Hanteringen av Nya Ostkustbanan

Debatt i text

• Herr talman! Samuel Gonzalez Westling har frågat mig om jag har för avsikt att ha en dialog med Trafikverket vad gäller genomförandet av utbyggnaden av Ostkustbanan, till exempel gällande stationslägen och hastigheter. Han har också frågat hur regeringen avser att säkerställa att kostnadseffektiva och genomförbara alternativ utreds i god tid innan avgörande beslut fattas samt hur jag ser på risken att detta kan försvåra eller försena den fortsatta dubbelspårsutbyggnaden längs Norrlandskusten.

  Jag vill inleda med att säga att utbyggnad av den sträcka på Ostkustbanan som Samuel Gonzalez Westling tar upp i sin interpellation, det vill säga sträckan från Enånger via Hudiksvall upp till Stegskogen norr om Hudiksvall, inte ingår i den gällande trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033.

  Trafikverket har emellertid utrett hur kapaciteten längs Ostkustbanan skulle kunna utvecklas genom utbyggnad till dubbelspår. Utifrån denna strategi skulle Enånger–Stegskogen kunna vara en kommande etapp för en eventuell fortsatt utbyggnad.

  Trafikverket har arbetat vidare med en så kallad lokaliseringsutredning för sträckan, där myndigheten nu har fattat det beslut som Samuel Gonzalez Westling refererar till, det vill säga beslutet om vilken korridor som är aktuell för fortsatt utredningsarbete.

  Innan fortsatt planering kan ske behöver objektet dock finansiering. Det innebär att regeringen behöver fatta beslut om att objektet ska ingå i en framtida nationell plan för transportinfrastrukturen. Trafikverket är den myndighet som arbetar med utredning och planering av eventuella framtida arbeten.

  Vad gäller Samuel Gonzalez Westlings fråga gällande att säkerställa att kostnadseffektiva alternativ utreds vill jag understryka att regeringen ser allvarligt på att stora kostnadsökningar uppstår i infrastrukturprojekt. Regeringen arbetar aktivt med kostnadskontroll för att få mer infrastruktur för pengarna.

  Inför den kommande nationella planen har regeringen i direktiven till Trafikverket exempelvis tryckt på att det är av största vikt att tidiga kostnadskalkyler är så väl underbyggda som möjligt och att projekten präglas av god budgetdisciplin så att kostnadskalkylerna inte överskrids.

  Den ekonomiska ramen för nästa planperiod, 2026–2037, uppgår till 1 171 miljarder kronor. Det är en historiskt stor satsning där vi ökat infrastrukturramen med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden. Även om det är en historisk satsning vill jag samtidigt påpeka att behoven inom infrastrukturen är stora och att det kommer att vara nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder.

  Det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Det är därför för tidigt att svara på frågan om vilka objekt som kommer att rymmas i den nya planen.

  Nu inväntar regeringen Trafikverkets förslag till nationell plan för den nya planperioden. Detta ska redovisas senast den 30 september. Planförslaget kommer då att remitteras brett till och med den 30 december. Regeringen avser att fatta beslut om fastställelse av den nya planen under våren 2026.

  2025-09-26 10:31:00

  

  Andreas Carlson

• Herr talman! Om jag förstår ministern rätt vill han alltså inte uttala sig om huruvida han tycker att det är bättre om en station ligger i centrum av en stad, där folk bor, eller utanför. Jag har väldigt svårt att förstå det. Forskningen är ju tydlig när det gäller det här. Det är bättre att den ligger inne i stan, eftersom det är då trafiken och resandet ökar. Det är inte en fråga där man kan diskutera vad som är bättre eller sämre.

  Jag förstår att ministern inte vill ta ställning. Om han nu skulle säga att han tycker att det är bättre att stationen ligger inne i stadskärnan skulle han nämligen riskera att gå emot sig själv i och med att han sedan kan komma att fatta ett beslut om att flytta stationen i Hudiksvall. Det är en sådan flytt som blir effekten av det här, och jag tycker att det vore djupt olyckligt. När vi planerar så omfattande saker som infrastruktursatsningar – investeringar i Sveriges framtid – borde vi ta hänsyn till vad som är bäst för dem som bor på platsen.

  Jag tror inte att Trafikverket över huvud taget skulle lyfta upp frågan på bordet om att flytta stationen i Göteborg utanför stadens centrum eller flytta stationen i Stockholm utanför staden. Nej, man gör det här för att det handlar om Norrland. Det är lite talande att den här regeringen inte har någon minister som kommer från Norrland. Det talar sitt tydliga språk när man ser vilken politik som utformas. Men jag hoppas från djupet av mitt hjärta att regeringen kommer till besinning och fattar ett beslut som innebär att man inte kommer att placera stationer utanför stadskärnan, framför allt inte den som ska byggas i Hudiksvall.

  2025-09-26 10:51:43

  

  Samuel Gonzalez Westling

• Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, även om det i praktiken kanske inte var ett svar på just de frågor jag ställde. Det var mer av ett generellt resonemang om kostnadskontroll och prioriteringar, och kanske också en klapp på huvudet när det gäller vad som ingår i den nuvarande nationella planen.

  Detta berör dock inte den faktiska hanteringen av nya Ostkustbanan, och framför allt inte de alternativ som Trafikverket nyligen har fattat beslut om när det gäller sträckning och stationsläge i just Hudiksvall – som råkar ligga i Gävleborgs län där jag bor. Där förordar man nu ett förslag som skulle placera stationen utanför stadens centrum – där stationen ligger i dag. Man ska flytta den utanför centrum.

  Det är just detta som är kärnan här. Att lägga en ny station utanför stadskärnan är inte bara ett dåligt beslut ur ett resenärsperspektiv. Det är ett samhällsekonomiskt tveksamt beslut. Vi vet att centrala stationslägen ger ett högre resandeunderlag, bättre tillgänglighet och större potential för stadsutveckling. Att välja ett mer perifert läge skulle också minska nyttan av hela investeringen. Är det så här regeringen tänker att vi ska bygga ny järnväg i Sverige?

  Jag vill också lyfta upp frågan om dialogen med den lokala och regionala nivån. Det finns en bred enighet i regionen – där även ministerns eget parti Kristdemokraterna är med och styr – om att det centrala läget är det bästa i just Hudiksvall. Detta gäller ur både kostnads- och nyttoperspektiv.

  Att Trafikverket går emot den samlade lokala kunskapen är anmärkningsvärt – men man går ju i det här fallet också emot vedertagen forskning. Om regeringen är mån om att hålla nere kostnaderna på sikt borde den också vara mån om att lyssna på dem som har bäst kännedom om platsen i fråga.

  Det är sant att Trafikverkets förslag till ny nationell plan kommer snart. Jag förstår att ministern gärna hänvisar dit, men det är ju nu vi måste få svar på om regeringen är beredd att ta ansvar för att det här projektet genomförs på ett sätt som är både kostnadseffektivt och samhällsnyttigt samt om regeringen är beredd att ompröva ett beslut som riskerar att försvaga hela projektets nytta.

  Anser regeringen – trots att det finns bättre och i det långa loppet billigare alternativ som har stöd både lokalt och regionalt – att det är rimligt att bygga en ny järnväg med stationslägen som aktivt försvårar resande och stadsutveckling?

  2025-09-26 10:34:37

  

  Samuel Gonzalez Westling

• Herr talman! Det är klart att ministern inte ska uttala sig om enskilda objekt innan någonting är klart. Det var inte heller min fråga. Min fråga var om ministern anser att det är lämpligt att man flyttar en befintlig, i dag centralt belägen, station till en plats utanför stadskärnan. Det kan handla om Hudiksvall, och det skulle kunna handla om Fagersta. Det skulle kunna handla om Göteborg, Malmö eller Stockholm. Det är alltså en generell frågeställning: Anser ministern att det är lämpligt att göra det?

  Detta är nämligen själva kärnan i frågan när Trafikverket – på grund av besparingskrav från regeringen, ska sägas – tar fram den här typen av förslag. Det är ganska allvarligt att man i det här fallet gör kortsiktiga besparingar som riskerar att skada den samhälleliga infrastrukturen och samhällsplaneringen på lång sikt.

  Som ministern säger är det här någonting som kommer att komma upp i planen framöver. Man kommer att ta beslut om det i vår, men som vi har hört här har regeringen lovat att det ska stå klart först 2035. Förhoppningsvis kommer väl järnvägen att användas i åtminstone några decennier; den nuvarande järnvägen har ju legat där i nästan hundra år. Därför kanske man ska ha i åtanke att det mest lämpliga möjligen inte är att placera en station utanför stadskärnan.

  Det är det som är min fråga till ministern, och den skulle jag gärna vilja få ett svar på. Tycker ministern att det är rimligt att bygga ny järnväg med stationslägen som aktivt försvårar resande och stadsutveckling, trots att det finns bättre alternativ som är billigare om man ser på det på lång sikt?

  2025-09-26 10:45:06

  

  Samuel Gonzalez Westling

• Herr talman! Jag tackar ledamöterna så mycket för engagemanget i frågan.

  Det är tydligt att behoven när det gäller svensk infrastruktur är stora i hela landet, också i Västernorrland. Isabell Mixter pekar på den situation som följde av det mycket kraftiga regn – de skyfall – som föll över delar av regionen för ett kort tag sedan. Jag var själv på plats dagen efter och såg delar av skadorna, även på den plats där en man olyckligtvis omkom till följd av att en väg och en vägtrumma helt enkelt spolades bort. Det var mycket starka krafter som mötte en sårbar infrastruktur.

  Detta sätter ljuset på att vi behöver rusta upp svensk infrastruktur, även om alla omständigheter kring just infrastrukturen och hanteringen av den också kommer att utredas av både Trafikverket och Haverikommissionen. Jag ser positivt på att man verkligen utreder och går till botten med detta. Samtidigt vilar vi i regeringen inte på hanen i vårt upprustningsarbete, utan vi avsätter medel för att rusta upp både svensk järnväg och vägnätet, där det finns en betydande underhållsskuld. Det är därför vi vet att behoven är stora.

  Ledamöterna pekar på goda argument för en del av infrastrukturen, men det finns stora behov över hela landet. Därför behöver vi invänta Trafikverkets förslag till nationell plan, som alltså kommer redan på tisdag i nästa vecka. Det kommer jag att ta emot, och sedan går det ut på remiss brett till hela landet. Då får regioner och näringsliv komma med synpunkter på de förslag som Trafikverket har tagit fram, och under första halvan av nästa år kommer regeringen att fatta beslut om vilka objekt som ska ingå i den nya nationella planen.

  Den här informationen vill jag inte ska uppfattas som en klapp på huvudet, som interpellanten uttryckte det, utan det är en sakupplysning om var vi är någonstans i infrastrukturplaneringsprocessen. Jag hoppas att riksdagens ledamöter har respekt för den. Det innebär inte att vi värderar ned något objekt jämfört med något annat i det här läget. Tvärtom har vi gett Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag, och vi kommer att få synpunkter på de förslagen. Det kommer att ge oss ett bra underlag för att fatta ett väl avvägt beslut om vad som ska prioriteras framöver.

  Detta gör vi mot bakgrund av att vi nu gör en historiskt stor satsning på infrastruktur. Om man räknar på samma sätt som i nu gällande plan är ökningen 27 procent, 1 171 miljarder kronor, och det är viktigt för att underlätta för resande. Det handlar om pendlare – personer som är beroende av att kunna ta sig från A till B med bilen och personer som vill veta att tågen går och kommer fram i tid. Som godsköpare vill man kunna lita på att järnvägen håller och har kapacitet för de viktiga godstransporter som är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, vilket också är viktigt ur ett beredskapsperspektiv.

  Just därför kan jag i det här läget inte gå in i detalj på olika objekt, herr talman. Det är Trafikverket som har ansvaret att arbeta med en så kallad lokaliseringsutredning, och nu har man tagit fram ett förslag om vilken korridor som är aktuell för fortsatt utredningsarbete. Jag välkomnar synpunkter och diskussion kring det, men det är Trafikverket som tar fram den typen av förslag.

  Innan fortsatt planering kan ske behöver det aktuella objektet finansiering, och förslaget i den nationella planen är ett steg i den diskussionen. Sedan kommer remissynpunkterna förstås att ge ett bra underlag. Jag som minister kan dock inte föregripa planläggningsprocessen och uttala mig om vad som är en lämplig utformning av enskilda objekt.

  2025-09-26 10:40:51

  

  Andreas Carlson

• Herr talman! När det gäller vilka uttalanden jag kan göra i enskilda fall i infrastrukturplaneringen handlar det inte om vilja utan om var man är i processen och vilket ansvar som ligger var. Lokaliseringsutredningarna ligger på Trafikverket. Jag kan inte föregripa planläggningsprocessen och uttala mig om lämplig utformning av enskilda objekt. Det är inte en fråga om vilja utan om vad som ligger i mitt mandat att uttala mig om.

  Om vi hade haft en budget som inte bara var så historiskt stor som vår utan var obegränsad är det klart att man hade kunnat tillgodose fler önskemål i olika delar av landet för att optimera nyttan. Men precis som jag sa i mitt inledande svar, herr talman, är vi i ett läge där behoven fortfarande kommer att vara större än den ram vi har trots en mycket kraftfull ökning av infrastrukturramen. Det är det som Trafikverket förhåller sig till när man tar fram de olika förslagen. Men det kommer förstås att vara en process där alla synpunkter på förslagen noteras och diskuteras. Det kommer att ligga till grund för de beslut som regeringen tar om utformningen framöver.

  Sedan vill jag kommentera den antydan som Samuel Gonzalez Westling gör om att vi inte skulle prioritera Norrland. Vi har, herr talman, fattat ett byggstartsbeslut för Norrbotniabanan. Innan det beslutet kunde fattas hanterade vi en del förvaltningsärenden som hade legat ganska länge på regeringens bord. Vi har även påskyndat investeringar på Malmbanan och tidigarelagt mötesspår och förbigångsspår som ökar kapaciteten i det södra omloppet med hela 30 procent i innevarande nationell plan när de är fullt utbyggda. Vi har också gett ett mycket glädjande besked till stora delar av norra Sverige – och övriga landet – om att vi kommer att ta i kapp hela det eftersatta underhållet på vägsidan. Vi vet att det är en stor utmaning för många, inte minst i norr. Det gapet kommer vi att stänga.

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2025-09-26 10:53:51

  

  Andreas Carlson

• Herr talman! Mitt län, Västernorrland, drabbades i början av september av kraftiga skyfall. Detta ledde till stor påverkan på länets infrastruktur. Tåg spårade ur, och en man dog efter att en väg kollapsat.

  Vi har länge känt till att Sveriges infrastruktur är eftersatt och kräver upprustning. Jag vill dock betona angelägenheten i detta. Vi kan inte ha en landsände som blir avskuren från resten av Sverige.

  Vi diskuterar i dag Ostkustbanan, som sträcker sig mellan Stockholm och Härnösand. Största delen av denna järnväg är enkelspårig, vilket leder till att restiderna blir onödigt långa. Det leder också till problem om tåg blir stående någonstans längs vägen. Då kan inga tåg passera. Nya Ostkustbanan skulle innebära dubbelspår hela vägen och möjliggöra snabbare restider, vilket är oerhört viktigt såväl för industrin som för människor som reser.

  Samuel Gonzalez Westling har ställt viktiga frågor till ministern om stationsläget i Hudiksvall, där Trafikverket har föreslagit ett stationsläge utanför staden. Detta vore djupt olyckligt. Om vi nu äntligen ska få en modern järnväg behöver den vara tillgänglig för människor.

  Svaret från ministern är att regeringen ser allvarligt på olika kostnadsökningar. Jag vill då också betona att nya Ostkustbanan enligt Trafikverket är billigare att färdigställa per kilometer än många andra sträckningar. De räknar med att den kostar 200 miljoner per kilometer. Ostlänken skulle till exempel kosta 600 miljoner per kilometer och sträckan Göteborg–Borås 700 miljoner per kilometer. Med det resonemanget borde regeringen vara väldigt angelägen om att prioritera Nya Ostkustbanan, som alltså har en lägre kilometerkostnad.

  Det är också så att den gamla Ostkustbanan utgör den längsta flaskhalsen i stråket Stockholm–Umeå. Den lever inte heller upp till EU:s krav på en modern järnväg. Medelhastigheten är för låg; EU kräver att hastigheten ska vara minst 160 kilometer i timmen, och på sträckan som vi talar om i dag är hastigheten endast 120 kilometer i timmen – eller så lite som 70 kilometer i timmen, vilket är hastigheten mellan Sundsvall och Härnösand. Det är alltså väldigt angeläget att man löser detta.

  Både Kristersson och Busch har lovat att Nya Ostkustbanan ska stå klar till 2035. Samtidigt säger Trafikverket att byggstart för ett nytt stationsläge i Hudiksvall skulle ske först om tolv år, så frågan är vad som gäller. Hur kommer regeringen att se till att Nya Ostkustbanan kan stå klar till 2035? Den frågan vill jag gärna ha svar på från regeringen. Kommer man att prioritera dubbelspårsutbyggnad på Ostkustbanan så att den står klar 2035?

  2025-09-26 10:37:35

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

  Jag vill gärna följa upp Samuels inlägg om att det här är en principiell fråga. Tycker regeringen att det är lämpligt att man placerar stationer utanför städer? Är det en hållning som regeringen tycker är bra? Skulle vi kunna flytta stationen i Stockholm till Märsta eller till något ställe som är helt perifert? Jag tror helt enkelt att det vore väldigt osannolikt.

  Det här sänder återigen en signal om att norra Sverige och glesbefolkade orter inte är särskilt viktiga, och jag tycker att det är ett väldigt olyckligt sätt att se på det. Vill man underlätta för arbetspendling och för människor att resa är tillgängligheten till exempelvis järnvägen viktig.

  Med anledning av det jag talade om i mitt förra inlägg – att infrastrukturen är otroligt sårbar och att vi nu har sett vad som händer när det kommer kraftiga skyfall och så vidare – vill jag säga att det inte heller är första gången som vår region drabbas av det här. Redan 2023 spårade ett persontåg ur utanför Hudiksvall, och det blev stor påverkan på tågtrafiken även efter det. Det tog lång tid innan man kunde resa på den vanliga järnvägen.

  Det här är ett problem som vi som reser på de här sträckorna upplever hela tiden. Det kan vara tåg som blir stående på grund av elfel eller andra saker, och då kan inga tåg passera. Det är oerhört angeläget att vi får till en dubbelspårsutbyggnad nu, och jag vill jättegärna veta om regeringen kommer att stå fast vid det som Kristersson och Busch har sagt om att Nya Ostkustbanan ska stå klar 2035.

  2025-09-26 10:47:20

  

  Isabell Mixter

• Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för förståelsen för att jag som minister inte kan uttala mig om lämplig utformning av enskilda objekt. Sedan tror jag att vi skiljer oss åt lite grann i synen på innebörden av detta. Lokaliseringen av ett enskilt objekt är ju en del av utformningen. Det är Trafikverket som har uppdraget att arbeta med lokaliseringsutredningar, ta fram förslag och fatta beslut om korridorer och utformning.

  Regeringen har ingen generell ståndpunkt i frågan om det ska vara stationslägen i stadskärnan eller med en viss närhet till stadskärnan. Det finns olika lösningar, inte bara i norra Sverige, som ledamöterna refererar till. Det har gjorts olika bedömningar och olika lösningar längs Västkustbanan till exempel. Det är inte bara en fråga som berör norra Sverige.

  Det är Trafikverket som gör arbetet med att ta fram lokaliseringsutredningar. Det är också så att planeringen styrs av lagen om byggande av järnväg. Det är alltså ett lagstadgat ansvar som Trafikverket har. Lagstiftningen innebär att flera olika avvägningar ska göras och innehåller krav på samråd med länsstyrelsen, berörda kommuner och givetvis berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter samt de enskilda som särskilt berörs. Jag förutsätter att den lagstadgade planeringsprocessen följs.

  När det gäller vilka objekt som ska ingå i den nya nationella planen är det precis som jag sa, herr talman – vi får ett förslag på bordet på tisdag nästa vecka. Det kommer inte att ligga särskilt länge på bordet innan det skickas ut direkt till regioner och näringsliv på en väldigt bred remiss för att vi ska få in synpunkter från alla delar av landet och sedan kunna fatta beslut om vägen framåt i den nationella planen under första halvan av 2026.

  2025-09-26 10:49:21

  

  Andreas Carlson