Sveriges bistånd till Myanmar
Debatt i text
Fru talman! Mathias Tegnér har frågat mig vilken konsekvensanalys jag och regeringen gjort inför beslutet att helt upphöra med utvecklingsbiståndet till Myanmar från och med 2026, särskilt avseende civilsamhällets och demokratirörelsens överlevnad, samt om jag tagit initiativ till en analys av konsekvenserna av tillbakadragandet av svenskt bistånd från Myanmar och hur det kan komma att påverka Sveriges långsiktiga säkerhetspolitiska intressen och vad analysen i så fall innehåller.
Sveriges långsiktiga säkerhetspolitiska intressen utgör en viktig grund för den fokusering och prioritering av vårt biståndssamarbete som regeringen genomför. Stödet till Ukraina är därför Sveriges främsta utrikespolitiska prioritering. Ingen fråga är lika central för Europas säkerhet som Ukrainas försvar mot Rysslands aggression. Utfasningen av Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Myanmar ska ses i detta större sammanhang, som ett sätt att frigöra resurser för Ukraina.
Regeringen gör löpande en analys av hur statligt finansierad verksamhet bidrar till att uppnå uppsatta mål. Regelbundna samråd hålls med Sida två gånger per år. Utöver det förs löpande dialog om biståndet i geografiska kontexter. Vad gäller just stödet till Myanmar har beslutet föregåtts av en konsekvensanalys som bland annat bygger på Sidas bedömning av de försämrade förutsättningarna i landet efter militärregimens maktövertagande 2021.
Vad gäller den del av frågan som berör civilsamhällets och demokratirörelsens överlevnad i Myanmar vill jag vara tydlig: Sverige överger inte befolkningen i Myanmar. Vi kommer fortsatt att föra en dialog med civilsamhället och demokratirörelsen i landet. Det humanitära biståndet påverkas inte. Sverige kommer fortsatt att vara en stor givare till multilaterala aktörer verksamma i Myanmar, såsom FN och utvecklingsbankerna. Sverige bidrar också till EU:s biståndsverksamhet i Myanmar. Vidare kan enskilda strategiska insatser också göras framgent via tematiska strategier. Att regeringen nu fasar ut en landstrategi innebär alltså inte att allt svenskt bistånd påverkas.
2025-10-03 09:18:42
Benjamin Dousa
Fru talman! Tack för svaret, utvecklings- och biståndsministern!
Ministern är en välkänt duktig talare, och jag uppfattar det som att statsrådet använder den talangen för att delvis faktiskt blanda bort korten när det gäller frågan jag har ställt. Det finns inget hemligt pengaträd, säger ministern. Under min uppväxt pratade man ibland om pojken med guldbyxorna, och även det är ju påhittat.
Jag tror inte heller att vi är betjänta av att göra det här till en allmän biståndsdebatt; jag tycker att min kollega Olle Thorell ihop med vår utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson har visat i flera debatter att regeringens biståndspolitik är kortsiktig och gör världen fattigare och på sikt en sämre plats att leva på.
Det är som ministern säger: Ibland handlar politik om att välja. Enligt min uppfattning har vi socialdemokrater sedan 70-talet fått städa upp efter borgerliga regeringar som inte kunnat välja mellan inkomster och utgifter. Jag är alltså väl medveten om att det inte finns några hemliga pengaträd.
I det här fallet – bara för att vara tydlig – prioriterar vi socialdemokrater bistånd högre än vad regeringen gör. I så måtto har vi större resurser, eftersom vi faktiskt tycker att den här typen av avvägningar inte är lämpliga. Därför tror jag att man inte hade behövt göra denna typ av kortsiktiga prioriteringar med en socialdemokratisk politik.
I den förra interpellationsdebatten pratade ministern för civilt försvar om dynamiska antagonister. Det som oroar mig är att detta ord inte förefaller ha funnits med i analysen när borttagandet av biståndet till Myanmar analyserades. Vi menar som sagt att det är svårt att se hur den säkerhetspolitiska analysen såg ut. Man säger att man vill prioritera Ukraina, vilket vi helt står bakom, men man gör det genom att dra undan resurser på ett sådant sätt att Kina – Rysslands allierade – ges möjlighet att flytta fram sina positioner. Då riskerar åtgärden att bli kontraproduktiv.
Vi menar också att regeringen tar en risk med denna snabba utfasning eftersom man lämnar demokratirörelsen i sticket och därmed försvagar de krafter som står upp för mänskliga rättigheter. Om man vill dra tillbaka landstrategin borde man i stället säkerställa ordnade övergångar och långsiktighet även när strategier förändras – annars riskerar man att också ägna sig åt kapitalförstöring, vilket är en synnerligen dålig idé.
Ministern säger att konsekvensanalyser har gjorts, men beskrivningen är mest i allmänna ordalag att Sida har gjort en bedömning och att förutsättningarna i Myanmar har försämrats. Det vet vi ju redan. Det jag är på jakt efter – det jag frågar om – är något mer konkret. Har regeringen analyserat hur ett svenskt tillbakadragande påverkar demokratirörelsens faktiska överlevnad? Har man bedömt vilka andra aktörer som riskerar att försvinna när svenskt stöd dras in? Framför allt: Vilka organisationer och stater kommer att kunna ta över det utrymme som Sverige lämnar efter sig?
Kort sagt: Ser inte ministern en geopolitisk risk med att lämna spelplanen fri för Kina i Myanmar?
2025-10-03 09:28:35
Mathias Tegnér
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Jag vill börja med att konstatera att bakgrunden till min interpellation är det faktum att regeringen har beslutat att avveckla hela det svenska utvecklingssamarbetet med Myanmar och att det dessutom ska avvecklas i snabb takt. Den 30 juni 2026 ska landstrategin helt ha upphört.
Normalt sett sker en avveckling under betydligt längre tid, vilket ger civilsamhälle och mottagarorganisationer en chans att planera för framtiden och söka nya finansiärer. Den tidsram som nu har fastslagits är exceptionellt kort och riskerar att slå sönder verksamheter som har byggts upp under decennier. Den föreslagna snabbavvecklingen riskerar att vara kapitalförstörande – att förstöra det som tidigare års bistånd har byggt upp.
Organisationer varnar för att demokratirörelsen i Myanmar nu tvingas lägga all sin energi på akut finansiering i stället för att arbeta med att stärka sina positioner inför juntans planerade skenval under året. Vi socialdemokrater anser att en snabb reträtt inte är förenlig med den princip om långsiktighet som har varit ett kännetecken för svenskt utvecklingssamarbete i över 50 år.
Det som också är anmärkningsvärt är att den svenska reträtten enligt flera bedömare riskerar att stärka Kina – ett Kina som tydligare och tydligare har visat upp en enad front med Ryssland. Det är naturligtvis rimligt att vi ökar stödet till Ukraina. Men åtgärden, som motiveras av att stödet till Ukraina behöver öka eftersom Ukraina behöver stärkas i kriget mot Ryssland, riskerar samtidigt att försvaga oss alla. Den riskerar att försvaga demokratierna i Europa eftersom vi lämnar Myanmar öppet för kinesisk påverkan.
Ett ökat stöd till Ukraina är både viktigt och riktigt – där är vi helt eniga – men är det verkligen rimligt att göra det på ett sätt så att koalitionen Kina–Ryssland stärks i en annan del av världen? Det är den fråga jag gärna ser att vi diskuterar här i dag.
Jag oroas också av den signal som sänds ut. När Sverige säger att stödet till Ukraina kräver att vi lämnar Myanmar, riskerar vi då inte att ställa demokratikämpar mot varandra? Är det verkligen så vi vill prioritera? Ska kampen mot Putins aggression i Ukraina ske på bekostnad av andra demokratirörelser i andra delar av världen – vilket dessutom riskerar att möjliggöra för Kina att flytta fram sina positioner?
Det här var bakgrunden till att jag ställde två frågor till statsrådet. Den ena rörde effekten avseende civilsamhällets och demokratirörelsens överlevnad i Myanmar, men den andra handlade just om huruvida reträtten från Myanmar kan komma att påverka Sveriges långsiktiga säkerhetspolitiska intressen. Om det har analyserats är frågan också vad den analysen innehåller. Jag uppfattade inte att jag i det första inlägget fick svar på den sista frågan.
Gjordes en säkerhetspolitisk analys? Vad sa den i så fall? Och ser inte regeringen och ministern att det slaktade biståndet till Myanmar riskerar att vara en åtgärd som helt spelar Kina i händerna?
2025-10-03 09:21:13
Mathias Tegnér
Fru talman! Det här kan mycket väl komma som en chock för Socialdemokraterna, men vi har inte ett eget pengaträd på Utrikesdepartementet. Biståndsbudgeten är inte oändlig. Samtidigt är mänsklighetens behov närmast oändliga just nu.
Vi ger mer till Ukraina; bara i år kommer vi att ha gett ungefär lika mycket i civilt stöd som alla andra år tillsammans sedan Rysslands fullskaliga invasion, och nästa år ökar vi biståndet ytterligare, till 10 miljarder kronor årligen bara i direkt civilt stöd. Det finns inget hemligt pengaträd att gå till för att kunna göra det, utan vi måste ta pengar från andra länder, andra strategier och andra viktiga insatser.
Jag har aldrig sagt i den här talarstolen att de viktiga demokratiinsatser vi har gjort i Myanmar skulle vara irrelevanta eller att de inte påverkar världen och Myanmar, men det handlar om att prioritera. Just nu är Ukraina vårt enskilt viktigaste utrikespolitiska prioritering. Ska vi ha råd att lägga 10 miljarder kronor per år till Ukraina kommer det att påverka flera länder och strategier. Låt mig också vara helt transparent inför kammaren här: Myanmar är den första av flera utfasningar som vi kommer att fatta beslut om. Det är helt nödvändigt om vi ska ha de resurser som Ukraina behöver.
Ukrainas statsbudget går inte ihop nästa år, vilket är ett direkt resultat av att USA drar sig tillbaka. Man brukar säga ”allas ansvar, ingens ansvar”, men det är vårt ansvar att stå sida vid sida med Ukraina och göra allt vi bara kan – och lite till – för att de ska klara av Rysslands fullskaliga attacker dagligen.
Det är inte heller så att vare sig det humanitära biståndet eller utvecklingsbiståndet helt upphör i Myanmar. Vi fasar ut landstrategin för Myanmar, men det finns flera andra tematiska strategier som fortsatt kommer att kunna stötta viktiga demokratirörelser och aktivister även i Myanmar. Till exempel finns civilsamhällesstrategin, där biståndet kanaliseras direkt till de civilsamhällesaktörer som finns i Myanmar och resten av världen – ODA-länder. Dessutom finns strategin för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer, som nu innehåller väldigt höga belopp och som också kan kanalisera stöd till Myanmar.
Det här påverkar som sagt inte det humanitära biståndet till Myanmar och resten av världen. Vi lämnar alltså inte Myanmar, men vi tvingas prioritera ifall vi samtidigt kraftigt ska bygga upp stödet till Ukraina. Vi har självklart fört en dialog med Sida kring detta. Vi har självklart gjort säkerhetsbedömningar av hur det kan påverka, men för att vara transparent inför kammaren: Det här handlar om tuffa prioriteringar. Jag står för att det är många viktiga insatser i Myanmar som kommer att påverkas, men just med tanke på Sveriges säkerhetsbehov måste vi prioritera ännu mer resurser till Ukraina.
2025-10-03 09:25:13
Benjamin Dousa
Fru talman! Jag kanske egentligen hade velat förlänga den här strategin. Jag kanske egentligen hade velat utöka den. Jag ser mycket väl det förtryck som regimen utsätter vanligt folk för i Myanmar. Det är klart att jag i näst bästa fall hade velat ha en mycket bättre utfasning av strategin så att det hade funnits goda möjligheter för aktörerna i Myanmar att ställa om. Allt det hade jag mycket hellre haft om världen hade sett annorlunda ut, men i praktiken skulle en utökning, förlängning eller långsammare utfasning av landstrategin innebära att färre kronor kan gå till Ukraina. Detta är och förblir alltid en prioritering, även om man höjer biståndsbudgeten.
Jag har gärna debatter här i kammaren om hur hög biståndsbudgeten ska vara, men även om man höjer biståndsbudgeten handlar det om en prioritering där kronor flyttas från Ukraina – alltså från vårt närområde – till Myanmar. Det handlar såklart om två saker – dels finns det moraliska och solidariska skäl, dels finns det säkerhetsintressen från Sveriges sida. Varje dag, vecka och månad Ukraina klarar av att visa motståndskraft mot Ryssland är mycket viktig även för Sveriges säkerhet.
Oavsett hur stor biståndsbudgeten är måste det alltid göras prioritering. I den bästa av världar hade vi inte ens haft förtrycket i Myanmar. Om det hade rått fred i Ukraina och resurserna inte hade behövts lika mycket där hade jag gärna förlängt och kanske utökat strategin eller åtminstone fasat ut den på ett ännu bättre och smidigare sätt. Att sitta i regering innebär dock alltid i slutet av dagen att man måste göra en prioritering, eftersom det inte finns något hemligt pengaträd.
Vi lämnar heller inte Myanmar biståndspolitiskt. Vi fortsätter genom andra tematiska strategier där det finns goda möjligheter för civilsamhällesaktörer, demokratikämpar och organisationer som varje dag försöker och kämpar i motvind i Myanmar att få stöd från Sida via exempelvis tematiska strategier.
Vi lämnar alltså inte Myanmar i sticket, men vi fasar ut den här landstrategin. Låt mig vara ärlig: Det kommer fler sådana utfasningar, för det är helt nödvändigt att vi gör allt i vår makt för att stå bakom Ukraina.
2025-10-03 09:32:30
Benjamin Dousa
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, som jag tycker var klargörande.
Jag tycker att interpellationsdebatten visar att vi är oeniga om två saker. När det gäller den allmänna inriktningen för biståndet uppfattar jag att det tidigare har hållits tydliga och klargörande diskussioner här i kammaren. Den andra saken, som jag har försökt att fokusera på här i dag, är att det förefaller vara så att beslutet att lämna Myanmar inte föregicks av en säkerhetspolitisk analys.
Jag oroas av den signal som sänds. Från Sveriges sida säger vi att stödet till Ukraina kräver att vi lämnar Myanmar, och därmed sätter vi demokratikämpar mot varandra. Framför allt oroas jag av att det inte verkar ha gjorts någon analys av vad som händer när Kina får fritt spelrum i Myanmar. Detta uppfattar jag inte att ministern har svarat på.
Det är viktigt att göra prioriteringar. Vi befinner oss i en globaliserad värld. Socialdemokraterna har stått bakom allt stöd till Ukraina som regeringen har fattat beslut om, och när vi hade en socialdemokratiskt ledd regering drev även den på för ett djupt och stort stöd till Ukraina. Där är jag och ministern inte oeniga.
Vi verkar dock vara oeniga om huruvida det är dåligt att finansiera detta stöd med att lämna fritt spelrum för Rysslands allierade Kina i Myanmar. Det förefaller vara så att man tar med ena handen och ger med den andra. Jag tror att effekten av detta på sikt blir en osäkrare värld och en osäkrare situation för Sverige. Det tycker jag är dåligt.
2025-10-03 09:35:20
Mathias Tegnér
Fru talman! Jag tycker att jag i hela den här debatten verkligen har lagt korten på bordet. Ledamoten säger att vi tar med ena handen och ger med den andra, och det stämmer. Vi gör den typ av tuffa prioriteringar som behövs. Vi är mycket väl medvetna om de säkerhetsrisker som finns inte bara i Myanmar utan även i samband med de andra utfasningar som vi kommer att besluta om under hösten och kanske början av nästa år.
Det handlar om en prioritering av de olika säkerhetshot som finns mot Sverige. Det är ännu värre om Ryssland får fritt spelrum i hela eller delar av Ukraina. Det finns moraliska och solidariska skäl till detta, men det handlar också om vårt eget säkerhetsintresse.
Det stämmer att Socialdemokraterna var med och tog fram nya stora civila stödpaket till Ukraina, men de har vuxit ännu mer. Som jag var inne på tidigare i debatten kommer vi bara i år att ha lagt nästan lika mycket på civilt stöd till Ukraina som alla tidigare år sedan Rysslands fullskaliga invasion tillsammans. Så snabbt har uppbyggnaden av det civila stödet till Ukraina gått.
Stödet kommer som sagt att öka ännu mer under nästa år, hela vägen upp till 10 miljarder. Detta gör oss till en av de absolut största givarna i hela världen. Det kan man såklart debattera om, vilket sker här och nu, men den här regeringen står upp för detta. Vi står upp för att vi gör den här typen av mycket tuffa prioriteringar. Jag lider med civilbefolkningen i Myanmar, men vi måste värna Sveriges egen säkerhet och därmed också fortsätta att öka stödet till Ukraina. Detta är inte minst aktuellt nu när USA i sådan hastighet har dragit ned på sitt engagemang när det gäller Ukraina.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
2025-10-03 09:37:29
Benjamin Dousa