Åtgärder mot den digitala sexhandeln

Debatt i text

• Fru talman! Helena Vilhelmsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av en rapport från Jämställdhetsmyndigheten för att bekämpa den omfattande digitala sexhandeln och skydda de utsatta.

  Helena Vilhelmsson har också frågat vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att möta den dokumenterade negativa attitydutvecklingen till jämställdhet bland unga män i syfte att vända denna utveckling och stärka det långsiktiga våldsförebyggande arbetet.

  Jag vill börja med att tacka interpellanten för frågorna.

  I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) konstaterar regeringen att det fortsatt är högt prioriterat att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Regeringen föreslår också en stärkt finansiering till regeringens kommande handlingsplan mot prostitution och människohandel som syftar till att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel för alla ändamål, att stärka stödet och skyddet för utsatta personer samt att ha särskilt fokus på barn och unga.

  Utsattheten i prostitution har förändrats i takt med att samhället i övrigt har förändrats. Nya kontaktvägar har öppnats via internet, och sexuell exploatering kan nu ske även i digitala kanaler.

  Den 1 juli 2025 trädde lagändringar i kraft som innebär att den som betalar för en sexuell handling som utförs på distans, till exempel via internet, kan straffas för köp av sexuell handling. Även bestämmelsen om koppleri ändrades på motsvarande sätt.

  Lagändringarna som rör köp av sexuell handling som utförs på distans har nu alltså varit i kraft i drygt fem månader, och regeringen följer självklart utvecklingen.

  Gällande interpellantens fråga om att möta den negativa attitydutvecklingen till jämställdhet bland unga män håller jag med om att jämställdhetspolitiken behöver utvecklas för att tydligare inkludera pojkar och unga män, särskilt när det gäller frågor om könsstereotypa normer och maskulinitet.

  I juni i år fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor därför i uppdrag att ta fram en kunskapssammanställning om pojkars och unga mäns jämställdhetsutmaningar. I förra veckan fattade regeringen beslut om att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om hur flickors och unga kvinnors livsval och livshälsa påverkas av användning av sociala medier ur ett jämställdhetsperspektiv. I detta uppdrag ingår även att undersöka vilken förväntan unga män får på kvinnor baserat på det innehåll de exponeras för i sociala medier. Dessa båda uppdrag bör ge synergieffekter och även bidra till att stärka det långsiktiga våldsförebyggande arbetet.

  Det är viktigt att arbeta långsiktigt för att våld över huvud taget inte ska förekomma. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag att utveckla och sprida informationsinsatser och kunskapsstöd i syfte att förebygga att unga utnyttjas för sexuella eller pornografiska ändamål eller utsätts för sexuellt våld, övergrepp eller kränkningar digitalt eller fysiskt. Stöden kan vända sig till yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga och kan avse både personer som utsätts och personer som utsätter någon annan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2028 (S2024/01109).

  Jämställdhetsmyndigheten har haft flera regeringsuppdrag med fokus på att förebygga våld i ungas nära relationer. Myndigheten har bland annat finansierat forskningsstudier för att stärka kunskapen om våld i ungas nära relationer och har även ingått som samverkanspart i det nationella våldsförebyggande arbetet Svartsjuka är inte romantiskt tillsammans med stiftelsen 1000 Möjligheter, länsstyrelserna och Polismyndigheten.

  2025-12-17 15:12:51

  

  Nina Larsson

• Fru talman! Jag vill tacka ministern för att hon kommit hit så att vi kan diskutera det här.

  Först vill jag säga att en helt avgörande omröstning ägde rum i EU-parlamentet tidigare i dag. Den gällde huruvida kvinnor i Europa ska ha rätt till säkra och trygga aborter. Jag bär rosa i dag för att fira att utfallet blev bra och för att visa mitt stöd.

  Jag trodde ärligt talat inte att jag skulle behöva uppleva detta. Jag trodde inte att jag skulle behöva föra samma kamp som min mamma förde för 50 år sedan för fri abort, vare sig i Sverige eller i Europa. Men nu står vi här och diskuterar hur vi ska grundlagsskydda abort på bästa sätt. Vi vet – och har sett – hur snabbt kvinnors rätt kan nedmonteras, och vi i Sverige är tyvärr inte immuna.

  Jag har initierat dagens debatt därför att Jämställdhetsmyndigheten i en ny, alarmerande kartläggning har visat hur omfattande den digitala sexhandeln är. Rapporten visar att webbplatser som erbjuder och organiserar sexköp har hundratusentals besökare varje månad. På dessa plattformar, som i praktiken fungerar som digitala bordeller, lämnar sexköpare omdömen där de recenserar och betygsätter sina egna sexuella övergrepp.

  Låt oss för en stund ponera att det finns en sajt där minderåriga – eller myndiga, för den delen – kan lejas för att begå kriminella handlingar såsom skjutningar och sprängningar. Barn och unga kan lägga ut att de ”söker jobb”. Hallickar organiserar den olagliga verksamheten, och de kriminella gängen recenserar barnen.

  Vi kan också ponera att det finns en sajt där kriminella nätverk beskriver var det finns många äldre som har hemtjänst och hur ofta de får besök – kort sagt hur enkelt det är att knacka på, lura dem och stjäla saker.

  Vidare kan vi tänka oss en sajt där det beskrivs när du enklast kan besöka stadens livsmedelsaffär och stjäla mat. Tidpunkter, besökstryck, öppettider och vaktbemanning beskrivs.

  Alla dessa exempel, en del kanske till och med finns på riktigt, skulle med all säkerhet röna stor uppmärksamhet och leda till protestlistor och åtgärder från regeringen om de var så publika som de digitala bordellerna faktiskt är. Men när det gäller sexköp kan alla delar av människohandel och exploatering ske i digitala miljöer. Vi pratar om grova brott som kan ge tio års fängelse. Det handlar om rekrytering, annonsering och betalning på webbplatser som öppet marknadsför sexköp. Det sprids bilder, filmer och direktsända övergrepp. Det finns också ett slags betygssystem där män recenserar kvinnor och flickor som om det handlade om en tjänst eller en vara. Vi pratar här om en kultur som verkligen normaliserar brott.

  Om människohandel misstänks, vilket sägs öppet på dessa sajter, beskrivs det i första hand som en negativ upplevelse för de män som betalar för övergreppet. Det handlar om att de inte får vad de har betalat för. Det kan jämföras med, för att ta ett av mina exempel, att en pojke skulle rekryteras för kriminella handlingar på en sajt och sedan recenseras som dålig för att han var för rädd och inte gjorde ett bra jobb.

  Ministern skriver i sitt svar mycket om hur regeringen jobbar för att motverka detta, bland annat genom hög prioritet i budget för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och stärkt finansiering för en kommande handlingsplan mot prostitution och människohandel. Regeringen ska också följa utvecklingen av den nya lagen som förbjuder sexköp på distans, det vill säga tvång att utföra sexuella handlingar framför en kamera.

  Tycker ministern att detta på ett ändamålsenligt sätt även träffar de digitala bordellerna, som faktiskt är förmedlingssajter för brott av värsta sort?

• Fru talman! Helena Vilhelmsson pekar på flera viktiga saker, men först och främst på att vi aldrig kan ta jämställdhet för given. Därför arbetar regeringen vidare för att bland annat grundlagsskydda aborträtten, och vi driver också jämställdhetsfrågorna inom EU.

  Helena Vilhelmssons interpellation visar att motkrafterna mot jämställdhet och mot demokratiska och grundläggande mänskliga rättigheter finns på olika håll både nationellt och internationellt. Det vi ser är en backlash för jämställdheten när motkrafterna flyttar fram sina positioner. Då är det helt avgörande att vi gör detsamma och är tydliga med att det behövs ökade insatser för jämställdhet både i Sverige och i Europa. Det handlar inte bara om grundläggande mänskliga rättigheter utan också om tillväxtpotential, innovationskraft och möjligheten för såväl pojkar och flickor som män och kvinnor att nå sin fulla potential.

  Ledamoten Helena Vilhelmsson tar också upp den fruktansvärda rapport Jämställdhetsmyndigheten kom med för bara några veckor sedan. Grundproblematiken är att man i många år har haft en låt gå-attityd till saker som sker på nätet och som vi aldrig skulle acceptera på gatan eller vid köksbordet i den fysiska världen. Här är vi på väg att komma i kapp, men vi har en bra bit kvar. Det visar också det ledamoten vittnar om kopplat till rapporten.

  Jag är dock glad och stolt över att regeringen har tagit viktiga steg i rätt riktning. Lagen som kriminaliserar digitala sexköp omfattar även koppleri och är oerhört viktig. Den kom på plats den 1 juli i år, och när polis, åklagarväsen med flera kommer i kapp med sin metodutveckling för att kunna nyttja denna lag kommer den att få effekt i individuella fall. Men lagen är också viktig för att den är normerande och skickar en tydlig signal om att kvinnors kroppar inte är till salu vare sig på nätet eller i den fysiska världen. Regeringen följer detta arbete, och om vi märker att mer kunskap eller ytterligare straffskärpningar behövs får vi återkomma.

  2025-12-17 15:21:21

  

  Nina Larsson

• Fru talman! Den svenska sexköpslagen bygger på principen att den som säljer sex är ett brottsoffer och att det rättsliga ansvaret ligger på köparen. Att denna princip måste vara exakt densamma och gälla med samma kraft i den digitala världen som i den fysiska världen är vi överens om. Det är därför helt oacceptabelt att internet har blivit en frizon för sexköpare och hallickar. Här är exploateringen fullständigt normaliserad, och kvinnors och barns kroppar behandlas som varor på ett löpande band.

  Det allvarliga i Jämställdhetsmyndighetens rapport är att den visar på tydliga tecken på organiserad brottslighet. Vi ska komma ihåg att detta är en stor inkomstkälla för de kriminella gängen. I många kvinnors annonser återkommer samma telefonnummer, vilket betyder att en tredje part, en hallick, kontrollerar kvinnorna. I vissa omdömen skriver männen att de mött en annan kvinna än den som visats i annonsen eller att kvinnan verkar pressad och rädd. Det förekommer även omdömen där männen misstänker människohandel, trots att det är förbjudet enligt lag.

  Hur kan det få vara så här? Varför hör vi inte fler protester? Varför lägger inte regeringen fram fler propositioner för att komma åt detta problem? Jag kan inte låta bli att tänka att om det hade gällt sajter där barn säljer tjänster till kriminella nätverk skulle det ha sett annorlunda ut.

  Jag förstår att detta i första hand är en fråga för justitieministern, men jag hoppas att jämställdhetsministern har mandat att vara en pådrivande och sammanhållande kraft eftersom jämställdhetspolitik är ett horisontellt politikområde.

  Så till det förebyggande arbetet. Det är ovärderligt eftersom undersökningar visar att jämställdhet inte är en särskilt viktig fråga för pojkar och unga män. Detta ska ses i ljuset av den polarisering vi ser i världen i dag. Ungdomsbarometern har visat samma sak. Jämställdhet är inte ett politiskt prioriterat område för unga väljare, och det är ytterst allvarligt eftersom skadliga normer då kan bita sig fast och motverka de framsteg som faktiskt gjorts. Jämställdhet är inte en fråga för kvinnor utan en fråga för män och kvinnor.

  Ministern pekar på bra saker i sitt svar: kunskapssammanställning, myndigheter som ska ta fram kunskapsstöd och sociala mediers påverkan på tjejer och killar, alltså vad sociala medier sänder för budskap och vilka förväntningar det skapar. Att det har betydelse är otvivelaktigt, inte minst när det gäller våldsam pornografi. Jag kommer så väl ihåg när Ungarelationer.se skrev att den vanligaste frågan till dem var: ”Måste man gå med på strypsex?” Det gjorde riktigt ont i magen att läsa det. Låt mig därför tacka ministern för att hon har pekat ut just strypsex, eller strypvåld, som ett problem. Det är modigt; fortsätt med det! Även om lagstiftning inte är en lösning, stå på er! Förminska inte problemet, för det finns!

  En lika viktig fråga när det gäller våldsam pornografi är hur DSA-förordningen ska implementeras i Sverige. EU:s Digital Services Act ska skapa en tryggare digital miljö, och här borde Sverige ta chansen att ligga längst fram. Vi har dock inte fått de svar vi önskar från digitaliseringsminister Erik Slottner. Han duckar i frågan och kan inte svara på om skydd mot våldsporr också ska ingå i den nya lagstiftningen när den implementeras. Jag tror att Nina Larsson har sagt att hon utgår från att våldspornografi ska omfattas av lagen, men ”utgår från” är ju lite osäkert.

  Därför ställer jag frågan: Kommer regeringen att inkludera skydd mot våldsporr när denna EU-förordning ska implementeras?

• Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Helena Vilhelmsson för viktiga frågor och aspekter på detta. Ledamoten lyfter inte minst in kopplingen till den kriminella ekonomin. Jag tror att det är något som vi alla behöver lyfta upp mycket mer.

  Att framför allt kvinnor utsätts för alla dessa övergrepp i en sådan ofantlig mängd beror på att det finns en efterfrågan. Många studier visar att denna efterfrågan är utbredd över alla samhällsklasser. Män från alla möjliga tänkbara bakgrunder och samhällsklasser väljer att bortse från de övergrepp som de här kvinnorna utsätts för.

  De väljer dessutom att inte se den starka kopplingen till den grova organiserade brottsligheten, som utsätter samhället och inte bara de här kvinnorna – vilket är ett vedervärdigt brott i sig – för så mycket fara och skada. Kopplingen till alla skjutningar och andra tänkbara saker som människor också drabbas av på grund av den grova organiserade brottsligheten är jätteviktig att belysa och diskutera mer. Jag tackar ledamoten Helena Vilhelmsson för att hon gör det.

  Ledamoten lyfter också upp de viktiga gränsöverskridande regleringsfrågorna. De är oerhört viktiga och belyser också den här problematiken. Om det finns någonting som hotar jämställdheten i stort är det i mångt och mycket normaliseringen av det sexualiserade våldet och av sexuell exploatering. I allt väsentligt är det drivet av olika aktörer och olika skeenden och fenomen på nätet.

  Hur reglerar vi det, när vi ska gå från en fullständigt fri syn på allt som sker på nätet till att nu behöva skydda brottsoffer, vår demokrati och våra grundläggande mänskliga rättigheter? Det är angeläget att vi kommer vidare där. Jag tror på DSA och på att fortsätta så att vi får en god implementering av den i Sverige. Vi ska hitta en bra balansgång mellan såväl yttrandefriheten som integriteten och se till att vi har träffsäkra och effektiva regelverk som också reglerar verksamheten på nätet.

  En sådan fråga är CSAM-förordningen, som den här regeringen har försökt att ha ett konstruktivt förhållningssätt till. Tillsammans inom EU kan vi hitta vägar för att skydda barnen mot spridning av barnpornografiskt innehåll. Men det finns flera aktörer, också i den här kammaren, som arbetar i en helt annan riktning. De vill inte se till att vi får ett regelverk för att få bort den typen av fruktansvärda och vidriga brott, som barnpornografibrotten och spridningen av övergreppen på brottsoffren faktiskt är.

  Där är vi i ett skifte i samhället i dag. Men om det är något som vi behöver lägga mer kraft och tid på är det just att fortsätta driva på för att hitta tekniska lösningar och bra och träffsäkra regelverk som också värnar integritet och yttrandefrihet.

  2025-12-17 15:29:06

• Fru talman! Jag delar uppfattningen att vi får lov att erkänna att vi har varit naiva – helt klart. Vi ligger årtionden efter. Vi håller på att förlora en hel generation barn och unga, som får en väldigt skev bild av vad sex och samlevnad och relationer är. Det är ett stort problem.

  Jag skulle inte säga att det beror bara på naivitet och aningslöshet. Jag tror också att det ligger i den tradition och det synsätt som vi har med oss sedan hundratals år: att kvinnor i någon mån är underordnade män. Vi båda möter säkert fortfarande frågor om varför det är tillåtet att sälja sex men inte att köpa. Vi vet båda att det inte handlar om världens äldsta yrke utan om världens äldsta förtryck. Det måste vi fortsätta att vara oerhört tydliga med.

  Problemet är hur vi ska komma åt de rent digitala bordellerna, de rent digitala sajterna. Jag tror att det är att göra det lite enkelt för sig att hänvisa till den nya lagen som förbjuder sexköp på distans och som har funnits i ett halvår. Jag menar att det som Jämställdhetsmyndigheten rapporterar om är av en helt annan dignitet. Det är en helt annan sak. Det handlar om en sajt som, uppenbarligen helt öppet och lagligt, gör kvinnor och barn till en vara, en produkt. Det måste vi ta oss bort ifrån.

  Jag förstår kopplingen som ministern hänvisar till: den traditionella krocken med yttrandefriheten. Men den måste ställas mot vår hälsa. Yttrandefrihet för vem? För den som förgriper eller den som man förgriper sig på?

  Detta är diskussioner som vi lär få återkomma till. Jag tackar för en bra diskussion och önskar ministern, talmannen och alla som lyssnar en god jul.

  2025-12-17 15:33:17

  

  Helena Vilhelmsson

• Fru talman! Stort tack, ledamoten Helena Vilhelmsson, för engagemanget och för att ledamoten lyfter upp denna viktiga fråga! Det är en av de värsta utmaningarna för jämställdheten i dagens samhälle. Normalisering av det sexualiserade våldet och sexuell exploatering sker brett, precis som ledamoten beskriver, på flera plan, på olika nivåer och från olika håll.

  Grovt sexualiserat våld inom pornografin är en viktig del som ledamoten också pekar på. Vi ser övergrepp och andra skeenden och påverkansoperationer som glorifierar olika machoideal. Den sortens påverkansoperationer kan komma från såväl en rysk påverkansaktör som från en inhemsk aktör.

  Det här är en fråga som vi kommer att få återkomma till. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder som rör nationella regelverk, lagstiftning, straffskärpningar, kunskapshöjande insatser, uppdrag om samordning och återrapporteringskrav på olika sätt. De kommer att få effekt för individer och i Sverige.

  Vi behöver också fortsätta det oerhört viktiga globala regelarbetet, inte minst inom EU. Det här är en fråga som slår globalt. Vi har att göra med massiva techjättar. Men det är också fråga om hur vi behandlar människovärdet oss emellan, över köksbordet eller på gatan. Om det är någonting vi måste se till är det att motverka den normalisering vi nu ser.

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2025-12-17 15:35:27

  

  Nina Larsson