Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Debatt i text

• Fru talman! Jonathan Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Serkan Köse har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta, inom mitt ansvarsområde, för att fler unga ska få arbete eller utbildning och vilka åtgärder jag avser att vidta för att bryta arbetslösheten i Sverige. Adrian Magnusson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att stärka arbetsmarknaden i Skåne och sänka arbetslösheten samt om jag och regeringen är beredda att vidta särskilda och riktade åtgärder för att stötta de skånska kommuner som drabbats allra hårdast av den stigande arbetslösheten.

  Jag vill börja med att tacka för interpellationerna.

  Ett arbete är inte enbart av betydelse för varje människas ekonomi. För de flesta människor innebär värdet i ett arbete att bidra till samhället och att ha tillgång till socialt umgänge och ett sammanhang. Arbetslösheten i Sverige är hög och har varit det i många år. En del av arbetslösheten bedöms vara konjunkturell, men den höga arbetslösheten har framför allt strukturella orsaker. Det är svårt för människor med kort utbildning och bristande kunskaper i svenska språket att få ett arbete.

  När efterfrågan i ekonomin är låg ökar vanligtvis arbetslösheten och ekonomin sägs vara i en lågkonjunktur. I budgetpropositionen för 2026 framgår att regeringen bedömer att den konjunkturella arbetslösheten utgör cirka 1 procentenhet av den totala arbetslösheten. För en öppen ekonomi som den svenska är även efterfrågan i vår omvärld viktig, vilket snabbt kan få genomslag på företagens och hushållens syn på de ekonomiska utsikterna.

  Sveriges höga arbetslöshet beror framför allt på strukturella faktorer. En stor andel av de arbetslösa har begränsade färdigheter och står långt ifrån arbetsmarknaden. Runt 70 procent, eller cirka 250 000 personer, av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen tillhör någon av grupperna med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden, vilka i genomsnitt löper större risk för längre tider utan arbete.

  Det finns stora skillnader i arbetslöshet mellan olika utbildningsnivåer. Arbetslösheten bland personer utan gymnasieutbildning är ungefär fem gånger så hög som bland personer med eftergymnasial utbildning. Var tredje inskriven arbetslös på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning. Det är framför allt gruppen utomeuropeiskt födda som har kort utbildning. Det gör det svårt att få jobb i Sverige, där det ofta krävs minst gymnasieutbildning för att komma in på arbetsmarknaden.

  Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för minskad arbetslöshet. Ett förstärkt jobbskatteavdrag är infört, och arbetslöshetsförsäkringen reformeras så att den blir en tydligare omställningsförsäkring som stärker arbetslinjen och minskar risken för fusk och fel.

  En stor andel av de arbetslösa har kort eller ingen utbildning samtidigt som det finns branscher där det råder brist på personal. Under 2025 har satsningar gjorts på fler platser inom både yrkesvux och yrkeshögskolan. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen ytterligare satsningar på yrkesutbildning för vuxna som bland annat innebär en förstärkning och förlängning av pilotverksamheten med Nationell yrkesutbildning till 2028. Det innefattar även en intensifierad utbyggnad av yrkeshögskolan där det utöver den planerade utbyggnaden för 2026 tillkommer ytterligare 180 miljoner kronor, inklusive studiemedel under 2026. Regeringen beräknar därtill ytterligare 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel till yrkeshögskoleutbildning. Regeringen avser även att göra förändringar i statsbidraget för regionalt yrkesvux för att göra det mer långsiktigt, ändamålsenligt och flexibelt. Förändringarna syftar bland annat till att öka nyttjandegraden av statsbidraget och få fler faktiskt genomförda utbildningar, öka andelen dyra utbildningar inom investeringstunga områden och bibehålla kvaliteten i utbildningarna.

  Subventionsgraden för rotavdraget har tillfälligt höjs under perioden 12 maj–31 december 2025, från 30 procent till 50 procent. Det syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget.

  Under nuvarande lågkonjunktur har sysselsättningsgraden minskat mer för unga än för övriga åldersgrupper, och den största minskningen av antal sysselsatta har skett inom handel och företagstjänster där många unga arbetar. För att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal aviserar därför regeringen i budgetpropositionen för 2026 att det bör införas en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Nedsättningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som ges ut under perioden den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027.

  Under 2025 satsar regeringen 250 miljoner kronor på sommarjobb och jobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet. Det är en ökning med 100 miljoner kronor sedan 2024. Bedömningen är att 15 000 unga i landet ska kunna få ett jobb genom satsningen.

  Regeringen har även tagit initiativ till att sänka kostnaderna för småföretag att anställa genom att förbättra det så kallade växa-stödet. Växa-stödet är en tidsbegränsad nedsättning av arbetsgivaravgifterna som ges till företag och företagare som anställer för första gången.

  Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen noggrant.

  2025-09-23 13:30:17

  

  Johan Britz

• Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret som han precis redogjorde för här.

  100 000 fler arbetslösa människor i det här landet, en tillväxtprognos i EU:s absoluta bottenliga och en verklighet där nästan var fjärde ung människa saknar ett arbete att gå till, vilket är bland de högsta siffrorna i Europa. Detta, mina vänner, är resultatet av tre år med den här regeringen och Sverigedemokraterna vid rodret – tre år av bristande tillväxtpolitik och en bristande och ständigt bortprioriterad aktiv arbetsmarknadspolitik.

  Den här utvecklingen för förstås med sig stora konsekvenser, men en av de grupper som enligt min mening drabbas allra hårdast är alla de unga som i dag saknar ett arbete att gå till. Under de senaste åren har den här gruppen växt markant. Det är en siffra som har ökat väldigt kraftigt: Nästan var fjärde ung människa saknar ett arbete att gå till, vilket är en kraftig ökning under ledning av de tre arbetsmarknadsministrar som vi har haft sedan valet 2022.

  Unga människor tenderar att vara de som tar den första och ofta hårdaste smällen när konjunkturen vänder nedåt och arbetslöshetsstatistiken uppåt. Att så pass många unga som 25 procent saknar ett arbete att gå till kommer givetvis att föra med sig stora konsekvenser för både samhälle och individer.

  För samhället handlar det om att människor riskerar att slås ut, att vi går miste om skatteintäkter och att vi inte klarar av att täppa till den kompetensbrist som finns på svensk arbetsmarknad. För individen handlar det om möjligheten till en självständig försörjning, känslan av att kunna bidra till vårt gemensamma samhälle genom sitt arbete men också behovet av ett sammanhang i vardagen.

  För unga människor är situationen ofta lite extra speciell. Man kanske har fått sitt första arbete, så blir man uppsagd och har ännu inte kvalificerat sig för a-kassa. Det är inte helt ovanligt. Man kanske har tecknat avtal på sin första hyreslägenhet men blir nu av med möjligheten att finansiera hyran. Saknar man andra skyddsnät kan man ligga riktigt illa till.

  Jag tycker att det går att konstatera att det finns goda argument för att vi borde kraftsamla politiskt för att hantera den här krisen och pressa tillbaka arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten.

  Fru talman! I sitt svar lyfter arbetsmarknadsministern flera åtgärder som regeringen har valt att gå vidare med. Flera av dessa är givetvis vällovliga och viktiga, men det som ministern väljer att lyfta fram allra först när han kommer till vilka åtgärder man genomför är att ”regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för minskad arbetslöshet. Ett förstärkt jobbskatteavdrag är infört och arbetslöshetsförsäkringen reformeras”.

  Jag förutsätter att eftersom beskrivningen av ett förstärkt jobbskatteavdrag kommer allra först är det den starkaste insats man har för att tackla ungdomsarbetslösheten. Den prioriteringen ställer vi socialdemokrater oss något kritiska till. Absolut ska det löna sig att arbeta. Det tror jag att vi är rörande överens om i kammaren. Men det gör det också överlag i Sverige i dag; det lönar sig att arbeta. Men att någon enstaka hundralapp i sänkt skatt för en ungdom som är arbetslös och sedan går in i arbete på något magiskt sätt skulle börja pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten ställer jag mig starkt frågande till.

  Vi talar om en grupp där det kan finnas många bakomliggande orsaker. Man kanske har ett skolmisslyckande. Man kanske är hemmasittare på grund av psykisk eller annan ohälsa. Då tror jag inte att ett extra jobbskatteavdrag är lösningen som får en ut i arbetslivet. Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern om regeringens mest prioriterade åtgärd för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Är det ett förstärkt jobbskatteavdrag, eller har jag helt enkelt misstagit mig? Då får statsrådet gärna rätta mig på den punkten.

  (Applåder)

  2025-09-23 13:36:55

  

  Jonathan Svensson

• Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi debatterar i dag arbetslösheten. Sverige befinner sig i massarbetslöshet. Över en halv miljon människor står utan jobb. Sedan valet har över 100 000 fler människor blivit arbetslösa. Arbetslösheten har ökat i 16 av 21 län, och Sverige har nu den tredje högsta arbetslösheten i hela EU.

  Fru talman! Varslen fortsätter att hagla. Senast varslade Scania 750 tjänster i Södertälje. Konkursstatistiken visar på rekordhöga nivåer. Bara under 2024 gick över 10 000 aktiebolag i konkurs. Svenskt Näringsliv talar om tolv kvartal i rad av svag konjunktur. Det är den längsta nedgången i modern tid. LO konstaterar att regeringens politik straffar arbetare. TCO pekar på kortsiktiga skattesänkningar i stället för långsiktiga satsningar på välfärd och jobb.

  Fru talman! Kritiken mot regeringens passiva arbetsmarknadspolitik är alltså omfattande, inte minst från parterna på svensk arbetsmarknad. Därför hade jag hoppats att regeringen skulle vara betydligt mer aktiv och presentera reformer för att bekämpa massarbetslösheten. I stället möts vi av en tom propositionslista från Arbetsmarknadsdepartementet. Det enda regeringen levererar detta och nästa år är två skrivelser och ett EU-direktiv om lönetransparens, mitt i den största arbetslöshetskrisen på över ett decennium.

  Fru talman! Det är inte nog med det. Vi har nu den tredje liberala arbetsmarknadsministern på tre år, men fortfarande ingen politik värd namnet. Man orkar byta statsråd, men inte kurs. Resultatet efter tre år med SD-regeringen är en tom verktygslåda, en handlingsförlamad regering och en arbetslöshet som biter sig fast.

  Fru talman! Statsrådet talar gärna om strukturella problem, men det håller inte. Regeringen har själv förvärrat läget. Man har skurit ned på vuxenutbildningen, folkhögskolorna och komvux och därmed monterat ned de verktyg som krävs för att människor ska kunna ta sig vidare. Mitt i denna kris står ungdomarna. Deras generation borde mötas av möjligheter men möts nu av stängda dörrar.

  Ungdomsarbetslösheten i Sverige har passerat 20 procent. Det är den högsta nivån på över tio år. Var femte ung människa i det här landet står med andra ord utan jobb. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar att 130 000 unga varken arbetar eller studerar. Detta är inte bara siffror, fru talman, utan det är en hel generation som riskerar att fastna i hopplöshet.

  Fru talman! Vad gör då SD-regeringen åt detta? Jo, mitt i denna kris väljer man gång på gång att bestraffa unga människor. Först tog man bort den avgiftsfria tandvården för alla över 19 år, vilket betyder att många unga får betala tusenlappar för vård som tidigare var gratis. Sedan röstade man nej till vårt förslag om att gymnasieelever ska få CSN-utbetalningar under sommaren. Det hade gett unga trygghet och möjlighet att klara sin ekonomi, men regeringen valde att säga nej.

  Fru talman! När vi föreslog gratis kollektivtrafik för unga på kvällar, helger och lov för att fler ska kunna ta sig till jobb, praktik och utbildning valde regeringen att inte agera alls.

  I går, fru talman, presenterade regeringen – Tidöpartierna – sin budget för nästa år. I den finns fortfarande ingenting riktat mot ungdomsarbetslösheten. I stället möts vi av ett förstärkt jobbskatteavdrag, som inte hjälper en enda arbetslös ungdom, och ett rotavdrag för villaägare – inte för 20-åringar som söker sitt första jobb. Sänkta arbetsgivaravgifter kommer först 2026. Samtidigt skär regeringen ned på komvux, vuxenutbildningen och folkhögskolorna, som är just de steg unga behöver för att ta sig vidare.

  Min fråga till arbetsmarknadsministern är väldigt enkel: Hur kan regeringen mitt i denna jobbkris lägga fram en budget och en propositionslista som i praktiken saknar jobbskapande reformer och vägra se verkligheten på svensk arbetsmarknad här och nu?

  (Applåder)

  2025-09-23 13:40:55

  

  Serkan Köse

• Fru talman! Tack till arbetsmarknadsministern för svaret på interpellationerna, som utvecklat sig till en allmän debatt om arbetslösheten med tanke på sammanslagningen av ämnen som nu ska avhandlas under den stund vi har tillsammans i kammaren!

  Jag ställde interpellationen gällande arbetslösheten i mitt hemlän. Om det inte framgår av min dialekt gäller det alltså Skåne. Jag frågade om det fanns några särskilda konkreta förslag riktade till just den skånska arbetsmarknaden. Man skulle kunna formulera det som en fråga om regeringen har något regionalt tänk i sin arbetsmarknadspolitik. Utifrån svaret här i kammaren i dag bedömer jag att så inte är fallet. Det är samma gamla politik som körts de senaste tre åren.

  Situationen i Skåne vad gäller arbetsmarknaden är särskilt svår. Arbetslösheten i Skåne är högst i landet, och dessutom finns där några av landets kommuner med högst arbetslöshet. Jag kan nämna några: Perstorp, Landskrona, Burlöv, Helsingborg och Östra Göinge. Jag skulle kunna fortsätta ännu längre. Det som är tydligt är att den skånska arbetsmarknaden har bekymmer med en öppen arbetslöshet på 9,2 procent.

  Fru talman! Jag har under min tid som riksdagsledamot besökt en hel del av de här kommunerna. Något som påtalas är problemen med social dumpning. Det är ett problem som regeringen verkar tycka inte finns, mot bakgrund av att man under inledningen av mandatperioden lade ned utredningar om hur social dumpning skulle motverkas.

  Fru talman! Det som också saknas är en närvarande stat, exempelvis i Perstorp, som är kommunen med allra högst arbetslöshet i hela landet. Där är Arbetsförmedlingen och staten frånvarande. Skylten på Arbetsförmedlingens kontor har sedan länge plockats ned. Kommunen har tvingats till egna insatser för att få folk i arbete. Insatserna som görs i Perstorps kommun är bra och viktiga. Inte sällan får folk arbete utifrån de reformerna. Men de görs utan de insatser som till exempel Arbetsförmedlingen bidrog med. Arbetsförmedlingens lokalkännedom har tagit skada av den politik som bedrivs.

  Fru talman! Här i kammaren gavs nu inga svar på hur arbetsmarknadspolitiken ska regionaliseras. Ska det arbetas med riktade insatser mot de skånska kommuner som har bland den högsta arbetslösheten i landet? Svaret är nej, åtminstone utifrån det ministern sagt hittills. Det sägs inte heller ett ord om det möjliga samarbetet med Danmark. Man skulle kunna få människor att arbeta i Danmark, ett land som har arbetskraftsbrist i många sektorer men där olika gränshinder gör det svårt för människor att pendla över Öresund. I stället får vi i dag besked om skattesänkningar och att en reformerad akassa ska få fler i arbete. Det är väldigt allmänna reformer som drivits av regeringen sedan den tillträdde för tre år sedan.

  Fru talman! Det svar som lämnades i kammaren i dag är alltså ett besked om mer av samma som tidigare, sådant som redan har gjorts och som uppenbarligen inte har fungerat. Sveriges tillväxt är i Europas bottenliga. Den skånska arbetslösheten har fortsatt att stiga under hela den här mandatperioden.

  Att göra samma sak om och om igen och förvänta sig andra resultat brukar kallas galenskap. Jag vill inte påstå att detta är galenskap. Det vore att gå något för långt, tycker jag. Men jag vill påstå att det är ideologisk förblindning. Det finns en övertro på att skattesänkningar – inte sällan för de allra rikaste – ska leda till arbeten längre ned i kedjan. Det kallas trickle down-teorin eller hästskitsteorin. Det har testats sedan Ronald Reagans tid på 1980-talet. Det har aldrig någonsin fungerat.

  Fru talman! Jag vill ge statsrådet ytterligare en chans att svara på de frågor jag har ställt, för nog måste han ha borgerliga kollegor söder om Hallandsåsen som ställer sig de här frågorna? Hur ser regeringens arbetsmarknadspolitik ut för Skåne och andra delar av landet? Är det samma förslag som kommer att köras om och om igen?

  (Applåder)

  2025-09-23 13:45:07

  

  Adrian Magnusson

• Fru talman! Åsa, 55 år, är arbetslös. Hennes sista hopp är en anställning på Samhall, men kön dit är för lång. I fem år har Åsa saknat ett arbete. Hon är övertygad om att åldern spelar in: ”För varje nej blir det allt svårare att spänna bågen.” Åsa beskriver arbetslösheten: ”Man blir en andrasortering som ingen vill ha.”

  Kristina, 28 år, är också arbetslös: ”Min man fick en bukett blommor från jobbet som grattis till faderskapet. Jag fick ett varselbesked. Mejlet kom bara några dagar efter förlossningen. Det var arbetsbrist. Det hände i april förra året. Sommaren innan hade jag äntligen fått en fast anställning. Det var något jag hade strävat efter. Jag hade visat framfötterna i flera års tid som praktikant och lärling.” Kristina berättar att man faktiskt inte känner sig som vuxen när man går arbetslös.

  Filip, 35 år, är också arbetslös. Han har varit arbetslös av och till i sex år: ”Det är deprimerande. Ibland känns det som att ljuset inom mig håller på att slockna. Nu börjar vi vänja oss vid tanken på att vi aldrig kommer att kunna skapa en familj. Jag tynar långsamt bort.”

  Detta är beskrivningen av många tusentals arbetslösa som inte vill något annat att än ha ett arbete. De beskriver verkligen en fruktansvärd situation – vad arbetslösheten gör med oss människor. Det här är inte den enskildes problem. Det är ett kollektivt problem. I det här fallet är det ett kollektivt misslyckande när vi har denna skyhöga arbetslöshet.

  Fru talman! För två år sedan stod jag en fredagskväll i en föreningslokal i Skärholmen. Den var till brädden fylld med kvinnor – kvinnor i alla åldrar med gedigna utbildningar från världens alla hörn. Alla hade de lärt sig svenska snabbt, den ena på kortare tid än den andra. Alla ville inget hellre än att få ett arbete. De hade gjort allt de kunde komma på, allt som stod i deras makt och mer därtill. De hade gjort mer än vad som krävs av dem, men ändå hade de inget arbete.

  Ministerns svar till de tusentals människor som inget hellre vill ha än ett arbete är: Ni behöver få det tuffare. Ni behöver bli ännu fattigare för att ni ska få ett jobb.

  Detta är inget annat än klassisk borgerlig politik. Vi såg det under alliansregeringen med Fredrik Reinfeldt. Arbetslösheten steg då, liksom den gör nu. Det är samma sak.

  Fru talman! Det är tre förlorade år. Man har helt gett upp om arbetslösheten. Jag tror inte att regeringen själv tror på att det går att få ned den. Jag tvivlar på att man ens har en sådan ambition.

  Sverige behöver nu en regering som gör upp med arbetslösheten, en regering som vill använda alla till buds stående medel för att trycka tillbaka den, för tillväxten, för ekonomin och för varje människa där ute som förtjänar att komma till sin rätt, bli behövd och kunna fortsätta leva sitt liv – för Åsa, Kristina, Filip och många andra som förtjänar att finnas på svensk arbetsmarknad.

  (Applåder)

  2025-09-23 13:49:31

  

  Sofia Amloh

• Fru talman! Som flera av mina kollegor redan har påpekat står i dag över en halv miljon människor i Sverige utan arbete. Arbetslösheten är bland de högsta i Europa, och den biter sig fast på en hög nivå så länge åtgärder inte kommer på plats. Arbetslöshet slår inte bara mot individen, mot framtidstro, hälsa och möjligheten att försörja sig själv. Den slår också mot hela samhället. Den hotar tillväxten och vår gemensamma välfärd.

  Vi vet vilka som har svårast att få jobb: människor utan gymnasieutbildning, människor som saknar språket och människor som inte har någon arbetslivserfarenhet. Ministern säger själv att 70 procent av de arbetslösa tillhör gruppen med svag konkurrenskraft. Men det handlar inte om människor som inte vill arbeta. Det handlar om människor som saknar rätt verktyg för att kunna ta ett jobb.

  Just därför behöver vi en aktiv arbetsmarknadspolitik med en bredd av insatser, insatser som kan ta folk steg för steg närmare ett eget arbete och egen försörjning. Vi vet att investeringar i människor fungerar. Det är precis detta som exempelvis Finanspolitiska rådet har lyft fram. Man vill ha satsningar på yrkesutbildning, subventionerade anställningar och bättre matchning.

  Men när vi tittar på regeringens politik ser vi att det inte är där som tyngdpunkten ligger. I stället är det mycket av samma ineffektiva högerpolitik som vi känner igen. Det är ännu ett jobbskatteavdrag. Jag har tappat räkningen på vilket i ordningen. Det är återinförda sänkta arbetsgivaravgifter för unga, en reform som man själv tidigare varit med och avskaffat just för att den inte har den effekt på ungdomsarbetslösheten som man önskat. Utvärderingar har gång på gång visat att åtgärden är dyr och har mycket begränsad effekt.

  Så har vi bidragstaket, som regeringen lyfter som ett viktigt svar på arbetslösheten. Det berör bara ett antal tusen hushåll samtidigt som över en halv miljon människor är arbetslösa. Det är helt enkelt inte där lösningen ligger.

  Det regeringens politik däremot kommer att leda till – det säger alla experter – är ökad barnfattigdom. Att pressa redan utsatta familjer hårdare gör inte att fler arbetsgivare anställer.

  Samtidigt har regeringen minskat resurserna till Arbetsförmedlingen och till aktiva insatser. Man har minskat stödet för dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Färre får tillgång till det stöd som de behöver för att komma i arbete trots att arbetslösheten är skyhög.

  Nu försämras också akassan. Den brantare avtrappning som regeringen nu inför drabbar särskilt dem med lägre inkomster utan att fler på grund av den skarpare avtrappningen kommer att komma i jobb.

  Ministern talar om att det är viktigt att satsa på utbildning. Och det är ju sant, men sanningen är den att Tidöregeringen inte satsar mer på utbildning än vad vi socialdemokrater gjorde i regeringsställning. Man har fortfarande inte lyckats komma upp i samma nivå på antalet utbildningsplatser. Färre deltar i dag i utbildning än vad fallet var för tre år sedan.

  Om regeringen nu menar allvar med att bryta arbetslösheten och få fler jobb, varför väljer man då att lägga mångmiljardbelopp på skattesänkningar? Varför lägger man tid och energi på en bidragsreform som riskerar att öka barnfattigdomen i stället för att bygga ut den aktiva arbetsmarknadspolitiken, något som vi faktiskt har erfarenhet av att det fungerar?

  (Applåder)

  2025-09-23 13:53:48

  

  Johanna Haraldsson

• Fru talman! Tack, ledamöterna, för denna diskussion! Regeringens plan för att knäcka arbetslösheten och utanförskapet består sammanfattningsvis av tre delar.

  Den första delen är utbildning som leder till jobb. Vi är helt pragmatiska när det gäller vilken typ av utbildning det ska vara. Det kan vara arbetsmarknadsutbildning, yrkesvux eller yrkeshögskola. Folkhögskolor har vi pratat om tidigare.

  Det finns ungefär 150 000 utbildningsplatser i dag. Vi har gjort historiska satsningar på detta. Utbildningar som leder till jobb är det allra viktigaste.

  Den andra delen, som det inte går att komma ifrån, är att det måste löna sig att arbeta. Ju mer det lönar sig att arbeta jämfört med att leva på ersättningar och bidrag, desto större är drivkrafterna att arbeta. Vi har en ganska enkel princip: Det ska aldrig löna sig bättre att leva på bidrag än att leva på lönearbete. Det skulle vara intressant att höra om någon av ledamöterna eller Socialdemokraterna som parti har en annan uppfattning här.

  Den tredje delen i planen för att knäcka arbetslösheten handlar om att vi måste ha en väldigt stram asylinvandring under överskådlig tid. Hälften av alla arbetslösa är utrikes födda, och två tredjedelar av de långtidsarbetslösa är utrikes födda. Många av de 70 procent som har svag koppling till arbetsmarknaden har det för att de saknar formell utbildning, språkkunskaper eller andra egenskaper och färdigheter som lever upp till de krav som arbetsgivare i såväl företag som offentlig verksamhet ställer.

  Det skulle vara intressant att höra hur ledamöterna ställer sig till att vi ska ha stram asylinvandring under överskådlig tid.

  Det framförs kritik mot jobbskatteavdraget. Då blir min fråga: Kommer Socialdemokraterna att höja skatten för dem som arbetar? Det vore intressant att höra. Jag har inte upplevt att det finns någon kritik mot just denna del av budgetpropositionen, men om det finns sådan kritik och Socialdemokraterna i sin budgetmotion kommer att höja skatten för dem som arbetar vore det ett intressant besked att få här i dag.

  Vi behöver knäcka arbetslösheten, utanförskapet och bidragsberoendet. Jag är orolig för att vänsterpartierna i Sverige blundar för hur farligt bidragsberoende är. Vi måste göra allt vi kan för att fler barn ska se sina föräldrar gå till ett arbete på morgonen. Den stora kostnaden för bidragsberoende, arbetslöshet och utanförskap bärs inte av staten och kommunerna utan av de barn och familjer som lever i den situation det innebär att inte ha pengar och inte vara efterfrågad.

  2025-09-23 13:57:51

  

  Johan Britz

• Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

  I dag är vi ett antal socialdemokratiska ledamöter som har valt att interpellera arbetsmarknadsministern eftersom vi är oroliga över det faktum att en halv miljon människor i vårt land saknar ett arbete att gå till.

  Statsrådet lägger ungefär hälften av den tid han har att svara på våra frågor på att säga att det ska löna sig att arbeta. Ja, vi är överens om att det ska löna sig att arbeta. Men statsrådet lägger också hälften av sin tid på att beskriva hur det inte lönar sig att arbeta och målar upp en bild av att den här halva miljonen människor plockar ut en massa bidrag som är högre än en lön.

  Men sådan är inte verkligheten. Den bidragsreform regeringen går fram med berör en ytterst liten grupp i vårt samhälle, och dagens diskussion handlar om en halv miljon människor. Det är människor som har varit arbetslösa i många år, kanske för att de saknar språkkunskaper och kompetens, men det är också byggnadsarbetare och nyutexaminerade akademiker, och jag tror inte att de nyutexaminerade akademikerna lever på bidrag som är högre än vad lönen för ett arbete hade varit. Detta ska vi vara tydliga med. Vi har inte en halv miljon arbetslösa som plockar ut mer i bidrag än vad de skulle ha haft i lön.

  (Applåder)

  Fru talman! Ytterligare en åtgärd statsrådet valde att lyfta fram i sitt inledande svar var årets satsning med 250 miljoner på sommar- och extrajobb för ungdomar i kommuner med hög arbetslöshet. Det var en vällovlig och positiv insats som gav unga möjlighet att testa på att arbeta på sommaren. Det bidrog förhoppningsvis till en bra sysselsättning för många under sommaren. Det statsrådet inte säger i sitt svar är att detta redan är genomfört. Pengarna lades ju i år. Men mig veterligen är sommaren nu över och dessa jobb borta.

  I går landade regeringens budgetproposition på riksdagens bord. Jag ska ärligt erkänna att jag inte har läst alla delar av den, men mig veterligen ligger det inga 250 miljoner i den på satsningar på sommar- och extrajobb för unga människor. Det är alltså ovisst om sommarens satsning fortsätter nästa år. Det får vi kanske se längre fram. Men eftersom statsrådet pratar så varmt om denna satsning ställer jag mig lite frågande till varför den inte finns med i budgetpropositionen – om det nu är en bra insats för att unga ska få arbetslivserfarenhet.

  Låt oss komma ihåg att den budget regeringen lade på riksdagens bord i går är rekordstor. Reformutrymmet är på 80 miljarder, enligt finansministern och regeringens bedömning. Vi kan sätta det lite i proportion: 250 miljoner på sommarjobb för unga respektive 80 miljarder i reformutrymme. Det är ganska stor skillnad mellan dessa summor.

  Varför finns denna satsning inte med i regeringens budget? Kan det vara så att man lagt den absolut största biten av kakan på att sänka skatten? Man får göra den prioriteringen om man önskar det; det är givetvis tillåtet.

  Låt mig ställa en fråga till arbetsmarknadsministern: Hur kommer det sig att regeringen i den budgetproposition som landade på riksdagens bord i går väljer att prioritera bort pengar som redan finns till ungas sommar- och extrajobb?

  (Applåder)

  2025-09-23 14:01:43

  

  Jonathan Svensson

• Fru talman! Jag har inte riktigt hört det ännu, men vi kommer kanske att få höra det även från arbetsmarknadsministern i dag – det som vi fick höra hela dagen i går från finansministern och som man använder för att skylla ifrån sig: En stor del av förklaringen till den höga arbetslöshet vi har är den omvärld som vi lever i och det som har hänt på andra sidan Atlanten med Trump.

  Vi håller absolut med om att det är en oerhört speciell situation med den oroliga omvärld vi har, men man kan inte bara skylla ifrån sig, titta på, säga att man följer frågan, rycka på axlarna och sedan bara säga att så är det nu. Man behöver anpassa sin politik och skapa en aktiv arbetsmarknadspolitik, som omvärlden och den särskilda situationen kräver. Det behövs också åtgärder för att detta ska hända. Det har uppenbarligen andra länder. I stort sett alla andra europeiska länder lever i precis samma omvärld som Sverige, men de har många gånger lyckats mycket bättre än vi med arbetslösheten.

  Min fråga till statsrådet är: Varför blir det fler arbetslösa med er politik? Tänker ni fortsätta med den politiken och se till att fler blir arbetslösa? Som vi har hört är det nu 100 000 fler. Tycker statsrådet att den inslagna vägen är rätt? Varför är Sverige så dåligt i jämförelse med andra europeiska länder om det bara är omvärlden det är fel på?

  Avslutningsvis vill jag komma tillbaka till statsrådets svar på det som vi har beskrivit – de tusentals exemplen: att det ska löna sig att arbeta. Det är oförskämt.

  (Applåder)

  2025-09-23 14:13:57

  

  Sofia Amloh

• Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret även om hälften av tiden användes till att attackera socialdemokratin och ställa frågor till oss. Men det är vi som är här för att ställa frågor till statsrådet och få svar när det gäller den massarbetslöshet vi har i vårt land. Den borde bekymra statsrådet mer än en diskussion om stram migrations- och asylpolitik, för där är vi överens.

  Jag vill ändå ställa en fråga om arbetskraftsinvandringen: Tycker statsrådet fortfarande att vi inte ska ha en arbetsmarknadsprövning när det gäller arbetskraftsinvandring? Allt tyder ju på att arbetskraftsinvandringen påverkar både jobb och villkor på svensk arbetsmarknad. Detta kan statsrådet svara på i sitt nästa inlägg.

  Statsrådet pekar också på resurserna till arbetsmarknadspolitiken: 100 miljoner till Arbetsförmedlingen. Fackförbundet ST tycker att det är bra att Arbetsförmedlingen får mer pengar, och det tycker jag också. Men det fyller inte resursbehoven, och Arbetsförmedlingen kräver mer pengar för att man ska klara av sitt uppdrag. Pengarna kommer inte att räcka till för att hantera en halv miljon arbetslösa och en växande ungdomsarbetslöshet. Dessutom har vi 130 000 unga människor som inte finns i något system.

  Statsrådet var inne på utbildningsinsatser, men det statsrådet säger stämmer inte. Först var det minus 1 miljard. Sedan har regeringen skjutit till pengar under resans gång och fyllt på, men det är fortfarande inte på samma nivå som när vi hade makten. Som jag nämnde tidigare är det 4 000 färre platser på allmän kurs på folkhögskolorna sedan 2022. Det stämmer inte heller att man har satsat på folkhögskolor, vuxenutbildning eller komvux. Jag nämnde också att Forskningsrådet har varnat för dessa nedskärningar inom vuxenutbildningen.

  Fru talman! I denna typ av kriser krävs det en handlingskraftig regering. Men från Arbetsmarknadsdepartementet möter vi tystnad, och som jag nämnde tidigare har vi en tom propositionslista. I höst får vi inget från regeringen. Först nästa år får vi två skrivelser och ett EU-direktiv om lönetransparens.

  Är statsrådet nöjd med att det ser ut så här, att vi i höst inte får några propositioner, reformer eller förslag från regeringen och nästa år två skrivelser och ett genomförande av ett EU-direktiv om lönetransparens? Är statsrådet nöjd med detta när en halv miljon är arbetslösa och vi har en ungdomsarbetslöshet på 20 procent? Dessutom ökar konkurserna, inte minst inom byggsektorn. Tusentals byggnadsarbetare är arbetslösa. Detta slår sönder samhället. Unga människors drömmar möts inte av åtgärder och insatser från regeringen. Var femte ungdom i landet saknar jobb, och hundratusentals människor är undersysselsatta.

  Mitt i allt detta försämrar man också tryggheten för människor. Från den 1 oktober stramas akassan åt. Efter 100 dagar ska den som har förlorat jobbet klara sig på ännu mindre. Det innebär att tusentals människor går in i vintern och det nya året med urholkad ekonomi och större oro, och barnfamiljer tvingas vända på varje krona. Regeringen kallar detta arbetslinje, men för dem som redan står utan jobb är det bara en hårdare spark nedåt.

  Återigen: Vi har en massarbetslöshet, var femte ung är arbetslös och det är 130 000 unga som varken arbetar eller studerar. Vad avser statsrådet att göra på kort sikt?

  (Applåder)

  2025-09-23 14:05:43

  

  Serkan Köse

• Fru talman! Ministern verkar tro att regeringens politik ska få fler i arbete, men verkligheten talar emot honom. Sedan Tidöregeringen tillträdde har 100 000 fler blivit arbetslösa. Det finns fler exempel på vilka städer det kan motsvara, bland annat Jönköping, en ort som jag bor nära. Det är som om alla i Jönköping blivit arbetslösa sedan Tidöregeringen tillträdde.

  Trots jobbskatteavdrag efter jobbskatteavdrag ökar arbetslösheten. Det som regeringen nu presenterar som lösningar på arbetslösheten är ännu ett jobbskatteavdrag, sänkta arbetsgivaravgifter för unga, ett bidragstak och en sämre akassa.

  Skattesänkningarna går till dem som redan har ett jobb. De sänkta arbetsgivaravgifterna har prövats tidigare och visade sig ha väldigt liten effekt. Bidragstaket kommer enbart att driva fler barnfamiljer djupare ned i fattigdom. En försämrad akassa drabbar dem som har lägst löner allra värst, utan att de för den sakens skull kommer snabbare i jobb.

  Inget av detta skapar nya jobb för dem som i dag står utan arbete – en halv miljon människor. Tidöregeringen prioriterar sänkta skatter för höginkomsttagare framför investeringar i människor som står utan jobb. Arbetsmarknadspolitiken har skurits ned. Insatserna har blivit färre. Stödet till dem som behöver det allra mest har försvagats. Regeringens tal om utbildning ekar tomt. Det är inte konstigt att arbetslösheten har bitit sig fast.

  Vi vet att arbetslöshet sällan handlar om ovilja. Tvärtom vill de allra flesta som står utan jobb ha ett jobb, men de saknar rätt utbildning, språkkunskaper och arbetslivserfarenhet för att kunna konkurrera om de lediga jobben. Då behövs stöd, utbildning och insatser, inte fattigdom som piska.

  Regeringen väljer aktivt att öka klyftorna i stället för att bekämpa arbetslösheten. Det är ingen politik för fler jobb, utan det är klasspolitik som gör fattiga familjer fattigare utan att bryta arbetslösheten.

  (Applåder)

  2025-09-23 14:16:22

  

  Johanna Haraldsson

• Fru talman! Jag förstår att arbetsmarknadsministern väldigt gärna vill prata skattepolitik här i dag. Det har jag inga problem med att göra.

  Regeringen ska till exempel sänka skatten för riskkapitalister med 600 miljoner kronor. Nästa år ska man göra det. Sedan kommer det att kosta 300 miljoner kronor varje år. Det är pengar som kunde ha gjort mer nytta om de gått till aktiv arbetsmarknadspolitik.

  Om vi ska prata jobbskatteavdrag: Regeringen valde att slopa den tidigare avtrappningen av jobbskatteavdraget för de allra högsta inkomsterna. Det kostar statskassan nästan 5 miljarder kronor varje år, så vad regeringen har gjort är att man har sänkt skatten för de allra rikaste. Det har varit prioriteringen.

  I stället försöker arbetsmarknadsministern ge sken av att man har skjutit till mer pengar till utbildning för arbetsmarknaden. Men som ledamoten Haraldsson redogjorde för är de pengarna på samma nivå som 2022. Det är inte så att det är mer pengar i dag, trots att vi har 100 000 fler arbetslösa och en ungdomsarbetslöshet på 25 procent.

  Vi har helt enkelt en arbetslöshet som har accelererat under regeringen Kristersson. Trots det kunde statsminister Kristersson inte med ett enda ord prata om arbetslösheten under sin regeringsförklaring, som varade i 47 minuter. Inte en gång kunde han nämna ordet arbetslöshet, vilket är anmärkningsvärt.

  Jag tänker ändå citera statsministern innan jag går och sätter mig igen. I valrörelsen 2022 var det valaffischer med Ulf Kristersson på där det stod: ”Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra regeringen arbetslös.” Så sa Ulf Kristersson i valrörelsen 2022. Nu är arbetslösheten högre, och vi ligger sämre till i EU, så jag kan bara hålla med statsministern: Den här höga arbetslösheten borde göra regeringen arbetslös.

  (Applåder)

  2025-09-23 14:27:17

  

  Adrian Magnusson

• Fru talman! Det känns som att statsrådet är lite besviken på att vi socialdemokrater inte besvarar hans frågor. Låt mig då konstatera att det står i Sveriges grundlag att regeringen styr riket och att det är riksdagens uppdrag att granska regeringen. Det är inte regeringen som ska avkräva riksdagen svar på våra samhällsproblem. Jag tycker ändå att det ska vara tydligt i den här debatten.

  Statsrådet nämnde också som svar på en av mina kollegors anföranden att omvärlden påverkar oss. Det gör den givetvis. Sedan Donald Trump tillträdde som president har det varit väldigt skakigt i omvärlden. Men det ska ändå föras till protokollet att Sverige ligger betydligt sämre till än jämförbara länder i Europa. Sveriges marknad är väldigt konkurrensutsatt, absolut, men den är inte betydligt mer konkurrensutsatt än den danska, den brittiska, den franska, den norska och så vidare. Listan kan göras lång.

  Jag tycker att det är tråkigt att vi inte får svar på fler av våra frågor, för alla känner vi någon – alla har vi ett syskon, en dotter eller en vän – som inte har ett arbete att gå till. Det är en utveckling som kommer att kosta samhället något ofantligt och som vi måste vända. Men medan vi ser en situation på arbetsmarknaden med rekordvarsel och stigande arbetslöshet lämnar regeringen i stället walkover på arbetsmarknadspolitiken när man varken tillför tillräckliga medel eller presterar några faktiska propositioner från Arbetsmarknadsdepartementet.

  Fru talman! Med en annan politisk riktning i Sverige hade verkligheten kunnat se helt annorlunda ut. Därför vill jag fråga arbetsmarknadsministern: När kommer regeringen att vakna, inse krisen på svensk arbetsmarknad och faktiskt prestera förslag för att lösa den krisen?

  (Applåder)

  2025-09-23 14:22:38

  

  Jonathan Svensson

• Fru talman! Både arbetsmarknadsministern och andra borgerliga ministrar pratar ibland om att man ska stärka arbetslinjen. Det har man pratat om sedan regeringen tillträdde 2022. Sedan dess har, som vi har hört flera gånger här i dag, 100 000 fler människor blivit arbetslösa. Man kan fråga sig hur det går med att stärka arbetslinjen. 100 000 fler arbetslösa är lika många människor som bor i Lunds stad – ganska många – så det går sisådär.

  Därför blir arbetsmarknadsministerns frågestund, som han hade här tidigare, lite märklig. Han försöker bygga en konflikt: att socialdemokratin står för något slags bidragslinje och att regeringen står för ett slags arbetslinje, trots att det är fler bidragsberoende i dag än 2022, trots att arbetslösheten är högre i dag än 2022 och trots att det är ett helt Lund fler arbetslösa i dag än 2022. Jag skulle nästan vilja påstå att det blir lite komiskt.

  Jag vill ta ett exempel från verkligheten. I dag finns det en stor artikel i Ystads Allehanda om en ung tjej som heter Anna Freij och är 21 år gammal. Hon har sökt 50 olika jobb men har inte kallats till en enda intervju – inte en enda! Hon har sökt arbete inom en rad olika branscher, säger hon i artikeln, men hon har inte fått ett enda jobb. Om hon kallas till intervju är det med en AI-robot, eller så får hon spela in filmer på sig själv eller göra IQ-tester och sådana grejer. Det visar hur svårt det är för många människor, inte minst unga, att få jobb i det här landet.

  I budgetpropositionen talar regeringen om att Arbetsförmedlingens tillgänglighet, stöd och service spelar stor roll i detta sammanhang, när det gäller matchning på arbetsmarknaden. Jag frågade i interpellationen och i mitt förra inlägg om det kan finnas konkreta regionala reformer för arbetsmarknaden och om Arbetsförmedlingen till exempel kan bli mer närvarande i de kommuner där vi ser en högre arbetslöshet. Utifrån regeringens budgetproposition verkar det vara så, men jag har inte sett några exempel på det.

  Jag tycker att vi i Arbetsförmedlingens utveckling snarare ser mer digitalisering och frånvaro av staten än mer närvaro. Vi ser också, till exempel när det gäller Statens servicecenter, hur staten backar undan alltmer. Det blir allt svårare att komma i kontakt med staten och få hjälp att söka arbete.

  Om man vill knäcka den strukturella arbetslösheten, vilket regeringen påstår sig vilja göra, måste man också vara beredd att göra saker som gör att människor får närmare till arbete. Nu är det i stället så att staten backar undan från till exempel Landskrona, där Statens servicecenter lägger ned. Detta sker i en av de kommuner i Sverige som har högst arbetslöshet, vilket kommer att göra det ännu svårare för människor att få arbete i Landskrona och i den delen av Skåne. Det är jag helt övertygad om.

  Jag tycker att den charad som just nu pågår är väldigt märklig. Vi har en regering som försöker prata som om den vore något slags arbetslinjeregering, men i själva verket går alla parametrar i motsatt riktning från det som borde vara en arbetslinje.

  Jag tycker att det är dags att släppa de klatschiga sloganerna och pamfletterna och inte agera som om det vore 2008 utan i stället se på hur situationen är i Sverige i dag, hur vi ska lösa den och hur vi ska få ned arbetslösheten på riktigt i stället för att leva kvar i en politisk verklighet som inte har funnits i det här landet på 15, 16, 17, 18 eller kanske till och med 20 år.

  (Applåder)

  2025-09-23 14:09:48

  

  Adrian Magnusson

• Fru talman! Jag tackar för ledamöternas alla inspel och synpunkter.

  Det stämmer som Sofia Amloh säger att omvärlden påverkar oss starkt. När Donald Trump tillträdde som president i Vita huset i januari uppstod en osäkerhet i världsekonomin som påverkar Sverige i allra högsta grad. Vi är mer beroende av omvärlden än många andra länder i vår närhet och i Europa.

  Jag har lite svårt att förstå var skiljelinjerna går här. Jag försökte tydliggöra några av skiljelinjerna. Vi verkar vara överens om att det ska vara stram asylinvandring under överskådlig tid. Det är bra; då har vi rett ut den frågan. Det finns ett antal andra frågor i luften som jag nog vill återkomma till. Men det faktum att vi gör historiska satsningar på utbildning och att det i år finns ungefär 150 000 utbildningsplatser i de delar som jag nämnde – arbetsmarknadsutbildningar, yrkesvux, yrkeshögskola och sådant – är för att vi siktar mot att det ska vara utbildningar som ger jobb. Det kommer alltid att vara huvudsvaret. Kunskap är det som bygger Sverige starkt. Utbildning är det som bygger Sverige starkt på lång sikt men även på kort sikt, och för människor som hamnar i en situation av arbetslöshet kan utbildning vara det som krävs för att man ska kunna matcha in på arbetsmarknaden men också det som gör att man får en meningsfull vardag under en period.

  Vi gör det enklare att driva företag. Vi gör det billigare att anställa. Vi satsar på utbildning. Vi gör det mer lönsamt att arbeta. Det är ett väldigt fokus här på jobbskatteavdraget, men frågan hänger ändå i luften: Är Socialdemokraterna emot det? Kommer Socialdemokraterna att höja skatten för dem som arbetar i sin budgetmotion? Den kommer väl om ungefär två veckor. Det vore ett intressant besked.

  Det är företag och offentlig sektor som anställer, och vi behöver underlätta för dem. Det framfördes kritik här mot insatsen med nedsatta arbetsgivaravgifter för unga. Det är märkligt, tycker jag, att Socialdemokraterna kritiserar det – om det inte är så att man om ungefär två veckor kommer att vilja dra tillbaka den åtgärden och göra det dyrare att anställa unga. Om man tror att det leder till fler jobb för unga kan man göra det. Jag tror inte det.

  Vi är överens om oerhört mycket. Ledamoten Adrian Magnusson beskrev det som någon typ av charader, men det är det jag inte får ihop. Vi är överens om utbildning. Vi är överens om att det ska löna sig att arbeta, men ni är emot jobbskatteavdraget. Hur det är med bidragstaket återstår att se. Vi är överens om stram asylinvandring. Men det är de frågor som vi inte är överens om som det är intressant att diskutera.

  Hur blir det med skatten på arbete? Hur blir det med bidragstaket? Det vore intressant att få besked i de frågorna.

  2025-09-23 14:18:43

  

  Johan Britz

• Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på i alla fall några av våra frågor!

  Vi har inte fått svar på alla våra frågor. Men, fru talman, vi kan väl konstatera att efter tre år med SD-regeringen är facit väldigt tydligt. Vi har 100 000 fler arbetslösa nu än 2022. Vi har fattigare hushåll. Vi har en tillväxt i EU:s bottenliga, och vi har ett växande underskott. I går presenterades en avskedsbudget som lappar och lagar men inte tar tag i de stora samhällsproblem som vi har i vårt land, och från och med den 1 oktober försämras akassan och tryggheten för tusentals och åter tusentals löntagare i det här landet.

  Statsrådet kan inte fly ansvaret, och han kan inte lägga sitt ansvar på oppositionen. Vi är här för att granska regeringens politik. Vi är här för att ställa krav på regeringen. Vi är här och förväntar oss att statsrådet kan svara på våra frågor. Det är inte bara vi utan tusentals och åter tusentals människor – unga, arbetslösa – som väntar på ett svar.

  Propositionslistan är tom. När vi tittar på budgeten ser vi att regeringen drar ned på kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Tidigare sa statsrådet att man satsar på utbildning och nämnde bland annat arbetsmarknadsutbildningar. Då är min fråga: Hur mycket satsar regeringen på arbetsmarknadsutbildningar? I budgeten kan vi läsa att man i själva verket drar ned på resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

  De 100 miljonerna till Arbetsförmedlingen tycker fackförbundet ST är väldigt lite. Man förväntar sig mer utifrån det uppdrag man har, utifrån det samhällsuppdrag man har. Ska man kunna leverera behövs det ju resurser. Ska man klara av att hjälpa människor med funktionsnedsättning behövs det resurser. Ska man se till att unga människor får komma in på arbetsmarknaden krävs det utbildningsinsatser. Allt detta har den här regeringen under de här tre åren dragit ned, dragit ned och dragit ned på. Så min fråga till statsrådet är: När tänker statsrådet agera?

  (Applåder)

  2025-09-23 14:24:58

  

  Serkan Köse

• Fru talman! Jag ska beröra några av de frågor som ställts. Jag tror som sagt att vi är ense om att arbetslöshet inte är bra. Vi är emot arbetslöshet, och vi är emot att människor lever på bidrag.

  Vi verkar ha lite olika metoder när det gäller hur vi ska lösa dessa problem. För oss är det utbildning, incitament och en stram asylinvandring som gäller. Vi verkar vara överens om en del av detta, men inte allt.

  När det gäller akassan har vi lagt om den. Den är numera inkomstbaserad. Vad betyder då det? Jo, det betyder enklare regler för företagen och enklare hantering för dem som blir arbetslösa. Det innebär också att fler omfattas. Se där – det är en bra grej!

  Vi har höjt taken, så man får mer i akassa nu än man fick tidigare. Det är också en bra grej. Vi har också gjort den till mer av en omställningsförsäkring. Avtrappningen är nu tydligare och något snabbare än den varit tidigare. Det är också en bra grej, tycker vi. Alla i den här kammaren kanske inte håller med om det.

  När det gäller Skåne är det en region som har högst arbetslöshet i Sverige, men jag vill ändå påpeka att arbetsmarknadspolitiken är nationell. Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för hur resurserna till insatser fördelas regionalt och lokalt utifrån regeringens mål och inriktning för arbetsmarknadspolitiken – som jag uppfattar att vi i stort också är överens om.

  Det finns säkert mer att göra när det gäller styrningen av Arbetsförmedlingen. Det har vi tidigare varit inne på. Jag är inte på något sätt främmande inför detta.

  Till sist gäller det arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingen har ekonomiska förutsättningar att ge insatser inom arbetsmarknadsutbildningar till fler personer än i dag. Det gäller såväl inom som utanför ramprogrammen, och det gäller arbetsmarknadsutbildningar, arbetspraktik samt särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning.

  Vi föreslår i budgetpropositionen också en satsning på 30 miljoner för att ytterligare utöka arbetsmarknadsutbildningar inom vård. Vi har ingenting emot arbetsmarknadsutbildningar. Det finns resurser.

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2025-09-23 14:29:22

  

  Johan Britz