Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig förändring. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den. Alla delar av samhället är i dag beroende av att vi kan leva upp till dessa mål. Detta ställer höga krav på hur energipolitiken utformas.

I stället för att stödja näringslivet riskerar regeringens politik i flera avseenden att slå mot både industri och handel. För att säkerställa långsiktighet i redan påbörjade åtaganden samt fortsatta möjligheter kring energiforskning menar vi att det är av yttersta vikt att Energimyndigheten tillåts satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.

Anslagsanvisning

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2017 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Anslagsförslag 2018 för utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (M)
1:1	Statens energimyndighet	313 389	−68 000
1:2	Insatser för energieffektivisering	233 000	−137 000
1:3	Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	10 000
1:4	Energiforskning	1 477 723	−10 000
1:5	Planeringsstöd för vindkraft	85 000	−70 000
1:6	Energimarknadsinspektionen	120 914	−10 000
1:7	Energiteknik	975 000	−825 000
1:8	Elberedskap	258 000	−50 000
1:9	Avgifter till internationella organisationer	25 328
1:10	Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning	90 000	−65 000
	Summa	3 588 354	−1 235 000

Politikens inriktning

Inledning

Det krävs en plan för hur Sverige ska säkra energiförsörjningen så att vi klarar de viktiga jobben, bibehåller vår konkurrenskraft och säkerställer att människor har god tillgång till el även när det är kallt. Regeringens största satsningar på energipolitiken är kraftigt utbyggda solcellssubventioner, kommunala bidrag till energirådgivning, informationsplattformar, planeringsstöd, särskilda vindkraftsstöd med mera. Förutom att förslagen är fel i sak fokuserar de inte på Sveriges största utmaningar på energisidan: att långsiktigt säkra och tillhandahålla el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Kärnkraften och vattenkraften står tillsammans för cirka 40 procent vardera av den svenska elproduktionen. För att fortsätta att värna svenska jobb och konkurrenskraftiga elpriser är det viktigt att vi under överskådlig tid inte straffar ut något energislag. Vi föreslår därför en fortsatt satsning på energiforskning och med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.

Anslag 1:4 Energiforskning

Många av morgondagens utmaningar möter vi med morgondagens teknik. När det gäller energiteknik ligger Sverige på många områden i framkant. Det är en fördel inom ramen för våra strävanden efter en mer klimatsmart och grön planet samtidigt som det bidrar till svensk innovation och konkurrenskraft på en global marknad. I takt med att gröna innovationer når fler och bredare marknader kan vi hjälpa till att minska klimatpåverkan ute i världen samtidigt som det skapas jobb och tillväxt här hemma. Under allians­regeringen lyckades vi kombinera ambitiösa klimatmål och minskade utsläpp med fler jobb och ökad tillväxt. Samtidigt är Sverige den mest koldioxideffektiva ekonomin inom EU med lägst utsläpp i förhållande till landets tillväxt. Alliansregeringen markerade genom sina historiskt höga anslag till energiforskning, att detta är en viktig del av förutsättningarna för att hitta svaren på framtidens energiutmaningar.

Forskningsinsatserna inom det förnybara är viktiga och centrala för vårt framtida energisystem. Dessa satsningar måste fortsätta, likaså forskning som utvecklar ett modernt distributionsnät. Energimyndigheten är den myndighet som i dag fördelar statens forskningsresurser. Hur medlen fördelas avgörs av myndighetens utvecklings­nämnd. Men inriktningen på Energimyndighetens arbete bestäms av regeringen. Det är viktigt att den svenska energiforskningen även i framtiden fokuserar på att lösa viktiga energiutmaningar.

Oavsett vad man har för uppfattning om kärnkraftens framtid så står det klart att kärnkraft i någon form kommer att finnas kvar i det svenska samhället i årtionden. Kärnkraftsbolagen tar i dag genom sin egen fond ansvar för kärnbränslehantering och avveckling av uttjänade reaktorer. Men en utmaning som vi ser kan komma är inom forskning och kompetensförsörjning. Här borde det finnas en möjlighet för Energi­myndigheten att stödja projekt som säkrar att vår kärnkraftshantering även i framtiden är av högsta klass. Ska Sverige kunna hantera befintliga reaktorer, ha möjligheten att bygga nya och avveckla äldre reaktorer krävs det att vi lyckas bibehålla kompetensnivå och forskningskompetens som kan göra allt detta på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Därför menar vi att det är av yttersta vikt att Energimyndigheten tillåts satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.

Anslag 1:8 Energiteknik

Regeringens största satsningar på energipolitiken är kraftigt utbyggda solcells­subventioner, kommunala bidrag till energirådgivning, informationsplattformar, planeringsstöd, särskilda vindkraftsstöd med mera. Förutom att förslagen är fel i sak fokuserar de inte på Sveriges största utmaningar på energisidan: att långsiktigt säkra och tillhandahålla el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Moderaterna är för och värnar förnybar energi men är emot att använda skatte­betalarnas pengar så generöst som regeringen gör. Sedan tidigare finns det andra stöd och styrmedel som underlättar för förnybart, exempelvis elcertifikatssystem och lättnader för mikroproduktion av el. Att lägga till ytterligare bidrag till dessa för miljardbelopp är orimligt.

Solceller är den enskilt största satsningen regeringen gör på energiområdet. Anslaget utökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020. Moderaterna menar att det finns bättre sätt att förvalta svenska folkets skattemedel till förmån för prioriterade satsningar.

 

 

Lars Hjälmered (M)
Hans Rothenberg (M)	Hanif Bali (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	Sofia Fölster (M)