Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta uppgiftslämning för företag genom ”en dörr in” och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om myndigheters handläggningstider och kommunala tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om resursanvändningen inom statliga myndigheter samt utförandet av de näringslivsfrämjande åtgärderna genom privata kvalitetssäkrade aktörer och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsstyrelserna bör få i uppdrag att säkerställa enhetlig rättstillämpning i hela landet genom rättsliga styrdokument och fortsatt koncentration av uppgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konsekvensutredningar, Regelrådet, en årlig skrivelse från regeringen till riksdagen om regelförenklingar, regelförenklingsuppdrag i regleringsbrev, implementering av EU-beslut och svensk konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenklingar och frihandelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för generationsskifte och tillkännager detta för regeringen.

Regelkrångel

Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. Jobb skapas av företag som växer och anställer. En viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga. Under alliansregeringens tid vid makten minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen och företagarna.

Under denna tid sänktes även bolagsskatten och socialavgifterna och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor.

Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Bland annat är skatterna på företagande högre än i många andra jämförbara länder. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa.

Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv i syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande.

Sänk trösklarna för att anställa

Ett stort hinder för många som befinner sig i utanförskap är att deras kunskaper inte räcker till på den svenska arbetsmarknaden. Därför måste det bli lättare att lära sig jobbet på jobbet. Samlad erfarenhet visar att en kombination av arbete, utbildning och handledning är ett bra sätt att komma in på arbetsmarknaden. För att stärka integrationen och för att fler ska kunna lämna utanförskap för jobb vill vi tillsammans med Alliansen införa en ny förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen: inträdesjobb. Lönen uppgår till 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses därmed gå till att lära sig arbetet eller till utbildning. Det arbetsrättsliga skyddet ska motsvara provanställning i två år, som övergår i tillsvidare-anställning därefter. Anställningen får innehas i maximalt tre år. Om en person byter arbetsgivare fortsätter tiden att räknas ned. Arbetsgivaravgiften slopas i tre år inom ramen för anställningsformen. Anställningsformen ska också kunna kombineras med nystartsjobb.

Förenklad uppgiftslämning

Myndigheter spelar en viktig roll i det dagliga arbetet för en entreprenör och företagare. Därför blir ett viktigt led i att effektivisera och underlätta för företagare att de statliga myndigheterna ständigt arbetar för att bli effektivare och mer användarvänliga. Varje år lämnar svenska företag in cirka 90 miljoner blanketter till 70 myndigheter. Det tar tid och kraft från kärnverksamheten. Kontakterna bör effektiviseras så att bördan minskar hos företagaren. En möjlighet till enhetligt uppgiftslämnande, en dörr in, bör därför realiseras. Krav bör också ställas på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider för olika ärenden.

Handläggningstider

Det är av största vikt att myndigheter intar ett kundperspektiv och håller en god service till företagen. Av den anledningen vill vi undersöka möjligheten att alla myndigheter ska sätta mål för de vanligast förekommande handläggningstiderna och löpande redovisa sin måluppfyllnad på sin hemsida. Det är vår övertygelse att detta skulle underlätta för företagen då förväntningen på myndighetens handläggningstid blir tydlig. Dessutom kommer målen att leda till en nyttig press på myndigheten att hålla en god service. Flera myndigheter gör redan detta idag. Om fler följer efter bidrar det till att förbättra företagsklimatet.

Tillsynsavgifter

Det är inte ovanligt att kommuner fakturerar företag för tillsynsavgifter men sedan inte genomför själva tillsynen. Avgiften kommer ofta som en årsavgift. Företagaren förväntar sig att myndigheten sedan utför tillsynen. En genomförd tillsyn kan vara en kvalitetsstämpel på verksamheten om utfallet är gott. Därför upplever många företag det som orimligt om tillsynen inte utförs. Går det inte att i dialog med kommunerna få till en ändring är vi beredda att gå vidare och titta på möjligheten för lagstiftning som inte tillåter att ta ut avgifter för tillsyn som inte utförs.

Resursanvändningen inom statliga myndigheter

Det bör även övervägas att göra en översyn av i första hand resursanvändningen inom statliga myndigheter och andra statliga organ som ska främja näringslivsutveckling, med målsättningen att minska andelen av resurserna som används till administration och öka andelen som används till verkliga, näringslivsfrämjande åtgärder. I andra hand bör även en avvägning ske när det gäller i vilken grad myndigheterna ska agera beträffande näringslivsutvecklingsinsatser i relation till andra möjliga aktörer.

Moderaterna ser gärna att man i högre grad bygger utförandet av de näringslivsfrämjande åtgärderna på privata kvalitetssäkrade aktörer utanför myndighetskretsen. Dessa aktörer skulle exempelvis kunna utses genom att kvalitetskrav ställs och projekt och insatser sker i konkurrens mellan varandra. Myndigheternas, statens, uppgift skulle på detta sätt i huvudsak begränsas till att utifrån de politiska målen sätta allmänna ramar och fatta inriktningsbeslut för insatser och för kvaliteten på genomförare, samt att följa upp resultaten, kontrollera att medlen använts på avsett vis och medverka till att förbättringar tillvaratas.

Andra åtgärder som vore värda att titta närmare på för att underlätta och förbättra svenskt företagsklimat inkluderar att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter kan få möjlighet till en andra chans. Här skulle en översyn av lagen om företagsrekonstruktion kunna vara en sådan åtgärd.

Länsstyrelserna bör få i uppdrag att säkerställa enhetlig rättstillämpning i hela landet genom exempelvis rättsliga styrdokument och fortsatt koncentration av uppgifter.

Konsekvensutredningar

Statliga regelrådet publicerar årliga granskningar av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultaten i dessa rapporter är mycket nedslående. Hittills under 2017 har hela 54 procent inte uppfyllt kraven på godkända konsekvensutredningar. Vi föreslår därför följande åtgärder för att komma till rätta med problemet: För det första vill vi uppdra åt Tillväxtverket att intensifiera utbildningar för regelgivare i syfte att förbättra de kunskapsmässiga förutsättningarna för att upprätta konsekvensutredningar som håller god kvalitet. För det andra vill vi att regeringen stärker styrningen av kommittéer och annat utredningsarbete för bättre konsekvensutredningar.

Vidare anser vi att regeringen ska säkerställa att utredare ska sätta ett speciellt fokus på bättre analyser av författningsförslags påverkan på företags kostnader och konkurrensförhållanden.

Regelrådet

Regeringen har flyttat regelrådet från en självständig organisation till Tillväxtverket. Denna organisatoriska lösning bör utvärderas efter tre år. Fram till dess måste regelrådet få tillräckliga, oberoende och egna resurser inom Tillväxtverket för att kunna utveckla och kvalitetssäkra sin granskningsfunktion. Dessutom bör regelrådets mandat breddas så att rådet i sina yttranden beaktar samtliga konsekvenser av regelgivning för företag, inte enbart företagens administrativa kostnader.

Årlig skrivelse från regeringen till riksdagen om regelförenkling

Regeringen bör i en årlig skrivelse till riksdagen redovisa nya regler samt konsekvenserna av dessa för företagare. Förutom utvecklingen av företagens administrativa kostnader ska skrivelsen innehålla en utvärdering om nya och förändrade lagars syfte anses uppfyllt. En kontinuerlig översyn och utvärdering av om befintlig lagstiftning för att säkerställa att denna är tidsenlig och ändamålsenlig bör också övervägas.

Regelförenklingsuppdrag i regleringsbreven

Idag är det inte alla myndigheter som har företagskontakter som också har formella uppdrag att jobba med regelförenklingsarbete. Fler myndigheter bör därför få uttryckliga direktiv att jobba med regelförenklingsfrågor. En stor del av de regler som berör företag genomförs och tillämpas av myndigheter och därför bör regleringsbreven och instruktionerna innehålla uttryckliga direktiv och uppdrag till myndigheterna att arbeta med dessa frågor.

Implementering av EU-beslut och svensk konkurrenskraft

Hur EU-regler implementeras får direkta följder på Sveriges konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar. Därför bör alltid miniminivåer anges inför implementering av direktiv. Det bör också införas krav på tydligare redovisning i konsekvensutredningar i samband med genomförande av EU-lagstiftning. Konsekvensutredningarna ska innehålla en beskrivning av det för företagen minst ingripande sättet att genomföra rättsakten. I de fall miniminivån överskrids ska konsekvensutredningen innehålla en motivering till varför, en beskrivning av vilka genomförandeåtgärder som föreslås och en bedömning av vilka effekter detta får för företag. Myndigheter bör få i uppdrag att i sin verksamhet och vid normgivning beakta åtgärdernas påverkan på svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Regelförenklingar och frihandelsavtal

Ett annat stort tillväxthämmande byråkratiskt hinder utgörs av de skilda regler som råder mellan olika marknader. Vi moderater menar därför att det är av yttersta vikt att Sverige är med och driver på för fler frihandelsavtal. Vi är särskilt angelägna om att få avtalet mellan EU och USA, TTIP, på plats så snart som möjligt då skillnaderna mellan den europeiska hemmamarknaden och den stora amerikanska marknaden i många fall utgör onödigt regelkrångel. I avseendet regelkrångel är det viktigt att man får på plats ett bra gemensamt regelverk där man kan komma överens om standarder och andra regelförenklingar. Detta skulle få en större inverkan på svenska exportföretag än många lagändringar vi kan göra här på hemmaplan.

Förbättra förutsättningarna för generationsskiften

Familjeföretag och ägarledda företag bidrar till långsiktighet. Många gånger erbjuder de ett engagemang i staden eller bygden och ger därför stora värden utöver de jobb de skapar. Vi har ambitionen att förbättra förutsättningarna för generationsskiften så att den som säljer sitt företag till sina barn inte missgynnas.

 

 

Lars Hjälmered (M)
Hans Rothenberg (M)	Hanif Bali (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	Sofia Fölster (M)