H102A365: Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1 Förslag till riksdagsbeslut
-
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2013 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt denna motion.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa arbetslivstrygghet.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till kommunerna så att unga mellan 15 och 17 år kan erbjudas ett sommarjobb.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa startcentraler.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till yrkesintroduktion.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram en flexjobbsmodell.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till branschinriktade arbetsmarknadsutbildningar.
-
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillföra resurser till Arbetsmiljöverket för ett mer aktivt tillsynsarbete.
2 Anslag
Anslagsförslag 2014 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
3 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljöpartiet de gröna ser arbetslösheten som ett samhällsproblem som vi måste ta itu med gemensamt. Vi vill ha en ny arbetslinje, som bygger på en politik som gynnar framväxten av nya jobb. Vår arbetslinje bygger på en politik som bidrar till nya jobb och en arbetsmarknad där fler inkluderas, men färre slits ut.
Vi har en kraftfull politik för att bryta ungdomsarbetslösheten och sätta unga i arbete. Politiken spänner över flera utgiftsområden, eftersom det handlar om att satsa på skolan, komvux, yrkeshögskola, yrkesutbildningar och företagande samt förändra skattepolitiken utöver rena arbetsmarknadsåtgärder. Sammantaget föreslår vi ett robust paket med potential att skapa över 50 000 nya jobb och utbildningsplatser till unga.
3.1 Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Miljöpartiets förslag om arbetslivstrygghet kombinerar en inkomstförsäkring med en gemensam grundtrygghet åt alla som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Vårt förslag om arbetslivstrygghet bygger på fyra viktiga principer.
Förslaget innebär för det första ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen. Preliminärt handlar det om 200 kronors höjning av högsta dagpenning de första 100 dagarna. Därefter sänks nivån trappstegsvis över tid. Den slutliga nivån läggs 50 kronor över dagens högsta ersättningsnivå. Sammantaget kan det här innebära en höjd ersättning för en normalinkomsttagare med drygt 4 000 kronor i månaden vid tillfällig arbetslöshet.
Miljöpartiet föreslår också att en allmän grundförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet för alla över 20 år utreds. Vi anslår 2,5 miljarder kronor till förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen.
3.2 Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
3.2.1 Sommarjobb för 15–17-åringar
Sommarjobb är ofta ungdomars första egna kontakt med arbetsmarknaden. Tidig kontakt med arbetslivet ger både sysselsättning och bättre förutsättningar att få ett jobb efter utbildning. Sommarjobb ger ungdomar möjlighet till egen försörjning och något meningsfullt att göra när möjligheterna till fritidsaktiviteter minskar under sommaren. I förlängningen kan sommarjobb bidra till att minska rekryteringen till extrema organisationer och motverka social oro. Vi vill, i samarbete med kommuner, lokalt näringsliv och lokala myndigheter, säkerställa att alla unga mellan 15 och 17 år erbjuds sommarjobb. Till detta anslår vi 500 miljoner kronor.
3.2.2 En dörr in/startcentraler
Kommunerna ska kunna avtala med Arbetsförmedlingen om att bilda startcentraler som ska fungera som lokala arbetsförmedlingar för unga. Vi vill ge Arbetsförmedlingen ett tydligt uppdrag att samverka med kommunerna och/eller regionerna för att minska arbetslösheten för unga mellan 16 och 25 år. Genom en samverkan tas kompetensen tillvara från båda parter och insatser för unga kan göras mer effektivt.
Startcentralerna samlar all kompetens under ett tak. Näringslivssamordnare, traditionella arbetsförmedlare, socionomer etcetera – alla resurser som en ung arbetslös person kan behöva. De ska bygga vidare på lärdomarna från de positiva exempel som redan finns samt samarbeta med bemanningsföretag och andra externa aktörer. Till detta anslår vi 160 miljoner kronor.
3.2.3 Yrkesintroduktion
Vi välkomnar parternas arbete med att ta fram yrkesintroduktionsavtal. Dessa yrkesintroduktionsavtal ger företagen möjlighet att anställa en ung person på 75 procent samtidigt som företaget erbjuder 25 procents utbildning. Vi välkomnar också att regeringen nu föreslår att dessa så kallad YA-jobb subventioneras. Dock tror vi att regeringen underskattar behoven på arbetsmarknaden och anslår därför att ytterligare 1,5 miljarder kronor avsätts för yrkesintroduktion.
3.2.4 Flexjobb
Regeringens jobb- och utvecklingsgaranti med dess tre faser är inte effektiv arbetsmarknadspolitik. I augusti 2013 var 33 970 personer inskrivna i fas 3, en ökning med 2 138 personer jämfört med året före.1 Regeringen har heller ingen ambition att följa riksdagens beslut om att sluta anvisa människor till fas 3, tvärtom permanentar och utökar man med flera åtgärder inom fas 3 i budgeten för 2014.
Miljöpartiet vill fasa ut fas 3 och istället införa flexjobb enligt dansk modell, kompletterat med jobb i välfärden. I Danmark har många personer med nedsatt arbetsförmåga kommit tillbaka till arbetsmarknaden tack vare flexjobben. Det danska systemet innebär en anställningsform där arbetsgivaren betalar det arbete som deltagaren utför, och det gemensamma fyller i med ersättning för den övriga tiden. Lönen motsvarar en heltid och villkoren är avtalsenliga. Personen betalar skatt på sin lön istället för på den låga ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen.
Vi tror också att anvisningarna till fas 3 kan tas bort om man förbättrar insatserna i nuvarande fas 1 och 2. Det behövs mer fokus på praktik och konkret hjälp med att söka arbete, visar en utvärdering från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utrikespolitisk utvärdering.2 Vi menar också att det finns plats i välfärden, inte minst inom äldreomsorgen, för människor som kan göra det som ordinarie personal finner allt mindre tid för, till exempel en promenad, ett samtal eller en extra kopp kaffe. Till detta anslår vi 500 miljoner kronor.
3.2.5 Arbetsmarknadsutbildning
Miljöpartiet föreslår fler platser på yrkesutbildningar för att förbättra matchningen mellan arbetsgivarnas behov och de arbetssökandes kompetens. Vi vill tillföra 2 500 nya helårsplatser vid branschinriktade jobbutbildningar. Dessa platser inriktar sig i första hand på branscher där prognoserna pekar på arbetskraftsbrist. Enligt Arbetsförmedlingen3 är det störst brist på arbetskraft för lastbilsmekaniker, byggnadsplåtslagare, kockar, golvläggare och undersköterskor. Till detta anslår vi 200 miljoner kronor.
3.3 Arbetsmiljöverket
Sverige lever inte längre upp till Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendationer om en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. Miljöpartiet vill se ett mer aktivt tillsynsarbete och förebyggande insatser mot ohälsa och arbetsskador. För att detta ska bli möjligt krävs ökade resurser till Arbetsmiljöverket. Till detta anslår vi 40 miljoner kronor.
| [1] | Arbetsförmedlingens månadsstatistik. |
| [2] | IFAU. Jobb- och utvecklingsgarantin – vilka deltar, vad gör de och vart leder det? Rapport 2013:12. |
| [3] | Arbetsförmedlingen 2012. Var finns jobben – Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick. |