Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Debatt i text

• Fru talman! Då var det dags för budgetdebatt om kommunikationer. När man nu, som vi gör i Sveriges riksdag, debatterar ett område i taget blir det lätt så att man inte får syn på vidden av de utmaningar vi har framför oss. Sverige har i grunden ett gott utgångsläge, men vi har hamnat i en förvärrad ekonomisk situation. Vi har ett av västvärldens allra högsta arbetslöshetstal. Vi har en svag tillväxt, och vi har ett fallande nyföretagande. Det är oerhört skrämmande om det är den utvecklingen vi kommer att få fortsätta se.

  Nu går vi in på den fjärde budgeten som Tidöpartierna lägger fram. Tyvärr ser vi inte en sammanhållen politik för att utmaningarna ska kunna tas på allvar och utvecklingen vändas. Inte minst när det gäller klimatpolitiken har vi sett ett tvärt omkast. Från att vara ett klimatföredöme har vi gått till att vara ett land som står för kraftigt ökade utsläpp.

  Svag tillväxt och skenande klimatutsläpp sker samtidigt som vi behöver inleda en historiskt stor upprustning av både det militära och det civila försvaret. Vi behöver en politik som på allvar tar tag i hela den problematiken. Vi behöver en politik som frigör potentialen i Sverige men som också inger framtidstro.

  Från Centerpartiets budgetmotion skulle jag vilja lyfta fram tre viktiga fokusområden i debatten som handlar om kommunikationer. På de tre områdena är vi väldigt kritiska mot Tidöregeringens politik. Som vi hörde av Thomas Morell nyss handlar den om att göra antingen eller, inte om att göra både och.

  Vi behöver underhålla, och vi behöver samtidigt bygga ny järnväg. Vi behöver ge resurser till att underhålla våra vägar. Det gör regeringen i den nationella plan som nu finns framtagen, men man måste också se på vilket sätt hela transportsystemet kan klimatsäkras.

  Höstens regn i Västernorrland, där både banvallar och vägar spolades bort, visar på att kraftiga satsningar behövs för att stärka infrastrukturen. Samtidigt måste vi jobba för en bättre klimatpolitik.

  De tre områden jag som centerpartist vill lyfta fram handlar om jobbskapande, möjlighet till fler jobb och kompetensförsörjning. Vad har det med kommunikationer att göra? Jo, hela kommunikationssektorn är faktiskt en del av samhällsbygget, och det behöver kompetensförsörjas.

  Vi i utskottet hade förmånen att besöka ME-skolan som Maskinentreprenörerna har utanför Stockholm. Det är ett samarbete med ett antal olika kommuner i Sverige. Vad viktigt det är att visa på den framtidssektor som hela entreprenadbranschen är!

  Sverige behöver ett klimat- och miljöledarskap. Vi behöver en klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen. Med Tidöregeringen har det fossila ökat och utsläppen ökat kraftigt. Vi måste ta oss an den problematiken, inte minst när det gäller trafiken.

  Miljöbilarnas försäljningsutveckling är ett stort problem. Centerpartiet lägger fram ett förslag om att kunna leasa en miljöbil. Upp till 100 000 personer skulle kunna göra det. Regeringen lägger fram en miljöbilsbonus som kanske når, högt räknat, 10 000 personer.

  Vi behöver upphandla inhemsk drivmedelsproduktion. Vi behöver ha både produktion och lager, och det ska vara till både bilar och lastbilar.

  Vi siktar på ett fossilfritt flyg till 2030.

  Kollektivtrafiken måste stärkas.

  Det finns många utmaningar när det gäller trafiken och klimatet. Centerpartiet vill inte, till skillnad från Tidöpartierna, att den ekonomiska politiken bara ska vara inriktad på att stärka hushållens ekonomi. Vi vill också investera i och bygga infrastruktur, grön industri och grön energiproduktion och dessutom billiga bostäder i hela landet. Här behövs investeringar för att minska klyftorna och öka tillväxten.

  Föregående talare var inne på ämnet järnvägen. I Trafikverkets plan ser vi att underhållet inte kommer att vara färdigt ens till 2050. Man säger att stora delar kommer att kunna vara klara till dess, men det duger inte. Omtag Svensk Järnväg lade fram tio olika förslag på vad man skulle kunna göra på relativt kort sikt för att stärka den svenska järnvägen. Regeringen har bara lyssnat till ett av dessa tio. Det ska bli spännande att se hur regeringen i vår kommer att hantera Trafikverkets förslag, som nu är ute på remiss.

  Centerpartiet skulle vilja ha en task force för järnvägen. Vi vill att man på relativt kort tid bestämmer sig för både underhåll och en del investeringar, till exempel i form av triangelspår, för att öka kapaciteten samtidigt som man förmår att underhålla. Det måste gå att – till skillnad från regeringen – tänka mer än en sak åt gången, alltså tänka både och. Det behövs både ökat underhåll och mer räls, inte minst för att stärka den civila beredskapen.

  Jag nämnde regnet i Västernorrland i september. Där såg vi behovet av att enskilda vägar får möjlighet till ökat stöd. Det kommer ett visst stöd från regeringen, med det skulle behövas ytterligare möjligheter att klimatsäkra de enskilda vägarna. De drivs ofta av samfällighetsföreningar, och den delen behöver verkligen också stärkas.

  Låt mig ta upp ytterligare två exempel där jag önskar att regeringen skulle se enskilda människors behov på ett tydligare sätt. Det ena exemplet handlar om den upphandlade trafiken, och en del av den gäller nattågen. När den här budgeten skrevs hade vi sett hur man dragit ned på nattågstrafiken i Sverige. Sedan dess har det kommit ytterligare besked om neddragningar. Det är en svaghet från regeringens sida att inte ge resurser till bättre upphandling av sådan trafik.

  Jag vill också nämna Gotlandstrafiken och att det inte går att besöka grannkommunen utan att det kostar flera tusen – kanske uppemot 4 000 kronor för en bil och fyra personer i en familj. Jag vet inte vilka ord man ska använda, men där har man verkligen nått vägs ände. Jag hade önskat att regeringen tagit tag i det på ett tydligare sätt. Vi får se när Trafikverkets generaldirektör tillsammans med infrastrukturministern besöker Gotland vad man har för besked att ge.

  Det ska inte behöva vara så att vi under många år vänjer oss vid att en kommun i Sverige har helt andra förutsättningar än alla andra att besöka sina grannkommuner. Det var dyrt redan för 35 år sedan att åka till Gotland. Nu är det oerhört mycket dyrare. Det är som om vi har vant oss vid det. Jag är besviken över att regeringen inte har hörsammat de rop vi har hört från gotlänningarna under lång tid.

  Det finns mycket att säga om Sveriges infrastruktur. Centerpartiet vill visa på en politik som ger fler jobb men också färre utsläpp. Vi vill ha ett land som hänger ihop. Hela Sverige måste funka, och då måste bland annat järnvägen åtgärdas.

  Avslutningsvis vill jag önska utskottskollegorna en fin jul. Jag vill även tacka kammarkansliet och utskottskansliet för allt fint arbete under året och önska er en god jul och ett gott nytt år.

  (Applåder)

  2025-12-16 09:10:03

  

  Ulrika Heie

• Fru talman! När jag lyssnade till Ulrika Heie blev det tydligt för mig att Tidöpartierna och Centerpartiet delar syn på hur viktigt flyget är för att hela Sverige ska leva och på flygets tillväxt. I Centerpartiets budgetmotion finns till och med ett förslag om att satsa pengar på får fram el- och hybridflyg, vilket jag tycker är väldigt intressant.

  Ingen av oss här i kammaren har dock egen majoritet utan måste komma överens med andra partier. Därför undrar jag hur Ulrika Heie ser på möjligheten att komma överens om flyget med sina tänkta koalitionspartner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som har en helt annan syn på flyget. De styrde och ställde bevisligen med Socialdemokraterna tidigare och till viss del även med Centerpartiet för att kunna dra ned på stödet till flygplatser och annat. Det gäller även hur man hanterade stödet under covidpandemin.

  Jag är därför nyfiken på hur Ulrika Heie ser på flygets framtid, om det nu skulle bli en annan regering. Hur kommer man att klara av att få tillgänglighet i hela landet om det inte finns något stöd till de regionala flygplatserna? Det är ändå bara ett exempel på alla de tokigheter för flyget som finns hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

  2025-12-16 09:19:39

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågorna!

  Det blev lite av en favorit i repris. Jag tittade i går på förra årets replikskiften, och samma fråga ställdes då: Hur ska Centerpartiet klara av att ha en flygpolitik som stämmer överens med andra partiers?

  Jag delar Maria Stockhaus bild av att det finns mycket i Tidöpartiernas politik som även Centerpartiet har i sin. Det gäller inte minst tanken på flygets möjligheter. Centerpartiet har i sina budgetförslag lagt rejäla tillskott till de regionala flygplatserna, för vi ser ett behov av att flyget ställer om. Vi behöver ett miljömässigt bättre flyg, men flyget behöver också baseras på tillgänglighet och pris. Det behövs alltså en ökad konkurrens, och samtidigt behöver flyget ställa om.

  Jag är inte särskilt orolig inför framtida samarbeten. Vi har ett val till hösten, och väljarna kommer att visa vilka partier de ger sitt förtroende till. Efter valet startar en process, vilket vi i Sverige är vana vid. Då får någon förtroendet att försöka bilda en regering. När väljarna har sagt sitt tror jag att vi kommer att få se sådant bli möjligt som vi kanske inte ser i dag.

  Jag lyssnar till oppositionens olika delar och tycker mig höra från alla partier att flyget behövs, men man vill se en grön omställning. Frågan om hur man ser på flygets framtid får kanske ställas till övriga delar av oppositionen. Men det måste ställas om, för hela Sverige behöver snabba kommunikationer. Och det finns inte något annat som kan tävla med flyget i det avseendet. Vi behöver ett hållbart resande i hela vårt land, och då är flyget otroligt viktigt. Men det måste ställa om.

  2025-12-16 09:21:13

  

  Ulrika Heie

• Fru talman! Att flyget ska ställa om och att vi ska ha ett grönt flyg är nog en självklarhet för oss alla här i kammaren. Det är viktigt att vi stöttar flygets omställning och möjliggör till exempel tankning med biobränsle liksom produktion av biobränsle i Sverige. Jag skulle säga att det är jätteviktigt för både sjöfarten och flyget.

  Det här var dock inga lugnande besked för alla oss som gärna vill flyga och för dem som bor i delar av Sverige där det krävs flyg för att man till exempel ska kunna ta sig fram och tillbaka till Stockholm över dagen. Det är en oroande utveckling som väntar med tanke på hur flyget hanterades av tidigare regeringar.

  Jag har ytterligare en fråga, fru talman. Ulrika Heie talade sig varm för underhållet, något som den här regeringen har prioriterat upp. Det märks väldigt tydligt i budgeten och även i den infrastrukturproposition som antogs i kammaren 2024. Men när Centerpartiet utgjorde stöd till den förra regeringen var Trafikverket tydligt med att anläggningen skulle komma att vara i sämre skick vid planperiodens slut med anledning av den nationella planen och infrastrukturpropositionen som då lades fram. Man hade inte skjutit till de medel som behövdes för underhållet.

  Min fråga till Ulrika Heie är därför: Ångrar Ulrika Heie i dag att Centerpartiet gav sitt stöd till en infrastrukturproposition och en plan som inte satsade på det underhåll som våra vägar och järnvägar behöver?

  2025-12-16 09:23:14

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för både ytterligare frågor och kommentarer! Men har man färdigskrivna kommentarer lyssnar man kanske inte till de svar som ges. Maria Stockhaus sa att det inte gavs några lugnande besked. Också vi är beredda att stötta flygets omställning. Vi har satsat mer än regeringen på de regionala flygplatserna. Att det inte skulle vara ett lugnande besked gör mig väldigt förvånad.

  Vidare gällde det den nationella planen. Vi ingick i januarisamarbetet under en del av den förra mandatperioden, och när planen lades fram var januarisamarbetet inte längre en del av underlaget för regeringens politik. Moderaterna hade tillsammans med Vänsterpartiet fällt regeringen innan dess.

  Det är förstås inte särskilt bra att anläggningen är i sämre skick. Det finns svårigheter även i dag med den plan som nu är aktuell. Det finns behov av betydligt mer järnväg än vad man förmår att prestera i en plan. När man ser tillbaka tror jag inte att någon kan vara särskilt stolt eller tycka att det är bra att man inte underhåller såtillvida att man inte försämrar anläggningen. Men det är inte heller bra att ta bort förutsättningar för byggnation av ny räls och ny väg på det sätt som regeringen gör i det planförslag som finns. Vi får se om regeringen vidhåller sitt förslag när planen läggs fram till våren.

  Jag tycker att det är oerhört alarmerande att regeringspartierna inte tar den infrastrukturskuld som finns i Sverige i dag på större allvar. Vi skulle behöva all den järnväg som Tidöregeringen strök i början av mandatperioden. Lika mycket räls som ströks visar Trafikverket att vi behöver. Samtidigt tar man bort projekt ur planen som hade varit viktiga att bygga.

  Jag ser fram emot att se regeringens politik, och jag hoppas att man lyssnar till hela landet när man lägger fram sin plan.

  2025-12-16 09:24:56

  

  Ulrika Heie

• Fru talman! Jag fick en fråga av ledamoten Heie.

  Att vi inte kan tänka två saker samtidigt stämmer inte riktigt. Problemet är att den här regeringen ärvde en situation av som gör att vi är skuldsatta bokstavligt talat ända upp till taknocken. På järnvägssidan har vi en underhållsskuld på 90 miljarder. I Riksrevisionens rapport är domen över den förra regeringen hård. I ett kapitel står det att regeringen intecknar framtida investeringsmedel. Man har alltså intecknat för framtiden på ett sätt som begränsar möjligheterna att bygga ut järnvägen.

  Vi är väl medvetna om att kapaciteten behöver öka, men det kan inte göras på samma sätt som den förra regeringen hanterade situationen.

  Ledamoten tog upp det tillfälle då regnet spolade bort järnvägen i Västernorrland. Det visar så tydligt att man inte har tänkt på vad vi ska göra den dag då saker och ting inte är som de brukar vara. När järnvägen spolades bort i samband med regn fanns det bara en enda järnvägsförbindelse kvar som kunde försörja Norrland, och det var Inlandsbanan med de begränsningar som fanns med den, till exempel 400 meter långa mötesspår.

  Det satte ljuset på hur illa man har skött det här under så många år. Man har inte investerat i eller underhållit den järnvägsinfrastruktur vi har. Regnet i Västernorrland satte fokus på vad vi behöver göra, nämligen se till att få en järnväg som funkar dygnets alla timmar året om. Det är precis vad regeringen gör.

  2025-12-16 09:27:09

  

  Thomas Morell

• Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.

  Fru talman! Det stundar nya tider. Bort med det gamla och in med det nya! Bort med luftslott och in med tydliga satsningar på underhåll av både järnvägar och vägar! Vi i Tidö satsar även på sjöfart och flyg för att stärka vår infrastruktur.

  Infrastrukturen är en viktig del i våra liv och en absolut förutsättning för att vi även framgent ska vara ett välfärdsland. Infrastrukturen är helt enkelt blodomloppet i vårt samhälle och ger människor rörelsefrihet, oavsett om det är fråga om arbetspendling eller fritidsaktiviteter. Att landets företagare är i behov av snabba och effektiva transporter torde de flesta vara medvetna om. Mat på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet kommer inte genom ett trollslag.

  I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Flera regioner bedömer den bristfälliga infrastrukturen som ett av de största tillväxthindren, och i många delar av landet riskerar infrastrukturen att bli en flaskhals för jobb och tillväxt om inte underhåll och upprustning prioriteras.

  Strax innan valet 2022 fattade den förra regeringen beslut om infrastrukturplan för tiden 2022–2033. I underlaget från Trafikverket inför den dåvarande regeringens beslut kan man läsa följande: ”Tillståndet på det statliga vägnätet har försämrats gradvis under en längre tid, och med givna anslagsnivåer kommer nedbrytningstakten fortsatt vara högre än åtgärdstakten. Det betyder att vägsystemet” – trots anslagsökningen – ”kommer att försämras snabbare under planperioden än vad Trafikverket kan återställa.”

  Den förra regeringen fattade alltså ett beslut som i praktiken innebar att man planerade att vägnätet gradvis skulle försämras. Det blir lite märkligt när samma partier i det här betänkandet plötsligt vill satsa på vägunderhåll.

  Frågan som omedelbart infinner sig är uppenbar: Varför gjorde ni inte det när ni satt i regeringsställning? Varför fattade den förra regeringen ett beslut där man i praktiken valde att låta vägarna förfalla? Det var ju ett medvetet val när man fattade beslut om att minska underhållet på våra vägar. Kanske får vi ett svar på den frågan i dag.

  Fru talman! Det var tydligt i den förra planen att den tidigare regeringen valde att lägga sitt fokus på nyinvesteringar i stambanor för höghastighetståg, ett projekt som kritiserades för höga kostnader och för att det saknades en struktur i arbetet. Riksrevisionens dom över den förra regeringen var stenhård och sammanfattas väl bäst i en mening: En salig röra utan kostnadskontroll!

  Tillsammans har Sverigedemokraterna och regeringen lagt om kursen, och det rejält. Nu är det fokus på underhåll av både vägar och järnvägar. Tillsammans med regeringen sätter vi fokus på infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig inte enbart till vägar som transportmedel, då vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om det är fråga om personer eller gods som ska transporteras på väg, på järnväg, med flyg eller med sjöfart måste infrastrukturen vara robust oberoende av årstid.

  Sverige är ett avlångt land i Europas utkant, och därmed är också hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven på effektivitet vid varje given tidpunkt. För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor, räddningsflyg, brandflyg, polisflyg och inte minst försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela vårt land.

  I det betänkande vi behandlar just nu kan vi se att flera partier på vänsterkanten faktiskt motarbetar möjligheten till en väl fungerande infrastruktur för flyget. Det får allvarliga konsekvenser för möjligheten att leva och verka i hela landet. Men det får också ödesdigra konsekvenser för ambulansflyg, polisflyg och brandflyg och inte minst för vår beredskap. I det omvärldsläge vi befinner oss i måste vi säkerställa att vi har en effektiv infrastruktur även för flyget.

  Fru talman! Jag vill säga några ord om den verklighet som skapats av många års oförmåga att se infrastrukturens betydelse i vår vardag.

  De senaste dagarna har min telefon och mejl bokstavligt talat svämmat över av meddelanden från förtvivlade förare ute på landets vägar. Underhållet av våra vintervägar har bokstavligt talat kollapsat. Den situation vi har ute på vägarna har fått flera förare att efterlysa ett skyddsstopp, då de upplever att de utför sitt arbete med livet som insats.

  Åtta år med den förra regeringen visar på ett fullständigt haveri gällande halkbekämpningen på våra vägar. Det upphandlingssystem som byggdes upp har helt enkelt inte förutsättningar att halkbekämpa våra vägar. Det är helt enkelt inbyggt i systemet att vägarna fryser på och blir glashala. Jag fick i går en bild från en vän som visar läget för vägtrafikanterna just nu. Det var ren isbana mellan Älvsbyn och Arvidsjaur – inte ett sandkorn hade lagts ut!

  Att järnvägen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt är det många strandade resenärer som kan vittna om. För egen del åker jag mycket tåg, och jag är ofta försenad. Arvet från den förra regeringen är tungt, och det kommer att ta många år innan de omfattande bristerna i järnvägssystemet är åtgärdade.

  Avslutningsvis vill jag summera vikten av fungerande infrastruktur.

  För oss i Tidö är det centralt att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften – den viktiga digitala infrastrukturen inte att förglömma. Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier.

  Sverige har fått en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vägtrafiken har sin givna plats i människors vardag, oavsett om de bor i Malmö, Jönköping, Sveg eller Vilhelmina.

  Järnvägen är viktig inte minst för industrin, och här ser vi möjligheten att utveckla järnvägen i hela landet. Det viktiga är inte hastigheten utan driftssäkerheten, helt enkelt att tåget går.

  Flyget är en oerhört viktig del i vår infrastruktur och en absolut nödvändighet på många orter i landet. Att flyget har en nyckelroll i vårt lands beredskap inser nog de flesta. Brandflyg, ambulansflyg och polisflyg är viktiga delar när det gäller att rädda liv och egendom.

  Sjöfarten är en nyckelspelare för vårt lands välstånd. Man inser dess betydelse när man ser den oerhört stora godsmängd som sjöfarten hanterar varje år. Att utveckla och stärka svensk sjöfart är ett viktigt mål för oss. Fler fartyg flaggas in till Sverige tack vare de förändringar som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har gjort. Det bådar gott inför framtiden.

  Tillsammans med regeringen ser vi fram emot att utveckla infrastrukturen, oavsett om den går på land, i luften, till sjöss eller digitalt.

  (Applåder)

• Fru talman! Vi vet inte exakt vad som orsakade händelserna på järnvägen där uppe. Det var ett inslag på tv häromkvällen där man konstaterade att kalhyggen som låg alldeles ovanför järnvägsbanken tillsammans med skogsbilvägar var en bidragande orsak till att vattnet leddes ned till järnvägen. När vattnet nådde järnvägsbanken hade det ingenstans att ta vägen, för trummorna i banvallen var för klena. Då letade sig vattnet fram en annan väg, och då spolades järnvägsbanken helt enkelt bort. Det kan alltså finnas helt andra förklaringar till att den här situationen uppstod.

  En viktig del i hela det här resonemanget är att vi har en fungerande järnväg så att industrin kan lyfta upp sitt gods på tågen. Som det är nu säger fyra av fem industriföretag att man tvekar att investera i Sverige för att infrastrukturen fungerar så dåligt. Det är därför regeringen tillsammans med oss lägger fokus på att få en helt annan inriktning. Vi måste få en järnväg som fungerar året om, oavsett väder. Vi måste stärka vårt järnvägssystem.

  Då är frågan: Har Centern fortfarande tankar på att vi ska bygga höghastighetståg i stället för att se till att få en järnväg som fungerar även för godstrafiken? Om inte den fungerar kommer industrin att flytta ut, och då har vi andra bekymmer också.

  Det gäller att man har en tanke på hur vår infrastruktur ska fungera och hur vi säkerställer att den fungerar. Då måste vi börja underhålla. Vi kan inte ha ställverk från 60-talet som ska reglera våra moderna tåg. De måste bytas ut – så enkelt är det. Detta satte den förra regeringen helt i vänteläge. Det står tydligt i klartext i den rapport som jag har liggande framför mig.

  2025-12-16 09:31:06

  

  Thomas Morell

• Fru talman! Tack, Thomas Morell, för ytterligare kommentarer och frågor!

  Det är väl alldeles uppenbart att klimatutsläppen har stor påverkan på inte minst vår infrastruktur i hela Sverige. Ibland ser vi tydliga exempel på det, ibland lite mindre tydliga. Vi har sett stora problem inte minst kopplat till tjälskador i hela norra Sverige. Jag vet att ledamoten är väldigt angelägen om att kunna lyfta den problematik som finns och att göra något åt den.

  Men det förvånar mig att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen inte tydligare driver en vision för järnvägen. Varför har man inte en plan för hela järnvägens utveckling i Sverige så som det trafikslaget förtjänar? Man säger att industrin kommer att flytta ut om det inte finns möjlighet att lyfta upp mer på järnväg. Varför finns det då inte fler förslag om att stärka järnvägen från regeringens sida? Vi ser på Hitachi i Ludvika hur sårbart det är, om deras väg ut ur Sverige inte skulle fungera. Varför lägger man inte ytterligare resurser och säger att underhållet behöver snabbas på och stärkas? Jag blev lite förvånad över den retoriken från Sverigedemokraterna.

  Ledamoten reagerade på att jag sa att man måste kunna tänka på två saker samtidigt. Det gäller också industrin. Den behöver goda kommunikationer, men den behöver också energi. Vi vet att vindkraften behöver byggas ut snabbt. Kärnkraften, som jag tror att ledamoten vurmar mycket för, är viktig på sikt, men vi behöver energi nu. Då krävs utbyggnad av vindkraften. Jag skulle vilja se helhetsbilden från Sverigedemokraternas sida.

  Sedan ställdes också en fråga om ny järnväg och ny räls. Vi behöver bygga för samma hastighet som man gör runt om i Europa, 250 kilometer i timmen, och bygga ihop hela Sverige med de hastigheterna så att man inte behöver dra ned på hastigheten någonstans.

  2025-12-16 09:33:13

  

  Ulrika Heie

• Fru talman! Ja, en järnväg som fungerar dygnets alla timmar, årets alla dagar, tror jag absolut att vi har en väldigt bred samsyn kring här i trafikutskottet, alla dagar i veckan.

  Ledamoten nämner regnen i Västernorrland och att man inte hade med sig tankarna på vad som kunde hända. Men hur ser Sverigedemokraterna då på de klimatutmaningar som vi har, när klimatmålen nu inte nås? Visst är det klimatomställningen som gör att vi får betydligt större utmaningar med både vägar och järnvägar som inte är klimatsäkrade på olika sätt? På vilket sätt ser Sverigedemokraterna att man behöver ta tag i klimatpolitiken för att vi ska kunna se till att vi inte får den typen av extremväder?

  Jag vet att vi är sent ute när det gäller detta. Men det är märkligt om inte alla har vaknat och gör allt man kan, allt som står i ens makt, för att se till att vi minskar våra utsläpp. Vi vet ju att utsläppen från trafiken är en del av det som ligger bakom klimatförändringen, och vi behöver komma till rätta med det.

  Jag vet också att Inlandsbanan, som ledamoten lyfte, var en viktig del av försörjningen mellan norra och södra Sverige när regnen hade dragit med sig de andra järnvägarna. Jag ser med spänning fram emot att Sverigedemokraterna kanske lyfter in den delen betydligt mer i kommande plan så att man säkerställer att klimatsäkringen av våra järnvägar får betydligt större resurser än hittills.

  2025-12-16 09:29:18

  

  Ulrika Heie

• Fru talman! Svensk infrastruktur är ryggraden i vårt land. När vägar och järnvägar fungerar och flygplatser och hamnar är tillgängliga fungerar hela Sverige. Människor kommer till jobbet i tid, företag kan växa och vår konkurrenskraft stärks.

  När infrastrukturen brister får det stora konsekvenser för hela samhället. Varje stopp på Malmbanan kostar LKAB 100 miljoner kronor per dag. Pendlare fryser på perronger, och man vågar inte lita på att man ska komma till jobbet i tid när tågen står stilla på grund av att underhållet inte har skötts.

  Detta är den verklighet som vi ärvde efter den socialdemokratiskt styrda regeringen, som bland annat lät underhållsskulden växa okontrollerat för att kunna fokusera på att klippa band i valrörelsen. Den förra regeringen lät underhållsskulden för järnväg och vägar växa till över 100 miljarder kronor mellan 2014 och 2022. De prioriterade bort det som verkligen behövdes. Nu städar vi upp efter dem, och det gör vi med historiska satsningar.

  Fru talman! Regeringen föreslår 106,7 miljarder kronor till kommunikationer och infrastruktur 2026. Det är en kraftfull ökning som visar att vi menar allvar med att se till att det som vi redan har på plats fungerar.

  Under hösten har vi moderater i trafikutskottet besökt flera platser i landet. Det är tydligt att regeringens satsning på underhåll verkligen gör skillnad. Flera av dem som vi har mött, som jobbar med att planera och genomföra underhållsåtgärder, vittnar om att de nu tack vare regeringens satsning på underhåll kan genomföra förebyggande underhåll och inte bara rycka ut när problem och skador redan har uppstått. Under nästa planperiod kommer vi att nolla underhållsskulden på väg helt, och på järnvägssidan tillför vi resurser motsvarande den högsta nivå som Trafikverket säger sig kunna klara av och fortfarande ha trafik igång.

  Detta innebär inte att vi är nöjda med hur Trafikverket genomför underhåll på järnväg. De har i uppdrag att effektivisera och utveckla sin upphandling så att det går att genomföra mer underhåll utan att behöva stänga anläggningen. Beställningen av nya underhållståg är ett steg i rätt riktning. Trafikverket säger själva att med den ökade takten på järnvägsunderhåll kommer hela underhållsskulden på järnväg att vara borta 2050. Men redan nu har punktligheten förbättrats, vilket är glädjande för många resenärer.

  Vi satsar 41 miljarder kronor på utveckling av ny infrastruktur och 40,3 miljarder på underhåll nästa år. Riksdagen beslutade i december 2024 om en långsiktig ekonomisk ram på 1 171 miljarder för infrastruktursatsningar under perioden 2026–2037. Detta ger förutsägbarhet och möjlighet att planera långsiktigt. Det är så man bygger ett land.

  Fru talman! En stor skillnad mellan den här regeringen och den förra är synen på flyget. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill dra ned på flygstödet med flera hundra miljoner. De säger att flygresorna behöver minska och kallar det problematiskt att regeringen arbetar för fler direktlinjer till och från Arlanda under den pågående klimatkrisen. Vi ser också att flyget släpper ut. Vi vill att flyget ska ställa om. Vi vill dra ned på utsläppen men inte på resandet.

  Vad är alternativet – att folk från Norrland inte ska kunna flyga till Stockholm och att företag ska flytta sina huvudkontor utomlands? När företag själva får lista viktiga faktorer för etablering och tillväxt är fler direktlinjer ut i världen något som hamnar högt på listan.

  Vi tror på flyget och vill att det ska ställa om, inte läggas ned. Vi satsar 10 miljoner kronor per år för att möjliggöra nya internationella direktlinjer till Sverige och Arlanda, och nästa år startar fem nya flyglinjer från Arlanda. Det är så man skapar jobb och tillväxt.

  Flyget är nödvändigt för tillgängligheten inom Sverige och mellan Sverige och andra länder. Vi fortsätter att stödja de regionala flygplatserna för att säkra en god tillgänglighet i hela landet.

  Fru talman! Låt mig tala om något som ofta glöms bort, även om Thomas Morell förtjänstfullt tog upp det i sitt anförande. Det handlar om sjöfarten. 95 procent av allt det vi importerar och exporterar går någonstans i fraktkedjan via sjöfart. Nästan 70 000 båtar anländer varje år till svenska hamnar, och 164 miljoner ton varor lastas. Ändå har svensk sjöfart länge tyngts av högre avgifter och mer byråkrati än andra länders sjöfart.

  Regeringen har agerat och förändrat en hel del förutsättningar för svensk sjöfart. Den 1 juli togs stämpelskatten för nya fartyg bort. Vi gör det enklare att hyra in och hyra ut huvudsakligen obemannade fartyg. Vi arbetar vidare med att förändra tonnageskattesystemet. Det har gett resultat: Rederier flaggar nu om sina skepp till svensk flagg. Senast i förra veckan flaggade Stena Line in ett fartyg. Där är man också väldigt tydlig med att det är regeringens politik och förändrade förutsättningar för svensk sjöfart som gör att man flaggar in.

  Detta är viktigt inte bara för svensk sjöfart generellt utan också för vår nationella säkerhet och för vår förmåga att hantera kriser. Det är en ansvarsfull politik att värna svensk sjöfart på riktigt.

  Fru talman! Det är naturligt med tanke på hur budgeten är fördelad att tåg, flyg, sjöfart och vägtrafik tar stort utrymme i vår budgetdebatt. Men budgeten på vårt område innehåller också digitaliserings- och postfrågor. Tack vare bredbandsstödet har de allra flesta hushåll i Sverige i dag tillgång till 5G. Regeringen har också påbörjat arbetet med att implementera de förslag som AI-kommissionen kommer med. Efter nyår kommer det en AI-strategi. AI har potential att öka effektiviteten och kvaliteten, inte minst i offentlig sektor. Möjligheterna är stora, och regeringen är angelägen om att utvecklingen fortsätter samtidigt som vi hanterar de risker som finns med AI.

  Fru talman! Jag har naturligtvis läst oppositionens olika budgetförslag inför den här debatten och kan konstatera att det är en långt ifrån samlad opposition. Det spretar ordentligt. Socialdemokraterna har väldigt små förändringar i förhållande till regeringens budget. Centerpartiet vill satsa på vägar och tillväxt, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet kraftigt vill öka underhållsskulden på svenska vägar, som i dag har potthål och köer, och bara satsa på cykel och järnväg.

  Deras budgetförslag skiljer sig åt med tiotals miljarder per år. Miljöpartiet vill öka anslaget med 39,5 miljarder kronor på ett år. Vänsterpartiet vill ha en Sverigebiljett för 2,5 miljarder. Miljöpartiet vill ha ett Sverigekort för 11,1 miljarder. Det är samma idé men väldigt olika kostnader.

  Inte ens oppositionen kan komma överens om vad deras egen politik ska kosta. Hur ska de få ihop det hela, och hur ska de kunna komma överens när de ser så olika framför allt på hur de olika trafikslagen ska hanteras?

  Fru talman! Regeringens budgetförslag för utgiftsområde 22 är balanserat, genomförbart och ansvarsfullt. Vi satsar rekordmycket på infrastruktur, men vi gör det på ett sätt som fungerar. Vi ser till att alla fyra trafikslag – väg, järnväg, flyg och sjöfart – får möjlighet att utvecklas i Sverige. Vi ser till hela Sverige, inte bara till storstäderna. Vi prioriterar jobb, tillväxt och tillgänglighet.

  Hela Sverige ska fungera. Det är därför jag vill yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

  (Applåder)

• Fru talman! Jag har en fråga av teknisk karaktär.

  Revisionsrapporter under föregående mandatperiod pekade ju på hur dåvarande regering fullständigt misslyckades med underhåll av infrastruktur, framför allt på vägsidan. När vi här i kammaren debatterade den framtida budget om 1 171 miljarder som ska finansiera infrastrukturen under tolv år hade socialdemokratin en motion där man lade 45 miljarder mindre på väg. Man flyttade över de pengarna till järnvägen. Samtidigt vill man, ser jag i det särskilda yttrandet, lägga 500 miljoner mer på vidmakthållande. Det enda som är riktigt tydligt i brödtexten är dock att det är 100 miljoner man flyttar till järnväg.

  Min fråga är egentligen: Vad är Socialdemokraternas politik? Är det den politik partiet förde fram i den tolvåriga, långsiktiga planeringen, det vill säga en minskning på väg och därmed en ökning på järnväg – mer än vad Trafikverket klarar av att använda? Det är i och för sig glädjande med nyheten att det köps in nya tåg så att tempot kan öka i underhållet av järnväg; det är positivt. Men enligt de uppgifter vi alla har fått klarar Trafikverket med nuvarande organisation bara att använda ungefär det regeringen har lagt. Kommer i så fall potthålen att bli kvar? Eller är det den nya politiken, som vi hör i dag, som gäller?

  Är det den långsiktiga eller den tillfälliga politiken som gäller? Det är min fråga, fru talman.

  2025-12-16 10:00:33

  

  Magnus Jacobsson

• Fru talman! Det var många frågor där! Det känns nästan som att regeringen är i opposition och oppositionspartiet Socialdemokraterna är i regeringsställning, och så kan jag upplysa ledamoten om att det inte är.

  Vi gör satsningar på järnvägen, och det här handlar om den långsiktiga plan som gäller nu. Det är ju så med de långsiktiga planerna att man finansierar dem varje år; de är inte finansierade från början. Det handlar alltså inte om den plan som kommer att gälla från och med nästa år, utan det handlar om innevarande plan. Där ser vi att vi behöver göra en större satsning på järnvägen, och den behöver inte ställas mot vägen eller någonting annat.

  Vi tror att man kan satsa på järnvägen. Vi är inte så förtjusta i det upplägg regeringen nu har, det vill säga att den inte kan satsa mer på järnvägen därför att Trafikverket har bestämt det. Ibland undrar man ju om det är regeringen som styr Trafikverket eller om det är Trafikverket som styr regeringen. Det kanske Magnus Jacobsson kan svara på.

  2025-12-16 10:02:34

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Jo, jag är hyfsat medveten om att vi har en borgerlig regering. Jag hoppas att vi har det även efter valet.

  Ska jag alltså uppfatta dessa två olika siffror som att man just i år ämnar öka anslaget till vägar men i den långsiktiga plan som man själv har budgeterat för ska dra ned på det anslaget i tolv år? Det var så här det såg ut på vägsidan, fru talman, och det är det Riksrevisionen har kritiserat: När det röda laget – eller det rödgröna laget, delar av det eller vad det nu är – styrde blev det inga satsningar på vägarna. Tvärtom byggdes underhållsskulden upp.

  När det gäller järnvägssidan, fru talman, avsätter regeringen – jag kommer snart att hålla mitt anförande och peka på det – exakt de resurser som Trafikverket har sagt sig kunna hantera. Om man lägger mer resurser än en myndighet klarar av att hantera fryser de pengar som inte används inne, fru talman. Det gäller alla myndigheter – detta vet vi här i rummet, men det är inte givet att alla åhörare vet det – och varenda finansminister oavsett färg tenderar att vara väldigt glad för det, för det innebär att budgeten ser bättre ut. För övrigt fungerar det nästan likadant i kommunerna, det vill säga att den som har en större investeringsbudget än den gör slut på klarar ekonomin.

  Målet med en budget måste dock ändå vara att de pengar som avsätts också används. Därför är det förvånande att Socialdemokraterna, som ändå är eller historiskt har varit ett statsbärande parti, lägger mer pengar på järnvägen än man vet kommer att användas – samtidigt som det i den långsiktiga planeringen de facto kommer att fortsätta finnas en underhållsskuld för vägar.

  Jag tackar ledamoten för informationen, fru talman, men jag är bekymrad.

  2025-12-16 10:03:47

  

  Magnus Jacobsson

• Fru talman! Det är säkerligen så som ledamoten beskriver det, det vill säga att det finns historiska misstag. Jag ska vara ödmjuk och erkänna att socialdemokratiska regeringar säkert har prioriterat fel eller gjort fel. Så är det alltid; vi är människor allihop.

  Jag är dock mer bekymrad över framtiden än över historien. När jag står på perronger i Sverige träffar jag på människor som är frustrerade och som sliter sitt hår därför att tåget inte kommer eller kommer för sent. Man vet inte när man kommer fram: ”Hur ska jag göra – kommer jag att komma till jobbet i dag? Kommer jag att komma hem och kunna hämta mina barn på förskolan?” Det är den frustrationen människor känner. Nu har regeringen styrt i tre år, och vi ser ingen skillnad. Det blir fortfarande bökigare och bökigare på järnvägsstationerna, för tågen går inte.

  För några veckor sedan kom den första snön. Då stannade lastbilarna återigen på E22 i Skåne, för det fungerar inte. Snöröjningen i Sverige fungerar inte. Vi har en regering som älskar att avreglera och privatisera, men det fungerar inte. Jag tror att det vore bra om Vägverket hade några egna plogbilar och kunde ge sig ut och sanda, salta och ploga när snön kommer, så att bilarna kan komma fram. Då kan den person som har väntat på tåget och varit orolig för att hinna till förskolan och hämta sina barn också köpa mjölk, eftersom mjölkbilen kom fram till affären.

  Det är det här som är problemet i Sverige i dag, och det är därför vi lägger lite mer pengar på underhållet. Det handlar om att få fart på det här redan nu och inte om två, tre, fyra eller sex år. Det är nu vi behöver göra det. Sedan kan man titta tillbaka och tycka att det inte var bra förr, men det är de här problemen människor upplever i dag. Det är de problemen vi måste lösa nu och framåt.

  (Applåder)

  2025-12-16 10:05:55

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Mycket har sagts från talarstolen och även i replikskiftena. Sammanfattningen är lite grann: Sent ska syndaren vakna. Ledamoten säger att det har gjorts en del misstag, men jag skulle säga att det har gjorts en hel del historiska misstag. Jag är lite nyfiken på inställningen att totalt ta avstånd från historien och säga att den inte är intressant, för historien är ju anledningen till att vi är där vi är nu.

  Tågen har blivit punktligare; tittar man på statistiken genom åren ser man att tågen, tack vare de underhållsinsatser som nu görs, oftare går i tid nu. Sedan är det självklart ett elände för varje enskild person som står på en perrong och fryser, men fler tåg går i tid och kommer fram i tid än tidigare.

  Jag är också, apropå den utredning som Gunnar Alexandersson gjorde för tio år sedan, lite nyfiken på varför det var så viktigt för Socialdemokraterna att i första hand förstatliga järnvägsunderhållet i stället för att ta tag i alla de olika förslag som Gunnar Alexandersson hade, som skulle ha effektiviserat hur Trafikverket jobbar med underhåll. Varför lade man bara den utredningen i byrålådan?

  Det finns en sak som jag aldrig har fått svar på, trots att jag frågat olika socialdemokrater om den vid ett flertal tillfällen. Den förra regeringen slog ihop sak- och förvaltningsanslag för Trafikverket. Det här är väldigt tekniskt, men det innebar att Trafikverket ökade antalet anställda med 4 000 i stället för att satsa på räls och asfalt. Det var de facto detta som hände. Man gav Trafikverket fritt spelrum.

  Den här regeringen försöker ta tag i Trafikverket, styra det och få det att bli ett mer effektivt verk. Det är ingen hemlighet att vi moderater inte tror att det kommer att räcka, men detta arbete är ändå påbörjat. Det händer väldigt mycket på Trafikverket, vilket det inte gjorde tidigare. Då gav man Trafikverket fritt fram att öka antalet anställda med 4 000 i stället för att se till att det kom ny asfalt på vägen och att det lades ny räls.

  2025-12-16 10:08:09

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Det är väl bra om oppositionen har vaknat? Det är väl bra att vi inte sover och att vi ser att det finns problem?

  Jag håller inte med ledamoten om att allting blir bättre. Som jag beskrev i det förra replikskiftet är det inte den bilden jag får från resenärer när jag reser runt i landet. När jag besöker olika företag ute i landet som vill frakta sitt gods på järnväg är det inte den bilden de ger. De säger att det är svårare, att de inte litar på systemet och att det inte fungerar. Jag har träffat oerhört många hamnchefer som sliter sitt hår. De säger att det här inte fungerar och att de skulle vilja skicka mer gods med järnväg men att den möjligheten inte finns. Det är för trångt. Det finns inte plats. Man kan inte lita på att det kommer fram i tid.

  Detta är den bild jag har, och jag tror också att det är den bild som svenska företag och svenska medborgare har.

  Jag funderar fortfarande på om det är regeringen som styr Trafikverket eller Trafikverket som styr regeringen. Jag kanske kan få ett svar på detta från ledamoten från Moderaterna, som ju är ledande i regeringen.

  Jag tror att det skulle vara bra att förstatliga lite mer av underhållet. I dag har vi ett trafikverk som består av människor som beställer konsulter. Dessa konsulter ska sedan upphandla de projekt och det underhåll som ska genomföras. Jag tycker inte att det fungerar. Jag tror att Trafikverket skulle må bra av att ha lite mer verksamhet i egen regi. Jag menar inte att vi ska förstatliga allting, men jag tror att man skulle bli effektivare och kunna bedriva underhåll och göra investeringar i nya projekt på ett mycket bättre sätt om man hade den kompetensen inom verket.

  Jag tror ändå att ledamoten och jag är överens om att Trafikverket inte fungerar bra i dag.

  2025-12-16 10:10:24

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Jag förstår frustrationen hos alla dem som tycker att vårt järnvägssystem är opålitligt. Samtidigt måste man titta på vad som de facto händer där ute. Man måste titta på statistiken. Det har blivit bättre, även om vi självklart är långtifrån nöjda. Att vända den här atlantångaren – åratal, eller rättare sagt decennier, av eftersatt underhåll – för att få ordning på svensk järnväg låter sig inte göras på tre år.

  Om det är någonting som den här regeringen gör är det att försöka styra upp Trafikverket. Generaldirektören skulle nog säga att det här är en ganska besvärlig regering. Han skulle nog dessutom säga att vi i trafikutskottet är ett ganska besvärligt gäng som också kräver att få träffa honom för att få höra hur man jobbar med utveckling och med alla de uppdrag som man har fått av regeringen för att effektivisera sin verksamhet.

  Det sker oerhört mycket på detta område. Det är ett arbete som är långsiktigt, och det kanske kommer att behövas större åtgärder. Den utredning som kom i går, som pekar på ett statligt bolag i stil med Nye Veier i Norge, är ju jätteintressant. Detta är någonting som regeringen kommer att ta tag i för att försöka skapa en situation där vi kan få fram mer järnvägsunderhåll, vägunderhåll och nybyggnation snabbare än vad vi får i dag.

  Det är intressant, fru talman, att Mattias Ottosson säger att han tror att Trafikverket skulle må bra av att ha mer underhåll i egen regi. Som politiker kan vi absolut tycka saker, men vi måste också titta på vad utredningar och experter säger.

  Anledningen till att Socialdemokraterna lade Gunnar Alexanderssons utredning i papperskorgen var ju att han så tydligt pekade på att man inte behöver ha underhållet i egen regi för att ha tillgång till kunskap. Det här handlar om brister i Trafikverket. Gunnar Alexandersson är tydlig med att Trafikverket kan skaffa sig den kunskapen. Han är också tydlig med att vi får ut mer underhåll för samma pengar om vi har den modell som vi har i dag.

  Vad man mår bra av är väldigt subjektivt. Jag tycker att det var ett märkligt uttalande från den här talarstolen.

  2025-12-16 10:12:34

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Ledamoten Stockhaus förstår problematiken och har som jag förstår det också träffat många resenärer, företag och så vidare. Då återstår fortfarande frågan: Vad har regeringen gjort? Tre fjärdedelar av mandatperioden har gått. Har regeringen inte gjort någonting? Har man suttit och väntat? Hur har arbetet bedrivits? Jag antar att Maria Stockhaus har en god relation med regeringen och vet hur regeringens arbete framskrider. Jag har inte sett att man egentligen har agerat över huvud taget.

  Då blir det konstigt att prata om att styra upp Trafikverket. Hur har ni jobbat med det? Har ni gått dit och lyssnat lite på vad man gör?

  Det var ju någon känd politiker som för många år sedan sa att politik är att vilja. Vad vill ni från Moderaternas sida med infrastrukturpolitiken? Ni ska väl styra Trafikverket, inte få återrapporter? Ni ska väl styra verket så att man bedriver den infrastrukturpolitik som vi behöver ha?

  Jag tror att Trafikverket skulle må bra av att ha kompetens inom verket för att bygga såväl järnväg som väg.

  (Applåder)

  2025-12-16 10:14:48

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Jag är tvungen att blanda mig i debatten igen. Jag lutar mig faktiskt mot Riksrevisionens rapport. Den riktar svidande kritik mot hur den förra regeringen bedrev sin verksamhet. Man hade ingen koll på den. Man hade definitivt inte koll på pengarna. Det här är ju synnerligen allvarligt.

  I samband med valet 2022 tillträdde den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Jag kan försäkra att vi har legat på ordentligt. Vi måste få en annan tingens ordning på Trafikverket så att vi får ut det som man kan förvänta sig av alla pengar som sätts in.

  I rapporten från Riksrevisionen riktas det synnerligen allvarlig kritik mot hur den förra regeringen hanterade detta. Låt mig läsa ett stycke som visar hur allvarligt det var: Hade regeringen valt mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder hade nationell plan kunnat bidra betydligt mer till de transportpolitiska målen med en oförändrad budget. Lite längre fram står följande: Analysen visar att tillgängligheten hade kunnat öka med 30 procent. Ungefär dubbelt så många dödsfall och allvarliga skador hade kunnat förebyggas.

  Vi pratar alltså om att människor kan ha dött eller blivit svårt skadade på grund av att man inte hade någon ordning på verksamheten. I detta betänkande vill Socialdemokraterna göra precis likadant en gång till. Magnus Jacobsson tog i sitt anförande upp den här ekonomiska delen, som visar förvirringen i den socialdemokratiska politiken.

  Vi måste hålla oss borta från detta. Jag utgår från att vi får förnyat förtroende i valet kommande höst.

  2025-12-16 10:16:21

  

  Thomas Morell

• Fru talman! Då har Thomas Morell från Sverigedemokraterna berättat för mig hur det ligger till. Jag tackar för lektionen. Jag håller kanske inte med honom, och jag håller kanske inte heller med om det som står i Riksrevisionens rapport.

  Låt mig vända på det och ställa en fråga till ledamoten Morell, som ju tillhör det största partiet på regeringssidan, eller det parti som stöttar regeringen så att den har majoritet här i riksdagen.

  Inför mandatperioden, och även i början av den, var ni ju väldigt tydliga med att ni inte tycker att Trafikverket fungerar som organisation. Ni drev ju linjen att Trafikverket skulle delas upp i ett vägverk och ett banverk. Jag är inte helt främmande för den idén.

  Ni var inte heller främmande för att man skulle ha en del av verksamheten i egen regi. Nu verkar ni dock ha vänt helt och hållet under mandatperioden.

  Hur ser ni på Trafikverket i dag? Behöver man göra något? Jag tror att Sverigedemokraterna kanske har en annan syn än regeringen och att de tycker att politiken ska styra Trafikverket och inte tvärtom. Jag är nyfiken på hur ledamoten ser på dessa frågor.

  2025-12-16 10:18:31

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Rapporten talar sitt tydliga språk och visar att det inte funkade under den förra regeringen. Trafikverket fungerar inte heller, och det har vi varit kristallklara med. Vi anser att det inte funkar och att det måste ske en förändring. Det har lett till att vi samtalar direkt med generaldirektören i olika frågor.

  Ledamoten tog själv upp underhållet på vintervägarna och hur halkigt och eländigt det är på dem. I ett samtal jag hade med generaldirektören bad han mig att jag skulle ställa frågor till dem som är entreprenörer och gör jobbet där ute. Jag ställde dem till mina vänner och fick ett 38 sidor långt svar som jag lämnade över. Svaret visar med all önskvärd tydlighet hur illa skött det var under den tidigare regeringen, som gjorde ett upphandlingssystem som är en perfekt modell för att skapa hala vägar.

  Numera är man alltid tvåa på bollen och väntar tills halkan slår till. Först då skickar man möjligen ut en bil med salt och 80 procent vatten i stället för torrsalt. Det säger sig ju självt att sprider man vatten på vägarna blir det ännu halare. Jag kan visa bilden jag fick från Arvidsjaur i går. Där är det skridskor som gäller om man ska ut och åka på vägarna.

  Detta system skapade den förra regeringen, och systemet måste förändras. Bollen ligger nu hos Trafikverket efter det svar jag lämnade över, och jag utgår från att det blir en förändring. Det är kanske svårt att göra den under innevarande vinter, men nästa vinter måste det definitivt bli bättre.

  2025-12-16 10:19:57

  

  Thomas Morell

• Fru talman! Tidöregeringen satsar också på att få igång produktion av hållbart flygbränsle i Sverige, men det spelar inte så stor roll om det inte finns några flygplatser kvar att flyga till. I och med att ni drar in stödet till de regionala flygplatserna är den risken ganska uppenbar. Det finns alltså en risk för att det inte kommer att finnas någon möjlighet att flyga inrikes i Sverige, för flygplatserna dit flygen skulle gå finns inte kvar längre. Dem har man inte råd att ha kvar.

  När det gäller järnvägsunderhållet är det viktigaste, som Tidöregeringen verkligen har satt fokus på till skillnad från den förra regeringen, att försöka förändra hur Trafikverket jobbar med underhåll. Det framgår väldigt tydligt av Riksrevisionens olika rapporter att det finns stora brister.

  Det gjordes en utredning för tio år sedan av Gunnar Alexandersson. Där föreslogs ett helt paket med åtgärder för att få fart på underhållet av svensk järnväg. Inget av detta blev verklighet, för den förra regeringen snöade in på att man skulle återta underhållet i egen regi. Det var bara det som var viktigt, och det fanns inte ens med i utredningen. Därför lade man utredningens förslag i en byrålåda, vilket är väldigt tråkigt. Annars hade vi kunnat ha en annan situation när det gäller hur Trafikverket jobbar med upphandlingar och hur man främjar innovationer när det gäller underhåll.

  Om vi ska arbeta in underhållsskulden för järnvägen snabbare är detta en av nycklarna. DN gjorde en uträkning där man kom fram till att det skulle ta ungefär 250 år att arbeta in underhållsskulden för järnvägen. Men nu är bedömningen att man kan få bort det mesta till 2050. Regeringens politik har gjort en ganska stor skillnad. Vi har kunnat snabba upp arbetet.

  Sedan är vi inte nöjda med det. Vi vill gärna att det går ännu fortare och kommer att fortsätta ha en diskussion och en press på Trafikverket att utveckla sina metoder, så att vi får ett effektivare järnvägsunderhåll.

  2025-12-16 09:46:47

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Det är viktigt att man lyssnar på den expertmyndighet man har och att man samtidigt styr den och ställer höga krav på att den förändrar sitt arbetssätt. Det är viktigt när det gäller järnvägsunderhållet. Att göra som Miljöpartiet gör – slänga en massa pengar på Trafikverket som de säger att de inte har möjlighet att göra av med – är liksom ett spel för gallerierna.

  Alternativet är naturligtvis – och detta kanske Miljöpartiet vill, fru talman – att man stänger anläggningar så att folk inte kan åka tåg alls och sedan lägger alla de här pengarna där. Det är den enda möjligheten med de metoder vi har i dag.

  Det är viktigt att man ser till att Trafikverket utvecklar sina metoder så att vi kan få ut mer. Det handlar om att få ut mer underhåll för de pengar vi faktiskt satsar, och där finns det mycket kvar att göra.

  När det gäller de satsningar som Linus Lakso lyfte upp handlar det mycket om elektrobränslen, som fortfarande är ganska omogna. Vi vet liksom inte vart detta tar vägen och hur marknaden ser ut för just elektrobränslen. Som läget är just nu blir de också väldigt, väldigt dyra.

  Det som är intressant att titta på är hur vi får biobränslen. Det finns raffinaderier på gång i Sverige och även raffinaderier som är beredda att ställa om till produktion av hållbart flygbränsle och sådant som kan användas även i sjöfart.

  2025-12-16 09:50:55

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för anförandet! Jag har några frågor. När det gäller flyget är jag inte alls orolig för att komma överens med Centerpartiet. Tvärtom är det ju vi som gör stora satsningar på inte minst hållbart flygbränsle.

  Ska vi kunna flyga hållbart i framtiden är det en nyckelfaktor att faktiskt producera hållbart flygbränsle. Vilka volymer man kan producera på ett hållbart sätt får framtiden utvisa, men ett som är säkert är att man behöver satsa. Jag undrar helt enkelt vilka satsningar Tidöregeringen gör för att få igång produktionen av mer hållbart flygbränsle och sjöbränsle.

  Sedan vill jag korrigera en sak när det gäller vägunderhållet. Jag vet inte hur Maria Stockhaus har läst vår budget, men det hon säger är helt enkelt inte sant. Vi lägger precis lika mycket på underhåll av vägar som regeringen gör. Vi tycker ju att de vägar vi har ska vara väl underhållna. Det är de fossila bränslena vi ska komma bort ifrån när det gäller vägtrafiken.

  Sedan var det väldigt mycket skryt om järnvägsunderhållet. Då kan vi titta på lite siffror och jämföra med föregående regering. Vi höjde underhållet med 100 procent under förra mandatperioden. Det var en dubblering. Det är också den dubbleringen som ligger till grund för det som Maria Stockhaus med flera nu skryter om, alltså att vi får mer underhåll på järnvägen just nu. Regeringens plan, som man pratar om, är nämligen inte beslutad än. Tvärtom tog man i början av den här mandatperioden bort underhåll från järnvägen.

  Vi kan konstatera att 85 procent av underhållsskulden kommer att vara kvar till 2037. Är Maria Stockhaus nöjd med det, med tanke på hur det ser ut på svensk järnväg i dag?

  2025-12-16 09:44:36

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Tack för svaren så långt, Maria Stockhaus. Jag blev dock inte riktigt klok på vilka satsningar på hållbart flygbränsle som görs. Det får Maria Stockhaus gärna förtydliga i nästa svar.

  Sedan håller jag med om att mer hade kunnat göras tidigare. Vi hade gärna varit mer offensiva både vad gäller underhållet och vad gäller att bygga ut järnvägen för att få en tillräcklig kapacitet.

  Faktum är dock att den här regeringen endast skjuter problemet på framtiden. Ynka 15 procent kommer att återtas till 2037.

  Då blir frågan: Hur har man då tänkt hinna återta resterande 85 procent när det gäller underhållet till 2050 – det är alltså ungefär samma tidsperiod? Man påstår ju att det inte är möjligt att återta mer än 15 procent till 2037.

  Nu säger i och för sig Trafikverket redan att det är fel. Det går att återta snabbare, precis som Miljöpartiet också har sagt. Det är klart att det är möjligt om man trycker på. Men det saknas pengar i den här regeringens plan. Känns det då inte lite som ett misstag att ha skjutit till för lite pengar? Det blir min följdfråga.

  Återigen: Jag vill gärna veta hur satsningen på hållbart flygbränsle ser ut eftersom vi mest har fått ta emot besked om planerade satsningar som inte görs i Sverige. I Ö-vik har man skjutit planer på framtiden. I Långsele hade ett stort företag planer på att investera i produktion av hållbart sjöbränsle och flygbränsle. I Skellefteå är stora satsningar på gång. Men jag har pratat med både Skellefteå Kraft och de investerare som ligger bakom detta, och de är väldigt oroliga för regeringens totala handfallenhet och efterlyser handlingskraft.

  Min fråga kvarstår alltså.

  2025-12-16 09:48:49

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Sverige är ett avlångt land. Vår välfärd, vårt näringsliv och vår vardag bygger på att människor och gods kan ta sig fram tryggt, punktligt och hållbart. Därför är utgiftsområde 22 Kommunikationer en grundbult i samhällsbygget.

  Fru talman! Under den här mandatperioden har vi tyvärr sett en utveckling som går i fel riktning. Det är en transportpolitik som tappar fart och en regering som inte förmår att ta ansvar för infrastrukturen och som samtidigt backar från klimatambitionerna.

  Låt mig börja med helheten. Socialdemokraternas budgetalternativ är ett sammanhållet förslag som syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft, klimatomställning och sammanhållning. Vi vill rusta upp det som redan finns, utveckla det som behövs framåt och skapa framtidstro i hela landet.

  Regeringens politik gör motsatsen. Underhållsskulden växer. Förseningarna ökar, och det blir allt svårare för människor att lita på tåget, bussen eller färjan. När regeringen borde investera i ett fungerande transportsystem skär man i stället ned.

  Fru talman! Socialdemokraterna prioriterar ett underhållslyft. Vi föreslår en ökning med 500 miljoner av anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Det handlar om att tåg ska gå i tid och att potthål på våra vägar ska lagas innan olyckorna sker. Underhållet är grunden för ett fungerande transportsystem, men regeringen fortsätter att skjuta problemen framför sig. Resultatet ser vi redan nu: fler inställda avgångar, eftersatta banor och vägar som sliter sönder både fordon och tålamod.

  Fru talman! Vi ser också en försämrad tillgång till nattåg, flygförbindelser och färjor. Linjer mellan norra och södra Sverige har dragits in, och biljettpriserna har skenat. Det försvagar sammanhållningen i landet och försämrar beredskapen. Därför föreslår vi 300 miljoner kronor mer till Trafikavtal så att staten kan säkra grundläggande kommunikationer där marknaden inte räcker till.

  Det här är en fråga om hela Sveriges tillgänglighet. När staten drar sig tillbaka blir avstånden längre mellan människor och mellan orter.

  Fru talman! Socialdemokraterna vill också stärka ungas möjligheter att resa. Vi föreslår 750 miljoner kronor för att återinföra avgiftsfri kollektivtrafik för unga mellan 12 och 19 år på kvällar, helger och lov samt för heltidsstudenter upp till 24 år under terminerna. Det här är en investering i både jämlikhet och klimat. Vi vill att kollektivtrafiken ska vara en naturlig del av ungas liv, inte en lyx för dem som har råd.

  Dessutom vill vi återinföra CSN-lånet för att ta körkort, något den här regeringen avskaffade. I många delar av landet är körkort en förutsättning för att få jobb. Därför föreslår vi 75 miljoner kronor till körkortslån. Det är en konkret åtgärd för att fler ska kunna arbeta och försörja sig själva.

  Den socialdemokratiska politiken på transportområdet har alltid haft ett mål – att binda samman landet, stärka industrin och minska klimatpåverkan. Men vi kan inte göra detta om investeringarna urholkas.

  Regeringen pratar gärna om infrastruktur, men i verkligheten drar projekten ut på tiden. Den nationella planen har blivit en lång lista av försenade satsningar. Samtidigt har regeringen gjort det dyrare att resa klimatsmart och lättare att köra fossilt.

  Det är orimligt. Vi behöver en transportpolitik som bidrar till klimatomställningen, inte motverkar den. Vi behöver krafttag för att elektrifiera transportsektorn, stöd till klimatsmarta miljötransporter och investeringar i järnväg och kollektivtrafik. När andra europeiska länder går före med nattåg, snabbspår och kustsjöfart står Sverige stilla.

  Fru talman! Sjöfarten är ett annat område där regeringens passivitet är påtaglig. Vi socialdemokrater ser sjöfarten som en avgörande del av både transportförsörjningen och beredskapen. Svenska hamnar och rederier måste ha långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor, men regeringen har inte visat någon riktning när det gäller vare sig farledsavgifter, isbrytning eller övergången till fossilfria bränslen.

  I stället för en hamnstrategi får vi stillestånd. Det är olyckligt, för en stark svensk sjöfart är också en del av vårt totalförsvar. Den insikten verkar ha gått regeringen förbi.

  Fru talman! Även digitaliseringen halkar efter. Utbyggnaden av robusta elektroniska kommunikationer går för långsamt, och anslagen till bredbandsutbyggnaden har inte förstärkts. I en tid när allt fler samhällsfunktioner är digitala måste staten ta ett större ansvar för att hela Sverige ska vara uppkopplat, inte bara storstäderna. En strategi saknas för verkliga åtgärder inom området, och nu halkar Sverige efter.

  När regeringen pratar om effektivisering handlar det ofta om att lägga ansvaret på andra – på regioner, på kommuner och på marknaden. Men vi vet att ett fungerande transportsystem kräver statligt ansvarstagande och långsiktighet.

  Vi socialdemokrater vill att tågen ska gå i tid, att vägarna ska hålla och att unga ska kunna resa. Vi vill att Sverige ska fortsätta vara ett land som hänger ihop – från Ystad till Haparanda och från Göteborg till Gotland. Vi vill se en transportpolitik som stärker jobb, jämlikhet och klimatomställning, inte en som monterar ned förtroendet för staten.

  Avslutningsvis, fru talman: Socialdemokraternas politik på utgiftsområde 22 är tydlig. Vi rustar upp järnvägar och vägar. Vi säkrar grundläggande kommunikationer i hela landet. Vi investerar i unga och framtida transporter. Vi stärker sjöfarten och totalförsvarets förmåga, och vi sätter klimatet i centrum.

  I regeringens förslag finns inget av detta. Det är ett stillastående Sverige i en tid som kräver rörelse. Därför har vi vårt särskilda yttrande och vår egen politik för att Sverige ska hålla ihop. Vi vill ha ett Sverige som rör sig framåt och som investerar i framtiden.

  (Applåder)

• Fru talman! Ledamoten Morell beskriver att det har förekommit samtal med Trafikverkets generaldirektör. Det är säkert jättebra och konstruktivt på många sätt.

  Jag fick inte riktigt svar på hur Sverigedemokraterna ser på Trafikverket. Ska det delas? Ska det ha verksamheten i egen regi?

  Ledamoten och jag verkar dock dela bilden av att snöröjningen inte fungerar. Sverigedemokraterna har ju backat upp regeringen under tre år, så jag förutsätter att det när vi är klara med debatterna och regleringsbreven går ut till de statliga myndigheterna finns en tydlig inriktning för att förändra Trafikverkets verksamhet. Det sker inte genom samtal med generaldirektören, utan uppdraget ges i regleringsbrevet.

  Jag förväntar mig att Sverigedemokraterna efter tre år har drivit igenom stora förändringar och att vi får se ett trafikverk som kommer att arbeta på ett annat sätt så att resenärer på svensk väg och svensk järnväg kan ta sig fram på ett bra sätt. Det ser jag fram emot, så jag hoppas att det stämmer.

  (Applåder)

  2025-12-16 10:21:57

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Jag hade inte tänkt gå upp, men det sades så mycket från talarstolen och i replikskiftena att jag kände att jag behövde göra det.

  När det gäller underhållet är det positivt att Socialdemokraternas Mattias Ottosson vill lägga ytterligare 500 miljoner på järnvägen. Men redan 2023 var vi tvungna att flytta över 750 miljoner till underhåll på väg för att använda pengarna eftersom Trafikverket inte kunde göra av med dessa pengar. Det trafikverk Socialdemokraterna lämnade efter sig kunde alltså inte använda pengarna. Man kan inte bara ge pengar, utan man måste också se till att myndigheten har möjlighet och metoder att använda pengarna. Det var detta som saknades, för det hände ingenting under åtta år.

  Vi har sett till att Trafikverket kan använda pengarna. Det har länge pratats om underhållståg, alltså en ny maskinpark. I går tecknade Trafikverket kontrakt på tre nya sådana tåg, som ska börja levereras 2030. Under Socialdemokraterna byttes 10 växlar per år; nu byts 1 700 per år.

  Vi har verkligen satt press på Trafikverket. Vad gjorde ni under era åtta år för att styra upp Trafikverket? Det finns mycket man med enkla medel kan förändra, och det gör vi nu.

  2025-12-16 10:23:28

  

  Helena Gellerman

• Fru talman! Liberalerna är det fjärde regeringspartiet som går upp och ställer många frågor till oppositionen. Det brukar skojas om att Socialdemokraterna är det statsbärande partiet i Sverige, och det tycks uppenbarligen vara så. Trots att vi snart är inne på vårt fjärde år i opposition verkar alla ha uppfattningen att det är vi som styr. Men så är inte fallet.

  Låt mig återkomma till frågan jag har ställt i de tre andra replikskiftena: Vem är det som styr Trafikverket? Den nuvarande formen infördes av ministären Reinfeldt, och om jag inte minns fel ingick Liberalerna i den regeringen. För transparensens skull ska jag säga att Socialdemokraterna stöttade förslaget att slå ihop olika verksamheter och skapa en ny myndighet. Ett antal år senare ser vi att denna myndighet inte fungerar, och jag tror att man måste se över och utvärdera det hela.

  Jag är inte heller helt nöjd med historien kring detta och hur underhållit har skötts, men jag vill ta tag i det och se till att Sverige får ett trafikverk som fungerar och som styrs av regering och riksdag, som det ska, så att folk kan resa på det sätt de ska.

  Det gläder mig att höra att Trafikverket har upphandlat underhållståg. Det fanns dock med i våra budgetförslag långt innan ni kom med ert förslag. Det ligger alltså pengar i våra budgetförslag till ett första underhållståg. Men regeringen får med beröm godkänt för att man har vaknat och tagit tag i detta. Det är jättebra. Processen är dock lång innan dessa tåg är på plats, så upphandlingen skulle kanske ha gjorts tidigare.

  2025-12-16 10:25:39

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Skälet till att fyra ledamöter går upp är kanske att ledamoten säger att inget händer. Men på område efter område kan vi visa att det händer saker. Socialdemokraterna hade åtta år på sig att beställa nya underhållståg, men det hände inget. Vi pratade mycket när jag satt i underlaget, men det hände inget. Socialdemokraterna styrde inte upp Trafikverket.

  Men nu händer det. Vi har en otrolig kostnadskontroll. Vi godkänner inga byggstarter som har gått över 10 procent, utan då skickar vi tillbaka det till Trafikverket och säger: Gör om, gör rätt och tala om för oss vad det är som har blivit dyrare. Regeringen prioriterar, och nu styr politiken Trafikverket. Det hände aldrig under Socialdemokraternas åtta år.

  När det gäller flyget vill jag säga tack till Mattias Ottosson för att Socialdemokraterna tycker att regeringens satsning på 318 miljoner till våra regionala flygplatser är bra. Dessa flygplatser har det nämligen väldigt tufft.

  Däremot ställer jag mig frågan: Hur tänker Socialdemokraterna, med det regeringsunderlag de har, att de ska kunna vidmakthålla en sådan satsning när Vänsterpartiet vill ta bort 60 procent av satsningen och Miljöpartiet vill ta bort 80 procent? Det blir cirka 90 miljoner av de 528. Hur tänker Socialdemokraterna klara flygplatserna med sitt regeringsunderlag?

  2025-12-16 10:27:47

  

  Helena Gellerman

• Fru talman! Jag förstår att undertecknad trampade på en öm tå när jag hävdade att det är regeringen som inte har agerat. Men det är inte oppositionen som styr landet, utan det gör regeringen.

  Jag delar den frustration som resenärerna på perrongerna och lastbilschaufförerna som sitter fast på vägarna känner över att svensk infrastruktur inte fungerar. Det är därför vi socialdemokrater söker ett mandat för att styra landet och försöka räta upp det som inte fungerar.

  När det gäller flyget är det oerhört viktigt att vi har flyg i Sverige, både utrikesflyg och inrikesflyg. Utrikesflyget handlar många gånger om att svenska företag ska kunna resa och göra affärer och på så sätt öka vår tillväxt. Det handlar också om att vi ska kunna åka på semester – ett vårdbiträde som har sparat i flera år ska kunna ta med sig sina barn och åka till Kanarieöarna. Det handlar även om att vi ska ha ett inrikesflyg som fungerar så att man kan leva och vara verksam i norra Sverige. Jag tycker därför att det är helt okej att vi ska satsa på detta.

  Jag är lite bekymrad över att regeringen har svårt att komma framåt när det gäller flygplatsutredningar och hur vi ska stötta. Jag tycker att man ska ta ett helhetsgrepp där man stöttar alla regionala flygplatser och säger att allihop ska vara beredskapsflygplatser, till exempel. Det är möjligt att vi kan ta i hand på att ta ett samlat grepp om Sveriges flygplatser.

  Sedan var det återigen ett resonemang om hur de framtida regeringsalternativen ser ut. Vi har varit väldigt tydliga med att vi söker ett mandat för socialdemokratisk politik, och däri ligger en offensiv flygpolitik. Sedan är vi öppna för att samarbeta med alla partier i Sveriges riksdag utom ett. Det finns olika varianter för hur vi kan mötas där för att se till att svenskt flyg utvecklas på ett bra sätt.

  (Applåder)

  2025-12-16 10:29:54

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Vi debatterar nu den sista budgeten för trafikområdet under denna mandatperiod. Det är också det sista året för föregående regerings nationella plan, då vår regering under våren kommer att presentera vår nationella plan.

  För oss som är här i kammaren är processen avseende nationell plan en självklarhet, men för alla som i dag tittar på denna debatt ämnar jag göra en kort utvikning avseende hur en nationell plan växer fram.

  Då all infrastruktur kräver långsiktighet arbetar vi alla utifrån en tolvårsplan. Denna plan revideras vart fjärde år. Det sker genom att Trafikverket får ett uppdrag av regeringen att se över planen. Därefter presenterar Trafikverket ett utkast för nästa tolvårsplan, som går ut på remis till kommuner och regioner samt andra intressenter.

  När remissvaren kommer in gör regeringen en samlad bedömning och fattar ett beslut utifrån de ekonomiska ramar som riksdagen tidigare har fastställt. Just nu pågår remissförfarandet, och under början av nästa år kommer regeringen att fastställa den nya infrastrukturplanen. Det var lite folkbildning.

  Fru talman! Riksdagen har avsatt 1 171 miljarder kronor som ska gå till infrastruktur under de kommande tolv åren. Enkelt utryckt kan man säga att ena hälften går till att bibehålla infrastrukturen och att andra hälften går till nya investeringar. Pengarna fördelas också förhållandevis lika mellan väg och järnväg. Det finns även en del mindre anslag som hanterar Trafikverkets förvaltning samt övriga trafikslag.

  Fru talman! Den budgetram vi nu har antagit kommer att resultera i att hela underhållsskulden inom vägområdet byggs bort under de kommande tolv åren samtidigt som vi gör satsningar på nya vägar och ökar stödet till de regionala planerna samt till enskilda vägar. Vi gör således en kraftfull satsning för att återställa den underhållsskuld som tidigare regeringar har skapat.

  Fru talman! Det är dock förvånande att notera att S i sin motion avseende infrastrukturpropositionen drar ned på stödet till vägar med 45 miljarder, vilket får som konsekvens att vi med deras tolvårsbudget inte kommer att kunna återställa alla de brister som finns i dagens statliga vägnät. Låt mig ställa en rak fråga till mina kollegor i S: Hur tänker ni här?

  Fru talman! Inom järnvägsområdet kommer vi inte att klara av att bygga bort hela underhållsskulden. Den största orsaken till detta är att det helt enkelt är svårare att bygga järnväg än väg. Men Trafikverket får de resurser de anser sig behöva och som de bedömer att de kan förvalta och använda under de kommande tolv åren. Trafikverket vidtar åtgärder för att öka kapaciteten. Exempelvis har de nu köpt in nya underhållståg, vilket är mycket bra.

  Jag noterar att flera partier avsätter mer pengar än regeringen till järnväg, men dessa pengar får man tyvärr betrakta som Monopolpengar då de helt enkelt kommer att frysa inne om Trafikverket inte hinner eller har möjlighet att använda dem.

  Jag hörde också att S i talarstolen ondgjorde sig över situationen på våra perronger och över att ingenting händer. Ingenting kan vara mer fel, fru talman. Ta bara min hembygd. På Bohusbanan byter man elledningar, och med enkelspår blir det då lite svårt att köra tåg samtidigt. I Alingsås och Göteborg byter man elledningar. Det är samma dilemma där: Det är svårt att köra på spåret samtidigt som man vidtar underhållsåtgärder.

  Stora underhållsåtgärder gjordes i Vänersborg, men när jobbet äntligen var klart visade det sig att bron hade andra fel. Nu är den avstängd igen. Den stora totala underhållsskuld som har byggts upp gör ju att det till och med när underhåll görs visar sig att man får göra det en gång till.

  Det händer alltså en hel del ute i spåren, fru talman, men det går inte att både köra på och underhålla spåret samtidigt. Detta tror jag att S vet, fru talman.

  Utöver att vi gör den största satsningen på infrastruktur hittills öppnar vi även dörren för alternativ finansiering och alternativa driftsformer. Det är bra. Från kristdemokratiskt håll är vi positiva till att exempelvis Östlig förbindelse byggs på detta sätt.

  Det finns även mindre projekt, såsom bron mellan Orust och Stenungsund, som lämpar sig för alternativ finansiering. Om denna typ av mindre projekt ska kunna genomföras måste vi dock ändra dagens avskrivningsregler. Som det är nu skriver man av en mindre bro på 25 år, vilket är helt orimligt. Om dessa regler ändras till 40–50 år kommer flera projekt som i dag inte blir av att kunna hanteras via kommunal medfinansiering tillsammans med broavgift.

  Fru talman! Även på järnvägens område finns spännande projekt som kan hanteras utanför Trafikverkets organisation. Exempelvis kan Öresundskonsortiet hantera utvecklingen i Skåne på samma sätt som man gör i Danmark. Oslo–Stockholm samt Oslo–Göteborg–Köpenhamn borde kunna hanteras via alternativ finansiering. På samma sätt borde vi kunna hitta en lösning där Sverige, Norge och Finland skapar ett nytt konsortium som hanterar Malmbanan och dess kringliggande spår mellan Narvik, Kiruna, Luleå och Haparanda.

  Regeringen tittar just nu på dessa frågor, och jag hoppas att några av dessa projekt kan hanteras utanför Trafikverket.

  Fru talman! Om vi ska dra nytta av järnvägens starka sidor måste vi påskynda utbyggnationen och hantera de sträckor som just nu är flaskhalsar i systemet. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att vi förbättrar järnvägen i Skåne och att vi får till fyrspår mellan Göteborg och Alingsås samt på nya Ostkustbanan.

  Alla dessa sträckor har det gemensamt att de löser lokala behov såsom arbetskraftspendling samtidigt som de löser nationella behov avseende person- och godstrafik.

  Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Även om vi inte tänker på det dagligdags är Sverige i praktiken en ö som är beroende av internationella transporter. 90 procent av alla varor som förs in eller ut ur Sverige kommer att hanteras av en hamn och skeppas med ett fartyg.

  Regeringen har vidtagit flera åtgärder på skatteområdet och även för att underlätta personalrekrytering. Det är bra. Vi ser nu att inflaggningen till Sverige ökar, vilket är bra då det ökar vår säkerhet vid ett eventuellt krig.

  Trafikverket har i sin plan också pekat på hur man kan anskaffa ytterligare en isbrytare, vilket gör att vi kan beställa två nya fartyg. Det är en mycket viktig åtgärd. Om vi ska klara av sjöfarten i norr även vintertid måste vi förnya vår isbrytarflotta.

  Regeringen jobbar vidare med frågor som berör lotsar och avgifter, vilket är positivt. Från kristdemokratiskt håll ser vi sjöfarten som ett av våra viktigaste transportslag. Svensk sjöfart måste få samma förutsättningar som våra konkurrenter, framför allt i Norden.

  Fru talman! Enligt min mening är flyget nationell och internationell kollektivtrafik. Därför är det viktigt att kommuner och regioner kan upphandla nödvändiga flygförbindelser på samma sätt som de kan upphandla annan kollektivtrafik. Flyget är lika nödvändigt som bussen och tåget om man ska utvidga en arbetsmarknadsregion. Flyget är också viktigt för alla som vill besöka nära och kära i andra delar av Sverige och för dem som har semester.

  Vid sidan av detta är flygplatserna i sig nödvändiga för försvaret, polisen, vården, brandflyget och flygutbildningarna. Det är därför bra att regeringen har ökat anslagen till våra lokala och regionala flygplatser med 400 procent.

  Även om det är mycket som går åt rätt håll avseende flyget känner jag oro över att det är färre som utbildar sig till piloter. Det finns även en risk att Transportstyrelsens tolkning av de internationella ersättningssystemen skadar flygledningen på de regionala flygplatserna. För mig som kristdemokrat är det väsentligt att vi har fungerande konkurrens inom flygledningen, då det gör att vi över tid får både lägre kostnader och högre kvalitet. Det kan inte vara en enskild myndighets uppgift att snedvrida och försvåra konkurrensen.

  Något annat jag känner oro över i ett mer lokalt perspektiv är Säve flygplats. Här är Försvarsmaktens otydlighet – i ena stunden sa man att den behövs och i nästa att den inte är lika viktig – klart bekymmersam, särskilt med tanke på att Säve är en flygplats som betjänar polis, ambulans, brandflyg och flygutbildningar. Här måste jag erkänna att jag känner en oro över utvecklingen.

  Fru talman! Kristdemokraterna är Sveriges bilvänligaste parti. Det ser vi i sänkningen av kostnader för alla hushåll som är beroende av bilen. Efter det att vi kraftigt minskat reduktionsplikten har jordbruket sparat cirka 2 miljarder om året, och en vanlig barnfamilj sparar cirka 500 kronor vid varje tankning. Vi har inte bara gjort det lättare att leva för dem som är beroende av bilen. Vi genomför också den största satsningen på väginfrastruktur.

  Att stå upp för bilen är att stå upp för alla som är beroende av bilen för att få sin vardag att gå ihop. Alla bor inte så att man har fem tio minuter mellan bussar eller pendeltåg. De flesta bor på ett sådant sätt att bilen är det som gör att man kan skjutsa barnen till fritidsintresset, handla och sköta jobbet. Bilen är för många svenskar det absolut viktigaste transportmedlet när man kämpar med att få vardagspusslet att fungera.

  Tyvärr ser vi att många röda kommuner likt Stockholm försvårar för både bilar och lastbilar. Det gör att stadskärnor utarmas när människor tvingas att handla på köpcentrum där man erbjuds goda förutsättningar att parkera. Vi arbetar för ett mer bilvänligt samhälle som gör att små stadskärnor och samhällen får bättre förutsättningar att överleva.

  Samtidigt är vi medvetna om bilens miljöpåverkan. Genom att värna teknikneutralitet gynnar vi den tekniska utvecklingen, vilket innebär att vi kommer att få alltmer bränslesnåla och miljövänliga motorer. Samtidigt satsar vi på den elektriska infrastrukturen, vilket underlättar för dem som vill köra elbil. För oss är det inte bilen i sig som ska bekämpas utan utsläppen, vilket vi gör genom att uppmuntra till fortsatt teknisk utveckling.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet samt avslag på alla motioner.

  Jag önskar alla som jobbar i riksdagen, alla ledamöter, alla mina kollegor och alla som tjänstgör här, en riktigt god jul.

  (Applåder)

• Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets utgiftsområde.

  Som en del av det här betänkandet lämnar regeringen en resultatredovisning, alltså ett slags utvärdering av året som har gått, och med det en utvärdering av regeringens politik. Här kan man alltså utläsa vilken effekt regeringens politik har haft på transportområdet.

  I resultatredovisningen ser man till exempel att transportsystemets standard och tillförlitlighet inte har förbättrats och att den negativa trenden kvarstår.

  Transportsystemets användbarhet för olika grupper har inte förbättrats. Det betyder alltså att tillgängligheten och möjligheten till mobilitet och ett aktivt liv på lika villkor inte har förbättrats för personer med funktionsnedsättning.

  Vi ser också att punktligheten på järnvägen var historiskt låg under föregående år.

  Vi ser att andelen som använder fysiskt aktiv transport, alltså cyklar eller går, har minskat.

  Vi ser att utsläppen från inrikes transporter, som riksdagen har beslutat ska minska med 70 procent till 2030, tvärtom har ökat med 22 procent.

  Utöver den här resultatredovisningen finns det också andra källor till information för den som vill utvärdera hur det har gått för regeringen.

  Klimatpolitiska rådets rapport är en sådan. Klimatpolitiska rådet konstaterar där att regeringens politik har bidragit till att motverka ett transporteffektivt samhälle.

  Sedan finns den årliga kollektivtrafikbarometern, som följer kollektivtrafikens utveckling. Den visar för 2024 att kollektivtrafiken tappar marknadsandelar i Tidöpartiernas Sverige. I 18 av 21 regioner tappar kollektivtrafiken. Det här är ett klimatsmart, så gott som helt fossilfritt trafikslag som behöver öka om vi ska minska utsläpp och klara våra klimatmål men som nu alltså i stället tappar marknadsandelar.

  Förra året stod det också klart att nattågstrafiken mellan Göteborg och Umeå och mellan Göteborg och Åre läggs ned. Det är trafik som har rullat sedan 1968 som nu upphör.

  Förra veckan kom beskedet att också nattågstrafiken mellan Stockholm och Narvik skärs ned. Trafiken halveras; vartannat nattåg försvinner.

  Det här gör det inte bara svårare att klara klimatmålet utan slår också hårt mot norra Sverige. Det urholkar funktionsmålet, och det förstärker geografiska skillnader över landet.

  Att regeringen i budgeten för 2026 också har valt att underfinansiera trafikavtalen fördjupar de här problemen, och det är en direkt bidragande orsak till att nattågstrafiken nu läggs ned. Men det får också andra konsekvenser. Norrtågs trafik får halverad finansiering via underfinansieringen av trafikavtalen. Samverkande inland, som kör 15 busslinjer över fyra län, står även de med näst intill halverad finansiering.

  Det här gäller alltså tåg och bussar som redan är upphandlade. Det går inte att backa ur tecknade avtal. När staten i ett sådant läge kraftigt minskar sin medfinansiering betyder det inte bara att finansieringsprincipen urholkas. Det betyder också att kostnader för samhällsviktig trafik återigen vältras över på redan hårt ansträngda regioner medan staten backar tillbaka.

  Regeringen konstaterar sammanfattningsvis i sin egen resultatredovisning att det övergripande transportpolitiska målet inte nås. Det är allvarligt, men det är inte förvånande. Den här regeringen har inte varit uppfylld av att nå vare sig funktionsmål eller hänsynsmål. Hade man varit det hade resultatredovisningen inte sett ut så här tre år in i en mandatperiod. Framför allt hade det inte behövt se ut så här. Vi hade inte behövt stå här med minskad kollektivtrafikandel, nedlagd nattågstrafik, minskad tillgänglighet, ökad ojämlikhet över landet och kraftigt ökade utsläpp från transportsektorn.

  Vill vi på allvar se ökad transporteffektivitet behöver vi satsa på hållbara trafikslag. Det är också därför vi från Vänsterpartiet budgeterar för en Sverigebiljett. Vi inrättar en nationell kollektivtrafikmyndighet. Vi inför ett nytt anslag för att stärka cykelinfrastrukturen. Vi avsätter medel för att påbörja återtagandet av järnvägsunderhåll i offentlig regi. Vi behåller och utökar stadsmiljöavtalen. Vi höjer också anslaget till Sjöfartsverket.

  Om vi menar allvar med principen om grundläggande tillgänglighet av god kvalitet för alla behöver vi fylla de här målformuleringarna med konkret innehåll. Det är också därför vi utökar anslaget till trafikavtalen och föreslår att de ska indexeras framåt för att skapa en förutsägbarhet och en långsiktig stabilitet som behövs och som saknas i dag.

  Vi har också ett eget anslag särskilt riktat till Gotlandstrafiken. Att pressa ned höga färjepriser är ett absolut måste, och det borde vara högsta prioritet för samtliga partier. Jag förutsätter att regeringen återkommer med skarpa förslag på hur höga färjepriser kan sänkas här och nu och med en långsiktig plan som säkrar en fungerande, faktisk tillgänglighet till och från Gotland. I dag har vi en situation där gotlänningarna blir alltmer isolerade på ön. Det är en situation där höga färjepriser beskrivs som en ekonomisk mur mot fastlandet. Det är oacceptabelt. Den muren måste rivas.

• Fru talman! Vi ska i dag debattera 2026 års budget för kommunikationer. Det gäller våra transporter men även AI, digitalisering och post – som vi inte har hört så mycket om i debatten.

  Den totala budgeten för området är 107 miljarder för 2026 med en ökning till 121 miljarder 2028, vilket gör att detta är en av de största poster vi har i budgeten. Storleken beror naturligtvis på kostnaderna för underhåll och utbyggnad av Sveriges vägar och järnvägar, som styrs av den nationella infrastrukturplanen.

  Nu taktar regeringen upp underhållet och nybyggnationen, då 2026 är första året på den kommande ambitiösa nationella infrastrukturplanen 2026–2037 som regeringen tar beslut om i vår.

  Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling, och det ökade fokuset på beredskap och på vårt medlemskap i Nato har ytterligare satt fokus på tillståndet för infrastrukturen. Pålitliga och miljövänliga transporter och modern infrastruktur är viktigt för jobben, för konkurrenskraften och för en hållbar tillväxt i hela landet. För oss liberaler är samverkan mellan alla trafikslag grunden i ett effektivt transportsystem, där restiden räknas från dörr till dörr och inte för en enskild delsträcka.

  Fru talman! Det effektivaste sättet att öka kapaciteten och att snabbt minska klimatutsläppen är att satsa på underhåll. Regeringen driver på för att få mer underhåll för pengarna, och därför är det glädjande att Trafikverket i går, den 15 december, signerade kontrakt för att köpa tre nya underhållståg som ska möjliggöra effektivare spårunderhåll. Den totala kontraktssumman uppgår till nästan 1 miljard kronor, och det första underhållståget levereras 2030. Detta är effekten av att vi nu har en borgerlig majoritet som driver Trafikverket framför sig. Nu händer det saker!

  Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av de inrikes utsläppen inom transport är elektrifieringen av våra vägtransporter prioriterad för Liberalerna, både för att sänka utsläppen och för att frigöra fossilfria bränslen för flyg och sjöfart.

  Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte ska välja en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp.

  Vi behöver också stödja inköp av eldrivna fordon. Därför är det glädjande att Liberalernas förslag till stöd för inköp av elbil med inriktning på landsbygden nu har blivit godkänt. Det är det första stödet som godkänts av EU för utbetalning ur den sociala fonden.

  Sedan 2024 pågår en treårig satsning på stöd för inköp av ellastbilar, elarbetsmaskiner och lätta lastbilar till en summa av 6 miljarder. Under samma treårsperiod satsas samtidigt 5 miljarder på Klimatklivet, med stort fokus på laddinfrastruktur. Totalt blir det 11 miljarder. Liberalerna fokuserar på elektrifieringen för vägtransporternas omställning eftersom biodrivmedel och ebränslen har ett större värde för sjöfart och flyg.

  Regeringen vill samtidigt öka överflyttningen till järnväg och tillför därför 335 miljoner extra till miljökompensation för godstransporter på järnväg utöver den tidigare beslutade förlängningen under perioden 2026–2030.

  Fru talman! Flyget befinner sig i en kärv situation. Inrikesflyget har återhämtat sig i de flesta länder, också här i Norden, men inte i Sverige. Flyget har en viktig funktion för företagen, för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt blir behovet av samhällsviktigt flyg, krisberedskap och resiliens i en orolig omvärld allt större.

  Liberalerna höjer tillsammans med våra samarbetspartier därför ersättningen till de 27 beredskapsflygplatserna med 33 miljoner för att bidra till full kostnadstäckning för flygplatsernas jourberedskap.

  Vi behöver samtidigt minska riskerna för nedläggning av den viktiga flygplatsinfrastrukturen runt om i landet. Därför höjer vi driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna med 318 miljoner till totalt 528 miljoner – över en halv miljard – för att täcka 75 procent av flygplatsernas driftsunderskott. Detta behövs för att hela landet ska leva, och det är jag tacksam för att även Socialdemokraterna ser.

  Samtidigt måste vi lämna flygskammen bakom oss. Våra resepolicyer behöver ändras. Det måste bli tillåtet att flyga fossilfritt om resans totala kostnad är lägre för flyget än för andra trafikslag om man räknar in hotellnätter, reseersättningar och biobränsle – för varför är det okej att kräva offentlig upphandling av fossilfria vägtransporter, samtidigt som en fossilfri flygresa inte är tillåten? Det är för mig helt obegripligt.

  Redan i dag kan man flyga fossilfritt, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Vi liberaler ser positivt på den fortsatta satsningen på forskning och utveckling av fossilfritt flyg – inte minst elflyg.

  Fru talman! Av den internationella godsfrakten från Sverige går 90 procent via sjöfart. Svensk konkurrenskraft är helt beroende av svensk sjöfart. Regeringen har sett över en rad olika regelverk för sjöfarten för att öka inflaggningen till Sverige. Det är bra ur beredskapssynpunkt. Vi har tagit beslut på slopad stämpelskatt och ett nytt bareboatsystem där man kan hyra in och ut obemannade fartyg. Regeringen bereder nu också ett förslag på ett nytt tonnageskattesystem.

  Gotlandstrafiken är upphandlad för åren 2027–2035 med begränsningar när det gäller prispåverkan och med klimatkrav. Nu går vi vidare och höjer Sjöfartsverkets anslag för sjöräddning och fritidsbåtsåtgärder med 160 miljoner för att underlätta Sjöfartsverkets ekonomi.

  Regeringen har satt sjöfarten i fokus för Sveriges konkurrenskrafts skull. Därför är det också glädjande att Trafikanalys pekar på att vi nu kanske har lämnat den långsiktiga trenden med minskat intresse för sjöfartsutbildningar bakom oss, då vi nu ser en ökning av ansökningarna till landets sjökaptensprogram för tredje året i rad.

  Budgeten för kommunikationer består också av kostnader för den digitala utvecklingen. För närvarande finns en satsning på bredbandsutbyggnaden på 3,8 miljarder för åren 2024–2027. I årets budget satsar vi också 25 miljoner på att ytterligare stärka stödet för att minska det digitala utanförskapet. Vi tillför också 65 miljoner för att under året slutföra utvecklingen av en statlig elegitimation.

  Regeringen satsar också på AI. Det kommer en AI-strategi 2026, och användningen av AI inom den offentliga förvaltningen kan frigöra stora resurser. Därför satsar vi nu 100 miljoner per år 2026–2028 på Skatteverket och Försäkringskassan – totalt 600 miljoner – för att de ska etablera en AI-verkstad för att effektivisera den offentliga sektorn.

  Fru talman! När jag nu har redogjort för den sammanhålla politik som Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna lägger fram tillsammans ställer jag mig frågande till hur oppositionen ska få ihop ett alternativ. Deras förslag spretar från 1 till 39 miljarder utöver vårt förslag. Vänstern och Miljöpartiet vill ta bort större delen av stödet på 528 miljoner till flygplatserna, medan Socialdemokraterna och Centern vill ha det intakt. Miljöpartiet vill lägga 11 miljarder på Sverigekort för kollektivtrafiken, och Centern stöder regeringens nivå på kollektivtrafiken. Vänstern vill ta bort regeringens besparingskrav på Trafikverket på 300 miljoner, medan Centern i stället vill lägga ett extra besparingskrav på cirka 300 miljoner.

  Kort sagt: Hur ska oppositionen få ihop en budget när förslagen spretar i helt olika riktningar? Jag förstår inte det. Som svar på frågan från Socialdemokraterna om vi tror att Socialdemokraterna sitter i regeringsställning när vi begär många repliker vill jag bara säga att vi vet att S är i opposition. Vi är glada för det. Det är först med denna regering som vi ser en stor uppryckning av svensk infrastruktur och av Trafikverket.

  Fru talman! Den stora infrastrukturhändelsen under 2026 kommer att vara regeringens beslut om den nationella infrastrukturplanen för 2026–2037. Den kommer att påverka framtida budgetar där en lång rad förstärkningar i infrastrukturen behövs, inte minst i norr och två nya spår på sträckan Göteborg–Alingsås.

  Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

• Fru talman! Det här är ju sista budgetdebatten för mandatperioden, och därför passar det bra att summera infrastrukturminister Andreas Carlsons och Tidöpartiernas transportpolitik.

  Jag ser att det redan suckas! Nej, det blir inte roligt – det kan jag intyga.

  Låt mig börja med tågen. Andreas Carlson har ju upprepat vackra ord om att regeringen välkomnar alla transportslag, men inget kunde tyvärr vara mindre sant. I stället har vi sett hur Tidöpartierna fullkomligt har raserat utbyggnaden av den svenska järnvägen och möjligheten att åka tåg.

  Det första och mest långsiktigt skadliga som Andreas Carlson gjorde var att stoppa investeringen i nya stambanor och därmed kasta bort tiotals miljarder i medfinansiering från EU som hade kunnat ge Sverige ny järnväg.

  Tågresandet i Sverige har mer än fördubblats de senaste decennierna. Näringslivet vill frakta mer gods klimatsmart på järnväg, och för de flesta människor är det självklart att det behövs mer järnväg. Men det är det inte för infrastrukturminister Andreas Carlson. Han har i stället stoppat investeringar i nya stambanor i södra Sverige, och i norra Sverige saknas beslut om viktiga satsningar, inte minst Nya Ostkustbanan.

  Detta är tyvärr bara en tragisk förlängning av tidigare borgerlig politik där man blockerar påbörjade satsningar i den svenska järnvägen och låter den förfalla. Norrbotniabanan blev över ett decennium försenat på grund av alliansregeringen, och nu har man presenterat ytterligare en plan som vägrar att ta investeringsbehoven i svensk järnväg på allvar.

  Möjligheten att åka nattåg stoppas över hela Sverige med Andreas Carlson vid rodret. Nattågen mellan Göteborg och Umeå lades ned för snart ett år sedan, och kort därpå var det nattågen mellan Göteborg och Duved i Jämtland. De populära nattågen mellan Stockholm och Berlin läggs snart ned. Så sent som för någon vecka sedan fick vi veta att de helt avgörande nattågslinjerna till norra Norrland försämras kraftigt. Det är en katastrofal utveckling.

  Vi behöver bättre underhålla den järnväg vi har, men här har Andreas Carlson lagt sig på en oacceptabelt låg ambitionsnivå med en höjning av järnvägsunderhållet på ynka 5 procent. Det innebär att 85 procent av underhållsskulden skjuts långt in i framtiden efter 2037. Om bara 15 procent av underhållsskulden kan återtas till 2030 med regeringens plan, hur ska man då klara att återta resterande 85 procent på ungefär samma tidsperiod?

  Detta kan jämföras med när Miljöpartiet satt i regering. Under den perioden höjdes underhållet med över 100 procent. Det är alltså en fördubbling, och vi lägger fram en plan för att återta 100 procent av underhållet till 2030. Vi ser också resultatet av de stora höjningar som gjordes under föregående regering. Det är egentligen det resultatet som flertalet av Tidöpartierna nu står och skryter om, det vill säga att underhållet verkligen har kommit igång. Men det behövs betydligt högre ambitioner än så.

  Många företag vill också använda järnvägen som ett pålitligt och miljövänligt sätt att transportera gods, men i stället för hjälp från regeringen har man fått höjda banavgifter och borttagen miljökompensation. Banavgifter för tunga godståg har ökat med över 600 procent på 15 år. Det är inklusive en höjning på 55 procent mellan 2024 och 2025. Det har lett till att industrin har tvingats flytta över stora mängder gods från järnväg för att lyckas hålla ned kostnaderna.

  Den här regeringens misskötsel av den svenska järnvägen får konsekvenser för vanligt folk. Förra året slogs ett dystert rekord, nämligen fler försenade tåg än på över ett decennium. Vi ska komma ihåg att bakom siffrorna döljer sig en verklighet för svenska hushåll och företag. Det handlar om att under oräkneliga timmar sitta fast i kvava tåg eller stå på perrongen i regnet utan besked. Det handlar om uteblivna leveranser, missade arbetstimmar, missade hämtningar på förskolan, förseningar till viktiga möten, förseningar till bröllop eller förseningar till den här debatten – som jag råkade ut för. Det handlar om känslan av att komma hem när den gemensamma middagen redan har kallnat.

  Sverige behöver i stället omedelbart återuppta planeringen för att bygga ut och rusta upp järnvägen i hela landet, inte minst bygget av nya stambanor, beslut om dubbelspår på Nya Ostkustbanan, påskyndad utbyggnad av Norrbotniabanan och prioritering av ny järnväg mellan Oslo och Stockholm – för att nämna några exempel. Nattåg och stark regionaltrafik i hela landet borde vara en självklarhet.

  Fru talman! Flyg och sjöfart har sina stora fördelar. Låt mig börja med sjöfarten. Inget annat transportslag kan transportera lika stora volymer gods på ett så energieffektivt sätt. Flyget har den stora fördelen att man kan ta sig långa sträckor på kort tid, och vi kommer att behöva flyga även i framtiden – inte minst ambulansflyg, brandflyg och militärt flyg.

  Det som både sjöfarten och flyget har gemensamt är beroendet av fossila bränslen och svårigheten att elektrifiera inom överskådlig framtid. Då behöver vi naturligtvis producera hållbara bränslen för att säkra en hållbar framtid för både flyget och sjöfarten.

  Med tanke på alla vackra ord från minister Carlson hade man kunnat tro att satsningen på hållbart flygbränsle och bränsle för sjöfart är i full gång. Men tyvärr har vi mest mottagit besked om att planerade satsningar avbryts i Sverige. I Ö-vik och Långsele har man avslutat eller skjutit upp planer. Skellefteå Kraft och medinvesterare tvekar på grund av uteblivet stöd från regeringen.

  Ur säkerhetssynpunkt hade det varit minst sagt önskvärt om Sverige kunde tillverka egna flygbränslen till alltifrån Jas Gripen till ambulanshelikoptrar och Kustbevakningen. Då skulle vi också säkra eget fartygsbränsle för alltifrån fraktfartyg till flottan.

  Från företrädarna för Tidöpartierna får vi höra att det i stället för brist på politik är flygskam som är problemet. Jag tycker att det är otroligt dåligt att man inte ens kan investera i denna helt nödvändiga utveckling i Sverige, där vi har väldigt goda förutsättningar.

  Just fossilfrihet och elektrifiering har såväl Andreas Carlson som Ebba Busch, Ulf Kristersson och Romina Pourmokhtari pratat mycket om. Men hur ser det ut i verkligheten? Ett gott råd från livscoachen är att se till vad människor, inte minst regeringen, gör snarare än vad de säger.

  Både elektrifieringen av transportsektorn och industrin har bromsat in kraftigt. Just elektrifieringen är nog regeringens allra största misslyckande. Den energikälla som har ökat mest under denna mandatperiod är nämligen i stället fossila bränslen, med 15 terawattimmar i årlig användning bara mellan 2022 och 2024.

  Anledningen är såklart att man har lagt 57 miljarder på att subventionera fossila bränslen i stället för att lägga de pengarna på att stötta hushållen att byta till elbil, till billig kollektivtrafik och så vidare.

  Branschorganisationen Mobility Swedens senaste rapport visar på en dyster utveckling. Elektrifieringen av transportsektorn till 2030 blir väsentligt lägre än tidigare prognoser visat. Samtidigt hade Sverige under förra året en rekordstor export av begagnade elbilar till andra länder, som har en tydlig plan för elektrifieringen.

  Lika mörkt ser det ut när det gäller tunga transporter. Svenska företag som Volvo och Scania står beredda med elektrifierade tunga fordon som kan sjösättas på marknaden. Men den här regeringen har dödat hemmamarknaden totalt. Det är inte bara dålig klimatpolitik; det är också usel näringslivspolitik. Allt detta sker dessutom i ett läge där Europa lägger mer pengar på att köpa fossila bränslen från Ryssland än vi lägger på att stötta Ukraina.

  Detta får naturligtvis konsekvenser för klimatet. Förra året ökade Sveriges utsläpp med 7 procent. Det är den största ökningen på 15 år, mitt i en lågkonjunktur. Sverige är nu det land i EU vars utsläpp ökar allra mest. Och en stor del av detta sker inom transportsektorn. Där ökade utsläppen med hisnande 20 procent.

  Fru talman! Vi behöver en ny regering, en regering som tar ansvar för Sveriges och Europas säkerhet genom att öka produktionen av inhemska hållbara bränslen och som ökar takten i elektrifieringen. Vi behöver en regering som ser till att det blir billigt att resa hållbart var du än bor i Sverige. En elbilsoffensiv skulle göra så att den som behöver bil kan leasa en elbil för 1 500 kronor i månaden. Och man kan se till att det blir billigt och attraktivt att ta kollektivtrafiken. Vi vill som sagt ha ett Sverigekort så att det kostar under 500 kronor i månaden att åka kollektivtrafik i hela landet.

  Vi behöver en regering som även bryr sig om den svenska järnvägen genom att återta underhållsskulden, genom att sänka banavgifterna och genom att bygga ut järnvägen med tillräcklig kapacitet med nya stambanor i hela landet, från Luleå i norr till Malmö i söder.

  Fru talman! Med detta vill jag passa på att önska alla en riktigt god jul.

• Fru talman! Jag hoppade till lite när ledamoten sa att det gjordes investeringar när Miljöpartiet satt i regeringen. Jag vill kontra det lite grann. När Miljöpartiet satt i regeringen skapades den här rapporten från Riksrevisionen, som jag nu håller upp. Den är inte vacker att läsa. Där påtalas det tydligt att det inte fanns någon styrning för bildandet av en nationell plan.

  Ni hade inte koll på läget, Linus Lakso. Ni hade inte koll på de ekonomiska delarna. Det var bristande kostnadskontroll. Rapporten är hemsk att läsa. Jag aldrig har läst en rapport där man så tydligt markerar emot en sittande regering som man gjorde i denna.

  Jag reagerade på en sak till. Ledamoten sa att Volvo och Scania inte kan sälja några elektriska lastbilar och att det är regeringens fel. Regeringen har inte med det att göra, till att börja med. De ligger långt framme rent tekniskt med sina fordon. Men marknaden där ute är inte villig att betala för de merkostnader det innebär att transportera med de bilarna. De är lite styvt dubbelt så dyra som en traditionell lastbil.

  Vi har också ännu en situation på marknaden. Om vi skapar ett transportsystem internt i Sverige som är dyrare än den osunda konkurrensen kan erbjuda – jag pratar om den olagliga yrkesmässiga trafiken och deras insmugglade bränslen – slår det ut våra svenska åkerier fullständigt. Kunden är inte villig att betala den kostnaden. Det må vi ha uppfattningar om, men det är verkligheten. De svenska åkerierna har alltså inte ekonomiska förutsättningar att köpa en bil som är mer än dubbelt så dyr, eftersom de inte får hem de pengarna igen. Marknaden köper hellre osunda transporter.

  2025-12-16 11:14:23

  

  Thomas Morell

• Fru talman! Tack så mycket för frågorna, Thomas Morell!

  Jag börjar med Trafikverket. Jag kan bara beklaga att Thomas Morell och Sverigedemokraterna inte valde att gå vidare med utskottsinitiativet om att dela upp Trafikverket i två myndigheter. Då skulle vi ha en myndighet som faktiskt kan hålla koll på vägen och en myndighet som kan ha en helhetssyn över den svenska järnvägen. Om det är någonting vi är överens om är det att det inte fungerar som det är i dag.

  Vi kan bara beklaga det. Nu behöver man verkligen agera. Jag ser inte att det har hänt speciellt mycket, trots påståendena om att man har styrt upp Trafikverket. Det återstår verkligen att se.

  När det gäller rapporten från Riksrevisionen som du hänvisar till, och hur man prioriterade, gjorde Riksrevisionen ett misstag där. Det är de samhällsekonomiska kalkylerna, inte ett riksdagsbeslut, som ligger till grund för den. Det är inte riksdagen som har beslutat hur Trafikverket ska beräkna vad som är samhällsekonomiskt lönsamt eller inte.

  I sådana beräkningar finns det alltid val att göra. De valen utgår inte minst från vad man prioriterar, till exempel om man prioriterar klimatet. En brist i dem är att man värderar en bilists tid högre än en tågresenärs. Det kan jag tycka är fel. Det handlar också om vilken kalkylränta det ska vara och så vidare. Man kan alltså inte utgå från den kritiken, eftersom den inte är befogad.

  När det gäller tunga fordon ska jag utveckla det mer. Men det är absolut regeringen som har dödat den marknaden. Det är också precis vad branschen själv säger i den rapport som den nyligen släppt.

  (TREDJE VICE TALMANNEN: Så här det sista året i mandatperioden vill jag ändå påminna ledamöterna om att alla talar via talmannen. Duande och sådant ska alltså inte förekomma.)

  2025-12-16 11:16:28

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Jag vill gå tillbaka till den första frågan ledamoten lyfte upp i sitt anförande: det här med investeringar i järnvägssystemet och att regeringen skulle i stort sett ha slagit undan investeringar på järnvägssidan. Så är inte fallet.

  Det regeringen gjorde tillsammans med oss var att sätta stopp för höghastighetståget, för att frigöra pengar för andra investeringar. Hela idén med höghastighetståg har ju slagit undan benen för ett fungerande järnvägssystem.

  Man räknar helt fel när man räknar på kostnader i samhället. Det har jag påtalat åtskilliga gånger. Man tar inte in godset i beräkningen utan räknar bara vad det kostar när vi människor blir försenade vid tågresor. Att godset, som är så oerhört viktigt för vår industri, inte är med i beräkningen blir väldigt fel. Därför har en så viktig sträcka som Göteborg–Alingsås hela tiden plockats undan i arbetet med den nationella planen. Det gjorde man medvetet i den förra regeringen; man ville styra till höghastighetståg i stället.

  Vad är det då som är så viktigt med sträckan Göteborg–Alingsås? Jo, det är hela livsnerven för godsflödet upp till Norrland, Mellansverige och Mälardalen. Trafiken är så intensiv mellan Göteborg och Alingsås att när det blir störningar där fortplantar sig de störningarna till och med upp till pendeltågstrafiken i Stockholm. Därför måste man sätta fokus på att få bort just den flaskhalsen. Då pratar vi inte om höghastighetståg; det är en investering som inte kommer att leda till ökad kapacitet i systemet totalt sett, eftersom stora mängder går via Västra stambanan upp till industrin i norr. Den förra regeringen gjorde en helt bakvänd analys av verkligheten, vilket även rapporten säger.

  2025-12-16 11:18:54

  

  Thomas Morell

• Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för svaren.

  Jag får passa på att ställa frågan till ledamoten: Är det då så att Göteborg–Alingsås finns med i den plan som Trafikverket har lagt fram under styrning av den här regeringen? Det är min första motfråga.

  När det gäller godset kan jag bara hålla med. Men grundproblemet är ju kapacitetsbrist, som även godstrafiken lider svårt av. Järnvägen är för hårt belastad. Man behöver köra väldigt många tåg. Det blir väldigt lite tid att underhålla järnvägen. Belastningen blir mycket hårdare än vad järnvägen är byggd för. Då säger det sig självt att man behöver bygga ut järnvägen. Men det är precis det som Thomas Morell, Sverigedemokraterna och den här regeringen har satt stopp för.

  Vad visar då den utredning som den här regeringen gav Trafikverket i uppdrag att ta fram? Vi vill bygga nya stambanor, men vi har inte låst oss vid en exakt hastighet. Det viktiga är inte om det ska vara 250 eller 320 utan att de byggs. Ni vill däremot stoppa hela projektet. Man kan bygga 41 mil ny järnväg med hög standard. Man kan bygga fristående. Man skulle kunna bygga på brobana. Det skulle kunna göras snabbt, rationellt och effektivt med nya metoder. Alternativet blir att bygga 35 mil dubbelspår. Det kommer att bli dyrt och ge stor påverkan på befintlig trafik. Man kommer inte att kunna bygga med samma kvalitet, eftersom den gamla järnvägen är krokig.

  Det framstår bara som alltmer dumt att stoppa nya stambanor. Det är väl bara att beklaga att svenska folket på grund av den här regeringens beslut kommer att få leva med tågförseningar i större utsträckning än vad som hade behövt vara fallet.

  (TREDJE VICE TALMANNEN: Frågor i slutrepliker får betraktas som retoriska.)

  2025-12-16 11:21:02

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Jag tänkte att jag skulle ta upp den enorma satsning som Miljöpartiet vill göra på järnvägsunderhållet under ett enda år. De vill lägga 6 miljarder extra ett enskilt år på underhåll av järnväg.

  I budgeten för år 2023 tog regeringen på Trafikverkets förslag 750 miljoner som skulle ha gått till underhåll av järnväg och lade dem på vägunderhåll i stället. Det berodde på att det trafikverk som Socialdemokraterna och Miljöpartiet lämnade efter sig inte hade möjlighet att använda pengarna till järnvägsunderhåll.

  Nu vill alltså Miljöpartiet anslå 6 miljarder till Trafikverket för underhåll. Men om man inte har rätat upp Trafikverket, så att myndigheten har de processer, de resurser och den personal som behövs för att kunna utföra ett effektivare underhåll, spelar detta ingen roll. Man kan lägga hur mycket pengar som helst; de pengarna kommer ju bara att förfalla vid årets slut, som min kollega Magnus Jacobsson sa.

  Vi har nu sett hur Trafikverket har förändrats. Man har tecknat avtal för nya underhållståg. Man byter ut 1 700 växlar i stället för 10, som under den förra regeringens tid. Vi i den nya regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna gjort otroligt mycket. Vi har tryckt Trafikverket framför oss och krävt att få ut mer för pengarna. Men hur har Miljöpartiet tänkt att få ut de här 6 miljarderna i underhåll?

  2025-12-16 11:23:25

  

  Helena Gellerman

• Fru talman! Det vi ser av ökat underhåll är ett resultat av den förra nationella planen, som Liberalerna i och för sig var med och beslutade om men tyvärr förhandlade ned med 100 miljarder, vilket har lett till bristande resurser. Det är vi i Miljöpartiet som väldigt länge har velat styra upp Trafikverket. Det är bra att regeringen äntligen genomför Miljöpartiets politik, men tyvärr görs det inte fullt ut. Det behövs en tydligare uppdelning, så att vi faktiskt får ett fokus på järnvägen. Vi anser inte att det finns ett helhetsansvar i dag.

  Frågan om hur detta ska utföras togs också upp. Ja, precis – det behöver bli ett betydligt mer rationellt utförande. Som svar på frågan kan jag bara konstatera att Trafikverket först sa att det var helt omöjligt att återta mer än 15 procent av underhållet till 2037 men knappt ett år senare, vid sitt senaste besök i trafikutskottet, gav beskedet att det nog visst är möjligt, vilket är precis det som jag och Miljöpartiet har hävdat. Genom att sätta press, få bättre struktur och upphandla industriella och rationella processer kan vi återta underhållet snabbare.

  Parallellt med det kan vi öka kapaciteten på den svenska järnvägen. I dag tar det tyvärr alltför lång tid, men vi hävdar att det går att pressa och styra även där, så att vi kan bygga ut järnvägen fortare. Vi ser att det är möjligt i andra länder att bygga järnväg fortare, mer rationellt och mer kostnadseffektivt än vi gör i Sverige. Det är precis det vi har sagt under hela den här mandatperioden och även drev under förra mandatperioden. Det är bra att regeringen agerar i den riktningen. Men det är för lite och för långsamt, och investeringarna i ny järnväg uteblir helt.

  2025-12-16 11:25:26

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Jag tycker att det är intressant när ledamoten Linus Lakso säger att det går för långsamt. Miljöpartiet hade åtta år på sig att genomföra alla de fantastiska idéer som de tydligen hade men inte fick gehör för på Trafikverket. När vi tog över Trafikverket fungerade det inte i den måttan att man hade en effektiv process för att köpa och göra underhåll.

  Vi har hört många som pratat om alla riksrevisionsrapporter som säger att det varit mycket dålig kostnadskontroll och dåliga processer. Men Miljöpartiet har alltså haft åtta år på sig att genomföra alla de här idéerna. Som ledamoten säger hör man nu efter bara två år Trafikverket säga att de kan göra detta på ett helt annat sätt. Vad beror det på? Jo, vi har fått en ny regering som har satt jättehård press på Trafikverket. Det är en stor förändringsprocess. Vi har krävt att de ger oss mer underhåll och utveckling för pengarna. På två år har de förändrat sig. I går köpte de in nya underhållståg. Det hade Socialdemokraterna och Miljöpartiet åtta år på sig att ordna, men det hände ingenting.

  Om den här regeringen får sitta i fyra år till efter valet kommer man möjligen att kunna utnyttja de 8 miljarder som riksdagsledamoten har i sin budget. Men med den fart som Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade under sina åtta år kommer det inte att fungera.

  2025-12-16 11:27:34

  

  Helena Gellerman

• Fru talman! Tack, Helena Gellerman, men jag undrar nog om inte ledamoten har drabbats av en liten minnesförlust här. Liberalerna var också en del av januariavtalet och samarbetet med den förra regeringen. Frågan kan likaväl ställas till Liberalerna om varför man inte krävde alla saker som Helena Gellerman rabblar upp här.

  Sanningen att säga skedde den stora ökningen av pengar till underhåll under den förra regeringen. Som jag nämnde tidigare ökade den förra regeringen underhållet med 100 procent under den mandatperioden. Det var en dubblering, jämfört med de 5 procent som man höjer med nu.

  Det är tack vare den stora satsningen som man nu har råd att köpa in större, mer rationella fordon och så vidare. Där behöver takten bara öka. Här lägger sig regeringen på en otroligt låg ambitionsnivå där man mest skjuter underhållsskulden på framtiden. Det kommer att få konsekvenser.

  Vi hade, om ledamoten inte minns, beslutat om och påbörjat investeringar i nya stambanor för mer kapacitet i järnvägen. Ledamoten undrade varför vi inte påbörjade det vi hade sagt. Det var precis det vi gjorde, vill jag upplysa Helena Gellerman om. Men det har regeringen stoppat.

  Nu kommer vi att stå med underkapacitet under fler decennier än vad som hade varit nödvändigt. Det är precis som att Skellefteå–Luleå står utan järnväg längs kusten på grund av att den tidigare alliansregeringen stoppade investeringar i ny järnväg.

  Det här är ett mönster som tyvärr upprepar sig där svenska tågresenärer drabbas i slutändan. Vi hade de värsta förseningarna på över ett decennium förra året under denna regering.

  2025-12-16 11:29:37

  

  Linus Lakso

• Fru talman! I en debatt kan det vara lämpligt att man åtminstone har någon form av stringens i sin argumentation. Å ena sidan hävdar man att den plan som nu ligger är den plan som man själv har gjort, vilket är korrekt. Så är det. Det är Socialdemokraternas och Miljöpartiets plan. Den nya planen kommer att komma i vår. Å andra sidan kritiserar man regeringen för att de går för sakta när vi följer den planen som S och Miljöpartiet har tagit fram. Någonstans får man ha någon form av hederlighet.

  Fru talman! Det blir också väldigt felaktigt när man säger att någonting är stoppat som inte ens fanns i planen. Höghastighetstågen i all ära, men de låg i slutet av planen. Det är korrekt att regeringen har sagt att just det projektet säger vi nej till. Man har inte sagt nej till nya stambanor. Men det fanns inte med under de fyra åren. Man kan inte stoppa något som inte ens skulle starta. Någon hederlighet får vi ha i kammaren, fru talman.

  Om vi fortsätter med hederligheten i just den frågan har regeringen till och med gjort en förhandling för att Göteborg–Borås ska byggas. Vi är inte alla överens, men just nu är planen att man ska bygga från Stockholm ner till Norrköping och Linköping. Kära vänner, det är nya stambanor. Det är precis det vi håller på med, i enlighet med föregående plan. Antingen är det föregående plan som gäller, eller så är det inte det. Nu råkar fakta vara att det är föregående plan som gäller.

  Fru talman! Det är 85 procent av alla transporter som sker med hjul. Ändå lägger regeringen hälften av alla pengar på att vidmakthålla järnväg. Jag undrar bara: Var kommer tankarna ifrån att regeringen inte satsar, när det är helt uppenbart att regeringen satsar och i stora delar följer föregående plan?

  2025-12-16 11:31:56

  

  Magnus Jacobsson

• Fru talman! Tack för frågorna, även om det kanske mer var påståenden från Magnus Jacobsson!

  Svaret är ganska enkelt. Det jag har kritiserat är den plan som läggs för tiden framåt i och med den proposition som lades på riksdagens bord förra året vad gäller ambitionerna för att återta det eftersatta underhållet.

  Jag tycker att det går för långsamt. Det är för låg ambitionsnivå att skjuta 85 procent av underhållsskulden på den svenska järnvägen framför sig till efter 2037 när vi ser hur svenska tågresenärer varje dag drabbas konstant av tågförseningar. Jag tycker att det är för sent, för lite och för låg ambition.

  När det gäller nya stambanor är det korrekt som Magnus Jacobsson påstår. De är påbörjade. Problemet är att man har stoppat att bygga ihop de påbörjade stambanorna så att man kan åka tåg på nya stambanor Stockholm–Malmö och Malmö–Göteborg.

  Det är om möjligt ännu värre att investera väldigt stora pengar för att påbörja ett projekt för att sedan stoppa att bygga ihop järnvägen. Då får man inte ut den nytta som det skulle ha gett med nya stambanor.

  Det fanns en påbörjad planering av nästa steg i det projektet, som man kan kalla det om man vill vara mer nogräknad, för att knyta ihop Sverige med nya stambanor. Ett av de första besluten som regeringen fattade var att stoppa den planeringen.

  Och inte nog med det, man åkte också till EU och bad att få ta bort de projekten från TEN-T-kartan så att vi inte kommer att få några som helst EU-pengar för detta.

  2025-12-16 11:34:01

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Jag tror att alla som lyssnade på tidigare inlägg likt mig kommer att kunna notera att diskussionen handlade om vad som hade hänt den här mandatperioden. Den här mandatperioden har regeringen fortsatt med att bygga ut. Vi har sagt nej till det höghastighetsprojekt som bara slukade pengar.

  Fru talman! Det är till och med så illa att Trafikverket under den förra mandatperioden under den förra regeringen inte ens hade ett eget anslag. Det hade fri dragningsrätt på de resurser vi avsätter. En av de saker jag är mest besviken på hos mig själv som politiker är hur jag kunde sitta i trafikutskottet i fyra år och inte notera det. Det var å andra sidan inte heller någon annan i trafikutskottet som noterade det. Jag får väl ha det som dålig ursäkt.

  Fru talman! Det andra, som kanske upprör mig lite mer, är argumentationen om rysk olja och gas. De som känner mig vet att jag har gjort ett antal resor ned till Ukraina. Jag har ett stort engagemang för Ukraina. Jag vill bara i all ödmjukhet påpeka att kriget började 2014. Det eskalerade 2022.

  Föregående regering gjorde ingenting för att få stopp på olja och gas från Ryssland. Man finansierade ett av de mest fruktansvärda krigen sedan efter andra världskriget.

  Nuvarande regering har – alltför sent enligt min uppfattning, med det beror inte på vår regering – lyckats med att i EU förhandla fram ett avtal som gör att man inom EU inte får teckna nya avtal om olja och gas.

  Alla dessa avtal ska upphöra 2027–2028. Det är fortfarande för sent enligt min uppfattning. Det blir lite väl magstarkt när man själv har suttit i regeringsställning och inte fått stopp på köp av olja och gas och kritiserar nuvarande regering, som de facto är med och förhandlar fram ett sådant stopp.

  Det är ett alldeles för sent stopp. Men regeringen har verkligen gjort någonting. Det blir lite skamligt, fru talman, när man bara kritiserar till och med sådant som genomförs.

  (Applåder)

  2025-12-16 11:36:12

  

  Magnus Jacobsson

• Fru talman! Jag känner till Magnus Jacobssons engagemang för Ukraina. Det välkomnar jag verkligen. Då blir det också otroligt märkligt att man kan sitta och fatta beslut i den här kammaren om att subventionera fossila bränslen med 57 miljarder.

  Även om vi inte importerar olja direkt från Ryssland upprätthåller vi en efterfrågan i Europa. Vi i Europa lägger mer pengar på att köpa fossila bränslen från Ryssland än vad vi lägger på att stötta Ukraina. Jag är den förste i den här kammaren som skulle vilja stötta Ukraina ännu mer.

  Sanningen är att det tog två år för regeringen att stoppa direktimport av LNG från Ryssland till Sverige. Det gjordes först efter påtryckningar från Miljöpartiet.

  Vi föreslog också ett utskottsinitiativ för ganska många år sedan, direkt efter den fullskaliga invasionen, om att omedelbart stoppa alla fossila bränslen från Ryssland. Sveriges nuvarande minister för civilt försvar sa då att man absolut inte skulle göra det eftersom det skulle legitimera miljöpartistisk politik. Det är alltså en sådan regering, med den typen av ministrar, som Sverige har.

  Jag välkomnar verkligen Magnus Jacobssons engagemang för Ukraina, men det mesta går i fel riktning när det gäller att fasa ut fossila bränslen. Det är tvärtom den källa som har ökat allra mest. Regeringen borde ha pressat på mycket hårdare för att tidigare stoppa importen från Ryssland till Europa.

  2025-12-16 11:38:19

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Sätt er till rätta i stolen, blunda och känn hur den kyliga vinden smeker kinderna och gör dem alldeles rosiga! Den lätta snön som faller gnistrar vackert i solskenet. Ni hör alla glada skratt och det ljuvliga sorl som uppstår när många människor samlas på en och samma plats.

  Var är vi i tanken? Som centerpartist och valfrihetens moder borde jag naturligtvis låta er välja platsen själva, fru talman, men i dag är jag inte särdeles generös. I dag väljer jag platsen. Vi befinner oss i Branäs, eller Brannäs, som ortsborna säger – denna pärla uppe i norra Värmland som årligen lockar många vinterälskande och skidsugna människor från både när och fjärran.

  Fru talman! Jag kan tänka mig att en och annan i bänkarna sitter här och funderar på om jag är betald för att stå här och prata så gott om ett av Värmlands besöksmål. Men nej, fru talman, så är icke fallet. Som ni alla kan förstå är detta givetvis inte den enda näringen i Torsby kommun, utan där finns också skogsägare, åkeriföretag, vattenkraftsägare och småföretagare. Där finns livsviktig samhällsservice i form av skola, äldreomsorg och vårdcentral. Människor har också valt att bosätta sig i den här vackra delen av länet.

  Jag är dock kraftigt oroad över hur framtiden för hela norra Värmland ska bli. Ni som inte känner till Sveriges vackraste län, fru talman, får nu lära er att Klarälven rinner likt en pulsåder ned från norska sidan in i Värmland och letar sig genom hela landskapet och ut i Karlstad och Vänern. Klarälven är inte bara vacker, utan den innehåller också en hel del näringsverksamhet som flottfärder, campingplatser, jord- och skogsbruk samt en betydande elproduktion.

  Fru talman! Nu kommer jag till en av de punkter som är av verklig betydelse för hela norra Klarälvsdalen, nämligen riksväg 62. Jag kallade nyss Klarälven för en pulsåder, och även riksväg 62 är en pulsåder. Denna väg, fru talman, är en förutsättning för att människor ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela Klarälvsdalen. Vägen är helt avgörande för arbetspendling, företagande, besöksnäring och tillgång till samhällsservice.

  I dag är dock erosionen från Klarälven ett hot mot vägbankarna, och om inte skyddande åtgärder genomförs kommer vägen att rasa. Någon alternativ väg med rimlig standard existerar inte.

  Ja ja, tänker vän av ordning, fru talman, det är väl bara för Trafikverket att förstärka vägen då! Men riktigt så lätt är det inte. Riksväg 62 och Klarälven berörs nämligen av Natura 2000, vilket leder till oerhört komplexa prövningsprocesser när dessa nödvändiga säkerhetsåtgärder behöver vidtas.

  Nu visar det sig dessutom att Natura 2000-områdets bevarandeplan ställer till det även för den elproduktion som älven står för. Den största kraftverksägaren signalerar att den bevarandeplan som föreligger som förslag kommer att göra det svårt för företaget att driva verksamheten vidare. Det skulle få enorm påverkan på Värmlands energibalans.

  Det är därför uppenbart att systemet med Natura 2000 har gått från att vara ett värdefullt underlag för skyddet av natur till att bli ett direkt hot mot övrig samhällsutveckling.

  Trafikverket har vid många tillfällen lyft fram att dagens regelverk och prövningsordning begränsar möjligheterna att säkra vägen, medan Naturvårdsverket, och länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet, driver en strikt tolkning av Natura 2000-reglerna. Det här har i praktiken utvecklats till en tvist mellan två statliga myndigheter. Detta är en situation som Centerpartiet ser som fullständigt oacceptabel. Medborgare, företagare och pendlare i Nordvärmland ska inte behöva bli lidande för att myndigheter bråkar med varandra eller tolkar regelverk på olika sätt.

  Det är självklart för Centerpartiet att Natura 2000-områdenas naturvärden ska skyddas, men det måste avvägas mot människors möjlighet att leva, verka och driva företag i hela Värmland och i hela landet. För oss gäller principen att jobben ska bli fler och att utsläppen ska ned, och för att lyckas med det måste miljöhänsyn och fungerande infrastruktur gå hand i hand.

  När Nordvärmlands viktigaste livsnerv riskerar att skäras av på grund av utdragna processer blir det tydligt att en bättre balans behövs. Det handlar inte om att välja mellan natur och människor utan om att skapa flexibla och ändamålsenliga regelverk där både biologisk mångfald och landsbygdens utveckling stärks.

  Fru talman! Som det är i dag är fiskens rätt att simma överordnad både personers möjlighet att bo och leva och Försvarsmaktens möjligheter att klara transporter mot en front i norr. Det behöver komma till snabbare prövningar vid akuta åtgärder och tydliga principer för kompensation och naturförbättrande insatser som en del av lösningen.

  För Värmlands del och för människorna som bor i Värmland är det här en fråga om överlevnad och om respekt för livsvalet.

  För mig, som ska vara riksdagsledamot i hela 16 dagar till, handlar det om att få upp frågan på bordet hos regeringen. Det behöver bli ordning på myndigheterna och på hur de pratar med varandra. Det är anmärkningsvärt att en hel landsända kan bli avhuggen för att myndigheter inte klarar av att hitta lösningar sinsemellan.

  Fru talman! Vi närmar oss jul med stormsteg. Jag lovar er att jag har ätit min spenat minst en gång per vecka, så jag vill bara meddela att högt upp på min önskelista ligger också järnvägssträckningen mellan två huvudstäder, nämligen Oslo och Stockholm. Den är avgörande för att binda samman två växande huvudstadsregioner och för att stärka arbetspendling, näringsliv och klimatsmarta transporter i hela stråket. Samtidigt ökar denna sträckning både Sveriges civila motståndskraft och den militära mobiliteten i en strategiskt viktig gränsregion.

  Med dessa ord säger jag tack och önskar alla fina jul- och nyårshelger.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Stina Larsson (C) samt Magnus Jacobsson och Kjell-Arne Ottosson (båda KD).

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 13.)