Kontroller av kontanta medel vid den inre gränsen

Debatt i text

• Fru talman! Ledamoten talar här om regeringens arbete mot penningtvätt och kontantsmuggling som en isolerad fråga. Men det här handlar inte bara om Tullverket. Det är ju en missvisande bild. Vi har valt att gå på den kriminella ekonomin som en helhet, att slå mot pengarna och inte bara enskilda brott.

  Här lägger vi fram ny lagstiftning som gör det möjligt att kontrollera och stoppa kontantbelopp. Det är jättebra att vi är överens om hur viktigt det är. Vi har också stärkt Tullverkets befogenheter och deras underrättelsearbete. Vi har skärpt regelverket mot otillåten finansiell verksamhet som används för att flytta brottsvinster utanför banksystemet. Vi har stärkt arbetet mot missbruk av betalningssystemet och byggt upp ett mer samlat arbete mot penningtvätt i hela rättskedjan.

  Det här är ju ett systemskifte. Det är inte punktinsatser utan ett sammanhängande angrepp på den kriminella ekonomin. Att påstå att vi inte har satsat tillräckligt håller helt enkelt inte.

  (Applåder)

  2026-02-24 12:36:10

  

  Marie Nicholson

• Fru talman! Det är alltså skatteutskottets betänkande Kontroller av kontanta medel vid den inre gränsen som debatteras här i dag. Jag inleder med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt på riktigt att vi gör den här förändringen och att vi utökar Tullverkets möjlighet att kontrollera medel vid den inre gränsen. Det handlar alltså om att Tullverket ska få möjlighet att kontrollera in- och utförsel av kontanta medel vid gränserna mot andra EU-länder. Det är detta som är skillnaden mot det som gäller i dag.

  Den reglering som föreslås motsvarar huvudsakligen den som gäller i dag för kontroll av kontanta medel i förhållande till länder utanför EU. Det föreslås således en anmälnings- och redovisningsskyldighet för kontanta medel till ett värde av minst 10 000 euro om de förs över gränsen mot ett annat EU-land. Det är det som är det nya.

  Det föreslås att Tullverket ska ha befogenhet att vidta åtgärder för att kontrollera anmälnings- och redovisningsskyldighet och ha rätt att tillfälligt kvarhålla kontanta medel för vidare kontroll. Det föreslås också ett straffansvar som innebär att den som bryter mot anmälnings- eller redovisningsskyldighet kan dömas till böter. Regelverket möjliggör kontroller av införsel och utförsel även när det handlar om den inre gränsen. Det är ett viktigt och ändamålsenligt komplement till de olika initiativ som har tagits för att bekämpa den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin. Det här tycker vi socialdemokrater naturligtvis är viktigt.

  De föreslagna reglerna är en förutsättning för att myndigheterna ska kunna upptäcka, förhindra och försvåra att kontanter förs ut ur Sverige i den omfattning som sker i dag. Eftersom det verkar som att riksdagen kan vara enig om det här viktiga förslaget tror vi att lagändringen kan träda i kraft den 1 april 2026, fru talman.

  Det här är inte ett litet bekymmer. Den exakta omfattningen av ut- och införseln av kontanter är svår att bedöma. Men det finns bedömningar om att det i alla fall rör sig om miljarder som på olika sätt förs ut ur landet – ofta med väldigt skumma motiv, kan man väl säga. Det är då viktigt att man från myndighetens sida får möjlighet att helt enkelt ha koll på rörelserna av medel så att de inte innebär att vi stöder tvättning av pengar eller att man för ut brottsvinster och annat.

  Man uppskattar som sagt att den här verksamheten omfattar miljarder. Det är alltså absolut inget oviktigt eller smått problem.

  Även om vi socialdemokrater stöder den här idén och alla förslag som motverkar brottslighet, kriminalitet, skattefusk, olika former av undandragande av medel eller vad det nu kan vara och även om vi är överens med regeringen och övriga partier i riksdagen om att genomföra detta är det viktigt att påpeka något, fru talman. Det handlar om att myndigheten ska lyckas genomföra de uppdrag som den får, förhoppningsvis från den 1 april 2026, med de utökade befogenheterna. Det finns naturligtvis en oro från myndighetens sida. Ska man ska klara av att göra det som vi politiker kräver av myndigheten? Man kan titta på Tullverkets budgetäskande tidigare i år. De har insett att de står inför många olika förslag från politiken om vad de ska syssla med och om ytterligare roller. Man vidgar över huvud taget Tullverkets så att säga situation när det gäller att vara med och bekämpa den organiserade brottsligheten. Då är det viktigt att det också tillförs medel framöver, så att Tullverket har en möjlighet att göra det här viktiga arbetet.

  Man kan titta på andra delar av Tullverkets arbete, till exempel bekämpningen av narkotikasmuggling. Tullverket har slagit larm vid flera tillfällen. Jag tittar i en tidning från Gävle. Där står det:

  ”Väller knarket in i Sverige via Gävle hamn?

  Det är omöjligt att veta. För trots att tullen varit på plats i flera år har man ännu inte fått de nödvändiga verktyg som krävs för att scanna inkommande containrar.”

  Om Tullverket får en massa nya uppgifter men inte får resurser att genomföra dem finns det såklart en liten risk att det blir ett slag i luften. Det är det som vi socialdemokrater är oroliga för.

  Det finns en annan tidningsartikel som tar upp det stora knarkbeslaget för några veckor sedan. Man konstaterar: Ingen svensk hamn har i dag fast utrustning för att röntga containrar i jakten på droger som smugglas in i landet. Tullverket får vänta på ny teknik.

  Man kan hela tiden konstatera att de nya uppgifter som läggs på Tullverket inte följs upp med att man svarar på de behov som finns för att myndigheten fullt ut ska kunna genomföra detta.

  Även om det här bara är, så att säga, på kort sikt kan vi se att det även på lång sikt finns anledning att vara orolig. Det kan vi konstatera efter Finanspolitiska rådets rapport. Om det har varit snålt med pengar till nya reformer är det tydligen enligt finansministern tomt i ladorna, och pengarna är slut. Om vi ska kunna förverkliga de intentioner som finns och de beslut som vi ska ta i dag måste vi naturligtvis ha en regering som förmår att sköta statens finanser, så att Tullverket kan ta sig an de nya uppgifter man får, till exempel när det gäller att ha kontroll på in- och utförsel av kontanta medel – eller för den delen narkotika. Även om debatten i dag inte gäller narkotika är det precis samma problem. Man får utökade uppgifter och utökat ansvar, men regeringen ligger efter med att tillskjuta medel.

  Jag vill uppmärksamma dem som lyssnar på debatten i dag på detta. Ja, beslutet är bra i sak. Jag har ingenting att invända mot det. Men det finns en stor oro över hur den sittande regeringen sköter statens finanser. Därmed finns en stor oro överallt i landet i många olika verksamheter i många myndigheter för att man inte ska kunna motsvara de krav som ställs när det gäller att utföra arbetet fullt ut. Det kan gälla allt från sjukvård till tullverk.

  Vi har stora krav på det offentliga samhället. Vi har stora krav på våra myndigheter. Det ska vi ha, men då måste också de som ska göra jobbet få en möjlighet att faktiskt göra jobbet. Där finns det mycket övrigt att önska.

  Jag yrkar, som sagt, bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  (Applåder)

• Fru talman! Kontanter har alltid haft en tydlig plats i samhället. De har stått för enkelhet och för de vardagliga betalningarna. I dag har dock kontanter fått en annan innebörd, inte i vanliga människors liv utan i den organiserade brottsligheten. Kontanter har blivit ett verktyg för att flytta brottsvinster snabbt, anonymt och över gränser, ett sätt att undvika insyn och undgå kontroll. Det är den förändringen som vi måste förhålla oss till, och det är där denna debatt tar sin början.

  Fru talman! Den brottslighet vi ser i dag är inte begränsad till en plats eller ett land. Den är rörlig, internationell och i hög grad ekonomiskt driven. Pengar från narkotikahandel, människohandel, bedrägerier och annan grov kriminalitet stannar sällan där brottet begås utan förs vidare och flyttas över gränser, bort från insyn. När pengarna väl har lämnat landet tappar samhället mycket av sin möjlighet att ingripa. Utredningar blir svårare, bevisning går förlorad och den kriminella verksamheten kan fortsätta att finansieras. Därför är Sveriges gräns så viktig. Där finns nämligen en konkret möjlighet att kontrollera och ingripa mot stora brottsvinster innan de förs vidare ut ur landet.

  Fru talman! Det är mot den bakgrunden som det lagförslag vi nu behandlar ska förstås. Lagförslaget innebär i praktiken tre saker. För det första blir den som för in eller för ut större kontantbelopp skyldig att anmäla detta till Tullverket, även när resan sker inom EU. För det andra får Tullverket ett tydligt lagstöd att kontrollera dessa kontanta medel när det finns skäl att göra det. För det tredje ges myndigheten möjlighet att kvarhålla pengar som kan kopplas till brottslig verksamhet så att de kan utredas vidare.

  Det handlar alltså inte om att kontrollera vanligt resande, utan det handlar om att ge samhället möjlighet att ingripa när stora kontantbelopp förs över gränser och riskerar att användas för att finansiera brott. Detta är ett nödvändigt men inte ett isolerat steg. Regeringen har under mandatperioden valt att ta ett samlat grepp om den kriminella ekonomin. Utgångspunkten har varit tydlig: Så länge brottsvinster kan flyttas, döljas och användas utan större risk kommer den organiserade brottsligheten att fortsätta att växa.

  Därför har ny lagstiftning riktats mot just pengaflödena. Lagstiftningen mot penningtvätt har skärpts för att göra det svårare att dölja brottsvinster i det finansiella systemet. Reglerna mot otillåten finansiell verksamhet har stärkts eftersom kriminella nätverk ofta använder informella system för att flytta pengar utanför bankernas kontroll. Samtidigt har arbetet mot missbruk av betalningssystemet intensifierats. Luckor där brottsvinster tidigare kunnat passera utan tillräcklig insyn har täppts till. EU:s gemensamma regelverk bidrar till att stärka kontrollen längs hela kedjan.

  Regeringen har också tydliggjort och förstärkt Tullverkets brottsbekämpande roll för att kunna agera mer träffsäkert där riskerna är som störst. Sammantaget är det ett skifte i hur staten möter den kriminella ekonomin, från enskilda åtgärder till ett sammanhängande system, från att reagera på brott till att förebygga och försvåra finansieringen av dem.

  Men lagstiftning i sig räcker inte. Den måste också kunna användas i praktiken. Därför har regeringen parallellt med lagändringarna valt att stärka de brottsbekämpande myndigheterna genom budgeten, inte genom tillfälliga satsningar utan genom långsiktiga förstärkningar som ger stabilitet över tid.

  För Tullverket har detta inneburit ökade anslag för att kunna bygga upp och utveckla sitt brottsbekämpande arbete. Det handlar om att stärka förmågan till analys, om att arbeta mer systematiskt med underrättelser och om att ha uthållighet i arbetet mot organiserad brottslighet. Budgetförstärkningarna är avgörande för att nya befogenheter ska få verklig betydelse.

  Kontantkontroller vid Sveriges gräns löser inte alla problem, men de stänger ett tydligt kryphål. Kontroller gör det svårare att flytta brottsvinster obemärkt, ökar risken för upptäckt och minskar lönsamheten i grov kriminalitet. Det är en del av en tydlig och långsiktig inriktning.

  Den här regeringen agerar mot en kriminell ekonomi som länge har fått växa ostört, och det förslag vi behandlar i dag är ett viktigt steg i det arbetet. Det stärker samhällets möjlighet att följa pengarna och slår direkt mot de ekonomiska drivkrafterna bakom organiserad brottslighet.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

• Fru talman! Jag har en fundering som ledamoten kanske kan svara på. Vi är överens om förslaget i sak här i dag, men jag framförde i mitt anförande att det finns en stor oro över att det inte skjuts till medel som gör det möjligt för Tullverket att faktiskt genomföra de nya uppgifterna man får, uppgifter som vi här i riksdagen är överens om är viktiga.

  I Tullverket budgetäskande till regeringen konstaterar de att de gärna tar emot dessa nya uppgifter och vill vara med och bekämpa brottsligheten. De vill stärka sin beredskap. Man ska jaga enligt den klassiska tullverksamheten, utan man ska på ett mer övergripande sätt gå in för att hantera brottslighet. Vi pratar till exempel om utförsel av stöldgods. Det är uppgift efter uppgift som läggs på, och Tullverket konstaterar att man behöver större anslag för att kunna genomföra detta på ett sätt som man själv vill och som man känner ett tryck från riksdag och regering att göra.

  Därför blir jag lite konfunderad, fru talman, när ledamoten menar att regeringen har mött upp dessa budgetäskanden, för det är faktiskt inte korrekt. Tullverkets bedömning av vad man behöver i anslag för att klara av de här uppgifterna är betydligt mycket högre än de anslag som regeringen har gjort i budgeten.

  Min fråga är därför: Anser ledamoten att de budgetäskanden som Tullverket kom med var något som de hade tänkt ut på kammaren och att Finansdepartementet kunde här frågorna bättre? Eller har man helt enkelt sparat bort detta genom att föredra skattesänkningar före en effektiv tullverksamhet?

  (Applåder)

  2026-02-24 12:34:06

  

  Patrik Björck

• Fru talman! Vi debatterar i dag ett betänkande och förslag som på ytan kan framstå som tekniskt men som i själva verket rör en av vår tids mest avgörande frågor: Hur stryper vi den kriminella ekonomin och återtar kontrollen över Sverige?

  I dag finns regler om kontroll av kontanter vid gränsen mot tredjeland. Där kan tullen kontrollera kontanta medel och ingripa. Men mot andra EU-länder har samma tydliga verktyg saknats. Regeringen föreslår därför nu att det ska införas en skyldighet att anmäla in- och utförsel av kontanta medel till ett värde av minst 10 000 euro även vid resor till och från andra EU-länder. Den som för med sig sådana belopp ska genast anmäla detta till Tullverket och göra medlen tillgängliga för kontroll.

  Vidare föreslås att Tullverket ska få uttryckliga befogenheter att kontrollera att anmälnings- och redovisningsskyldigheten följs samt möjlighet att tillfälligt kvarhålla kontanta medel för vidare granskning. Den som bryter mot skyldigheten ska kunna dömas till böter.

  Fru talman! Vi vet att organiserad brottslighet är gränsöverskridande. Vi vet att stora kontantbelopp förs ut ur Sverige. Och vi vet att kontanter är centrala i penningtvättsupplägg, i finansiering av terrorism och i återinvestering av brottsvinster i ny grov brottslighet – inte minst narkotika- och vapensmuggling.

  Bakom varje kriminellt nätverk finns ett ekonomiskt kretslopp. Pengarna måste röra sig. Om vi inte angriper själva blodomloppet i den kriminella ekonomin kommer vi aldrig att komma åt problemet i grunden.

  Vi sverigedemokrater har under lång tid pekat på just detta. Vi har konsekvent drivit på för att stärka Tullverket – både vad gäller befogenheter och resurser.

  Tullen är inte en administrativ randmyndighet. Den är en brottsbekämpande frontmyndighet. Den står längst fram i mötet med den internationella kriminaliteten.

  Under många år var tullens verktyg otillräckliga i förhållande till den brottsutveckling vi såg. Det har vi sverigedemokrater kritiserat. Det har vi velat ändra på. För oss i Tidösamarbetet är kampen mot den organiserade brottsligheten en av våra absolut mest prioriterade frågor. Den här propositionen ligger helt i linje med den inriktning vi länge har förespråkat.

  Fru talman! Det är viktigt att understryka proportionaliteten i förslaget. Det handlar inte om att misstänkliggöra vanligt folk. Det handlar inte om att försvåra normala resor inom EU. Gränsen sätts vid 10 000 euro, en nivå som redan gäller vid den yttre gränsen. Det är alltså fråga om större belopp, sådana som typiskt sett är relevanta i sammanhang där risk för penningtvätt och annan grov brottslighet föreligger.

  Den organiserade brottsligheten är i dag systemhotande. Den undergräver tilliten, den korrumperar strukturer och den utmanar statens våldsmonopol. Att slå mot skjutvapnen är viktigt. Att slå mot narkotikan är viktigt. Men att slå mot pengarna är strategiskt.

  Den här propositionen är kanske inte dramatisk i sin utformning – den är saklig, och den är teknisk. Men den är ett viktigt steg i att täppa till en konkret och identifierad brist i vårt regelverk. Och den sänder en tydlig signal: Sverige ska inte vara en genomfartsled för brottsvinster.

  Fru talman! Vi kommer även framöver att driva på för att Tullverket ska ha de resurser, den bemanning och de verktyg som krävs för att möta en alltmer avancerad och internationell kriminalitet. Lagstiftningen måste utvecklas i takt med hoten.

  I dag tar vi ännu ett steg i rätt riktning. Det gläder mig att utskottet är enigt i denna fråga.

  Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

• Fru talman! Patrik Björck drog upp skannrarna både i sitt anförande och här i replikskiftet. Jag vill börja med att säga att det är beklagligt att de skannrar som är beställda ännu inte är på plats. Jag kan hålla med om att det absolut behöver finnas skannrar på plats, men då måste också frågan ställas tillbaka: Var finns Socialdemokraternas budgetsatsning på de skannrar som ledamoten har lyft flera gånger? Jag har sett kritiken, men jag har inte sett några konkreta anslag.

  Regeringen har däremot agerat brett. Man har stärkt tullens underrättelsearbete i lag och budget och genom att bygga ett starkare nationellt system. I det sammanhanget ska man också ta in förslaget om en ny civil underrättelsetjänst för bättre samlad analys, tidigare varning och starkare beslutsunderlag mot organiserad brottslighet och andra samhällshot.

  Här blir det ganska intressant, för Patrik Björck är ofta snabb med att kritisera regeringen när han tycker att saker går för långsamt, men företrädare för hans eget parti har uttryckt tveksamhet gällande just tidsplanen för en civil underrättelsetjänst. Jag tycker att det illustrerar skillnaden: Regeringen driver på för att stärka underrättelseförmågan här och nu, och oppositionen kritiserar men tvekar när besluten faktiskt ska fattas.

  Skannrar är viktiga, men det som fäller avgörandet är underrättelser, analys och träffsäkerhet. Här fortsätter regeringen att leverera.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 25 februari.)

  2026-02-24 12:39:17

  

  Marie Nicholson

• Fru talman! Det är sant att det inte bara rör Tullverket. Men den här debatten handlar om Tullverket, och min fråga gällde vad Tullverket behöver till exempel i form av bemanning och nya verktyg utifrån de nya uppgifter man får. Det handlar till exempel om skannrar och om att utbilda hundar som kan sniffa på pengar. Hundar kan ju inte bara sniffa på knark utan även på kontanter. Det är investeringar som behöver göras, för det har varit många nya uppgifter på kort tid.

  Det här är bra, fru talman, precis som ledamoten anför. Det är vi överens om, så det är inte där debatten uppstår. Debatten uppstår när de som är proffs på det här, som kan sitt och jobb och vill göra sitt jobb, konstaterar att normala anslagshöjningar som i princip följer inflationen, löneutvecklingen eller något annat inte ger Tullverket möjlighet att utföra dessa uppgifter.

  Regeringens bedömning när man gjort budgeten verkar vara att stora skattesänkningar har varit viktigast medan Tullverkets bekämpning av den organiserade brottsligheten inte verkar ha varit lika viktigt, eller så har ledamoten och regeringen gjort en helt annan bedömning än Tullverket av vad de behöver för att fullgöra sina uppdrag.

  Att få en årlig uppräkning av myndighetsanslag är ingenting konstigt. Det får man även om man inte får nya uppgifter. Men för att Tullverket på sikt ska kunna fullgöra sina uppgifter hade det krävts rejäla anslagsökningar, och nu säger finansministern dessutom att pengarna är slut. Ladorna är tomma. Det blir inget mer de närmaste åren.

  (Applåder)

  2026-02-24 12:37:11

  

  Patrik Björck