innebär att ersättningen inte täcker de ökade kostnaderna för assistenter.

Av en medlemsundersökning utförd av arbetsgivarföreningen KFO:s medlemmar inom avtalsområdet personlig assistans framgår att den nuvarande uppräkningstakten av schablonersättningen är ohållbar, och nästan hälften av dem svarar att man klarar att bedriva verksamhet maximalt två år till med nuvarande uppräkningstakt av schablon­ersättningen.[40] Så många som 70 procent av tillfrågade arbetsgivare svarar att verksam­heten redan nu är under ekonomisk press, medan 75 procent svarar att de redan behövt göra anpassningar till den rådande ekonomiska situationen, vilket klart försämrar verksamheten. Det handlar om att man har tvingats dra ned på utbildningar och behövt anställa assistenter med lägre ingångslön.

Löneutvecklingen ligger på ca 2,2 procent, medan regeringen endast räknar upp ersättningen med 1,5 procent. Sverigedemokraterna tar höjd för en verklighetsanpassad löneutveckling och budgeterar sammanlagt 1,3 miljarder utöver regeringens förslag för detta ändamål under budgetperioden.[41]

10.7   Flyktingundantaget i sjuk- och aktivitetsersättningen

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa rätten att tillgodoräkna sig tid i hemlandet som försäkringstid för flyktingar och skyddsbehövande.

Den som troligen inte kommer kunna arbeta till följd av sjukdom, skada eller funktions­nedsättning kan få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Storleken avgörs av ett antal variabler, exempelvis tidigare inkomst, ålder och antal år boende i Sverige. Invandrare med uppehållstillstånd på grund av olika skyddsskäl kan dock därtill tillgodogöra sig tid i hemlandet som försäkringstid. Sverigedemokraterna föreslår att detta undantag avskaffas.[42]

11   Jobb och tillväxt

Sverige har stora samhällsproblem som åtminstone delvis kan förklaras med att stora grupper står utanför den reguljära arbetsmarknaden. I många fall gäller det människor som faktiskt har potential att arbeta. Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik vilar på pragmatisk grund och följer inga dogmer i form av klassisk höger- eller vänster­politik. Den svenska modellen har visat sig framgångsrik i att reglera villkoren mellan arbetstagare och större företag, men vi vill se en större flexibilitet och bättre villkor för små- och medelstora företag som förenas med en trygg arbetsmiljö.

Mycket av den svenska arbetsmarknads- och åtgärdspolitiken måste dock under­kännas av två skäl. För det första är den spektakulärt kostsam och för det andra iögonenfallande ineffektiv. Den oundvikliga slutsatsen är att arbetsmarknadspolitiken måste underkastas reformer som innebär mindre pengar till arbetsmarknadsåtgärder och bättre villkor för i synnerhet mindre företag. Det innebär att Sverigedemokraterna avvisar nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar.

Kommunernas kompensation för slopade etableringsersättningar kompenseras av en avsevärt större ökning av det kommunala utjämningsbidraget.

11.1   Sänkt inkomstskatt för både löntagare och pensionärer

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett nytt jobbskatteavdrag för såväl tjänste- som pensionsinkomster på motsvarande 10 miljarder. Skillnaden i beskattning av inkomst av tjänst och pension avskaffas helt.

Löntagare och pensionärer ska inte beskattas mer än vad som är absolut nödvändigt. Ett större skatteavdrag för såväl tjänste- som pensionsinkomster skulle enligt Sverige­demokraternas förslag simultant radera ut de återstående skillnaderna i beskattning mellan löntagare och pensionärer och samtidigt sänka skatten för alla inkomstgrupper. Reformen skulle dock ha fördelningspolitiskt positiv profil, se tabell 3 – Genomsnittlig förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för olika deciler till följd av utökat jobbskatteavdrag med total finansiering på 10 miljarder kronor 2020. Sänkt skatt för i synnerhet låginkomsttagare skulle med stor sannolikhet dessutom leda till ökad sysselsättning. För potentiella nya arbetstagare utgör sänkt skatt på arbete ett extra incitament att komma in på arbetsmarknaden, vilket skulle mildra effekterna av en lågkonjunktur.

För en vanlig löntagare innebär Sverigedemokraternas förslag en skattesänkning på i storleksordningen 1 000–1 400 kronor per månad.[43] Som framgår av tabell stärks inkomstdecilerna 1–5 relativt sett mer än decilerna 6–10.

Tabell 3 Genomsnittlig förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för olika deciler till följd av utökat jobbskatteavdrag med total finansiering på 10 miljarder kronor 2020[44]

Decil	Medelvärde före reform	Kronor	Procent
1	102 700	500	0,49
2	160 800	1 000	0,62
3	195 100	1 200	0,62
4	226 100	1 300	0,57
5	255 900	1 300	0,51
6	287 000	1 400	0,49
7	322 300	1 400	0,43
8	366 900	1 500	0,41
9	432 400	1 600	0,37
10	804 600	1 500	0,19

11.2   Sänkt arbetsgivaravgift

Sverigedemokraternas förslag: Ta bort den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag upp till en taknivå om 300 000 kronor per anställd och år från halvårsskiftet 2020.

Småföretagen har en stor betydelse för ekonomins dynamik och förmåga att skapa nya arbetstillfällen. Åtgärder som underlättar för småföretagen får samtidigt inte förhindra dem från att växa.

Företrädare för små företag meddelar ofta att kostnaden för att anställa är alldeles för hög i förhållande till nyanställdas produktivitet, vilket gör det svårare att ta de första stegen med att utveckla småföretag. Sverigedemokraterna förordar ett generellt avskaffande av den allmänna löneavgiften för de två första anställda (till en taknivå om 300 000 kr per anställd och år), vilket är särskilt gynnsamt för de mindre företagen utan att det ger upphov till tröskeleffekter. Denna lösning är att föredra framför olika sorters särlösningar för exempelvis vissa åldersgrupper, nyanlända eller grupper som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid, vilket i praktiken innebär diskriminering och dessutom är suboptimalt för arbetsmarknaden.[45]

11.3   Minskade sjuklönekostnader

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett avdrag i sjuklönekostnaderna som motsvarar de faktiska kostnaderna för ett småföretag med upp till nio anställda. För företag med fler anställda betalas enbart de sjuklönekostnader som överstiger schablonavdraget.

I en rapport från företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.

Många företag drar sig för att anställa okända personer som kanske också bär på en risk att bli sjuka. Enligt gällande regler kan företaget tvingas stå för hela sjuklöne­kostnaden vid sjukdom, vilket förstärker utanförskapet genom att individer med sjukdomshistorik har svårare att få anställning. Det är viktigt att på alla sätt bryta utanförskapet i Sverige både ekonomiskt och kulturellt för ökad sammanhållning och starkare ekonomier såväl i hushållen som i offentliga sektorn.[46]

11.4   Reformera Arbetsförmedlingen

Sverigedemokraternas förslag: Sänk anslaget till arbetsförmedlingen med 1,1 miljarder 2020 relativt regeringens förslag.

Arbetsförmedlingen har som myndighet lågt förtroende hos både arbetsgivare och arbetssökande. Myndigheten tenderar att vara extremt dyr och extremt ineffektiv, en situation som inte kan få fortgå. Sverigedemokraternas ambition är att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och öppna matchningen på arbetsmarknaden för privata aktörer. En sådan förändring måste dock ske under sträng kontroll och kontinuerlig utvärdering, så att det episka misslyckandet som blev resultatet av Alliansens jobbcoacher inte upprepas. Sverigedemokraterna kommer därför noggrant följa upp januaripartiernas arbete med denna strukturellt viktiga reform.

Det kan också framhållas att när reformer nu genomförs så bör nedskärningar i första hand göras i tätorter, där det i realiteten redan finns alternativ till Arbetsförmed­lingen. På landsbygden bör man gå mer försiktigt fram.

11.5   Skyddsombud

Sverigedemokraternas förslag: Arbetsmiljörådgivare underställs Arbetsmiljöverket.

De regionala skyddsombuden utses och anställs av fackförbunden. Finansieringen sker till stor del genom skattemedel som betalas ut via Arbetsmiljöverket. Fackförbundens nära band till Socialdemokraterna har politiserat fackföreningsrörelsen till en sådan nivå att fackförbunden inte längre i första hand fokuserar på att försvara och framföra medlemmarnas intressen, utan driver istället socialdemokratins frågor i en facklig kontext. Den som har en annan politisk uppfattning hindras aktivt av facket från att erhålla förtroendeposter trots att de har kunskap och engagemang samt medarbetarnas förtroende.

Sverigedemokraterna vill se ett annat system för att främja arbetsmiljöarbetet och vill se oberoende arbetsmiljörådgivare, helt fristående från arbetstagarorganisationerna, istället underställda Arbetsmiljöverket. Tid och resurser skulle härigenom läggas på arbetsmiljöarbetet istället för på en politisk agenda.

11.6   Lärlingsanställningar

Sverigedemokraternas förslag: Satsning på lärlingsanställningar, 500 miljoner.

I ett internationellt perspektiv finns många framgångsrika exempel på lärlingsanställ­ningar. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att skapa en svensk modell i samarbete med arbetsmarknadens parter, anpassad till de förutsättningar som råder på den svenska arbetsmarknaden. Utgångspunkten ska vara att den som deltar i denna utbildningsinsats ska kunna kombinera gymnasiestudier med möjligheten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Insatsen ska kunna erhållas efter behov och inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande. Deltagarnas ersättning under insatsen ska bestå av en procentsats av den av parterna överenskomna ingångslönen. Arbetsgivarna ska erhålla ett handledarstöd under tiden individen deltar i insatsen.

11.7   Starta eget-bidrag

Sverigedemokraternas förslag: Starta eget-bidrag för yrkesverksamma, 250 miljoner.

Sverigedemokraterna vill se fler småföretag och vill underlätta för människor som har företagsidéer att våga sig på att pröva dessa. I dagsläget ges denna möjlighet främst till arbetssökande. Många yrkesverksamma bär på företagsidéer, men vågar av ekonomiska skäl inte säga upp sig för att pröva sin idé. Därför vill vi införa ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Den administrativa hanteringen bör ligga på Tillväxtverket, och kraven för att erhålla stödet ska vara likvärdiga med de krav som idag ställs av Arbetsförmedlingen.

11.8   Statligt finansierad a-kassa

Sverigedemokraternas förslag: Statligt finansierad a-kassa.

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet ska vara lika självklart som ekonomisk trygghet vid sjukdom. För att skapa förutsättningar för detta bör arbetslöshetsförsäkringen bli helt statligt finansierad och rent administrativt övertas av Försäkringskassan. Idag är arbetslöshetsförsäkringen i hög grad skattefinansierad. Utifrån detta så är det inte mer än rätt att alla löntagare ges möjlighet att ta del av denna trygghet vid arbetslöshet. Kraven för att få ersättning ska kvarstå i nuvarande form men kravet på medlemskap i a-kassa ska avvecklas.

12   Landsbygden

Svensk landsbygdspolitik under de senaste decennierna är ett enormt misslyckande, vilket har inneburit förlorad samhällsservice och förlorade arbetstillfällen. Över tid har utflyttningen eroderat landsbygdens befolkningsunderlag och samtidigt bidragit till överhettade bostadsmarknader och överbelastad infrastruktur i storstäderna. En aktiv och konstruktiv landsbygdspolitik är alltså en nationell angelägenhet.

Det finns flera politiska aspekter på landsbygdsutveckling, varav transporter och infrastruktur tas upp i avsnitt 7, arbetsmarknad i avsnitt 11, skatter i avsnitt 14 och 19. Sänkta bränsleskatter, bevarat reseavdrag och skattelättnader för småföretag utgör breda reformer som gynnar både stad och landsbygd. Ett livskraftigt näringsliv genererar arbetstillfällen och skatteintäkter över hela landet.

De landsbygdsnära näringarna, framförallt jordbruk och skogsbruk, är med sina respektive långa förädlingskedjor av fundamental betydelse inte bara för landsbygden, utan för hela Sveriges ekonomi.

12.1   Satsning på areella näringar

Sverigedemokraternas förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar landsbygd och livsmedel stärks med 900 miljoner relativt regeringens förslag.

Att det svenska skogsbruket även i framtiden ges ekonomiska förutsättningar för att vara konkurrenskraftigt och lönsamt är fundamentalt för Sveriges landsbygdsutveckling. Det är också en grundförutsättning för att skogsindustrin, en av landets viktigaste industri- och exportnäringar, ska kunna fortsätta att vara världsledande. Samhället ska därför, genom Skogsstyrelsen, verka för ett aktivt skogsbruk som bidrar till syssel­sättning, artbevarande och minskade koldioxidutsläpp.

Sverigedemokraterna stärker finansieringen för hela utgiftsområde 23 Areella näringar landsbygd och livsmedel med totalt ca 900 miljoner. Detta inkluderar bland annat insatser för skogsbruket, stödåtgärder för fiske och vattenbruk, höjt anslag till Livsmedelsverket och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. I denna summa ingår exempelvis 70 miljoner för att sätta ned slaktersättningen, för att kompensera för kostnadsökningar. I summan inkluderas även djurvälfärdsersättning enligt nedan.

12.2   Prioritera svenskt jordbruk

Sverigedemokraternas förslag: Inför en djurvälfärdsersättning på 1 000 kronor per mjölkko och år. Sänk skatten på diesel för jord- och skogsbruksändamål till dansk nivå (7 öre per liter).

Det svenska lantbruket är inne i en negativ spiral och har stora och växande svårigheter. Den allra viktigaste målsättningen just nu är ökad lönsamhet i jordbruket, vilket skulle minska sårbarheten och öka handlingsutrymmet för lantbrukare. Ökad lönsamhet ska skapas genom att minska omkostnader, öka efterfrågan och skapa och tillhandahålla förutsättningar för teknisk utveckling, samt ge kostnadsersättning för vissa svenska särkrav. Det är också viktigt att undanröja onödiga hinder, genom minskad administra­tion, förenklingar och en mer tillförlitlig myndighetsprövning och tillsyn.

Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknad som sina danska grannar, och Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån gällande olika insatsvaror ska vara densamma. Därför bör återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk justeras så att svenska bönder ligger på samma (låga) skattenivå som danska bönder. Samma skattesänkning ska även omfatta skogsbruket.

Sverigedemokraterna budgeterar också för en djurvälfärdsersättning för betande kor på 1 000 kronor per mjölkko och år. Detta är ett sätt att kompensera för den konkurrens­nackdel som svenska mjölkbönder har gentemot andra länder på den inre marknaden, till följd av ett mer långtgående djurskydd och beteskravet.

13   Utbildning

Ett fungerande utbildningssystem är en direkt förutsättning för demokrati, kultur och hela det svenska kunskapssamhället. När etnisk och religiös segregation raserar samhällets strävan mot ett någorlunda jämlikt samhälle, framstår lika förutsättningar för unga människor alltmer som en utopi. Hur den tilltagande segregationen kan hanteras och i slutändan rullas tillbaka beror i hög grad på hur väl utbildningskedjan fungerar från förskola till högre utbildning. Vidare står arbetsmarknaden och hela samhället inför stora omvälvningar, vilket ytterligare understryker behovet av verklighetsanpassad utbildning.

Många skolfrågor hanteras på kommunal nivå, men Sverigedemokraterna före­språkar ett statligt huvudmannaskap för skolan och en i vissa avseenden starkare statlig styrning. Inte minst måste Skolverket i större omfattning än idag se till att skolor lever upp till skollagen och läroplanen, vilket i sin tur kräver ett ökat anslag.

13.1   Slopat karensavdrag och förskolemiljard

Sverigedemokraternas förslag: Förstärkning av förskolans finansiering, 1,3 miljarder.

Sverigedemokraterna förespråkar slopat karensavdrag för skol- och förskolepersonal. Personalen utsätts konstant för smittorisk och genom slopat karensavdrag får förskole­personal bättre möjlighet att stanna hemma istället för att sprida smitta på sin arbetsplats.[47], [48]

Barn behöver ges goda förutsättningar och få uppmärksamhet och omsorg i för­skolan. I många fall drabbas förskolepersonal av hög arbetsbelastning, underbemanning och för många bisysslor. Detta leder till ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal, hög personalomsättning samt till försämrad trygghet och kontinuitet för barnen. För en förbättrad miljö och förbättrade arbetsvillkor behövs en rejäl satsning på förskolan. Den föreslagna anslagsökningen på 1,3 miljarder tillåter en gräns på max fem barn per för­skolepersonal.[49]

13.2   Läraryrkets status höjs

Sverigedemokraternas förslag: Karriärtrappa och stärkt löneutveckling för lärare.

Regeringens system med förstelärartjänster ska ersättas med en genomgripande reform med en karriärtrappa i flera steg, vilket med stor framgång har praktiserats i till exempel Singapore. Lärarnas vidareutveckling sker stegvis med krav på prestation, vidareutbild­ning, ansvarstagande och mentorskap för yngre kollegor. Det långsiktiga målet är att de lärare som satsar på sitt yrke ska ha avsevärt bättre möjligheter till löneutveckling än vad som är fallet idag.

13.3   Trygghetsmiljard

Sverigedemokraternas förslag: Jourklasser och satsning på Skolinspektionen.

Problemen med otrygghet, dålig studiero, hot och våld i skolan har ökat och måste åtgärdas. Elever som inte klarar av en normal undervisningssituation och inte är mottagliga för vuxenvärldens markeringar är ett arbetsmiljöproblem och förstör studieron för andra elever. De behöver extra stöd av särskilt kompetent personal och skall därför placeras i jourklass eller jourskola.

Förberedelseskola är en skolform avsedd för elever som ännu inte tillägnat sig svenska. Det är inte en rimlig ordning att vanliga lärare, utöver sina ordinarie uppgifter, ska behöva hantera elever som inte behärskar undervisningsspråket. Nyanlända elever skall därför placeras i förberedelseskola tills de är redo att slussas in i den ordinarie verksamheten.

Eftersom missförhållandena i många skolor vuxit i omfattning behövs en rejäl satsning på Skolinspektionen. Fler kontroller, oanmälda besök samt utökning av rutiner för kravställning och uppföljning behövs. Om Skolinspektionen noterar att en skola, trots upprepade varningar, inte fungerar och utgör ett arbetsmiljöproblem för lärare och elever, ska staten ta över dess drift. Staten tillsätter då en rektor som får de befogenheter och resurser som krävs för att verksamheten ska kunna drivas i enlighet med läroplanens intentioner.

13.4   Tvååriga praktiska gymnasier

Sverigedemokraternas förslag: Korta ner samtliga praktiska gymnasieprogram från 3 års studietid till 2 år.

Gymnasieskolan i Sverige har stora problem med att många elever inte fullföljer sina utbildningar. Många elever hoppar av skolan helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Detta är ett mycket stort problem, inte minst eftersom konkurrensen på arbetsmarknaden är stor, men också för att det i dag är regel snarare än undantag att det krävs en genomförd gymnasieutbildning för att erhålla ett arbete. En del ungdomar vill snabbt ut på arbetsmarknaden och börja försörja sig själva. Alla ungdomar är däremot inte motiverade att studera teoretiska ämnen på gymnasiet. Genom att i praktiken tvinga dessa ungdomar att läsa 3-åriga program bidrar det nuvarande systemet till att fler ung­domar hoppar av gymnasiet. De tvååriga praktiska gymnasieprogrammen med mindre teoretiskt innehåll ska därför återinföras. Den som så vill kan sedan bygga på sin 2-åriga utbildning med ett tredje år och därigenom stärka sin teoretiska profil.

Enligt utredningstjänstens beräkningar skulle en studietid på två år innebära en minskad kostnad för gymnasieskolan med omkring 4,4–5,6 miljarder kronor per år under perioden 2019–2023 fullt genomfört, jämfört med om studietiden på dessa program var tre år. Samtidigt kan förslaget antas innebära en snabbare väg in i yrkes­livet, vilket på sikt skulle generera ökade skatteintäkter.

13.5   Teknikbrygga

Sverigedemokraternas förslag: Teknikbrygga underlättar rekrytering av unga till industrin, 190 miljoner.

Ungdomar som inte erhållit jobb efter avslutad teoretisk utbildning kan erbjudas en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad teknikbrygga. Under två terminer stärker eleven sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man genomför en termin med betald praktik hos det lokala näringslivet. Staten skjuter till medel för en termins praktikperiod.[50]

13.6   Kvalitetssatsning på högskolor och universitet

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffat produktivitetsavdrag, högre lärartäthet på högskolor och universitet, 600 miljoner.

Det finns, över tid, en trend att anslagen per student på högskolor och universitet ur­holkas. Urholkningen av resurserna per student fortsätter år efter år till stor del på grund av ett så kallat produktivitetsavdrag. Det innebär i korthet att de flesta utbildningar ska bli effektivare varje år, och en procentsats dras av när anslagen räknas upp i den årliga pris- och löneomräkningen. I slutändan innebär detta en orimlig situation, där interaktionen mellan lärare och studenter minskas till ett minimum, och utbildningarnas kvalitet förfaller.[51], [52]

Sverigedemokraterna budgeterar för ett avskaffande av produktivitetsavdraget under 2020 och skjuter därutöver till medel för att öka lärartätheten och öka antalet undervis­ningstimmar.

13.7   Ett statligt forskningsinstitut

Sverigedemokraternas förslag: Vidareutveckla Research Institutes of Sweden, 125 miljoner.

Av historiska skäl kanaliserar Sverige mellan 85 och 90 procent av sina offentligt finansierade forskningssatsningar genom universitet och högskolor. Det är en relativt hög siffra ur ett både internationellt och nordeuropeiskt perspektiv.

I Sverige finns Rise (Research Institutes of Sweden) som håller på att växa fram som ett medel för staten att samverka direkt med näringslivet. Verksamhetens omfattning är dock blygsam i jämförelse med exempelvis VTT i Finland och TNO i Nederländerna.

Sverigedemokraterna öppnar upp för att Rise ska fortsätta att utöka verksamheten och utveckla kvaliteten i sina satsningar som ett led i strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning. Medel anslås för detta.

14   Miljö, energi och minskade utsläpp av växthusgaser

Naturen ska bevaras och förvaltas på ett sätt som balanserar och tar hänsyn till sam­hällets olika intressen. Sverigedemokraterna lyfter fram människors hälsa, bevarande av ekosystem, biologisk mångfald och bevarandet av ett varierat kulturlandskap, liksom möjligheterna att bo och verka på̊ landsbygden. Allt hänger ihop. Sveriges natur och växlande geografi rymmer omistliga naturvärden som i många fall behöver skyddas från mänsklig påverkan, i andra fall är det just samspelet mellan natur och människa som upprätthåller det svenska kulturlandskapet.

Sverigedemokratisk politik går i princip inte ut på att separera människan från naturen, snarare tvärtom. Vidare tyder ingenting på att fria människor avstår från resor och god levnadsstandard, det bör inte heller vara politikens strävan, men vetenskaplig utveckling banar väg för modern miljöteknik som minskar människans miljöpåverkan.

Regeringen lägger stora pengar på symbolprojekt, vars nytta kan ofta beskrivas som obetydlig eller direkt obefintlig. Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård har ökat mycket kraftigt sedan 2015, från 5,3 miljarder till 12,6 miljarder i det som regeringen nu föreslår.[53] Att ifrågasätta denna oseriösa hantering av skattemedel handlar absolut inte om brist på omsorg om miljön, utan om att avvisa ineffektiv symbolpolitik till förmån för andra miljösatsningar och andra behov i samhället.

14.1   Innovativ miljöteknik

Sverigedemokraternas förslag: Sverigedemokraterna inrättar ett särskilt anslag, Innovativ miljöteknik, om 500 miljoner.

En balanserad miljödebatt bör ha sin utgångspunkt i att världens befolkning ökar och att efterfrågan på energi och resurser måste mötas. Kunskap, teknik och internationellt samarbete är nyckelord inför dessa utmaningar i en osäker framtid. Vill man från ett svenskt perspektiv dämpa utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen bör man lyfta blicken från de 1–1,5 promille (eller lägre, beroende på beräkningsmodell) av utsläppen som kommer från Sverige. Istället bör man fokusera på kunskap, teknikutveckling samt arbeta för att ny miljöteknik får globalt genomslag.

14.2   Fossilfri elproduktion

Sverigedemokraternas förslag: Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft, 150 miljoner.

Kärnkraften utgör ett besynnerligt kapitel i den svenska klimatdebatten. Medan de mest obetydliga och ineffektiva åtgärder lyfts fram som en fråga om liv och död så förhåller man sig väldigt kallsinnigt till kärnkraften, som står för ca 40 procent av den svenska elproduktionen.[54] Nedläggningen av två reaktorer i Ringhals är högst aktuell, vilket regeringen driver fram som om diskussionen om växthusgaser inte fanns.

Sverigedemokraterna driver motsatt linje och förordar att kärnkraften inte bara ska bevaras, utan också utvecklas. Sverige kan genom att finansiera en forskningsreaktor bidra till utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft, som skulle tillåta ett radikalt bättre utnyttjande av kärnbränsle och samtidigt minska produktionen av kärnavfall.

14.3   Ingen skatt på avfallsförbränning

Sverigedemokraternas förslag: Nej till skatt på avfallsförbränning.

Sverigedemokraterna motsätter sig införandet av en skatt på avfallsförbränning, främst för att den inte på vare sig ett kostnadseffektivt eller verkningsfullt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Tidigare skatter på avfallsförbränning har inte gett de effekter som varit önskvärda utan i praktiken endast renderat i ytterligare en pålaga på hushållen.

Den utredning[55] som tidigare lagts fram i frågan avstyrker också förslaget om att införa denna skatt, samtidigt som samtliga berörda myndigheter också avstyrker det, liksom Sveriges Kommuner och Landsting. Risken finns istället att avfallet förbränns ineffektivt, utan energiåtervinning, och att miljöskadliga utsläpp därmed ökar.

Denna skatt skulle även försämra lönsamheten för de verk som eldar avfall och där regeringens skattepolitik redan har haft en mycket negativ inverkan på konkurrens­kraften för kraftvärmen i Sverige. Den föreslagna skatten bör därmed inte införas.

14.4   Vätgasstrategi

Sverigedemokraternas förslag: Vätgasstrategi, 100 miljoner.

Övriga partier i Sveriges riksdag har en överenskommelse om att fasa ut fossila driv­medel fram till 2030. Att minska oljeberoendet är en bra målsättning, men den helt orealistiska tidsplanen riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för politiska mål. Att försöka forcera en orealistisk tidsplan riskerar dessutom att leda till kostnadsineffek­tiva eller till och med kontraproduktiva åtgärder.

Batteri- och vätgasdrift emotser dock, av allt att döma, en positiv utveckling utan omfattande statliga åtgärder. Sverigedemokraterna förordar däremot en statlig stimulans för vätgastekniken, som kommer att utgöra ett viktigt komplement.

15   Försvar och säkerhet

Sverigedemokraternas förslag: Finansiera Försvarsberedningens rapport Värnkraft fullt ut med målsättning att Försvarsmaktens medel uppgår till 84 miljarder kronor, motsvarande 1,5 procent av BNP, senast 2025. Förbered för fortsatt stegvis upptrapp­ning under kommande försvarsbeslut perioden 2026–2030 för att uppnå 2 procent av BNP senast 2030.

Sverigedemokraternas målsättning är att stärka det svenska totalförsvaret i en omfatt­ning som återställer dess förmåga att skydda hela territoriet från yttre hot. Detta kräver rejäla satsningar på såväl ett skalförsvar som ett invasionsförsvar i syfte att skapa en tröskeleffekt så att en presumtiv angripare avhåller sig från aggressionshandlingar mot Sverige. Ett sådant försvar baseras inte bara på högteknologiska vapen, utan även på en stark försvarsvilja. Detta i sin tur uppnås genom satsningar på en utökad värnplikt, engagerade och lojala medborgare samt en stark uppslutning till totalförsvarets frivillig­organisationer.

Sverigedemokraterna anser att försvarsbudgeten, som andel av BNP, på sikt ska fördubblas jämfört med dagens nivå. För att undvika att Försvarsmakten blir en budget­regulator krävs en lag som reglerar att försvarsbudgeten ska ha en lägsta nivå om 2 procent av BNP. Antalet brigader i armén behöver utökas och förbandens materiel moderniseras. Detta kräver att fler regementen etableras. Sverige behöver också ett modernt luftvärnssystem med förmåga att bekämpa kryssningsrobotar.

Sverige har mer än 270 mil kust. För att kunna övervaka denna på ett effektivt sätt ser Sverigedemokraterna att den svenska marinen behöver förstärkas genom fler fartyg, ubåtar och amfibieförband. För att klara av utbildningen av fler förband behöver fler regementen och marinbaser etableras inom marinen. Även marinen har ett stort behov av modernt luftvärn.

Sverigedemokraterna bedömer vidare att flygvapnet behöver tillföras ytterligare flygplan och basförband för att klara av en framtida hotmiljö och de krav som den kommer att ställa. Fler flygflottiljer behöver etableras för att klara av produktionen av dessa förband, flygvapnet behöver även ersätta sina tunga transportflygplan. Om total­försvaret ska kunna växa i enlighet med denna vision är en väl fungerande personal­försörjning helt avgörande. Antalet värnpliktiga kommer att behöva öka för att fylla upp nya förband med kompetent personal, vilket även innebär att officersutbildningen behöver utökas och omstruktureras.

Avslutningsvis är ett väl utbyggt och uthålligt civilförsvar av stor betydelse för Sveriges försvarsförmåga. För att återupprätta ett sådant krävs omfattande satsningar på området.

16   Internationell samverkan

Sverigedemokraternas förslag: Sveriges bistånd ska utgöra 0,70 procent av BNI.

Sverigedemokraterna ser bistånd som det primära verktyget för att understödja fattiga människor i utvecklingsländer. Sveriges bistånd bör fokusera på att tillmötesgå utsatta personers grundläggande behov i deras vardag. I en värld som till stor del präglas av god ekonomisk tillväxt, snabb förbättring av levnadsstandarder samt ökad framtidstro är det inte acceptabelt att miljoner människor saknar tillgång till enkel sanitet, grund­läggande sjukvård och säkert dricksvatten. Sverige kan inte som enskilt land ta ett helhetsansvar för att över 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom, men vi kan bidra till en positiv utveckling genom befintliga institutioner.

De senaste åren har Sveriges bistånd präglats av ett antal incidenter som under­stryker ett akut reformbehov och som i det längre perspektivet utgör ett hot mot allmän­hetens förtroende för biståndet som verktyg.

Sverigedemokraterna ser fyra konkreta utmaningar som måste adresseras snarast: en osund företagskultur vad gäller ersättningar inom biståndsorganisationer, bristfällig kontroll över utbetalningar och betalningsmottagare, otillräcklig resultatstyrning inom framförallt demokratibiståndet samt skadliga incitament som följer av utgiftsmålet om 1 procent av BNI. 

I motionen Avtal, styrning, kontroll och ansvar presenterar Sverigedemokraterna konkreta förslag för att åtgärda dessa problem. För riksdagsåret 2019/2020 föreslås en biståndsram om 0,70 % av BNI, en siffra som står sig mycket väl i en internationell kontext.

17   Kultur och sammanhållning

För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, samhället och politiken. Ledorden lyder sammanhållning, tillgänglighet och folkhälsa. Kultur ska vara lättillgängligt för barn, gamla och funktionsnedsatta. En särskilt viktig roll har kulturen för ett starkt socialt kapital och social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. Sverige är unikt, och självklart är den svenska kulturen unik och värd att värna, vårda och visa. Den gemensamma svenska kulturen har också en avgörande betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle som formats i Sverige.

Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är alltså positivt för samhällsutvecklingen och den nationella sammanhållningen. Svensk kultur ska erkännas och kultur- och kunskapsinstitutioner med bildningsuppdrag tillåtas få vara just bildningsinstitutioner.

För Sveriges del är det viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer och värderingar, traditioner, seder och bruk för att hålla ihop. Särskilt viktigt är detta i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärdsmodell, just eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Sverigedemokraternas vision är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra.

Utifrån detta bör kulturpolitikens fokus vara att vårda och värna det svenska kultur­arvet, det svenska språket, svenska värderingar och kunskap om Sveriges historia. Samhället bör även prioritera tillgänglighetsåtgärder, kultur i relation till folkhälsa och insatser som är ägnade åt att bevara det svenska naturarvet. Allas rätt till kultur och gemensamma kulturella referenspunkter är en grogrund för social sammanhållning mellan gammal och ung, fattig och rik, stadsbo och landsbygdsbo, oavsett härkomst.

För att leda kulturpolitiken mot denna vision bör nya kulturpolitiska mål inrättas. Målen bör ta följande aspekter i åtanke: kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och kulturarbetares förutsättningar på arbetsmarknaden.

17.1   Kulturarvsmiljard

Sverigedemokraternas förslag: Kulturarvsmiljard.

Den svenska kulturens särart bottnar i nordens historia, natur och klimat. Det svenska kulturarvet ska vårdas och värnas, till gagn för nationens sammanhållning och för att öka kunskaperna om svensk historia och svensk identitet.

I konkreta budgettermer översätts detta i en kulturarvsmiljard, där en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen motsvarar ungefär hälften. Andra komponenter är satsningar på bland annat Statens musikverk, Institutet för språk och folkminnen och Riksantikvarieämbetet.

Sverigedemokraterna vill även inrätta en särskild fond dit privatpersoner, organisa­tioner, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör kulturarvet. Utöver att bidra med rena ekonomiska medel skulle en särskild kulturarvsfond också skicka en tydlig signal om att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv.

Sverigedemokraterna avsätter också medel för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bland annat genom ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

17.2   Kulturlotsar och Sverigecenter

Sverigedemokraternas förslag: Kulturlotsar och Sverigecenter, 300 miljoner.

För att stärka integrationen i samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet föreslår Sverigedemokraterna kulturlotsar och Sverigecenter, en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitali­sering av kulturlivet. Kulturlotsen är en funktion för samordning av kulturinsatser på både kommunal och nationell nivå. Sverigecentren är tänkta som en väg till deltagande i den svenska kulturen i landets särskilt utsatta områden.

17.3   Bibliotekssatsning

Sverigedemokraternas förslag: Bibliotekstjänsterna och den tryckta litteraturskatten digitaliseras, 100 miljoner.

Våra nordiska grannländer har i flera avseenden gjort betydande framsteg vad gäller digitaliseringen av bibliotekstjänster och har visat på möjligheter för att utveckla biblioteken. För ökad nordisk likvärdighet och bättre samordning bör det vara en uttalad ambition att Sverige under en tioårsperiod digitaliserar merparten av vad som har getts ut i landet. Flera olika åtgärder är nödvändiga, och därför anslås ca 100 miljoner per år för detta arbete.

18   Bostadspolitik

Den långsiktiga visionen för Sverigedemokraternas bostadspolitik är balans mellan utbud och efterfrågan. Storskalig invandring har drivit fram ett efterfrågeöverskott och bidragit till köbildning och stor obalans på bostadsmarknaden. Byggsektorns konkur­rens, planering och finansiering av bostäder är ytterligare faktorer som påverkar situationen på bostadsmarknaden.

Den långsiktiga visionen måste vara att Sveriges otrygga bostadsområden steg för steg förbättras så att alla bostadsområden på sikt kan anses vara trygga, vilket inte är fallet idag. Det finns många aspekter på denna utveckling, inte minst socioekonomiska, men bostadspolitiken utgör en pusselbit.

Sverigedemokraterna vill åstadkomma en social bostadspolitik som på riktigt gagnar unga personer, hemlösa och äldre som lever i olika former av ekonomisk utsatthet. Samtidigt påverkar bostadspolitiken alla grupper i samhället, och målet måste vara att åstadkomma en fungerande helhet.

18.1   Höjt bostadsbidrag

Sverigedemokraternas förslag: Tillför en miljard för högre bostadsbidrag och se över reglerna för bostadsbidrag och bostadstillägg.

Låga hyror har länge präglat de subventionerade miljonprogrammens bostäder. Dessa har idag behov av omfattande renoveringar, vilket i slutändan kommer leda till hyres­höjningar. Nybyggnation av bostäder innebär samtidigt en hög hyra på grund av produktionskostnaden. Därför ser vi idag ett behov av en översyn av reglerna för bostadsbidrag och bostadstillägg så att de bättre följer hyressättningen.

18.2   Ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper

Sverigedemokraternas förslag: Sänk taket på fastighetsavgiften för småhus avseende pensionärer och utsatta grupper från nu gällande 4 till 3 procent av inkomsten.

Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är begränsad för grupper som är ekonomiskt utsatta. Pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning har en takbegränsning av hur mycket av sin inkomst man ska behöva betala i fastighetsavgift.

Sverigedemokraterna ser positivt på denna begränsningsregel och vill ytterligare sänka nivån för hur mycket fastighetsavgiften maximalt ska kunna belasta utsatta grupper i samhället.[56]

18.3   Klassificera studentbostäder som elevhem

Sverigedemokraternas förslag: Slopa fastighetsavgiften på studentbostäder.

På många av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, råder akut brist på studentbostäder. Det rör sig om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad. I längden utgör detta en betydande socioekonomisk problematik i och med att det gör det väsentligt svårare för ungdomar från mindre välbeställda familjer att studera.

Sverigedemokraterna anser att studentbostäder ska kunna jämställas med elevhem och därmed omfattas av ett undantag i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighets­avgift som följd. Dessutom bör den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder avskaffas.[57]

18.4   Skatt vid andrahandsuthyrning

Sverigedemokraternas förslag: Utöka schablonavdraget för andrahandsuthyrning från 40 000 kronor till 60 000 kronor per år.

När stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket man kan stimulera genom att göra det skattemässigt mer attraktivt. I till exempel Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att skattebefria andrahandsuthyrning.

Sverigedemokraterna vill därför utöka gränsen för hur mycket det är tillåtet att hyra ut en del av bostad i andra hand skattebefriat. Förslaget kan därtill antas öka utbudet av tillgängliga lägenheter.[58]

19   Skatter

Sverigedemokraterna är ett tillväxt- och välfärdsvänligt parti. Välstånd genereras genom arbete, vilket stimuleras genom ett dämpat skattetryck. Samtidigt har samhället stora gemensamma behov, vilket kräver finansiering. Debatten om skattenivåer i en inrikes­politisk, svensk kontext har ofta varit mer polariserad än de sakpolitiska skillnaderna. Även om högern och vänstern har olika ideologiska utgångspunkter är inte skillnaden i förd politik enorm.

Partiets ideologiska profil handlar i första hand om vad pengarna ska användas till, nationens och medborgarnas bästa. Det är viktigt att upprätthålla skattebetalarnas respekt för den offentliga ekonomin, om skattemedel förslösas blir effekten den motsatta.

Sverigedemokraterna står för en pragmatisk, avvägd skattepolitik som understryker solidaritet och nationell sammanhållning, samtidigt som den som arbetar ska kunna känna en trygghet i att inte bli beskattad mer än vad som verkligen behövs.

Regeringen lägger fram en budget som innehåller skattelättnader för höginkomst­tagare medan skatterna höjs på vanlig konsumtion (drivmedel hemelektronik, plast­påsar). Detta får en direkt negativ effekt för vanliga konsumenter, som drabbas av nya pålagor utan att man tar del av några fördelar.

Inkomstskatter

19.1   Ytterligare jobbskatteavdrag för både löntagare och pensionärer

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett nytt jobbskatteavdrag för såväl tjänste- som pensionsinkomster på motsvarande 10 miljarder. Skillnaden i beskattning av inkomst av tjänst och pension avskaffas helt.

Se avsnitt 11.1.

19.2   Återställd SINK-skatt

Sverigedemokraternas förslag: Återställ den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta från 25 procent till tidigare 20 procent.

Boende i utlandet som är skattskyldiga i Sverige behöver ofta betala privat vårdförsäk­ring, beroende på vilket land de bor i, samtidigt som de inte nyttjar svensk välfärd i någon större utsträckning. Därför är det rimligt att utlandsboende betalar 20 procent i skatt på sina inkomster, vilket tidigare var fallet innan regeringen höjde skatten till 25 procent.[59]

19.3   Nej till slopad värnskatt

Sverigedemokraternas förslag: Bibehåll värnskatten i nuvarande form med normal indexering av skiktgränserna.

Sveriges skattetryck är i princip för högt. Sverigedemokraternas målsättning är att löntagarna ska behålla så mycket som möjligt av sin lön, givet att samhällskontraktet kan säkras och välfärdsstaten upprätthållas. Denna ekvation blir dock svårare i efter­dyningarna av den migrationspolitiska härdsmältan under 2015. Ekonomisk politik innebär prioriteringar, och för 2020 prioriterar Sverigedemokraterna att i första hand sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare (se avsnitt 11.1).

Avgifter för företag

19.4   Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag

Sverigedemokraternas förslag: Ta bort den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag upp till en taknivå om 300 000 kronor per anställd och år.

Se avsnitt 11.2.

19.5   Lägre sjuklönekostnader

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett avdrag i sjuklönekostnaderna som motsvarar de faktiska kostnaderna för ett småföretag med upp till nio anställda. För företag med fler anställda betalas enbart de sjuklönekostnader som överstiger schablonavdraget.

Se avsnitt 11.3.

19.6   Återställda momssatser

Sverigedemokraternas förslag: Återställ momsen på restaurang- och cateringtjänster samt på burkar och flaskor till ordinarie momssats om 25 procent.

Ordinarie momssats i Sverige är 25 procent, men flertalet varor och tjänster har nedsatta momssatser till antingen 12 eller 6 procent. Därtill är vissa varor och tjänster helt momsbefriade. Många momsnedsättningar verkar som ett riktat branschstöd, vilket är negativt ur perspektiven samhällsekonomisk effektivitet och rättvisa. Ett exempel är den nedsatta momsen på restaurang- och cateringtjänster, samt på hämtmat. De önskade effekterna har inte uppfyllts. Utvärderingar har gjort gällande att så lite som 1 000 nya jobb har skapats till en kostnad om närmare 6 miljarder kronor.

I denna budget återställer Sverigedemokraterna dessa båda momssatser och använ­der istället utrymmet åt att sänka skatten på arbetsinkomster för främst låg- och medel­inkomsttagare. Tillika höjs momsen på flaskor och burkar till ordinarie 25 procent. I ett längre perspektiv bör en större skatteväxling mellan moms och inkomster utredas, eftersom sysselsättningseffekten blir mer påtaglig av sänkta skatter på arbetsinkomster. En sådan utredning bör även ta sikte på fördelningspolitiska effekter av en skatteväxling.[60], [61], [62]

Kapitalskatter

19.7   Utfasade ränteavdrag

Sverigedemokraternas förslag: Påbörja en utfasning av ränteavdragen med 1 procent­enhet per år under fem års tid 2021–2025.

Ränteavdragen är problematiska då staten subventionerar lånande samtidigt som man höjt beskattningen av sparande i två steg. Samtidigt bidrar ränteavdragen till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränte­avdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt. Tillika bör de medel som därmed frigörs gå till sänkta inkomst­skatter så att hushållen kompenseras för de ökade utgifter som minskade ränteavdrag leder till. Sänkta inkomstskatter i växlingsförslaget träffar samtliga hushåll men främst de med låga inkomster och medelinkomster, vilka är mest känsliga för höjda ränte­kostnader på bolån.[63]

19.8   Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

Sverigedemokraternas förslag: Justera tillbaka skatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar till 0,75 procent plus statslåneräntan, från nuvarande 1,0 procent.

Se avsnitt 8.5.

Punktskatter

Regeringen får sin budget att gå ihop genom att punktbeskatta hemelektronik, flygresor och plastpåsar. Detta ska beskrivas som vad det är, är ett oblygt insamlande av pengar till staten med miljöargumentet som fikonlöv. Och då kan man börja med att konstatera att miljöargumentet är svagt. Inköp av hemelektronik, vilket knappast är sämre för miljön än annan konsumtion, upphörde inte med införandet av en kemikalieskatt. Netto­resultatet blev istället ökad import och lägre skatteintäkter. Detta illustrerar ett under­liggande problem med punktskatterna, att den förstärkta skattebasen är osäker. Om konsumenterna agerar i enlighet med regeringens pekpinne så eroderas det som initialt kunde ses som en budgetförstärkning.

19.9   Lägre skatt på bensin och diesel

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa hela indexeringen (KPI + 2 %) på bensin­skatten. Sänk skatten på diesel och bensin med 1 krona per liter. (Reformera dessutom reduktionsplikten, vilket leder till ytterligare prissänkning vid pump.)

Se avsnitt 7.1 och 7.2.

19.10   Slopad flygskatt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa flygskatten.

Se avsnitt 7.8.

19.11   Slopad kemikalieskatt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa den så kallade kemikalieskatten, det vill säga den särskilda punktskatten på elektronikprodukter.

Undersökningar visar att kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel. Kemikalie­skatten har medfört att var tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor.[64] Kemikalieskatten är alltså skadlig för näringslivet och leder till lägre intäkter och svagare förutsättningar för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har flyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige, färre svenska arbetstillfällen och i förlängningen mindre resurser till offentlig sektor.[65]

19.12   Nej till skatt på plastpåsar

Sverigedemokraternas förslag: Inför inte en särskild punktskatt på plastpåsar.

Den föreslagna skatten på plastpåsar medför enbart en pålaga på konsumenterna och nästintill obefintlig miljönytta, eftersom plast redan återvinns till ny plast och/eller energi. Det finns inga belägg för att plastpåsar som används i Sverige skulle utgöra en mätbar del av den globala problematiken med plast i haven. Om syftet med punktskatt­en är att minska konsumtionen av plastpåsar i affär är det av allt att döma kontraproduk­tivt gällande utsläpp av växthusgaser, eftersom produktion av tygkassar totalt sett släpper ut mer koldioxid, trots längre livslängd än en plastpåse.[66]

19.13   Nej till skatt på avfallsförbränning

Sverigedemokraternas förslag: Inför inte en särskild punktskatt på avfallsförbränning.

Se avsnitt 14.3.

19.14   Återställd skatt på kraftvärmeverk

Sverigedemokraternas förslag: Reversera höjningen av skatten på kraftvärmeverk.

Regeringens tidigare skattehöjning för kraftvärme slår mot industrin och elkonsument­erna. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att kraftvärmeindustrin i mycket hög grad har anpassat sig till samhällets miljökrav. Det som regeringen infört kommer att leda till minskad kraftvärmeproduktion och – givet det synnerligen ansträngda läget kring elförsörjningen – till ökad import av el. Eftersom Tyskland och Danmark har en betydande andel kolkraft i sin elproduktion innebär ökad import för svensk del en indirekt ökning av utsläppen av växthusgaser. Skattehöjningen bör således slopas.

19.15   Avskaffad bonus–malus

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa bonus–malus-systemet för personbilar.

Se avsnitt 7.5.

Övrigt

19.16   Slopad förmånsbeskattning av sjukvård

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa förmånsbeskattningen av privata sjukvårds­försäkringar.

Svensk sjukvård är överbelastad och har långa köer. Privata sjukvårdsförsäkringar som ger tillgång till privat sjukvård vid sidan av den ordinarie offentliga vården har medfört en avlastning i vårdköerna och i regionerna i den nu rådande situationen. En ökad beskattning på privat sjukvård kan medföra att allt fler väljer att ställa sig i de ordinarie vårdköerna och på så sätt ytterligare belasta den redan problemfyllda offentliga vården med längre väntetider. Sverigedemokraterna motsätter sig därför sjukvårdsskatten som inte leder till samhällsekonomisk nytta eller leder till mer jämlik vård.[67]

20   Tabeller per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	146 400		+5 000
2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	968 702
2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	861 468
2:3	Riksdagens fastighetsanslag	100 000
2:4	Riksdagens ombudsmän (JO)	112 428
2:5	Riksrevisionen	347 909
3:1	Sametinget	55 428		+5 000
4:1	Regeringskansliet m.m.	7 922 271		−450 000
5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 172 290		+10 000
6:1	Allmänna val och demokrati	142 340		+5 000
6:2	Justitiekanslern	52 550
6:3	Datainspektionen	110 374		+5 000
6:4	Valmyndigheten	20 447		+3 000
6:5	Stöd till politiska partier	169 200		−19 000
7:1	Åtgärder för nationella minoriteter	117 771		+1 500
7:2	Åtgärder för den nationella minoriteten romer	1 500		−1 500
8:1	Mediestöd	762 119		−102 000
8:2	Myndigheten för press, radio och tv	39 122
9:1	Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information	28 955		−18 000
Summa		15 131 274		−556 000

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Statskontoret	100 183
1:2	Kammarkollegiet	71 185
1:3	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter	17 550
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	13 895 000
1:6	Finanspolitiska rådet	10 396
1:7	Konjunkturinstitutet	66 295
1:8	Ekonomistyrningsverket	175 469
1:9	Statistiska centralbyrån	583 629
1:10	Bidragsfastigheter	274 000
1:11	Finansinspektionen	623 253
1:12	Riksgäldskontoret	319 204
1:13	Bokföringsnämnden	10 667
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	240 520
1:15	Statens servicecenter	698 581
1:16	Finansmarknadsforskning	29 921
1:17	Upphandlingsmyndigheten	94 419
1:18	Myndigheten för digital förvaltning	177 476
	Nytt anslag
2:1	Lönekostnader i staten		−228 000
Summa		17 390 191	−228 000

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Skatteverket	7 924 955	+4 000
1:2	Tullverket	2 123 025	+280 000
1:3	Kronofogdemyndigheten	2 009 009	+50 000
Summa		12 056 989	+334 000

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Polismyndigheten	28 546 852	+2 675 000
1:2	Säkerhetspolisen	1 641 279	+210 000
1:3	Åklagarmyndigheten	1 698 586
1:4	Ekobrottsmyndigheten	736 115	+28 000
1:5	Sveriges Domstolar	6 241 698	+597 000
1:6	Kriminalvården	9 448 433	+1 900 000
1:7	Brottsförebyggande rådet	166 347
1:8	Rättsmedicinalverket	455 273
1:9	Gentekniknämnden	5 709
1:10	Brottsoffermyndigheten	48 374
1:11	Ersättning för skador på grund av brott	121 953	+125 000
1:12	Rättsliga biträden m.m.	2 356 357	+144 000
1:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	39 987
1:14	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar	24 174
1:15	Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete	57 157
1:16	Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	21 224
1:17	Domarnämnden	8 574
1:18	Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet	113 000
Summa		51 731 092	+5 679 000

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 328 554
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	193 326
1:3	Nordiskt samarbete	13 595	+10 000
1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet	4 826
1:5	Inspektionen för strategiska produkter	45 029
1:6	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning	72 358
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)	28 402
1:8	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	19 175
1:9	Svenska institutet	131 360	+10 000
1:10	Information om Sverige i utlandet	15 475
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	176 215
Summa		2 028 315	+20 000

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	38 972 457
1:2	Försvarsmaktens insatser internationellt	1 180 488	−75 000
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	15 202 092
1:4	Forskning och teknikutveckling	716 905
1:5	Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten	11 191
1:6	Totalförsvarets rekryteringsmyndighet	209 195	+15 000
1:7	Officersutbildning m.m.	224 275	+50 000
1:8	Försvarets radioanstalt	1 271 189
1:9	Totalförsvarets forskningsinstitut	233 501
1:10	Nämnder m.m.	6 301
1:11	Försvarets materielverk	1 770 787
1:12	Försvarsunderrättelsedomstolen	10 584
2:1	Kustbevakningen	1 304 152	+10 000
2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor	74 850
2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m.	27 580
2:4	Krisberedskap	1 311 104
2:5	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	381 471
2:6	Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	1 383 330
2:7	Statens haverikommission	47 332
3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	395 666
4:1	Elsäkerhetsverket	65 303
Summa		64 799 753

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Biståndsverksamhet	44 283 158	−16 263 000
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	1 491 976	−200 000
1:3	Nordiska Afrikainstitutet	16 532
1:4	Folke Bernadotteakademin	127 311
1:5	Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete	50 000
1:6	Utvärdering av internationellt bistånd	20 176	+20 000
Summa		45 989 153	−16 443 000

Utgiftsområde 8 Migration

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Migrationsverket	4 443 762	−293 500
1:2	Ersättningar och bostadskostnader	4 936 000	−1 436 000
1:3	Migrationspolitiska åtgärder	127 915	−127 915
1:4	Domstolsprövning i utlänningsmål	781 903	+178 097
1:5	Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål	249 831	−9 831
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden	402 150	−75 150
1:7	Utresor för avvisade och utvisade	349 202	+300 000
1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar	155 450
	Nytt anslag
2:1	Återvandring		+800 000
Summa		11 446 213	−664 299

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Myndigheten för vård- och omsorgsanalys	37 320
1:2	Statens beredning för medicinsk och social utvärdering	87 923
1:3	Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	152 349
1:4	Tandvårdsförmåner	7 069 781	+400 000
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	29 680 000
1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	9 257 886	+2 100 000
1:7	Sjukvård i internationella förhållanden	498 187
1:8	Bidrag till psykiatri	2 160 393	+500 000
1:9	Läkemedelsverket	149 768
1:10	E-hälsomyndigheten	119 603
1:11	Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna	2 900 000
2:1	Folkhälsomyndigheten	434 599	+100 000
2:2	Insatser för vaccinberedskap	88 500
2:3	Bidrag till WHO	45 665
2:4	Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar	75 502
3:1	Myndigheten för delaktighet	60 896
3:2	Bidrag till funktionshindersorganisationer	188 742
4:1	Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd	27 598
4:2	Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet	797 514	+25 000
4:3	Bilstöd till personer med funktionsnedsättning	263 395
4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	24 450 971	+710 000
4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet	1 427 490	+550 000
4:6	Statens institutionsstyrelse	1 157 143
4:7	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	749 351
5:1	Barnombudsmannen	26 257
5:2	Barnets rättigheter	22 261
6:1	Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel	95 629
7:1	Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning	36 488
7:2	Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning	661 503
8:1	Socialstyrelsen	699 850	+75 000
8:2	Inspektionen för vård och omsorg	744 578
Summa		84 167 142	+4 460 000

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	36 925 977	+379 000
1:2	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	42 150 170	+100 000
1:3	Merkostnadsersättning och handikappersättning	1 408 000	+30 000
1:4	Arbetsskadeersättningar m.m.	2 608 000
1:5	Ersättning inom det statliga personskadeskyddet	36 923
1:6	Bidrag för sjukskrivningsprocessen	2 508 500	+100 000
1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	1 189 858	−1 000 000
2:1	Försäkringskassan	8 807 593	+100 000
2:2	Inspektionen för socialförsäkringen	70 822	+29 000
	Nytt anslag
	Sjuklön för små företag		+5 300 000
Summa		95 705 843	+5 038 000

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Garantipension till ålderspension	14 940 800	+5 380 000
1:2	Efterlevandepensioner till vuxna	9 804 900	−83 000
1:3	Bostadstillägg till pensionärer	10 026 300	−1 120 000
1:4	Äldreförsörjningsstöd	1 174 500	−80 000
2:1	Pensionsmyndigheten	595 896
Summa		36 542 396	+4 097 000

 

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Barnbidrag	33 493 943
1:2	Föräldraförsäkring	47 288 762	+3 369 000
1:3	Underhållsstöd	2 627 264
1:4	Adoptionsbidrag	20 184	+2 000
1:5	Barnpension och efterlevandestöd	997 300	−80 000
1:6	Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	4 691 391
1:7	Pensionsrätt för barnår	7 565 300
1:8	Bostadsbidrag	4 746 176	+1 000 000
	Nytt anslag
	Bidrag till förstföderskor		+1 000 000
Summa		101 430 320	+5 291 000

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Etableringsåtgärder	156 430	−156 000
1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	8 502 572	−4 251 000
1:3	Hemutrustningslån	126 585	−126 585
2:1	Diskrimineringsombudsmannen	126 955	−64 000
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	91 919
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	445 039	+50 000
3:2	Jämställdhetsmyndigheten	70 000	−35 000
3:3	Bidrag för kvinnors organisering	28 163	−28 000
4:1	Åtgärder mot segregation	500 000	−500 000
4:2	Delegationen mot segregation	18 000	−9 000
	Nytt anslag
	Obligatorisk förskola		+210 000
Summa		10 065 663	−4 909 585

 

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 272 139	−1 175 000
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	28 067 425	+4 810 000
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	8 882 007	−4 441 000
1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	20 470 545	+130 000
1:5	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	120 034
1:6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020	1 451 500
1:7	Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering	42 292
1:8	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	73 616
1:9	Bidrag till administration av grundbeloppet	57 916
1:10	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten	8 303
1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	1 875 000
1:12	Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar	5 262 634	−2 631 000
1:13	Lån till körkort	151 466
1:14	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	2 483 622	−2 484 000
2:1	Arbetsmiljöverket	676 593	+67 659
2:2	Arbetsdomstolen	34 240
2:3	Internationella arbetsorganisationen (ILO)	33 722
2:4	Medlingsinstitutet	50 521
2:5	Myndigheten för arbetsmiljökunskap	38 712	+3 871
2:6	Regional skyddsombudsverksamhet	112 000	+50 000
	Nytt anslag
	Lärlingsanställningar		+500 000
Summa		77 164 287	−5 169 470

 

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 15 Studiestöd

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Studiehjälp	4 382 408	−258 000
1:2	Studiemedel	17 696 712	+770 000
1:3	Avsättning för kreditförluster	1 855 904	+20 000
1:4	Statens utgifter för studiemedelsräntor	167 518
1:5	Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk	62 150
1:6	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	27 000
1:7	Studiestartsstöd	410 000	−410 000
1:8	Centrala studiestödsnämnden	889 803
1:9	Överklagandenämnden för studiestöd	16 905
	Nya anslag
1:10	Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd		+230 000
1:11	Betald polisutbildning		+100 000
Summa		25 508 400	+452 000

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Statens skolverk	1 135 892
1:2	Statens skolinspektion	443 484	+500 000
1:3	Specialpedagogiska skolmyndigheten	762 437
1:4	Sameskolstyrelsen	51 579	−15 000
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	3 911 093	+1 000 000
1:6	Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan	314 806
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.	3 903 000	+1 300 000
1:8	Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.	190 720
1:9	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	108 015
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	380 026	+25 000
1:11	Fler anställda i lågstadiet	985 500
1:12	Skolforskningsinstitutet	24 387
1:13	Praktiknära skolforskning	18 543
1:14	Bidrag till lärarlöner	4 670 100	−2 670 000
1:15	Särskilda insatser inom skolområdet	163 418
1:16	Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling	4 885 500	−3 000 000
1:17	Bidrag till vissa studier	17 525
1:18	Statligt stöd till vuxenutbildning	2 372 422
1:19	Myndigheten för yrkeshögskolan	125 594
1:20	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	2 832 754
2:1	Universitetskanslersämbetet	156 376
2:2	Universitets- och högskolerådet	202 273
2:3	Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 849 467
2:4	Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 259 049
2:5	Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 165 339
2:6	Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 322 628
2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 206 210
2:8	Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 664 258	−8 000
2:9	Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 812 675
2:10	Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 709 980
2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 463 101
2:12	Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 186 882
2:13	Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 626 821
2:14	Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 022 080
2:15	Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	747 524
2:16	Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 663 040
2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 216 582
2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 712 345
2:19	Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	706 999
2:20	Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	416 790
2:21	Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	695 550
2:22	Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	260 690
2:23	Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 111 214
2:24	Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	359 084
2:25	Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	830 106
2:26	Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	286 796
2:27	Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	583 130
2:28	Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	262 470
2:29	Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	979 794
2:30	Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	255 672
2:31	Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	262 700
2:32	Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	104 401
2:33	Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	634 451
2:34	Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	131 692
2:35	Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	208 588
2:36	Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	52 014
2:37	Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	111 379
2:38	Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	39 351
2:39	Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	523 023
2:40	Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå	89 468
2:41	Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	446 239
2:42	Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå	87 804
2:43	Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	478 704
2:44	Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå	109 671
2:45	Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	414 196
2:46	Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	80 014
2:47	Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	417 497
2:48	Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	69 565
2:49	Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	321 195
2:50	Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå	57 159
2:51	Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	383 154
2:52	Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå	77 105
2:53	Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	169 115
2:54	Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	20 318	−9 000
2:55	Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	67 365
2:56	Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	11 571
2:57	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	137 058
2:58	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	20 419	−10 000
2:59	Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	440 002
2:60	Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	92 836
2:61	Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	36 540
2:62	Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	21 439
2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	3 537 450
2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	860 473
2:65	Särskilda medel till universitet och högskolor	456 723
2:66	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	2 681 459
2:67	Särskilda bidrag inom högskoleområdet	46 674
3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	6 035 846	−300 000
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer	360 061
3:3	Vetenskapsrådet: Förvaltning	167 731
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	1 112 356	+300 000
3:5	Rymdstyrelsen: Förvaltning	35 448
3:6	Institutet för rymdfysik	57 106
3:7	Kungl. biblioteket	414 482
3:8	Polarforskningssekretariatet	49 636
3:9	Sunet	49 183
3:10	Överklagandenämnden för etikprövning	5 363
3:11	Etikprövningsmyndigheten	42 663
3:12	Nämnden för prövning av oredlighet i forskning	8 200
3:13	Särskilda utgifter för forskningsändamål	88 995
4:1	Internationella program	81 589
4:2	Avgift till Unesco och ICCROM	30 886
4:3	Kostnader för Svenska Unescorådet	10 645
4:4	Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning	35 143
	Nya anslag
5:1	Stöd till glesbygdsskolor		+360 000
5:2	Slopat karensavdrag förskola		+300 000
5:3	Utökning av SYV grundskolan och gymnasieskolan		+125 000
5:4	Slopat karensavdrag grundskola och fritids		+200 000
5:5	Jourklass/jourskola		+500 000
5:6	Utökad personaltäthet fritidshem		+370 000
5:7	Teknikbrygga		+190 000
5:8	Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning		+250 000
5:9	Avskaffa produktivitetsavdraget		+350 000
6:1	Nationella prov lärarutbildningen		+25 000
6:2	Ökat basanslag		+300 000
6:3	Tekniskt forskningsinstitut		+125 000
6:4	Skolhälsovård		+305 100
Summa		83 315 865	+513 100

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Statens kulturråd	56 717	+22 000
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	533 084	−309 840
1:3	Skapande skola	176 465	+90 000
1:4	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	45 153	+20 000
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	9 852	+15 000
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 518 605
1:7	Myndigheten för kulturanalys	16 533
2:1	Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner	1 104 748	−14 000
2:2	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	213 614	−25 000
2:3	Statens musikverk	119 490	+6 000
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	180 735	−30 000
3:2	Myndigheten för tillgängliga medier	125 957
3:3	Institutet för språk och folkminnen	68 760	+11 000
4:1	Statens konstråd	31 753	−20 000
4:2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	42 947
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	11 714	+5 000
4:4	Bidrag till bild- och formområdet	40 069	−12 000
5:1	Konstnärsnämnden	22 481
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	476 031	−93 000
6:1	Riksarkivet	411 006
7:1	Riksantikvarieämbetet	285 382	+64 000
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	270 542	+8 000
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	460 000	+440 000
7:4	Bidrag till arbetslivsmuseer	8 000
8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 347 035	−94 000
8:2	Centrala museer: Stiftelser	268 714	+10 000
8:3	Bidrag till vissa museer	75 519	+5 000
8:4	Forum för levande historia	49 301
8:5	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	80
9:1	Myndigheten för stöd till trossamfund	13 085	+5 000
9:2	Stöd till trossamfund	81 919	−41 000
10:1	Filmstöd	553 444	−97 550
11:1	Sändningar av TV Finland	9 721	+1 055
11:2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	3 392
11:3	Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	483
11:4	Statens medieråd	23 320	−15 000
11:5	Stöd till taltidningar	48 856
12:1	Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	51 656	+5 000
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	240 680	−13 000
12:3	Särskilda insatser inom ungdomspolitiken	2 000	−2 000
13:1	Stöd till idrotten	1 974 311
13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	52 164	−20 000
13:3	Stöd till friluftsorganisationer	50 785	+65 000
13:4	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000	−15 000
13:5	Insatser för den ideella sektorn	171 758	−123 000
14:1	Bidrag till folkbildningen	4 319 683	−770 000
14:2	Bidrag till tolkutbildning	59 331
14:3	Särskilda insatser inom folkbildningen	150 000	−150 000
14:4	Särskilt utbildningsstöd	193 158
15:1	Spelinspektionen	76 247	+5 000
	Nya anslag
16:1	Kulturarvs-ROT		+160 000
16:2	Kulturarvsfond		+100 000
16:3	Skapande äldreomsorg		+35 000
16:4	Öppna museer		+150 000
16:5	Kulturreservat		+33 000
16:6	Stimulansbidrag kulturmiljökompetens		+50 000
16:7	Stimulansbidrag kultur i vården		+35 000
16:8	Kulturlotsar och Sverigecenter		+295 000
16:9	Bibliotekssatsning		+96 000
Summa		16 061 280	−113 335

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Bostadspolitisk utveckling	20 600
1:2	Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	25 000
1:3	Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad	43 000	−25 000
1:4	Boverket	333 462
1:5	Statens geotekniska institut	50 500
1:6	Lantmäteriet	660 686	+25 000
1:7	Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer	165 000
1:8	Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande	2 100 000	+100 000
1:9	Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder	34 000
1:10	Innovativt och hållbart byggande	25 000
2:1	Konsumentverket	169 819	−3 238
2:2	Allmänna reklamationsnämnden	52 582	+5 000
2:3	Fastighetsmäklarinspektionen	25 565
2:4	Åtgärder på konsumentområdet	16 934
2:5	Bidrag till miljömärkning av produkter	4 374
	Nytt anslag
3:1	Ökad trygghet i förorterna		+250 000
Summa		3 726 522	+351 762

 

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Regionala tillväxtåtgärder	1 690 637
1:2	Transportbidrag	454 864
1:3	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020	1 527 024
Summa		3 672 525

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Naturvårdsverket	588 944	−169 000
1:2	Miljöövervakning m.m.	465 714
1:3	Åtgärder för värdefull natur	1 115 035	−215 000
1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	919 218	+31 000
1:5	Miljöforskning	93 825
1:6	Kemikalieinspektionen	275 692
1:7	Avgifter till Internationella organisationer	262 131	−10 000
1:8	Klimatbonus	1 760 000	−1 760 000
1:9	Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	268 281	−10 000
1:10	Klimatanpassning	98 000
1:11	Åtgärder för havs- och vattenmiljö	1 389 565
1:12	Insatser för internationella klimatinvesteringar	255 000	+500 000
1:13	Internationellt miljösamarbete	40 400
1:14	Skydd av värdefull natur	875 500	−476 000
1:15	Havs- och vattenmyndigheten	244 341
1:16	Klimatinvesteringar	1 955 000	−1 955 000
1:17	Klimatpremier	170 000	−170 000
1:18	Stöd för gröna och trygga samhällen	50 000	−50 000
1:19	Industriklivet	600 000	−400 000
1:20	Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv	90 000
2:1	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande	98 129
2:2	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning	956 408	+25 000
	Nya anslag
3:1	Innovativ teknik för miljö och klimat		+500 000
4:1	Strandstädning		+50 000
Summa		12 571 183	−4 109 000

Utgiftsområde 21 Energi

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Statens energimyndighet	304 609
1:2	Insatser för energieffektivisering	203 000	+80 000
1:3	Insatser för förnybar elproduktion	25 000	−25 000
1:4	Energiforskning	1 567 723	+20 000
1:5	Laddinfrastruktur längs större vägar	50 000	+50 000
1:6	Energimarknadsinspektionen	135 272
1:7	Energiteknik	835 000	−835 000
1:8	Elberedskap	258 000
1:9	Avgifter till internationella organisationer	25 328	+1 000
1:10	Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning	65 000	−65 000
	Nya anslag
2:1	Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft		+150 000
2:3	Vätgasstrategi		+100 000
Summa		3 468 932	−524 000

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	25 783 982	+1 455 000
1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	24 655 015	+550 000
1:3	Trafikverket	1 421 782
1:4	Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål	188 308
1:5	Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur	62 284
1:6	Ersättning avseende icke statliga flygplatser	88 013
1:7	Trafikavtal	1 050 000
1:8	Viss internationell verksamhet	28 757
1:9	Statens väg- och transportforskningsinstitut	53 035
1:10	Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk	150 000
1:11	Trängselskatt i Stockholm	2 215 476
1:12	Transportstyrelsen	2 215 497	−10 000
1:13	Trafikanalys	70 001
1:14	Trängselskatt i Göteborg	930 236
1:15	Sjöfartsstöd	1 588 000
1:16	Internationell tågtrafik	50 000	−50 000
1:17	Infrastruktur för flygtrafiktjänst	157 000
2:1	Post- och telestyrelsen	63 387
2:2	Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning	136 278
2:3	Grundläggande betaltjänster	28 037
2:4	Informationsteknik och telekommunikation	64 844
2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation	296 014	+50 000
	Nya anslag
3:1	Sjöfartsverket		+500 000
4:1	Trafikinspektörer		+150 000
Summa		61 295 946	+2 645 000

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Skogsstyrelsen	488 251
1:2	Insatser för skogsbruket	252 073	+65 000
1:3	Statens veterinärmedicinska anstalt	153 420
1:4	Bidrag till veterinär fältverksamhet	125 978
1:5	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	9 933	+5 000
1:6	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	134 349
1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	52 778	+5 000
1:8	Statens jordbruksverk	601 098
1:9	Bekämpande av växtskadegörare	7 000
1:10	Gårdsstöd m.m.	7 345 000
1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	144 000
1:12	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk	33 250	+15 000
1:13	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk	164 000
1:14	Livsmedelsverket	257 235	+20 000
1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	261 160	+20 000
1:16	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	42 913
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 896 097	+300 000
1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 987 376
1:19	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	49 830	+10 000
1:20	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	4 116
1:21	Åtgärder på fjällägenheter	1 529
1:22	Främjande av rennäringen m.m.	113 915	+10 000
1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	1 985 357	+10 000
1:24	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning	571 164	+15 000
1:25	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1 177
1:26	Nedsättning av slakteriavgifter	107 237	+70 000
	Nya anslag
2:1	Djurvälfärdsersättning		+310 000
3:1	Växtförädling för nordiska växtförhållanden		+10 000
3:2	Bekämpning invasiva arter		+10 000
4:1	Sekretariat för synkronisering av forskning och behov		+5 000
5:1	Särskild miljprövningsdelegation för jordbruket		+10 000
5:2	Åkermarksinventering		+2 000
Summa		19 790 236	+892 000

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Verket för innovationssystem	253 190	−30 000
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	2 953 255	−350 000
1:3	Institutens strategiska kompetensmedel	759 268
1:4	Tillväxtverket	284 375	+50 000
1:5	Näringslivsutveckling	793 022	+20 000
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser	62 567	+10 000
1:7	Turistfrämjande	104 613	+30 000
1:8	Sveriges geologiska undersökning	239 665	+65 000
1:9	Geovetenskaplig forskning	5 923	+19 000
1:10	Miljösäkring av oljelagringsanläggningar	14 000
1:11	Bolagsverket	47 285	+8 000
1:12	Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien	8 327	+1 000
1:13	Konkurrensverket	155 431	+15 000
1:14	Konkurrensforskning	10 804	+2 000
1:15	Upprustning och drift av Göta kanal	159 910
1:16	Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag	24 850
1:17	Kapitalinsatser i statliga ägda företag	76 000
1:18	Avgifter till vissa internationella organisationer	17 780
1:19	Finansiering av rättegångskostnader	18 000
1:20	Bidrag till företagsutveckling och innovation	269 472
1:21	Patent- och registreringsverket	336 770
2:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet	36 055
2:2	Kommerskollegium	91 809
2:3	Exportfrämjande verksamhet	366 867
2:4	Investeringsfrämjande	72 772
2:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer	20 517
2:6	Bidrag till standardiseringen	31 336
2:7	AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning	50 000
	Nya anslag
3:1	Forum för exponentiella teknologier		+10 000
4:1	Starta eget-bidrag för yrkesverksamma		+250 000
Summa		7 263 863	+100 000

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Kommunalekonomisk utjämning	120 808 984	+5 000 000
1:2	Utjämningsbidrag för LSS-kostnader	4 600 438
1:3	Bidrag till kommunalekonomiska organisationer	8 150
1:4	Stöd med anledning av flyktingsituationen	3 000 000
Summa		128 417 572	+5 000 000

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Räntor på statsskulden	29 500 000
1:2	Oförutsedda utgifter	10 000
1:3	Riksgäldskontorets provisionsutgifter	145 200
Summa		29 655 200

 

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Avgiften till Europeiska unionen	41 989 649
Summa		41 989 649

21   Statsbudgeten och den offentliga sektorn

21.1   Utgiftstak för staten

Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor, avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Takbegränsade utgifter	+2 157	–1 249	–662
Budgeteringsmarginal	–2 157	+1 249	+662
Utgiftstak för staten	±0	±0	±0

21.2   Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster (SD)

Miljoner kronor, avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Direkta skatter på arbete	–2 057	–1 425	–1 119
Indirekta skatter på arbete	–6 839	–11 234	–9 536
Skatt på kapital	+1 861	+3 218	+3 999
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+1 901	–879	–2 369
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	–5 504	–10 690	–9 395
avgår skatter från andra sektorer	–924	–2 607	–2 803
Statens skatteintäkter (periodiserat)	–6 428	–13 297	–12 198
Periodiseringar	±0	±0	±0
Statens skatteinkomster (kassamässigt)	–6 428	–13 297	–12 198
Övriga inkomster (kassamässigt)	+1 540	+1 610	+1 650
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	–4 888	–11 687	–10 548

21.3   Statsbudgetens saldo och statsskuld

Statsbudgetens saldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor, avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Statsbudgetens inkomster	–4 888	–11 687	–10 548
därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Statsbudgetens utgifter	+2 157	–1 249	–662
därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statsbudgetens saldo	–7 045	–10 438	–9 886
Statsskuld vid årets slut	+7 045	+17 483	+27 369

21.4   Den offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor, avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Offentlig sektors inkomster	–4 067	–9 368	–8 162
Offentlig sektors utgifter	–9 569	–19 539	–24 214
Finansiellt sparande i offentlig sektor	+5 502	+10 171	+16 052
Staten	–7 045	–10 438	–9 886
Ålderspensionssystemet	+1 635	+2 983	+3 392
Kommunsektorn	+10 912	+17 626	+22 546
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,4 %	0,6 %	1,5 %

21.5   Kommunsektorns finanser

Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor, avvikelse från regeringen

	2020	2021	2022
Kommunal inkomstskatt	+741	+2 239	+2 306
Kapitalinkomster och övriga inkomster	+80	+80	+80
Statsbidrag under utg.omr. 25	+5 000	+10 000	+15 000
därav ekonomiska regleringar	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0
Inkomster totalt	+5 821	+12 319	+17 386
Utgifter	–5 091	–5 307	–5 160
Finansiellt sparande i kommunsektorn	+10 912	+17 626	+22 546

21.6   Förslag till utgiftsramar 2020

Förslag till utgiftsramar 2020

Tusental kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1	Rikets styrelse	15 131 274	−556 000
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 390 191	−228 000
3	Skatt, tull och exekution	12 056 989	+334 000
4	Rättsväsendet	51 731 092	+5 679 000
5	Internationell samverkan	2 028 315	+20 000
6	Försvar och samhällets krisberedskap	64 799 753	±0
7	Internationellt bistånd	45 989 153	−16 443 000
8	Migration	11 446 213	−664 299
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	84 167 142	+4 460 000
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	95 705 843	+5 038 000
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	36 542 396	+4 097 000
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	101 430 320	+5 291 000
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	10 065 663	−4 909 585
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	77 164 287	−5 169 092
15	Studiestöd	25 508 400	+452 000
16	Utbildning och universitetsforskning	83 315 865	+513 100
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	16 061 280	−113 335
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	3 726 522	+351 762
19	Regional tillväxt	3 672 525	±0
20	Allmän miljö- och naturvård	12 571 183	−4 109 000
21	Energi	3 468 932	−524 000
22	Kommunikationer	61 295 946	+2 645 000
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 790 236	+892 000
24	Näringsliv	7 263 863	+100 000
25	Allmänna bidrag till kommuner	128 417 572	+5 000 000
26	Statsskuldsräntor m.m.	29 655 200	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	41 989 649	±0
Summa utgiftsområden		1 062 385 804	+2 156 552
Minskning av anslagsbehållningar		−7 266 690	±0
Summa utgifter		1 055 119 114	+2 156 552
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		13 797 736	±0
Kassamässig korrigering		278 004	±0
Summa		1 069 194 854	+2 156 552

21.7   Förslag till utgiftsramar 2021–2022

Förslag till utgiftsramar 2021–2022

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Avvikelse från regeringen (SD)
		2021	2022
1	Rikets styrelse	−707	−846
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	−235	−165
3	Skatt, tull och exekution	+506	+541
4	Rättsväsendet	+6 551	+8 610
5	Internationell samverkan	+20	+20
6	Försvar och samhällets krisberedskap	±0	±0
7	Internationellt bistånd	−17 028	−17 678
8	Migration	−3 681	−5 082
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	+4 810	+5 060
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	+5 897	+6 116
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	+4 177	+4 339
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	+5 728	+5 808
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	−5 492	−7 160
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	−12 101	−13 916
15	Studiestöd	+511	+691
16	Utbildning och universitetsforskning	+375	+461
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	+190	+244
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	+352	−1 721
19	Regional tillväxt	±0	±0
20	Allmän miljö- och naturvård	−4 959	−5 089
21	Energi	+366	+366
22	Kommunikationer	+2 895	+3 145
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	+959	+977
24	Näringsliv	−383	−383
25	Allmänna bidrag till kommuner	+10 000	+15 000
26	Statsskuldsräntor m.m.	±0	±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	±0	±0
Summa utgiftsområden		−1 249	–662
Minskning av anslagsbehållningar		±0	±0
Summa utgifter		−1 249	−662
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		±0	±0
Kassamässig korrigering		±0	±0
Summa		−1 249	−662

21.8   Beräkning av statsbudgetens inkomster 2020

Beräkning av statsbudgetens inkomster 2020

Tusental kronor

Inkomsttitel	Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1100 Direkta skatter på arbete	674 875 760	−2 057 000
1111 Statlig inkomstskatt	51 458 623	+5 977 000
1115 Kommunal inkomstskatt	771 750 328	+841 000
1120 Allmän pensionsavgift	132 637 236	+183 000
1130 Artistskatt	0	±0
1140 Skattereduktioner	−280 970 427	−9 058 000
1200 Indirekta skatter på arbete	622 143 910	−6 839 000
1210 Arbetsgivaravgifter	608 391 355	−5 075 000
1240 Egenavgifter	12 765 653	−1 720 000
1260 Avgifter till premiepensionssystemet	−41 981 008	−44 000
1270 Särskild löneskatt	49 882 734	±0
1280 Nedsättningar	−7 475 020	±0
1290 Tjänstegruppliv	560 196	±0
1300 Skatt på kapital	279 261 406	+1 861 000
1310 Skatt på kapital, hushåll	67 300 187	+845 000
1320 Skatt på företagsvinster	153 413 428	+2 016 000
1330 Kupongskatt	9 098 409	±0
1340 Avkastningsskatt	5 391 303	−900 000
1350 Fastighetskatt	32 121 707	–100 000
1360 Stämpelskatt	11 936 372	±0
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror	615 148 700	+1 901 000
1410 Mervärdesskatt	474 187 045	+12 400 000
1420 Skatt på alkohol och tobak	27 575 536	±0
1430 Energiskatt	52 715 802	−1 589 000
1440 Koldioxidskatt	22 868 603	−1 090 000
1450 Övriga skatter på energi och miljö	7 587 434	−3 530 000
1470 Skatt på vägtrafik	23 493 975	−1 970 000
1480 Övriga skatter	6 720 305	−2 320 000
1500 Skatt på import	7 329 781	±0
1600 Restförda och övriga skatter	17 936 044	−370 000
1700 Avgående poster, skatter till EU	−7 329 780	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	2 209 365 821	−5 504 000
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer	−1 065 298 821	−924 000
Statens skatteintäkter (periodiserat)	1 144 067 000	−6 428 000
1900 Periodiseringar	13 731 068	±0
1000 Statens skatteinkomster	1 157 798 068	−6 428 000
Övriga inkomster (kassamässigt)	−41 690 262	+1 540 000
2000 Inkomster av statens verksamhet	41 163 268	+1 540 000
3000 Inkomster av försåld egendom	5 000 000	±0
4000 Återbetalning av lån	656 524	±0
5000 Kalkylmässiga inkomster	16 009 000	±0
6000 Bidrag m.m. från EU	13 715 886	±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	−118 234 940	±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0	±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	1 116 107 806	−4 888 000

21.9   Beräkning av statsbudgetens inkomster 2021–2022

Beräkning av statsbudgetens inkomster 2021–2022

Miljoner kronor

Inkomsttitel	Avvikelse från regeringen (SD)
	2021	2022
1100 Direkta skatter på arbete	−1 425	−1 119
1111 Statlig inkomstskatt	+5 175	+5 234
1115 Kommunal inkomstskatt	+2 339	+2 506
1120 Allmän pensionsavgift	+368	+497
1130 Artistskatt	±0	±0
1140 Skattereduktioner	−9 307	−9 356
1200 Indirekta skatter på arbete	−11 234	−9 536
1210 Arbetsgivaravgifter	−7 645	−5 918
1240 Egenavgifter	−3 440	−3 440
1260 Avgifter till premiepensionssystemet	−149	−178
1270 Särskild löneskatt	±0	±0
1280 Nedsättningar	±0	±0
1290 Tjänstegruppliv	±0	±0
1300 Skatt på kapital	+3 218	+3 999
1310 Skatt på kapital, hushåll	+2 090	+3 090
1320 Skatt på företagsvinster	+2 128	+2 009
1330 Kupongskatt	±0	±0
1340 Avkastningsskatt	−900	−900
1350 Fastighetskatt	–100	–200
1360 Stämpelskatt	±0	±0
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror	−879	−2 369
1410 Mervärdesskatt	+12 790	+13 380
1420 Skatt på alkohol och tobak	+10	+10
1430 Energiskatt	−3 589	−5 439
1440 Koldioxidskatt	−900	−960
1450 Övriga skatter på energi och miljö	−3 650	−3 710
1470 Skatt på vägtrafik	−2 360	−2 360
1480 Övriga skatter	−3 180	−3 290
1500 Skatt på import	±0	±0
1600 Restförda och övriga skatter	−370	−370
1700 Avgående poster, skatter till EU	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	−10 690	−9 395
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer	−2 607	−2 803
Statens skatteintäkter (periodiserat)	−13 297	−12 198
1900 Periodiseringar	±0	±0
1000 Statens skatteinkomster	−13 297	−12 198
Övriga inkomster (kassamässigt)	+1 610	+1 650
2000 Inkomster av statens verksamhet	+1 610	+1 650
3000 Inkomster av försåld egendom	±0	±0
4000 Återbetalning av lån	±0	±0
5000 Kalkylmässiga inkomster	±0	±0
6000 Bidrag m.m. från EU	±0	±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	±0	±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	±0	±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	−11 687	−10 548

 

 

Jimmie Åkesson (SD)
Oscar Sjöstedt (SD)	Julia Kronlid (SD)
Carina Ståhl Herrstedt (SD)	Mattias Karlsson i Norrhult (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)	Aron Emilsson (SD)
Paula Bieler (SD)	Richard Jomshof (SD)