Kommissionens arbetsprogram 2026

Debatt i text

• Herr talman! Vi debatterar i dag kommissionens arbetsprogram för 2026, som presenteras i en tid av djup osäkerhet. Kriget i Ukraina fortsätter, Europas säkerhetsordning är satt under mycket hårt tryck och EU står inför ett avgörande vägval.

  Sverigedemokraterna delar i huvudsak utskottets bedömning av arbetsprogrammet, vilket vi också uttrycker i vårt särskilda yttrande. Men vi vill samtidigt tydligt understryka några viktiga principer: Kriget i Ukraina kräver beslutsamhet, tydlighet och uthållighet. Vi ser ett mycket stort värde i enigheten inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, inte minst när det gäller sanktionerna mot Ryssland och det långsiktiga och breda stödet till Ukraina – politiskt, ekonomiskt, militärt och humanitärt.

  Den ryska aggressionen måste mötas av ett starkt och samlat EU, men samtidigt måste en sak framhållas lika tydligt: Kravet på enhällighet inom den centrala delen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste bestå. Den ryska aggressionen måste mötas av ett starkt och samlat EU. Det är en avgörande garant för ett nationellt självbestämmande och en princip som inte blir mindre viktig i tider av kris – tvärtom. EU:s styrka ligger i ett samarbete mellan fria nationer, inte överstatliga lösningar som riskerar att driva unionen i en riktning som medlemsstaterna inte står bakom.

  Kommissionen lyfter i arbetsprogrammet fram Ukrainas och Moldaviens EU-processer. Sverigedemokraterna står bakom dessa ambitioner, men med vissa grundläggande villkor. Vi stöder Ukrainas och Moldaviens kandidatprocesser, men respekt för kriterierna måste råda. Och framsteg i reformarbetet ska ligga till grund för varje steg framåt.

  Sverigedemokraterna vill därför betona att utvidgningen måste vara meritbaserad. Det krävs mycket goda skäl för en EU-utvidgning utöver vad kommissionen anger i arbetsprogrammet. Legitimiteten och hållbarheten kräver att EU inte skyndar fram politiska beslut för symbolikens skull. Det är endast genom en ansvarsfull och regelbunden process som EU kan växa utan att försvagas.

  Herr talman! Kommissionen lyfter i arbetsprogrammet fram sitt arbete för att skydda barn från övergrepp på nätet. Det är ett djupt angeläget mål. Men arbetet har alltför ofta lett till förslag om långtgående inskränkningar i rätten att skydda kommunikationen. Sverigedemokraterna kommer även fortsättningsvis att stå upp för rätten till krypterad kommunikation, rätten till privatliv och motstånd mot EU:s förslag som öppnar för en generell övervakning av medborgares digitala kommunikation. Att skydda barn är en skyldighet, men det får inte bli en förevändning som öppnar dörren för massövervakning från EU.

  Herr talman! Det kanske viktigaste budskapet som jag vill lyfta fram i vårt särskilda yttrande, särskilt i dag, är att EU behöver fokusera, inte expandera. Arbetsprogrammet rymmer ett stort antal initiativ och ambitioner. Det växer i bredd snarare än i precision, vilket gör att EU riskerar att bli för omfattande, för överlastat av strategier och för byråkratiskt samt att hamna för långt ifrån sina kärnuppgifter.

  Sverigedemokraternas syn är tydlig. EU måste reformeras för att bli smalare, vassare och mer handlingskraftigt. Det innebär att man ska fokusera på verkliga gränsöverskridande områden:

  handel

  ekonomiskt samarbete

  säkerhet

  försvar

  miljöfrågor.

  Man behöver minska byråkratin, antalet strategidokument och administrativa strukturer. Man behöver se till att det blir färre symbolpolitiska projekt, mer konkret nyttjande för Europas medborgare, fler regelförenklingar, stärkt konkurrenskraft och minskande av företagens bördor. Beslut där nationen är självstyrande behöver återbördas till medlemsstaterna. Det är så vi skapar ett EU som gör skillnad.

  Det som verkligen krävs är en union som hjälper Europas ekonomi att stå stadigt och där medlemsstaterna minskar beroendet av auktoritära aktörer och stärker sina industriella teknologiska motståndskrafter.

  Herr talman! Europa befinner sig i en tid då lösningen inte är fler visioner, dokument och utvecklingsområden. Det behövs i stället koncentration, kostnadseffektivitet och klara mandat som inte urholkar nationens självbestämmande. Ett EU som försöker göra allt riskerar i praktiken att inte lyckas med något. Ett EU som gör färre saker gör dem kanske lite bättre.

  Herr talman! Sverigedemokraterna välkomnar flera delar av kommissionens arbetsprogram, inte minst enigheten om Ukraina, behovet av stärkt säkerhet och vikten av att minska EU:s externa beroende. Men vi står fast vid våra grundläggande principer:

  Enhälligheten ska värnas.

  Utvidgningen ska vara meritbaserad.

  Digital integritet ska skyddas.

  EU ska fokusera på sina kärnuppgifter.

  Byråkratin måste minska.

  Samarbetet måste renodlas.

  Detta är vägen framåt för ett handlingskraftigt EU som stärker sina medborgare, inte sina institutioner, och som står fast vid den ordning av fria, självständiga europeiska nationer som unionen ytterst bygger på.

  Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utrikesutskottets förslag till beslut.

  2025-12-10 12:10:51

  

  Chris Dahlqvist

• Herr talman! Den här debatten handlar alltså om EU-kommissionens arbetsprogram för 2026, kommissionens vägkarta för det kommande året. Det präglas starkt av vårt omvärldsläge. Det är nämligen en tuff tid för oss som tror på demokrati och en regelbaserad världsordning, på staters rätt att bestämma över sig själva och på att en stat inte har rätt att oprovocerat angripa eller invadera ett annat land. Det är en tuff tid för oss som tror på multilateralismen, på att genom samverkan möta gemensamma utmaningar och på att stå upp för gemensamma regler.

  Sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina i februari 2022 har Ukraina utkämpat ett krig som handlar om deras säkerhet men även om vår säkerhet. Det är helt oacceptabelt att ett land oprovocerat angriper en annan stat. Det är Ryssland som har angripit Ukraina. Därför måste en fred ske på Ukrainas villkor. Allt annat är oacceptabelt.

  Ett Ryssland som går segrande ur kriget mot Ukraina är ett ännu farligare Ryssland. Det innebär en farligare omvärld. Det betyder ytterligare ett avsteg från den regelbaserade världsordningen och de regler som vi gemensamt utformat.

  Att stå bakom Ukraina och stå upp för dess suveränitet är Europas och EU:s viktigaste säkerhetspolitiska åtagande i dagsläget. Därför måste EU-länderna snarast säkerställa att Ukraina får tillgång till de frysta ryska tillgångarna. EU måste ta nästa steg för att möjliggöra ett ukrainskt medlemskap i EU genom att öppna nästa förhandlingskluster. Vårt budskap är tydligt: Ukrainas suveränitet är inte förhandlingsbar. Ukrainas säkerhet är vår säkerhet.

  Herr talman! För oss som står upp för den regelbaserade världsordningen och för folkrätten är de internationella domstolarna oerhört viktiga. Genom dem kan vi följa upp folkrätten och agera när stater och individer brister. Genom Internationella domstolen, ICJ, har vi fått svart på vitt att Israels ockupation av de palestinska områdena är olaglig och strider mot folkrätten. Genom Internationella brottmålsdomstolen, ICC, finns en internationell arresteringsorder mot Rysslands president Putin. Den gäller i alla de 125 länder som har ratificerat Romstadgan. Europadomstolen å sin sida slog nyligen fast att alla EU-länder måste erkänna samkönade äktenskap.

  Domstolarna är således viktiga instrument för att stå upp för folkrätten, våra friheter och våra rättigheter. Därför är det oerhört allvarligt att USA har riktat sanktioner som försvårar arbetet för Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Det är sanktioner som riktar in sig på domstolarnas oberoende och som försvårar Internationella brottmålsdomstolens arbete och självständighet. De försvårar dess arbete med att utreda Putins krigsbrott, krigsbrotten i Sudan, Assadregimens folkrättsbrott i Syrien och krigsbrotten i Gaza. För att motverka sanktionernas inverkan har EU möjlighet att aktivera den blockerande stadgan. Det är EU-kommissionen som har möjlighet att initiera en sådan process. Vi socialdemokrater menar att detta bör göras snarast.

  Herr talman! De senaste åren har gjort det tydligt att vi måste stärka vår beredskap och vår förmåga att försvara oss. Det är därför vi från svensk sida kraftigt ökar vår försvarsförmåga och har anslutit oss till Nato. Det är också därför vi inom EU under det senaste decenniet gjort allt fler ansträngningar för att stärka medlemsländernas gemensamma försvarsförmågor, utveckla ny materiel och stärka interoperabiliteten, det vill säga förmågan att verka tillsammans.

  Under det senaste året har det blivit än tydligare att vi i Europa och i EU:s medlemsländer måste stärka vår egen förmåga ytterligare och att vi inte kan förlita oss på andra. Kommissionen skriver i arbetsprogrammet att det här är EU:s tid för självständighet. Vi socialdemokrater instämmer i att EU och medlemsländerna måste fortsätta rusta sig för de säkerhetspolitiska hot vi står inför. Men EU:s medlemsländer måste klara av att bli självständiga samtidigt som vi utvecklar vårt samarbete med andra länder och organisationer. EU kan inte ensamt stå upp för den regelbaserade världsordningen. Vi måste stärka våra relationer med länder i Afrika, Latinamerika och Asien. Vi måste prioritera arbetet i organisationer som FN. Samtidigt som vi ökar vår självständighet måste vi verkligen stärka våra relationer i världen.

  Herr talman! Säkerhetspolitiken och frågan om EU:s säkerhet är en röd tråd som går genom arbetsprogrammet. Kommissionen är tydlig med att säkerhetsaspekten måste finnas med på alla politikområden. Samtidigt menar vi socialdemokrater att den aspekten saknas på klimatområdet. Kommissionen lyfter att vi ska skydda unionens medborgare från klimatförändringarnas effekter och reducera vår påverkan på ekosystemet.

  Men klimatförändringarnas konsekvenser för säkerhetspolitiken lyser med sin frånvaro. Så sent som i går släpptes FN-rapporten Global Environment Outlook, den största forskningssammanställning som någonsin gjorts på området. Rapporten larmar om hur klimatförändringar, markförstöring och föroreningar underminerar vår ekonomi, vår livsmedelssäkerhet, vår vattensäkerhet och människors hälsa. Det här utgör direkta hot mot vår säkerhet. Dessutom leder det till konflikter i många delar av världen. Klimatförändringarna utgör ett direkt säkerhetshot, men det nämns egentligen inte i kommissionens arbetsprogram.

  Vi måste klara av att hantera dagens säkerhetspolitiska hot och morgondagens säkerhetspolitiska hot samtidigt. Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till motivreservation 1.

• Herr talman! Jag instämmer i många delar av utskottets ställningstaganden, inte minst vad gäller Ukraina. Men jag vill ändå redogöra för Vänsterpartiets ståndpunkt i några andra frågor och bland annat när det gäller situationen i Palestina.

  Det humanitära lidandet i Gaza är enormt. Sedan Hamas brutala attack den 7 oktober 2023 har Israels bombningar dödat fler än 65 000 människor. FN har slagit fast att Israels krig mot Gazas befolkning är ett folkmord. Vapenvilan i Gaza har inte inneburit något definitivt stopp för våldet och dödandet.

  Hundratals människor, däribland många barn, har dödats i israeliska attacker, samtidigt som Israel hävdar att vapenvilan fortfarande gäller. Det internationella samfundet måste kraftsamla för att säkra en fredlig utveckling i Gaza. För att en varaktig fred ska vara möjlig krävs att alla civila, oavsett sida, kan leva i trygghet och att den palestinska statsbildningen respekteras.

  Gazas framtid måste bestämmas av dess egen befolkning. Alla samtal om fred måste föras på det palestinska folkets villkor. Det bör också vara EU-kommissionens ståndpunkt. Jag anser att det tydligt borde ha framgått av utskottets ställningstagande.

  Jag anser även att utskottet borde ha framfört att EU har tagit en alltför passiv roll gentemot Israel. Det första steget mot en verklig fred i Gaza är att garantera humanitärt tillträde och tillräcklig humanitär hjälp, något som också kommissionen beskriver som den omedelbara prioriteringen.

  EU-kommissionen bör ta tydlig ställning för UNRWA:s möjligheter att agera fritt i Gaza. Israel måste dessutom hållas ekonomiskt ansvarigt för förstörelsen av Gaza. Israel måste betala ut de palestinska tullavgifter och skatter som enligt Osloavtalet tillhör den palestinska myndigheten.

  Så länge Israel fortsätter med våldet och inte håller ingångna avtal måste förslaget om att suspendera avtalen mellan EU och Israel fortsatt vara aktuellt. Israel kan inte ha ett handelsutbyte med EU och borde inte heller kunna delta i Horisont Europa och få europeiskt stöd till sin militära forskning.

  Herr talman! De som bär ansvar för våldet i Gaza, på Västbanken och i Israel måste ställas inför rätta. Straffrihet får inte råda, varken för dem som deltog i Hamas kallblodiga massaker eller för den israeliska regeringens folkmord och krigsbrott mot Gazaborna.

  Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant. EU bör stå redo att bistå i lagföringen av dem och införa sanktioner mot både Israel, extremistiska bosättare, ministrar och Hamas.

  Den svenska regeringen har vägrat att ta emot svårt skadade patienter från Gaza trots EU-kommissionens vädjan. Det hade varit önskvärt att kommissionen följt upp sin begäran och ökat pressen på att även Sverige ska erbjuda vård.

  Vänsterpartiet anser att utskottet borde framföra detta i utlåtandets ställningstagande. Jag vill därför lyfta fram vår motivreservation nummer 2.

  Herr talman! Utöver EU:s bristande arbete när det gäller Palestina finns det fler delar av kommissionens arbetsprogram som förtjänar att kommenteras.

  En viktig del av programmet är regelförenklingar. Regelförenklingar och enkla regler är så klart bra. Men vi kan redan se hur regelförenklingar också blir ambitionssänkningar.

  För ett par dagar sedan enades medlemsstaterna och parlamentet om att kraftigt minska kraven på företags hållbarhetsredovisning och ansvar för mänskliga rättigheter. Tusentals företag undantas från regler som klubbats de senaste åren. Många anser att detta är ett haveri för klimatarbetet.

  Lagstiftarna har valt att försvaga två centrala EU-hållbarhetslagar i stället för att stärka dem, trots bred kritik från forskare, människorättsexperter, civilsamhälle, företag och investerare, säger till exempel Swedwatch.

  Svenska företag har tagit täten när det gäller att implementera EU:s hållbarhetsmål. Det svenska näringslivet är förlorare när reglerna tas bort eller skjuts på framtiden. Det är en konkurrensfördel som har försvunnit.

  I det fortsatta arbetet med regelförenklingar måste kommissionen och medlemsstaterna se till att regelförenklingarna inte innebär minskade ambitioner i till exempel klimat- och miljöarbetet eller försämringar för exempelvis djurvälfärd, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.

  Herr talman! En annan del av kommissionens arbetsprogram är att omsätta pakten om asyl och migration i praktiken. Vi delar synen att människohandel och smuggling behöver bekämpas, men vi ser också att asyl- och migrationspakten har tagit det sämsta av flyktingpolitiken och gjort den till EU-lag. Det handlar bland annat om rättsosäkra snabbkontroller vid gränserna och en utökad möjlighet att placera människor i förvar. Vi kommer att få se fler fängelseliknande läger, som de som redan finns i Grekland, men nu utanför EU:s gränser i så kallade återvändandehubbar.

  I dag vilar ett alldeles för stort ansvar på de länder som är människors första ankomstland. Det kommer även fortsättningsvis att vara länder som Spanien, Italien och Grekland som får ta det största ansvaret. Här ger pakten länder möjlighet att köpa sig fria från att ta emot flyktingar, och tyvärr har Sveriges regering valt den vägen i stället för att solidariskt välkomna sin del av dem som får flyktingstatus.

  Kommissionens målsättning inom migrationsområdet borde vara att EU ska ge ett humant och rättssäkert skydd till människor som tvingas fly från krig, förföljelse och förtryck samt att människor på flykt ska ha rimliga chanser att söka och få skydd i Europa och goda förutsättningar att etablera sig i samhället. Det borde vara ett ökat fokus på lagliga och säkra vägar samt insatser för att säkerställa att asylrätten och dess andemening respekteras och efterlevs.

  Herr talman! Det finns mycket mer att säga om kommissionens arbetsprogram, men jag väljer att begränsa mig till dessa nedslag.

• Herr talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets utlåtande om kommissionens arbetsprogram för 2026. Det kan låta tekniskt – ett arbetsprogram bland många andra dokument, men i själva verket handlar det om EU:s kurs i några av de allvarligaste tiderna för Europa på decennier.

  För Kristdemokraterna är utgångspunkten tydlig: EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform för att hantera kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Ett starkt och värderingsdrivet EU gör Sverige säkrare och mer välmående och stärker vår röst för demokrati och mänskliga rättigheter i världen.

  Herr talman! Kommissionens arbetsprogram slår fast att EU och EU-länderna måste ta ett större ansvar för sin säkerhet och sitt försvar, vilket vi kristdemokrater instämmer i. När Ryssland för ett brutalt anfallskrig mot Ukraina, när den regelbaserade världsordningen pressas tillbaka och när auktoritära regimer flyttar fram sina positioner duger det inte att Europa lutar sig tillbaka och hoppas på andra.

  Vi behöver en stark europeisk försvarsindustri, en bättre förmåga att gemensamt upphandla materiel och ett tydligare säkerhetsperspektiv i all EU-politik. Samtidigt ska vi slå fast att Nato utgör grunden för det kollektiva försvaret av Europa och att varje lands säkerhetspolitiska val ska respekteras. EU:s roll är att komplettera – inte ersätta – Nato, men att göra det på ett betydligt mer kraftfullt sätt än i dag.

  Herr talman! Ukraina är den stora prövningen för Europas trovärdighet. EU:s stöd till Ukraina ska vara orubbligt och långsiktigt och omfatta politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt stöd. Det är en linje vi kristdemokrater helhjärtat delar. Vi vill se ett ökat och mer förutsägbart stöd från EU till Ukraina, inte bara från månad till månad utan planerat över flera år. Det gäller både vapenleveranser, återuppbyggnad och reformstöd på Ukrainas väg mot EU-medlemskap.

  Ryssland måste betala för den enorma skada man har vållat genom sin fullskaliga invasion. Därför är det rätt att EU arbetar vidare med hur immobiliserade ryska tillgångar kan användas för att stödja Ukraina, i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Sanktionerna mot Ryssland ska vara effektiva och rättssäkra och genomföras enhetligt i hela unionen men också vidareutvecklas när Ryssland försöker hitta kryphål.

  Herr talman! EU:s trovärdighet handlar inte bara om hård säkerhet utan också om värderingar. Utskottet välkomnar kommissionens betoning av rättsstat, demokrati och skydd för fria medier. Här måste vi vara mycket tydliga: Inga EU-medel ska gå till regeringar som systematiskt underminerar oberoende domstolar, fria medier och grundläggande rättigheter. En meritbaserad utvidgningsprocess, inte minst för Ukraina och Moldavien, är också ett viktigt verktyg för att stärka demokrati, bekämpa korruption och öka stabiliteten i vårt närområde. När länder gör sin hemläxa, genomför stora reformer och visar att de menar allvar med rättsstat och mänskliga rättigheter ska EU svara med konkret stegvis integration.

  Herr talman! Arbetsprogrammet innehåller också en kommande strategi för Mellanöstern. Sverige ska, inom ramen för EU, stå upp för internationell rätt och de humanitära principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Hjälpen ska nå fram till dem som behöver den mest. Samtidigt måste vi vara tydliga med att Hamas inte kan vara en del av det framtida styret i Gaza.

  På längre sikt måste EU bidra till återuppbyggnaden av Gaza, stödja reformeringen av den palestinska myndigheten och värna förutsättningarna för en förhandlad fred. Vi behöver fler länder som är involverade, både regionalt och globalt, i det arbetet. Vi behöver också lägga mer politisk kraft på att stödja demokrati och stabilitet även i länder som Syrien och Libanon.

  Herr talman! Kommissionens arbetsprogram lyfter även behovet av att reformera det globala systemet för humanitärt bistånd. Här har EU en särskilt viktig roll att spela, både som stor givare och som normbildare. För oss kristdemokrater är det centralt att humanitärt bistånd ska vara behovsstyrt och grundas i den enskilda människans okränkbara värde. Vi välkomnar att EU vill arbeta för snabbare och mer effektiva insatser i krissituationer, men det får aldrig ske på bekostnad av de humanitära principerna.

  Herr talman! Stärkt säkerhet och ett robust internationellt system behöver också en stark ekonomi i ryggen. Arbetsprogrammet innehåller viktiga delar om regelförenklingar, stärkt konkurrenskraft och investeringar i innovation, forskning och den inre marknaden. Vi kristdemokrater ser positivt på att det görs förenklingar som underlättar för företag och medborgare.

  EU behöver också vara en verklig energiunion, med stärkt elnät, borttagna flaskhalsar och teknikneutralitet där också kärnkraften har en given plats. Det minskar sårbarheten och beroendet av auktoritära regimer, och det stärker både klimatet och konkurrenskraften.

  Herr talman! Europa prövas nu både i sin förmåga att försvara sig och i sin vilja att stå upp för sina värderingar. Kommissionens arbetsprogram för 2026 är inte hela svaret, men det är en viktig del av den kurs vi nu sätter för unionen. Vi kristdemokrater vill att Sverige, genom EU, fortsatt ska vara en tydlig röst för frihet, ansvar och människovärde i Ukraina, i Mellanöstern och i hela den regelbaserade världsordning som nu är under press.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag i utlåtandet i dess helhet.

• Herr talman! Det är en mycket speciell tid vi upplever. Jag kom just, nu på morgonen, tillbaka från Washington, och med bilden av de utmaningar som väntar oss på näthinnan läser jag arbetsprogrammet och utskottets ställningstaganden.

  Detta är ett utlåtande som bara läggs till handlingarna, så vi fattar inget beslut. Men vi hanterar ett arbetsprogram som möjligen fungerade när det skrevs men som jag tror kommer att påverkas oerhört mycket av det som händer under de kommande veckorna.

  Det är tveklöst så att det här är en del av de riktlinjer som togs fram för 2024–2029 och som byggde på insikten att Europa behöver stärka sin säkerhet och strategiska förmåga att lösa uppgifter inom vårt område. Det kommer nog att bli ännu mer fokuserat under nästkommande år, för om bilden är att Europa självt ska klara sitt försvar från 2027 är det ett tydligt besked: Det måste gå snabbt, och vi måste kunna klara mycket mer under det kommande året än vi möjligen har tänkt när bilden har varit lite mer framåtlutad.

  Jag är därför övertygad om att det kommer att bli ett mycket utmanande år för EU och för oss. Tyvärr är det så, och det är klart att i det sammanhanget kommer det som händer i Ukraina och möjligheten för Ukraina att få en fred som de anser trovärdig och hållbar att vara helt avgörande för utvecklingen av vårt närområde, EU och världen i stort.

  Det vi nu ser är en återgång till intressesfärernas politik globalt, och det är klart att det kommer att påverka hur EU arbetar. Men en utveckling av Rysslands angreppskrig på Ukraina som innebär att Ukraina tvingas till en fred och till att ge upp territorium, där vi inte kan säkra de resurser som Ukraina behöver för att kunna stå emot, klarar vi inte ensamma. Det är naturligtvis ett oerhört nederlag för vår förmåga att lösa de uppgifter som vi står inför och någonting som kommer att prägla kommande årtionden för vår del.

  Jag upplever därför att det arbetsprogram och det utlåtande som vi har från utskottet i dag fångar förhoppningar men kanske inte det vi kommer att se. Redan nästa vecka, herr talman, har vi i EU möjlighet att lösa frågan om de ryska tillgångarna. Det är oerhört viktigt att vi klarar det då, för om det skjuts på framtiden kan det vara andra som har löst frågan, och det vore naturligtvis inte heller någonting som skulle underlätta för vår gemensamma framtid.

  Det handlar alltså oerhört mycket om trovärdighet och förmåga under kommande arbetsår i EU. Självklart ska vi stå upp för det som sägs och som har varit grunden för EU, nämligen fredsprojektet. Vi är ett fredsprojekt, och detta kommer naturligtvis också att prövas under kommande år. Jag hör diskussionerna om ett medlemskapsperspektiv för Ukraina och Moldavien. Det kommer att kunna vara en fråga som handlar om fred. Där skulle vi möjligen behöva ett starkare ledarskap som är berett att ta beslut – inte ett starkare enskilt ledarskap men att vi tillsammans kunde vara ett starkare ledarskap som kunde ta beslut om att öppna upp och som en fredsmarkör göra Ukraina och Moldavien till en del av EU.

  Utskottet har en gemensam syn på att vi ska öka trycket på Ryssland och att vi ska fasa ut rysk fossil energi från EU. Det är ju skandal att EU fortfarande handlar upp fossiltillgångar för mer än vi ger till Ukraina, inte Sverige specifikt men EU som helhet.

  Herr talman! I texten som gäller just de ryska tillgångarna är bilden att det bara får ske i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Här är det nödvändigt att utveckla folkrätten, för vi har att möta en situation där ett land, Ryssland, så totalt har utmanat och agerat i strid med folkrätten. Vi får inte låta detta gå straffrihetens väg där det inte heller handlar om något skadestånd för det man har gjort mot Ukraina. Här är det alltså viktigt att vi ser möjligheter.

  Herr talman! Avslutningsvis vill jag peka på motivreservationen från Centerpartiet. Det handlar om någonting som vi tycker är viktigt, nämligen att vi stärker vår konkurrenskraft. Det är oerhört centralt att vi gör det här i Sverige, och det är oerhört centralt att EU gör det. Det handlar om regelförenklingar och lagstiftning som gör att vi kan stärka vår konkurrenskraft. Men det handlar också om att ta vara på de fördelar som EU faktiskt har i den kommande konkurrensen med andra länder, inte minst Kina, och då handlar det om klimatet.

  Klimatet är en säkerhetsfråga och även en konkurrensfråga. Jag vill betona det vi skriver i vår motivreservation: Vi får inte gå klimatförnekarnas eller klimatförsenarnas väg, för om vi gör det blir det som uttrycket säger: Vi säljer smöret och tappar pengarna. Man gör någonting som man tror är väldigt bra för konkurrenskraften genom att rasera en del av miljöreglerna – och förlorar den konkurrensfördel som EU faktiskt har.

  Jag yrkar bifall till reservation 3.

• Herr talman! När vi nu diskuterar EU-kommissionens arbetsprogram för 2026 gör vi det i en tid då unionen står inför stora vägval. För oss moderater är den kanske enskilt viktigaste frågan under nästa år det fortsatta militära och civila stödet till Ukraina. Rysslands olagliga anfallskrig får under inga omständigheter rättfärdigas. Vi tror att det är otroligt viktigt att kommissionen och medlemsländerna kan fortsätta att behålla sitt fokus på det. Vidare måste för oss moderater fokus ligga på att stärka Europas konkurrenskraft, värna vår miljö och säkerhet samt bygga upp ett EU som är mer handlingskraftigt och mindre byråkratiskt.

  Herr talman! Europa behöver en mer offensiv tillväxtagenda. År 2026 behöver bli det år då vi återgår till en politik som frigör företagens kraft och där handel inte ses som ett nödvändigt ont utan som en motor för välstånd. Vi behöver fler frihandelsavtal med strategiska partner, moderniserade regler för den inre marknaden och en industri- och innovationspolitik som sätter konkurrenskraft före detaljstyrning. EU måste våga släppa fram marknadslösningar och entreprenörskap, inte kväva dem med onödiga regler.

  Herr talman! När vi går vidare i klimatomställningen måste vi göra det på ett sätt som håller ihop både ekonomin och samhällsutvecklingen. EU ska fortsätta att vara en global ledare i omställningen, men fokus för 2026 bör ligga på teknikneutralitet, innovation och kostnadseffektiva lösningar i stället för symbolpolitik. Naturvården måste stärkas utan att man minskar medlemsstaternas möjligheter att bruka sin mark och sin skog. Klimatpolitiken vinner inte på att vi ökar centraliseringen med fler regler utan på att vi har en genomförbar politik.

  Herr talman! Skogen är en nyckelresurs för flera medlemsländer, inte minst för Sverige, vilket vi har debatterat här i kammaren flera gånger. EU bör respektera nationell kompetens och bygga sin politik på vetenskap och inte på polariserande riskbedömningar. Skogsbruket ska inte betraktas som ett problem utan som en del av lösningen för klimatet, ekonomin och landsbygden. Detsamma gäller fisket; en hållbar förvaltning måste kombineras med livskraftiga kustsamhällen. 2026 bör bli året då EU stärker samarbetet med forskningen och branschen för en mer flexibel och regionalt anpassad havspolitik. Detta gäller inte minst i Östersjön. Sveriges arbete med att begränsa trålfisket där måste fortsätta att vara en prioriterad fråga i EU.

  Herr talman! Åter till Ukraina! Rysslands fullskaliga anfallskrig i Ukraina fortsätter att prägla Europas politiska och ekonomiska verklighet. Det är därför naturligt att frågan även spelar en central roll i genomförandet av kommissionens arbetsprogram för 2026. Två grundläggande utmaningar som finns de kommande åren, inte minst nästa år, är behovet av att fortsätta stödja Ukraina både civilt och militärt men också förbereda för återuppbyggnad och behovet av att stärka EU:s säkerhet, energioberoende och ekonomiska stabilitet.

  I arbetsprogrammet för 2026 väntas kommissionen fortsätta att prioritera åtgärder som bidrar till ett långsiktigt och hållbart stöd till Ukraina. Det gäller särskilt diskussionen om de frysta ryska tillgångarna. Men det gäller att hitta ett stöd som kan hantera de humanitära frågorna och de ekonomiska frågorna och även fortsätta att bygga Ukraina starkt institutionellt.

  Detta inkluderar fortsatt samordning av ekonomiskt bistånd och militärt bistånd mellan medlemsstaterna. Vi behöver också förstärka det civila skyddet och ha ett tydligt fokus på återuppbyggnad av kritisk infrastruktur. Det gäller inte minst för el och för logistik.

  Samtidigt är det sannolikt att kommissionen kommer att lägga stor vikt vid att fördjupa samarbetet med Ukraina inom ramen för landets steg mot ett framtida medlemskap. Kommissionen kommer att ha krav på reformer som leder till att säkerställa minskad korruption och att utveckla rättsstatens principer samt till fortsatt demokratisk utveckling.

  För EU innebär kriget att frågor om säkerhetspolitik, energiförsörjning och ekonomisk motståndskraft förblir centrala. Arbetsprogrammet för 2026 har till uppgift att fortsätta arbetet med att stärka unionens och medlemsländernas försvarsförmåga, förbättra beredskapen mot hybridhot och cyberhot och fortsätta omställningen bort från ryska fossila bränslen.

  Det behövs diskussion och förslag för att hantera de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av kriget, högre försvarsutgifter, samtidigt som konkurrenskraften inom Europeiska unionen måste stärkas.

  Dessa diskussioner bör intensifieras. Målsättningen blir att möta dagens kris utan att förlora sikte på EU:s långsiktiga strategiska mål med en starkare, mer resilient och mer enad union.

  Herr talman! Europa behöver trygghet. Därför måste också nästa års arbetsprogram prioritera ett stärkt försvarssamarbete, bättre stöd till medlemsländernas militära kapaciteter och inte minst en fungerande gränsbevakning.

  Schengensamarbetet är beroende av att våra yttre gränser är säkra. Vi behöver stoppa de kriminella nätverk som utnyttjar människor, bedriver kriminell verksamhet – och då särskilt människosmuggling och droghandel – och i förlängningen hotar vår egen säkerhet.

  Här handlar det inte om ett EU för sakens skull. Det handlar om att ha ett effektivt EU där medlemsländerna får verktyg som krävs för att skydda sina gränser och sina medborgare.

  Herr talman! För oss moderater är utvidgningen är ett strategiskt instrument för fred och stabilitet i Europa. Men den får aldrig ske på bekostnad av rättsstatens principer eller unionens funktionsförmåga.

  2026 måste EU stå fast vid principen att man måste uppfylla kraven för att gå vidare. Gör man det inte det, då väntar man. Vi behöver vara tydliga, förutsägbara och principfasta. Med det sagt så gör många kandidatländer stora framsteg som visar på att de vill och har förmåga att ansluta sig till de principer som samarbetet i EU vilar på.

  Slutligen, herr talman: EU behöver mindre av mikrostyrning. Vi behöver fler marknadslösningar, färre detaljregler, mindre administrativa bördor och mer innovationskraft. Kommissionens arbetsprogram för 2026 ska inte vara ännu en katalog av nya regler, utan ett program för förenkling, konkurrenskraft och återhållsamhet.

  Europa blir starkt när vi litar mer på människor, företag och forskning och mindre på byråkratin. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

• Herr talman! Jag kan konstatera att alla läser upp sina anföranden och att det inte blir så mycket debatt. Det är ändå ganska skönt, men vi har ändå vissa olikheter, och det är framför allt det som vi vill belysa under den här stunden i kammaren.

  EU-kommissionens arbetsprogram är ett litet steg framåt i arbetet med miljö- och klimatfrågor, men det finns stora risker som kan hota den gröna omställningen.

  En av de mest kritiska punkterna i kommissionens arbetsprogram är revideringen av Reachförordningen. En förändring riskerar att försämra snarare än stärka skyddet mot farliga kemikalier, särskilt med tanke på det pågående lobbyarbetet från industrin för att urholka det föreslagna PFAS-förbudet och andra typer av skyddsåtgärder.

  EU:s lagstiftning måste omfatta hela livscykeln för farliga kemikalier, från produktion till avfallshantering. Skärpta regler ska såklart även gälla industrin och inte bara konsumentledet. Reach måste ha fortsatt fokus på skydd av både hälsa och miljö.

  Herr talman! När det kommer till utsläppsminskningar ser vi fortsatt att EU-kommissionen har alltför låga ambitioner. Det är långtifrån tillräckligt för att leva upp till Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att ha någon som helst chans att klara det krävs att EU har ett negativt utsläpp redan 2040. Detta är något som kommissionen borde ha föreslagit redan tidigare år, så vi skulle välkomna ett tydligt lagförslag vad gäller detta.

  I stället ser vi nu alternativa scenarier, vilket skapar en risk för att målet inte uppnås. Att EU:s 2035-mål skjuts fram och inte hanteras genom EU:s vanliga lagstiftningsprocedur ser vi också stora risker med. Vi kräver att Sverige i ministerrådet driver på för en högre ambitionsnivå där negativa utsläpp 2040 är målet. Att använda sig av artikel 6-krediter för att klara EU:s åtaganden enligt Parisavtalet kommer inte att räcka och är helt fel väg att gå.

  Herr talman! När det kommer till regelförenklingar menar jag att det generellt är bra med förenklingsarbete men att det samtidigt är viktigt att det inte utförs på bekostnad av miljö och klimat. Jag ser med stor oro på omnibusförslaget, som syftar till att minska regelbördan och även lagstiftningar som är avgörande för den gröna omställningen. Det kommer att leda till mindre skarpa åtgärder. Så ska det såklart inte vara. Vi motsätter oss förändringar som riskerar att försvaga dessa lagar och kräver att förenklingsarbetet endast fokuserar på administrativa lättnader, inte innehållsmässiga försämringar.

  Det är oroande att kommissionen riskerar att ensidigt fokusera på regelförenklingar för och subventioner till fossilberoende företag. En omställning till fossilfri industri är inte en belastning. Kommissionen bör i stället styra investeringar mot framtidens hållbara industrier. Vi menar att strategin måste innehålla tydliga incitament för industriell omställning men även sociala åtgärder för att stödja arbetare och regioner som påverkas av förändringar.

  Herr talman! Jag har under mitt relativt korta anförande valt att koncentrera mig på framför allt åtgärder vad gäller klimat och miljö. Jag vill påpeka att jag i stor utsträckning instämmer i de uttalanden som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gjorde under debattens gång om EU:s hantering av Israel och dess illegala ockupation av Palestina.

  Jag hade även kunnat lägga tid på frågor som djurvälfärd, signalerna om en eventuellt förändrad fiskepolitik som vi har fått de senaste veckorna, frågor gällande diskriminering som i stor utsträckning saknas, de urvattnade reglerna om vatten samt arbetet med den kommande jordbrukspolitiken som riskerar att innebära ytterligare försvagningar av miljökrav. Men jag kan avsluta med någonting vi är ganska överens om, alla åtta partier i riksdagen, och det är att vårt stöd till Ukraina står fast.

  Jag yrkar bifall till motivreservation nummer 4.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 17.)