Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar

Debatt i text

• Fru talman! Vi behandlar i dag förslaget om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 23 år.

  Vi socialdemokrater kommer inte att reservera oss i detta ärende eftersom vi värnar den sammanhållna budgetprocessen. Förslaget ingick i budgeten, och vi har presenterat en annan ekonomisk politik. Vi har däremot ett särskilt yttrande.

  Låt mig börja i det självklara: Unga människor ska ha jobb. De ska få in en fot på arbetsmarknaden, och de ska känna att samhället tror på dem. Men politik handlar inte bara om intentioner, utan politik handlar om prioriteringar och om vilket samhälle vi bygger.

  Fru talman! Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Arbetslösheten är hög, och ungdomsarbetslösheten är högre. Tillväxten är svag, och kommuner och regioner pressas hårt. Samtidigt har antalet personer som lever i fattigdom ökat kraftigt. Enligt SCB har siffran ökat från omkring 150 000 till över 400 000 personer, och det rör sig om människor som inte har råd med grundläggande levnadsstandard.

  Fru talman! Regeringen får nu den skarpaste kritik den hittills fått av Finanspolitiska rådet. Rådet beskriver årets rapport som den allvarligaste hittills. Man pekar på motsägelsen i att regeringen säger att det är nödvändigt att låna till ökade försvarsutgifter och samtidigt genomför stora skattesänkningar. Det innebär att framtida generationer både ska finansiera ett starkare försvar och betala räntekostnaden för dagens lånefinansierade reformer.

  Det här läget är inte en slump, utan det är resultatet av en politik som har prioriterat breda skattesänkningar framför investeringar och gynnat dem med högst inkomster samtidigt som barnfamiljer har fått det tuffare. Regeringen har sänkt skatten för höginkomsttagare och valt att inte höja barnbidraget. Det är inte en politik som sluter klyftor.

  Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgiften kostar 6 miljarder kronor. Forskning visar att generella sänkningar i stor utsträckning subventionerar anställningar som ändå skulle ha kommit till. IFAU:s utvärdering av den tidigare sänkningen visade att reformen ökade sysselsättningen men att kostnaden per skapat jobb låg på i storleksordningen 1 miljon kronor per jobb. Det är dyrt.

  Problemet i svensk ekonomi i dag är inte i första hand att det är dyrt att anställa unga; problemet är att efterfrågan är svag. Företag håller igen. Investeringar uteblir, och kommuner och regioner kämpar. När hjulen snurrar långsamt hjälper det inte att bara göra det billigare att anställa, utan då måste man få fart på hela ekonomin.

  Fru talman! Socialdemokratisk ekonomisk politik bygger på tre enkla saker: att investera när tiderna är svåra, att stärka hushållens köpkraft och att se till att jobben växer fram genom utbildning och framtidssatsningar. Vi tror inte på att låna till breda skattesänkningar, utan vi tror på att låna till investeringar – investeringar i infrastruktur, i klimatomställning, i industrins utveckling och i välfärden. Det är så man skapar riktiga jobb.

  Regeringens linje är i stället att sänka skatter och hoppas på effekt. Vi vet att det inte räcker. Nästan var fjärde ung person saknar jobb, och då räcker det inte med en rabatt. Det krävs utbildning, det krävs matchning och det krävs en stark arbetsmarknadspolitik. Vi socialdemokrater föreslår fler arbetsmarknadsutbildningar, utbyggt yrkesvux och komvux, jobbkontrakt för unga och riktade insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden. Det är skillnad på att göra unga billigare och att göra dem starkare.

  Fru talman! Arbetsgivaravgifter är inte bara en kostnadspost. De finansierar våra gemensamma trygghetssystem – pensioner, sjukförsäkring och föräldraförsäkring. När man sänker dem måste man också vara beredd att förklara hur välfärden egentligen ska finansieras.

  Vi väljer en politik som sätter arbete före skattesänkningar, som sätter barnfamiljer före höginkomsttagare och som investerar i människor, inte i tillfälliga rabatter. Vi bygger Sverige starkare, inte genom att göra unga billigare utan genom att göra dem starkare.

  Som jag sa i början av mitt anförande kommer vi inte att reservera oss i detta ärende eftersom vi värnar den sammanhållna budgetprocessen.

  (Applåder)

  2026-02-24 12:41:16

  

  Jessica Rodén

• Fru talman! Visst minns vi alla de där första jobben. Vi kanske inte förstod det då, men de påverkade på ett eller annat sätt resten av våra liv. För min del handlade det om att som 20-åring på sommaren få jobba med turism på småländska höglandet. Jag körde ett litet tåg som slingrade sig fram genom Eksjö trästads gator medan jag guidade på tyska.

  Nästa sommar blev det jobb i en av Göteborgs många hamnar, på ett kafé där vi stöttade ungdomar som hamnat snett. Under studietiden fick jag ett av de vackraste jobb som en folkpartist någonsin kan få: Jag fick jobba i en bokhandel.

  Ungdomsarbetslösheten ligger fortsatt kvar på en hög nivå. Unga som varit arbetslösa under längre tid upplever i betydligt lägre utsträckning framtidstro, är mindre tillfredsställda med sina liv och har mindre möjlighet att påverka sina liv än andra unga, enligt MUCF.

  Bakom varje arbetslöshetssiffra finns en ung människa som har skickat in det där välformulerade cv:t men som gång på gång möts av tystnad eller ett negativt besked. I statistiken kallas det ungdomsarbetslöshet, men i verkligheten handlar det om uteblivna möjligheter, livsstarter som blir försenade och en växande känsla av att stå utanför.

  Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Företag tvekar, och investeringar skjuts upp. När osäkerheten ökar blir arbetsgivare mer försiktiga, och vi vet vad som händer då: Det är de utan erfarenhet som sorteras bort först – de unga.

  Fru talman! Staten ska inte ersätta arbetsmarknaden, men den ska se till att fler får chansen att komma in på den. Därför är regeringens förslag om en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga mellan 18 och 23 år både klokt och nödvändigt.

  Förslaget är tydligt: Arbetsgivare betalar endast ålderspensionsavgiften samt hälften av övriga avgifter och den allmänna löneavgiften på löner upp till 25 000 kronor per månad. Reformen är tidsbegränsad – från april 2026 till september 2027 – och riktas mot ett specifikt problem i ett specifikt ekonomiskt läge.

  Det här är alltså ingen permanent skattesänkning. Det här är ett konjunkturverktyg, för när ekonomin bromsar in räcker det inte att hoppas att jobben ska dyka upp av sig själva. Politiken måste ibland sänka trösklarna så att fler vågar anställa.

  För en småföretagare i handeln eller en restaurangägare handlar varje nyanställning om att ta en risk. ”Kan vi bära kostnaden om efterfrågan sviker? Har vi råd att ge någon utan erfarenhet en chans?” När vi nu sänker arbetsgivaravgiften minskar vi just den risken.

  Fru talman! Det har talats om forskning här. Det finns forskning på området, bland annat från Handelns Forskningsinstitut, som tydligt visar att nivån på arbetsgivaravgiften för unga påverkar sysselsättningen, särskilt för grupper som står långt från arbetsmarknaden. När kostnaden för att anställa sjunker ökar sannolikheten att människor faktiskt får ett arbete. Det gäller i synnerhet unga människor som ännu inte hunnit bygga en meritlista. Det är därför reformen är riktad just till åldersgruppen 18–23 år. Ju äldre man blir, desto större är sannolikheten att man redan etablerat sig genom utbildning eller arbetslivserfarenhet.

  Det är också ekonomiskt ansvarstagande att inte spendera mer utan spendera smartare.

  Fru talman! Vi talar ofta om konkurrenskraft med stora ord. Men konkurrenskraft börjar i det lilla – i butiken som vågar anställa en extra ung person, i kaféet som kan hålla öppet lite längre och i företag som väljer att expandera i stället för att dra ned.

  Handel, besöksnäring och restauranger är Sveriges största inkörsport till arbetslivet för unga. Det gläder mig att vi har unga här på läktaren. Vi debatterar just nu hur det ska bli lättare för er att komma in på arbetsmarknaden och få det där första jobbet, sommarjobbet, eller att jobba och studera samtidigt.

  Den här regeringen vill göra det lättare för er att komma in på arbetsmarknaden, få ett jobb och känna stolthet och tjäna lite pengar. En sänkning av arbetsgivaravgiften för unga med omkring en tredjedel kan vara skillnaden mellan ett ja och ett nej när ni söker ett jobb, mellan arbetslöshet och arbetsliv, mellan att stå utanför och att stå innanför. Det här första jobbet handlar kanske inte bara om ekonomi. Det handlar om att känna att man är självständig, känna att man är viktig och att man behövs och ytterst känna att det är meningsfullt att arbeta.

  Den här tidiga etableringen på arbetsmarknaden ökar också chanserna till arbete senare i livet. Varje ung person som får sitt första jobb stärker alltså inte bara sin egen framtid utan också Sveriges långsiktiga ekonomi. Det är inte enbart en kostnad vi pratar om i dag. Det är en investering – i er unga.

  Utbildningsinsatser, arbetsmarknadspolitik och omställningsmöjligheter – ja, det är också avgörande komplement. Men vi som samhälle behöver investera både i människors kompetens och i företags möjligheter att skapa de här arbetena, för i varje lågkonjunktur finns det vägval. Antingen accepterar vi att en hel generation får vänta på sin chans att få ett jobb, eller så agerar vi och håller dörrarna öppna.

  Det här är ett förslag för just ett sådant agerande. Det är tillfälligt, det är riktat och det är ansvarsfullt. Och, kanske det viktigaste av allt, det skickar en signal till Sveriges unga att samhället inte ger upp när tiderna är svåra. När trösklarna in till arbetsmarknaden blir högre måste politiken göra dem lägre. När företag tvekar måste vi göra det lättare för dem att våga. Och när unga riskerar att hamna utanför måste vi öppna fler vägar att komma in.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 25 februari.)

• Fru talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets majoritetsbeslut som innebär bifall till propositionen och avslag på alla motioner gällande tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift för 19–23-åringar.

  Fru talman! För oss kristdemokrater är företagandet i Sverige helt avgörande. Av landets drygt 650 000 företag är över 90 procent småföretag med färre än tio anställda. Många av dem är familjeföretag. Dessa företag bär upp vår välfärd. De skapar arbetstillfällen, de utvecklar nya idéer och de genererar de skatteintäkter som finansierar skola, vård och omsorg.

  Det privata näringslivet – i synnerhet småföretagen – har varit, är och kommer att vara grunden för det svenska välståndet. Därför måste politiken utformas med företagande i fokus och med företagarperspektivet i centrum.

  Goda villkor för företagande är en förutsättning för det goda samhället. Det handlar om att skapa ett klimat där människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får växa. Det handlar om att motverka onödig byråkrati och krångliga regelverk. Nya lagar ska alltid prövas utifrån hur de påverkar små företag. Skattesystemet ska främja nya och växande företag och underlätta generationsskiften. Och fler unga och fler kvinnor ska ges reella möjligheter att starta och driva företag.

  Fru talman! Sveriges alla företagare är nyckeln till att bryta lågkonjunkturen. Därför lade samarbetspartierna fram ett företagarpaket i budgeten för 2026 som sänker kostnaderna för att anställa unga, sänker skatten för fåmansföretag och minskar kostnaderna för att driva företag.

  I paketet ingår, förutom det vi diskuterar i dag, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 18 och 23 år. Där ingår även stora förenklingar och förbättringar av 3:12-regelverket och satsningar på regelförenklingar, lägre administrativa kostnader och kortare tillståndsprocesser.

  Kristdemokraterna tror på Sveriges företagare och att deras vardag ska vara enklare. De ska kunna ägna mer tid åt det som de är bäst på och mindre tid åt byråkrati.

  Fru talman! Vi debatterar just nu tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar. Det handlar om att arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år bör sänkas tillfälligt. Förslaget träder i kraft den 1 april 2026 och ska tillämpas på ersättning som ges ut mellan den 1 april 2026 och den 30 september 2027.

  Vad innebär då förslaget? Jo, det innebär en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med den tillfälliga nedsättningen är att motverka den utdragna lågkonjunkturens negativa följder för ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att bibehålla och nyanställa personal.

  Effekten är lika tydlig. Det blir billigare att anställa. Kostnaden för att anställa en ung person minskar med en tredjedel. Det är ett konkret och kännbart stöd för många tjänsteföretag inom handel, restaurang och andra branscher där många unga får sitt första jobb.

  Goda villkor för företagande är avgörande för ekonomisk återhämtning och långsiktig tillväxt. Med fler företag skapas fler jobb och innovationer.

  Det är viktigt att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att bibehålla och nyanställa personal. Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna är värdefull i arbetet med att överbrygga lågkonjunkturen, och den görs tillsammans med andra åtgärder. Bland annat har budgetmedel tillförts arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för dem som har svårare att komma in på arbetsmarknaden.

  Fru talman! Dagens förslag är ett bra första steg, menar vi kristdemokrater, men vi vill göra mer. I en nyligen presenterad småföretagarrapport från mitt eget parti är ett av förslagen att vi vill se en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften för personer som fyllt 16 men inte 23 år, eftersom vi ser att det skapar ännu bättre förutsättningar för tillväxt, fler jobb och en mer dynamisk småföretagssektor. Det är en målsättning som kommer att styra vår politik i framtiden tillsammans med alla andra förslag för småföretag som finns i rapporten.

  Fru talman! Kristdemokraterna stöder som sagt utskottets förslag till beslut, som innebär bifall till propositionen och avslag på motionerna.

  Tidöpartierna som regeringsunderlag har enats om en ny politisk inriktning för Sverige på många områden. Vi har visat att det går att ta ut en ny kurs. När man lyssnar på debatten här ser man att alternativet, alltså oppositionen, spretar åt olika håll även i denna fråga. Det är inget samlat lag. Någon tillstyrker förslaget men tycker inte att vi går tillräcklig långt, medan andra i oppositionen säger att vi inte borde göra det här. Vi ser även på detta område att det inte finns något samlat alternativ.

  Tidöpartierna har stakat ut en ny kurs för Sverige. På just det här området innebär det en kurs som stärker arbetslinjen, stärker företagen och stärker unga människors möjligheter. Vi fortsätter med vårt viktiga förändringsarbete.

  (Applåder)

• Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU11, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Sverigedemokraterna och regeringen föreslår sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Vi stärker nu ungas position på arbetsmarknaden och gör det lättare för dem att komma in i arbetslivet. Detta gör det lättare för svenska företag att både behålla och nyanställa unga. I betänkandet föreslås en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för dem som vid årets början har fyllt 18 men inte 23 år.

  Fru talman! När Tidöpartierna tillträdde efter valet 2022 befann sig Sverige i en period med mycket hög inflation. Sveriges ekonomi befinner sig sedan dess i en utdragen lågkonjunktur, och det ekonomiska läget gör det svårare för unga att få in foten på arbetsmarknaden. Det är bara att konstatera att sysselsättningen har minskat mer bland unga än i andra åldersgrupper i den pågående lågkonjunkturen. Det är viktigt att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att både behålla och anställa unga.

  Fru talman! Små och medelstora företag är motorn i svensk ekonomi, och för många av dem är personalkostnaderna en av de största utgifterna. Det är viktigt att vi steg för steg gör det enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige. Svenskt välstånd bygger på att fler kommer i arbete. Vi behöver stärka incitamenten att ta ett arbete, och det är viktigt att de som kan arbeta även gör det.

  Samtidigt måste det bli mer lönsamt och mindre riskfyllt för företag att anställa. Vi behöver också göra det lättare att driva företag. Sedan tidigare finns växa-stödet på plats. I dag kan företag få växa-stöd i upp till 24 kalendermånader i följd för sin första, och även för sin andra, anställda.

  Den 1 januari i år infördes omfattande förenklingar i 3:12-regelverket för fåmansföretag. Det innebar betydande lättnader för tiotusentals småföretagare som varje dag bidrar med sysselsättning och tillväxt.

  En av de största utmaningar som våra företag lyfter fram är regelkrångel. Regeringen och Sverigedemokraterna är mycket väl medvetna om detta. Det inrättades ett förenklingsråd under 2024. Rådet ska inhämta och analysera förslag på förenklingsåtgärder från näringslivet och andra intressenter. Man har till exempel föreslagit ett slopat krav på mat vid servering av alkohol och momsavdrag för lätta lastbilar. Utöver detta har Naturvårdsverket och flera andra myndigheter fått i uppdrag att se över och förenkla sina föreskrifter för att minska företagens regelbörda. Slutrapportering ska ske under det här året.

  Sverige arbetar även aktivt för att undvika överimplementering av EU-direktiv och har kommit med över 60 konkreta förslag på förenklingar till EU-kommissionen när det gäller miljö, klimat och arbetsmarknad.

  Fru talman! I det betänkande som vi debatterar i dag föreslås en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för ersättning till personer som vid årets början har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften samt hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Detta är välkomna lättnader för svenska företag.

  Vi behöver ha en bra balans när det gäller undantag från arbetsgivaravgifterna. Arbetsgivaravgifterna är en del av finansieringen av våra sociala trygghetssystem, som pensionerna, sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Detta är grunden i vår gemensamma välfärd. Därför är det viktigt att vi säkerställer en stabil och långsiktig finansiering av vår trygghet.

  Våra trygghetssystem bygger på att vi alla hjälps åt. Det är viktigt att de som kan arbeta gör det och att alla bidrar till välfärden efter egen förmåga. Att trygghetssystemen finns där när de behövs, och att vi finansierar dem gemensamt, är själva tryggheten. Det här är en modell som har fungerat väl genom åren. Därför är företagandet och arbetslinjen viktiga delar i finansieringen av vår gemensamma välfärd.

  Fru talman! Under detta år förväntas Sverige få EU:s femte eller sjätte högsta tillväxt. Det kan jämföras med plats 22 när Tidöregeringen tog över. Återhämtningen i svensk ekonomi är dock skör, och vi lever i en minst sagt orolig tid.

  Sveriges alla företagare är stommen i landets ekonomi. Vi behöver arbeta vidare för att göra det lättare och mer lönsamt att driva företag i Sverige även i oroliga tider. Företagare som vill och vågar anställa skapar inte bara jobb utan också tillväxt och välstånd. En ökad tillväxt innebär att vi säkrar en trygg välfärd i Sverige.

  Detta förslag från regeringen och Sverigedemokraterna innebär vissa välkomna lättnader för svenska företag och ger våra ungdomar bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden.

  (Applåder)

• Fru talman! Det finns en fras som ofta tillskrivs Albert Einstein men som vad jag förstår i verkligheten kommer från romanen Sudden Death av Rita Mae Brown från 1983: Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat.

  Detta leder mig in på regeringens proposition om att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar. Arbetslösheten är ett stort problem i Sverige i dag; det är inget att hymla om. Regeringen har misslyckats grovt med att åtgärda både massarbetslösheten generellt och ungdomsarbetslösheten specifikt. Ungdomsarbetslösheten är ett allvarligt problem, och allvarliga problem måste åtgärdas med verkningsfulla, kostnadseffektiva och ändamålsenliga åtgärder. Det är här skon klämmer, för utvärderingar av tidigare sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga visar att denna typ av reform skapar få jobb i förhållande till kostnaden.

  Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, pekar i sin forskningsöversikt på att varje skapat jobb kostade hundratusentals kronor i skattebortfall eftersom många av de subventionerade jobben skulle ha uppstått även utan detta stöd.

  Av den anledningen är det ju fullständigt orimligt att nu avsätta miljardbelopp till ännu en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga. Det är resurser som hade behövts mycket bättre till åtgärder som stärker utbildning, minskar avhoppen från gymnasiet och riktar stöd till unga som faktiskt har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

  Konjunkturinstitutet, Arbetsförmedlingen och IFAU är tydligt kritiska i sina remissvar.

  Konjunkturinstitutet konstaterar att åldersgruppen 19–23 år inte är den grupp som främst drabbas av den nuvarande lågkonjunkturen utan att det är 24–26-åringar som har en svagare sysselsättningsutveckling. Konjunkturinstitutet avstyrker

  därför förslaget. Man ifrågasätter också effekterna av en tillfällig skattesänkning på sysselsättningen och pekar på risken för stora dödviktseffekter.

  IFAU betonar att ungdomsarbetslösheten är heterogen. Många unga hittar jobb relativt snabbt medan en mindre grupp har stora och långvariga etableringsproblem. Generella subventioner till alla unga riskerar därför att främst gynna dem som ändå skulle få arbete snarare än dem som står längst från arbetsmarknaden.

  Även LO, TCO och Saco avstyrker med hänvisning till att reformen är slöseri med skattepengar – apropå det Caroline Högström sa – i förhållande till den effekt som uppnås samt att skattesystemet som helhet riskerar att försämras.

  För en regering som har haft som talepunkt att de ska få ordning på ekonomin känns detta i stället väldigt mycket som en ideologiskt motiverad åtgärd som ska genomföras no matter what.

  En annan, mer principiell, kritik vi och remissinstanserna har är att detta är ett förslag som ingår i budgetpropositionen men att det remitterades först efter att budgeten hade lämnats till riksdagen, vilket begränsar möjligheten för regering och riksdag att faktiskt ta hänsyn till remissinstansernas synpunkter. I detta fall hade promemorian kunnat skickas ut före sommaren, vilket hade

  möjliggjort verkliga justeringar av förslaget innan det bakades in i budgeten. Utöver att förslaget är slöseri med pengar är det alltså också dåligt berett.

  Fru talman! Sverige behöver andra, bättre lösningar för att få ned arbetslösheten bland ungdomar.

  Miljöpartiet vill i stället för att slösa pengar på åtgärder vi vet inte fungerar använda dessa miljarder till en mer aktiv och träffsäker arbetsmarknadspolitik. Vi prioriterar en stärkt och närvarande arbetsförmedling, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden, med utbyggda arbetsmarknadsutbildningar inom bristyrken, fler lokala jobbspår i samverkan med kommuner, regioner och arbetsgivare samt andra aktiva insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden.

  Genom att kombinera detta med ett breddat och förstärkt omställningsstöd, fler utbildningsplatser inom exempelvis välfärden och den gröna omställningen och bättre arbetsvillkor inom skola, vård och omsorg kan vi långsiktigt säkra kompetensförsörjningen och ge fler en reell chans att etablera sig på arbetsmarknaden.

  Fru talman! Sammantaget visar både forskning och remissinstansernas bedömningar att regeringens förslag är dyrt, har dålig träffsäkerhet och har osäkra effekter samtidigt som beredningen har varit bristfällig.

  Till skillnad från regeringen vägrar vi i Miljöpartiet att göra samma sak om och om igen och förvänta oss ett annat resultat. Vi vill i stället se mer träffsäkra investeringar i ungas utbildning och etablering samt en ordning där budgetförslag remitteras i tid för att kunna påverkas av expertmyndigheternas synpunkter. Jag yrkar därför bifall till Miljöpartiets yrkanden i reservation 1 och 3.

• Fru talman! Receptet för att Sverige ska utvecklas ekonomiskt innehåller naturligtvis många delar, men om vi går till grundingredienserna behöver det inte bli alltför komplicerat. Vi behöver arbetskraft och jobb, och vi har behov av att arbetskraften jobbar. Vi behöver täppa till kompetensgapet. Vi behöver låg arbetslöshet och hög produktivitet i privat såväl som offentlig sektor.

  Det här med arbetskraft är intressant, fru talman. Sverige befinner sig nu i en både oroande och märklig situation. Vi har minskande födslotal. Vi kommer att bli färre svenskar med tiden och därmed färre som kan arbeta och försörja fler äldre. Det är en svår demografisk utmaning som kommer att kunna bromsa vår tillväxt. Vad man ska göra åt minskande födslotal går alltid att diskutera, och det är en debatt i sig.

  Vidare har regeringen och Sverigedemokraterna bestämt att vi ska sparka ut kompetenta medborgare. Det är detta som kallas kompetensutvisningar. Personer som har jobb, som har hög och efterfrågad kompetens och som är uppskattade kollegor sparkas ut nu när lagar stramas åt. När lönekravet i sommar höjs till 90 procent av medianlönen, det vill säga till 33 390 kronor i månaden, skickar vi ut än mer efterfrågad arbetskraft. Hårdast drabbas mindre kommuner och orter där lönerna är väsentligt lägre än i Stockholm. Utöver att denna politik är ociviliserad, inhuman och ekonomiskt korkad är den alltså dessutom grovt snedvridande till landsbygdens nackdel. Tack för kaffet, regeringen!

  Lägger vi dessutom till tonårsutvisningarna, som har en kraftigt avskräckande effekt på toppkompetent arbetskraft, kan vi ganska snart räkna ut att regeringen och Sverigedemokraterna driver en politik som långsamt men säkert kör Sverige i botten ekonomiskt. Utan kompetent arbetskraft får vi ingen tillväxt, och spiralen för vår utveckling vänds då nedåt. Svenskar kommer att få det sämre.

  Fru talman! När det gäller att få yngre killar och tjejer i arbete handlar mycket om att från både individens och arbetsgivarens håll hyvla ned trösklar och ta bort hinder för att anställa unga. Regeringen föreslår en modell med en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Vi i Centerpartiet välkomnar intentionen att sänka kostnaderna för att anställa unga. Regeringens förslag är emellertid otillräckligt och kortsiktigt och riskerar att bli verkningslöst när det gäller att möta den jobbkris som Sverige befinner sig i. Det behövs bredare, mer omfattande och permanenta sänkningar av arbetsgivaravgifterna.

  Arbetslösheten i Sverige är hög och ökande. Bland unga mellan 15 och 24 år är arbetslösheten 23,8 procent, enligt Statistiska centralbyrån. Det placerar Sverige i botten bland de 27 EU-länderna – jag tror att endast Rumänien och Spanien har högre ungdomsarbetslöshet.

  Detta måste vi vända. Det är helt enkelt otroligt viktigt att vi får in våra unga på arbetsmarknaden och att de kan få ett första jobb, som sedan leder vidare till ett andra och så vidare. Trösklar ska hyvlas. Arbetsgivaravgiften bör sänkas permanent.

  Fru talman! Sänkta arbetsgivaravgifter för unga kan skapa tiotusentals nya heltidsjobb och samtidigt ge stora möjligheter att gå upp från deltid till heltid; det visar en rapport från i höstas från Svenskt Näringsliv som kullkastar tidigare slutsatser från IFAU om att det är dyrt och inte är träffsäkert med sänkta arbetsgivaravgifter.

  Svenskt Näringsliv är inte ensamma om att dra nya slutsatser. Även en ny studie från Handelns Forskningsinstitut visar att sysselsättningseffekterna har underskattats i den tidigare forskningen. Man konstaterar att reformen inte bara leder till fler anställda utan också leder till en betydande ökning av antalet arbetade timmar för redan anställd personal. Att studera antalet arbetade timmar i stället för att studera anställningar och uppsägningar, vilket är trubbigare, är det nya. Systemiska effekter gör att nedsatta arbetsgivaravgifter ger stora positiva sysselsättningseffekter.

  Vad som däremot fortfarande är oklart, fru talman, är om regeringens tanke med en tillfällig sänkning ger positiva resultat eller inte. Den betydande osäkerhet som detta innebär för arbetsgivare kan mycket väl leda till att resultaten blir mycket blygsamma eller rent av negativa, och det vore såklart både djupt olyckligt och onödigt. Gör som Centerpartiet föreslår i stället – permanenta sänkta arbetsgivaravgifter för unga!

  Vi anser vidare att arbetsgivaravgifterna bör undantas i fråga om anställning av en person som går från att ha varit arbetslös i över ett år till att börja jobba igen. För de tio första anställningarna bör arbetsgivaravgifterna, med undantag för avsättningar till statlig ålderspension, slopas helt i två år. Dessutom bör arbetsgivaravgifterna sänkas på ingångslöner som uppgår till högst 30 000 kronor i månaden.

  Med en aktiv arbetsmarknadspolitik där vi ser företagandets och det offentligas villkor hjälper vi unga till jobb och Sverige till tillväxt och välfärd.

  Jag yrkar bifall till reservation 2.

• Fru talman! Nu debatterar vi tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar. Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet, och det ekonomiska läget påverkar såklart även ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta kan då vara en pusselbit i arbetet för att underlätta för dem. Det behövs fortsatta reformer för att hjälpa Sverige ur lågkonjunkturen och för att motverka arbetslösheten. Men jag vill ändå säga att det sakta börjar ljusna vid horisonten, och vi kan redan nu se vissa lättnader i både ekonomin och arbetslösheten.

  De nya reglerna kommer att börja gälla redan den 1 april och gäller sedan till den 30 september 2027. De nya reglerna innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna ska betalas på ersättningar upp till 25 000 per månad. Det innebär att vi minskar kostnaderna för att anställa unga med ungefär en tredjedel.

  Sverige blev länge fattigare och farligare, och Moderaterna tillsammans med samarbetspartierna fick väljarnas förtroende att vända denna utveckling. Det har varit regeringens huvudfokus. Det här är en regering som jobbar hårt – det är bara titta på propositionslistan för 2026.

  Fru talman! Numera får en hårt arbetande barnfamilj, där föräldrarna är polis respektive sjuksköterska, behålla 5 000 kronor mer i månaden jämfört med 2022. Men det har varit tuffa år. Vi tog över en skenande inflation på 10 procent, som nu är nere på mer normala 2 procent. Vi tog över en situation med kriminalitet som åt sig in i samhällskroppen och där mammor inte längre vågade låta sina barn gå till lekplatsen. I januari hade vi för första gången sedan mars 2018 en sammanhängande månad utan en enda skjutning. Men tyvärr gör veckans skjutning i Eskilstuna det uppenbart att kampen är långtifrån över.

  Sverige befinner sig fortsatt i en lågkonjunktur. Tillväxten är för låg, och det kräver åtgärder. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en åtgärd för att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden.

  Under våren har jag träffat företagare i besöksnäringen hemma i Västmanland. Det är en bransch som har det tufft, men det är också där många unga har sitt första jobb. Jag tror att vi är många här inne vars första jobb var på en restaurang, som diskare, servitör eller kassabiträde. Vi lärde oss då vikten av flit och slit.

  Ansträngning ska alltid löna sig, och utöver skattesänkningar för alla dem som ställer klockan varje morgon och går till jobbet måste vi också underlätta för företagen, för det är ju de som anställer. Ungas möjligheter på arbetsmarknaden är inte självklar, och i Sverige har vi en alltför hög ungdomsarbetslöshet.

  Fru talman! Därför underlättar vi genom både regelförenklingar och det vi nu debatterar, nämligen minskade kostnader för företag att anställa. På detta sätt kan vi bidra till att stötta företag i branscher som har det tufft och stärka ungas ställning på arbetsmarknaden så att de får det där första jobbet och jobbar extra vid sidan av studierna.

  Kostnaderna för detta har vi redan debatterat i samband med budgetpropositionen. Men det är en viktig påminnelse om att statens intäkter är ganska stora och om hur mycket varje individ, särskilt företagare, är med och bidrar till det gemensamma. Även om vi gärna står här och är stolta över att vi numera har det lägsta skattetrycket sedan 1975 kan vi samtidigt konstatera att svensken, särskilt den svenska företagaren, är med och bidrar stort. Detta ställer krav på politiken. Varje nyhet om skatteslöseri borde slå ned med större kraft i denna kammare, givet vad vi tar.

  Vänsterpartiet och Miljöpartiet konstaterar i sin gemensamma motion att detta blir ett stort intäktsbortfall. Det stämmer. Att sänka företagens kostnader för att anställa 19–23-åringar har betydelse för statskassan. Men det har också stor betydelse för alla företag som anställer. Många av de företag som lever på marginalen, som kämpade under pandemin och som knappt klarade den skenande Sinflationen är också första linjens arbetsgivare. Det är därför både rätt och rättvist att underlätta för företagen och för de unga på arbetsmarknaden.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)