Tillträde till säkerhetskänsliga anläggningar
Debatt i text
Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig om hur jag och regeringen bedömer de säkerhets- och försvarspolitiska riskerna med att illegal eller oregistrerad arbetskraft förekommer i eller i anslutning till säkerhetskänsliga anläggningar.
Hanna Westerén har även frågat om jag och regeringen har en nationell lägesbild av förekomsten av otillåten eller okontrollerad arbetskraft inom skyddsvärd verksamhet, och vad den i sådana fall visar, samt om jag och regeringen anser att nuvarande säkerhetsskydd och tillsyn är tillräckligt, särskilt i komplexa entreprenad- och underleverantörsled, för att säkerställa kontroll över vilka individer som får tillträde till dessa miljöer.
Hanna Westerén har därutöver frågat vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att motverka att entreprenadkedjor utnyttjas för att kringgå kraven på säkerhetsprövning eller möjliggöra infiltration av verksamheter av betydelse för totalförsvaret, om jag och regeringen avser att skärpa kraven på kontroll, uppföljning och ansvar för beställare och verksamhetsutövare inom exempelvis energisektorn, transportinfrastruktur och industrikritiska noder samt hur jag och regeringen säkerställer att upptäckta fall inte enbart hanteras som arbetsrättsliga eller migrationsrelaterade avvikelser utan också analyseras ur ett säkerhetshotsperspektiv och bidrar till en sammanhållen nationell hot- och sårbarhetsbild.
Kraven på säkerhetsskydd förändras kontinuerligt i takt med utvecklingen i omvärlden och på informationsteknikområdet. Samtidigt sker en ökning av säkerhetskänslig verksamhet som bedrivs i enskild regi och ökad internationell samverkan. Det försämrade omvärldsläget ställer särskilt höga krav på de verksamhetsutövare som ansvarar för viktiga funktioner i samhället, till exempel infrastruktur samt produktion och transporter av nödvändiga varor och tjänster, och som löpande träffar avtal med andra aktörer.
Under senare tid har det uppstått situationer där det funnits behov av att ändra eller avsluta avtalsförhållanden som har inneburit risker för Sveriges säkerhet men där det har visat sig att avtalsförhållandet inte omfattats av den befintliga ingripandemöjligheten i säkerhetsskyddslagen (2018:585).
Mot denna bakgrund föreslog regeringen i propositionen Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2025/26:182) nya verktyg i syfte att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i pågående avtals- och samarbetsförhållanden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt. Förslaget ger även tillsynsmyndigheten möjlighet att fatta tillfälliga beslut för att snabbare kunna ingripa mot avtal som anses innebära risker för rikets säkerhet. Den 1 juli 2026 trädde dessa lagförslag i kraft.
Förslagen innebär också att de aktörer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet behöver anmäla till sin tillsynsmyndighet att den här typen av känsliga avtal har ingåtts. Verksamhetsutövarna kan då tvingas att genomföra ytterligare säkerhetsskyddsbedömningar och lämplighetsprövningar om myndigheterna anser att det behövs för att kunna bedöma om förfarandet är olämpligt från säkerhetsskyddssynpunkt. Med dessa ändringar stärks skyddet av säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. Därefter faller det på aktuella verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter att säkerställa att reglerna efterlevs. Säkerhetspolisen har tagit fram olika vägledningar och informationsfilmer som syftar till att ge stöd i arbetet med att tillämpa säkerhetsskyddsregelverket. Vägledningarna är riktade till verksamhetsutövare och finns tillgängliga på myndighetens webbplats.
2026-08-11 20:38:08


Pål Jonson
Fru talman! Tack, Pål Jonson, för det fylliga svaret! Det låter positivt och uppmuntrande inför framtiden att det är en mer träffsäker lagstiftning på plats.
Jag tror att det är viktigt att stanna upp för några ögonblick och verkligen titta på vad det är vi pratar om. Statsrådet har lyft fram regelverk, ansvarsfördelning och tillsyn, och det är otroligt viktigt. Men jag tror att vi också måste bli tydligare kring omfattningen, alltså hur omfattande det här är.
Jag var tidigare verksam i skatteutskottet. Nu är jag verksam i försvarsutskottet. Även där pratade vi om arbetslivskriminalitet och om hur systemhotande den är för vårt samhälle i stort. Men pratar vi om arbetslivskriminalitet och oregistrerad arbetskraft i säkerhetskänsliga verksamheter kan vi alla vara väldigt illa ute.
Jag ska ge ett exempel på det jag pratar om. En väldigt stor producent av insatsvaror eller kritiska råvaror för oss alla hade arbetskraft som befann sig på en arbetsplats under slavliknande villkor. Det är problematiskt av många skäl.
Det är problematiskt rent mänskligt, för ingen ska behöva ha det så. Det är också problematiskt för att det är otryggt och farligt för oss alla att dessa förhållanden förekommer hos till exempel en energiproducent i det här fallet. Det är som sagt också någonting som är systemhotande. Vi måste ha koll på vilka som rör sig i Sverige i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge, och vi måste framför allt ha koll på vilka som rör sig i kritiska verksamheter.
Jag tyckte att jag hörde Pål Jonson säga att det här är ett ökande problem. Det var lite det jag också efterfrågade, alltså en bedömning av hur det faktiskt ser ut, vad det är vi behöver förhålla oss till och vilka mått och steg som behöver vidtas framöver. I min tidigare utskottsverksamhet blev det som sagt väldigt tydligt att arbetslivskriminaliteten är systemhotande, men det är också inom försvarsområdet oerhört viktigt att vi vet vilka som rör sig på och omkring anläggningarna.
Jag skulle än en gång vilja efterfråga och påtala vikten av en samlad nationell lägesbild. Även om jag nu fick fler svar än tidigare tycker jag fortfarande att svaren är svävande. Jag anser att det är en viktig principiell fråga att kunna säkerställa att det är personer med papper i ordning som befinner sig på arbetsplatser. Det är en sak på vanliga arbetsplatser, men säkerhetskänsliga anläggningar är ju ytterligare flera nivåer upp.
När det gäller den samlade nationella lägesbilden vill jag än en gång säga att jag menar att den är viktig och angelägen.
Jag funderar också på om försvarsministern bedömer att vi behöver vidta fler åtgärder. Finns det anledning att ytterligare följa upp det potentiella säkerhetshot som skulle kunna utgöras av okontrollerad och oregistrerad arbetskraft på säkerhetskänsliga anläggningar?
Fru talman! Det var också ett rätt långt svar eftersom det var sex frågor i interpellationen, som tog lite tid att arbeta igenom.
Interpellationen berör ett viktigt område, inte minst åtgärder för att motverka olika typer av hybridhot men också olovlig underrättelseinhämtning. Den träffar just säkerhetsskyddslagen, som handlar om rikets säkerhet – eller Sveriges säkerhet, som vi numera kallar den.
Det är ett växande problem med olika hot, risker och sårbarheter när det kommer till svensk säkerhet, inte minst att främmande makt ökar sin underrättelseinhämtning. Men det kan också finnas risk för sabotage och terrorangrepp, så det finns starka skäl.
Jag tycker att Hanna Westeréns interpellation var än mer angelägen tidigare. Vi har identifierat samma problem. Vi har också fått ny lagstiftning på plats, och den tror jag kommer att träffa mycket av det problem som Hanna Westerén är ute efter.
När det kommer till olika bedömningar av förekomsten och volymen har jag inte en exakt myndighetsuppgift. Det jag har sett är en bedömning om något fall per år under det senaste årtiondet. Det har säkert hänt under det senaste året. Sedan är det svårt att bedöma vad som är en arbetsmarknadsfråga – ingen ska arbeta i olika typer av entreprenadverksamhet utan riktiga avtal – och vad som träffas av säkerhetsskyddslagen. Det är inte två exakt likadana saker. Men med det sagt har jag sett ett tiotal fall under det senaste årtiondet.
Sedan gör naturligtvis underrättelsetjänsterna det som heter SÅB, säkerhetsunderrättelseårsbedömandet, i sin säkerhets- och hotbildsverksamhet. Men det redovisas inte öppet utan omges av sekretess på grund av främmande makts stora intresse kopplat till den här typen av bedömningar. Men för att stärka vår förmåga att agera mot hybridhot har vi – det är välkänt – kraftfullt förstärkt både underrättelse- och säkerhetstjänsten i Sverige under en lång tid.
Nu har vi som sagt ny lagstiftning på säkerhetsskyddsområdet, som innebär mycket större rådighet för tillsynsmyndigheter att gå in där det problem som Hanna Westerén påtalar finns i olika typer av avtalsförändringar. Den här lagstiftningen kan också träffa sådant som skedde före 2021, alltså innan den nya säkerhetsskyddslagen trädde i kraft. Det här är alltså ett kraftfullt instrument som förhoppningsvis kommer att göra att vi kommer till rätta med många av de problem som Hanna Westerén påtalar.
Det som sker är på sedvanligt sätt att en säkerhetsprövning genomförs. Då kan man klassas från klass 1 till klass 3. På sedvanligt sätt kommer då Säkerhetspolisen att kunna kontaktas, och så kan man naturligtvis gå på belastningsregister och misstankeregister, ett antal intervjuer och så vidare för att se till att personer som hanterar säkerhetskänslig verksamhet i olika grader också har den korrekta säkerhetsprövningen.
Fru talman! Jag vill bara påpeka att jag vet att Hanna Westerén tidigare har ställt den här interpellationen, eller en liknande interpellation, till Carl-Oskar Bohlin. Det var innan den nya lagstiftningen kom på plats, men regeringen såg problemet. Regeringen agerade genom att komplettera säkerhetsskyddslagstiftningen, och sedan den 1 juli finns det som sagt ny lagstiftning på plats som jag tror kommer att minska problemet kopplat till säkerhetskänslig verksamhet och personer som agerar på områden där det finns säkerhetskänslig verksamhet.
Fru talman! Jag vill ge Hanna Westerén rätt: Det här har varit ett allvarligt problem på ett antal ställen runt om i landet. Jag uppskattar interpellationen och att man lyfter upp den här typen av problem. Det här kan ha konsekvenser för Sveriges säkerhet; där är vi eniga.
Jag vill också understryka att det var just med denna grund som vi presenterade ny lagstiftning som vi från regeringens sida är glada att riksdagen också antog. Vi har nu en helt ny lagstiftning sedan den 1 juli i år som ju till del ska träffa det här problemet, så låt oss ge detta lite mer tid än en månad innan vi jagar ny lagstiftning igen.
Vi ska se till att vi implementerar den lagstiftning som finns och att det finns bra riktlinjer och handledning för att det ska vara lätt att göra rätt i de här sammanhangen. Vi ska också ge tillsynsmyndigheterna det mandat och de resurser som de behöver. Vi får återkomma om det skulle finnas skäl för ytterligare åtgärder.
Med detta sagt vill jag också tacka Hanna Westerén för ett antal interpellationsdebatter i den här kammaren. Jag har alltid uppskattat den konstruktiva tonen och Hanna Westeréns fina arbete också i försvarsutskottet. Jag önskar henne ett varmt lycka till i sitt fortsatta förvärv!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
2026-08-11 20:57:36


Pål Jonson
Fru talman! Tack, försvarsminister Pål Jonson, för möjligheten att debattera det här!
Jag håller nu förmodligen mitt sista inlägg i kammaren, så jag tackar Pål Jonson för mycket givande och respektfulla debatter. Jag tackar talmanskansliet med medarbetare för ett fantastiskt arbete under de snart tolv år som jag har varit ledamot.
För att återvända till interpellationen uppskattar jag också otroligt mycket möjligheten att debattera det här ämnet utan att på något sätt röja operativ eller sekretessbelagd information utan i stället fokusera på skalskyddet och skyddet av våra viktiga verksamheter.
Försvarsministern gör också en väldigt viktig markering kring att detta så småningom inte bara rör de säkerhetskänsliga anläggningarna. Så småningom kommer vi förmodligen att prata om betydligt mer, för vi pratar om samhällskritisk verksamhet som kanske primärt inte är försvarsverksamhet men som ändå är så extremt viktig för att säkra samhällets funktionalitet. Detta kommer att innebära mer att bevaka och mer att skydda och därmed också ett otroligt starkt fokus på att veta vilka som rör sig i våra anläggningar och på våra arbetsplatser så att alla kan känna sig trygga.
Utifrån det Pål Jonson har redogjort för undrar jag avslutningsvis: Behövs det mer? Vad mer ska vi tänka på och beakta när det gäller skyddet av våra säkerhetskänsliga verksamheter? Vad mer kan vi göra? Hur kan vi säkra våra verksamheter? Har jag uppfattat det korrekt att illegal arbetskraft och arbetslivskriminalitet ur försvarsministerns perspektiv utgör säkerhetshot?
2026-08-11 20:55:34


Hanna Westerén
Fru talman! Tack, försvarsminister Pål Jonson, för svaret!
Bakgrunden till min interpellation är enkel. Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Vi bygger upp totalförsvaret, stärker vår beredskap och investerar stora resurser i att skydda verksamheter som är avgörande för vårt lands säkerhet. Samtidigt, som jag beskriver i interpellationen, bygger många av de här verksamheterna på omfattande entreprenad- och underleverantörskedjor. Det gäller i energisektorn, transportinfrastrukturen och andra verksamheter av stor betydelse för Sveriges funktion och motståndskraft. Det innebär att många människor dagligen rör sig i eller i anslutning till miljöer som kan vara säkerhetskänsliga.
Min fråga till statsrådet handlar om vad som händer när personer som inte borde finnas där ändå gör det. Därför undrar jag hur regeringen ser på de säkerhets- och försvarspolitiska riskerna när olaglig eller oregistrerad arbetskraft förekommer i eller omkring säkerhetskänsliga verksamheter. Vi vet ju att det har förekommit i Sverige vid ett flertal tillfällen. Jag anser att det här är rimliga frågor, och jag tycker också att det är nödvändiga frågor i det läge vi befinner oss i.
Pål Jonsons svar beskriver förändringar i säkerhetsskyddslagstiftningen. Det redovisas verktyg som tillsynsmyndigheterna fått och skyldigheter som verksamhetsutövarna har. Jag saknar dock några svar.
Jag frågade om regeringen har en samlad nationell lägesbild av förekomsten av otillåten eller okontrollerad arbetskraft i skyddsvärd verksamhet och vad en sådan lägesbild i så fall visar. Jag frågade också hur regeringen bedömer riskerna ur ett säkerhetsperspektiv. Men svaret från Pål Jonson berättar inte om regeringen har en sådan lägesbild och inte heller om man har någon tydlig riskbedömning.
Fru talman! För att kunna bedöma om vidtagna åtgärder är tillräckliga behöver man först veta problemets omfattning. Därför vill jag återkomma till den centrala frågan: Har regeringen i dag en samlad nationell lägesbild av förekomsten av otillåten eller okontrollerad arbetskraft i säkerhetskänsliga verksamheter? Om en sådan nationell lägesbild finns, vad visar den?
2026-08-11 20:41:55


Hanna Westerén
Fru talman! Det finns definitivt ett ökat behov av att driva säkerhetskänslig verksamhet, och det beror på ett antal faktorer som träffas av detta. En faktor är naturligtvis att främmande makt ökar sin underrättelseinhämtning mot Sverige. Säkerhetspolisen, Must och FRA är i sina årsrapporter väldigt tydliga med att underrättelsehotet framför allt kommer från Ryssland men till del även från Kina och Iran, så vi måste helt enkelt anpassa oss.
Det är också så att den här typen av verksamhet expanderar i takt med att totalförsvaret också expanderar geografiskt och volymmässigt. Vi befinner oss ju i en historiskt stor uppbyggnad av totalförsvaret och träffar detta på flera olika områden. Det kommer därför naturligtvis att prägla mycket av de större behoven av att kunna bygga ut säkerhetsskydd till olika grader. Vi har också olika åtgärder för att hindra flaskhalsar i uppbyggnaden av ett starkare säkerhetsskydd.
En tredje dimension är naturligtvis internationaliseringen. Genom att vi numera är allierade inom Nato måste vi också kunna utbyta information som ibland är säkerhetskänslig. Det finns definitivt en expansion kopplat till detta.
När det gäller just förekomsten av arbetskraft som illegalt uppehåller sig inom säkerhetskänslig verksamhet har tillsynsmyndigheterna genom de nya verktyg som finns sedan den 1 juli i år en större rådighet att gå in och avbryta avtal. Större rapporteringskrav på verksamhetsutövaren tror jag också kan minska risken för detta.
Ytterst handlar det naturligtvis om att det inte räcker med bra lagar, utan vi måste också ha bra tillämpning av lagstiftningen. Som vi också lyft upp finns det naturligtvis också olika manualer för hur man ska tillämpa säkerhetsskyddslagen och hur tillsynsmyndigheterna kan agera rådigt och kraftfullt.
Nu, Hanna Westerén, har vi i stora delar berört det som heter säkerhetskänslig verksamhet, det vill säga det som är allra mest känsligt för Sveriges säkerhet och som kan beröra terrorism eller spionage. När det gäller samhällets funktionalitet i övrigt har vi det som kallas för samhällsviktig verksamhet, och det kan ju också träffa andra områden. Det kan beröra energi, kommunikationer och olika typer av betalsystem.
Jag vill också understryka att det inte bara när det gäller säkerhetskänslig verksamhet utan även inom samhällsviktig verksamhet – den verksamhet som ska säkra Sveriges funktionalitet – sker en utbyggnad av säkerhetsskyddet.
Det finns sedan något år tillbaka en EU-lagstiftning som handlar om skydd av kritisk verksamhetsutövning. Det är ett CER-direktiv, som är ett sektorsystem. Också där ska man ha en bättre möjlighet att kunna granska vilka personer som agerar inom ramen för samhällsviktig verksamhet. Även därför kommer det olika typer av bakgrundskontroller och så vidare.
Både inom säkerhetskänslig verksamhet och samhällsviktig verksamhet byggs nu ett bredare arbete upp för att se till att den typen av verksamhet inte försvagas på grund av till exempel risken för sabotage eller olovlig underrättelseinhämtning.