Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner

Debatt i text

• Fru talman! Den 12 september i år presenterade kommissionen ett förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner. I kommissionens utvärdering av direktivets tillämplighet från 2016 framgår att sena betalningar vid handelstransaktioner är ett problem. Kommissionen anser att det behövs strängare regler för att komma till rätta med detta.

  Fru talman! Förslaget som kom till vårt bord handlar om att betalningstidens längd vid alla handelstransaktioner, både i förhållande mellan näringsidkare och i förhållande mellan näringsidkare och det allmänna, inte får vara längre än 30 dagar. Vidare ska borgenären inte kunna avstå från sin rätt till dröjsmålsränta och förseningsersättning. Utöver detta ska betalningstiden även gälla vid leverans av jordbruks- och livsmedelsprodukter som inte är färskvaror enligt EU-direktiv 2019/633, om inte medlemsstaterna angett annat.

  Vidare föreslås fast räntesats för dröjsmålsräntan, det vill säga medlemsstaternas referensränta plus 8 procentenheter. Allt toppas med att man i möjligaste mån måste använda digitala verktyg samt säkerställa utbildning i finansiella kunskaper för små och medelstora företag samt kredithanteringsverktyg.

  Fru talman! Med detta sagt ifrågasätter jag inte behovet av regler på EU-nivå för att främja och förbättra förutsättningarna att driva och utveckla näringsverksamhet, och inte heller att sena betalningar skapar problem. Tvärtom håller jag helt med. Detta handlar mer om att åtgärderna är väldigt detaljerade och skapar begränsningar för alla parter. Jag räknar upp detaljerna igen:

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner

  tvingande betalningstid

  fast dröjsmålsränta

  att borgenären inte ska kunna avstå sin rätt till dröjsmålsränta och förseningsersättning

  Allt detta gör att vi anser att åtgärderna går för långt, begränsar avtalsfriheten och inskränker möjligheten för företag att sinsemellan avtala betaltid, räntesats och dröjsmålsränta. Vi ifrågasätter också om det är motiverat med en förordning på området. Detta behöver analyseras närmare.

  Därmed anses förslaget inte i alla delar förenligt med subsidiaritetsprincipen, och jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag.

  2023-11-22 09:42:53

  

  Jennie Wernäng

• Fru talman! Marknadsekonomin måste både tämjas och vårdas i folkets intresse. I fel händer undergräver marknaden sig själv. Det vet vi socialdemokrater alltsedan Hjalmar Brantings dagar.

  Sena betalningar är något som påverkar framför allt små och medelstora företag i hela Europeiska unionen. En grundläggande orsak till sena betalningar är skillnaden i förhandlingsposition mellan en stor kund och en mindre leverantör, och följden blir ofta att leverantören tvingas acceptera oskäliga betalningsvillkor. Långa betalningstider medför en påfrestning på företags likviditet och lönsamhet, vilket kan påverka konkurrenskraften för framför allt små och medelstora företag.

  Det är därför angeläget med skärpta åtgärder för att stävja sena betalningar och förbättra betalningsdisciplinen vid handelstransaktioner. Därmed anser vi socialdemokrater i likhet med EU-kommissionen att det behövs stränga och samordnade regler för att förbättra betalningsbeteendet vid affärstransaktioner inom den gemensamma marknaden. Enligt vår mening går kommissionens förslag inte utöver vad som är nödvändigt, och vi anser således inte att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

  Jag vill vidare påminna om att det vi i dag har att ta ställning till är en subsidiaritetsprövning. Sveriges riksdag har att ta ställning till om ett förslag från EU-kommissionen strider mot EU-fördragen. Det handlar alltså inte om att ta ställning i sak eller till frågan om kommissionens förslag ska genomföras eller inte i föreliggande form. För den åhörare som vill upplysa sig mer kring vad en subsidiaritetsprövning faktiskt innebär hänvisar jag till konstitutionsutskottets mycket omfattande betänkanden i ämnet.

  Inom ramen för denna subsidiaritetsprövning ifrågasätter utskottsmajoriteten, med Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar. Utskottsmajoriteten ifrågasätter dock om det är motiverat med en förordning på området.

  Dessutom anser utskottsmajoriteten att vissa delar av förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen med kommissionens förslag. Det handlar om att förslaget skulle "begränsa avtalsfriheten", bland annat genom att inskränka möjligheten för företag att sinsemellan avtala om betalningstiden och räntesatsen för dröjsmålsränta.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner

  Fru talman! Jag noterar att varken regeringen i sin faktapromemoria eller utskottsmajoriteten presenterat någon beskrivning av hur målsättningarna som EU-kommissionen formulerar för sitt förslag till EU-förordning skulle nås på något annat sätt än det föreslagna, det vill säga genom en förordning, som alltså i ett slag blir gällande rätt i hela Europeiska unionen. Ett EU-direktiv, som endast ställer krav på harmonisering av olika nationella regelverk, har vi haft sedan 2011, fru talman. Detta direktiv har utvärderats, och slutsatsen har dragits att endast ett direktiv inte har fungerat.

  Därtill har varken regeringen eller utskottsmajoriteten förklarat på vilket eller vilka andra sätt de uppsatta målen skulle kunna nås om betalningstid eller räntesats för dröjsmålsränta inte regleras i den föreslagna EU-förordningen. Man talar i allmänna ordalag om att nya regler "bör bygga på avtalsfrihet och balansera parternas intressen. Utgångspunkten bör vara att befintliga EU-instrument genomförs korrekt och effektivt innan nya åtgärder föreslås."

  Fru talman! Att bekämpa sena betalningar handlar om att förhindra att marknadsekonomin försämrar sin potential. Detta initiativ bidrar till innovation och ekonomisk tillväxt genom ett bättre företagsklimat på den inre marknaden.

  Att bekämpa sena betalningar har också gynnsamma effekter för det offentliga. Det blir färre konkurser, och de därmed sammanhängande kostnaderna för statskassan blir lägre.

  Att bekämpa sena betalningar innebär en väsentlig regelförenkling. Det blir samma tydliga regler för betalningar vid affärstransaktioner i hela EU. Enkelt!

  Här i riksdagen har vi socialdemokrater drivit frågan om sena betalningar åtminstone sedan 2012. Jag tillåter mig att citera ur en socialdemokratisk motion på området från den tiden: "Avtalsfriheten är viktig, men den är alltid begränsad av de ramar samhället sätter för marknadsekonomin. Om effektiviteten i marknadsekonomin förbättras genom kortare betalningstider och möjligheterna för fler jobb därmed ökar är det rimligt att överväga relevanta åtgärder. Små och medelstora företag har ofta påtagliga problem med såväl finansiering som likviditet, inte minst under den första tiden. Att nu förbättra situationen för små företag i dessa avseenden är inte minst viktigt mot bakgrund av de varsel och den stigande arbetslöshet som vi får rapporter om dagligen."

  Jag vill också att alla ska veta att riksdagen vid behandlingen av den socialdemokratiska motionen 2012 biföll vår reservation och gjorde följande tillkännagivande: ".uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider".

  Skälet till att vårt förslag vann riksdagens bifall den gången var att SD röstade för, medan de nuvarande regeringspartierna röstade emot. Men nu har alltså SD bytt fot och står inte längre på de små och medelstora företagens sida.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner

  Vi socialdemokrater välkomnar att arbetet får fortsätta för att förbättra villkoren för små och medelstora företag i hela Europeiska unionen. Det vill jag att många stenhårt arbetande företagare och deras anställda runt om i Sverige ska veta.

  (Applåder)

  2023-11-22 09:45:50

  

  Markus Kallifatides

• Fru talman! Subsidiaritetsprincipen är en grundläggande princip inom EU som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna, företagen och organisationerna som möjligt och att EU endast ska agera när åtgärder på unionsnivå ger mer effekt än åtgärder som beslutas på nationell, regional eller lokal nivå.

  Vi har i dag ett ärende där det huvudsakliga målet med kommissionens förslag är att minska antalet sena betalningar vid handelstransaktioner i syfte att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och därigenom bidra till en välfungerande inre marknad. Men, fru talman, det finns väldigt många andra saker man kan göra i stället för att likrikta överenskommelser mellan näringsidkare. Att långa betalningstider är ett problem för företag är ett faktum. Men regelkrångel, försvårande regler, piratkopiering och ineffektiva myndigheter är ett större problem som vi bör titta på innan man gör ännu mer regleringar från EU. Det är något som i stället ska hanteras på nationell nivå.

  Fru talman! Vi kristdemokrater ifrågasätter inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar. Vi ifrågasätter om det är motiverat med en förordning på det här området. Dessutom anser vi att vissa delar av förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med kommissionens förslag.

  Förslaget från kommissionen är att längsta betalningstid för en faktura ska vara 30 dagar i hela EU. Det anser vi kristdemokrater vara en angelägenhet för varje enskild nation att besluta om. Vi framhåller vikten av rätt beslut på rätt plats, och i det här ärendet är rätt plats just nationell nivå. Därmed anser vi kristdemokrater att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det här behöver analyseras närmare.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 20.)

  2023-11-22 09:52:22

  

  Lili André