Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel

Debatt i text

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag, som innebär att reduktionsplikten sänks kraftigt om ungefär en månad.

  Det här kommer att innebära betydande lindring för bilister, företag och i förlängningen alla som är i behov av varutransporter. Det är vi alla, exempelvis när vi handlar i en matvarubutik. De allra flesta om inte alla produkter där har någon gång kommit dit i en lastbil.

  Det handlar även om lantbruket. Svensk mat kommer att bidra till minskade utsläpp och i förlängningen billigare mat.

  Herr talman! Vi har nu en vecka där vi här i kammaren fattar ett flertal mycket viktiga beslut. Vi har i dag fattat beslut om budgetramarna samt kärnkraften, och i morgon kan vi äntligen ändra reduktionspliktslagstiftningen.

  Reduktionsplikten har sin bakgrund i den miljömålsberedning som tillsattes under första halvåret 2010 och bestod av sju av riksdagens i dag åtta partier. Sverigedemokraterna var alltså inte med och bjöds heller inte in i beredningen efter riksdagsinträdet.

  Vi vet vad som hände sedan. Miljömålsberedningen beslutade om ett väldigt ambitiöst transportmål, som till stor del skulle lösas med biodrivmedel. Remissinstanser varnade för oerhörda prisökningar, men partierna valde då att inte lyssna. Man hoppades på något annat.

  Frågan utreddes vidare, och i budgetpropositionen 2018 kom förslaget om en reduktionspliktslag.

  Någon konsekvensanalys värd namnet gjordes aldrig av den socialdemokratiska regeringen, och när vi ifrågasatte hur dyrt det skulle bli att transportera sig i vårt land slog man dövörat till.

  Den enorma importen av biodrivmedel - många direkt dåliga vad gäller klimatutsläpp - skulle minska, hävdade den socialdemokratiska regeringen. Marknadspriset skulle gå ned, hoppades Socialdemokraterna.

  Regeringen valde också att i samband med införandet kraftigt sänka dieselskatten så att väljare och konsumenter inte skulle märka att reduktionsplikten hade införts.

  Men, herr talman, importen minskade inte. Priset på biodrivmedel gick inte ned, utan vad vi fick se var ett Sverige med världens högsta dieselpriser. Detta i ett glesbefolkat och stort land som är beroende av rimliga priser på transport av såväl varor som människor.

  Herr talman! Reduktionspliktslagen kan tjäna som exempel i historieböckerna på dålig och oövertänkt politik där man väljer att lyssna till fromma förhoppningar och struntar i att se till konsekvenserna. Reduktionspliktslagen var aldrig hållbar. Folk blev aldrig tillfrågade. Folk fick aldrig veta vilka konsekvenser den här politiken skulle leda fram till, och man kunde tidigt se att det inte fanns någon tolerans.

  Herr talman! Det vi nu ser är resultatet av en process där partier som Sverigedemokraterna länge drivit på men där andra partier ansvarsfullt varit beredda att ompröva politik som visat sig inte fungera.

  Civilsamhället har också varit aktivt. Hundratusentals människor har engagerat sig för rimliga priser på drivmedel. Det slutade med att väljarna sa sitt i vallokalerna. Det här är, trots det tidiga socialdemokratiska misslyckandet, ett fantastiskt bra exempel på hur demokratin är tänkt att fungera. En socialdemokratisk regering fattar dåliga beslut. Människor går ihop och arbetar stenhårt för att få till en bättre lagstiftning, och nu kan vi skörda frukterna av detta - också här i kammaren.

  Herr talman! När vi i morgon voterar om reduktionspliktslagen kommer det att stå mellan ja och nej till detta lagförslag. Jag noterar i betänkandet från miljö- och jordbruksutskottet att de fyra oppositionspartierna vill göra gemensam sak och rösta ned propositionen. Den knapptryckningen kommer att få stor betydelse för svenska hushåll och företag.

  Skillnaden i pengar mellan att trycka på grön eller röd knapp är mer än 5 kronor per liter om man ska tro de opolitiska tjänstemän som har räknat på detta. För den som är i behov av bil handlar det om tusentals kronor årligen. Den som är lite mer nationalekonomiskt bevandrad förstår att det även kommer att få betydande effekter på inflationsutvecklingen och i förlängningen även våra räntor.

  Mitt budskap till de fyra partierna är alltså att de ska sansa sig och fundera över konsekvenserna om de skulle vinna den omröstningen.

  2023-11-29 17:55:42

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Tack för frågan, Anna-Caren Sätherberg!

  Sverigedemokraterna sa före valet att vi skulle jobba för sänkta drivmedelspriser. Ända sedan Sätherbergs parti införde reduktionspliktslagen har vi sagt att vi måste ändra på den, att det är galen politik. Den har skapat världens högsta dieselpriser.

  Det vi gör nu är precis det vi sa att vi skulle göra. Vi kommer nu att få se en kraftig sänkning av reduktionsplikten. Vi har fått se kraftiga skattesänkningar på dieseln också. Och vi kommer att få se betydligt lägre pris på diesel nästa år än det var när Socialdemokraterna satt vid makten.

  Min fråga till Anna-Caren Sätherberg är: Hur tänker Socialdemokraterna agera i omröstningen? Nu har man två val. Vi vet att skillnaden mellan ja och nej till det här lagförslaget enligt opolitiska tjänstemän handlar om 5,50 kronor vid pump. Vi kan aldrig veta exakt hur mycket det kommer att handla om, men i brist på annat får vi förlita oss på de opolitiska tjänstemän som har räknat fram den konsekvensen.

  Nu kan Socialdemokraterna välja. Antingen vill man att det ska bli 5,50 kronor dyrare vid pump, eller så vill man det inte. Sedan kan man såklart jobba för förändringar av lagstiftningen framöver. Men nu är det skarpt läge. Man kan välja att lägga den kostnaden på svenska konsumenter. Det är ganska kraftiga samhällsekonomiska kostnader.

  Vi tankar mer än 5 miljarder liter diesel i Sverige i dag. Det kan vi multiplicera med dessa kronor och se en kostnad som drabbar olika parter i samhället. Vore det inte bra att undvika att lägga på de 25 miljarderna i kostnader på företag och hushåll med tanke på det ekonomiska läge som just nu råder?

  2023-11-29 18:02:35

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Sverigedemokraternas Martin Kinnunen nämner att man nu för fram bättre lagstiftning än den som gäller reduktionsplikten. Då förväntar jag mig bättre politik som minskar utsläppen lika mycket som reduktionsplikten. Annars finns det ingen bättre politik, i och med att man inte uppnår samma syfte.

  Vilken politik är det Martin Kinnunen syftar på? Jag har nämligen inte sett någon politik från Sverigedemokraterna eller regeringspartierna som minskar utsläppen lika mycket som reduktionsplikten gör.

  Konsekvenserna av Sverigedemokraternas förslag om att sänka reduktionsplikten tillsammans med några andra åtgärder är att utsläppen från transportsektorn väntas öka med 50 procent bara nästa år. Det är en extremt stor utsläppsökning. Enligt Klimatpolitiska rådet är den här regeringen, som regerar med stöd av Sverigedemokraterna, den första som på minst två decennier ökar utsläppen av växthusgaser genom politiska beslut.

  Konsekvenserna blir att vi nu ser ut att inte nå våra EU-åtaganden när det gäller ESR-målen. Det gör att vi riskerar att gå miste om uppemot 38 miljarder från EU:s återhämtningsfond. Vi har redan i dag hört debatten om att regeringen vill ta utsläppsrätter från ETS-sektorn för att täcka upp för sitt klimatmisslyckande inom ESR. Det kostar uppemot 6 miljarder. Det är även oklart hur många miljarder det innebär för staten i böter eller utgifter till andra länder för att täcka upp för detta klimatmisslyckande.

  Vilken bättre politik är det Martin Kinnunen talar om?

  2023-11-29 18:07:43

  

  Elin Söderberg

• Herr talman! En konsekvens när vi får igenom denna proposition är sänkta priser vid pump. Det kommer att bli billigare att transportera sig i Sverige. Det kommer att bli billigare att tillverka svensk mat. Det kommer att bli billigare att transportera den maten till våra svenska butiker. Det är väldigt tydliga konsekvenser av förslaget. Därför vill jag också uppmana Socialdemokraterna att stödja det.

  Herr talman! Jag har faktakontrollerat ledamoten. Hon hävdar att Socialdemokraterna aldrig säger ja till dåliga förslag. Det är tyvärr inte sant. Just nu behandlar vi denna reduktionspliktslagstiftning; Socialdemokraterna kom på att man skulle ha en reduktion på 66 procent till 2030. Jag kan konstatera att ledamoten själv numera tycker att det är ett dåligt förslag, eftersom ledamoten inte längre vill ha reduktionsplikten på den nivån. Det stämmer alltså inte. Socialdemokraterna säger tyvärr alltför ofta ja till dåliga förslag.

  (Applåder)

  2023-11-29 18:06:29

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Konsekvenser är något som jag verkligen skulle vilja höra lite om från ledamoten. I propositionen står det nämligen ingenting om konsekvenserna.

  Denna debatt handlar om det biodrivmedel som ska blandas in i diesel och bensin för att minska utsläppen. Men den handlar även om att få igång mer svensk produktion av biodrivmedel av svenska skogsrester, om att öka vår självförsörjningsförmåga och om att skapa fler svenska gröna jobb.

  Om vi inte minskar våra utsläpp i transportsektorn är till exempel skogs- och jordbruket oroliga för konsekvenserna som regeringen har valt att inte redovisa. De kan bli att vi får betala miljarder efter miljarder i form av utsläppsrätter eller böter till andra länder om vi inte når EU:s mål.

  Före valet lovade Sverigedemokraterna en prissänkning vid pump på 10 kronor per liter när det gäller diesel och 6,50 kronor per liter när det gäller bensin. Frågan till ledamoten blir om löftet som Sverigedemokraterna gav svenska folket bara var en bränslebluff.

  2023-11-29 18:01:03

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Jag kan upplysa ledamoten om att Socialdemokraterna alltid säger nej till dåliga förslag. Vi har ett eget förslag som Sverigedemokraterna gärna får titta på. Om man hade frågat oss innan hade vi kunnat titta på det gemensamt. Det är ett förslag som också återfinns hos de flesta av remissinstanserna. Det är nämligen inte särskilt många av remissinstanserna som säger ja till SD-regeringens förslag.

  Jag blir ändå nyfiken. Det finns ingen konsekvensanalys av vad man ska göra i stället. Och i dag kan vi läsa i Dagens Nyheter om den nya klimathandlingsplanen och förslaget om ett svenskt utsläppshandelssystem. När det ska börja verka ska priset på diesel och bensin helt plötsligt höjas.

  Min fråga blir: Vad vill SD-regeringen? Är det biodrivmedel som man är emot? Är det att vi ska ha bioindustri i Sverige, fler gröna jobb och självförsörjningsförmåga i stället för att vara beroende av skurkstater? Vi kan nämligen i nästa sekund läsa i Dagens Nyheter att man är beredd att införa höjda kostnader för diesel och bensin men med ett svenskt utsläppshandelssystem i stället.

  Herr talman! Jag hoppas verkligen att ledamoten kan förklara vad man vill och hur man vill göra det och även redovisa för svenska folket de konsekvenser som förslaget innebär. Vad är beräkningen av kostnaderna för att till exempel köpa utsläppsrätter eller för böter från EU?

  (Applåder)

  2023-11-29 18:04:35

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Nej, Sverigedemokraterna har inte någon politik för att minska utsläppen av växthusgaser i världen. Det står solklart svart på vitt i regeringens budgetproposition att med den politik man driver ökar utsläppen av växthusgaser.

  Martin Kinnunen säger att man ska minska utsläppen där det spelar roll. Vi befinner oss på en planet. Oavsett var utsläppen sker spelar de roll. Oavsett var de sker kommer det att påverka även oss här i Sverige, med förvärrade klimatrelaterade konsekvenser.

  Sverige behöver precis som alla andra länder minska våra utsläpp, och det är den svenska regeringens ansvar att ta ett klimatledarskap för att minska Sveriges växthusgasutsläpp. När regeringen och Sverigedemokraterna nu backar och ökar utsläppen av växthusgaser lägger man det i knät på andra aktörer, kommande generationer och andra länder.

  Om det dessutom är så, vilket det är, att det inte är någon lätt utmaning för andra EU-länder att nå sina ESR-åtaganden räknar man ju inte heller med att kunna köpa utsläppsrätter från något annat land. Då blir det samlade resultatet att vi inte når EU:s gemensamma åtaganden. Det blir ökade utsläpp från hela EU och en förvärrad klimatkris till följd av att den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna inte kan ta ansvar för Sveriges omställning och skydda hela svenska befolkningen från klimatrelaterade risker. Det är ytterst allvarligt.

  2023-11-29 18:11:48

  

  Elin Söderberg

• Herr talman! Det är positivt att Elin Söderberg påstår sig ha ett stort engagemang för klimatet. Vi behöver minska utsläppen av växthusgaser i världen. Men den svenska reduktionsplikten bidrar inte till minskade utsläpp, i alla fall inte där det spelar någon roll. Den bidrar inte till minskade utsläpp i världen.

  De biodrivmedel som tillverkas här i Sverige kommer att fortsätta tillverkas även nästa år, när den här lagstiftningen är på plats. De biodrivmedelsproducenter som vi importerar från kommer att fortsätta tillverka sina biodrivmedel.

  Däremot kommer vi att styra om. Vi i Sverige kommer inte att ta en väldigt stor andel av världens biodrivmedel, utan de kommer att spridas ut. Inom flygsektorn har man till exempel svårt att hitta bränsle i dag. Man betalar pliktavgifter - också en dålig lag som Socialdemokraterna har stiftat; jag faktakontrollerar den också. Vi behöver dessa bränslen på olika ställen. Vi behöver dem i industriella processer, exempelvis.

  En reduktionsplikt i Sverige på 6 eller 60 procent kommer inte att göra något för klimatet. Den har absolut ingen betydelse för det globala klimatet.

  Sedan har vi en helt annan situation när vi ska diskutera regelverk för olika mål, utsläppshandelssystemet i EU och vad som händer om man inte uppnår målen. Jag har kunnat läsa mig till att ungefär 27 av 27 länder bedöms få stora problem med att uppnå sitt ESR-åtagande. Vi vet till exempel inte var CCS kommer att placeras med detta regelverk. Det finns mycket mer arbete att göra.

  Men ledamoten kan känna sig trygg med att Sverige kommer att kunna bidra till sänkta utsläpp, med eller utan reduktionsplikten. Var utsläppen bokförs kommer i alla fall inte att spela någon roll för världens klimat.

  2023-11-29 18:09:48

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Biodrivmedel är en ändlig resurs. Det har ingen betydelse för utsläppen om vi konsumerar väldigt mycket biodrivmedel i Sverige eller sprider ut dessa biodrivmedel i fler länder. Mängden biodrivmedel på marknaden kommer inte att påverkas av att reduktionsplikten förändras. Därmed har den ingen effekt på klimatet i världen.

  Den kommer däremot att ha effekt på de nationella kalkylerna, men det är ju något annat. Det handlar inte om global klimatpåverkan utan om politiska regelverk, som i detta fall inte har någon koppling till global klimatpåverkan.

  Omställningen i Sverige kommer att drivas av elektrifiering. Vi fattade ett väldigt viktigt beslut om kärnkraft här i kammaren i dag. Vi kommer att få se fler beslut om kärnkraften de kommande åren. Vi behöver mer planerbar energi. Vi behöver få till stånd ett bättre regelverk för vattenkraften så att vi inte blir av med den.

  Det finns alltså mycket att göra, men det är elektrifiering som är nyckeln. Stickspåret att använda massiva mängder biodrivmedel så att vi får världens högsta transportkostnader i ett glesbefolkat, stort land är inte lösningen. Lösningen för att minska utsläppen från transportsektorn är elektrifiering.

  (Applåder)

  2023-11-29 18:13:32

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser: krig i vårt närområde, ett brutalt och eskalerat gängvåld, en sjukvårdskris när resurser dit inte prioriteras i budgeten, en kostnadskris i form av högre matpriser, med kostnadsökningar som är högre än i Finland, Danmark och Norge, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som gör det svårt för vanligt folk och på detta en klimatkris med klimatförändringar som redan är påtagliga och hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Det behövs en kapten som inte blundar för alla parallella kriser utan ser helhetsbilden när det gäller att styra Sverigeskutan framåt.

  I dag debatterar vi regeringens förslag om en kraftig sänkning av reduktionsplikten - ett förslag vars konsekvenser inte redovisas. Efter en valrörelse där Tidöpartierna bingobudade vallöften över varandra, med en sänkning av dieselpriset på ända upp till 10 kronor vid pump och 6,50 för bensinen, är vi nu här.

  Herr talman! Sänkningen av biodrivmedelsinblandningen enligt SD-regeringens förslag kommer att kraftigt öka utsläppen och kan också leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Vi har alla redan hört talas om olika förslag som att använda trängselskatter på fler ställen eller införa hastighetsbegränsningar eller bilförbud vissa dagar. Det har även handlat om minskad avverkning av den svenska skogen eller om att jordbrukets utsläpp ska minska i snabbare takt för att kompensera för de ökade utsläppen.

  Regeringens förslag riskerar också att innebära färre jobb, förlorade investeringar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen.

  Herr talman! Vi socialdemokrater har båda ögonen vidöppna när det gäller att hantera och navigera i Sveriges parallella kriser och yrkar bifall till reservation 2.

  Vårt förslag är Sverigebränslet, av många orsaker. Sverige behöver en ny väg framåt. Vi måste göra det billigare att använda bilen för vanligt folk, speciellt där tillgången till kollektivtrafik är obefintlig, samtidigt som vi stadigt pressar ned utsläppen och skapar nya gröna jobb i industrin och stärker Sveriges beredskap.

  Det rullar cirka 5 miljoner bilar i Sverige. Av dessa har 4,1 miljoner förbränningsmotorer. Hälften av alla dessa bilar går på bensin, och cirka en tredjedel går på diesel. I kostnadskrisen är det för vanligt folk naturligtvis även bränslet som påverkar, och det är tydligt att vi inte längre kan vara beroende av olja från skurkstater. Det är inte rimligt att det ska hållas ett järngrepp om vanligt folks plånböcker.

  Vi föreslår i stället en stabil inblandning av biodrivmedel, som är fastlagd över tid och ökar förutsägbart och stabilt. Med start från 2024 ska nivån på basinblandningen vara 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin.

  Detta är en väg framåt som ger Sverige möjlighet att nå 2030-målet, och det ger även industrin och drivmedelsbranschen den stabilitet och de planeringsförutsättningar som krävs för att man ska våga investera i Sverige. Sammantaget kan vi också spara miljarder skattekronor som annars skulle gå till att köpa utsläppsrätter eller betala böter till EU. Det finns, anser vi socialdemokrater, många andra prioriteringar man kan välja att göra för de många miljarderna än att betala för Sveriges utsläpp till andra länder.

  Herr talman! Det har blivit uppenbart under både pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina att de befintliga system vi har haft inte har varit tillräckligt flexibla. Vi tror därför att det är rätt väg framåt att en del av Sverigebränslet är en så kallad tilläggsinblandning. När priset på världsmarknaderna går upp kan man minska inblandningen, och när produktionen av biodrivmedel i Sverige kommer igång i större skala och priset blir billigare kan tilläggsinblandningen öka.

  Vi tror också att det behövs en rad andra åtgärder för att skapa en mer stabil situation när det kommer till bränslepriserna. I dagens regelverk om reduktionsplikten finns en sanktionsavgift för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen. Denna avgift har kommit att få en prissättande funktion på marknaden snarare än att vara en alternativkostnad för att få aktörerna att leva upp till reduktionsplikten. Vi vill se en sänkt reduktionspliktsavgift, för det skulle också ge en viss priseffekt.

  Vi föreslår även att Sverige går över till den europeiska dieselstandarden mk 3. Sverige är det enda land i Europa som använder mk 1. En övergång till Europadiesel möjliggör att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket också kan ha en prisdämpande effekt.

  Vi anser även att Sverige måste jobba hårt för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå. Det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte ska beskattas på samma sätt som fossila bränslen.

  En annan viktig åtgärd vi socialdemokrater vill se är att staten tar ett större ansvar på biodrivmedelsmarknaden.

  I vintras föreslog vi en stor reform på energimarknaden: folkhemsel. Den bygger på att staten går in och tecknar långa kontrakt och sedan auktionerar ut elen till rimliga priser. Med vårt förslag om Sverigebränslet, om långa kontrakt och om att överväga de förslag som Bioekonomiutredningen lade fram i våras om intäktsgarantier för produktion av förnybara drivmedel kommer vi att kunna stimulera den inhemska produktionen som ger svenska jobb och gör svenska restprodukter till svenska förnybara drivmedel. Därmed ökar vi Sveriges självförsörjningsförmåga för den egna bränsleförsörjningen.

  Herr talman! Sammanfattningsvis: Sverige behöver en ny väg framåt för att hantera alla parallella kriser. Vår modell för biodrivmedelsinblandning i Sverige, vilken vi kallar Sverigebränslet, är viktig för att minska utsläppen. Tillsammans med våra andra budgetförslag gör Sverigebränslet det lättare för vanligt folks vardagsekonomi samtidigt som vi bygger upp Sveriges beredskap och självförsörjningsförmåga, och vi får fler jobb när den gröna industrin väljer att investera i Sverige.

  Klimatförändringarna är här och nu och kräver åtgärder. Det går inte att trolla bort 4,1 miljoner bilar med förbränningsmotorer. Ju mer ökade utsläpp i dag som stannar länge i atmosfären, desto tuffare, dyrare och mer ingripande åtgärder behövs.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).

  2023-11-29 18:15:11

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Socialdemokraterna har ju varit pådrivande när det har handlat om reduktionspliktens införande. Reduktionspliktslagen i dag förpliktar till en reduktion på 66 procent år 2030. I dag är ju inblandningen ungefär 30 procent.

  Det vi gör i morgon är att rösta om de här frågorna. Där har Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lagt fram ett förslag om att kraftigt sänka reduktionsplikten. Konsekvensanalysen av det förslaget visar att priset vid pump skulle kunna gå ned med ungefär 5,50 kronor jämfört med om man behåller dagens lagstiftning.

  Socialdemokraterna aviserar i betänkandet att man tänker rösta nej till vårt lagförslag, vilket enligt de opolitiska tjänstemännen skulle få den direkta konsekvensen att priset vid pump ökar med 5,50 kronor. Har jag uppfattat det korrekt att ledamotens parti kommer att rösta nej till det här förslaget och därmed driva upp priset med 5,50 jämfört med vårt förslag?

  2023-11-29 18:23:13

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Jag kom på att ledamoten inte svarade på min fråga om den bränslebluff som Sverigedemokraterna drev i valrörelsen. Det handlade om 10 kronor mindre för dieseln vid pump och 6,50 för bensinen. Enligt den debattartikel som ni skrev tillsammans den 15 mars var bensinpriset 19,84. Det ska då alltså minskas med 6,50. Dieselpriset just den dagen var 22,76, men det var 22,10 dagen efter. Ledamoten har alltså lite att göra om han på riktigt ska uppfylla det han har lovat sina väljare. I Sverigedemokraternas kommunikation har man hela tiden talat om exakt pris vid pump och inget annat.

  Återigen fick jag frågan vad Socialdemokraterna kommer att göra. Jo, vi socialdemokrater har redan presenterat vårt förslag, som jag tycker är bra och rimligt och tar ansvar för både klimat och vanliga människors plånböcker. I vårt budgetförslag har vi också en tankrabatt som riktar sig inte till män som kör stora suvar i Stockholm utan till människor som bor i glesbygd och landsbygd, där man verkligen behöver bilen. Vi har också annat som utjämnar skillnaderna när människor har det tufft: ett extra barnbidrag, ingen funkisskatt och en massa annat som gör att vanliga människor klarar av denna kris, som är stor och har många dimensioner.

  Men svaret på frågan är, återigen: Ja, det förslag som regeringen har lagt fram tillsammans med Sverigedemokraterna kommer Socialdemokraterna att rösta nej till.

  2023-11-29 18:24:36

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för beskedet!

  Det har efterfrågats en konsekvensanalys. Jag kan presentera en konsekvensanalys om vad som kommer hända om Socialdemokraternas förslag vinner i omröstningen, och den är, om man får tro beräkningarna från de opolitiska tjänstemännen, att vi kommer få en chockhöjning av dieselpriset. Det tycker jag är ett tråkigt besked från Socialdemokraterna.

  Jag har läst Socialdemokraternas följdmotion till den här propositionen, där man talar om det så kallade Sverigebränslet. Socialdemokraterna önskar ju se en reduktionsplikt som ska vara väsentligt högre än den som vi förhoppningsvis tack vare vårt förslag får nästa år. Man vill ha en nivå som är 300 procent högre, och det är bara ett golv.

  Man pratar om att vi ska ha mer inblandning, men hur mycket mer inblandning det ska vara kan Socialdemokraterna inte redovisa. Man vill genomföra något slags upphandling från branschen. Man har helt enkelt tänkt att vi ska betala en väldig massa pengar till biodrivmedelsbranschen, och där undrar jag lite. Jag har ju debatterat de här frågorna under många år med Socialdemokraterna här i kammaren. I den debatt vi hade före debatten innan valet debatterade man med en socialdemokratisk politiker, och i dag återfinns samma politiker i biodrivmedelslobbyn, som säkert har pitchat det här förslaget till Anna-Caren Sätherberg.

  Min fråga till Sätherberg är: Hur ser man på trovärdighetsproblematiken i att politiker går direkt till biodrivmedelslobbyn och att det sedan kommer förslag från det socialdemokratiska partiet om att skicka in en massa pengar i denna bransch? Ser Sätherberg något förtroendeproblem här?

  2023-11-29 18:26:48

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Jag måste svara ledamoten att jag faktiskt inte vet vem han talar om. Jag kanske inte har varit politiker så länge att jag känner till det. Det måste ju vara någon särskild person som ledamoten syftar på.

  Den uträkning som vi redovisar har vi inte fått av några lobbyister, utan den är från RUT, riksdagens utredningstjänst. Både ledamoten och jag borde väl tycka att det är en helt okej instans att använda.

  Ledamoten pratar om de opolitiska tjänstemännen, som har sagt att det skulle bli en betydande konsekvens om Socialdemokraterna inte följer exakt vad ledamoten vill ha. Men vad har de opolitiska tjänstemännen sagt om konsekvenserna av detta?

  De opolitiska tjänstemän som jag har pratat med säger att det är allt från 15 till 50 miljarder om man inte kommer med de andra åtgärderna i fråga om böter och utsläppshandelssystemet. Där är Sverigedemokraterna svaret skyldiga. Vad är det man tänker göra i stället? Det står ingenting om det.

  När vi lade fram ett förslag om utskottsinitiativ - vi ville ha en konsekvensanalys - röstade Sverigedemokraterna ned det. De opolitiska tjänstemän som talar om vad bensin- och dieselpriset kommer att bli måste ju också ha berättat för Sverigedemokraterna och regeringen vad detta förslag innebär och vad det får för kostnader i andra änden.

  2023-11-29 18:28:48

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Reduktionsplikten är en fråga som engagerar. Oavsett om man hört talas om den eller inte är jag övertygad om att alla som äger en bensin- eller dieselbil någon gång under de senaste åren haft diskussioner kring hur fruktansvärt dyrt det är att tanka. Priserna vid pump har varit påtagliga.

  Ja, reduktionsplikten är onekligen en fråga som engagerar på grund av dess effekt på bensin- och dieselpriserna men också på grund av att det är ett sätt att minska utsläppen. Reduktionsplikten innebär en viss inblandning av biobränslen för att man ska få ned utsläppen från våra transporter. Det ställer krav på drivmedelsproducenterna att minska utsläppen, vilket i grunden är bra.

  Herr talman! Vi måste minska utsläppen så fort som det bara är möjligt, och vi måste göra det på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Vi vet att den globala uppvärmningen beror på människan. Få ifrågasätter nu för tiden om detta ska göras. Frågan är snarare när och hur.

  Att minska utsläppen till noll är, herr talman, egentligen rätt enkelt. Det är bara att enligt lag förbjuda alla utsläpp inom Sveriges gränser. Det är någonting som vi skulle kunna göra under nästkommande votering. Men var befinner vi oss då? Att införa en så kallad klimatdiktatur, som vissa aktivister förespråkar, är inte vägen att gå. Det är sannerligen inte vägen väljarna väljer, och demokrati är ingenting som Moderaterna är villiga att kompromissa om.

  Ska vi nå nettonoll krävs det både tillväxt och höga klimatambitioner. Vi behöver ett konkurrenskraftigt näringsliv som tar oss framåt i den gröna omställningen, och vi behöver alla vara en del av den resan.

  Att backa in i framtiden är fel väg att gå. Att införa förbud och tvång som står över folkets vilja skulle slå ut vårt näringsliv och göra oss alla extremt fattiga. Det skulle stanna av hela utvecklingen och ta oss tillbaka till en tid som jag inte tror att särskilt många vill se. Det var faktiskt inte bättre förr.

  Den här regeringen fick ett mandat för lite över ett år sedan. Det var ett mandat för förändring, och reduktionsplikten stod högt upp på den listan.

  Moderaterna är ett hoppfullt parti. Vi tror att det är möjligt att ta oss ur klimatkrisen på ett smart sätt, ett sätt som gör att andra länder följer efter och vill eftersträva nettonollutsläpp. Vi ser den gröna omställningen som en konkurrensfördel. Den bör också behandlas på det sättet - seriöst och med framtidstro.

  Människan har stått inför avgörande utmaningar förr, och vi har löst dem genom nyfikenhet och innovationskraft. Jag är övertygad om att vi kommer att göra det igen.

  Jag inledde med att säga att reduktionsplikten är ett sätt att minska utsläppen som i grunden är bra. Vi vet däremot att nivån som reduktionsplikten låg på var alldeles för hög. Nivån ledde till att Sverige dammsög marknaden på biodrivmedel - ett drivmedel som skulle kunna användas för att ställa om de sektorer som är svårare att elektrifiera, exempelvis flyget. I går såg vi en historisk första flygning över Atlanten med ett hållbart flygbränsle. Omställningen sker, väldigt tydligt, här och nu.

  Kritiken mot reduktionsplikten för personbilar kom från många olika håll, inte minst från Riksrevisionen, som i juni i år konstaterade att det fanns stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål. Granskningen visade också att reduktionspliktens nuvarande utformning inte var genomförbar. Det är väl fullt naturligt att man då gör ett omtag. Att inte våga ifrågasätta gamla sanningar är en farlig väg att gå i politiken.

  Herr talman! Det måste finnas en acceptans i klimatpolitiken. Människorna som påverkas, det vill säga hela Sveriges befolkning, måste känna att de är en del av omställningen, att de litar på den och att den är rimlig. Vi kan konstatera att reduktionspliktens höga nivåer inte vann någon rungande acceptans.

  Att biobränslena inte används i våra personbilar är inte avgörande för det globala klimatet. De kommer att göra stor nytta i tunga maskiner - i flyg och i fartyg - i de sektorer som är mycket svårare att elektrifiera. För personbilar är det av största vikt att vi nu lägger fokus på att elektrifiera. Det innebär att man har ett stabilt och fungerande energisystem som möter de växande behoven och att man bygger ut laddinfrastrukturen, vilket regeringen storsatsar på.

  Reduktionsplikten föreslås av regeringen ligga på 6 procent mellan 2024 och 2026 och slopas för 2027-2030. Riksrevisionen konstaterar, återigen, i sin granskning att de reduktionsnivåer som den förra regeringen föreslog baserades på bristfälliga konsekvensanalyser. Den moderatledda regeringen avser att återkomma om reduktionsnivåerna för 2027-2030. Det är uppenbart att det krävs en mer djupgående analys.

  Många faktorer spelar in i prisbilden för bensin och diesel. Vi lever i en orolig värld, men att Sverige ensamt gick fram med högst krav i EU är inte att ta människors situation på allvar. Många hushåll och företag är fortsatt hårt pressade, inte minst av inflationen. Det är respektlöst och oansvarigt att tvinga en del av befolkningen som är beroende av bilen att stå för notan. Det urholkar dessutom förtroendet för klimatpolitiken.

  Vi vill följa en mer långsiktigt hållbar bana, en bana som innebär att omställningen är en konkurrensfördel och som gör att andra länder vill följa efter. Klimatfrågan är global, och därför måste även lösningarna vara globala. Vi ska både minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och uppmuntra andra länder att höja sina klimatambitioner. Enda sättet att göra det är att visa på det välstånd som kan byggas genom klimatsmarta och långsiktigt hållbara åtgärder.

  Herr talman! Sverige ska vara ett grönt föregångsland. Men tyvärr kommer inget annat land i världen att vilja ta efter det svenska exemplet om det enda vi har att visa upp är höga priser, ett instabilt energisystem och lägst tillväxt i EU. Sverige ska vara ett föregångsland genom att få andra länder att följa efter. Lyckas vi inte med det är vi dåliga förebilder.

  Vi lovade att sänka priserna vid pump. Steg för steg blir det nu verklighet. Att återuppbygga legitimiteten för klimatpolitiken kommer inte att ske över en natt. Men det är dags att vända kursen, och detta är en del i det.

  (Applåder)

  2023-11-29 18:31:01

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Jag tycker att Rickard Nordin har en poäng här, och jag tror och hoppas att vi alla i den här kammaren är överens om att utsläppen ska ned. Att vi sedan väljer att göra på olika sätt är en annan sak.

  Det finns ingen tvekan om att regeringen ska få ned utsläppen. Att vi väljer att göra det på ett annat sätt betyder inte att vi inte har några höga klimatambitioner. Vi väljer långsiktiga lösningar som kommer att göra att det här håller hela linan ut på ett sätt som reduktionsplikten inte hade kunnat göra. Det har väldigt tydligt konstaterats av bland annat Riksrevisionen.

  Vi vet också att 27 av 27 länder inte kommer att kunna uppfylla sina åtaganden. Det är en svår situation. Alla måste öka sina åtaganden, minska sina utsläpp och göra ett bättre jobb här. För vår del handlar det om att lägga om kursen ordentligt och i grunden, och för oss handlar det om elektrifieringen. Elektrifieringen är nyckeln. För att det ska gå ihop över huvud taget krävs fossilfri energiproduktion, och för oss stavas det kärnkraft.

  2023-11-29 18:41:48

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Det är härligt att Helena får hela oppositionsbingobrickan fylld. Det kanske beror på att det är ganska allvarliga frågor vi talar om.

  EU har satt upp tuffa klimatmål för unionen i allmänhet och Sverige i synnerhet. Vi ska minska våra utsläpp i ESR-sektorn, alltså den sektor som inte handlar med utsläppsrätter, med 50 procent. Det handlar om transportsektorn, arbetsmaskinerna och jord- och skogsbruket.

  När nu regeringen väljer, enligt sina egna beräkningar, att slopa eller kraftigt sänka reduktionsplikten och öka försäljningen av fossil bensin och diesel med 4 miljoner liter om dagen är det ju så att utsläppsminskningarna måste komma någon annanstans ifrån. Elektrifieringen räcker inte. Inte ens om alla bilar skulle vara elektrifierade från i morgon skulle vi nå målen. Då finns det bara en sektor kvar, och det är jord- och skogsbruket. Det handlar om minskad livsmedelsproduktion och minskad avverkning i skogen.

  Hur har Moderaterna egentligen tänkt att få ihop det? Det finns inga utsläppsrätter att köpa från andra länder, för de existerar inte, och det finns väldigt få länder som över huvud taget ser ut att nå målen. Sverige var ett av de få länder som gjorde det, men det kommer inte att bli billigt - om det ens finns något att köpa. Elektrifieringen räcker inte. Hur ska man lösa det här om man nu väljer att fokusera på fossil bensin och diesel i framtiden i transportsektorn? Utsläppen ökar med mellan 6 och 10 miljoner ton, enligt regeringens egen budget. Hur ska kalkylen gå ihop?

  2023-11-29 18:40:05

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Låt mig korrigera ledamoten på ett par punkter. För det första var fem länder på väg att nå målen, enligt EU:s egna bedömningar som kom förra året. Sverige var ett av dem, tills regeringen ändrade politiken.

  Ledamoten säger att utsläppen ska ned och att regeringen bara väljer att göra det på ett annat sätt. Men regeringen och SD gör det på ett sätt som ökar utsläppen. Om man ska minska utsläppen men gör det på ett sätt som ökar utsläppen har man ju gått fundamentalt fel någonstans.

  Jag delar ambitionen med elektrifiering. Problemet är att den inte räcker. Naturvårdsverkets och Energimyndighetens egna underlag och rapporter visar att även om alla nya bilar som säljs från och med i morgon är elbilar räcker inte det. Det som däremot räcker är elen. Förra året exporterade vi el motsvarande ungefär tre gånger hela Sveriges personbilsflottas behov, om den hade gått på el. Det är alltså inte ett problem. Att börja prata kärnkraft i den här debatten är bara att blanda bort korten.

  Det som är mest relevant här är att om man inte klarar utsläppsminskningarna i transportsektorn är det jord- och skogsbruket som får ta smällen. EU:s klimatmål är nämligen bindande. Alternativet är möjligtvis dryga EU-böter, och det betyder att vi ska betala pengar helt i onödan utan någon som helst nytta och dessutom utan att det sänker klimatutsläppen. Det är slöseri och ineffektiv politik. Det om något har väldigt många visat på, inte minst klimatforskarna.

  Min fråga blir återigen att om vi nu inte ska göra det här i transportsektorn - för elektrifieringen räcker inte - hur ska vi då se till att det inte blir jord- och skogsbruket som drabbas?

  (Applåder)

  2023-11-29 18:43:16

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Sanningen är att Sverige inte var på väg att nå nettonoll. Man var möjligtvis på väg att nå 2030-målet, men jag anser att det är väldigt kortsiktigt och oansvarigt att lägga alla ägg i en och samma korg och förvänta sig att alla ska applådera och tycka att man är duktig för att man har uppnått ett visst mål. Samtidigt - ursäkta språket - skiter man ju i resten.

  Målet nettonoll till 2045 är det absolut viktigaste. Det är det vi ska uppnå. Det är det stora målet för oss alla. Vi har en plan för det, och det handlar om att bygga upp energiproduktionen som under förra mandatperioden, under den förra regeringen, har raserats.

  Jag vet att det irriterar Centerpartiet något att Moderaterna fortsätter att prata om kärnkraften. Jag är medveten om det. Men i grunden är det här en fråga om energi. De största utsläpparna i de andra länderna i världen är just energiproducenterna. Vi har inte haft det problemet i Sverige. Sedan 70-talet har vi lyckats minska våra utsläpp tack vare vår fossilfria energimix. Därför väljer regeringen att lägga fokus där och bygga upp det som en gång har förstörts.

  (Applåder)

  2023-11-29 18:45:10

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Vi diskuterar nu reduktionsplikten och vet att den ena sidan tycker att den ska vara fortsatt hög och den andra - det vill säga regeringssidan - att den ska sänkas till EU:s miniminivå. Det vet vi. Vi vet också att bensin- och dieselpriserna hade fortsatt att öka och hur de hade sett ut med vänsterpartierna vid makten. Jag vet att vänsterpartierna är oeniga på sin kant i politiken, men inriktningen är klar och tydlig.

  Jag är nyfiken på hur Kajsa Fredholm kan motivera de extremt höga bensin- och dieselpriserna för sina väljare i det här läget som är väldigt svårt för många människor, hushåll och företag. Hur kan man motivera dem för väljarna när regeringen nu så tydligt har mandat att sänka bensin och dieselpriserna vid pump? Ifrågasätter man det? Jag förstår att man ifrågasätter att denna regering sitter vid makten och att vi tycker olika - sådan är politiken - men ifrågasätter man väljarna och vad väljarna faktiskt vill? Hur motiverar man i så fall det?

  2023-11-29 18:48:24

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. Även en majoritet av remissinstanserna var negativa till det förslag som ligger på bordet i dag. AB Volvo bedömer att en sänkning av reduktionsplikten i enlighet med förslaget skapar en kortsiktig klimatpolitik som riskerar att bland annat undergräva förutsättningarna för långsiktiga industriella investeringar.

  Mina frågor till ledamoten är vad regeringen tänker göra för att minska det utsläppsgap som uppstår av att nuvarande reduktionsnivåer sänks och vilka andra åtgärder man tänker vidta för att kompensera det gap som nu blir.

  2023-11-29 18:47:07

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Jag noterar att jag inte fick något svar över huvud taget.

  Det behövs ju fler åtgärder för att kompensera och nå målet inom transportsektorn. Är det så att man minskar reduktionsplikten så mycket som man gör, det vill säga så att utsläppen ökar med 50 procent bara under nästa år, finns det andra åtgärder inom transportsektorn som man kan ta till. Det jag gärna ville veta var vad regeringen hade för planer och vad man tänker.

  Vi i Vänsterpartiet har till exempel lagt fram en rad förslag för att minska och effektivisera transporter av både gods och människor. Det handlar till exempel om att satsa på järnvägen, göra det billigare att åka med kollektivtrafik och bygga ut kollektivtrafik. Det handlar om att effektivisera användningen och få lägre utsläpp. Vi har också föreslagit ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar resande med kollektivtrafik, men vi vill att det även ska kompensera dem som bor på landet och som inte har tillgång till tåg eller buss.

  Dessa förslag - detta var bara några av dem - är dessutom förslag som skulle gynna hushåll med lägre inkomster. Det behövs säkert fler kompensatoriska förslag. Vi lägger dessutom fram en budget med ett flertal förslag som kompenserar hushållen för den kris vi befinner oss i.

  2023-11-29 18:49:47

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Vi har valt att lägga om riktningen, och vi fokuserar på systemperspektivet - det som gör skillnad i stort. Vi skulle vilja se att man från politikens håll slutade upp med att smådutta lite här och lite där och i stället såg systemperspektivet: Hur kan vi se till att ställa om Sverige i stort? Och det handlar i grunden om energi.

  Jag hoppas att Vänsterpartiet framöver är villigt att se över frågan och ta den på större allvar. Hur ska vi i Sverige på riktigt få igång en ordentlig energiproduktion? Vi vet nämligen att det är elbilar och laddinfrastruktur som är det viktigaste när det handlar om att minska utsläppen från våra personbilar.

  Sedan är det ju inte så att biodrivmedlen kommer att försvinna. De försvinner inte ut i luften bara för att de inte sätts in i våra personbilar, utan de kommer att användas i flyget, i fartyg och i industrin. Det kommer att finnas ett enormt behov. De kommer att göra stor nytta, men på annat håll. Det ser vi som någonting positivt, för det är återigen att gå tillbaka till systemperspektivet: rätt åtgärd i rätt tid och på rätt plats.

  Alla goda krafter kommer att behövas, men vi väljer att ta ett steg tillbaka, höja blicken och se systemet.

  (Applåder)

  2023-11-29 18:51:38

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Jag skulle vilja börja med att ta upp något som Riksrevisionen skriver i sin rapport. De bedömer att ett styrmedel som reduktionsplikten har förutsättningar att bidra kostnadseffektivt till klimatpolitikens mål.

  Sedan skulle jag vilja ta upp att ledamoten gjorde ett inlägg om att man ska göra en omdaning av klimatpolitiken. Men man redovisar ju inga åtgärder än, mer än ökade utsläpp. Alla i denna kammare måste förstå att tiden är viktig, herr talman. Det handlar om det som nu släpps ut och sparas uppe i atmosfären. Det kommer att bli dyrare och ett större problem om vi inte reducerar utsläppen nu.

  Herr talman! Jag tänkte också prata lite grann om vad remissinstanserna säger om SD-regeringens förslag till reduktionsplikt.

  Scania skriver att de avstyrker förslaget. Man kan även läsa i medierna att Scania har gjort mångmiljardsatsningar på ellastbilar, och bolaget är som många vet en av landets största privata arbetsgivare. Många jobb står alltså på spel i omställningen. Scania säger att vi behöver modiga politiska beslut som gör att fossila bränslen blir dyrare, att det blir billigare att byta till elfordon och att vi får elnät och laddinfrastruktur på plats.

  Sveriges Åkeriföretag anser inte att reduktionsplikten för diesel bör sänkas till 6 procent. Transportstyrelsen skriver att takten i omställningen och den viktiga elektrifieringen riskerar att sänkas om det blir gynnsammare att köra fossildrivna fordon än att köra eldrivna fordon, och AB Volvo säger likadant.

  Vad har egentligen regeringsföreträdarna tagit till sig av svaren från samtliga av de remissinstanser som har svarat på frågan hur de vill att reduktionsplikten ska utformas?

  2023-11-29 18:53:27

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Biobränslen kan göra stor skillnad - men på annat håll, inte i våra personbilar. Det är inte där vi ser den största skillnaden, utan där ser vi att elektrifiering kommer att spela en avgörande roll. Det vet vi.

  Vi vet också att det som Socialdemokraterna kallar Sverigebränsle hade inneburit en chockhöjning av priset för både bensin och diesel. Jag ställer precis samma fråga som till Vänsterpartiet: Hur kan man motivera detta för sina väljare? Det är fortfarande för dyrt att tanka - även med våra reformer, som syftar till att minska kostnaderna för bränslen. Med Socialdemokraterna skulle det bli ännu dyrare.

  Det måste finnas en legitimitet i klimatpolitiken. Det måste finnas en acceptans för den klimatpolitik som förs. Människor måste känna att de är en del av omställningen. Jag vet inte hur många väljare som skulle känna det med Socialdemokraternas förslag, vilket skulle öka priserna. Vi befinner oss i en svår situation, och vi vet att all politik måste utgå från rådande läge. Det är tufft ekonomiskt för både hushåll och företag, och då ska inte politiken göra det ännu svårare.

  Det behövs i stället en politik som tar människors situation på allvar, och det är det vår regering gör.

  2023-11-29 18:55:33

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Jag tycker inte att ledamoten svarade någonting gällande åsikterna från Scania, AB Volvo, Transportstyrelsen, Transportföretagen och Sveriges Åkeriföretag. Jag tycker inte att hon svarade någonting gällande de analyser som har kommit in och som visar att elektrifieringen kommer att bromsa in när fossila drivmedel blir billigare. Ingenting av det svarade ledamoten på.

  Jag vill se de svenska jobben här i Sverige, och jag vill se elektrifieringen. Samtliga som har svarat på remissen säger dock att detta stoppar upp elektrifieringen - som ändå är det som ledamoten säger ska lösa problematiken. Man för alltså en politik som bromsar det man vill ha samtidigt som den ökar utsläppen.

  Jag måste också fråga ledamoten det jag frågade Sverigedemokraterna om Dagens Nyheters artikel. Vi stod nämligen här i dag och debatterade biodrivmedelsinblandning. Från Moderaternas sida är det tydligt att det inte handlar om klimathänsyn utan om att minska priset, men i Dagens Nyheter i dag står det om klimathandlingsplanen och att man ska införa ett svenskt utsläppshandelssystem som kommer att öka priserna på det fossila bränslet - det vill säga bensin och diesel. Frågan blir därför: Vad vill man?

  Vad är svaret till Scania och AB Volvo? Vad är svaret på frågan hur vi ska klara elektrifieringen när man väljer att sänka priset på fossila drivmedel? Och vad är svaret gällande att man vill införa ett svenskt utsläppshandelssystem som ökar de priser man står här och säger sig vilja sänka?

  2023-11-29 18:57:03

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Herr talman! Vi står ju här och debatterar reduktionsplikten. Det lagförslag vi lägger fram och som vi kommer att rösta om i morgon innebär att reduktionsplikten ska ned till EU:s miniminivå, det vill säga 6 procent, mellan 2024 och 2026 och att man sedan ska se över hur den ska se ut mellan 2027 och 2030. Det är det vi diskuterar just nu. Det är alltså det som är svaret på ledamotens fråga.

  När det gäller det andra som ledamoten lyfte fram ser vi att det i dag säljs en väldigt stor andel elbilar. Det skiftet sker just nu i dag. Det handlar om att ha en politik som inte slår mot en viss grupp av människor som är beroende av bilen inte minst på landsbygden.

  Återigen måste det finnas en acceptans för klimatpolitiken. Om vi inte har människor, Sveriges befolkning, med oss kommer inte någon form av klimatpolitik att fungera. Man måste utgå från det demokratiska läget, det demokratiska samtalet, hur väljarna har valt att rösta och vad väljarna vill.

  Att sänka reduktionsplikten är väldigt tydligt enligt vad väljarna vill. Vi väljer nu att göra det. Det är vad vi har lovat, och det är också det vi gör. Biobränslena kommer inte att försvinna bara för att vi sänker reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

  Det handlar om att Sverige ska kunna bibehålla en god konkurrenskraft så att våra klimatsmarta produkter och innovationer kan nå ut i världen och göra större skillnad än vad de hade gjort bara här på hemmaplan. Vi måste lyfta blicken, se till helhetsperspektivet och ta klimatfrågan på allvar.

  (Applåder)

  2023-11-29 18:59:03

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! När Miljöpartiet och Socialdemokraterna satt i regering initierade vi en grön industrirevolution med en stark samhällsutveckling i hela landet. Vi fick till EU:s lägsta elpriser genom en kraftig utbyggnad av den svenska elproduktionen så att Sverige i dag är EU:s största nettoexportör av el, och vi nådde våra klimatmål till 2030.

  Jag blir djupt bekymrad när jag hör Helena Storckenfeldt från Moderaterna. Helena Storckenfeldt påstår här att vi har olika sätt att nå klimatmålen. Men det är inte alls så det är. När Miljöpartiet satt i regeringen hade vi en politik som gör att vi når klimatmålen. Nu har vi en politik som gör att vi ökar utsläppen så att vi inte når målen. Vi har inte en debatt om hur. Vi har en debatt om om Sverige ska nå sina klimatmål.

  Därmed har vi också en debatt om huruvida vi ska acceptera ännu allvarligare klimatrelaterade risker för den svenska befolkningen. Jag väljer att minska utsläppen, nå målen och att skydda befolkningen från klimatrelaterade risker. Det handlar om att tillvarata möjligheterna för stärkt konkurrenskraft, en ökad inhemsk biodrivmedelsproduktion och att se till att vi har en stärkt inhemsk krisberedskap.

  Det finns fantastiska möjligheter med den gröna omställningen. Men regeringens politik ser till att vi ökar utsläppen. När vi gick in i regering tillskapade vi den första klimatpolitiska handlingsplanen. Då var utsläppsgapet till 2045, då vi ska ha nettonoll och komma ned hela vägen till nettonoll, på ungefär 40 miljoner ton.

  Med vår klimatpolitiska handlingsplan gick vi ned till ett utsläppsgap på ungefär 20 miljoner ton. Det är samma nu. Regeringen ingen nytta för klimatet i dagsläget.

  2023-11-29 19:01:12

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Miljöpartiet lyckades med låga elpriser på grund av att man hade Ringhals 1 och 2 som hjälpte det på traven. Nu har vi inte den lyxen längre. Det är någonting som vi fokuserar på att återigen bygga upp.

  I dag har vi ett raserat energisystem som ökar priserna och ökar utsläppen. Under S- och MP-regeringen såg vi lägst tillväxt i hela EU, en raserad energiförsörjning, ökade utsläpp, och vi var inte på väg att nå målet för 2045.

  Det fanns en förlorad legitimitet för klimatpolitiken. Det var ett katastrofalt misslyckande. Vad är det som får Miljöpartiet att tro att deras förslag skulle fungera den här gången?

  2023-11-29 19:03:25

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Vi måste hålla oss sakliga i debatten. Det går inte att komma och påstå att vi hade ökade utsläpp av växthusgaser. När vi satt i regering drev vi en politik som ledde till att vi når klimatmålen.

  Klimatpolitiska rådet framskriver tydligt att Moderaternas regering är den första på över två decennier som genom politiska beslut ökar utsläppen av växthusgaser i Sverige. I regeringens budget står det svart på vitt om konsekvenserna av ökade utsläpp till följd av regeringens politik.

  När det gäller elsystemet är det viktigt att hålla isär el och energi. Vi har fortfarande en stor användning av fossil energi inom både industrin och transportsektorn. När det gäller elsystemet hade vi de lägsta elpriserna i Sverige till följd av en kraftig utbyggnad av den förnybara elproduktionen.

  Vi kan absolut ha en energipolitisk debatt om vad vi ska ha för elsystem på lång sikt. Men när det gäller klimat är det centrala att se till att vi får en ökad produktion av el till 2030 bara under de närmaste åren.

  Det krävs energieffektiviseringar, snabb utbyggnad av förnybar elproduktion och förbättrad effekttilldelning för att industrin ska kunna byta från fossilt till vätgas genom elektrolys. Men regeringen har inga svar på hur man ska öka den inhemska produktionen av el på kort sikt nu till 2030.

  Om och om igen lyfter man bara fram kärnkraften. Det är inte svar på den klimatrelaterade frågan. Det kan absolut föras en energipolitisk debatt om kärnkraft. Men för att lösa klimatkrisen behövs det el nu i närtid.

  Där motarbetar regeringen i stället det som kan leverera el nu i närtid. Det är stöd till energieffektiviseringar, bättre förutsättningar för snabb utbyggnad av vindkraft och att förbättra stöden för elproduktionen från sol. Där kan vi verkligen göra nytta och framför allt reformera effekttilldelningen. Men det löser inte regeringen.

  2023-11-29 19:04:16

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Den moderatledda regeringen har godkänt mer havsbaserad vindkraft på bara de första åtta månaderna i regeringsställning än vad S- och MP-regeringen gjorde under åtta års tid. Det är väldigt tydligt att vi inte bara pratar om kärnkraft. Det är absolut ett favoritämne för att det finns en så tydlig kontrast i den frågan. Inte bara vi utan också IPCC har konstaterat att det är ett viktigt energislag och att det kommer att behövas.

  Det som den förra regeringen gjorde var oacceptabelt. Det var att i förtid stänga ned kärnkraftsreaktorer i bland annat mitt hemlän. Det har orsakat problem, och bland annat har det ökat utsläppen.

  De i Miljöpartiet talar sig gärna varma om att ta klimatansvar. Men samtidigt tar de inte ansvar för sin egen budget. Den är inte ens fullt finansierad. De slår sig för bröstet för att de lägger så otroligt mycket pengar på klimatet, men det är inte finansierat. Det är 220 miljarder kronor i underskott. Det är ingenting att vara stolt över.

  Det är inte att ta ansvar, särskilt inte i det här svåra ekonomiska läget. Men tyvärr är det beteendet att förvänta av Miljöpartiet, som verkar tro att pengar växer på träd. Vi som moderater har inte lyxen att tro det.

  Vi tror på ny teknik och innovation, och vi är hoppfulla om att klimatomställningen kommer att gå. Sättet som Miljöpartiet ibland uttrycker sig på får mig att undra hur ansvarstagandet egentligen ser ut. Som jag ser det är en förutsättning för att kunna satsa på klimatet att man tar ekonomiskt ansvar.

  Hur tänker Miljöpartiet finansiera sina förslag långsiktigt? Hur motiverar man högt krav i EU för sina väljare?

  2023-11-29 19:06:24

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens och Sverigedemokraternas lagförslag om sänkt reduktionsplikt. Detta är reservation 1.

  Vi yrkar även bifall till vår reservation 8, som innebär att regeringen ska återkomma med en handlingsplan för att minska det utsläppsgap som uppstår av att nuvarande reduktionsnivåer sänks.

  Fru talman! Det finns mycket att säga om förslaget att sänka reduktionsplikten. Klimatkrisen är här och nu, med extremväder såsom långvarig torka som följs av kraftiga regn med stora översvämningar. Samtidigt som utsläppen av klimatskadliga växthusgaser måste minska kraftigt har Sverige en regering och ett stödparti med en klimatpolitik som är så skadlig att det hade inneburit mindre utsläpp om de inte hade gjort någonting alls.

  Fru talman! Sommaren 2023 var den i särklass varmaste som någonsin har uppmätts i världen. Även havstemperaturerna låg på rekordnivåer. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder från alla länder, inklusive Sverige, för att minska utsläppen och begränsa effekterna av ett förändrat klimat.

  Sverige måste accelerera takten i omställningen för att nå de nationella klimatmålen till 2030 och uppfylla sina klimatåtaganden inom EU till samma år. Dessa mål ska enligt Vänsterpartiet inte överges. Utsläppen från våra transporter måste minska kraftigt under kvarvarande år till 2030 för att målen ska nås.

  Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. I synnerhet gäller detta Sveriges etappmål att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent fram till 2030. Därutöver försämras möjligheterna för Sverige att klara sina åtaganden gentemot EU att minska utsläppen till 2030, vilket riskerar att även få ekonomiska konsekvenser.

  En ökad nationell produktion av förnybara drivmedel skulle stärka Sveriges självförsörjningsförmåga när det gäller drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd. Vänsterpartiet anser att reduktionsplikten är en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. En drastisk sänkning av reduktionsplikten enligt regeringens förslag är enligt vår uppfattning inte förenlig med att nå fastslagna mål.

  Vi är dock kritiska till det alltför ensidiga fokus på reduktionsplikten som det enda styrmedlet för att uppnå en fossiloberoende transportsektor till 2030 som den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hade. Den tidigare regeringen lade i alltför stor utsträckning alla ägg i samma korg. I stället för att i grunden styra Sveriges transportsystem till hållbara transporter och skapa ett mer transporteffektivt samhälle även genom andra åtgärder och styrmedel valde man att förlita sig på en reduktionsplikt med mycket höga reduktionsnivåer fram till 2030 utan att ha en klar uppfattning om framtida tillgång på hållbara drivmedel i reduktionsplikten till rimliga priser under perioden.

  Det är inte hållbart att Sverige i så hög grad har grundat sin klimatpolitik på en hög andel biodrivmedel som förutsätter produktion av råvaror i andra länder.

  Fru talman! Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit ett antal åtgärder och satsningar för att minska utsläppen genom att gynna hållbara trafikslag och öka elektrifieringen av vägtrafiken. Dessa åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle minskar utsläppen hållbart och minskar samtidigt behovet av bioråvaror för reduktionsplikten.

  Det finns en rad åtgärder som är möjliga att genomföra under relativt kort tidsrymd och som bör prioriteras.

  Vänsterpartiet har föreslagit en gemensam Sverigebiljett som ska kosta 450 kronor i månaden för all regional kollektivtrafik i hela Sverige.

  Vi vill införa ett årligt statligt stöd till kollektivtrafiken på 5 miljarder kronor för att kunna bygga ut kollektivtrafiken och även investera i nya fordon.

  Vi vill införa ett riktat stöd till elbilar och en reformerad klimatbonus, så att den i högre utsträckning kan utnyttjas av dem med lägre inkomster.

  Vi behöver öka takten i elektrifieringen av vägtrafiken. Det behövs en mer intensiv utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas.

  Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimatklivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Därför har vi föreslagit att Klimatklivet utökas till 7 miljarder per år och förlängs till år 2030.

  Vi vill också införa ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar både kollektivtrafik och dem som bor på landsbygd och inte har möjlighet att åka kollektivt utan är tvungna att ha bil för att kunna ta sig till jobb och affär.

  Vi vill införa en konverteringspremie för begagnade bilar för att kunna ställa om från bensin och diesel till drift med förnybara bränslen. Vi anser att det bör införas ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025.

  Vi behöver stärka det statliga stödet för stadsmiljöavtalen för att få en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik. De kommuner och regioner som får stadsavtal beviljade bör förbindas att verka för minskad biltrafik.

  Vi vill införa en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar med differentiering utifrån klimat- och miljöpåverkan.

  Fru talman! Vi behöver också införa en målstyrd infrastruktur och verksamhet där klimatmålen är överordnade och utgör den styrande principen för framtidens infrastruktur.

  2023-11-29 19:08:59

  

  Kajsa Fredholm

• Fru talman! Nu är det ju 2023. Förra året var det 2022. Då var det val, och i valrörelsen säger partierna olika saker. Jag lyssnade på P1. Den 4 februari intervjuade man Nooshi Dadgostar, som pratade om just reduktionsplikten och om att hon ville sänka inblandningsnivåerna. Detta drabbar människor med små ekonomiska marginaler, sa Nooshi Dadgostar. Sedan hade Vänsterpartiet en kongress, och där sa Nooshi Dadgostar ungefär samma sak.

  Fredholms partiledare gjorde också en intervju med Dagens industri, där hon sa att Vänsterpartiet vill att regeringen går vidare med att sänka reduktionsplikten kraftigt. Hon sa också att reduktionsplikten inte bidrar till hållbar omställning och att det inte finns någon kontroll på hur hållbart detta är.

  Vänsterpartiet sa före valet att man ska bry sig om människor med små ekonomiska marginaler och att reduktionsplikten borde sänkas kraftigt. Nu när vi gör det som Vänsterpartiet ville före valet är Vänsterpartiet emot detta.

  Varför sa Vänsterpartiet en annan sak före valet än vad man säger nu efter valet? Människor med små ekonomiska marginaler var viktiga före valet, men nu efter valet är det elbilsbonusar och annat som pengarna ska läggas på. Hur kommer det sig?

  2023-11-29 19:17:27

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Om Martin Kinnunen lyssnade på mitt anförande kunde han höra mig förklara att vi har sett problem med höga nivåer av inblandning av biodrivmedel, och det har vi ju även anfört tidigare.

  Jag vet därför inte hur mycket vi har ändrat oss nu, men vi är i alla fall helt säkra på att vi tycker att 6 procent är alldeles för lågt. Däremot har vi inte varit överens om att de tidigare höga nivåerna har varit hållbara.

  Där är vi alltså överens.

  Vi vill öka andelen svenskproducerade nationella biodrivmedel, och det är sant att det behöver användas där det gör mest nytta. I mitt anförande radade jag upp en lång radda förslag på vad vi vill göra för att effektivisera transportsektorn, och flera av de förslagen skulle även gynna låginkomsttagare och dem som bor på landsbygden. Sedan har vi ju även en ekonomisk politik där vi bidrar till att göra livet lättare för hushåll med lägre inkomster.

  Efter att ha hört Martin Kinnunen här i debatten är jag nyfiken på vilka andra åtgärder vill man göra för att kompensera för den här sänkningen av reduktionsplikten. Utsläppen behöver ju sänkas för att transportsektorn ska nå sina mål. Vill man till exempel satsa på järnväg eller kollektivtrafik, eller vad vill man? Det skulle vara jätteintressant att höra.

  2023-11-29 19:19:11

  

  Kajsa Fredholm

• Fru talman! Det vi kommer att göra i morgon är att rösta om den här propositionen. Man kan rösta ja till den, och då sänker man reduktionsplikten kraftigt, som Nooshi Dadgostar ville göra i valrörelsen. Man kan också rösta nej, och då skickar man upp reduktionsplikten från 30 procent till 40 procent - en kraftig höjning, en kraftig sänkning.

  För mig låter det mer som om Vänsterpartiet utlovade en kraftig sänkning av reduktionsplikten, eftersom det var just det Nooshi Dadgostar sa.

  Nooshi Dadgostar talade också om ett pristak på bensin och diesel. 18 kronor skulle det vara. Men i Vänsterpartiets följdmotion hittar man ingenting om de här förslagen om sänkta drivmedelspriser. Man hittar inte ens någon skrivning om att reduktionsplikten måste sänkas kraftigt. Däremot hittar man ett yrkande om att man ska säga nej till Sverigedemokraternas och regeringens förslag om att göra precis det som Nooshi Dadgostar ville göra före valet.

  2023-11-29 19:21:21

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! "Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar."

  "Regeringens beräkningar var otransparenta och gav en ofullständig bild av hur reduktionsplikten kunde påverka drivmedelspriserna."

  I oktober för ett år sedan kostade en liter diesel 28 kronor och 52 öre.

  De två citaten är hämtade från Riksrevisionens rapport Reduktionsplikten - risker för genomförande och effektivitet som kom under försommaren, och dessa tre inledande argument är sannerligen goda nog för att göra en förändring av reduktionsplikten. Tanken med en reduktionsplikt är god i sig, men att lägga för många ägg i samma korg när det visar sig att botten i korgen inte håller är ingen bra tanke. Även om tanken är god hjälper det inte; det måste också bli rätt.

  Låt mig citera ur Dagens industri: "Men det finns gränser för hur mycket vår gröna PR får kosta. Ett grönt samvete lär exempelvis spela mindre roll för den sydsvenska åkerientreprenör som riskerar konkurs på grund av att danska konkurrenter tankar betydligt billigare."

  Jag har nu under min första minut och tjugotre sekunder av anförandet nämnt flera delar som absolut inte blev rätt, i alla fall inte ur en kristdemokratisk synvinkel. Därför bestämde vi oss för att göra om och göra rätt. Beslut hade tagits på felaktiga och oklara grunder. Riksrevisionen lyfter nämligen i sin rapport att det var bristfälliga konsekvensanalyser som låg till grund för den dåvarande regeringens proposition.

  Även Riksrevisionen håller med i min analys om äggen i korgen, även om de lägger orden något annorlunda. De skriver att det finns "stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål".

  Vidare kan vi läsa i granskningen att "för att reduktionsplikten ska vara effektiv bör den bidra till att uppnå klimatmålen till rimliga kostnader och med rimliga konsekvenser för samhället".

  Kopplat till detta kan vi i propositionen läsa följande: "I kontrollstationen för 2019, som ligger till grund för kraven i nuvarande lagstiftning, utformades dock inte reduktionsnivåerna med tillräcklig hänsyn tagen till den snabba ökningen av elbilar i nybilsförsäljningen och effekterna av andra tänkbara styrmedel, eller till de samhällsekonomiska konsekvenserna av att de föreslagna reduktionsnivåerna väntades ge avsevärt högre priser på drivmedel i Sverige jämfört med andra länder och därigenom påverka tillgängligheten och näringslivets konkurrenskraft. Förslaget utformades inte på ett sätt som bidrog till folklig acceptans för klimatpolitiken."

  Fru talman! Jag tror att alla i denna kammare vet att om man vill ha med sig folket är det helt avgörande att man inte straffar ut dem om de följer den väg som riksdag och regering pekar ut. Vi brukar ofta tala om att omställningen måste vara hållbar ur tre aspekter: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Så är inte fallet med reduktionsplikten som den var utformad, men för flera partier verkar det inte spela någon roll.

  I det scenario över utsläppen i inrikes transporter som reduktionsnivåerna beräknades utifrån antogs det inte att det skulle införas några ytterligare styrmedel för ökad elektrifiering, mer energieffektiva fordon eller ökad transporteffektivitet som skulle kunna vara mer kostnadseffektiva åtgärder. Det antogs att elektrifieringen av fordonsflottan skulle utvecklas väldigt långsamt. Till exempel var andelen elbilar i nybilsförsäljningen tio gånger högre 2021 än vad som antogs i scenariot som låg till grund för reduktionsnivåerna.

  För att möta motargumenten med en gång gällande att regeringen tog bort klimatbonusen och enligt vissa därmed låg bakom att nybilsförsäljningen sjönk börjar kostnaden för att äga och köra en laddbar bil bli mer jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil. Ett statligt marknadsintroduktionsstöd är därför inte längre motiverat. Detta sa regeringen vid borttagandet av klimatbonusen. Även Riksrevisionen var kritisk i sin rapport om klimatbonusen.

  Nu säljs det generellt färre nyregistrerade bilar, men där spelar sannerligen konjunkturläget en betydande roll. Av de nya bilar som ändå säljs, trots sämre tider med inflation och högre räntor, står de laddbara bilarna för drygt 50 procent av dem som såldes under våren. Av dessa var 35 procent rena elbilar.

  Fru talman! Många av mina grannar på den värmländska landsbygden har inte varit nådiga kring reduktionsplikten och bränslepriserna. Det svenska jordbruket är och kommer på medellång sikt att vara beroende av dieselpriset för sin konkurrenskraft, och flera andra mål för hållbar utveckling är beroende av ett näringsliv med goda konkurrensförutsättningar.

  Enligt regeringen måste hela Sverige ges förutsättningar att fungera, att resa till jobbet, resa med familjen och så vidare. Det är helt grundläggande. Regeringen anser att reduktionsnivåerna ska sänkas för att underlätta för hushållen och för att bibehålla svenska företags konkurrenskraft. Tyvärr har företag redan lagts ned när dieselpriserna blev för höga. En av dem som jag har talat med och som inte bor så långt från mig var förstås ytterligt bedrövad över att behöva lägga ned sin åkerirörelse. Än mer ledsen blev han när han såg att hans transporter övertogs av lastbilar från Östeuropa.

  Vi måste ge våra svenska företag möjlighet att konkurrera på lika villkor som andra i Europa. Världen blir inte bättre av att vi skjuter oss själva i foten av vår egen godhet.

  Förslaget om reduktionsnivåer på 6 procent för bensin och diesel 2024-2026 skulle innebära att nivåerna sänks med 1,8 procentenheter för bensin och med 24 ½ procentenhet för diesel jämfört med de reduktionsnivåer som gäller i år.

  Vad har sänkningen för konsekvenser på priset? Sänkningen och den nya lägre nivån ska gälla under mandatperioden, och det innebär att det kan bli ungefär 5,50 billigare per liter diesel, inklusive moms, att tanka redan 2024 jämfört med om reduktionsplikten hade behållits på nuvarande beslutad nivå. För 2025 och 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre jämfört med om vi inte hade gjort något. Dock är de siffrorna osäkra, men det är de siffrorna som finns att tillgå.

  Fru talman! Regeringen anser att de tidigare beslutade reduktionsnivåerna för 2027-2030 bör slopas i avvaktan på en förnyad analys i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel övervägs. Som jag sa i min inledning läggs med nuvarande lagstiftning oproportionerligt stor vikt vid att reduktionsplikten ska bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter utan att ta tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för andra samhällsmål. De höga nivåerna skulle därmed leda till orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv med risk för allvarlig påverkan på svenska företags konkurrenskraft och slå stenhårt mot landsbygden och de gröna näringarna. De som alltså till stor del skulle stå för råvarorna för de höga reduktionspliktsnivåerna hade straffats ut innan de kunde börja leverera i någon större omfattning eftersom de areella näringarna straffas redan här och nu. Det är, fru talman, inte hållbart ur någon synvinkel.

  Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

  2023-11-29 19:24:02

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Vi hörde här i talet om bristfälliga konsekvensanalyser och att inte lägga alla ägg i samma korg.

  Nu är det så att regeringens proposition innehåller knappt några konsekvensanalyser alls, vilket också har påtalats av remissinstanser. Det enda svaret vi hör från regeringen på frågan om hur man ska sänka utsläppen är elektrifiering. Jag tror att ledamoten får fundera på att ta ut bjälken ur det egna ögat innan han börjar kritisera andra.

  Riksrevisionen är mycket riktigt kritisk till kostnadseffektiviteten i ett antal åtgärder, och det beror på att man jämför med att höja koldioxidskatten, det vill säga skatten på bensin och diesel, samma skatt som regeringen sänker. Tittar man på kostnadseffektiviteten i övrigt är reduktionsplikten näst mest kostnadseffektiv, och tredje mest effektiva är att ha miljöbilspremier. Det som är bland det minst kostnadseffektiva är att bara satsa på laddstolpar. Det finns liksom inga bilar att ladda om man inte har fått ut dem på marknaden. Kostnadseffektivitet har den här regeringen alltså problem med.

  När regeringen ökar försäljningen med ungefär 4 miljoner liter fossildiesel om dagen ökar också utsläppen radikalt. EU har bindande klimatmål som inkluderar transport, jordbruk och skogsbruk. Kan Kjell-Arne Ottosson garantera att de ökade utsläppen som regeringen nu står för helt medvetet i sin egen budget inte kommer att belasta de gröna näringarna i minskad livsmedelsproduktion och minskade skogsavverkningar? I så fall: Hur?

  2023-11-29 19:32:26

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Vi gick med på en tillfällig sänkning av priserna under tre månader för att det var ett väldigt svårt läge för hushållen. Sänkningen var tillfällig, så den gäller inte längre. Den slutade att gälla förra hösten, kan jag meddela Martin Kinnunen nu.

  Jag har fortfarande inte fått något svar på hur ni tänker kompensera för att utsläppen ökar med över 50 procent inom transportsektorn nästa år, vilket de gör med er politik. Jag skulle gärna vilja veta hur ni ska effektivisera transportsektorn.

  Jag frågade tidigare om ni vill satsa på mer kollektivtrafik. Vill ni ha ett förändrat reseavdrag? Vill ni kompensera låginkomsttagare som bor på landsbygden och även på andra ställen på ett sätt som inte innebär att man ökar fossila utsläpp? Det skulle jag gärna vilja veta.

  Det var lite fräckt att ställa frågan så, men jag ställde den retoriskt. Vi får återkomma i ett annat replikskifte.

  2023-11-29 19:22:25

  

  Kajsa Fredholm

• Fru talman! Precis som Rickard Nordin var inne på ska vi ta ut bjälken ur mitt eget öga.

  Vi, precis som Centern, stod bakom reduktionsplikten när den antogs. Det gjorde vi därför att vi i någon grad trodde på det som stod i de handlingar vi fick, det som stod i propositionen.

  Sedan har det visat sig att det inte var hållbart. Riksrevisionen säger att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar. Därmed måste man göra ändringar så att den blir genomförbar. Utmaningen är när alla ägg - i varje fall många av dem - har lagts i samma korg. Sedan visar det sig att botten i korgen inte håller och att alla ägg rasar ut. Vad gör man då?

  Vad hade Centerpartiet gjort om det här hade fortsatt och det hade visat sig att det inte går längre? På vilket sätt hade då Centerpartiet agerat? Då hade vi kommit ännu närmare 2030.

  Ja, det finns mål att sträva efter. Jag tror att Rickard Nordin och undertecknad har precis samma syn på jordbruk och skogsbruk. Jag tror inte att det skiljer någonting i vår syn på detta, utan vi ser hur oerhört avgörande det är för Sverige, för svenska invånare, för svenska skogsägare och lantbrukare att det finns gröna näringar som fungerar och är konkurrenskraftiga värdiga namnet. Vi kan se till att de kan fortsätta. Problemet är att med de höga bränslepriserna straffar vi ut dem, och det hjälper ingen.

  2023-11-29 19:34:12

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Det hade varit bra om Kjell-Arne Ottosson hade läst fortsättningen om varför man säger att nuvarande utformning inte är möjlig. Det är för att bränslekvalitetskraven säger att det ska vara max 50 procents inblandning.

  Sedan kan man läsa de förslag som Centern har lagt fram. Vi har sagt att vi behåller nuvarande inblandning, och sedan ökar vi försäljningen av höginblandat biodrivmedel i stället. Det funkar alldeles utmärkt. Det är ett utmärkt alternativ för regeringen, och det kan sänka skatten på de förnybara drivmedlen. Vi har visat att man kan sänka kostnaden vid pump med 4 kronor. Vi har agerat - precis det som Kjell-Arne Ottosson efterlyste.

  Det jag däremot inte hör från Kjell-Arne är några garantier. Han säger att han värnar jord- och skogsbruk. Ja, absolut! Det gör vi båda två. Men när EU har bindande klimatmål för transporter och gröna näringar kombinerat, och regeringen väljer att öka utsläppen i transportsektorn, då måste någon annan betala. Elektrifieringen räcker inte. Inte ens om alla personbilar från och med i morgon vore elektrifierade räcker de för att nå målen. Det finns inga utsläppsrätter att köpa från andra länder. Den vägen är också stängd.

  Hur ska regeringen göra? Jag bad om att få garantier från Kjell-Arne Ottosson att man inte kommer att tvinga på produktionsminskningar i jord- och skogsbruket. Jag vill gärna höra Kjell-Arne Ottosson säga det. Just nu är det enda vägen för regeringen att klara utsläppsmålen, om vi inte ska betala miljardböter. Det hade också varit värdefullt att få höra, för några sådana pengar finns inte i regeringens budget.

  2023-11-29 19:36:08

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Kristdemokraternas partiordförande brukar säga att hon har lyckats ro i hamn ESR och andra överenskommelser, så om det är så att man sliter får man väl vända sig till sin partiordförande och fråga hur man ska lösa det.

  Fru talman! Jag tänkte också ta upp lite grann av det som ledamoten Rickard Nordin började med om remissinstanserna som har svarat på propositionen.

  LRF skriver så här: "I promemorian saknas en analys för hur en sänkt reduktionsplikt påverkar jord- och skogsbruk . LRF ser att förslaget riskerar leda till produktionshämmande åtgärder, hinder för grön omställning och/eller ryckiga spelregler för jord- och skogsbruksföretagen."

  Skogsindustrierna skriver så här: "Vi efterfrågar dock återigen att reduktionspliktens utformning bättre balanserar relaterade politiska mål utifrån en gedigen konsekvensanalys."

  Skogsstyrelsen skriver att man "anser att analyser och överväganden av andra åtgärder som är samhällsekonomiskt effektiva styrmedel bör komma före föreslagna förändringar".

  Södra Skogsägarna skriver så här: "Reduktionsplikten är ett bra styrmedel för att reducera totala utsläpp från transporter."

  Det Riksrevisionen skrev i sin rapport var att konsekvensanalyserna var för dåliga. Men nu har vi fått en ny proposition som inte har några konsekvensanalyser. Jag måste ju fråga om inte ledamoten tycker att det är en svaghet att förslaget inte talar om de konsekvenser det kan ha för jord- och skogsbruk eller att konsekvenserna det kan ha är att vi ska betala väldigt dyra utsläppsrätter eller böter till EU.

  2023-11-29 19:39:58

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Rickard Nordin har höga tankar om undertecknad, verkar det som. Dock sitter jag inte i någon regering, även om mitt parti gör det. Jag kan inte säga precis vad regeringen gör. Det vet Rickard Nordin mycket väl.

  Men det råder inget tvivel om att Kristdemokraternas väg är jättetydlig. Det svenska jordbruket och det svenska skogsbruket ska absolut värnas. Det är helt avgörande för att vi ska klara att producera våra egna varor så långt det bara går.

  Miljö- och jordbruksutskottet var på besök i Baltikum i månadsskiftet augusti/september. Där finns länder som verkligen har varit ute en vinternatt tidigare. De var mycket tydliga med att målet var att så mycket som möjligt av det som kunde produceras inom landets gränser skulle produceras inom landets gränser. Det är helt rätt väg att gå, och den vägen vill jag också gå.

  Det som bekymrar mig i stället är om Rickard Nordin har samma åsikt om självförsörjningen men väljer att ta Miljöpartiets och Vänsterpartiets sida. De vill så tydligt vara med och montera ned det svenska hållbara skogsbruket och gör allt de kan för att EU ska ta än större tag runt det svenska skogsbruket. De jublar när det kommer förslag från EU som vill förstöra för svenska areella näringar. Det bekymrar mig.

  Det är ju så här, precis som vi hört tidigare: Vad gäller ESR sliter alla länder. Vad gäller LULUCF sliter alla länder - utom möjligtvis Finland, som hade ett bra utgångsläge och klarade att förhandla bra. Annars sliter alla länder där. Det visar att jättemånga har en väg att gå, och då måste vi finna lösningar som faktiskt fungerar. Tyvärr var reduktionsplikten inte en lösning med så höga inblandningsnivåer.

  (Applåder)

  2023-11-29 19:37:50

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Jag vet inte om ledamoten höll på och förberedde sin replik och inte riktigt hörde vad jag sa vad gäller ESR. Jag sa ju att vad vi vet nu är det faktiskt alla länder som sliter med ESR. Det är inte bara Kristdemokraterna som sliter med ESR. Det var så det lät på Anna-Caren Sätherberg eftersom hon sa att jag skulle gå till min partiledare. Det är faktiskt alla länder av de 27 som sliter med det.

  Vad gäller remissinstanserna ska man självfallet lyssna på och ta in vad de säger. Sedan har man en riktning som man önskar gå i, men man ska ta in goda inspel.

  Som jag var inne på är det väldigt tydligt att det inte gjordes när reduktionsplikten togs fram. Det står tydligt i Riksrevisionens rapport att det baserades på bristfälliga konsekvensanalyser.

  Det är en ännu större risk när vi ska ta fram det som verkligen hjälper oss att nå målet. Om det sedan visar sig att det inte var det här har vi verkligen satt oss på pottkanten. Det hade varit intressant att höra Anna-Caren Sätherberg svara på. Om vi hade kört vidare med reduktionsplikten och det inom något år hade visat sig att nej, nu går det inte längre - på vilket sätt skulle vi agera då? Då har vi ännu kortare tid på oss att agera.

  Jag vet inte om ledamoten Sätherberg var på IVA i går och lyssnade på föredraget där. De var väldigt tydliga om tekniken och teknikutvecklingen. Vi ser en rasande teknikutveckling i de här frågorna. Ser Anna-Caren Sätherberg att tekniken kan vara med och hjälpa oss, eller det bara reduktionsplikten som kan hjälpa oss?

  2023-11-29 19:42:05

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Du tittar på en industrisosse, Kjell-Arne Ottosson, och vi är ju betongpartiet. Vi tror definitivt inte att industrin är basically gone, utan vi tror på ny teknik. Vi investerar i det. Vi startade tillsammans med Miljöpartiet Industriklivet och Klimatklivet - allt sådant som nu pressar ned utsläppen samtidigt som det skapar jobb i hela landet. Svaret på den frågan är alltså ja, självklart bejakar jag ny teknik.

  Men det är ju inte frågan här. Här bejakar man inte just biodrivmedel. Man säger att man gör det här för att sänka priserna vid pump, men jag läser ju DN. Jag verkar inte få något svar på det i dag. Dagens Nyheter säger i en artikel att den nya klimathandlingsplanen innehåller ett svenskt utsläppshandelssystem som naturligtvis skulle öka priset på diesel och bensin.

  Fru talman! Det är omöjligt att förstå vad SD-regeringen egentligen vill. Är det bara biodrivmedlen och utvecklingen av den industrin som man vill stoppa?

  Med ena handen vill man ta bort reduktionsplikten. I andra handen ska man ha ett svenskt utsläppshandelssystem. Ska man inte ha något? Då får vi betala böter till EU på miljarder eller försöka köpa utsläppshandelsrätter.

  Får vi inte det, ja, då är det skogs- och jordbruk som ska stå för det här. Det var ju därför Miljömålsberedningen en gång i tiden var enig om att nu måste vi ta det här på transporterna - därför att jordbruket behöver längre tid, och vi behöver vår skogsproduktion och intäkterna som den ger.

  Fru talman! Frågan är verkligen vad SD-regeringen vill.

  2023-11-29 19:44:04

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Jag får börja med att upplysa Anna-Caren Sätherberg om att det är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som sitter i Sveriges regering.

  Det är bra att Anna-Caren Sätherberg bejakar ny teknik, för jag tror att det är precis det som kommer att vara det som hjälper oss igenom det här. Det är ny teknik.

  Där är det oerhört viktigt att Sverige är ett föregångsland vad gäller ny teknik och kunnande, för det är när vi exporterar det som vi verkligen kan vara med och göra en stor förändring. När vi får de stora utsläppsländerna att följa efter gör vi skillnad på riktigt.

  Sedan är det inget tvivel om att biodrivmedel är en av lösningarna. Men det är inte lösningen i singular, utan det är en av lösningarna. Vi ser nu hur till exempel Toyota säger att elmotorn redan är död. De har gått vidare - de är inne på ammoniakdriven motor och ser om det är det som kommer att hjälpa. Vi ser även svenska företag som är inne på samma tanke med Volvo och Scania. Biobränsle är viktigt, absolut, men det är inte lösningen i singular.

  Vi kan till exempel se på stora fartyg och det som min kollega Helena Storckenfeldt var inne på tidigare. Det var tydligen fler än jag som var inne på Flightradar24 i går och följde Virgin Atlantics flyg från Gatwick i London till JFK i New York för att se den första flygningen på fossilfritt. Eller det var lite fel - det var faktiskt inte den första, men det var den första med ett så stort plan som gick över Atlanten. Det är alltså inget tvivel om att det kommer att behövas.

  EU antog för inte så länge sedan mål för kvoter för flyget. År 2050 ska man vara uppe i minst 70 procent, så biobränsle behövs självfallet. Det ska bland annat göras med rester från den svenska skogen. Men då måste vi få bruka den svenska skogen. Det är jag mer bekymrad för när Socialdemokraterna sätter sig i regering med Miljöpartiet och eventuellt Vänsterpartiet. Vad kommer att hända då?

  (Applåder)

  2023-11-29 19:46:09

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Det finns så otroligt mycket att ta upp här. Jag ska försöka hinna med allt.

  Till att börja med: Bara för att det finns andra sektorer där det kommer att finnas en efterfrågan på biodrivmedel försvarar inte det att man nu sänker reduktionsplikten och kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser. Då behöver Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna återkomma till riksdagen med egen politik om hur man ska minska utsläppen i transportsektorn.

  Det är ju så som flera föregående talare här har nämnt: Klarar vi inte omställningen i transportsektorn når vi inte ESR-målen, och då blir det väldigt höga kostnader för statsbudgeten. Alternativt behöver jordbruket och skogsbruket ta smällen.

  Miljöpartiet har en politik för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, stärka svenskt jordbruk och skapa fler affärsmöjligheter för svenskt jordbruk, bland annat genom ökad biodrivmedelsproduktion.

  Miljöpartiet har också en politik för att utveckla det svenska skogsbruket med fler affärsmöjligheter, så att man ska få kredd för den biologiska mångfalden och den ökade kolinbindningen i skogen, och för mer mångbruk så att vi också får en ökad älgstam och bättre möjligheter till jakt.

  Men genom att öka utsläppen försätter Kristdemokraterna nu både jord- och skogsbruket i ovisshet. Ska de täcka upp för regeringens klimatmisslyckanden?

  Kjell-Arne Ottosson nämnde tidigare att omställningen ska vara hållbar - ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är mycket riktigt så; jag instämmer. Hela samhällsutvecklingen behöver vara hållbar. Men jag kan garantera ledamoten att vi inte får någon hållbar utveckling, vare sig ekonomiskt, ekologiskt eller socialt, om vi ökar utsläppen och förvärrar klimatkrisen.

  2023-11-29 19:48:23

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Det är inte så att alla ägg lades i en korg. När Miljöpartiet satt i regering lade vi många ägg i många korgar. Redan från FFF-utredningen under allianstiden stod det nämligen klart att vi för att ställa om transportsektorn behöver både effektivisera transporterna, byta ut fordonen genom exempelvis elektrifiering och byta ut de fossila drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.

  Reduktionsplikten syftade till att öka omställningen i just den befintliga fordonsflottan. Men vi hade också en elbilsbonus för att elektrifiera transportsektorn, laddinfrastrukturstöd med hundraprocentiga subventioner för laddinfrastruktur i landsbygd och på glesbygd och flera åtgärder för effektivare transporter. Det var stadsmiljöavtal och reformerat reseavdrag - listan kan göras otroligt lång. Det var jättemånga korgar för att klara hela transportsektorns klimatomställning.

  Regeringen river upp reduktionsplikten med detta beslut. Men det stannar inte där. Man har plockat bort nästan varenda korg. Man har reformerat reseavdraget så att det gynnar fossilbilism och missgynnar lands- och glesbygd. Man har tagit bort elbilsbonusen. Man sänker bensinskatten.

  Effekten av detta blir dessutom att man försämrar förutsättningarna för elektrifiering - det som regeringen påstår sig vilja göra. Det är nämligen enkelt. Ska vi ställa om transportsektorn måste det förnybara vara billigare än det fossila. Men det regeringen effektivt gör nu är att göra det fossila billigare än det förnybara. Därmed låser man fast hela svenska befolkningen och alla verksamheter i fossilberoende och beroende av import från oljeländer med volatila oljepriser. Detta är ytterst allvarligt, för klimatet men också för hela samhällsutvecklingen.

  2023-11-29 19:52:38

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Det är ingen tvekan om att vi måste sänka utsläppen av växthusgaser ännu mer än vi har gjort. Så är det bara. Vi måste göra det för att vi ska klara klimatet. Därom är vi helt eniga.

  Vad gäller egen politik, som Elin Söderberg efterlyser, är en klimathandlingsplan på god väg att presenteras här i riksdagen. Där kommer ny politik att presenteras. Detta är bara ett avstamp för att sedan fortsätta och föra detta vidare.

  Vi ser att det på klimatområdet kommer tekniska innovationer i snabb följd - det kommer nya uppfinningar gång på gång. Här är utmaningen snarare att se vad vi faktiskt ska satsa på.

  Som jag sa tidigare - att lägga alldeles för många ägg i samma korg när korgens botten visar sig inte hålla fungerar inte. Vi måste ha lösningar som faktiskt fungerar på riktigt. Detta är oerhört avgörande. Annars kan vi ställas i en ännu svårare situation.

  Elin Söderberg pratade om inhemsk livsmedelsproduktion och svenskt skogsbruk. Det har kanske framgått i mina tidigare replikskiften att om det är något jag är bekymrad för är det att Miljöpartiet på nytt skulle få handen på ratten i Sveriges regering. Jag är ytterligt bekymrad för vad som då skulle hända med den inhemska livsmedelsproduktionen och det svenska skogsbruket. Vi ser hur man från Miljöpartiets sida verkligen applåderar alla förslag som kommer från EU-kommissionen, där de försöker sätta klorna i svenskt skogsbruk. Vi ser hur man i egna förslag här i Sverige försöker sätta käppar i hjulet för svensk livsmedelsproduktion och svenskt skogsbruk. Detta är mycket allvarligt, fru talman, om vi ska ha kvar de gröna näringarna i Sverige.

  2023-11-29 19:50:30

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Elin Söderberg nämner importberoende. Är det något område där vi verkligen har varit importberoende är det när det gäller biobränsle. Sverige låg god tvåa i fråga om nettoimport; det var bara Kanada som importerade mer. Sverige kom på andra plats. Vi dammsög världen på inte minst slaktrester, som man har gjort biobränsle av. Vi skulle i stället ha haft en inhemsk produktion redan från början - då hade det varit något annat. Men när vi även där är beroende av import gör vi det jättesvårt för oss.

  Precis som jag sa är dock biobränslet en del; elektrifieringen är en annan. Det är därför vi satsar på att bygga ut laddinfrastrukturen. Det är därför vi satsar på nya marknadsintroduktionsstöd för lätta lastbilar och liknande nya stöd för tunga lastbilar, till exempel. Vi måste få in detta på marknaden.

  Men som jag nämnde säger Toyotas vd att elmotorn är död. Kanske går utvecklingen ännu fortare så att något annat snart visar sig vara lösningen. Detta måste vi vara öppna för så att vi verkligen är med på banan och ser till att vi lägger till rätta för de lösningar som kommer och inte låser oss vid biobränslet, som jag uppfattar att man har gjort. Det sägs att det endast och allenast är biobränslet som ska rädda världen, men så är det inte. Det är en del av lösningen. Men återigen - det är inte den enda lösningen. Det måste vi kunna vara överens om.

  2023-11-29 19:54:43

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Min fråga är ganska enkel. Jag har försökt få svar på den av tre andra partier, men jag tänker att ledamoten säkert kan svara på den fråga som jag har.

  Vi diskuterar i dag frågan om att kraftigt sänka biodrivmedelsinblandningen. Biodrivmedelsinblandningen ökar Sveriges självförsörjningsförmåga och skapar många nya svenska jobb. Man använder svenska skogsrester. Och detta gör att vi har möjligheter att nå målen och att vi kanske inte behöver betala utsläppsrätter och böter till andra länder.

  Men, fru talman, i dag kan vi läsa i Dagens Nyheter om den nya klimathandlingsplanen, som Dagens Nyheter har fått tag på. Vi i Sveriges riksdag har den inte. Det har däremot medier.

  I denna, fru talman, står det tydligt att man vill införa ett svenskt utsläppshandelssystem. Det utsläppshandelssystemet skulle öka priset på diesel och bensin. Anledningen till att vi står här i dag är att man från regeringens sida vill sänka reduktionsplikten.

  Fru talman! Min enkla fråga är: Hur ska vi tolka regeringen i denna fråga? I dag säger man att man vill sänka bensin- och dieselpriset. Men när vi läser Dagens Nyheters artikel om den nya klimathandlingsplanen ser vi att man vill öka bensin- och dieselpriset. Min fråga är: Vad vill regeringen?

  2023-11-29 20:10:28

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, vad vill regeringen egentligen? Vi vill få ned utsläppen. Vi vill hitta långsiktiga lösningar. Vi har höga ambitioner. Och vi har, precis som ledamoten Storckenfeldt sa tidigare, lagt om kursen ordentligt. Vi vill öka den fossilfria energiproduktionen. Vi går därför fram med att bygga mer kärnkraft.

  Angående uppgifterna i medierna kan jag varken dementera eller bekräfta. Det finns ännu inget faktiskt förslag att ta ställning till. Jag har inte tagit del av nyheten. Dessutom ska man vara lite försiktig med sådant man läser i medierna som inte är bekräftat. Jag har ingen aning om ifall det stämmer eller inte. Det återstår att se.

  2023-11-29 20:12:16

  

  Elin Nilsson

• Fru talman! Sverige ska nå klimatmålen. Utsläppen ska bort, och klimatförändringarna måste stoppas. Och klimatomställningen kan bara lyckas när den genomförs av fria människor i en växande ekonomi.

  Tillgången till fossilfri energi är grunden i klimatomställningen. Vi behöver både solenergi, vindkraft och kärnkraft i stor skala, och vi behöver elektrifiering.

  Den historiska erfarenheten av att hantera miljöproblem visar att omställningen bara lyckas om den görs i en ekonomi som växer. Det är fria människor i välmående ekonomier som löser miljöproblemen, och tillväxt handlar i grunden om smartare lösningar.

  Precis detta är också kärnan i klimatarbetet. Omställningen kräver pålitlig tillgång till fossilfri energi. Där finns den stora svagheten i svensk klimatpolitik. Därför är kärnkraften helt avgörande. Därför är det beslut vi fattade tidigare i kammaren här i dag mycket viktigt. Därför kan man inte lämna kärnkraften utanför den debatt vi för här ikväll.

  En annan viktig faktor i sammanhanget är att den klimatpolitik vi genomför har ett brett stöd hos gemene man, även hos folk med små ekonomiska marginaler. För det är faktiskt var och en av oss här inne och ute i landet som har ansvar för detta gemensamt.

  För att omställningen ska bli av krävs att förutsättningarna finns på plats. En omställning som måste involvera hela samhället och som ska gå pågå under decennier måste ha ett brett stöd. Åtgärderna och styrmedlen måste upplevas som vettiga och välavvägda av det stora flertalet. Förändringarna måste ske kontrollerat. De får inte vända vardagen upp och ned för folk eller driva i grunden sunda företag mot ruinens brant.

  Fru talman! Vi har en verklighet utanför den här kammaren att hantera. Samtidigt som vi med kraftfulla medel möter klimatkrisen har vi ett svårt ekonomiskt läge att ta hänsyn till, ett läge som gör det svårt för många att få ekonomin att gå ihop.

  En del i detta är självklart de höga bränslepriserna. Folk har svårt att ställa mat på bordet, och man har inte råd att köra sina barn till skolan eller till fritidsaktiviteter. Det är en verklighet som vi nu väljer att hantera. Att det genererar ökade utsläpp är beklagligt, men insatsen är till för att hushållens ekonomi ska gå ihop och för att folk ska få sin verklighet att gå ihop. Och det är inte på bekostnad av folk som ska få sin verklighet att gå ihop som man kan bedriva en verkligt långsiktig klimatpolitik som är hållbar. Därför lägger vi fram det här beslutet nu.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

  (Applåder)

  2023-11-29 20:06:48

  

  Elin Nilsson

• Fru talman! Riksdagen kommer inom kort att fatta beslut om att öka användningen av fossil diesel i Sverige med 4 miljoner liter diesel - om dagen. Det omkullkastar den långsiktighet för omställningen som har funnits, den långsiktighet som näringslivet så hett efterfrågar för att kunna göra sina investeringar. Nästan alla remissinstanser är kritiska mot regeringens förslag och sågar bristen på konsekvensanalyser.

  Jag vet att den här regeringen, som styrs av SD även om de inte sitter i den, tar lätt på mina ord, så jag tänkte i stället be dem lyssna på sina egna ord.

  Klimatminister Romina Pourmokhtari beskriver utsläpp på 5,8 miljoner ton från Nordstreamsabotaget som "ett klimatsabotage som skapar stor skada för vår planet". Det är alltså utsläpp som är mindre än dem som regeringen själv helt medvetet orsakar.

  Eller ta Daniel Westlén, numera statssekreterare hos klimatministern. Han har sagt så här: "Reduktionsplikten är vårt verktyg för att nå klimatmålen i transportsektorn. Alternativet är förbud och ransonering eller att överge klimatmålen. Jag hör ingen argumentera för det, bara mot reduktionsplikten."

  Eller ta för den delen moderaten Jessica Rosencrantz, som var miljöpolitisk talesperson fram till valet. Hon har sagt: Det är bra att kraven på inblandning av biobränslen i våra bilar ökar. Det är viktigt för omställningen och något Moderaterna krävt länge. Men det är oklart varför det har tagit över ett år för regeringen att komma fram till samma nivåer som myndigheten föreslog så att man skjuter på höjningen ett halvår. I dag importeras 85 procent av våra biodrivmedel. Nu behöver vi få igång en inhemsk produktion av hållbara biobränslen.

  Vad hände sedan, då? Jo, Ryssland invaderade Ukraina, och priserna steg. Efter en sådan rysk handling är det naturligt att tänka att vi borde minska beroendet av varor som importeras från länder som Ryssland, som är en stor oljenation. Att SD med sin historia av rysk infiltration i riksdagskansliet och sin oförmåga att välja mellan Putin och Biden väljer att gå Rysslands ärenden är knappast förvånande. Men att kollegorna i Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna gör det förvånar mig desto mer, speciellt med tanke på de tidigare uttalandena.

  Att drivmedelspriser ökar i tider av oro är känt. Ett bra sätt att tackla detta hade varit att sänka skatten på förnybara drivmedel, där vi är mindre importberoende än vad vi är när det gäller de fossila drivmedlen. När det gäller fossila drivmedel är vi till 100 procent importberoende, och jag importerar hellre slaktrester från Tyskland än fossil olja och gas från Ryssland.

  Man kan alltså sänka priset och skatten på de förnybara delarna, gärna i kombination med de satsningar på förnybara drivmedel som Centerpartiet länge efterfrågat och som faktiskt också Moderaterna lyfter fram. Men Bioekonomiutredningens delbetänkande, som kom redan i våras, ligger fortfarande på regeringens bord och samlar damm. Det är inte ens remitterat.

  I stället sänker man nu skatten på fossilt, utsmetat över hela landet så att det bara leder till några ören. Merparten av pengarna hamnar i storstadsområden där det finns tiominuters kollektivtrafik. Samma sak sker nu också med reduktionsplikten.

  Problemet är att detta kommer att slå rakt i hjärtat av landsbygden och mot de gröna näringarna. Sverige har tuffa klimatmål som sju av åtta partier står bakom, men EU har också tuffa klimatmål, och där måste utsläppen sänkas i transportsektorn och de gröna näringarna kombinerat. Gör man det inte i transportsektorn är det jord- och skogsbruk som drabbas.

  Jag bad att få garantier från Kristdemokraterna om att man inte kommer att göra något för att minska livsmedelsproduktionen eller för att avverka mindre i skogen, men det var inga garantier som man kunde ställa ut. Retoriken att man har dammsugit världsmarknaden på biodrivmedel är ju konstig. Om Kjell-Arne Ottossons dammsugare därhemma bara tar upp 1,6 procent av dammet tycker jag att han ska byta ut den. På samma sätt borde man byta ut sin retorik och sin politik.

  Det handlar också om den grundläggande kunskapen i nationalekonomi och företagsekonomi om utbud och efterfrågan. Vi har flera gånger här i dag hört sägas: Ja, men det här kommer att användas någon annanstans. Men minskar man efterfrågan kommer inte heller utbudet att öka, och då blir det ännu svårare att nå självförsörjning.

  Man har pratat om självförsörjning när det kommer till livsmedel. Men vad händer med självförsörjning när det kommer till drivmedel? Lantbrukets maskiner kommer att stanna efter en till två veckor för att det inte finns några drivmedel i en kris- eller krigssituation. Det finns så mycket retorik i den här debatten som är dåligt underbyggd och inte baserad på fakta. Det skulle behöva förändras.

  Även om alla nya bilar som säljs från och med i morgon skulle vara elektrifierade skulle det inte räcka för att nå klimatmålen. Regeringens snack om elektrifiering räcker helt enkelt inte.

  När man nu vänder de förnybara drivmedlen ryggen - de funkar ju i dagens motorer - återstår egentligen bara två vägar: minskad avverkning i skogen och minskad livsmedelsproduktion eller möjligtvis, som statssekreterare Westlén beskrev det, ransonering och förbud. Men även om regeringen nu vill utreda och kanske skrota de svenska klimatmålen är EU-målen bindande. Lever vi inte upp till dem blir det dryga böter, och det är att betala pengar helt i onödan. Det stärker inte svensk konkurrenskraft, och det kommer att kosta svenska skattebetalare avsevärda summor.

  Regeringen talar många gånger också om en effektiv klimatpolitik. Frågan är vad det är som är effektivt annat än att öka utsläppen. När man tittar på vad som är effektivt när det handlar om att minska utsläppen från transporter har ju både Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten sagt att det mest effektiva är att höja kostnaden för fossila bränslen. Den sänker regeringen nu. Det näst mest effektiva enligt Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten är just reduktionsplikten. Den sänker regeringen nu. Det tredje mest effektiva enligt Riksrevisionens rapport är satsningar på elektrifiering i form av miljöbilsbonusar. Och miljöbilsbonusen har regeringen tagit bort.

  Att satsa på laddstolpar hjälper liksom inte när vi ser hur elbilsförsäljningen till privatpersoner helt har gått i botten. Då behövs det inte fler laddstationer, och dessutom laddar man ju mest hemma - det vet alla som har en elbil. Då blir det lite svårt, för utan elbilar kommer man inte att kunna sänka utsläppen.

  Och om man pratar om Toyotas ammoniakmotorer tror jag att man går ganska vilse. Om inte annat borde ammoniaken också vara förnybar i så fall. Där blir man återigen svaret skyldig eftersom man inte gör några satsningar på förnybara drivmedel.

  På punkt efter punkt döms regeringens politik ut av forskningen och vetenskapen, samma vetenskap som man i Tidöavtalet säger att man ska följa. Det duger helt enkelt inte!

  Låt mig sammanfatta. Det enda regeringen gör effektivt är att öka utsläppen. Man tar en springnota för kommande regeringar och skattebetalare att betala med ränta. Klimatlagen är tydlig: Regeringen ska bedriva ett klimatpoliskt arbete som är mer inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Men den här regeringen går i motsatt riktning.

  Vi hade i stället kunnat göra som Centerpartiet vill och fokusera på att tanka svenskt och satsa på de förnybara drivmedlen. Det är precis vad vi föreslår i reservation 3, som jag vill yrka bifall till. Då hade vi kunnat sänka priset vid pumpen. Vi hade kunnat sänka utsläppen. Vi hade kunnat skapa tiotusentals arbetstillfällen, men det verkar inte regeringen vara intresserad av.

  Detta och många andra beslut går helt i motsatt riktning. För att citera klimatministern en gång till: Det är ett klimatsabotage som skapar stor skada för vår planet.

  Regeringen hänvisar hela tiden till att klimathandlingsplanen ska komma före årsskiftet, men ingenting tyder på att man kommer att ha en chans att ta ifatt de utsläpp som faktiskt ökas.

  Jag tror ju inte att man kommer att införa vare sig förbud eller ransonering. Möjligtvis kommer man att överge klimatmålen.

  Slutligen: Centerpartiet bedriver en politik som gör skillnad, som är förankrad i forskningen som sänker både utsläppen och kostnaderna för medborgarna, som stärker vårt säkerhetspolitiska läge och skapar arbetstillfällen. En sådan politik borde varje parti som kallar sig borgerligt driva.

  Upp till bevis nu då, regeringen! Leverera i klimathandlingsplanen! Annars kommer vi att väcka misstroende lika säkert som att Putin skrattar hela vägen till banken åt den SD-styrda politiken.

  2023-11-29 19:56:42

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Tack, ledamoten, för att du i alla fall försökte besvara den fråga som de andra tre partierna inte ville svara på!

  Ledamoten sa i sitt tal här att man inför kraftfulla medel för att möta klimatkrisen. Det enda vi ser är att utsläppen ökar. Vilka är de kraftfulla medlen?

  Fru talman! Jag undrar också om ledamoten kan redovisa de konsekvenser som detta förslag får på skogs- och jordbruk i och med att det är utsläpp i transportsektorn vi pratar om. Jag undrar även över de konsekvenser som Saab, AB Volvo och andra varnar för: När vi sänker priset på fossila drivmedel går elektrifieringstakten ned, och då säljer de färre bilar. De har investerat hur mycket som helst i elektrifieringen.

  Jag skulle vilja ha några korta kommentarer om Saabs och AB Volvos remissvar till regeringen. Denna uppfattning delades även av Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen. Detta kommer att bromsa elektrifieringen.

  Och vilka kraftfulla medel för att möta klimatkrisen är det som ledamoten beskriver? Vi ser ju bara att utsläppen ökar.

  2023-11-29 20:13:12

  

  Anna-Caren Sätherberg

• Fru talman! Jag delar bilden att det är problematiskt att utsläppen ökar. Det är därför vi vill vidta kraftfulla åtgärder. Elektrifiering är ett viktigt steg i detta, men det handlar också om hela den gröna omställningen, om industrialiseringen och om att skapa nya jobb så att folk får det bättre, så att de kan fatta bättre beslut och så att de kan köpa en elbil. Där är kärnkraften jätteviktig.

  Angående remissvaren har jag inte tillräcklig kunskap för att svara på den frågan, så detta får jag lämna osagt. Jag får återkomma i en annan diskussion. Sedan kanske jag missade något.

  (Applåder)

  2023-11-29 20:14:48

  

  Elin Nilsson

• Fru talman! Vi hör Elin Nilsson, Liberalerna, inleda med: Sverige ska nå klimatmålen. Men det som Liberalerna tillsammans med de andra Tidöpartierna nu gör är att effektivt montera ned klimatpolitiken och öka utsläppen så att Sverige inte når klimatmålen.

  Elin Nilsson säger också: Vi vill få ned utsläppen. Vi vill ha höga ambitioner. Vi ska ha en elektrifiering. Man ska kunna köpa en elbil. Den gröna omställningen är också viktig.

  Men den politik som regeringen bedriver får inte ned utsläppen. De ökar. Det är inga höga ambitioner; det är sänkta ambitioner. Det är inte en påskyndad elektrifiering. Det är en övergång till ökat fossilberoende. Det är inte enklare och billigare att köpa en elbil. Man har gjort det dyrare att köpa en elbil.

  Den gröna omställningen håller på att sakta in. Näringslivet skriker efter el i närtid, kompetensförsörjning och snabbare tillståndsprocesser. Men regeringen har inte genomfört Klimaträttsutredningens förslag för snabbare tillståndsprocesser. I stället har man tillsatt en ny utredning, där första punkten handlar om att sänka miljöstandarden i Sverige till EU:s miniminivå. Man har försvårat arbetskraftsinvandringen, vilket försämrar för industrin när det gäller deras rekryteringsbehov. Och när det gäller elproduktionen satsar man på kärnkraft som kanske kommer på plats någon gång i framtiden. Det är ingen som vill investera i det, som det ser ut nu.

  Man levererar inte i fråga om en snabb utbyggnad av förnybar elproduktion. Man stoppar utredningen kring vita certifikat och energieffektiviseringar bara månader innan den är klar, och man vingklipper Incitamentsutredningen.

  Det duger inte att önska. Liberalerna måste leverera politik.

  2023-11-29 20:15:40

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågorna! Ja, vi vill väldigt mycket. Vi gör också väldigt mycket.

  Vårt absolut viktigaste mål är nettonoll 2045. Det tar vi sikte på. Det ska vi klara. År 2030 jobbar vi såklart också mot, men det blir svårare. Så är det.

  Sedan gäller det förnybar energi. Vi behöver energi på plats snabbt. Vi behöver ny energiproduktion i Sverige. Vid sidan av kärnkraften byggs mycket vindkraft och solkraft. Och det är faktiskt så att regeringen under sin korta tid vid makten har godkänt mer havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen gjorde under hela sin tid vid makten. Det stämmer alltså inte att vi inte gör någonting.

  2023-11-29 20:17:59

  

  Elin Nilsson

• Fru talman! Ja, vad gör man då för åtgärder för att försöka nå nettonoll 2045? Jag har inte fått några konkreta reformförslag från Liberalerna om detta. Det som vi har sett presenteras från budgeten hittills är att man till exempel förlänger Industriklivet, gröna kreditgarantier och sådant som Miljöpartiet införde när Miljöpartiet satt i regering.

  Sedan är man uppenbarligen nu redo att säga: Men vi verkar inte nå 2030-målet.

  Jag ser dock ingen plan från regeringen för hur man ska hantera att vi inte uppfyller vårt ESR-åtagande och vad det innebär för det svarta hål man gräver i statskassan - inte heller för att vi förlorar återhämtningsfonden från EU och vilka konsekvenser det kan innebära för svenska mjölkbönder om de ska försöka kompensera för de ökade utsläppen i transportsektorn.

  När det gäller kärnkraft, vindkraft och solkraft är det bra att det görs något lite för vind och sol. Det är bra att man har godkänt en del havsbaserad vindkraft. Det var inte så att alla de ansökningarna låg på vårt bord när vi satt i regering. Det är ju lite svårt att godkänna dem då. Däremot gjorde vi jättemycket när vi satt i regering som gjorde att tillståndsprocesserna och ansökningarna kom igång och nu ligger på regeringens bord. Det är bra att man har godkänt dem, men när det gäller reformerna för att stimulera elproduktion som kan komma på plats i närtid har man dragit benen efter sig. Dessutom har man lagt ned eller motarbetat utredningar som var på gång.

  Debatten i dag handlar om reduktionsplikten. Syftet med reduktionsplikten är att minska utsläppen i den befintliga fordonsflottan. Kärnkraften gör ju noll och ingen nytta för att minska utsläppen i den befintliga fordonsflottan, och jag har inte hört ett enda förslag från Liberalerna om hur man ska ställa om den befintliga fordonsflottan nu när man river upp reduktionsplikten.

  2023-11-29 20:19:02

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Det beslut vi tar i morgon kommer att leda till ökade utsläpp. Vi tycker inte att ökade utsläpp är bra, men det finns en ekonomisk realitet att ta hänsyn till. Vi behöver se till att vanliga människor på landsbygden och i städerna i hela Sverige har råd att sätta mat på tallriken och ta sig till och från jobbet, träningen och fritidsaktiviteterna.

  Vi är i ett läge där många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det här är ett sätt att möta det. Det är också att ta ansvar för Sverige.

  (Applåder)

  2023-11-29 20:21:00

  

  Elin Nilsson

• Fru talman! Sänkt bensin- och dieselskatt är en direkt subvention av att bränna fossila bränslen som är fördelningspolitiskt vansinne. Sänkt reduktionsplikt leder till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser och gör ingen fördelningspolitisk nytta.

  Det är ett svårt ekonomiskt läge för många hushåll i Sverige och för många företag. Där finns en stor palett av åtgärder som vi skulle kunna jobba med här i riksdagen för att stötta dem som har det tuffast i det här ekonomiska läget. Men åtgärden att sänka bensinskatten och reduktionsplikten riktar sig inte till dem som har det tufft att sätta mat på bordet. Det gör det bara billigare med fossila utsläpp, oavsett vilken ekonomisk kapacitet man har.

  Sammantaget motverkar regeringens politik elektrifieringen av transportsektorn eftersom man gör det billigare med fossila utsläpp och dyrare med förnybara drivmedel och elektrifiering. Tidöpartierna låser fast befolkningen i ökat fossilberoende, gör att Sverige inte når sina EU-åtaganden, överlämpar ett oklart och tungt ansvar för klimatet på svenska mjölkbönder och gräver ett hål i statskassan. Tidöpartiernas hantering av klimatfrågan är en katastrof.

  Det finns tre sätt att ställa om transportsektorn. Det handlar om att skapa ett mer transporteffektivt samhälle, att byta ut fordonen - till exempel genom elektrifiering - och att byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan. Alla tre behövs om Sverige ska klara omställningen. Men regeringen motarbetar alla tre, inte minst genom förslaget att sänka reduktionsplikten som vi debatterar i dag.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

  Jag vill inleda med en påminnelse om varför politiken behöver ta ansvar för en snabb och rättvis klimatomställning. Vi har inte klimatpolitik för klimatpolitikens skull. Jag och Miljöpartiet har kämpat i decennier för utsläppsminskningar för att det handlar om att skydda befolkningen och kommande generationer från allvarliga klimatrelaterade risker.

  Ju mer växthusgaser som släpps ut desto värre blir konsekvenserna av klimatförändringarna. Det handlar om farliga värmeböljor, inte minst för våra äldre. Det handlar om torka, vattenbrist, värre stormar, svårare skyfall, havsnivåhöjning och översvämningar. Klimatförändringarnas härjningar i fattigare länder förvärrar konflikter om knappa resurser och väntas driva över 1 miljard människor på flykt till 2050.

  FN:s klimatpanel har slagit fast att de globala utsläppen behöver minska dramatiskt de närmaste åren för en chans att klara Parisavtalet. Med alla länders inlämnade klimatplaner är prognosen att de globala utsläppen till 2030 kommer att minska med cirka 5 procent - och det är alltså givet att alla länder faktiskt håller vad de lovat. Tidöpartierna har visat sig uppenbart ointresserade av att leverera på det Sverige har åtagit sig, vilket för mig till ämnet för denna debatt.

  Fru talman! Vi är i ett läge där vi behöver fler klimatpolitiska verktyg, inte färre. Transportsektorns omställning kräver att vi jobbar på flera fronter samtidigt. Vi måste öka transporteffektiviteten, minska bilberoendet i städerna, satsa på elektrifieringen och minska utsläppen från den befintliga fordonsflottan. På alla tre punkter gör regeringen fel. Bara under 2024 beräknas utsläppen från transportsektorn öka med närmare 50 procent till följd av Tidöpartiernas politik.

  Fru talman! Vi har begränsade resurser, och vi måste använda dem klokt. För att kunna öka andelen biodrivmedel på ett hållbart sätt måste vi också arbeta för att minska den totala mängden bränsle som vi använder. Det kan vi göra genom att flytta transporter från väg och flyg till järnväg, göra kollektivtrafiken billigare och bättre och bryta bilberoendet i våra större städer.

  Fru talman! Jag förstår inte hur regeringen inte kan se vilka möjligheter en stark inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel skulle innebära för den svenska landsbygden. Vi har möjligheter att stärka den inhemska produktionen av biodrivmedel. Det har tidigare talats här om import. Ja, i dag har vi importerat en stor andel biodrivmedel. Men att sänka reduktionsplikten innebär ett ökat importberoende av fossila drivmedel, och fossila drivmedel kan vi inte börja producera inom Sveriges gränser. Men biodrivmedel kan vi faktiskt öka den inhemska produktionen av, och det skulle verkligen stärka affärsutvecklingen på landsbygden.

  I dag ligger otaliga hektar åkermark i träda och växer igen. Det är slöseri med resurser och skadar dessutom den biologiska mångfalden. Vi ska ju nyttja våra resurser klokt och utveckla användningen av biomassa, till exempel från jordbruket. Genom att behålla reduktionsplikten och främja den inhemska produktionen av hållbart producerade biodrivmedel skapar vi fler affärsmöjligheter för det svenska jordbruket.

  Fru talman! Att avskaffa reduktionsplikten är att öka Sveriges och svenska hushålls oljeberoende. Ökad konsumtion av olja - oavsett om den är rysk eller ej - driver upp världsmarknadspriset, och Putin gynnas av ett högt världsmarknadspris. Sverige har en viktig roll att fortsätta driva på klimatomställningen. Det vi behöver göra nu är att se till att vi har en offensiv och effektiv klimatpolitik för att nå målen, både Sveriges och EU:s. Tyvärr agerar regeringen i helt motsatt riktning.

  Regeringens haveri till klimatpolitik bidrar till ökade klimatrisker, översvämmade källare, söndertorkade skördar och värmeböljor som drabbar de äldre. Reduktionsplikten borde inte sänkas - den ska utvecklas. Vi vill inkludera elektrobränslen och främja inhemsk produktion av hållbart producerade biodrivmedel.

  Fru talman! För alla som är beroende av bilen ska det förnybara vara billigare och enklare. Elektrifieringen av fordonsflottan kan kraftigt sänka transportkostnaderna, särskilt i glesbygd där det är långa avstånd. Det var därför vi i Miljöpartiet införde ett hundraprocentigt stöd till laddinfrastruktur i lands- och glesbygd, och det är därför vi nu vill införa en leasingcheck för alla med lägre inkomster så att de billigare och enklare kan leasa en elbil och därmed kraftigt sänka sina transportkostnader.

  Regeringen har inte kommit med något nytt när det gäller att förbättra förutsättningarna i lands- och glesbygd, utan det enda man jobbar med är att sänka priset på fossila drivmedel. Man ger inte ett riktat stöd till dem som behöver det mest.

  Fru talman! Det går att stötta hushåll som drabbas av höga drivmedelspriser utan att på kuppen stötta Putins krig i Ukraina. Det går att stötta hushållen utan att öka utsläppen och förvärra klimathotet. Det går om man vill. För mig är det fullständigt obegripligt hur man som parti kan välja att stötta Putin, välja att öka utsläppen och välja att låsa fast svenska hushåll och verksamheter i ett fossilberoende, men det är precis vad Tidöpartierna gör genom att sänka reduktionsplikten.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Emma Nohrén (MP).

  2023-11-29 20:21:54

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Ledamoten Söderberg talade om landsbygden i sitt anförande. Låt mig berätta om landsbygden! Jag har sett den. Jag har växt upp på den, jag lever där och jag älskar den. En avgörande del av min politiska gärning har på ett eller annat sätt varit kopplad till just landsbygden.

  Där måste man ha bil. Där är ofta utbildningsnivån och inkomsten låg, och arbetslösheten är på sina håll väldigt hög. Där lever många just nu på marginalen. Man hade det tufft redan före inflationen, de höga bränslepriserna och det ekonomiska läge som Sverige just nu befinner sig i - och för detta tar vi nu ansvar. Min fråga till ledamoten är: Vad gör Miljöpartiet här och nu för att hjälpa dessa människor?

  (Applåder)

  2023-11-29 20:31:18

  

  Elin Nilsson

• Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för frågan.

  I lands- och glesbygd har vi ett stort bilberoende, och som ledamoten nämner har vi också ofta lägre inkomster. Just därför behövs det en fördelningspolitik som riktar sig till dem med lägre inkomster, och det behövs en klimatpolitik som ser till att vi får rätt lösning på rätt plats. Där är elektrifieringen av transportsektorn helt central för just lands- och glesbygd, för gör man det billigare att antingen leasa eller köpa en elbil kan den som är bilberoende kraftigt sänka transportkostnaderna.

  När vi i Miljöpartiet satt i regering införde vi elbilsbonus. Vi byggde ut laddinfrastrukturen. Vi införde särskilda subventioner för utbyggnad av laddinfrastruktur i lands- och glesbygd. Nu har vi gått fram med förslag om en stärkt glesbygdselbonus, om en leasingcheck för elbil för alla under medianinkomst och om en skrotningspremie, vilket kan gynna den som har en äldre bil genom att man skrotar den och får en premie att i stället använda till exempelvis bilpool eller en elbil.

  Vi har också en bredare landsbygdspolitik, just för att se till att vi får en stark samhällsutveckling i hela landet. Den politiken handlar till exempel om att stärka folkbildningen, som är viktig i lands- och glesbygd. Den handlar om välfärdssatsningar, som är centrala för lands- och glesbygd, och om att se till att vi får bättre förutsättningar för en ökad inhemsk livsmedelsproduktion och bättre förutsättningar för fler affärsmöjligheter inom skogsnäringen.

  Det regeringen nu gör är att öka utsläppen. Man gör inga riktade satsningar i lands- och glesbygd. Man gör så att vi inte når klimatmålen, och därmed skapar man ett enda stort frågetecken för exempelvis jord- och skogsbruket: Är det de som ska hjälpa upp hela situationen när vi inte uppfyller vårt ESR-åtagande?

  (Applåder)

  2023-11-29 20:32:19

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för frågan.

  När det gäller dem med lägst inkomster kan det vara så att man inte har råd att köpa en ny bil, men många gånger har man inte ens råd att ha bil. Där är kollektivtrafiken helt central.

  Vi i Miljöpartiet har gått fram med att vi vill införa ett Sverigekort som gör att man får billig kollektivtrafik i hela landet - där det finns. Vi vill också bygga ut kollektivtrafiken så att vi får en stärkt mobilitet även för dem med absolut lägst inkomster i lands- och glesbygd.

  Sedan handlar det ju om en fördelningspolitik och att lyfta dem som har det allra tuffast. Där har vi i vår budget flera förslag om att inflationssäkra inkomsterna för dem som har lägst inkomster. Det är jätteviktigt. Det går att klara klimatpolitiken och hjälpa hushållen genom den ekonomiskt svåra situationen.

  2023-11-29 20:34:50

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Jag tackar för svaren. Jag fick delvis svar på min fråga, men ledamoten svarade inte på hur man ska hjälpa dem med allra lägst inkomst. De har sällan råd att byta till en leasingbil eller en elbil, för det kostar helt enkelt för mycket. Vad gör man för dem? Jag tycker att Miljöpartiet blir svaret skyldigt.

  2023-11-29 20:34:24

  

  Elin Nilsson

• Fru talman! Under förra mandatperioden satt jag i trafikutskottet och jobbade med trafikfrågor. Väldigt tidigt under mandatperioden blev jag uppvaktad av transportföretag, jordbrukare och barnfamiljer, framför allt på landsbygd men även i städer där man pendlar mycket. Det man hade reagerat på var prisbilden.

  En god politik måste ta ekologiska hänsyn, men den måste också ta sociala och ekonomiska hänsyn. Detta gjorde att jag inom mitt parti började sätta mig in mer och mer i reduktionsplikten och vad den skulle få för konsekvenser, fru talman. Målsättningen var att den skulle upp till 60 procent, och jag tittade på vad det skulle få för effekter i samhället.

  Vid det tillfället talade Miljöpartiet väldigt mycket om att priset borde gå över 30 kronor för att man skulle uppnå rätt miljöstyrande åtgärder. Det hade ju fått katastrofala konsekvenser för landsbygden om vi började pressa upp priserna i de höjderna. Detta gjorde att jag tillsammans med en del andra fick en förändring till stånd i mitt eget parti, fru talman. I januari 2022 höll därför Ebba Busch och jag en gemensam presskonferens där vi helt enkelt meddelade att vi ämnade ändra uppfattning.

  Detta gjorde senare att även våra moderata vänner bytte uppfattning, och i dag står vi här. Vi står i en situation där vi äntligen tar även ekonomiska och sociala hänsyn. Vi kan inte ha en miljöpolitik som slår sönder landsbygden. Det är inte rimligt. Jag är därför väldigt glad över det vi debatterar i dag, och jag är ännu gladare att det kommer att beslutas i morgon.

  Detta hänger också ihop med en annan viktig fråga, nämligen vad som sades i valrörelsen och vad man levererar. Vi kristdemokrater sa att vi skulle sänka bränslepriserna. Vi hade lite olika räkneexempel vid olika tillfällen, men det som kanske har blivit mest känt är runt 9 kronor vid pump.

  Om man räknar samman de två skattesänkningar som har genomförts, det vill säga den som kom i år och den som kommer nästa år, och sedan lägger på reduktionspliktsförändringen och utöver det momsen - det är många som glömmer den lilla detaljen att momsen kommer sist - ser man att dessa beslut har en gemensam effekt på ungefär 9 kronor.

  Självklart hade jag som kristdemokrat velat att detta infördes redan den 1 januari i år. Det hade om inte annat varit väldigt skönt partipolitiskt, eftersom vi verkligen sa att vi ville att detta skulle ske fort. Nu får vi dock igenom det från nästa år, och det innebär att vi kan sätta en liten check på de vallöften vi gav. Det är jag väldigt glad för.

  Samtidigt uppstår frågan om detta är ett beslut som skadar miljön. Ja, möjligtvis - om man är miljönationalist. Då ser man det så. Men om vi är lite ärliga mot oss själva med hur det fungerar med reduktionsplikt, vilket flera talare redan har tagit upp, inser vi att vi ju faktiskt importerar och att andra kommer att använda den miljödiesel som vi inte använder. Det blir exakt samma miljöeffekt om den bränns i ett fordon i Sverige som om den bränns i ett fordon i Polen, Tyskland eller Frankrike. Ur ett globalt perspektiv blir det alltså ingen skillnad för miljön över huvud taget.

  Fru talman! Jag har också lyssnat på debatten. Det är ett oerhört fokus på bara den här bränslemetoden. Men om man som jag kommer från trafikpolitiken kan man titta på vad som händer där. Det handlar om vätgas, och vi talar om ammoniak och el. Vi talar om att ställa om dieselfordon till vätgas. Det sker otroligt mycket som gör att vi kommer att klara våra mål.

  (Applåder)

  2023-11-29 20:35:54

  

  Magnus Jacobsson

• Fru talman! Det var en situation efter Rysslands invasion av Ukraina då jättemycket hände med att energipriserna stack iväg. Det är fullt förståeligt att många partier då tog sig en funderare: Hur hanterar vi det här?

  Magnus Jacobsson redogör i sitt anförande för hur Kristdemokraterna landade i att de ändrade uppfattning och ville sänka reduktionsplikten. När ni gjorde den omläggningen, varför utvecklade ni då inte någon ny klimatpolitik?

  Jag kan också tillägga: Hur ser ni på att det inte ger någon som helst fördelningspolitisk lösning utan att det slår brett? I det svåra ekonomiska läge som uppstod, varför riktade man inte resurserna till dem som behöver det utan spred ut det brett på alla som använder fossil bensin och diesel oavsett vilka inkomster och vilken betalningsförmåga de har?

  2023-11-29 20:40:05

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Vi ser att vi behöver ställa om transportsektorn och se till att vi blir fossilfria, når klimatmålen, når våra EU-åtaganden och hejdar klimatkrisen. Det är bara så vi kan få en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling.

  Hejdar vi inte klimatkrisen får vi ingen socialt hållbar utveckling, ingen ekologiskt hållbar utveckling och ingen ekonomiskt hållbar utveckling. Klimatkrisen kommer att drabba hela samhället kraftigt negativt.

  Vi kan mycket riktigt inte påverka världsmarknadspriset. Då är frågan varför KD tillsammans med de andra Tidöpartierna låser fast Sverige i ett ökat beroende av världsmarknadspriset på olja genom att öka den fossila andelen. Det gör att vi är mer utsatta för prischocker från volatila oljepriser i framtiden.

  Det som Miljöpartiet har drivit är en ordnad klimatomställning av hela samhället. När det gäller transportsektorn behöver vi jobba med ett transporteffektivt samhälle för att minska den totala energiåtgången, med elektrifieringen för att byta ut fordonsflottan och med att byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.

  För att det ska bli en omställning behöver det fossila vara dyrare än det förnybara så att vi får incitament att övergå till det förnybara. Då kan vi jobba med att till exempel ha en bensinskatt. Men vi kan också jobba med att stödja subventioner som till exempel med en elbilsbonus. Vi har jobbat med båda de delarna för att säkerställa att vi får en ordnad omställning.

  Det är samma med reduktionsplikten. Det är ett successivt införande just för att det inte ska bli några tvära kast utan att vi får till en ordnad omställning av hela transportsektorn, når målen och skyddar befolkningen från klimatrelaterade risker. Samtidigt kan vi tillvarata möjligheterna, öka den inhemska biodrivmedelsproduktionen och stärka svensk krisberedskap.

  2023-11-29 20:43:21

  

  Elin Söderberg

• Fru talman! Omställningen är vi helt överens om. Problematiken är att den metod som används fick så stora konsekvenser att vi sa: Det är inte rimligt. Alltså måste vi göra något annat. Steg ett är att stoppa den metoden. Steg två är att fortsätta att jobba med det andra.

  Vad är då det andra? Tar vi flyget som exempel talar man i dag om el på korta distanser. Man talar om vätgas på det som är mellanlångt, alltså europeiskt flyg. Sedan talar man om biobränsle på det som är det långa flyget över kontinenter.

  Vi kommer att se exakt samma fenomen inom bilsektorn. Det är bland annat därför som vi kristdemokrater tagit upp detta. Jag tror att Kristdemokraterna är det enda parti i riksdagen som har tagit upp att vi ska ha en helt ny bränsle- och fordonsbeskattning.

  Det är en digital så kallad kilometerbeskattning som man har i Tyskland och på många andra ställen. Varför då? Då skulle vi kunna styra via skatter så att det lönar sig att exempelvis köra med elfordon. Det kan vara att kvällstid köra ut matvaror och sådant.

  Vi får samma fenomen inom transportsektorn. Vid en längre distans använder du flytande bränsle i någon form och gärna vätgas, som inte är flytande utan en gas, ammoniak eller liknande. På de korta distanserna jobbar vi alltmer med el.

  Det kommer inte att räcka om vi elektrifierar allting. I den meningen har Rickard Nordin rätt. Det räcker inte om vi elektrifierar allting. Vi måste även byta ut de bränslen som vi använder i dag i de fordon vi har i dag. Då kommer detta med ny teknik.

  Fru talman! Vi är helt överens om att vi behöver ställa om. Problemet var att den här lösningen är dyr och ineffektiv och skadar omställningen.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 30 november.)

  2023-11-29 20:45:31

  

  Magnus Jacobsson

• Fru talman! Att världsmarknadspriset förändrades i och med kriget i Ukraina är ett faktum. Det kan vara rent pedagogiskt viktigt att påpeka att bränslepriset i stora delar består av fyra enheter. Det är världsmarknadspris, priset för reduktionsplikt och bränsleskatter, och därutöver är det moms. Tre av dessa kan vi påverka, och den fjärde kan vi inte påverka.

  Det som är det spännande i diskussionen är att flera nu har hänvisat till världsmarknadspriset. Men sanningen är att ni i Miljöpartiet har velat höja priset oavsett kriget.

  Ni har vid flera tillfällen stått i den här talarstolen och argumenterat för att priset ska upp över 30 kronor. I ert fall har, hur hemskt det än låter, kriget underlättat införandet av er politik.

  Vi har haft en annan uppfattning. Vi har haft uppfattningen att det måste hänga ihop både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det blev inte rimligt. Det gick för långt, vilket Kjell-Arne Ottosson på ett lysande sätt har redovisat.

  Fru talman! Det ställdes en fråga om en annan miljöpolitik. Vi har vid flera tillfällen talat om det. Jag har stått i den här talarstolen vid mängder av tillfällen och talat om elektrifiering, vätgas och att man ska använda rätt energi på rätt ställe.

  En av dem som släpper ut absolut mest är sjöfarten. Där jobbar man jättemycket nu med elektrifiering. Man jobbar på att försöka komma bort från bunkerolja. Preemraff ligger inte så långt ifrån där jag bor. De jobbar med att ta fram bränslen.

  Vi har hela tiden talat om det som för övrigt även ledamoten tog upp i slutet av sitt anförande. Det är inte bara en fråga. Vi kommer att få jobba med flera sektorer för att klara av miljöpolitiken.

  Jag vänder frågan tillbaka. Vad är det som gör att ni låser er vid just detta som drabbar människor så hårt när det finns fler lösningar att använda sig av?

  2023-11-29 20:41:19

  

  Magnus Jacobsson