GX11983: Föreningsfriheten i den svenska skolan

den 11 augusti

Fråga

2009/10:983 Föreningsfriheten i den svenska skolan

av Lennart Sacrédeus (kd)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Föreningsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet och av yttersta vikt för demokratin. Att medborgare har frihet att bilda och tillhöra organisationer för att kunna utbyta idéer och åsikter, utan statsmaktens ingrepp, är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige. Det finns däremot tecken på att föreningsfriheten håller på att urholkas i den svenska skolan. I början av sommaren riktades stark kritik i medierna mot den kristna studentorganisationen Ny generation, som stöttar olika kristna elevinitiativ på landets skolor. Organisationen får stöd från Ungdomsstyrelsen. I programmet Brunchrapporten i Sveriges Radio P3 säger Ingegerd Hilborn, chefsjurist på Skolinspektionen, att ”man har missförstått skolans uppdrag och vad skolan är, den är ju en skola som lever efter den värdegrund vi har i samhället, respekt för andra, respekt för andras åsikter, och också fri från konfessionella inslag".

Den kommunala skolan är inte styrd av en särskild livs- eller trosåskådning. Oavsett religion ska varje individ känna sig respekterad. Däremot ska varje elev, i god demokratisk anda, kunna både argumentera och ge skäl för sin livsåskådning. Att kunna göra detta i organiserad form på icke lärarledd tid ska även vara möjligt. Att kunna utöva föreningsfriheten i skolan och i synnerhet under den skoltid som inte är lärarledd, är ett viktigt sätt för eleverna att lära sig och utöva föreningskunskap, demokrati och respekt för alla människors valfrihet och integritet.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra föreningsfrihetens ställning i den svenska skolan så att religiösa och politiska föreningar i god demokratisk anda fortsatt ska kunna argumentera och ge skäl för sin tro och åsikter?