Registrering av utländsk påverkan

Debatt i text

• Herr talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för en lagstiftning som ålägger aktörer som agerar på uppdrag av främmande makt och med en antagonistisk agenda att registrera sig. Nima Gholam Ali Pour har även frågat mig om jag bedömer att en sådan lagstiftning skulle bidra till ökad transparens och stärka rättsväsendets möjligheter att identifiera organisationer, samfund och andra aktörer som tjänar främmande makt och har antagonistiska avsikter. Ytterligare en fråga är om jag delar bedömningen att organisationer och företag i Sverige kan verka som ombud för främmande makt utan tillräcklig insyn och, om så är fallet, vilka åtgärder jag avser att vidta.

  Det är väl känt att främmande makt på olika sätt försöker att påverka Sverige och övriga Europa genom exempelvis hot, sabotage och otillbörlig informationspåverkan.

  Svenska myndigheter, bland annat Säkerhetspolisen, bedriver ett omfattande underrättelsearbete och agerar för att på olika sätt begränsa handlingsutrymmet för främmande makts påverkansförsök i Sverige. Samtidigt arbetar regeringen aktivt för att stärka skyddet av Sveriges säkerhet. Arbetet innefattar bland annat åtgärder för ökad insyn i verksamheter med kopplingar till främmande makt.

  Sommaren 2027 träder en ny lag i kraft som innebär ökad insyn i lobbyverksamhet. Förslaget innebär att lobbyister ska registrera sig hos Kammarkollegiet och redovisa uppgifter om sin kommunikation med vissa politiska beslutsfattare. Vid samma tidpunkt träder en lagändring i kraft som innebär skärpningar i reglerna om partifinansiering. Bland annat förbjuds politiska partier ta emot utländska bidrag.

  Inom EU pågår också förhandlingar om det så kallade transparensdirektivet. Detta förslag syftar bland annat till att öka insynen i verksamheter som innebär intresserepresentation på uppdrag av tredjeland där syftet är att påverka samhällsutvecklingen eller offentliga beslutsprocesser i medlemsstaterna.

  I syfte att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom utländsk finansiering tillsatte regeringen i maj förra året en utredning. I juni i år tog jag emot utredningens betänkande, som heter Ett nytt regelverk för granskning av utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter. Utredaren föreslår en ny lag som innebär att större bidrag från utländska finansiärer ska anmälas och kunna förbjudas om de bedöms skada Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller om mottagaren motverkar samhällets grundläggande värderingar. Vi har just skickat ut betänkandet på remiss.

  I det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder är det mycket viktigt att våra myndigheter har rätt verktyg för att begränsa handlingsutrymmet för främmande makts påverkansförsök. Efter att betänkandet har varit på remiss kommer vi att arbeta aktivt med att analysera utredningens förslag och remissvaren och också komma till konkret handling.

  2026-08-11 13:05:24

  

  Gunnar Strömmer

• Herr talman! Jag har inte mycket mer att tillföra än att säga att jag tycker att det är väldigt bra att vi lyfter upp dessa frågor och att vi också inventerar behovet av ytterligare lagstiftning.

  Jag tycker att det är mycket rimligt att Sverige tittar på andra länder i västvärlden och ser hur de hanterar olika typer av hot mot sin inre säkerhet. Området som vi nu diskuterar är inget undantag i det avseendet.

  Återigen: Utmärkt att frågorna lyfts fram och att vi diskuterar dem här i dag! Vi blickar framåt och har uppenbarligen mycket mer att göra under kommande år.

  2026-08-11 13:16:58

  

  Gunnar Strömmer

• Herr talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag.

  Jag har inget rakt besked vad gäller just det konkreta förslag som lyfts fram här. Men jag har inga problem med att på ett allmänt plan, utan att gå in på de enskilda exemplen i inlägget, bekräfta att det finns betydande hot mot Sveriges inre säkerhet från både våldsbejakande extremister och statliga aktörer av olika valörer som agerar aktivt i Sverige för att främja sina intressen. De här hoten kan uppträda på olika sätt.

  Jag tycker att vi nu tar steg för att få mycket bättre kontroll över detta. Det handlar om hur nationella resurser används till exempel i civilsamhället, i studieförbundsverksamhet eller annat. Vi riktar också ljuset mot trossamfunden och utländsk finansiering och påverkan som kommer från det hållet.

  De processerna är igång – låt oss se vart de för oss! Jag är i varje fall övertygad om att det finns ett stort behov av ytterligare åtgärder, och dem ska vi vidta om vi får medborgarnas förtroende att styra även efter valet den 13 september.

  2026-08-11 13:11:43

  

  Gunnar Strömmer

• Herr talman! I dag har vi kriminella gäng som utför uppdrag på beställning av främmande makt. Med den lagstiftning som vi diskuterar här i dag skulle en sådan företeelse ha kunnat upptäckas mycket tidigare. När Sveriges fiender kan använda sig av civilsamhället och trossamfunden utan att vi agerar går de vidare till gängen.

  Genom åren har det förekommit många exempel på politiker i Sverige som haft nära band till diktatoriska regimer. Vi har så många moskéer som är finansierade av främmande makter att den här regeringen, som justitieministern har nämnt, har arbetat för att införa en lag för att förbjuda sådan finansiering. Det är uppenbart att främmande makter, särskilt de som sprider extremism eller vill destabilisera Sverige, har hittat en lucka i lagstiftningen. Man har sett hur islamiska trossamfund kan påverkas med pengar. Man har sett hur diasporornas civilsamhälle kan påverkas. Man har också sett hur detta påverkar politiken.

  Här behövs lagstiftning som skapar transparens kring vem som agerar i vems intresse. Är det så att någon bildar en förening på uppdrag av ett annat land som har en antagonistisk hållning gentemot Sverige är det inte för mycket begärt om man kräver att den föreningen ska registrera att den faktiskt verkar för ett annat land. Länder som USA och Storbritannien har redan sådan lagstiftning därför att de vill veta hur andra länder agerar i deras länder.

  Det här handlar inte om att förbjuda människor att ha internationella kontakter. Det handlar inte heller om att förbjuda organisationer att företräda andra länders intressen. Det handlar om transparens. Om någon verkar på uppdrag av en främmande makt ska det vara känt. Då kan myndigheter, journalister, politiker och allmänhet själva bedöma den verksamhet som bedrivs.

  Jag tror faktiskt att de flesta svenskar skulle tycka att detta är en självklar princip. Om någon företräder ett företag är det i normalfallet känt. Om någon företräder en intresseorganisation är det också känt. Då är det inte orimligt att den som företräder en främmande stat också redovisar det. Jag har svårt att se varför Sverige skulle ha mindre behov av transparens och säkerhet än Storbritannien, USA eller Frankrike, som alla har infört sådan lagstiftning.

  Det har funnits moskéer och föreningar som har fått bidrag från en kommun fram till dess att det kommit fram att det har funnits kopplingar mellan den moskén eller föreningen och en diktatur. Det vore bättre att redan från början kräva att de personer och organisationer som agerar på uppdrag av främmande makt faktiskt redovisar detta så att politiker och myndigheter har korrekt underlag när de fattar beslut om till exempel bidragsgivning.

  Herr talman! Den som inte har något att dölja har heller inte något att frukta av ökad transparens. Om man agerar på uppdrag av en främmande makt ska det vara känt. Sverige ska inte vara en frizon där främmande makters ombud kan agera i det fördolda.

  Regeringen har tillsatt många utredningar som jag tycker har lett till bra förslag. Den arbetar med det här problemet. Men något så självklart som att man ska registrera sig om man agerar som ombud för främmande makt borde den ha tillsatt en utredning om för länge sedan. Det finns länder, som USA och Storbritannien, som redan har sådan lagstiftning.

• Herr talman! Jag har lämnat in en interpellation där jag lyfter frågor om lagstiftning i andra västerländska länder som ålägger organisationer eller personer att registrera sig om de agerar på uppdrag av främmande makt. Detta har under lång tid varit ett problem i Sverige. Länder som har en fientlig hållning gentemot Sverige har genom civilsamhället och trossamfund bedrivit verksamhet som varit destabiliserande och utgjort ett hot mot vissa svenska medborgare.

  Specifika exempel är Imam Ali Islamic Center, som har fungerat som en plattform för iransk underrättelsetjänst. Andra exempel är de moskéer som har kopplingar till den turkiska staten och bedriver transnationellt förtryck. Det finns otaliga influencers och kommentatorer i Sverige med nära kopplingar till regimen i Iran. Det finns kristna samfund med nära band till Ryssland. Exemplen är många. Ingen av dem har någonsin behövt redogöra för om de verkar på uppdrag av främmande makt, eftersom några sådana krav inte finns i Sverige.

  Problemet är uppenbart. Vi har länder som i vissa fall har en fientlig hållning till Sverige och genom personer och organisationer kan skapa oroligheter i Sverige eller i värsta fall även skada och döda människor.

  Vissa myndigheter som arbetar med säkerhetsfrågor vet vilka dessa personer eller organisationer är, men alla gör inte det. Och allmänheten och politikerna är inte medvetna om vilka personer och organisationer i Sverige som egentligen representerar utländska intressen, särskilt inte vilka som vill skada Sverige.

  Detta har orsakat problem här i Sverige. Ett exempel är den eritreanska festival som anordnas på Järvafältet. Det finns tydliga kopplingar mellan diktaturen i Eritrea och den festivalen, men det är först på senare år som det har blivit allmänt känt.

  Problemet här är att diktaturer som utövar transnationellt förtryck genom civilsamhället kan anordna till exempel festivaler i Sverige och öka sitt inflytande i den berörda diasporan. Det finns ingen lag som ålägger organisationer eller personer att registrera att de agerar på uppdrag av främmande makt.

  För knappt två månader sedan kom en nyhet om att en handläggare vid Migrationsverket hade avskedats för att han lämnat över uppgifter till en iransk underrättelseofficer. Denna person anordnar även en iransk festival i Stockholm och utger sig för att vara en del av oppositionen mot regimen. Det finns självklart hur många exempel som helst. Anledningen är att Sverige är ett fritt och öppet samhälle. Självklart kommer Sveriges fiender att utnyttja denna öppenhet för att bedriva diverse verksamheter som är säkerhetshotande.

  Här behövs lagstiftning som kräver att de som agerar på uppdrag av främmande makt faktiskt berättar detta genom någon form av anmälan eller registrering så att man vet vilka dessa människor är. Jag tycker att det är mycket märkligt, med tanke på den oroliga situationen i omvärlden och hoten mot Sverige, att vi inte redan har sådan lagstiftning eller har tillsatt en utredning för att ta fram sådan lagstiftning. Jag undrar om justitieministern håller med mig.

• Herr talman! Jag vill tacka justitieministern för debatten. Jag vill också tacka för att jag får visst medhåll från justitieministern.

  Om man agerar på uppdrag av en främmande makt ska det vara känt för journalister, myndigheter och allmänhet här i Sverige. Det är inget kontroversiellt krav att ställa. Så som världen ser ut är det faktiskt ett mycket rimligt krav.

  I många år har vi haft flyktingspionage här i Sverige. Det har varit ett jättestort problem, och det har möjliggjorts av att vissa trossamfund och föreningar har agerat på uppdrag av främmande makt. Det har funnits kopplingar där, och man har inte behövt redogöra för detta eftersom Sverige inte har haft lagstiftning som kräver sådan redogörelse.

  Samtidigt har Storbritannien, USA och Frankrike kommit fram till att öppenhet kring vem som agerar på främmande makters uppdrag faktiskt stärker både demokratin och den nationella säkerheten. Jag har svårt att förstå varför samma princip inte skulle kunna gälla i Sverige.

  Om regeringen anser att utländsk påverkan är ett allvarligt hot, vilket regeringen gör, borde nästa steg vara att skapa den transparens som krävs för att möta det hotet. Då måste man ta nästa steg och kräva att de som agerar på uppdrag av främmande makt inte kan göra detta i det fördolda. De måste registrera sig.

  Det är särskilt viktigt att länder som Iran, Kina och Ryssland inte kan använda sig av det svenska civilsamhället eller trossamfund i Sverige för att påverka opinionen i Sverige eller destabilisera landet. Så länge vi inte kräver registrering av utländsk påverkan kommer Sveriges fiender att använda sig av diverse organisationer och personer för att ställa till med oreda här i Sverige.

  2026-08-11 13:17:35

  

  Nima Gholam Ali Pour

• Herr talman! Tack, Nima Gholam Ali Pour, för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!

  Det råder ingen tvekan om att det är en kärnuppgift för den här regeringen att värna medborgarna och att värna det fria, öppna samhället mot alla andra hot mot både den yttre och inre säkerheten.

  När det gäller den inre säkerheten vet vi att hoten kommer från olika håll. De kommer från den organiserade brottsligheten, förstås, och från terrorism, våldsbejakande extremism och statliga aktörer – inte sällan i samspel med varandra på olika sätt.

  Vi tar med oss det vi talat om i dag när vi blickar framåt. Vi gör väldigt mycket, och mycket är på gång, men mer kommer att behöva göras. Vi ska utan tvekan titta på vad som ytterligare görs i andra länder för att få inspiration för egen del.

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2026-08-11 13:19:40

  

  Gunnar Strömmer