Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1, 5.6 och 5.7 i propositionen).
2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och 5.4 i propositionen).
3. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4 i propositionen).
4. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5.4 i propositionen).
5. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 (avsnitt 2.5 och 5.1 i propositionen).
6. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8 i propositionen).
7. Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av avsnitt 2 i motionen.
8. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av tabell 1 i motionen.

Motivering

Tabell 1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt nya och ändrade anslag 2019

Tusental kronor

Anslags­nummer	Utgiftsområde	Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av ram /anslag	Ny ram/ny anslagsnivå	Avvikelse (SD)
1	Rikets styrelse	14 593 645	149 009	14 742 654	14 655 745
1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	140 685	4 000	144 685
4:1	Regeringskansliet m.m.	7 806 618	86 909	7 893 527	–86 909
5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 016 691	11 000	3 027 691
6:1	Allmänna val och demokrati	472 640	44 800	517 440
6:5	Stöd till politiska partier	169 200	2 300	171 500
4	Rättsväsendet	48 383 859	819 500	49 203 359	49 436 359
1:1	Polismyndigheten	26 338 720	–232 000	26 106 720	232 000
1:2	Säkerhetspolisen	1 565 509	12 500	1 578 009
1:6	Kriminalvården	9 011 540	335 000	9 346 540
1:10	Brottsoffermyndigheten	47 685	–1 000	46 685	1 000
1:12	Rättsliga biträden m.m.	2 356 357	665 000	3 021 357
1:13	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	39 987	38 000	77 987
1:16	Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	18 924	2 000	20 924
6	Försvar och samhällets krisberedskap	60 066 704	211 600	60 278 304	60 290 804
2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor	74 850	55 000	129 850
2:3	Ersättning för räddningstjänst m.m.	21 080	170 000	191 080
2:4	Krisberedskap	1 355 514	–12 500	1 343 014	12 500
4:1	Elsäkerhetsverket	59 159	–900	58 259
7	Internationellt bistånd	44 945 140	–786 908	44 158 232	44 146 437
1:1	Biståndsverksamhet	43 459 337	–798 703	42 660 634
1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	1 276 325	11 795	1 288 120	–11 795
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	81 277 185	225 000	81 502 185	82 057 185
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	27 789 000	630 000	28 419 000
1:8	Bidrag till psykiatri	2 202 993	–90 000	2 112 993	90 000
4:4	Kostnader för statlig assistansersättning	24 836 588	150 000	24 986 588
4:5	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet	1 677 490	–310 000	1 367 490	310 000
4:7	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	1 080 951	–155 000	925 951	155 000
13	Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	17 967 483	462 400	18 429 883	18 057 483
1:3	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare	3 707 530	–4 000	3 703 530
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	72 919	4 000	76 919
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	391 039	90 000	481 039
3:2	Jämställdhetsmyndigheten	41 085	40 000	81 085	–40 000
4:1	Åtgärder mot segregation	100 000	321 400	421 400	–321 400
4:2	Delegationen mot segregation	11 195	11 000	22 195	–11 000
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	73 939 772	364 000	74 303 772	73 888 772
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	27 013 828	–26 000	26 987 828
1:3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	10 311 181	335 000	10 646 181	–335 000
1:12	Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar	4 914 213	80 000	4 994 213	–80 000
2:2	Arbetsdomstolen	34 688	–1 500	33 188
2:4	Medlingsinstitutet	59 597	–3 500	56 097
2:5	Arbetslivspolitik	25 000	–20 000	5 000
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	15 781 531	19 510	15 801 041	15 704 041
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	430 684	50 000	480 684	–50 000
1:3	Skapande skola	187 065	–10 000	177 065
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 501 187	–6 000	1 495 187
2:1	Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner	1 084 666	–2 990	1 081 676
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	160 735	–5 000	155 735
8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 240 793	47 000	1 287 793	–47 000
11:2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	3 842	–500	3 342
12:3	Särskilda insatser inom ungdomspolitiken	35 000	–25 000	10 000
13:1	Stöd till idrotten	1 974 311	–20 000	1 954 311
14:3	Särskilda insatser inom folkbildningen	170 000	–8 000	162 000
20	Allmän miljö- och naturvård	9 737 248	1 195 000	10 932 248	9 892 248
1:1	Naturvårdsverket	575 452	10 000	585 452
1:2	Miljöövervakning m.m.	360 214	40 000	400 214
1:3	Åtgärder för värdefull natur	647 535	212 000	859 535	–212 000
1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	856 118	40 000	896 118
1:10	Klimatanpassning	316 750	–55 000	261 750
1:11	Åtgärder för havs- och vattenmiljö	1 149 565	120 000	1 269 565
1:12	Insatser för internationella klimatinvesteringar	335 000	–80 000	255 000	80 000
1:14	Skydd av värdefull natur	678 000	100 000	778 000	–100 000
1:16	Klimatinvesteringar	750 000	758 000	1 508 000	–758 000
1:20	Industriklivet	300 000	200 000	500 000	–200 000
1:21	Teknikneutral laddinfrastruktur	50 000	–50 000	0	50 000
2:2	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning	1 044 408	–100 000	944 408	100 000
21	Energi	3 149 947	295 000	3 444 947	3 144 947
1:1	Statens energimyndighet	317 573	–5 000	312 573
1:7	Energiteknik	535 000	300 000	835 000	–300 000
22	Kommunikationer	58 967 655	224 000	59 191 655	59 149 655
1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	25 577 423	–8 000	25 569 423	8 000
1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	23 571 698	122 000	23 693 698
1:6	Ersättning avseende icke statliga flygplatser	126 313	57 000	183 313
1:16	Internationell tågtrafik	0	50 000	50 000	–50 000
2:1	Post- och telestyrelsen	50 122	5 000	55 122
2:2	Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning	140 278	–2 000	138 278
	Summa anslagsförändring på ändringsbudget		2 206 737		–1 564 604

1   Avvikelser avseende statens utgifter

Utgiftsområde 1 – Rikets styrelse

Anslaget 4:1 används för Regeringskansliets förvaltningsutgifter, utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål. Regeringen aviserar en anslagsökning på 87 miljoner kronor, vilket motiveras med bl.a. ökade växelkurser som gör att utrikesrepresentationen blivit dyrare. Sverigedemokraterna har konsekvent motsatt sig ökade utgifter för Regeringskansliet med devisen ”allt fler gör allt mindre”, detta har t.ex. märkts i att antalet regeringsbeslut sjunkit över tid samtidigt som antalet anställningsärenden ökat. Vi motsätter oss därför detta ökade anslag.

Utgiftsområde 4 – Rättsväsendet

Rättsväsendet och Polismyndigheten är för viktiga för att användas som budgetreserver för andra satsningar. I synnerhet när de redan i dag är underfinansierade. Sverige­demokraternas mål är ett väl utbyggt och väl fungerande rättsväsende där medborgarna kan vara säkra på att polisen finns där när de behövs. Vi avsätter därför mer medel och motsätter oss att frigjorda resurser genom effektiviseringar leder till att de medel som frigörs förs till andra verksamheter.

Sverigedemokraterna prioriterar även brottsofferperspektivet och därför säger vi nej till regeringens anslagsminskning 1:10. Det är av största vikt för rättsstatens legitimitet att brottsoffret och dennes familj känner ett starkt stöd från samhället, får ett professionellt bemötande och en känsla av upprättelse. I strävan att rehabilitera gärningsmän får brottsofferperspektivet inte negligeras. Till exempel bör samhället säkra en ordning där brottsoffer inte själva behöver kontakta gärningsmän för att erhålla skadestånd. Lika självklart bör brottsoffer i god tid få kännedom om när och hur deras förövare släpps fria.

Utgiftsområde 6 – Försvar och samhällets krisberedskap

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten en anslagsminskning till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap anslag 2:4 Krisberedskap med 12,5 miljoner kronor. Som skäl för detta anges att ”minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget”. Det anförda skälet styrks inte med vare sig en analys eller ett mer utförligt resonemang. Sverigedemokraterna motsätter sig därför neddragningen då i princip alla utgiftsposter inom utgiftsområde 6 redan är alltför hårt bantade.

Utgiftsområde 7 – Internationellt bistånd

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att tillerkänna alla nationer samma grundläggande fri- och rättigheter som vi kräver för vår egen nation. Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är universella, lika viktiga och gällande för alla människor. Biståndspolitikens långsiktiga mål är att mottagarländerna ska kunna ta ekonomiskt och humanitärt ansvar för sin befolkning och respektera grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. I dagens värld behöver fler människor i utvecklingsländer få ett hopp om en ljusare framtid i sitt eget land. Genom att bidra till utveckling kan vi också förebygga konflikter och skapa bättre förutsättningar för internationell fred och säkerhet.

En sådan förändring är tidskrävande och behöver i första hand komma inifrån, drivas av inhemska krafter och individer som har en förståelse för och kunskap om lokala förutsättningar. Mot den bakgrunden vill Sverigedemokraterna verka för en biståndspolitik som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån deras grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Fokus bör ligga på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum.

Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och färre inriktningar kan vi effektivisera utvecklingsbiståndet. Bistånd ska inte handla om givarens ideologiska utgångspunkt, utan om effektiva och ändamålsenliga satsningar där varje krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Av samma anledning kommer vi fortsatt slopa regeringens avräkningar för flyktingmottagande i Sverige.

Den lägre biståndsramen innebär breda besparingar, men även fortsatta satsningar inom biståndets kärnområden som humanitärt stöd, vatten, sanitet och flyktinghjälp. Utanför biståndsverksamheten föreslår vi besparingar på Sidas förvaltningskostnader och flyktingkostnader och säger därför nej till regeringens anslagsökning 1:2.

Utgiftsområde 9 – Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Statistik över ohälsotalen i Sverige indikerar ett trendbrott avseende psykisk ohälsa. Sedan år 2015 märks en klar ökning av gruppen som känner ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Ökningen är som starkast i gruppen 16–29 år och av denna grupp har andelen kvinnor som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande nått alarmerande 33 procent år 2018. Samtidigt finns stora mörkertal inom den psykiska ohälsan. För att komma till bukt med det alltmer allvarliga folkhälsoproblemet så går Sverige­demokraterna fram med ett omfattande åtgärdspaket i budgetmotionen med åtgärder för att öka den psykiska hälsan och väljer även att återställa regeringens neddragning på medel till bidrag för psykiatri i vårändringsbudgeten.

Vad avser anslagsminskningen 4:5 är Sverigedemokraterna emot denna. Alla människor har rätt att åldras med värdighet. Den dagen man inte längre kan klara sig på egen hand ska samhället erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre fortsatt ska kunna leva ett tryggt och meningsfullt liv.

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer tvingas leva på en månadsinkomst som ligger på, eller strax över, existensminimum.

Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Sveriges äldre förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg.

Utgiftsområde 13 – Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Sverigedemokraterna säger nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder som är och länge har varit svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. I de fall resurserna tagit slut menar Sverigedemokraterna att regeringen genom förändrade regleringsbrev bör omfördela medel inom anslaget i stället för att skjuta till resurser. Alternativet är att minska utgiftsnivåerna eller att inte genomföra åtgärderna över huvud taget.

Vi avvisar anslag 3:2 till Jämställdhetsmyndigheten. Regeringen har inte kunnat visa några konkreta fördelar med en ny myndighet för jämställdhet. Sverigedemokraterna anser att jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla samhällsfunktioner, och ser risker med att arbetet förläggs till en specifik myndighet. Värdefull kunskap och kompetens riskerar att försvinna när uppdrag flyttas till Jämställdhetsmyndigheten från redan fungerande enheter. Vad gäller anslagen 4:1 och 4:2 finns det skäl – mot bakgrund av regeringens tidigare resultat i fråga om segregationsbrytande åtgärder – att anta att detta arbete mot segregation varken kommer att bli framgångsrikt eller mätbart.

Vi godtar vidare anslagshöjningen 3:1 där medlen ska gå till bl.a. kvinno- och tjejjourer och andra jämställdhetsåtgärder. Det är en viktig prioritering och SD vill betona att det i utvecklingsarbetet för kvinnojourerna bör läggas ett särskilt fokus på specialistkompetens för hedersproblematik. Det har hittills talats för lite om jämställdhet ur detta perspektiv trots år av dokumenterad förekomst och flera medialt uppmärksam­made fall av hedersvåld. Ett jämställdhetsproblem där män kontrollerar kvinnors och flickors liv och där konsekvenserna för den drabbade ofta är ödesdigra. Av den anledningen välkomnar vi att tillskottet också nyttjas för insatser inom detta område.

Utgiftsområde 14 – Arbetsmarknad och arbetsliv

Regeringen vill satsa ytterligare 335 miljoner på arbetsmarknadspolitiska insatser, och den prioriterade målgruppen är utrikes födda kvinnor. Efter åratal av dylika åtgärder har vi redan facit. Dessa åtgärder leder ytterst sällan till reguljära anställningar. Dessa satsningar är inte samhällsekonomiskt försvarbara med tanke på resultaten av tidigare liknande åtgärder.

Vidare är en av de viktigaste skiljelinjerna inom svensk politik synen på vad som är ett riktigt arbete. Regeringar av olika färg har under lång tid skapat en bred flora av konstruerade anställningar, vars enda egentliga syfte är att minska, och i viss mån dölja, arbetslösheten bland de som står långt från arbetsmarknaden. I motsats till detta fokuserar Sverigedemokraterna på reguljära arbeten på marknadsmässiga villkor, arbeten som ställer verkliga krav, bygger karriärer och breddar skattebasen. Därför är vi kritiska till riktade lönesubventioner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte kan, eller ens är avsedda att resultera i riktiga jobb. Nystartsjobben är ytterligare en konstruerad anställning som sällan utmynnar i reguljärt arbete för deltagaren. Det finns en omfattande problematik runt dagens nystartsjobb samtidigt som det återkommande rapporteras om fusk och missbruk. Det finns dessutom uppenbar risk att reguljära arbetstillfällen trängs undan och konkurreras ut av subventionerade verksamheter. Utifrån detta ställer vi oss negativa till regeringens satsning för fler nystartsjobb. Vi ställer oss också negativa till att öppna upp för fler nystartsjobb genom att ta bort kravet om att andra anställningsförmåner än lön ska följas av eller vara likvärdiga med kollektivavtal.

Sverigedemokraterna har tidigare framhållit att om denna form av anställning ska finnas, ska deltagaren få kollektivavtalsmässiga villkor. Det är anmärkningsvärt att en socialdemokratisk regering väljer att frångå själva grundsyftet med kollektivavtalen och öppnar upp för att vissa grupper, i det här fallet deltagare i etableringsuppdraget, ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden genom sämre villkor.

Utgiftsområde 17 – Kultur, medier, trossamfund och fritid

Sverigedemokraterna har en stark och ambitiös budget för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur. För oss är det såväl de sköna konsterna som de sociala koderna. Vårt land behöver samlas kring gemensamma normer och värderingar för att hålla ihop. Särskilt viktigt är det i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärdsmodell, eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Vår vision är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra.

Den kommunala musik- och kulturskolan är främst en nationell angelägenhet, dock kan det finnas behov för staten att stötta kommuner som inte har resurser att erbjuda musik- och kulturskola. Regeringens förslag är dessvärre missriktat. Därför bör en utredning tillsättas för att se över vilka statliga bidrag som långsiktigt behövs och hur den bidragsfördelningen ska se ut och administreras. Det finns goda skäl för statliga stöd till den kommunala musik- och kulturskolan där de behövs som mest och gör störst nytta. Det man kan konstatera av regeringens generella bidrag är att stödet är lovvärt i sig och kan få positiva effekter. Ska det ges förutsättningar att få det måste det enligt oss preciseras och riktas rätt. Det bör exempelvis i första hand inte gå till att sänka avgifter, såsom det stundtals uttryckts. Avgifterna är inte ett generellt problem för tillgängligheten. Ett statligt bidrag bör öronmärkas och riktas mot att komma till rätta med eftersatta områden genom punktinsatser, jämte att möjligen etablera ett basutbud i de kommuner som helt saknar kultur- och musikskola. Vissa kultur- och musikskolor saknar helt ändamålsenliga lokaler, andra har mycket bristfälliga lokaler, medan vissa har svårigheter med instrumentinköp och instrumentförråd, utveckling och arbetsmiljö.

Det ter sig således viktigare att rikta insatser mot behov enligt ovan än att bibehålla ett generellt stöd som av många betraktats som diffust. Därför säger vi nej till anslag 1:2.

Vad gäller anslaget 8:1 har fri entré-reformen sedan införandet varit storstadscentrerad, och främst gynnat storstadsbor eftersom det är i storstäderna de statliga museerna huvudsakligen huserar. Därför har Sverigedemokraterna sedan införandet av fri entré- reformen omfördelat medlen för detta till en annan satsning vi kallar Öppna museer, en fond som museer över hela landet kan äska medel ur för de behov de ser för just det enskilda museet. Museernas behov runt om i landet är stora, och att öronmärka medel till fri entré på några få museer är inte det effektivaste sättet att tillgodose dessa behov.

Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård

Regeringen gör en spektakulär felprioritering i sitt förslag till ändringsbudget. Man drar ned på internationella åtgärder med 80 miljoner kronor. Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT) kan satsningar i en internationell kontext vara upp till 5,9 gånger så effektiva, om man mäter minskningar i utsläpp av växthusgaser per satsad krona.

Det handlar om att ”plocka lågt hängande frukter” och därmed effektivisera Sveriges arbete för minskat oljeberoende ur ett globalt perspektiv. I slutändan är detta ett sätt att ta ansvar både för globala miljö- och resursfrågor, samtidigt som svenska skattebetala­res pengar faktiskt spenderas på ett sätt som ger riktiga resultat.

Vidare säger vi nej till sänkt stöd för laddinfrastruktur. I ett längre perspektiv emotser Sverige och stora delar av världen en övergång från fossila bränslen till exempelvis el- och vätgasdrift. Det kommer inte att gå riktigt så snabbt som vissa föreställer sig, och om man försöker forcera utvecklingen alltför kraftigt så tvingar man fram lösningar som för det första inte är ekonomiskt försvarbara och för det andra inte är bättre för miljön. Tekniken med eldrift har dock kommit långt och framstår redan som attraktiv för många bilister. En tröskel i sammanhanget är tillgången till laddinfrastruktur, där det är vår uppfattning att staten bör skjuta till medel för att skynda på utvecklingen i mer glesbefolkade delar, där laddstationer inte kommer att byggas på kommersiell basis.

Avslutningsvis säger vi nej till sänkningen av anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), vilket är en statlig myndighet under Miljö- och energidepartementet, som har till syfte att bidra till forskning med koppling till miljö och areella näringar. Sverigedemokraterna ser i Formas en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation på områden med koppling till miljö, skogsbruk och jordbruk. Landsbygdspolitiken utgör en helhet och där ser vi det som en stor fördel att svenska areella näringar ligger i framkant vad gäller forskning och utveckling. Vår målsättning är att växla upp Sveriges ansträngningar på dessa områden, inte använda Formas som en budgetregulator.

Utgiftsområde 21 – Energi

Dagens investeringsstöd för installation av solceller kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Riksdagen beslutade att anvisa mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 med motiveringen att stödet till solceller stegvis bör fasas ut och subventionsgraden för stöd sänkas till 15 procent snarast möjligt. Regeringen anser dock att investeringsstöd för installation av solceller ska uppgå till 20 procent av kostnaden för företag och 20 procent för privatpersoner, material såväl som installationen. Då anslaget avser investeringsstöd till solceller samt stöd till energilagring avvisar Sverigedemokraterna höjningen av stödnivån från 15 procent till 20 procent.

Utgiftsområde 22 – Kommunikationer

Sverigedemokraterna ser ett skriande behov av att öka anslagen för svensk infrastruktur i sin helhet gällande järnvägstrafik, vägtrafik, sjöfart och luftfart. Exempelvis har underhållet av den svenska järnvägen länge varit eftersatt och i ett stort behov av ökade insatser. I takt med den ökade järnvägstrafiken har slitaget på anläggningen ökat, samtidigt som underhållsinsatserna inte följt med i lika stor omfattning. Underhåll och investeringar i väginfrastruktur måste öka för att fortsättningsvis hålla hög standard och ta höjd för exempelvis befolkningsökning, ekonomiskt tillväxt och ökad säkerhet för trafikanter. Vi avvisar därmed en minskning av transportinfrastrukturanslaget p.g.a. att svensk infrastruktur är kraftigt eftersatt och underfinansierad.

Regeringen anslår vidare 50 miljoner kronor för upphandling av internationell tågtrafik fr.o.m. år 2020. Anslaget får även finansiera juridisk, ekonomisk eller annan expertis som kan krävas vid upphandlingen. Anslaget syftar till att medge ökat resande på ett sätt som ändå innebär låga utsläpp av växthusgaser.

Sveriges järnvägsnät präglas i dag av ett kraftigt eftersatt underhåll och kapacitets­brist, vilket är till för såväl resenärer som de företag som nyttjar godstransporter med tåg. För att komma till rätta med såväl underhållsbehovet som behovet av ökad kapaci­tet behövs större investeringar och mer resurser för underhåll. Utbyte av kontaktledning, ställverk, spårväxlar m.m. är väsentligt för att få tågen att hålla tidtabell, och utbyggnad av dubbelspår på många sträckor är också en förutsättning för att öka kapaciteten på det svenska järnvägsnätet.

Efterfrågan på nattåg såväl för inrikes transport som nattåg ut i Europa är att anse som låg, i synnerhet ställt mot det behov som finns för regionala, lokala och interregionala resor dagtid. Flera nattågslinjer i Europa har dragits in på grund av bristande efterfrågan och även i Sverige har hotet om avvecklad nattågstrafik hängt i luften. Till exempel gav SJ beskedet 2013 att nattåget linjen Malmö–Stockholm skulle läggas ned på grund av att det helt enkelt inte var lönsamt, och även Norrlandslinjerna har brottats med lönsamhetsproblem och nedläggningshot. Att de begränsade medel som finns används där behovet är som störst är därför av största vikt. Sverige­demokraterna vill därför prioritera medel till järnvägssektorn där nyttan är störst, med hänsyn taget till såväl persontrafik som godstrafik, och därmed stärka såväl underhåll som investeringar i det svenska järnvägsnätet. Vi avvisar därför denna anslagsökning.

2   Avvikelser avseende statens inkomster

Nej till nedsättning av arbetsgivaravgifter

Vi motsätter oss regeringens olika förändringar av arbetsgivaravgifter och däribland förslaget om särbehandling av åldersgrupper vid nedsättning av arbetsgivaravgifter. I realiteten är detta en typ av åldersdiskriminering. I stället föreslår vi omfattande reformer i vår budgetmotion som i praktiken slopar den allmänna löneavgiften för företag med upp till tre anställda. Utan tröskeleffekter ger detta en generell skattelättnad som gynnar företagande, och effekten blir tydligast för småföretag.

Nej till vissa momsnedsättningar

Regeringen går fram med en sänkning av mervärdesskatten på naturguider från 25 procent till 6 procent. Även om naturguidning främjar lokalturism och därmed ger positiva effekter för lokalsamhällen, så är det problematiskt att prioritera en specifik bransch genom skatteincitament i form av nedsatt moms. Regeringen applicerar alltså olika momssatser beroende på bransch och politiska prioriteringar. Detta riskerar att leder till ökad byråkrati och gränsdragningsproblematik. Sverigedemokraterna vill se över momssystemet i sin helhet och arbeta för ett system som undviker snedvridande incitament för konsumtionen och tar sin utgångspunkt i en jämnt applicerbar beskattning.

Nej till höjd kemikalieskatt

Den s.k. kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror. Skatten baseras på varans vikt och tar liten hänsyn till i vilken utsträckning miljön belastas eller om kunden utsätts för ohälsosamma ämnen. Utvärderingar av kemikalieskatten visar på omfattande intäktsbortfall för den svenska handeln och en högre andel inköp från utlandet som resultat, vilket har slagit hårt mot svenska arbetstillfällen. Kemikalie­skatten, som kan uppgå till ett pålägg på över 300 kronor per vara har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor. De uteblivna intäkterna har försämrat förutsättningarna för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har förflyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige. Följden blir att svenska arbetstillfällen går förlorade, vilket innebär lägre skatteintäkter. Vilka konkreta fördelar detta har inneburit för miljön har ingen kunnat svara på. Rent generellt tolkar vi det som att skatten har sålts in till allmänheten som ”gynnsam för miljön” när det egentliga syftet verkar vara att beskatta konsumenterna.

Nej till ändrad bränslebeskattning av värmeproduktion

Detta innebär i realiteten en skattehöjning för kraftvärme, vilket slår mot industrin och elkonsumenterna. Det är vår uppfattning att kraftvärmeindustrin i mycket hög grad har anpassat sig till samhällets miljökrav. Det som regeringen nu föreslår kommer att leda till minskad kraftvärmeproduktion och ökad import av el. Givet att Tyskland och Danmark har en betydande andel kolkraft i sin elproduktion innebär ökad import, för svensk del, en ökning av utsläppen av växthusgaser.

Fortsatt avskaffad flygskatt

Flygskatten syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser och verka för en minskning av flygresandet i en regional, europeisk och global kontext. Vid resor från en svensk flygplats varier skatten mellan 60 och 400 kronor beroende på destination. Även efter att flygskatten nu har införts beräknas antalet flygresenärer att öka, även om ökningen dämpas relativt. Av de resor som uteblir kommer en del att byta transportslag. Syftet med flygskatten, att minska utsläppen av växthusgaser, blir därmed mindre tydligt. Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är mycket små ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för visa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står därmed inte i proportion till kostnaderna. Flygsektorn ingår redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Dessutom är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Vi vill därmed avskaffa den införda flygskatten och vi vill även se över driftstödet som är kopplat till merkostnader som uppstått till följd av flygskatten, samt administrativa kostnader.

Avtrappad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

Sverigedemokraterna är i grunden positivt inställda till att gruvindustrins skattereduk­tioner av energiskatt och koldioxidskatt för diesel fasas ut. Vi motsätter oss däremot att det sker så snabbt som regeringen föreslår. Sverigedemokraterna har i stället en egen modell där vi stegvis avvecklar skattenedsättningen för gruvdieseln under tre års tid för att branschen ska ges en möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

 

 

Oscar Sjöstedt (SD)
Dennis Dioukarev (SD)	Jimmie Åkesson (SD)
Sven-Olof Sällström (SD)