Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.

Motivering

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att tillerkänna alla nationer samma grundläggande fri- och rättigheter som vi kräver för vår egen nation. Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är universella, lika viktiga och gällande för alla människor. Biståndspolitikens långsiktiga mål är att mottagarländerna ska kunna ta ekonomiskt och humanitärt ansvar för sin befolkning och respektera grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. I dagens värld behöver fler människor i utvecklingsländer få ett hopp om en ljusare framtid i sitt eget land. Genom att bidra till utveckling kan vi också förebygga konflikter och skapa bättre förutsättningar för internationell fred och säkerhet.

En sådan förändring är tidskrävande och behöver i första hand komma inifrån och drivas av inhemska krafter och individer som har en förståelse för och kunskap om lokala förutsättningar. Under mandatperioden 2014–2018 budgeterade Sverigedemo­kraterna för det största biståndsanslaget av alla riksdagspartier; vi konstaterar dock att Sverige nu är på väg in i en delvis annan situation. De medel som nu återförs till anslaget 1:1 måste därför vägas mot de behov som finns under andra utgiftsområden. Behoven av investeringar inom vården, rättsväsendet, försvaret och äldreomsorgen är i dag mycket påtagliga. Av denna anledning säger Sverigedemokraterna nej till anslagshöjningen på 299 miljoner kronor och regeringen bör därmed omprioritera dessa medel till välfärdens kärnverksamhet.

En del av anslagshöjningen är dock hänförlig till en återföring av outnyttjade medel från utgiftsområde 18, från anslaget 2:1 Konsumentverket. Medel i detta anslag har varit en del av budgeten för att utveckla tjänsten ”Money from Sweden”, en jämförelsesida för olika tjänster för att skicka pengar från Sverige till andra länder. Konsumentverket skriver på sin hemsida att man vidareutvecklat tjänsten med en arabisk version för att tillgodose det stora behovet från personer med arabiska som modersmål.

Det kan konstateras att tjänster för monetära överföringar redan existerar och att det står alla fritt att nyttja dessa om man så önskar; det kan emellertid inte ligga i svenska skattebetalares intressen att bygga upp infrastruktur eller kringtjänster för sådan verksamhet. Sverigedemokraterna accepterar därför denna återföring till anslaget och uppmanar regeringen att se över sina prioriteringar i framtiden.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Sverigedemokraterna anser att det nuvarande bonus–malus-systemet bör avvecklas och motsätter sig därför anslagsökningen. Sverigedemokraterna anser att dessa styrmedel fungerar som en subvention av ett lägre antal dyra bilar och är ett ineffektivt sätt att minska Sveriges oljeimport och utsläpp av koldioxid. I kombination med höjda bränslepriser missgynnar bonus–malus-systemet kraftigt dem som behöver biltyper som förbrukar mycket bränsle, inte minst på landsbygden, liksom dem som inte har råd att köpa en dyr bil. Med tanke på den omfattande exporten av bonusberättigade elfordon fungerar politiken i dag i praktiken som en mycket kostsam subvention av Norges bilpark.

Regeringen klargör vidare inte hur mycket av det föreslagna tillskottet 1:14 som faktiskt är ämnat till ersättningar för markägare, respektive hur mycket som är tänkt att användas till att undandra ytterligare mark från brukande, vilket enbart ökar problemen.

Det behövs en utredning innan ytterligare arealer undantas från brukande. Det behövs även en specificering av dels hur stora belopp som hittills i år gått till kompensation för markägare, dels hur mycket av det föreslagna tillskottet som planerats till samma sak. I brist på detta motsätter sig Sverigedemokraterna regeringens föreslagna tillskott om 200 miljoner kronor.

Utgiftsområde 21 Energi

Dagens investeringsstöd för installation av solceller kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Då anslaget uteslutande under budgetperioden avser investeringsstöd till solceller och stöd till energilagring avslår Sverigedemokraterna förslaget till ramhöjning. Detta är även en övergripande energistrategi som syftar till att göra marknadsförutsättningarna mer jämbördiga för olika energislag och med ett fokus mot fossilfrihet.

 

 

Oscar Sjöstedt (SD)
Dennis Dioukarev (SD)	Charlotte Quensel (SD)
Jimmie Åkesson (SD)