Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ytterligare åtgärder för att bekämpa hot och kränkningar på nätet – särskilt riktade mot personer verksamma i det offentliga rummet – och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

De senaste åren har samtalsklimatet på internet och sociala medier blivit allt mer präglat av hot, hat och kränkningar. Det får ett flertal allvarliga konsekvenser, dels för journalister och politiskt förtroendevalda som hämmas i sin gärning, dels för de privatpersoner som drabbas.

Samtidigt saknar det offentliga Sverige en sammantagen och konsekvent hållning för att kunna hantera ökningen av ett gammalt brott i en ny kontext. Europarådets kommission mot rasism och intolerans årsrapport (2014) visar tydligt att hatet ökar drastiskt i sociala medier och andra kanaler på nätet. Hatet, hotet och kränkningarna riktas framförallt mot minoritetsgrupper, kvinnor och förtroendevalda politiker. Rasism, sexism, antisemitism och islamofobi tillåts breda ut sig i diskussionen på nätet, enligt samma rapport. 

Våra unga far också illa i det hårdnande klimatet. Organisationen Friends lyfter t.ex. i sin nätrapport http://friends.se/wp-content/uploads/2016/03/Friends-natrapport2016.pdf att en tredjedel av våra unga utsatts för nätkränkningar det senaste året. Vidare visar statistik från Brottsförebyggande rådet att drygt var femte förtroendevald, och varannan ung kvinna, utsätts för näthat. 

Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag leder ytterst få till åtal. Enligt Brottsförebyggande rådet läggs 96 procent av anmälningarna ner av Polismyndigheten eller åklagare. Det sänder en signal om att näthat är ett brott utan repressalier. Sammantaget visar detta på en allvarlig problembild som det offentliga Sverige måste kraftsamla mot. 

Sedan föregående riksmöte har regeringen agerat kraftfullt för att komma tillrätta med den eskalerande situationen av hat och hot på nätet, och bl.a. aviserades under sommaren 2017 en helt ny brottsrubricering – olaga integritetsintrång, som har udden särskilt riktad mot övergrepp av typen hämndporr och spridande av nakenbilder. Bestämmelserna kring t.ex. olaga hot kommer att förtydligas och moderniseras. Därtill ställs högre krav på den som tillhandahåller en interaktiv tjänst, att aktivt verka för att kränkande material inte sprids via den. Även brottsskadeersättningen kommer att ses över, för att även vara tillämplig i samband med grovt förtal.

Det är mycket lovvärda initiativ för att värna en öppen och inkluderande samtalston i Sverige. Dock måste ytterligare åtgärder vidtas för att värna det fria ordet och människor som verkar i det offentliga. Även där har regeringen agerat förtjänstfullt genom lanseringen av följande handlingsplan: http://www.regeringen.se/4a5758/contentassets/bf357b92128040828c598105a042bb30/till-det-fria-ordets-forsvar.pdf.

Dock fortsätter hat och hot mot förtroendevalda, journalister och andra verksamma i det offentliga rummet och överträdelserna blir allt grövre. Bränder, sexuella övergrepp och olaga hot förekommer i en hårresande omfattning. För att handlingsplanen ska bli det verktyg den är tänkt, fordras regelbunden uppföljning, för att mäta att de sjösatta åtgärderna ger önskad effekt och hatet och hoten minskar. Att frågan följs upp noga är avgörande för en levande demokrati och för ett samhälle där nätet är en mötesplats präglad av respekt och utveckling. Regeringen bör därför förtydliga hur uppföljning av handlingsplanen ifråga kommer att se ut.

 

 

Hanna Westerén (S)
Anna Wallentheim (S)	Eva-Lena Gustavsson (S)
Hillevi Larsson (S)	Krister Örnfjäder (S)
Laila Naraghi (S)	Per-Arne Håkansson (S)
Peter Jeppsson (S)	Suzanne Svensson (S)
Thomas Strand (S)	Lennart Axelsson (S)
Mattias Jonsson (S)	Patrik Lundqvist (S)
Lena Emilsson (S)	Lena Hallengren (S)
Jörgen Hellman (S)