Uppföljningsrapport om minoritetspolitiken

Debatt i text

• Herr talman! Mirja Räihä har frågat mig om jag kommer att genomföra något eller några av förslagen i myndighetens uppföljningsrapport.

  Den 30 mars lämnade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, och Sametinget in rapporten Nationella minoriteter och minoritetsspråk – Minoritetspolitikens utveckling 2025. MUCF tog över ansvaret för den nationella minoritetspolitiken från Länsstyrelsen Stockholm den 1 januari i år. Det huvudsakliga syftet med överflyttningen av verksamheten inom minoritetspolitiken till MUCF är att just säkerställa och stärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter.

  Regeringen har under mandatperioden gjort flera insatser inom minoritetspolitiken. Bland annat har regeringen beslutat om en strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism och om flera åtgärder för att nå målsättningarna inom den. Regeringen har även skapat långsiktighet för språkcentrums verksamhet genom att föra in uppgiften att ansvara för språkcentrum i myndighetens instruktion.

  Insatserna inom ramen för den nationella minoritetspolitiken bidrar till att uppfylla målet för politikområdet. Men det finns fortfarande utmaningar, och det krävs också att ett fortsatt arbete görs för att målet ska uppnås. Rapporten om minoritetspolitikens utveckling 2025 utgör ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete. Med det sagt kan jag inte föregå regeringens kommande arbete inom ramen för den nationella minoritetspolitiken.

  2026-05-19 19:30:08

  

  Parisa Liljestrand

• Herr talman! Jag behöver nog fortsätta att tjata lite om stödet till riksorganisationerna. När nedskärningen är så pass stor som 83 procent för en riksorganisation kommer det att påverka det som ministern uttryckte är så viktigt, nämligen samråd och samverkan. Det kommer kanske inte att räcka för att kunna upprätthålla organisationerna över huvud taget. Sverigefinländarnas delegation bildades år 2000, i nära dialog med den dåvarande regeringen, för att föra den sverigefinska minoritetens talan. Det är alltså bara en av organisationerna.

  Den här mandatperioden har det hänt mycket, men allt har inte varit positivt. Lennart Rohdin, som jag vågar påstå är en verklig expert på minoritetsfrågor, är mycket tydlig i sina åsikter om den förda politiken. Han var utredare åt den tidigare regeringen när det gäller minoritetspolitiken. Han menar att minoritetsfrågorna fungerar därför att de nationella minoriteterna själva tar ett stort ansvar. Det är verkligen inte alltid staten, regionen eller kommunen som ser till att minoritetslagen följs. Det kan vara en förening som har ett äldreboende och på så sätt tar ansvar åt kommunen, eller det kan vara en stiftelse som driver en skola för att kunna bevara språket.

  När regeringen minskade medlen till länsstyrelserna försvårade det för dem att stödja kommunerna, i synnerhet förvaltningskommunerna. Detta har kulturministern och jag debatterat tidigare. Vi har även debatterat flytten till MUCF. Då handlade det inte om att jag var för eller emot utan om att minoritetsorganisationerna blev överkörda efter samrådet. Då var upprördheten stor. Det var 22 organisationer som samlades och sa: ”Gör inte det här nu”, och så gjorde man det ändå. Det var vad interpellationen handlade om.

  Jag tror dock att det kommer att bli bra med MUCF. Jag har läst båda rapporterna, dels om minoritetspolitiken under 2025, dels om romsk inkludering, och jag tycker att de har gjort ett mycket bra jobb. Rapporterna är jättebra, men regeringen behöver ta vara på dem.

  I mitt vanliga liv har jag jobbat mycket med förändringar och verksamhetsflyttar, och det jag saknar i regeringens politik är en konsekvensanalys. Vad blir konsekvenserna för riksorganisationerna när man skär ned på medlen med så mycket som 83 procent för bara en av organisationerna och när man halverar stödet till den romska barn- och ungdomsorganisationen Grif?

  Var finns konsekvensanalysen? Hur kommer det att påverka samrådsmöjligheterna? Hur kommer det att påverka inflytandet för minoritetsgrupperna? Hur kommer det att påverka upprätthållandet av minoritetslagen och det som står i förarbetena till lagen, nämligen att det är viktigt att ge grupperna inflytande över de frågor som berör nationella minoriteter i Sverige?

  Jag förstår att ministern inte kan ta budgetdebatten med mig här. Det här är bara exempel på de skarpa förslag som MUCF lägger fram för regeringen. Jag är rätt nöjd med det, för det kommer givetvis att skapa ett tryck på regeringen att diskutera de här frågorna mer ingående.

  Jag saknar dock en konsekvensanalys. Jag tror att 83 procents sänkning av stödet blir förödande för de organisationer som ska orka samråda och orka ha inflytande och som ska göra det här jobbet och faktiskt hjälpa regeringen med det här.

• Herr talman! Att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande är en central del av målet för politikområdet. Regeringen har årligen samråd med de nationella minoriteterna och har också samråd när det gäller specifika frågeställningar. Ett sådant exempel är MUCF:s uppgifter inom minoritetspolitiken och när MUCF tog över den verksamheten.

  Precis som jag sa tidigare, herr talman, är jag medveten om att det kan finnas utmaningar för de nationella minoritetsorganisationerna när det gäller att delta i samråd och att resurserna inte alltid räcker till i den utsträckning som organisationerna skulle önska för att kunna göra sitt arbete och göra sina röster hörda.

  Jag kan som bekant inte föregripa regeringens arbete med budgetpropositionen, och därför kommer jag att behöva återkomma i frågan om pengar. Den diskussionen kan vi alltså inte ta nu.

  Herr talman! Om jag får vill jag gärna under en liten stund lyfta upp ett lite annat perspektiv som är viktigt här. Ledamoten sa att 22 organisationer samlades och sa att man inte skulle flytta ansvaret till MUCF och att man borde ha lyssnat till det, men jag är inte så säker på att jag håller med ledamoten om det. Ledamoten sa ju själv att hon tror att flytten till MUCF kommer att bli riktigt bra.

  Det är precis det här, herr talman, som är skillnaden mellan den här och den förra regeringen – skillnaden mellan oss i Moderaterna och Socialdemokraterna: Vi moderater vågar fatta beslut även om det riktas kritik mot dem och även om alla kanske inte håller med om att det kommer att bli toppen. Vi vågar fatta besluten ändå, för vi vågar tro på det vi gör.

  Skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är att vi i Moderaterna genomför vår politik därför att vi tror på den, medan Socialdemokraterna genomför sin politik om någon annan säger att det de gör är bra nog. Annars väntar de, herr talman. Resultatet av den politiken och den regeringen ser vi i Sverige i dag. Det är den röran som vår regering har fått städa upp, i område efter område och på departement efter departement.

  Det handlar om minoritetspolitiken. Det handlar om rättspolitiken. Det handlar om polisväsendet. Det handlar om människors rätt till trygghet. Det handlar om människors ansvar. Det handlar om människors rätt att få behålla mer av det som de arbetar ihop. Det ska löna sig att vara en sjyst medborgare i Sverige i dag.

  Vi moderater tror på det vi gör, och det är därför vi genomför det, även om det riktas kritik mot det ibland. Precis på samma sätt tror jag på det vi nu gör inom minoritetspolitiken. Jag tror att det kommer att bli bra på sikt.

  2026-05-19 19:43:22

• Herr talman! Som ministern sa flyttades uppföljningen från Länsstyrelsen Stockholm till MUCF vid årsskiftet. Nu har myndigheten kommit med sin första rapport, och man kan lugnt säga att rapporten innehåller en del skarp kritik mot minoritetspolitiken. Myndigheten lämnar därför skarpa förslag för att minoritetspolitiken ska kunna förbättras.

  Min interpellation handlar om en del av rapporten, nämligen det ekonomiska stödet till riksorganisationerna. Dessa organisationer har bland annat till uppdrag att bevaka minoritetspolitiken, delta i samråd med förvaltningsmyndigheter och författa remissvar.

  MUCF lämnar följande förslag: att regeringen beslutar att justera utformningen av förordning om statsbidrag för nationella minoriteter, att regeringen långsiktigt fastställer statsbidraget till riksorganisationerna eller organisationer av riksintresse enligt förordningen till minst 14 miljoner kronor årligen, att statsbidraget till samiska organisationer fastställs till minst 3,5 miljoner kronor årligen och att regeringen beslutar om en processfond där enskilda eller organisationer kan söka medel för att bekosta domstolstvister.

  Herr talman! Min fråga i interpellationen var om kulturministern kommer att genomföra några av förslagen från den uppföljande myndigheten. Till svar får jag en beskrivning av hur mycket regeringen har gjort. Ministern nämner två saker: strategin för judiskt liv i Sverige och permanenta språkcentrum. Båda dessa åtgärder är jättebra, även om språkcentrumens framtid bekostas av annat inom minoritetspolitiken. Bland annat har riksorganisationerna och länsstyrelserna fått betala för kalaset.

  Den nuvarande regeringen har mer än halverat stödet till de nationella minoriteternas riksorganisationer, från 13 miljoner tidigare år till 6,4 miljoner 2026. För Sverigefinländarnas delegations del har stödet minskat från 833 000 kronor år 2022 till 142 000 kronor år 2026, alltså en nedskärning med 83 procent under mandatperioden. Grif, en organisation för romer, har fått sina anslag halverade och har också svårt att bedriva sin verksamhet.

  Jag kan konstatera att jag fortfarande är svaret fattig. När riksorganisationerna blir vingklippta på detta sätt blir det svårt att genomföra minoritetspolitik enligt lagen. Statsbidragen till riksorganisationerna är en försvinnande liten del av statens budget; de 833 000 kronor Sverigefinländarnas delegation fick förut är inte ens kaffepengar i statens budget. Staten borde ha råd att upprätthålla och dra nytta av det arbete riksorganisationerna gör.

  Vad tänker kulturministern göra för att lagens intentioner om inflytande ska förverkligas?

  2026-05-19 19:31:53

• Herr talman! Låt mig börja med att förtydliga. Ledamoten nämnde ett par av de satsningar jag räknade upp i mitt svar, nämligen satsningarna på judiskt liv och bekämpning av antisemitism. Men jag nämnde även flytten av ansvaret till MUCF, vilket är en stor och viktig del av att förbättra minoritetspolitiken när det gäller både form och uppföljning. Det är viktigt att detta kommer med, för nu jobbar vi med att en myndighet ska få möjlighet att bygga upp kompetens och ansvara för denna uppgift på ett betydligt bättre sätt än vad Länsstyrelsen Stockholm har gjort.

  Det har funnits många synpunkter från minoritetsorganisationer på hur uppgiften har hanterats tidigare, och därför är jag säker på att flytten till MUCF är viktig för att man ska kunna jobba med minoritetspolitiken på ett mer effektivt sätt, inte minst när det gäller frågan om samråd och delaktighet, som är en otroligt viktig del av minoritetspolitiken.

  Jag är medveten om att det finns utmaningar för de nationella minoritetsorganisationerna, till exempel när det gäller att kunna delta i samråd. Detta är något som ofta kommer upp när de talar med mig och regeringen. Det kan också handla om att resurserna inte räcker till.

  Jag kan dock inte här och nu säga vad regeringen avser att göra med den rapport vi fick i slutet av mars. Eventuellt kan den få konsekvenser för kommande budget, men den processen kan jag inte föregripa.

  Herr talman! Jag uppfattade inte heller att interpellationen handlar om att jag ska räkna upp hur många kronor och ören regeringen lägger i de olika potterna för minoritetspolitiken. Jag nämnde ett par satsningar, men det är långtifrån allt regeringen gör. Regeringen lägger också pengar på andra saker inom minoritetspolitiken. Men, som sagt, jag uppfattade inte att det var det denna diskussion skulle handla om utan om hur vi på bästa sätt ska omhänderta det som stod i rapporten och hur vi ska se till att våra nationella minoriteter på ett riktigt bra sätt får möjlighet till delaktighet och inflytande. Här vill jag återigen trycka på verksamhetsflytten till MUCF, som jag tror är en stor och viktig del av detta.

  Jag vet att det har funnits kritik mot att samråden och diskussionerna inte följdes på ett bra sätt inför denna flytt. Men regeringen har varit mån om att så långt det är möjligt ändå möta kritiken och beakta den, och vi gjorde de förtydliganden som behövde göras. Vi höll med i diskussionerna vad gäller kompetensförsörjningen till MUCF och vikten av att det finns en långsiktighet i arbetet.

  Jag kan ändå tycka att det finns en poäng med att lyfta fram att det inte alltid är så att kronor och ören, alltså pengar, till organisationer och regeringens arbete med att främja minoriteternas delaktighet och inflytande behöver hänga ihop. De gör det ibland, och det är jag medveten om. Men det är inte alltid så. Det handlar också om att se över de övergripande systemen och se till att det finns en långsiktighet i den samverkan vi bygger upp och att denna samverkan fungerar på absolut bästa sätt för både minoritetsorganisationerna och regeringen.

• Herr talman! Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter och också det som jag kanske ser som allra viktigast just nu, nämligen att skapa långsiktighet i det minoritetspolitiska arbetet.

  Den samlade bedömning som regeringen och jag gör är att insatserna har bidragit till det mål som finns för politikområdet, men det betyder inte att allting är bra. Det finns utmaningar också fortsatt. Det finns hinder i fråga om delaktighet och inflytande. Det krävs därför ett fortsatt arbete, och den rapport som nu har kommit ligger till grund för det arbetet.

  Det är inte alls så att rapporten kommer att hamna i en byrålåda och sedan inte kommer att omhändertas, utan den är verkligen ett viktigt material för regeringens fortsatta arbete med att stärka minoritetspolitiken långsiktigt. Det kan handla om medel, men det kan handla lika mycket om strukturer för att bygga upp en långsiktighet inom det här politikområdet. Det ser jag fram emot att kunna fortsätta med.

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2026-05-19 19:48:43

  

  Parisa Liljestrand

• Herr talman! Det var verkligen en harang om socialdemokratisk politik, men jag hade önskat att vi pratade om regeringens politik.

  Samråd årligen är jättebra, men det jag hör från grupperna är att det är väldigt mycket envägskommunikation. Det kommer en regeringsföreträdare och berättar något, och sedan är samrådet klart.

  När det gäller MUCF kanske det blir bra. Samtidigt var det 22 organisationer som sa: ”Gör inte det här nu”, men regeringen gjorde det i alla fall.

  Det finns också specifika områden. Jag hade en interpellationsdebatt med utbildningsministern där vi debatterade att regeringen hade kastat en utredning om minoritetsspråk i skolan i papperskorgen utan att ha något samråd om den över huvud taget. Nog kan man säga att det som regeringen gör inte alltid är så bra för minoritetsgrupperna.

  Det är fortfarande så att Sverigefinländarnas delegation under de fyra år som gått sedan regeringen tillträdde har fått en neddragning från 883 000 till 140 000 kronor per år. Det gör att den organisationen kommer att få väldigt svårt att klara sig. Grif, som fått sina anslag halverade, kommer också att få väldigt svårt att klara sig. De har riktigt jobbiga frågor att tampas med. Det handlar om den antiziganism som finns i samhället, som kanske inte är lika prioriterad som alla andra saker för den här regeringen just nu.

  Jag har inga andra frågor till kulturministern. Jag förstår att vi inte pratar pengar, och det var kanske inte meningen. Jag tog summorna som exempel från myndigheten. Men jag vill verkligen skicka med att inför budgetarbetet se över de medel som går till riksorganisationerna. De behöver kunna bevaka att minoritetspolitiken funkar. Det är ingen annan som gör det, utom givetvis Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Man behöver ha minoritetsorganisationerna med sig.

  2026-05-19 19:46:33

  

  Mirja Räihä