Socialförsäkringsfrågor

Debatt i text

• Fru talman! Sverige ska ha ett tryggt skyddsnät för den som blir sjuk eller arbetslös. Detta är en självklar utgångspunkt för Moderaterna. Men lika viktigt är att det ska löna sig att arbeta och att alla som vill och kan ska få den möjligheten. Det behövs trygghet, incitament och stöd för återgång till arbete.

  I dag debatterar vi SfU13, ett omfattande motionsbetänkande med 53 reservationer. Låt mig börja något övergripande, och därmed blir det kanske lättare för er som lyssnar hemma.

  Socialförsäkringen består av tre delar, nämligen bosättningsbaserade förmåner, arbetsbaserade förmåner och övriga förmåner. Det är alltså en bred palett av socialförsäkringar. Jag kommer inte att hinna dyka ner i alla delar, men jag ska göra tre nedslag.

  Fru talman! Jag vill börja med att lyfta fram alla anhöriga som vårdar en närstående. Vet ni att en miljon människor i Sverige vårdar en anhörig? I en rapport som kom för några år sedan konstaterade man att om man skulle räkna om familjens, de anhörigas, omsorgsinsatser till pengar skulle det motsvara 200 miljarder kronor årligen, vilket är dubbelt så mycket som de kommunala insatserna. Det är verkligen viktigt att lyfta fram allt det arbete som anhöriga gör varje dag, varje timme och varje sekund.

  Att vara anhörig innebär att man på olika sätt vårdar, hjälper eller stöder. Det kan vara en äldre person, någon med sjukdom, någon med psykisk ohälsa eller ett barn med funktionsnedsättning. Sedan 2009 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen som handlar om stöd till anhöriga som vårdar någon. Den moderatledda regeringen tillsatte 2023 en utredning om hur anhörigstödet ska stärkas, och den ska redovisas här i höst.

  Den ekonomiska stöttning man kan ha rätt till kallas närståendepenning. Inspektionen för socialförsäkringen har undersökt hur närståendepenningen fungerar. Granskningen visar att de flesta som ansöker om närståendepenning får ersättningen men att själva ansökningsprocessen är krånglig. Glädjande är att Försäkringskassan nu uppger att man befinner sig i ett utvecklingsarbete för att förenkla ansökningsprocessen. Under 2024 kommer det att bli möjligt med digital överföring av läkarutlåtanden, och det kommer såklart att underlätta.

  Fru talman! Jag vill gärna ta upp en fråga i kammaren där de politiska partierna är helt överens - tänka sig! Frågan gäller samordnade insatser, och jag vill särskilt lyfta fram samordningsförbunden, också kallat Finsam. Där ingår representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner, och de arbetar tillsammans med samordnad rehabilitering. Personer som behöver stöd från fler än en myndighet för att närma sig arbetsmarknaden och en egen försörjning får hjälp via Finsam.

  I våras fattade den moderatledda regeringen beslut om två regeringsuppdrag som ska bidra till att vidareutveckla myndigheternas samverkan för människor i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Det ena uppdraget var en översyn av den så kallade Finsamlagen. Översynen har varit efterfrågad i flera år av NNS, SKR och Arbetsförmedlingen, och nu görs en efterlängtad översyn av lagen.

  Det är tydligt i forskningen att det behövs ytterligare åtgärder för att stärka samverkan. Det behövs incitament för tidigare samordning och stöd i samordningen, och det behöver också bli tydligare vem som ska ha ansvaret för stödet. Samverkanskompetensen behöver höjas, och mer effektutvärderingar behöver göras.

  Jag har möjligen använt mig av det här citatet tidigare, men jag säger vad Pär Johansson, grundaren av Glada Hudik, sa under ett riksdagsseminarium: "Jag tror på ett samhälle som nyttjar den kraft som finns i människan. Alla förtjänar sin plats."

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Jag vill avslutningsvis säga några ord om den psykiska ohälsan. Som ni här i kammaren och i utskottet vet har de psykiatriska diagnoserna utgjort den vanligaste sjukskrivningsorsaken de senaste tio åren. För att motverka en utveckling mot allt fler längre sjukfall bör stödet vid psykisk ohälsa förbättras och kunskapen om sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa öka. Som en forskare sa på ett seminarium jag deltog i för några veckor sedan behöver vi mer kunnande och mindre tyckande när det gäller sjukförsäkringen.

  Regeringen tar arbetet mot psykisk ohälsa på mycket stort allvar. Bland annat har en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tagits fram, och det har utsetts en nationell samordnare för att stärka samhällets förmåga att förebygga suicid.

  Forte och Försäkringskassan har etablerat ett forskningssamarbete för att utveckla kompetens och få ny kunskap om psykisk ohälsa i arbetslivet. Det är välkommen och välbehövlig forskning.

  Människor som har sjukskrivits behöver mötas av ansträngningar från samhället för att få tillbaka sin arbetsförmåga. Det gäller inte minst arbetsgivaren och även det offentliga, till exempel hälso- och sjukvården. Vi vet att förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet är grundläggande för ett hållbart arbetsliv.

  Jag tror att vi alla här i kammaren är överens om att målsättningen är en väl fungerande sjukförsäkring som både skapar trygghet vid sjukdom och hjälper människor tillbaka i arbete.

  Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Marie-Louise Hänel Sandström och Magnus Resare (båda M).

  (forts. § 11)

  2024-05-16 13:49:42

  

  Ulrika Heindorff

• Herr talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande! Jag skulle vilja uppehålla mig lite vid det som ledamoten inte talade om i anförandet.

  Jag skulle vilja fråga ledamoten hur hon ser på den utredning om sjukförsäkringen som nu ligger på regeringens bord. Utredningens förslag innebär en återgång till de omänskliga regler som gällde i sjukförsäkringen före 2021.

  Avslagsgraden, både initialt och vid dag 180, var avsevärt högre före 2021. Människor med svår cancer blev av med sin sjukpenning, och människor med förlamning ansågs kunna jobba med händerna. En ung kvinna som hade cancer och var gravid i vecka 25 blev av med sin sjukpenning nästan direkt efter det att barnet hade fötts och hänvisades till föräldrapenning. En kvinna som drabbats av både stroke och cancer blev utförsäkrad. Hennes läkare ansåg att hon inte kunde jobba. Ändå hänvisade Försäkringskassan till att hon kunde ha ett stillasittande jobb. Människor med utmattningssymtom hänvisades till jobb där man inte behöver tänka. Listan med orimliga förhållanden kan göras mycket längre.

  Tycker ledamoten att den utförsäkringspolitik som gällde före 2021 var bra?

  2024-05-16 15:36:23

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Ni där hemma och ni i kammaren som hörde mitt inledningsanförande innan vi hade frågestund och votering hörde att det gick ut på att vi behöver trygghet i skyddsnäten. Det var faktiskt det första jag sa. För oss moderater är det helt självklart att det ska finnas ett tryggt skyddsnät men att det också är viktigt att ha incitament för tillbakagång till arbete.

  Vi har en utredning på bordet. Ibland kan man tro - det kanske man gör där hemma när man lyssnar på den här debatten - att regeringen har lagt fram utredningen, men den ska nu skickas på remiss. Sedan får vi ta del av remissinstansernas synpunkter. Jag tänker att det är väldigt viktigt. Jag hade hoppats att ledamoten från Vänsterpartiet skulle tycka att det är lika viktigt som jag att ta del av de synpunkter som kommer in från remissinstanserna.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  (Applåder)

  2024-05-16 15:41:06

  

  Ulrika Heindorff

• Herr talman! Vi socialdemokrater står förstås bakom alla våra reservationer men yrkar bara bifall till nummer 29 om det orättvisa karensavdraget.

  Herr talman! Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi ska kunna räkna med att få del av när vi behöver. Den som blir sjuk ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, gott stöd och rehabilitering för att tillfriskna och kunna återgå i arbete. Det handlar om rättvisa, solidaritet och trygghet. I Sverige ska vi ha trygga försäkringar byggda på tanken om plikt och rätt.

  Herr talman! I korthet kan vår syn på socialförsäkringarna sammanfattas i fyra punkter. Vi vill se trygghetssystem som går att lita på, regelverk som är begripliga och nivåer som man kan försörja sig på. Vi säger nej till stupstock och utförsäkringar, nej till ytterligare hinder för att kvalificera sig in i försäkringarna och nej till alla försämringar som föreslås i den nyligen presenterade översynen av sjukförsäkringen, som vi nyss hörde ett replikskifte om. Vi socialdemokrater vill däremot öka incitamenten för arbetsgivare att agera i tid och att ha arbetsvillkor som gör arbetslivet hållbart och bidrar till att snabbare få tillbaka medarbetare i arbete.

  Herr talman! Framför allt ska trygghetssystemen vara rättvisa och inte bidra till att öka skillnaden mellan fattiga och rika eller mellan män och kvinnor.

  Sverige är unikt i Norden med karensavdrag i sjukförsäkringen på minst 20 procent av veckolönen, plus en självrisk på minst 20 procent av sjuklönen, plus omräkningsfaktorn. Inget annat land i Norden har mer än en självrisk. Vi socialdemokrater kan inte förstå varför svenskar skulle behöva tre sådana.

  Enligt Arbetsmiljöverket går fyra av tio till jobbet när de är sjuka för att de inte har råd att vara hemma. Det handlar oftast om LO-kvinnor. Därför måste det orättvisa karensavdraget förpassas till historiens skräphög, och därför yrkar vi bifall till reservation 29.

  Herr talman! Under de två mandatperioder vi satt i regeringsställning drev vi på för viktiga förändringar för en trygg sjukförsäkring, trots att riksdagen hade en borgerlig majoritet som ville annorlunda. Vi tog bort stupstocken 2016, och under åren 2020-2022 gjorde vi helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningen för att människor ska ha rätt till sjukpenning tills de blivit friska, har fått vård och kan gå tillbaka i arbete. De förstärkningarna verkar den moderatledda regeringen nu vilja ta bort, och det säger vi socialdemokrater förstås klart nej till.

  Mer återstår dock att göra. Vi beklagar att förbättringsarbetet har avstannat och att man i stället verkar vilja återgå till den tidigare, icke hållbara situationen. Det kommer vi som sagt att säga nej till. Regelverket ledde ju uppenbarligen till att sjuka nekades sjukpenning och i stället kastades ut i arbetslöshet med motiveringen att det säkert fanns ett jobb någonstans utan krav på att man till exempel kan sitta, stå eller gå. Det enda det ledde till var att människor blev fattiga och förbannade och att självmordshoten till Försäkringskassan ökade med 800 procent. Det måste ju finnas någon form av verklighetsförankring när rätten till sjukpenning avgörs.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Herr talman! Sverigedemokraterna, som gick till val på löften om att förbättra sjukförsäkringen, har hittills inte visat prov på att hålla sina löften i den frågan en enda gång. Men gissningsvis är väl ingen förvånad över det.

  Flera viktiga steg togs av oss socialdemokrater för att öka den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen men också förståelsen för regelverket. Det är viktigt.

  I dag får fler personer behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och rehabilitering. Flera ersättningar i sjukförsäkringen har höjts, men vi behöver fortsätta arbetet och ytterligare förbättra regelverket. Ett exempel är att fler människor med varaktigt nedsatt arbetsförmåga måste få rätt till sjukersättning.

  Vi behöver ha ett jämställdhetsperspektiv i försäkringen. Vi vet alla att de flesta sjukskrivna är kvinnor. Vi socialdemokrater vill förstärka möjligheterna till rehabilitering och införa samma arbetsförmågebegrepp för sjuk- och aktivitetsersättningen som för sjukpenningen.

  Herr talman! Den bästa sjukskrivningen är den som aldrig behöver inträffa. Det behövs därför bättre regler för förebyggande insatser för dem som behöver det. Vi socialdemokrater vill se en preventionsersättning som är en mer flexibel ersättning som kan komma fler till nytta. Det behövs också starka ekonomiska incitament för att arbetsgivare ska bli bättre på hållbara arbetsvillkor, förebyggande insatser mot ohälsa och att göra upp tydliga planer för hur medarbetare ska kunna komma tillbaka till jobbet så fort som möjligt.

  Herr talman! Jag har här i kammaren det senaste året upprepade gånger debatterat med ansvarig minister om regeringens nedskärningar av Försäkringskassans förvaltningsanslag. De leder till ett mer ineffektivt arbete på Försäkringskassan, avstannade digitaliseringsprojekt och dessutom försämrad samverkan, vilket Moderaternas ledamot Ulrika Heindorff och jag fick tydligt klart för oss i samtal med forskare i går. Vi vet ju trots allt att människor med komplex problematik behöver samordnade insatser för att arbetsförmågan ska öka så att de kan komma ut i egen försörjning. Ändå ser vi att samverkan går tillbaka på punkt efter punkt. En av de viktigaste anledningarna till det är att man inte har tillräckliga resurser för att kunna samverka, och då prioriterar man ned det.

  Vi uppmanar regeringen att ge Försäkringskassan rimliga möjligheter att utföra sitt uppdrag och stoppa fusket och att ge dem ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott.

  Herr talman! Det finns en del grupper som drabbas extra hårt av att nuvarande regelverk inte är anpassade efter deras förutsättningar. Jag tänker framför allt på idrottare och kulturutövare. Vi socialdemokrater vill att hänsyn tas till deras ofta väldigt varierande inkomster. Det funkar inte med SGI för dem i dag.

  Vi vill också modernisera försäkringen så att den i högre utsträckning fungerar ändamålsenligt även för gravida arbetstagare och egenföretagare.

  Låt oss lämna sjukförsäkringen för en stund och titta på den tillfälliga föräldrapenningen. Vi socialdemokrater menar att det borde vara en självklarhet att föräldrar till barn med diabetes ska kunna vabba, det vill säga använda den tillfälliga föräldrapenningen, för att vara med sina barn i förskola och skola och se till att de klarar av skolgången när medicinering och sådant ställs in.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  En annan viktig del av socialförsäkringarna är arbetsskadeförsäkringen. Vi är inte nöjda med hur den fungerar i dag, och vi tillsatte därför en utredning. Vi vill att prövningen av arbetsskador förbättras så att fler fångas upp och får rätt ersättning. Det är en fråga om solidaritet och sammanhållning. Vi vill se till att ingen lämnas åt sitt öde när olyckan är framme.

  Vi ser också ett behov av att inkludera psykisk ohälsa som en erkänd del av arbetsskadeförsäkringen. Det skulle vara ett avgörande steg mot att adressera de växande problemen med stress, utbrändhet och andra psykiska tillstånd som förvärras av en alltmer pressande arbetsmiljö.

  För att knyta ihop säcken, herr talman, vill jag sammanfatta Socialdemokraternas syn på socialförsäkringarna.

  Försäkringstanken, med trygghet, rättvisa och solidaritet, ska prägla våra socialförsäkringar. Det gynnar oss alla, oavsett var i livet vi befinner oss.

  Ingen blir frisk av att göras fattig eller kastas ut i osäkerhet. För att människor ska kunna bidra till ett långt och hållbart arbetsliv behövs rättvisa regler som inte slår ut kvinnor och låginkomsttagare.

  Sjukförsäkringen är för viktig för att användas som mjölkko för skattesänkningar. Löntagare, arbetsgivare och hela samhället förtjänar långsiktigt hållbara spelregler. Låt kunskap och erfarenhet styra, och bjud in till en bred och ärlig diskussion om hur vi kan skapa en väl fungerande sjukförsäkring att lita på över tid.

  Detta är vårt budskap till regeringen.

  (Applåder)

• Herr talman! Ledamotens samarbetspartier och även ni själva har hänvisat till att ni vill invänta remissvaren på den här utredningen, och det kan man på ett sätt förstå. Samtidigt är ju det som föreslås i utredningen en tillbakagång till de regler som gällde före 2021. Vi har alltså facit på hur det faktiskt såg ut, och facit är att svårt sjuka människor inte fick möjlighet att bli friska. De blev i stället fattiga. Min fråga till ledamoten är hur man kan försvara det systemet och tycka att det är rimligt.

  Ledamoten hänvisade i sin replik till att man väldigt gärna vill lyssna på forskningen. Men faktum är att den man tillsatt som utredare är en nationalekonom, som alltså tittar på siffrorna och vad det kostar - inte på vilka de faktiska behoven i sjukförsäkringen är. Någonstans är vi väl ändå överens om att det sjukförsäkringen ska erbjuda är trygghet för människor som drabbas av sjukdom? Det är ju en försäkring som vi betalar in till genom avstått löneutrymme när vi arbetar. Ska den då inte finnas tillgänglig för oss när vi bli sjuka? Det är jag väldigt nyfiken på att höra svaret på.

  (Applåder)

  2024-05-16 15:39:39

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med att yrka bifall till utskottets majoritetsbeslut som innebär ett avslag på alla motioner inom området socialförsäkringsfrågor.

  Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär och ger stöd när man av olika anledningar inte förmår att klara det hela själv. Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till en ekonomisk trygghet oavsett när och var i livet man befinner sig. Samtidigt tror vi att väldigt mycket mer kan göras för att fler inte ska behöva bli sjuka.

  Socialförsäkringarna har stor betydelse för människors trygghet men också för beteende och drivkrafter för att arbeta. Kristdemokraterna förespråkar ett trygghetssystem som ger ekonomisk trygghet genom livets olika skeden.

  Samhällets skydd ska utformas så att den enskilde stimuleras till att delta i åtgärder som leder till en så god hälsa som möjligt och till en snabb återgång till arbetslivet efter sjukdom eller skada. För det senare behöver den som har eller kan återfå en arbetsförmåga få god tillgång till rehabilitering och annat nödvändigt stöd.

  För att minska sjukskrivningstalen reellt och långsiktigt är också det förebyggande arbetet centralt. Kristdemokraterna betonar att det förebyggande arbetet måste ses i ett brett perspektiv. Det räcker inte att bara fokusera på arbetsplatsen och de problem som kan uppstå där. Det fundamentala behovet är en politik som bidrar till att minska stressen och skapa goda förutsättningar för en förbättrad folkhälsa.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Möjligheterna för var och en att få ihop sitt livspussel påverkas av den förda politiken inom flera olika områden. Kristdemokraterna anser att politiken i möjligaste mån ska undvika att styra och ställa över människors liv. I stället ska den vara inriktad på att kontinuerligt skapa bättre förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop vardagen.

  Herr talman! All sjukdom går självklart inte att undvika genom ett starkt förebyggande arbete. Då måste det finnas hälso- och sjukvård som erbjuder god och tillgänglig vård inom rimlig tid. Hälso- och sjukvården ska hjälpa oss att må bra och ge vård när vi blir sjuka.

  Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Den som ska återgå i arbete - helt eller delvis - ska samtidigt få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

  Vi kristdemokrater vill ha ett sjukförsäkringssystem där man ser till människors möjligheter, och det är viktigt att systemet ger drivkrafter för att ta till vara varje persons arbetsförmåga och erbjuder olika vägar tillbaka till arbete. Den enskildes arbetsförmåga ska betonas, och därför behövs en större flexibilitet.

  I dag kan en person som arbetar och får ersättning till 50 procent inte öka sin arbetsinsats med 10 procent, även om detta enligt läkare skulle vara möjligt. Dagens fasta steg i sjukförsäkringen, med 25, 50, 75 eller 100 procent, bör därför förändras.

  Dagens rigida system tillvaratar inte den enskilda personens fulla förmåga och möjlighet till en ökad arbetsinsats. Vi kristdemokrater fortsätter därför att förespråka större flexibilitet genom en personanpassad procentsats mellan 20 och 100 procent utan några fasta steg. Det finns exempel på detta i vårt närområde, nämligen vårt grannland Norge.

  Ett ytterligare skäl till att skapa en flexibel sjukförsäkring är att ett sådant system kan vara mer tillåtande mot människor som har förlorat någon närstående. Många sjukskriver sig på grund av sorg, och i dag existerar möjligheten för den som arbetar i ett företag med kollektivavtal att få viss ledighet i samband med dödsfall. Men därefter är systemets trubbighet något som försvårar för människor som förlorat någon att komma tillbaka i normal arbetsförmåga i rätt takt. I detta fall skulle ett flexibelt system vara till nytta för människors möjlighet att komma tillbaka i arbete.

  Man kan konstatera att vårdköerna fortfarande är långa. Vi kristdemokrater har länge argumenterat för åtgärder som gör att man kan komma till rätta med dem.

  Ett första steg tas med en nationell vårdförmedling som ska se till att befintliga vårdplatser kommer invånare till del oavsett var de bor. Kortare vårdköer ger möjlighet till snabbare tillfrisknande och till att efter förmåga komma tillbaka till arbete. Det är mycket positivt för varje människa men också för vårt samhälle.

  Herr talman! Den nya regeringen ser behov av fokus på rehabilitering och att utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Detta ska ske genom definierade avstämningstillfällen. Åtgärder behöver sättas in för att motverka ohälsa, och det behövs ett reformarbete för att öka arbetsutbudet.

  Vi ser en positiv trend med ökad livslängd. Därför krävs det också att fler arbetar och skapar en grund så att samhället klarar av att möta behov av omvårdnad men också ekonomiska behov. En förbättrad rehabilitering och arbete utifrån den förmåga man har ger förutsättningar för att möta detta samhällsuppdrag.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Sveriges medborgare visade i det senaste valet vilken väg som vårt land ska välja. Det är också detta som den nya regeringen jobbar med att genomföra.

  Herr talman! Kristdemokraterna ger sitt stöd till utskottets förslag till beslut som innebär ett avslag på motionerna. Dock visar detta motionsområde, likt många andra områden, att det inte finns någon samlad politik inom oppositionen. Reservationerna lämnas till stor del enskilt från partierna. Man kan därför undra över vad den gemensamma linjen är, men det är en fråga som vi nog inte får svar på i den här debatten.

  Tidöpartierna har som regeringsbas enats om ett politiskt handlingsprogram som inom många områden ger en ny inriktning för Sverige. Det gäller även detta område. Utredningar har levererats och är under beredning, och det pågår också utredningar. Det kommer alltså ytterligare förändringar. Det får vi återkomma till i kommande debatter, herr talman.

  (Applåder)

• Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik, men jag blev väldigt nyfiken på några saker som Ingemar Kihlström nämnde i sitt anförande och som jag gärna passar på att ställa frågor om.

  Kihlström nämnde i sitt anförande att det är ett problem att vi i oppositionen inte lägger fram gemensamma förslag. Men faktum är att Tidöpartierna inte heller är överens i det här motionsbetänkandet. Vi har ju ett parti, Sverigedemokraterna, som har en hel rad reservationer på det område som vi nu debatterar. Jag blev väldigt nyfiken på att höra om det är så att ni har kommit överens om att ni är överens om de här frågorna, särskilt med anledning av den utredning som nu ligger på bordet.

  Jag hörde också ledamoten tala i sitt anförande om att det är viktigt att ha en flexibel sjukskrivning med flera olika nivåer och steg, så att man kan vara sjukskriven enligt olika procentsatser. Det är någonting som Vänsterpartiet också tycker är väldigt positivt och som vi har tagit upp i en motion som behandlas i det här betänkandet. Det handlar om att man ska ha större flexibilitet för att människor ska kunna pröva att arbeta och lättare kunna återgå i arbete. Men det är ju någonting som också finns med i den utredning som nu ligger på bordet. Där vill man strama åt flexibiliteten i deltidssjukskrivning ytterligare. Jag blir väldigt nyfiken på Kristdemokraternas syn på detta.

  2024-05-16 16:00:17

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Det gläder mig att Kristdemokraterna anser att det är positivt med en flexibel sjukskrivning. Då hoppas och förväntar jag mig att Kristdemokraterna kommer att strida för den frågan nu när utredningen ligger på bordet. Man menar att man är så väldigt överens om sjukförsäkringen, men jag kan konstatera att man uppenbarligen inte är det.

  Men om vi ska återgå till betänkandet i dess helhet: När jag nu ändå har begärt replik vill jag gärna passa på att fråga hur Kristdemokraterna ser på den utredning som ligger på bordet och som innebär en tillbakarullning av de förbättringar som har skett i sjukförsäkringen. Dessa förbättringar innebär att fler nu faktiskt får möjlighet och tid att rehabilitera sig i stället för att kastas ut på en fiktiv arbetsmarknad med olika typer av hittepåjobb dit man hänvisar dem som är sjuka, vilket gör dem fattiga. Hur ser Kihlström på den utredning som nu ligger på bordet?

  2024-05-16 16:03:50

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ibland kan jag få uppfattningen - jag vet inte om tittarna där hemma håller med mig - att vi behöver sänka tonläget lite även i frågor som väcker mycket känslor, vilket ju sjukförsäkringen gör.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Den utredning som ledamoten hänvisar till, för dem som inte känner till det, är den som heter En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk under 2021 och 2022. Man kan konstatera att många stora förändringar har skett de senaste åren. Samtidigt ser vi att sjukfrånvaron har blivit alltmer långvarig. Därför är det viktigt att man utvärderar de regelförändringar som har skett och effekterna de har fått på sjukfrånvaron. Sjukförsäkringen ska likt allt annat baseras på forskning. Vi får aldrig någonsin igen gömma eller glömma människor i statistiken.

  Låt mig säga något kort om vad utredningen kom fram till. Det är ett gediget kunskapsunderlag. Flera av de mål som fanns tidigare, under tiden för den regering som Vänsterpartiet stöttade, har till ganska låg grad uppfyllts. I flera fall har det i stället blivit tvärtom.

  Som ledamoten vet är utredningen nu ute på en remissrunda. Jag och Moderaterna är väldigt intresserade av att ta del av alla de synpunkter som kommer att komma in från remissinstanserna.

  (Applåder)

  2024-05-16 15:37:54

  

  Ulrika Heindorff

• Herr talman! Jag får väl vara lika tråkig som min kollega från Moderaterna och konstatera att vi ser sjukförsäkringen som en viktig del och att den här utredningen är en bas för den framtida politiken. Utredningen är ute på bred remiss, och vi kommer att få input på olika sätt. Utredningen visar på att sjukskrivningstiderna är långa trots de här förändringarna. Det är inte fler som återvänder till arbete. Man kan alltid föra ett resonemang om vilken politik som är lämpligast att föra. Men jag är också öppen för vad remissinstanserna säger.

  Jag kommer i regeringssamarbetet att fortsätta argumentera för en flexibel sjukförsäkring. Jag uppfattade ett lycka till från Mixter, och det tackar jag för. Vi får se hur det blir. Jag vill inte hugga fast något om hur det ska vara. Det här är en utredning som startades av den förra regeringen men som har fått en annan utformning. Den finns som underlag, och den kommer att vara en del av underlaget för den fortsatta politiken. Men jag ser spänt fram emot remissinstansernas svar. Sedan får vi se hur vi exakt går vidare.

  2024-05-16 16:05:01

  

  Ingemar Kihlström

• STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande om socialförsäkringsfrågor. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 37.

  För mig som sverigedemokrat är det inledningsvis viktigt att understryka att våra gemensamma socialförsäkringssystem ska fungera som skyddsnät. Den som exempelvis inte kan arbeta på grund av sin sjukdom ska alltid kunna lita på att sjukförsäkringen finns där, samtidigt som insatserna för en långsiktig återgång i arbete måste vara seriösa och påbörjas så snart det är möjligt.

  En problematik som Sverigedemokraterna ser när det kommer till sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är att den väldigt ofta kommer igång alldeles för sent. Fokus måste vara tidiga och aktiva insatser, rehabilitering och anpassade flexibla lösningar, så att sjukskrivna kan bli friska och komma tillbaka i arbete när det är möjligt. Det är inte sjukskrivningen i sig som gör oss friska, utan det är medicinska behandlingar och andra insatser som bidrar till det.

  Förutom det självklara behovet av att bedriva ett förebyggande arbete för att med precision angripa problem som på sikt kan leda till långvarig sjukskrivning behöver vi förstå vikten av att regelverken blir mer flexibla. Återgång i arbete för den som varit sjukskriven ska inte behöva vara krångligt och innebära stress. En successiv återgång i arbete utifrån förmåga är bättre än ingen återgång alls. Därför vill vi se en stegvis och bättre anpassad återgång som matchar individens behov och det yrke man ska gå tillbaka till.

  Herr talman! Lika lite som att någon blir friskare av att tvingas ut i arbete och in i en svår ekonomisk situation kommer människor att bli friskare av en kravlös och obegränsad tillgång till sjukförsäkringen. Vårt sjukförsäkringssystem ska ge en förutsägbar ekonomisk trygghet för den som är sjuk. Det ska vara en garanti och en trygghet för oss alla. Det är vad vi avvarar en ganska stor del av vår lön för.

  Om krav ska ställas på omställning behöver samhället också kunna möta med resurser och åtgärder. För oss handlar det om att den som är sjuk ska få ta del av rätt insatser, att den rehabilitering som erbjuds faktiskt innebär positiva effekter för hälsan och att man utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

  Det är på så sätt som vi kan utveckla samhällets stöd och åtgärder till något som faktiskt fungerar ändamålsenligt och som gynnar individen och samhället i stort.

  De flesta av oss vet om att vi fortsatt befinner oss i ett läge där sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa fortsätter att öka och står för över hälften av alla längre sjukfall. Med den problematiska utvecklingen i åtanke är det angeläget att vi riktar in oss på insatser som kan skapa ett sjukförsäkringssystem som är bättre anpassat till att kunna hantera den numera vanligaste sjukskrivningsorsaken på ett betydligt bättre sätt än vad som är fallet i dag. Därför vill jag passa på att lyfta fram ett par åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår för att bättre möta den rådande utvecklingen.

  Herr talman! Ett relevant problem är att det saknas viktig kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som har god effekt för personer som är sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att ny forskning på området kan bidra till utvecklingen av verkningsfulla rehabiliteringsinsatser för att minska förekomsten av sjukfrånvaro till följd av just psykiatriska diagnoser.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Den samlade psykiska ohälsan i Sverige innebär enorma samhällskostnader. Enligt en rapport från OECD beräknas kostnaderna i Sverige till nästan 5 procent av bnp i både direkta och indirekta kostnader. Det finns således både goda, mänskliga och samhällsekonomiska argument för varför vi måste prioritera arbetet med att förebygga psykisk ohälsa.

  För att kunna möjliggöra förändring på ett framgångsrikt sätt menar vi att det krävs en helt ny grad av politisk samordning. Därför behöver vi snarast möjligt starta arbetet för att etablera en gemensam kunskapsgrund genom att inrätta ett expertråd för psykisk ohälsa med särskilt fokus på den stressrelaterade psykiska ohälsan, något som i det här sammanhanget är särskilt angeläget.

  Expertrådet behöver bestå av forskare med olika discipliner som placeras i Regeringskansliet och därmed kan bistå med underlag och relevanta rekommendationer, detta för att skapa en välbehövlig och i dag saknad länk mellan politik och forskning.

  Herr talman! Sverigedemokraterna vill utöver det se ett särskilt uppdrag till Vetenskapsrådet. Med anledning av att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller just åtgärder mot och behandling av psykisk ohälsa är behovet av forskning på området stort. Av den forskning som finns att tillgå kan vi se att behandling med kognitiv beteendeterapi, även internetbaserad sådan, har visat sig kunna minska symtom.

  Forskning visar även att det är gynnsamt att involvera arbetsplatsen tidigt för en snabbare återgång i arbete. Det saknas dock kunskap om åtgärder som med säkerhet kan leda till ett snabbt tillfrisknande för denna stora patientgrupp, som ofta också har ett långt och utdraget sjukdomsförlopp. För att kunna erbjuda framgångsrika metoder, som är vetenskapligt beprövade, krävs både mer forskning på området och bättre förutsättningar för fortsatt forskning.

  Vetenskapsrådet har i sin roll som forskningspolitisk rådgivare till regeringen ett viktigt ansvar. Det bör därför ges i uppdrag att analysera förutsättningarna, såväl de organisatoriska som de ekonomiska, specifikt när det gäller åtgärder för just rehabilitering och övrig behandling vid psykisk ohälsa. Uppdraget bör likaså inkludera rekommendationer gällande hur forskningen inom det aktuella området kan stärkas.

  I Storbritannien finns det ett program där man har skapat en kraftigt ökad tillgång till behandlingar vid depression och ångest. Programmet bygger på en systematisk insamling av data, som i sin tur skapar möjligheter för forskning och uppföljning. Det här är något som vi menar att Sverige kan inspireras och ta lärdom av.

  Herr talman! Jag vill avslutningsvis tala om den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa, det vill säga självmord, och varför det är en relevant fråga i det fortsatta utvecklingsarbetet med sjukförsäkringen.

  Kort sammanfattat kan självmord ses som ett psykologiskt olycksfall där en individ befinner sig i en väldigt svår situation i vilken problemen verkar vara olösliga och outhärdliga.

  Vid ett självmord finns det också bakomliggande faktorer som livsvillkor och tillfälligheter, i väldigt många fall i samband med psykiatriska tillstånd och i vissa fall i samband med kroppsliga sjukdomar.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Det borde därför inte vara särskilt svårt att se sammanhanget när det gäller suicidrisk och det faktum att personer som är långtidssjukskrivna utgör en riskgrupp. Sverigedemokraterna ser därför ett särskilt behov av ett riktat suicidpreventivt fokus i arbetet med sjukförsäkringen.

  Vi föreslår bland annat att möjligheten att implementera krav på medicinska suicidriskbedömningar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska ses över. Precis som i andra relevanta sammanhang behöver frågan om suicidprevention få utrymme även här.

  Vi har likaså stora förhoppningar om att det arbete som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu genomför på området kommer att ge goda effekter i ett långsiktigt och mer övergripande perspektiv. Det gäller inte minst då vi äntligen har utsett en nationell samordnare med uppdrag att stärka samhällets förmåga att förebygga suicid och utveckla det suicidpreventiva arbetet.

  Detta är en fråga som vi i Sverigedemokraterna har drivit på och kämpat för i många års tid och som vi gjorde verklighet av så fort vi fick möjligheten.

• Herr talman! Att man väcker debatt- och repliklusta med sina anföranden är positivt. Det ser jag som ett sundhetstecken, ledamoten Mixter.

  För att återgå till frågorna som har ställts: Inom Tidösamarbetet är vi överens om mycket, men det finns också möjlighet till eget tyckande. Det ser vi bland annat i det här betänkandet. Vi har en överenskommelse. Vi förhandlar och kommer överens i stora frågor. Vi har ett budgetgemensamt arbete. Men samtidigt finns det naturligtvis en särart hos oss alla partier. Jag representerar Kristdemokraterna, som sitter i regeringen. Där sker ju förhandlingarna inom slutna dörrar, och det kan vara så att vi kristdemokrater just nu inte finner stöd inom regeringen för de åsikter vi har. Här kan vi dock konstatera att det finns en gemensam syn på vilken politik vi just nu ska föra och hur vi ska bemöta de olika motionerna. Men det finns också en frihet för Sverigedemokraterna att genom motionsbetänkanden argumentera om ytterligare saker som de vill se genomförda.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Den flexibla sjukskrivningen är något som vi i Kristdemokraterna drev även under förra mandatperioden och som vi ser en nytta av. Vi ser att det skulle kunna hjälpa människor att komma i arbete och möta deras behov i livets olika skeden, som jag nämnde, till exempel när de drabbas av sorg. Jag mötte för några veckor sedan organisationer som jobbar med olika tillfällen då man drabbas av sorg. Ett av deras förslag är just en flexibel sjukförsäkring som skulle möta behovet; den klassningen i sjukförsäkringen finns inte riktigt. Vi har inte lyckats med vår argumentation inom regeringen, men vi kommer att fortsätta argumentera för det här. Därför lyfter jag det som en punkt som vi kommer att fortsätta jobba på. Detta kan vi säkert diskutera vidare.

  2024-05-16 16:01:48

  

  Ingemar Kihlström

• STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Herr talman! Vi debatterar i dag ett stort antal motioner om olika socialförsäkringsfrågor. En hel del av dessa motioner innehåller värdefulla synpunkter och förslag som jag är säker på att regeringen kommer att ta hänsyn till vid politikutvecklingen inom socialförsäkringsområdet. Det mest intressanta är emellertid något annat. De motioner vi diskuterar visar med all tydlighet att det inte finns en samlad opposition utan fyra partier som stretar åt olika håll och som inte ens har kunnat enas om en enda reservation.

  Här finns det extrema partier som Vänsterpartiet, som vill spendera 18 miljarder mer än vad regeringen föreslår inom utgiftsområde 10, som handlar om ekonomisk trygghet vid sjukdom. Men det finns också partier som Centerpartiet, som vill spendera 4 miljarder mindre än regeringen. Och så finns det partier som Socialdemokraterna, som vill spendera nästan lika mycket som regeringen. Budgetdifferensen mellan Socialdemokraterna och regeringen ligger på 0,2 procent inom detta budgetområde.

  Allt detta understryker en enkel men viktig poäng: Det som oppositionspartierna lovar har ingen som helst möjlighet att bli verklighet. Det är bara retorik, fagra ord utan substans och politiskt spel för galleriet. Politik är nämligen inte att vilja, som en berömd socialdemokrat brukade säga, utan att kunna förverkliga det man vill.

  Herr talman! Oppositionspartiernas budgetdiskrepans inom socialförsäkringsområdet berättar också om något annat, som är än viktigare.

  Bland oppositionspartierna finns det två helt olika sätt att se på de offentliga finanserna. Å ena sidan finns det två partier, Socialdemokraterna och Centerpartiet, som i stora drag följer regeringens problembeskrivning och likaså har viljan att driva en ansvarsfull finanspolitik som inte får hushållens värsta fiende, inflationen, att blossa upp. Å andra sidan finns det två partier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som verkar leva i en helt annan värld och föreslår en mycket expansiv finanspolitik med enorma skattehöjningar, stora underskott och en snabbt växande skuldsättning. Det är karakteristiskt för populistiska partier av den typ som har ruinerat så många länder runt om i världen.

  Miljöpartiet föreslår en ökning av de offentliga utgifterna med cirka 465 miljarder kronor för åren 2024-2026 i jämförelse med regeringens utgiftsramar. Det finansieras med stora skattehöjningar på sammanlagt 178 miljarder kronor. Men det räcker inte: En nota på 289 miljarder kronor skickas också vidare till kommande generationer via statsskulden. Det är ett typexempel på en omvänd intergenerationell solidaritet, där morgondagens svenskar tvingas att betala för dagens statsfinansiella excesser.

  Vänsterpartiet å sin sida vill utöka de offentliga utgifterna med cirka 410 miljarder kronor under den nämnda treårsperioden. Det finansieras med en skattechock på 225 miljarder kronor och en skuldsättning på, i runda tal, 185 miljarder kronor.

  I jämförelse med dessa två partiers enorma generositet med andras pengar är Centerpartiets och Socialdemokraternas utgiftsökningar för de kommande tre åren närmast spartanska.

  Herr talman! Det stora problemet bakom dessa helt motstående inställningar är att dessa fyra partier vill regera ihop. Två utpräglade populistiska underskottspartier skulle i så fall styra Sverige tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet. Hur detta skulle gå till utan att äventyra Sveriges framtid är för mig en gåta som jag låter andra fundera på.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Med detta avslutar jag mitt inlägg och yrkar bifall till utskottets förslag.

  (Applåder)

• Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

  Vi debatterar i dag betänkandet om socialförsäkringsfrågor och inte någon utredning. Jag vill bara poängtera det. Det finns mycket att tala om och diskutera i dag. Men i stället väljer ledamoten från Vänsterpartiet att ta replik på mig och tala om någonting som man inte har en aning om och om något som man inte vet.

  Jag undrar: Vilket förslag har regeringen lagt på riksdagens bord? Vilket förslag har Sverigedemokraterna presenterat? Vad finns det att ta ställning till i dag? Vad finns det som skulle innebära försämringar inom sjukförsäkringen? Det finns över huvud taget inte några sådana förslag på riksdagens bord. Så enkelt är det.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Däremot finns det ett slutbetänkande av en utredning där man har tittat på en rad förändringar av sjukförsäkringens regelverk. De förslagen är nu ute på remiss. Det är där vi är i processen. Vi tittar på det precis som vi tittar på alla utredningar, och vi inväntar självklart remissvaren. Sedan kommer det att pågå förhandlingar, och därefter får vi återkomma i frågan.

  Jag tycker ändå att vi ska debattera betänkandet som är aktuellt för debatten i dag.

  2024-05-16 16:17:54

  

  Clara Aranda

• Herr talman! Alla kan bli sjuka. Vi har alla ett intresse av en bra sjukförsäkring. Sjukförsäkringen är en grundbult i vårt socialförsäkringssystem som ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och stöd att komma tillbaka till arbete. Vi diskuterar i dag motioner från allmänna motionstiden gällande sjukförsäkringen.

  För en dryg månad sedan presenterades dock en utredning rörande sjukförsäkringen som måste nämnas. Förslagen i utredningen innebär en återgång till reglerna i sjukförsäkringen som gällde före 2021.

  Förändringarna i sjukförsäkringen 2021/22 var en historisk brytning med den utförsäkringspolitik som funnits i olika skepnader sedan 2008. Vänsterpartiet var en av de krafter som såg till att det skiftet i sjukförsäkringen blev verklighet. Antalet personer över 60 år som blev beviljade så kallad trygghetspension fördubblades efter 2022. De initiala avslagen i sjukpenningen och avslagen vid dag 180 minskade markant mellan 2020 och 2021. Vi krävde de förbättringarna i sjukförsäkringen när våra mandat behövdes.

  Sverigedemokraterna, som lovat sina väljare att inte försämra sjukförsäkringen, ryckte däremot på axlarna och satt på händerna när deras regering tog fram nya direktiv till utredningen som nu ligger på bordet. Redan när direktiven togs fram och en ny utredare tillsattes var det uppenbart att det skulle leda till förslag på försämringar.

  Historierna om hur det fungerade före förbättringarna i sjukförsäkringen är många. Svårt cancersjuka människor ansågs kunna jobba, och personer med utmattning ansågs kunna ha ett jobb där man inte behöver tänka. Hur många jobb finns det där man inte behöver tänka? Och hur hjälper det den som inte kan komma ur sängen på morgonen? Sjuksköterskor och undersköterskor med postcovid hänvisades till att söka nya jobb. Det är personer som vi behöver i vården och omsorgen.

  Sjuka människor hamnade i limbo. Försäkringskassan bedömde dem som för friska för att få sjukpenning; Arbetsförmedlingen bedömde dem som för sjuka för att söka arbete. Många tvingades leva på sin partners inkomst eller söka försörjningsstöd. Många gick också, trots att de inte orkade, tillbaka till sina ordinarie arbeten. Följden blev att de återkom till sjukförsäkringen inom kort.

  Ingen här i kammaren vill se långa sjukskrivningar. Men det viktigaste måste vara att människor får bli friska, så att de kan arbeta, inte att göra dem fattiga och oanställbara. Det blir nämligen effekten om man genomför det som föreslås i den nu på bordet liggande utredningen. Nu vill regeringen och Sverigedemokraterna invänta remissvaren. Men vi har provat det systemet tidigare, och vi vet vad det innebär.

  Herr talman! Den här utredningen borde läggas på historiens skräphög. Det är där den hör hemma.

  Vi behöver tvärtom förbättra sjukförsäkringen, inte försämra den. Även om det 2021/2022 skedde en del förbättringar som har gjort stor skillnad för människor behöver mycket mer göras. Vänsterpartiet anser också att de som har drabbats av de tidigare bristerna i sjukförsäkringen behöver få upprättelse. Såväl alliansregeringens som S-MP-regeringens hantering av sjukförsäkringen är ett oacceptabelt svek. Därför bör en kriskommission tillsättas för att ge de drabbade upprättelse.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Herr talman! För att sjukförsäkringen ska fungera behöver den vara behovsstyrd. Under senare tid har andra ambitioner fått vara alltför styrande. Ambitionerna att minska statens kostnader har lett till att sjuka misstänkliggörs och att systemet stramas åt. I stället behöver vi satsa på förebyggande arbete, ett hållbart arbetsliv och rehabilitering.

  Det finns ingen motsättning mellan en robust sjukförsäkring som ger stöd och trygghet åt den som är sjuk och ett samhälle där människor mår bra, arbetar och bidrar till det gemensamma efter förmåga. Tvärtom är den trygghet som en fungerande sjukförsäkring ger en förutsättning för ett sådant samhälle. Därför behövs en ny sjukförsäkring som lever upp till de krav som vi alla bör kunna ställa på den.

  För alltför många människor i Sverige är sjukdom synonymt med fattigdom. Så ska det inte behöva vara. Sämst ekonomisk standard har de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Denna grupp uppbär ofta ersättningen under en längre tid. Därför är levnadsstandarden ofta ansträngd.

  Vänsterpartiet anser att inkomstrelaterade ersättningar, inkluderat tak- och grundnivåer, ska inkomstindexeras. Kostnadsrelaterade ersättningar ska prisindexeras, och fasta belopp ska användas endast undantagsvis. Vidare anser vi att ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80 procent av löntagarna får ut 80 procent av lönen.

  För att människor ska kunna återgå i arbete och bli friska är vård och stöd, inte fasta tidsgränser, avgörande. Ingen cancer botas magiskt av att det har gått 180 dagar. Förlamningen i någons armar och ben försvinner inte för att det har gått 360 dagar. Rehabiliteringskedjan behöver därför avskaffas och ersättas av en steg-för-steg-modell, som gällde innan den dåvarande borgerliga regeringen införde rehabkedjan 2008. Steg-för-steg-modellen fungerade på många sätt väl. Rehabiliteringskedjan har å andra sidan inneburit alltför skarpa tidsgränser, med följden att många människor inte får tid att bli friska.

  Innan förbättringarna 2021 innebar dag 180 av sjukskrivningen att många blev utförsäkrade och tvingades söka ett så kallat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Många gånger var det rena hittepåjobb. Nu gäller i stället att den sjukskrivna ska prövas mot normalt förekommande arbete inom angiven yrkesgrupp. Det är en klar förbättring. Dessutom kan det nu skjutas upp ett halvår om det finns skäl för det. Fler får nu sjukskrivning under längre tid. Det är ett steg i rätt riktning, men nu funderar Tidöpartierna på att riva upp det.

  Herr talman! Kraven för att få sjukersättning, tidigare kallat förtidspension, är i dag orimligt hårda. Efter de skärpningar som genomfördes av den borgerliga regeringen 2008 har Sverige numera de hårdaste kraven av alla OECD-länder när det gäller att bevilja sjukersättning. Nu krävs att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt för all överskådlig framtid.

  De hårda kraven och bristen på alternativ gör att människor som är för sjuka för att arbeta hänvisas till försörjningsstöd eller till att leva på sin partner. Det är en omänsklig ordning som måste åtgärdas. Vänsterpartiet menar att regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning behöver reformeras.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Herr talman! År 2023 höjdes pensionsåldern till 66 år. För många människor med fysiska arbeten är kroppen utsliten långt innan dess. För LO-arbetare, som vårdbiträden, kassapersonal, köksbiträden och lastbilsförare, är den genomsnittliga pensionsåldern 64,2 år. Arbetsmiljön behöver förbättras markant, så att fler orkar arbeta ett helt arbetsliv utan att slita ut sig i förtid.

  Men vi behöver också se till att den som blir utsliten på jobbet får en dräglig inkomst fram till pensionen. Förra mandatperioden togs viktiga steg i den riktningen då vi förbättrade trygghetspensionen. Men vi behöver se till att fler kan få ta del av den. Därför vill vi se en utredning om hur trygghetspensionen kan utökas, så att fler av dem som är i slutet av sitt arbetsliv kan omfattas.

  Herr talman! Det är verkligen dags att skrota karensavdraget. Det innebär för många en stor ekonomisk börda, så stor att många LO-arbetare avstår från att stanna hemma trots att de är sjuka. Så kan vi inte ha det.

  Karensavdraget är ojämlikt. För den som har ett tjänstemannajobb och kan jobba hemifrån är behovet av sjukskrivning kanske inte särskilt stort. För den som behöver vara på jobbet finns inget alternativ. Många människor som jobbar i kontaktyrken är också mer utsatta för smitta. Det synliggjordes inte minst under pandemin.

  På de borgerliga partierna låter det ofta som att det skulle bli något slags Harmagedon om man tog bort karensavdraget; alla skulle varje vecka få måndagssjuka och stanna hemma. Men faktum är, vilket ledamoten från Socialdemokraterna förtjänstfullt redogjorde för, att de andra nordiska länderna inte har en sådan karensdag som vi har. Låt oss titta på hur det ser ut där! Det är dags att avskaffa karensavdraget och den ekonomiska börda som sjukdom innebär för många löntagare.

  Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till reservation 25.

• Herr talman! Det är en intressant debatt att följa. Det vi diskuterar och debatterar i eftermiddag handlar om socialförsäkringssystemet, som är en helt avgörande del i trygghetssystemet i Sverige. Om man drabbas av sjukdom eller skada och därmed får nedsatt arbetsförmåga ska det inte innebära att man också får mycket stora ekonomiska problem i samband det.

  Just tonen i debatten och mångfalden av förslag visar att vi har problem, inte minst sjukpenning och sjukersättning. Det tydligaste tecknet på det ser man när man tittar i en tidsserie 20 år bakåt. Då kan man se vilka otroligt kraftiga variationer vi har haft i ohälsotalen. Det hänger inte samman med någon epidemi av cancer, svåra smittsamma sjukdomar eller något sådant. Det hänger samman med att vi som ansvariga politiker inte har kunnat hitta ett stabilt system som vi är överens om.

  Här har det varit fritt fram för mycket häftiga politiska diskussioner. Det har gjort att systemet har förändrats gång på gång, och inte alltid genom lagändringar eller ändringar i förordningar och föreskrifter utan genom regleringsbrev och kanske uttalanden från statsråd. De kan avläsas direkt i nedgång eller uppgång av ohälsotalen.

  Det som oroar mig med det är att det drabbar den enskilda individen. Det gör att man inte kan känna trygghet i vad som kommer att hända i ett läge där man drabbas. Vad är det då för politiska vindar som kommer att gälla?

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Det var därför ett viktigt initiativ när man tillsatte en parlamentarisk socialförsäkringsutredning för ett antal år sedan. Målbilden var att precis som pensionssystemet är en avgörande byggsten i den svenska tryggheten, med en stor politisk enighet, skulle man också få sjukförsäkringen att vara ett sådant system där medborgarna kan känna sig trygga i vilka regler som gäller för inte bara kommande år och kommande mandatperiod utan också för en längre tid.

  Utredningen lade 2015 fram ett mycket bra slutbetänkande. Där fanns stor enighet - inte med ytterlighetspartierna, men i övrigt var det stor parlamentarisk bredd. Det är sorgligt att den dåvarande regeringen bara kunde göra ett fåtal av förslagen till lagstiftning. I stället fokuserade debatten mycket på det som kallas stupstocken. Det ledde också till ett borttagande av den bortre parentesen 2016 utan att man hade utvärderat vilka konsekvenser det skulle få. På det här området är forskningen tydlig, nämligen att såväl inom sjukförsäkringen som i angränsande system fyller klara tidsgränser en viktig funktion.

  Under den förra mandatperioden gjordes också ändringar. Centerpartiet röstade för dem. Det gällde framför allt en omprövning av vad som händer vid 180 dagars sjukskrivning. 180 dagar, ett halvt år i sjukskrivning, är en lång tid. Men där lyssnade vi på argumenten som sa att om det är så att man är nära att gå tillbaka till sitt vanliga arbete är det orimligt att ha en skarp gräns där. Vi röstade därför för att göra dessa förändringar. Det är den utredningen som har diskuterats under den här debatten.

  Vår förhoppning var att förändringarna skulle leda till att fler människor skulle komma tillbaka till det arbete de en gång hade blivit sjukskrivna från. Jag kanske får den fråga som även andra har fått, nämligen hur vi ser på utredningen. Bland annat är jag tacksam att den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningen, det vill säga att göra en seriös utvärdering av stora förändringar inom sjukförsäkringen.

  Jag kände sedan en stor besvikelse när jag fick ta del av utredningen. Det blev inte så som våra förhoppningar var, nämligen att förändringarna skulle leda till att fler kom tillbaka till sitt ordinarie arbete. Därför kan jag förstå att den utredning som fick i uppdrag att titta på åtgärder i princip sa: Gör om, gör rätt. Här var det en förändring som gjordes utifrån att nå ett visst mål, att fler skulle tillbaka till ordinarie arbete, och sedan blev det inte så. Sjukskrivningarna har blivit längre, återgången till de egna arbetsgivarna har minskat och det blev inga effekter på ekonomiskt stöd eller för individernas hälsa.

  Precis som i den övriga sjukvården tycker jag att man ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt, oavsett om det är nya läkemedel som sätts in eller vid förändringar i sjukförsäkringen. Det är egentligen ett terapeutiskt inslag för att få människor att bli friska.

  Jag ser fram emot remissomgången. Men jag och Centerpartiet kommer inte att fästa någon större vikt vid någon form av anekdotisk bevisföring i remissvaren av typen "jag har hört talas om en cancersjuk kvinna som blev gravid och inte fick förlängt". Det är en annan sak om ett antal forskare på området kan säga att det finns brister i utvärderingen. Ett inlägg man kan höra är att pandemin kan ha haft stor inverkan. Men när remissomgången är färdig och arbetet med remissammanställningar ska påbörjas är det enkelt att trycka på knappen en gång till och få fram den typen av statistik - när det har gått ytterligare ett år efter det att pandemin har lämnat oss.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  I grunden är jag besviken över resultatet, men jag är glad över att man äntligen har gjort en ordentlig utvärdering. Om man inte på ett allvarligt sätt kan visa att de statistiska beräkningarna är felaktiga måste man som politiker dra konsekvenserna av detta och säga att arbetet gjordes med en god ambition, men tyvärr slog det fel och det blev inte vad vi hade hoppats på. I vissa fall blev det på ett annat vis.

  Vi i Centerpartiet har ett antal förslag på ytterligare förändringar som vi gärna skulle se i socialförsäkringen. Det gäller möjligheten att kvalificera sig in i delar av socialförsäkringssystemet. Vi skulle gärna se ytterligare förändringar för att underlätta för småföretagare, och vidare ska tröskeln sänkas för att återgå i arbete efter att ha varit sjukskriven. Efter att någon varit sjukskriven och borta från arbetet tre månader eller sex månader finns enormt höga trösklar på det mentala planet för att återgå till arbete.

  Ytterligare en fråga vi lyfter fram är samordningsförbunden. De gör en unikt viktig insats för en grupp som är oerhört svår att hjälpa tillbaka till arbete. Det är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, region och kommuner. Vi hoppas att regeringen snabbt som ögat ser till att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan bidra med personnummerbaserad statistik, så att man från samordningsförbundens sida kan utvärdera effekten av insatta åtgärder. Detta ropar man efter hos samordningsförbunden. Med tanke på att det rör sig om stora pengar är det viktigt att kunna mäta effekten.

  Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation nummer 3.

  (Applåder)

• Herr talman! Vi har hört Sverigedemokraterna säga att de vill förbättra sjukförsäkringen. Vi har hört höga företrädare lova sina väljare att inte försämra sjukförsäkringen. Det måste vara den minsta vimpeln någonsin som någon har viftat med. Det är svårt att veta om det är desinformation eller sanning.

  När det kommer till kritan struntar Sverigedemokraterna i sjukförsäkringen. Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget. Vi märker hur Sverigedemokraterna styr politiken på Regeringskansliet. Men i den här frågan lägger man sig ned platt.

  Clara Aranda har sagt i intervjuer att hon vill invänta remissvaren innan Sverigedemokraterna tar ställning till utredningen som nu har presenterats. Utredningens förslag innebär en total tillbakarullning av de förbättringar som Vänsterpartiet fick igenom 2021.

  De förbättringar som då infördes innebar ett efterlängtat stopp på massutförsäkringarna vid dag 180. Bedömningarna om sjukpenning blev mer rimliga, och fler fick rätt till sjukersättning. Det var helt enkelt fler som fick möjlighet att bli friska utan att bli fattiggjorda.

  Vi vet hur det fungerande innan 2021. Ändå vill ledamoten invänta remissvaren, och ändå gick ledamotens parti med på direktiven till utredningen.

  Jag vill fråga ledamoten: Varför sviker Sverigedemokraterna de sjuka?

  (Applåder)

  2024-05-16 16:16:18

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Det är inte underligt att man börjar fundera. Vi har i dag ett betänkande som, precis som ledamoten är inne på, behandlar motioner från den allmänna motionstiden rörande sjukförsäkringen. Där ser man att Sverigedemokraterna lägger fram förslag som på många sätt syftar till att förbättra sjukförsäkringen. Sådant som Vänsterpartiet i många lägen lägger fram förslag om har ni likalydande förslag om.

  Ändå är det ju så: Ert parti finns på Regeringskansliet. Ert parti kan säga ja eller nej till om en utredning ska få läggas fram. Ni kan inte spela dumma och tro att en utredning inte betyder något. Självfallet styr en regering och dess samarbetspartier i en riktning när man väljer att lägga fram en utredning.

  Ni måste svara inför era väljare och de sjukskrivna på varför ni har gått med på att lägga fram den här utredningen och varför ni gick med på att utredaren var den person som var med och tog fram förslagen om stupstocken. Varför tyckte ni att det var en god idé? Och kommer ni att backa om nu ledamoten Aranda är så otroligt negativ till detta? Det skulle jag väldigt gärna vilja ha svar på.

  (Applåder)

  2024-05-16 16:19:12

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Tack igen till ledamoten för frågorna!

  Ni i Vänsterpartiet gör vad ni kan för att skapa en missvisande bild av vad Sverigedemokraterna står för och vill göra inom sjukförsäkringen. Jag beklagar verkligen det. Jag tycker att det är oansvarigt att försöka skrämma väljare genom att måla upp den här bilden - absolut!

  Vi kommer att återkomma i denna fråga framöver. Det måste finnas utrymme för diskussioner och förhandlingar. Det är så det fungerar när man har ett seriöst samarbete. Det skiljer sig lite från Vänsterpartiets erfarenhet, med en skrynklig liten hemlig lapp som ingen får se. Det här samarbetet är så mycket mer än det.

  Det är i och för sig glädjande att Vänsterpartiet vill ha mer av Sverigedemokraternas politik. Jag kan säga så här: Alla förslag vi har i vår kommittémotion står vi bakom och följer upp. Vi har inte ändrat vår politik i något avseende när det gäller sjukförsäkringen. Vi kommer att strida för de frågorna i förhandlingar. Det kan jag lova ledamoten. Men vi kommer att ta hänsyn till vårt samarbete. Det är viktigt för oss, och det är viktigt för Sverige.

  2024-05-16 16:20:42

  

  Clara Aranda

• Herr talman! Idén om att vi gemensamt kan betala in till ett försäkringssystem som gör att var och en som förlorar sin arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada kan skyddas är inte ny. Den fanns redan i de förindustriella städernas skrån och gillen.

  När välfärdssamhället under 1900-talet växte fram blev socialförsäkringarna en grundpelare i det statliga ansvaret för välfärden och tryggheten i arbetslivet. Idén är enkel. Den som blir sjuk eller inte kan jobba på grund av skada ska inte heller bli fattig.

  Inte minst under Alliansens tid raserades mycket i systemet. Sjukdom blev ofta lika med just fattigdom. Under vår tid i regering gjorde vi flera viktiga förändringar, men, herr talman, det behövs mer. Sjukförsäkringen behöver göras om i grunden. Det var bra att vi införde nya villkor som gör det lättare att behålla sjukpenning vid 180 respektive 365 dagar. Det är bra att tidsgränsen vid dag 180 har blivit mindre strikt. Det innebär ökad möjlighet att komma tillbaka till arbete i den takt som bäst passar individen.

  Det är också bra att vi har fått ett nytt arbetsmarknadsbegrepp som har förankring i verkligheten så att människor inte ska prövas mot jobb som inte finns på riktigt.

  Vi tycker också att det är bra att ersättningarna har blivit högre för behovsanställda timvikarier och så kallade gigarbetare. Det här är en grupp som faktiskt ofta hamnar illa till i dagens system, och vi väntar på att ett färdigt, utrett förslag som är remitterat och klart ska bli verklighet.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

  Vi tycker att det är viktigt med ökad flexibilitet i deltidssjukskrivningen, men även här behöver vi gå längre.

  De reformer som är gjorda har fått effekten att fler som är sjuka får behålla sin ersättning och att antalet felaktiga avslag har minskat rejält.

  Dubbelt så många äldre får sjukersättning, och sjukpenningen har ökat bland äldre. Det är en viktig trygghet under de sista åren inför pensionen för många som slitit ut sina kroppar genom tunga arbeten, och det är särskilt viktigt med tanke på att pensionsåldern nu höjs.

  Men, herr talman, vi har som sagt inte kommit i mål. Det finns färdiga förslag kvar för att stärka sjuk- och aktivitetsersättningen. De kan bli lag. Det finns förslag för prevention och ett bättre förebyggande arbete.

  Jag måste fråga: Vad är det regeringen väntar på?

  I valrörelsen hörde vi höga tongångar från Sverigedemokraterna, som ville stärka sjukförsäkringen. Det vi har sett hittills är förslag om att rulla bort just de förbättringar som jag och flera andra har talat om i debatten. Man vill alltså tillbaka till ett system där ännu fler försäkras ut och blir fattiga för att de är sjuka.

  Herr talman! Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan om det egentligen var så att Sverigedemokraterna ville låtsas bry sig om människor som hamnar i kläm i sjukförsäkringen för att kunna fokusera på och skylla alla problem på invandrare - detta inte minst i ljuset av de fruktansvärda avslöjanden om hatiska trollkonton som målar ut specifikt invandrare som roten till samhällsproblemen.

  Faktum är att samhällsproblemen, till exempel inom sjukförsäkringen, är något vi kan lösa genom politiska beslut. Och det är verkligen inga invandrares fel att regeringen ännu inte har lagt fram de förslagen för riksdagen.

  Herr talman! Det finns många förslag som kan reformera och förbättra dagens system. Men vi i Miljöpartiet vill i grunden göra en större reform där vi får ett helt nytt och sammanhållet system för arbetslivstrygghet. Vi vill slå ihop de olika försäkringarna så att människor aldrig ska löpa risk att hamna mellan två stolar, till exempel mellan a-kassan och sjukpenningen.

  En person som en myndighet tycker är för frisk för att få sjukpenning kan en annan myndighet tycka är för sjuk för att kunna få ett jobb. Personer blir i dag bollade fram och tillbaka. Det försvårar tillfrisknandet, och det bidrar inte till att man kommer i arbete igen tidigare.

  Ett gemensamt, sammanhållet system för arbetslivstrygghet skulle på ett annat sätt än dagens verkligen kunna säkerställa målsättningen att den som inte kan arbeta ska ha en ersättning som det går att leva på.

  Vi tycker också att det behövs ett fokus som är stödjande, förebyggande och rehabiliterande snarare än ett som bygger på mycket kontroll och administration och ibland upplevs som närmast dömande.

  De hårda tidsgränserna behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att personen ska återfå hälsan och kunna återgå i arbete.

  Socialförsäkrings-frågor

  Vi har ännu inte fått gehör för de här förslagen, men vi hoppas att det kan ske - och att vi i väntan på en större reform får igenom dessa konkreta förbättringar, som det borde finnas stöd för i den här kammaren.

  Herr talman! Jag vill också säga att jag tycker att det är ett problem att vi fortsätter ha kvar den dubbla självrisken i sjukförsäkringssystemet. Det är närmast unikt för Sverige att man både får max 80 procent av lönen i ersättning och inte får något alls för den första dagen man är sjuk.

  Under pandemin tog vi bort karensavdraget. Det var dumt att återinföra det. Det borde helt enkelt tas bort.

  Jag står såklart bakom alla Miljöpartiets reservationer och förslag, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 27.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 22 maj.)