H112573: Modern it-infrastruktur

	N2014/1903/ITP

Näringsdepartementet

It- och energiministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:573 av Tomas Eneroth (S) Modern it-infrastruktur

Tomas Eneroth har frågat mig vad jag avser att göra för att it-infrastrukturen och täckningsgraden säkras i hela landet och att Sverige inte halkar efter i den utvecklingen.

Till att börja med vill jag slå fast att det är mycket viktigt att hela landet har tillgång till en god it-infrastruktur, både vad gäller bredband och mobiltelefoni. Det är en förutsättning för att kunna leva och driva företag i hela landet. Därför är det väldigt bra att Sverige sedan flera år placerar sig högt i internationella rankningar både vad gäller tillgången till fast och till mobilt bredband. Samtidigt finns mer att göra. Vi behöver mobilnät som täcker mer och räcker till fler och vi behöver snabba fasta bredband till fler delar av landet. Därför är min och hela Alliansregeringens inriktning att vi ska fortsätta investera och satsa för att bibehålla vår plats i toppen och se till så att Sverige är det land som är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder för att förverkliga de mål som riksdagen slagit fast, om att Sverige ska ha bredband i världsklass och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster via bredband. Till de målen kommer målen i regeringens bredbandsstrategi som slår fast att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/s år 2020. Och vi är på god väg att nå det målet. I sin senaste bredbandskartläggning visar Post- och telestyrelsen (PTS) att
57 procent av alla hushåll och företag i oktober 2013 hade tillgång till
100 Mbit/s. Samtidigt gör PTS bedömningen att vi har goda förutsättningar att nå det mål som slagits fast i bredbandsstrategin.

En särskild utmaning är att bygga ut höghastighetsbredband på landsbygden, där de kommersiella förutsättningar för investeringar många gånger saknas. Därför har Alliansregeringen under perioden 2007-2014 via olika stödprogram satsat totalt cirka 2,2 miljarder kr på bredbandsutbyggnad i gles- och landsbygd. Och nu i mars meddelade Alliansregeringen att våra satsningar fortsätter och att vi under de kommande sju åren (2014-2020) avser investera 3,25 miljarder kronor i bredbandsutbyggnad på landsbygden, inom ramen för landsbygdsprogrammet. Därtill verkar Alliansregeringen, i de pågående diskussionerna med EU-kommissionen, för att vi också ska kunna genomföra bredbandssatsningar inom regionalfonden under perioden 2014-2020.

Svenska konsumenter förväntar sig att ha tillgång till bra mobiltelefoni och snabbt mobilt bredband. Det behövs för jobbens skull, för företagandets skull, men det behövs också för att människor ska kunna leva de mobila liv de numera önskar leva. Och utvecklingen går mycket snabbt, både vad gäller utbud och efterfrågan.

Det senaste året har många mobilkonsumenter upplevt att mobiloperatörernas täckningskartor många gånger varit alltför optimistiska och missvisande. Just därför, och för att mobilkonsumenter ska få enhetlig och korrekt information från mobiloperatörerna om både täckning och annan information, gav regeringen PTS och Konsumentverket i uppdrag att komma med förslag på hur vi kan komma tillrätta med de problemen.

Resultatet av det uppdraget, som redovisades alldeles nyligen, är att alla fem mobiloperatörer nu har slutit en branschöverenskommelse med Konsumentverket, där de gemensamt åtar sig att redovisa mer korrekta täckningskartor och att de täckningskartorna ska gå att jämföra sinsemellan. Samtidigt får Konsumentverket bättre möjligheter att på ett enklare sätt utöva tillsyn över operatörernas marknadsföring, så att de kan säkra att vi mobilanvändare verkligen får vad vi blivit lovade.

Frågeställaren påstår att regeringen inte har prioriterat frågan om mobiltäckning genom att inte ställa krav för fördelning av sändningstillstånd. Det är ett helt felaktigt påstående. Sanningen är att exempelvis de geografiska täckningskraven för 900 MHz-bandet skärptes kraftigt 2009 och att ett av tillstånden för 800 MHz-bandet 2011 försågs med ett särskilt täckningsvillkor i syfte att garantera alla hushåll och arbetsställen i Sverige tillgång till grundläggande bredband.

De mobilnät vi har behöver både byggas ut så att de räcker till fler användare samtidigt och så att de täcker allt mer av landets yta. En mycket viktig del av regeringens politik på området är att kontinuerligt frigöra allt mer spektrum som kan användas för mobil kommunikation. Just därför beslutade Alliansregeringen, som det första landet i världen, för sju år sedan att öronmärka det så kallade 800 MHz-bandet för mobiltelefoni. Tack vare det beslutet byggs nu 4G-nätet ut i rekordfart, inte minst på landsbygden.

I samma anda fattade regeringen den 27 februari i år beslut om att från och med den 1 april 2017 öronmärka också 700 MHz-bandet för mobilt bredband och mobiltelefoni. Även det beslutet fattade vi som ett av de första länderna i världen. Tack vare det beslutet skapar vi nu förutsättningar för att vi också framöver ska kunna fortsätta bygga ut mobilnäten kraftfullt i hela landet så att hela landet, både städerna och landsbygden, ska kunna få ännu snabbare mobilt bredband och allt bättre mobiltelefoni. På samma sätt som 800 MHz-bandet har 700 MHz-bandet egenskaper som gör det lämpligt att använda för att bygga ut en god yttäckning. Inför tilldelning av licenser i 700 MHz-bandet kommer PTS analysera behovet och lämpligheten av att ställa specifika täckningskrav i licensvillkoren.

Vid sidan av detta gav regeringen, i syfte att öka utbyggnadstakten i mobilnäten, 2013 PTS i uppdrag att ordna regionala dialogmöten om mobiltäckning. Syftet med dessa möten har varit att underlätta utbyggnaden av mobilnäten genom att föra samman och uppmuntra samverkan mellan lokala, regionala, offentliga och privata aktörer. De aktörer som deltagit i dessa dialogmöten har uppskattat att det skapats ett forum där de kan diskutera hur de kan påverka och förbättra utbyggnaden. Därför har regeringen alldeles nyligen beslutat om att ge fem länsstyrelser i uppdrag att fortsätta med dessa regionala dialoger också under 2014.

Stockholm den 24 april 2014

Anna-Karin Hatt