Handelspolitik

Debatt i text

• Herr talman! Sverige är ett litet land, men vi har framgångsrika globala exportföretag inom både industrin och den teknologiska sektorn. När handeln fungerar skapas jobb, investeringar och skatteintäkter. När handeln däremot hindras av tullar, osäkerhet eller onödigt krångel blir produktionen dyrare. Dessutom blir leveranserna svårare, och tillväxten bromsas. Detta märks inte bara i årsredovisningar och statistik. Det märks också i plånböcker, på priser, i tryggheten på jobbet och på företagens villighet att anställa.

  I betänkandet framgår att världsekonomin sedan början av 2025 har påverkats av USA:s tullpolitik. Många varor från EU möts nu av högre tullnivåer. Det visar att marknadstillträde aldrig kan tas för givet. När stora ekonomier höjer trösklarna blir det dyrare för företagen att sälja. I längden påverkar det både jobben och priserna här hemma.

  Effekterna syns i hela landet. I Kalmar län, där jag bor, kombineras oftast livsmedel, skog och trä, besöksnäring, gröna näringar och delar av tillverkningsindustrin med profilområden som energi, vatten och miljöteknik. Det gör exportkedjorna konkreta och tidskritiska.

  En kedja kan börja i skogen, fortsätta via förädling och sedan gå in i europeiska bygg- och industriflöden där leveransprecision är avgörande. En annan kedja kan handla om livsmedel där förädling, packning, kylkedjor och logistik måste fungera utan avbrott. När friktioner ökar blir det inte bara mer papper och fler kontroller. Det blir längre ledtider och högre kostnader. Till slut väljer kunder leverantörer som kan leverera enklare och mer förutsägbart.

  Om vi tittar längre norrut, i exempelvis Norrbottens län, ser värdekedjorna annorlunda ut, men logiken är densamma. Spelreglerna avgör var investeringar och arbetstillfällen hamnar. När kedjorna går från råvara via förädling till industriprodukter på en global marknad blir dumpning, osjyst stöd och regelöverträdelser direkt avgörande för priser och investeringsvilja. Då handlar det om mer än siffror. Det handlar om huruvida jobben blir fler, nya satsningar blir av och Sverige kan konkurrera på lika villkor. Ytterst handlar det om resurser till välfärden.

  Herr talman! Det behövs därför regelbaserad handel, fungerande verktyg mot snedvriden konkurrens och ett marknadstillträde som är pålitligt. Här finns också en viktig poäng för AB Sverige. Exporten utgörs inte av ett fåtal stora företag, utan den består av ett sammanlänkade system där stora och små aktörer samverkar.

  En exportaffär börjar ofta långt innan en vara lämnar landet. Den börjar hos underleverantörer som tillverkar en komponent, hos verkstaden som gör specialmomentet, hos transportören som håller flödet i gång och hos tjänsteföretaget som levererar konstruktion, mjukvara, service eller finansiering. När friktion uppstår i ett enda led – en tull, ett nytt intyg eller ett gränshinder – skapas kostnader och osäkerhet i hela kedjan. Därför handlar handelspolitik inte bara om utrikeshandel utan om svensk produktivitet, konkurrenskraft och jobb i hela landet.

  Herr talman! Mot denna bakgrund behandlar vi i dag näringsutskottets betänkande om handelspolitik. Det som måste vara vägledande är tydligt. Handeln ska vara så friktionsfri som möjligt. Reglerna ska gälla, och omställningen ska stärka svensk konkurrenskraft. Det kräver att EU fortsätter att vara en frihandelsröst, men utan naivitet.

  Sverigedemokraternas mål är en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad samt ökad export och internationella investeringar i Sverige.

  Det förutsätter också en fungerande världshandelsorganisation, World Trade Organization, WTO. Betänkandet beskriver reformarbetet och vikten av ett tvistlösningssystem som fungerar samt förberedelserna inför WTO:s 14:e ministerkonferens i Kamerun i mars i år.

  För ett litet land som Sverige är detta av kärnintresse. När reglerna kan prövas och tvisterna kan avgöras på ett rättvist sätt blir handeln något som gynnar fler, inte något som styrs av den starkes rätt.

  Samma princip gäller klimatpolitiken i handeln. Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna, Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM, gick in i en ny fas den 1 januari 2026 som innebär att importörer av vissa varor ska deklarera inbäddade utsläpp och köpa certifikat.

  Betänkandet beskriver även förenklingar som ska minska den administrativa bördan, bland annat miniminivåer om 50 ton per år för vissa varor. Målet är att motverka koldioxidläckage och osund konkurrens men samtidigt göra regelverket tydligt, rättssäkert och rimligt. För den breda publiken handlar det om något enkelt: Sverige ska inte straffas för att vi ligger långt framme. Vi ska kunna konkurrera utan att de som fuskar får en genväg.

  Herr talman! I Norden märks samma logik i praktiken. Utskottet redogör för Gränshinderrådets arbete med att identifiera och prioritera hinder, driva lösningar och följa upp dem i årliga rapporter. Dubbeladministration minskar, ledtider förkortas och färre moment fastnar i särregler när gränshindren rivs. Det är bra för företag som vill sälja över gränserna, men också för människor som vill jobba, studera eller flytta utan att fastna i onödigt krångel.

  Betänkandet lyfter även fram en ökad utmaning för svensk konkurrenskraft, ehandel och småförsändelser. Inom EU pågår arbetet för att skärpa hanteringen av småförsändelser genom bland annat avgifter, tullar och starkare kontroller för att pressa tillbaka fusk och varor.

  Regeringen har också antagit en ny nationell strategi för marknadskontroll 2026–2029, som innebär att myndigheter ska samordna arbetet för att säkra ehandel och göra effektivare kontroller. Här finns en tydlig vardagskoppling. När du klickar hem en produkt ska den vara säker, följa reglerna och inte konkurrera ut seriösa företag genom fusk, kopior eller farliga varor. Ordning och reda ska gälla även när handeln sker via plattformar och direktimport.

  När stora aktörer pressar mindre länder behöver Sverige även tänka strategiskt kring handel och partnerskap. Betänkandet behandlar motioner om att stärka handeln och investeringsförbindelserna mellan exempelvis EU och Taiwan. För svensk del är det rimligt att arbeta för att stärka handeln med likasinnade ekonomier när det gynnar konkurrenskraften med fokus på marknadsinträde och robusta leveranskedjor inom ramen för gällande regler.

  Herr talman! Sammanfattningsvis handlar det om att göra det så smidigt som möjligt, värna regelbaserad handel och stärka svensk konkurrenskraft i en allt tuffare omvärld. Människor ska kunna känna trygghet i jobben, företag ska kunna växa och hushållens ekonomi ska inte pressas i onödan. Det ser vi sverigedemokrater som en självklarhet.

  2026-02-25 18:38:54

  

  Johnny Svedin

• När vi börjar närma oss slutet av den här mandatperioden – det är den sista våren under mandatperioden – påminner jag ledamöterna än en gång i all ödmjukhet om att samtliga ska tala via talmannen. Med andra ord: ”Du” ska inte förekomma.

  2026-02-25 19:09:30

  

  Kerstin Lundgren

• Herr talman! Tack, Johnny Svedin, för anförandet!

  Jag tänkte inte ha något längre replikskifte, men jag blev ändå lite nyfiken. Vi har, precis som ledamoten nämnde i sitt anförande, svårigheter och utmaningar med Trumps tullar. Det skapar osäkerhet, det blir en ryckighet och vi vet inte riktigt vart det hela tar vägen. Det ändras nästan dag för dag och timme för timme, så man får lyssna på vilket humör administrationen i USA är på.

  När JD Vance var på ett säkerhetsmöte förra året uttryckte Sverigedemokraterna att det var en frisk fläkt. Den friska fläkten blåser ganska hårt både mot Sverige och Europa. Det blåser så hårt att flera jobb riskerar att försvinna.

  Jag undrar: Varför signalerar Sverigedemokraterna på EU-nivå – handelspolitiken är ju i mycket en EU-fråga – att man inte vill gå vidare och stötta avtalet med Indien? Det är ett stort avtal som skulle vara väldigt viktigt för Europa.

  2026-02-25 18:48:31

  

  Mattias Jonsson

• Fru talman! Välkommen till valrörelsen, säger jag.

  Handelspolitiken är, som ledamoten Mattias Jonsson mycket riktigt säger, en fråga som har ett stort och brett anslag i Sveriges riksdag. Att regeringen gör för lite, att allt är fel och att det alltid är vid fel tillfälle är en retorik som inte fungerar riktigt väl, om man säger så.

  Den 1 december 2023 införde vi en ny strategi för handelspolitik. Det är en bred politik som går tvärs över departementen. Den genomsyrar alla olika områden. Man vänder sig också utåt med ett team som arbetar strategiskt för att på alla sätt marknadsföra Sverige med olika märkeshanteringar.

  Man kan inte – det kanske är en nyhet för ledamoten Mattias Jonsson – ha ministerstyre. Men man kan ha samtal. Man har väldigt många samtal. Man har en dialog med organisationer och med näringslivet för att se vart världen vänder sig. Detta är en från-dag-till-dag-fråga emellanåt. Vissa gånger har det gått veckor under det senaste året mellan saker som har påverkat oss – tullar och annat.

  Jag skulle vilja fråga ledamoten hur han ser på Kommerskollegiums arbete. Det är en av regeringen utsedd myndighet som ska tillgodose företagen, även de små och medelstora, när det gäller att agera i en mycket mer komplex värld.

  2026-02-25 19:02:11

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Herr talman! Det är signaler jag får till mig från kamraterna i EU-parlamentet, och jag tror att det finns koppling till att man i det avtalet också vill ha möjlighet att få högkvalificerad arbetskraft hit till Europa, något som jag har uppfattat att Sverigedemokraterna inte ställer sig bakom. Men det kan vi diskutera vid ett annat tillfälle, när ledamoten har kollat upp uppgifterna.

  Men eftersom vi ändå har ett replikskifte kan jag passa på att ställa en fråga om något som vi har påtalat i flera år. När jobben i Sverige riskerar att påverkas hårt finns det ju färdiga förslag om att få på plats korttidsarbete för att underlätta när industrin ställer om, det går knackigt för företagen och vi har varsel och kanske till och med konkurser, som det har varit under de senaste åren. Då är det välkommet, och vi såg också behov av det 2008–2009.

  Sedan har man tagit ett stort ansvar från industrins sida, men det hade varit välkommet om också regeringsunderlaget hade sett till att få detta på plats. Kan ledamoten svara på var frågan ligger och hur ledamoten ser på behovet av detta?

  2026-02-25 18:50:28

  

  Mattias Jonsson

• Fru talman! Tack så mycket, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

  Ibland är det inte lätt att nå fram. Men jag tycker att det är ett ansvarstagande av ett socialdemokratiskt parti i opposition att sträcka ut handen till regeringspartierna för en stabilitet och långsiktighet. Att vända det till att se det som attacker är en mycket intressant tolkning.

  Ledamoten sa att det är fråga på fråga. Jag vänder på det och säger att vi sträcker ut en hand, fråga på fråga, i en omvärld som är väldigt ansträngd och som sätter Sverige på prov.

  Vi har energipolitiken. Där har vi i opposition gått in i samtal för att försöka få långsiktiga spelregler. Det väljer Moderaterna och Sverigedemokraterna att avsluta. Det riskerar svenska jobb. Det riskerar svensk industri på ett sätt som är mycket, mycket allvarligt.

  Vi har gängkriminaliteten. Där ber vi om att försöka få en överenskommelse om en så kallad tioårspakt med regeringen, med Moderaterna, fast vi är i opposition. Vi ser nämligen att det är en otroligt viktig fråga att få en långsiktighet kring och inte en ryckighet. Det handlar om att samhället ska visa att vi menar allvar med att knäcka gängkriminaliteten.

  Att påstå något annat är magstarkt. Vi ska gå in i en valrörelse. Vi ska ha olika uppfattningar. Fast vi är i samma år som valet står vi fortsatt här och säger att vi i vissa frågor behöver ha stabilitet, överenskommelser och långsiktighet. Då kan man inte vända det till att polarisera, tycker jag.

  2026-02-25 19:07:14

  

  Mattias Jonsson

• Herr talman! Sverige är som vi alla vet ett litet, exportberoende land. Vårt välstånd, våra jobb och vår konkurrenskraft bygger på att vi handlar med omvärlden. Det är till och med så att varannan krona vi tjänar i praktiken kommer från exporten.

  I generationer har vi i Sverige därför haft stark lust för öppenhet, samarbete och frihandel, särskilt i den oroliga tid vi lever i nu. Trumps tullar, som replikskiftet delvis handlade om, skapar allvarlig osäkerhet, otrygghet, ryckighet och oförutsägbarhet. Det är också mot den bakgrunden som vi i dag med oro ser på regeringens hantering av handelspolitiken.

  Medan handelsministern och EU-ministern skriver debattartiklar, senast den 15 februari, om frihandelns välsignelser, meddelar det egna regeringsunderlaget, som jag har uppfattat det, att man tänker rösta emot frihandelsavtalet med Indien. Det är ett avtal som har potential att bli ett av de allra viktigaste för EU på många år. Det skulle bidra till Sveriges export till Indien. För Sveriges del skulle värdet kunna uppgå till så mycket som 44 miljarder.

  Herr talman! Det blir inte seriöst. Det är inte ansvarsfullt att säga nej till ett sådant avtal. I stället för att hantera splittringen i det egna regeringsunderlaget har vi sett att regeringen väljer att lägga energi på att attackera oss socialdemokrater – trots att vi under lång tid har varit en tydlig och konsekvent röst för frihandel och svensk export. Det är en mycket märklig prioritering från regeringspartierna.

  På område efter område kan jag notera samma mönster: energifrågan, pensionerna och bekämpningen av gängkriminaliteten, och nu är det handelspolitiken. Regeringen misslyckas med att bygga en långsiktig samsyn. I stället gör man sig beroende av ett parti som öppet ifrågasätter delar av Europas handelsagenda.

  Om något riskerar att fördröja viktiga handelsavtal är det verkligen inte oppositionen. Jag skulle vilja påstå att det är den egna regeringskonstellationen.

  Herr talman! Handelspolitiken i dag handlar om mer än bara tullar och kvoter. Det är sammanflätat med säkerhetspolitik, geopolitik och ekonomisk motståndskraft. Vi lever i en tid av ökade handelshinder, växande protektionism och hårdare global konkurrens. Vi har krig, konflikter och stormaktsrivaliteter som påverkar leveranskedjor, investeringar och marknadstillträde. I det läget krävs tydligt ledarskap, tydlighet och förutsägbarhet.

  Vi socialdemokrater menar att Sverige behöver en mer offensiv och sammanhållen handelspolitik. Vi behöver en ny utrikeshandelsstrategi som stärker vår konkurrenskraft och vår motståndskraft i tuffa tider. Därför har vi socialdemokrater satt en tydlig agenda.

  För det första behöver vi i det nya, osäkra läget en konkret handlingsplan för att stötta svenska företag. Företagen behöver scenarier för att hantera tullar, kvoter och störda leveranskedjor. Vi behöver ett aktiverat Team Sweden och en uppdaterad analys av Sveriges ekonomiska säkerhet och sårbarhet. Staten måste vara en partner, inte en passiv åskådare.

  För det andra behöver vi snabbare och mer flexibla handelssamarbeten vid sidan av de traditionella frihandelsavtalen, särskilt inom strategiska områden som digital handel och ny teknik. Förhandlingarna med Indien är strategiskt viktiga, och de behöver hanteras skyndsamt. Regeringen bör vara pådrivande för avtalet med Mercosur, så att det kan träda i kraft skyndsamt. Svenska företag har inte råd med någon som helst politisk handlingsförlamning i det här läget.

  För det tredje vill vi se ett permanent och utbyggt tullstöd som ger företag proaktiv vägledning och minskar osäkerheten hos företagen. Små och medelstora företag ska inte behöva navigera i en alltmer komplex handelspolitik. När verkligheten är tuff ska de inte behöva stå ensamma.

  För det fjärde måste vi växla upp arbetet med att vinna stora strategiska exportaffärer. Många andra länder arbetar systematiskt. De arbetar långsiktigt för att stärka företagens konkurrenskraft. Sverige ska inte stå vid sidan om. Vi ska i stället ligga i framkant.

  Herr talman! Det här handlar inte om högt eller höjt tonläge – det handlar om högre ambitionsnivåer. Vi är beredda att samarbeta alla dagar i veckan.

  Handelspolitiken har historiskt varit ett område där Sverige kunnat tala med stark och samlad röst i Europa. Grunden för vår handelspolitik fastställs inom Europeiska unionen i huvudsak. Det är avgörande att EU fortsätter att bedriva en öppen investeringspolitisk agenda gentemot omvärlden.

  Herr talman! Exportfrämjandet är en stor del av en offensiv handelspolitik. Den statliga exportfrämjande insatsen behöver säkras och måste utvecklas, inte minst för fler små och medelstora företag, så att de når ut till nya marknader. I dag är det alltför många företag med goda produkter och tjänster som aldrig får möjlighet att ta steget ut på världsmarknaden.

  Vi behöver också ta ett samlat grepp för att stärka exporten inom life science. Det är ett av Sveriges viktigaste kunskaps- och exportområden. Här finns världsledande forskning, innovativa företag och en stark tradition av samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Men konkurrensen är jättehård. Andra länder investerar kraftfullt, kan vi se. Då får inte Sverige hamna i en position där man lutar sig tillbaka.

  Herr talman! I tider av geopolitisk osäkerhet är det viktigare än någonsin att Sverige står upp för globala samarbeten och frihandel. Vår historia visar att öppenhet har gjort oss mycket starkare, inte på något sätt svagare. Men öppenhet kräver naturligtvis ansvar. Det kräver politisk stabilitet. Det kräver att man förmår samla en majoritet kring avgörande framtidsfrågor. Där tycker jag att det finns brister hos regeringen i dag.

  Det räcker inte att skriva debattartiklar om frihandel, som vi har kunnat se den senaste tiden. Det räcker inte att tala sig varm om exportens betydelse. Man måste också säkerställa att det finns ett brett parlamentariskt långsiktigt stöd för de avtal man säger sig vilja genomföra.

  Sverige behöver ett samlat och handlingskraftigt agerande i en värld där spelreglerna uppenbarligen ändras väldigt snabbt. Vi socialdemokrater står redo att bidra till det arbetet – för de svenska jobben, för de svenska företagen och för svensk konkurrenskraft. Men då måste också regeringen välja väg.

  Herr talman! Sverige ska vara en stark röst för fri, hållbar och rättvis handel, vilket vi menar borde vara det riksdagsbundna målet just för handelspolitiken. Sverige har en lång tradition av att föra en framgångsrik politik där handel, utvecklingssamarbete och ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter såväl som höga klimatambitioner går hand i hand.

  Fru talman! Sverige förtjänar bättre än symbolpolitik och påhittade motsättningar. Sverige förtjänar en handelspolitik som är stabil, offensiv och framtidsinriktad. Det är så vi bygger ett starkare land i en oroligare tid.

  Jag yrkar bifall till reservation 17.

• Fru talman! Under hela mitt anförande försökte jag ge en signal om att vi behöver samarbeta. Det jag vänder mig emot är att regeringen snarare verkar befinna sig mentalt i opposition. Man anklagar socialdemokratin i stället för att söka samarbeta för långsiktig stabilitet i en väldigt orolig tid. Det var egentligen mitt huvudbudskap i mitt anförande.

  Jag noterar att det är debattartikel efter debattartikel. Jessica Rosencrantz och Benjamin Dousa hade senast den 15 februari en attack på socialdemokratin i stället för att ägna sig åt att försöka få stabilitet i det egna regeringsunderlaget – när vi har stora frågor som rör sig på handelsområdet. Jag tänker i huvudsak på avtalet med Indien. Men det finns självfallet också andra områden där vi behöver ha långsiktighet och breda överenskommelser.

  Vi har också krävt en snabbare process för ökad frihandel med fler länder. Vi har också varit de som först presenterat förslaget om tullstöd.

  Som svar på frågan: Kommerskollegium har naturligtvis en viktig roll i sammanhanget. Men vi behöver jobba brett med de här frågorna. Vi behöver försöka söka samsyn.

  Fru talman! När man inleder replikskiftet med att säga att vi går in i valrörelsen när hela mitt anförande i princip går ut på att vi behöver långsiktiga spelregler, en samsyn och en stabilitet i en orolig tid blir jag mycket förvånad.

  (Applåder)

  2026-02-25 19:04:09

  

  Mattias Jonsson

• Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Nu är jag inte EU-parlamentariker, och jag hade faktiskt ingen aning om detta.

  I vår grupp i riksdagen stödjer vi givetvis ett samarbetsavtal och välkomnar och ser fram emot det. Det här var mer än jag visste, faktiskt.

  2026-02-25 18:49:58

  

  Johnny Svedin

• Herr talman! Tack, Mattias Jonsson, för frågan! Det är en arbetsmarknadsfråga ledamoten ställer, men jag ska försöka besvara den i alla fall. Jag tror att jag fick den senaste gången jag stod här framme också.

  Arbetskraftsinvandring är inget vi ser som konstigt eller omöjligt. Det är också något som vi behöver, naturligtvis. Men vi behöver det på rätt sätt, och vi behöver få in rätt typ av arbetskraft i Sverige.

  Jag kommer själv från ett invandrartätt samhälle där man åkte och hämtade arbetskraft med bussar på 1960- och 1970-talen, från Italien, dåvarande Jugoslavien och andra länder, främst Finland. Det har hjälpt svensk industri jättemycket. Det var nödvändigt där och då, och jag tänker väl att ett sådant behov kan uppstå så småningom. Det finns förresten redan nu.

  Men det handlar också om hur man gör det. Den invandring som vi har haft tidigare har gett en hel del bidragsberoende i stället för arbetskraft. Det är detta som är skillnaden och det problem som man måste fundera skarpt på hur man ska lösa. Det är ju inte mer bidragstagare vi vill ha, utan vi vill ha arbetsför arbetskraft till Sverige.

  2026-02-25 18:51:42

  

  Johnny Svedin

• Fru talman! Tack, ledamoten Mattias Jonsson, för svaret!

  Det behöver man inte bli så förvånad över. Det blir så när man själv polemiserar och alltid ställer sig en bit ifrån det som händer. Det som har skrivits i debattartiklar är väl just att vi behöver hålla ihop och vara ett land som talar med en röst utåt. Det är här som ni hela tiden söker en konfliktyta. Det gör ni i varenda fråga. Ni ställer er vid sidan av men pratar ändå om en gemenskap. Det är väl inte riktigt den retorik som Sverige behöver i den värld som vi ska navigera i.

  Det är bra att Kommerskollegium ändå har ett förtroende från Socialdemokraterna, eftersom det är en utsedd myndighet. Det är bra att ha en sammanhållen organisation och en myndighet som kan ta till vara intressen och samla in frågor och de orosmoment som finns. De kan hantera dem och hjälpa företagen, oavsett storlek, att komma framåt bland regler och annat i världen som de har att navigera i.

  Mattias Jonsson! Socialdemokraterna skulle kanske försöka närma sig regeringen och hålla en linje. Hur ser du på det?

  2026-02-25 19:05:56

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Jag hade tänkt ställa en kort fråga, men jag blev lite nyfiken. Du pratar om en bred uppgörelse, att man ska göra saker tillsammans och så där. Min fråga har därför inte med handelspolitik att göra – eller det har den också, eftersom du nämner symbolpolitik och att säga en sak här och göra någonting annat. Ni är ju inte intresserade av en uppgörelse med det näst största partiet i Sverige, vilket är konstigt med tanke på att ni säger att ni vill samarbeta.

  Handelspolitiken är, precis som ledamoten själv sa, väldigt viktig och väldigt avgörande för Sveriges väl. Vilka förenklingar vill ni göra så att små exportörer klarar kraven? EU har ju ställt en himla massa krav på exportföretag om exempelvis mänskliga rättigheter och miljömässiga krav på produkter och så där. Hur tänker ni kring det? Accepterar ni att det i praktiken bara är stora företag som klarar av det här?

  2026-02-25 19:09:38

  

  Johnny Svedin

• Fru talman! Tack, Johnny Svedin, för frågan! Det är helt korrekt uppfattat att vi med tydlighet ger uttryck för att vi är beredda att samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna i någon typ av regeringskonstellation. Det har att göra med att vi har olika grundsyn. Vi har olika människosyn, och våra ideologier är så pass åtskilda att vi inte ser möjligheten eller kan tänka oss att ha den typen av samarbeten.

  Som jag också sa i mitt anförande är det otroligt viktigt att små och medelstora företag kommer ut på världsmarknaden. Många företag i dag får inte den möjligheten, och därför måste vi se till att stötta dem. I mitt anförande sa jag också att vi behöver ett aktiverat Team Sweden och en uppdaterad analys av Sveriges ekonomiska säkerhet och sårbarhet. Vi har också flera olika myndigheter och organisationer som behöver aktiveras på ett mer effektivt sätt. I en svår tid som den här med tullar och osäkerhet i omvärlden ska vi inte bara satsa på stora företag, utan även små och medelstora företag måste få den möjligheten.

  Det handlar om svenska jobb och svenska företag. Då kan vi inte bara blicka mot de stora företagen. Om det är så det har uppfattats är det helt fel – det här är en ansats för en bredd.

  2026-02-25 19:11:05

  

  Mattias Jonsson

• Fru talman! Jag redogjorde i mitt anförande för fyra områden där vi vill växla upp och förstärka så att både små, medelstora och stora företag får möjlighet att komma ut på marknaden utanför Sveriges gränser.

  Vi behöver öka möjligheten till export. Vi behöver också stärka och skapa mer stabilitet kring svenska företag som i dag upplever en stor osäkerhet. Det handlar om ett tullstöd så att man vet hur man ska navigera i den osäkerhet som är. Det finns en rad saker som vi kan göra på hemmaplan.

  Fru talman! I det tidigare replikskiftet med Johnny Svedin påtalade jag med stor oro att man slirar på svaren kring om man ska stötta ett avtal med Indien till ett värde av 44 miljarder. De signaler jag får från Sverigedemokraterna i Europaparlamentet gör mig starkt orolig. Ett sådant avtal skulle kunna skapa väldigt stora möjligheter inte bara för stora företag utan även för små och medelstora företag. Den typen av satsningar på bredden är otroligt viktigt. Det handlar inte om att växla ned utan om att växla upp. Vi ska ha långsiktiga spelregler, gärna över blockgränserna.

  2026-02-25 19:14:04

  

  Mattias Jonsson

• Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret, även om jag egentligen inte hörde något konkret svar från ledamotens sida.

  Att stötta de små företagen är lätt att säga, men hur gör man det konkret? Du nämner Team Sweden, och för den delen Business Sweden, vilket är bra. På det området har regeringen gjort satsningar, och det stöder vi helt och hållet. Det är fantastiskt bra, för det är lite vårt ansikte utåt.

  Nu jobbar EU intensivt med bland annat omnibuspaket och det ena och det andra för att underlätta framför allt för små och medelstora företag att kunna ut på exportmarknaden. Är det inte i princip det som ledamoten står här och säger? De jobbar redan med detta. När du stod här och tog replik på mig sa du att vi inte kan påverka så mycket, för det är mest EU som har den stora rätten till våra handelsfrågor, och det stämmer ju.

  Vad vill ni socialdemokrater göra konkret? Det är min fråga.

  2026-02-25 19:12:41

  

  Johnny Svedin

• Fru talman! Vi lever nu i en tid när handelspolitik har gått från att vara ett tekniskt politikområde till att vara en central del av både säkerhetspolitiken och den ekonomiska politiken. Internationell handel handlar i hög grad inte längre om ekonomiska regler och strukturer för handel så som vi vill ha det.

  Krig i vårt närområde, ökade geopolitiska spänningar och störningar i globala leveranskedjor påverkar svenska företag varje dag. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för fyra år sedan, en ökande rivalitet mellan världens största ekonomier och en tydlig global trend mot protektionism har förändrat spelplanen. Handel används allt oftare som ett strategiskt verktyg. Nya beroenden byggs och gamla bryts. Vi ser hur tullar och stora industristöd växer fram, inte minst från den amerikanska administrationen i USA.

  När stora ekonomier agerar förändras konkurrensvillkoren snabbt. Det riskerar att leda till motåtgärder, ökade handelshinder och en mer fragmenterad världshandel. Detta har vi också sett flertaliga prov på under det senaste året när vi befunnit oss i ett tullandskap som ändrats på ett nyckfullt sätt.

  EU ska använda sina handelsinstrument när det behövs men alltid med målet att värna en öppen världshandel. Sverige driver på i arbetet för att konkurrensen inte ska snedvridas, samtidigt som vi värnar öppen handel och undviker eskalerande tullkonflikter genom att agera konstruktivt i Europeiska unionen och stödja Världshandelsorganisationen. Så säkerställer vi bra villkor för svenska företag. Att vara stark handlar inte alltid om att ropa högst utan om att få resultat där besluten fattas.

  Fru talman! För ett exportberoende land som Sverige är svaret tydligt: Vi är och ska fortsätta att vara pådrivande för frihandel, konkurrenskraft och öppna marknader. Mer än hälften av vår bnp är kopplad till export. Det handlar om hundratusentals svenska jobb i industrin, tjänstesektorn, techbranschen och småföretag runt om i landet, för att nämna några.

  Det är inte svårt att konstatera att en stängd värld ger förlorare. Det ska understrykas att vårt land valt frihandel utifrån att vi har en stark ekonomi, konkurrenskraftiga företag och förmåga att hantera risker. Med andra ord har Sverige gjort ett strategiskt val.

  Handelspolitik börjar här hemma. Därför har regeringen den 1 december 2023 tagit fram en strategi för handel och investeringar. Den stärker svensk konkurrenskraft i en osäker värld. Strategin bygger på ett tvärsektoriellt arbete, där handel kopplas samman med innovation, klimat, digitalisering och industripolitik eftersom handel i dag genomsyrar hela ekonomin.

  Samtidigt har regeringen inrättat ett regelråd för att stärka arbetet med regelförenkling utifrån att minska företagens administrativa bördor. Ett implementeringsråd har också inrättats för att motverka överimplementering av EU-lagstiftning så att svenska företag inte får sämre villkor än sina europeiska konkurrenter.

  Det handlar ytterst om konkurrenskraft och om regelbaserade villkor. Sverige står tydligt upp för fri, hållbar och regelbaserad handel. Europeiska unionen och de muskler vi har tillsammans spelar en avgörande roll. Sverige är en stark handelsnation, men vi är också beroende av EU:s gemensamma tyngd. Genom EU får vi muskler att förhandla med världens största ekonomier. Därför driver Sverige på för fler frihandelsavtal.

  EU förhandlar med flera viktiga ekonomier, bland annat Indien, Indonesien och Australien. Arbetet fortsätter också om avtalet med Mercosur, vilket är strategiskt viktigt både för att öppna nya marknader och för att minska sårbarheter i globala värdekedjor.

  I en mer osäker värld behöver Sverige lägga äggen i flera korgar. Samtidigt är det multilaterala handelssystemet viktigare än på länge. Sverige arbetar aktivt för att stärka världshandelsorganisationen WTO, inte minst för att få ett fungerande tvistlösningssystem på plats igen.

  Handel ska avgöras genom regler, inte genom maktpolitik eller eskalerande tullkonflikter. Detta är avgörande för svenska företag, som är beroende av stabila och förutsägbara villkor. Men handelspolitik handlar inte bara om stora globala avtal, utan den handlar också om att företag faktiskt ska kunna använda möjligheterna. Här hemma spelar Kommerskollegium en viktig roll som den myndighet som har ett särskilt stort ansvar för att hjälpa företag att förstå regelverk och navigera internationella marknader.

  Parallellt arbetar regeringen med initiativet Made with Sweden, som stärker svenska varumärken, innovation och exportmöjligheter på globala marknader. Tillsammans med Team Sweden – där ambassader, myndigheter och näringsliv samverkar – öppnar detta dörrar för svenska företag och hjälper dem att konkurrera på nya marknader.

  Fru talman! Sverige ska vara en stark röst för öppen handel i en tid när världen blir mer sluten. Vi arbetar för att stärka konkurrenskraften genom bättre regelverk. Vi arbetar med att påverka i EU och i globala organisationer för att skapa goda villkor. Och vi arbetar med att bygga bredare handelsrelationer för att minska sårbarheten i en osäker omvärld. Det är så vi stärker svenska företag, svenska jobb och Sveriges roll som global handelsnation.

  Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Svenneling för frågan.

  Det är inte så att Moderaterna, regeringen eller Sverige är emot USA. Det är administrationen och Trump som agerar, inte USA som land. Många företag har affärer med USA. Det framgick i ett annat replikskifte att det är viktigt att arbeta för att affärerna också ska fungera. Därför vill man ha handelsavtal.

  Vi arbetar hela tiden för att få på plats frihandelsavtal med länder. Vi tror att handel är en väg framåt också för att skapa kontakter och gemenskap och utveckla utbyten som leder till positiva saker.

  I det läget får man balansera vad som händer och vilka verktyg som ska användas som kan påverka någon som man uppfattar går i fel riktning och hela tiden driver på mot tullar. Samtidigt vill man förändra världen så att man kommer tillbaka till en ordning med en fungerande regelbaserad handel. Det är svaret.

  2026-02-25 19:23:52

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Avtalet undertecknas med Trumpadministrationen. Det är inte någon annan än Trump som man har förhandlat avtalet med. Trump bryter mot överenskommelsen gång på gång; nu senast häromdagen. Moderaterna och EPP-gruppen uttalar att man ändå vill gå vidare med ratificeringen av avtalet. Jag förstår inte logiken.

  För mig är slutsatsen att vi måste minska beroendet av USA för att garantera de värdekedjor som finns och en stabil efterfrågan. Vi behöver hitta nya globala produktions- och handelsmönster, och vi ska göra oss mindre beroende av USA. Vi har varit kritiska mot handelsavtalen eftersom de skadar europeisk industri och vårt jordbruk, och det leder till ett ökat beroende av USA.

  I avtalet konstateras bland annat att Europeiska unionen har för avsikt att avskaffa alla tullar mot industrivaror från USA. Samtidigt ger man förmåner till USA på ett brett spektrum av varor, från nötter till fläskkött och bisonkött. För USA är det generellt 15 procent på alla EU-produkter när det är i princip noll för USA. Det kan skada vår jordbrukssektor och vår förmåga till självförsörjning.

  En del av uppgörelsen är att Europa ska köpa amerikansk fossil energi för 750 miljarder dollar över tre år. Man måste ändå kunna ifrågasätta realismen i detta. Det här står helt uppenbart i strid med våra klimatmål, och det ökar vårt beroende. Det kräver betydande investeringar för att fyrdubbla energiimporten från USA, i ett läge där vi behöver minska vårt beroende av fossil energi och av USA.

  I avtalet står det också att vi ska köpa mer militär utrustning och försvarsmateriel, i en tid då vi behöver stärka vår egen säkerhet och minska vårt militära beroende av USA. Då vill Moderaterna bygga in detta i handelsavtalet.

  Fru talman! Jag förstår inte motiven.

  2026-02-25 19:25:10

  

  Håkan Svenneling

• Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

  Det ena förtar inte det andra när vi talar om frihandel. Vi kan både driva frihandelsavtal med ett land och göra avtalet framåtskridande för att komma till ett annat läge än det vi befinner oss i i dag. Avtalen har tjänat oss väl, och det tror vi att de ska göra även i fortsättningen.

  Jag ser inte USA som en fiende. Tvärtom! Vi har omfattande handel med Amerika. Håkan Svenneling anser att vi borde söka oss någon annanstans. Det gör regeringen genom att lägga äggen i flera korgar. Regeringen driver på för att skapa relationer med andra länder och bygga handelsavtal. Samtidigt byggs handelsavtal med EU för att komma framåt. Det ena förtar inte det andra.

  Om Sverige ska vara ett litet öppet land där vi tror på handel måste vi tillåta andra att skicka sina varor hit. Vi kan inte begära att vi ska skicka våra varor ut i världen och att alla ska tycka att det är fantastiskt utan att de får något tillbaka. Frihandel är viktigt.

  Även om det inte hjälper i sak har EU har tullar mot USA. Det är inte så att de enbart finns på en sida. Vi ska ha det med oss när vi tittar på frågan.

  2026-02-25 19:27:15

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Precis som ledamoten konstaterade har handelspolitikens strategiska betydelse ökat den senaste tiden. Moderaterna har de senaste veckorna äntligen kommit till slutsatsen att Donald Trump inte är Sveriges bästa vän och att hans politik skadar våra relationer. Vägen till den punkten har varit ganska lång och krokig, men till slut har ni äntligen kommit fram. Även om det inte alltid är de starkaste och kraftfullaste uttrycken som ni tar fram ur verktygslådan markeras det nu ändå mot Trumps politik.

  Efter Trumps tillträde har han vid upprepade tillfällen hotat Europa med tullar. För att motverka detta skickades EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Skottland och Trumps golfbana i samband med en semester som Trump hade där. Efter mötet hade Ursula von der Leyen med sig en servettskiss där USA fick vad man ville och EU i praktiken inte fick någonting. Många politiker både till vänster och till höger har kritiserat denna överenskommelse.

  Men när Trump ännu en gång hotade Grönland och Danmark fick Grönland och Danmark stöd av andra länder, inklusive Sverige, och det blev stopp i processen för att ratificera handelsavtalet mellan EU och USA. Ändå tog det inte lång tid efter detta förrän Moderaterna började drömma om en ratificering av avtalet så fort tullchocken och det akuta militära hotet mot Grönland var borta. Då ville Moderaterna på nytt ha ett handelsavtal med USA.

  Men bedrövelsen tog inte slut där. Nu när INTA-utskottet i Europaparlamentet skulle titta på frågan i veckan fick Trump feeling igen och ville införa nya tullar, nu på 15 procent, mot Europa. Han har inte följt handelsavtalet en enda gång. I går kom nyheten att man på nytt stoppar ratificeringen.

  Fru talman! Varför i hela världen vill Moderaterna ha detta dåliga handelsavtal med USA så snabbt som möjligt?

  2026-02-25 19:21:39

  

  Håkan Svenneling

• Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för anförandet!

  Jag har två frågor till Moderaterna och Ann-Charlotte, fru talman. Jag hör regeringen och finansministern uttrycka att vi har en Trumpsäkrad ekonomi. Samtidigt sägs det att det är tomt i våra lador, och vi har en arbetslöshet på 9 procent och en ungdomsarbetslöshet på ungefär 25 procent. Under mandatperioden har vi också sett stora volymer av varsel och konkurser. Vi får väl gå tillbaka decennier för att hitta motsvarande siffror.

  Min fråga till Ann-Charlotte Hammar Johnsson är: Vad betyder Trumpsäkrad ekonomi?

  Det finns samtidigt en snedvriden konkurrens från Kina när det gäller stålet, vilket har drabbat 90 000 jobb mellan 2008 och 2023. Vilka åtgärder anser ledamoten att man behöver vidta för att komma till rätta med den snedvridna konkurrensen?

  2026-02-25 19:28:59

  

  Mattias Jonsson

• Fru talman! Jag vet inte om ledamoten Jonsson lyssnade på debatten tidigare i dag i andra kommittéer och utskott. Där kom man utanför den egna debatten om handeln. Det gör vi kanske här nu också. Det är därför jag lyfter upp det.

  Man ska komma ihåg var vi kommer från, när det gäller den fråga som Mattias Jonsson nu lyfter upp. År 2022 var inflationen väldigt hög. Vi har alltså tagit oss från en plats där vi hade höga bränslepriser, enormt höga elpriser och så vidare. Det har det arbetats med längs vägen.

  Retoriken som Socialdemokraterna använder om att det är tomt i ladorna är inte vår retorik. Det är er retorik, Mattias Jonsson. Det är det jag menar med valrörelse.

  Vi har valt att använda ett reformutrymme för att göra reformer. Det är på den vägen vi rör oss. Vi har gjort historiska investeringar i infrastrukturen, inte minst i upprustning och reparationsskulden som ligger långt tillbaka. Vi har gjort stora satsningar på forskningspropositionen, rustat upp försvaret och sänkt skatter, så att det blir mer kvar i plånboken brett, även om Socialdemokraterna påstår något annat.

  I en globalt osäker tid har vi stärkt svensk ekonomi. Vi har brutit lågkonjunkturen. Vi kom från en plats långt ned och är nu på en plats högt upp. Man påstår att vi har hög arbetslöshet. Ja, det har vi i jämförelsetalen i Europa. Men tittar vi på vårt eget land och plockar bort de personer som inte är arbetslösa enligt vår egen statistik, det vill säga ungdomar som är i arbetsför ålder men som kanske går på universitetet och jobbar på somrarna och har andra jobb och så vidare, ser vi att den sjunker märkbart. Jag tycker att det är viktigt att ta med den aspekten, eftersom det påverkar hur vi ska hantera de frågorna här hemma.

  2026-02-25 19:30:42

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! När det gäller socialdemokraten Mattias Jonssons uttryck om Trumpsäkrad ekonomi skulle jag säga att det handlar om att kunna hantera tullar. De är hanterbara, även om det är något vi inte önskar. I botten av detta ligger att vi vill ha frihandel och hela tiden arbetar för att kunna ha öppna ekonomier. Det tjänar vårt land väl.

  Att det finns stor påverkan från andra håll i världen leder till exempel till att företag som har varit i Kina får problem med var de hör hemma och om de ska betala inom EU eller mot länder som Kina. Man arbetar för att hitta lösningar på det. Man kanske pratar med näringslivet, som svarar: Det här kan vi klara, och det här klarar vi inte.

  Mattias Jonsson målar upp en mörk bild av att allting är fel, att man inte kan göra så här och att något borde ha gjorts för länge sedan. Det är spännande. Om saker och ting och mycket som man tycker inte stämmer nu hände för tio år sedan, varför gjorde inte den socialdemokratiska regeringen någonting då? Det skulle jag vilja veta, men eftersom detta var slutrepliken får jag inte svar på det.

  2026-02-25 19:34:30

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Min tolkning är att Trumpsäkrad ekonomi innebär skattesänkningar, reformer och lånat reformutrymme.

  Jag hörde inget svar om Kina och de dumpade priserna på stål. 90 000 jobb och 25 procent av arbetskraften i stålindustrin har försvunnit. Ståltillverkningen i Vikmanshyttan, som har funnits i 500 år, har slagit igen.

  Det har inte funnits någon skyddsmekanism mot det billiga kinesiska stålet. Men nu har det fattats ett beslut på EU-nivå för att hantera överimporten. Det är en tullkvot på 18 miljoner ton. Den är viktig och något som stålindustrin har krävt i över tio år. Äntligen har den kommit på plats.

  Jag noterar dock att Moderaterna i berört utskott i Europaparlamentet röstade nej till den här tullkvoten, som säkrar jobb i Sverige och Europa, för att hantera de dumpade priserna från det kinesiska stålet.

  Min fråga blir fortsatt: Vad vill Moderaterna? Och varför röstade Moderaterna nej till tullkvoten för att hantera den snedvridna konkurrensen?

  2026-02-25 19:32:45

  

  Mattias Jonsson

• Fru talman! Vi debatterar nu näringsutskottets betänkande om handelspolitik. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

  Den oroliga omvärlden gör handelspolitiken än mer avgörande. Internationell handel är en förutsättning för Sveriges globala konkurrenskraft, välstånd och jobbskapande, liksom för hållbar tillväxt och klimatnytta. Den har också stor säkerhetspolitisk betydelse.

  Målet för Sveriges handelspolitik är fri, hållbar och regelbaserad internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Detta är ansvarstagande i en tid då handelspolitiken är mer komplex och säkerhetspolitiskt laddad än på mycket länge.

  Fru talman! Världen har förändrats snabbt. USA har under de senaste åren drivit en mer protektionistisk linje med nya tullar och omförhandlade handelsarrangemang. Kina fortsätter att kombinera ekonomisk styrka med statligt styrd industripolitik, omfattande subventioner och strategiska investeringar i kritiska sektorer världen över. Handel används i dag inte bara för att skapa välstånd utan också som ett maktmedel. Ekonomiska beroenden kan bli politiska påtryckningar. Globala värdekedjor ifrågasätts, och fragmenteringen av världshandeln är en reell risk.

  För ett litet, exportberoende land som Sverige är detta inte en teoretisk diskussion, fru talman. Vår välfärd bygger på öppenhet. Våra företag är djupt integrerade i internationella värdekedjor. Våra jobb och vår skattekraft är beroende av att varor, tjänster och investeringar kan röra sig över gränser. I en sådan verklighet är en fri, hållbar och regelbaserad handel inte en ideologisk preferens utan en nödvändighet.

  Trots en orolig omvärld där världsekonomin har påverkats av den amerikanska administrationens tullpolitik och av geopolitiska spänningar har utvecklingen varit relativt stark, fru talman, med god motståndskraft i både världshandel och global industriproduktion. Sverige har fokus på att vara EU:s tydligaste röst för en offensiv frihandelsagenda med prioritet på att sluta frihandelsavtal. Sådana avtal stärker motståndskraften i globala värdekedjor och skapar nya möjligheter för svenska företag och konsumenter. Världshandelsorganisationen, WTO, är en grundläggande förutsättning för en global och regelbaserad handel och för motverkande av fragmentering.

  Fru talman! Det multilaterala handelssystemet är under press. Tvistlösningssystemet inom WTO fungerar inte fullt ut, och förtroendet för de gemensamma spelreglerna har försvagats. Men den här regeringen driver på för att WTO ska moderniseras och återfå ett fungerande tvistlösningssystem. Det är helt centralt för svenska företag som är beroende av förutsägbara villkor och rättssäkerhet inom handeln. Det är därför avgörande att reformarbetet för Sveriges handelspolitik fortsätter. När stora ekonomier agerar ensidigt ökar behovet av gemensamma regler. När systemet knakar måste vi stärka det, inte överge det.

  Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges handelspolitik inte är endast nationell. Den formas i avgörande delar genom Europeiska unionen. Det är inte en begränsning utan en styrka. Ensamt är Sverige en liten aktör i en omvärld dominerad av USA och Kina. Som del av EU är vi en del av en av världens största ekonomier, med betydande förhandlingskraft och möjlighet att sätta standarder globalt.

  Fru talman! Sveriges utrikeshandelsstrategi anger ramarna för styrning av relevanta myndigheter och främjandeaktörer på området. Sveriges utlandsmyndigheter och Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden, och dess utlandskontor, vårt Team Sweden, spelar en viktig roll i reformarbetet. Även företagens förmåga till innovation, utveckling och försäljning är avgörande.

  Strategin har mål som nu gäller för Sverige, fru talman. Det viktigt att ansvaret tydliggörs för genomförandet och uppföljningen av strategiarbetet och samarbetet mellan regeringen, myndigheter och berörda aktörer.

  Det sker nu en årlig återkoppling om vilka effekter och mervärde de olika insatserna har. Även återkoppling från näringslivet bidrar till att säkerställa kontinuerligt lärande för alla aktörer inom Team Sweden och kommer att ligga till grund för att justera genomförandet av insatserna för största möjliga effekt.

  Fru talman! Handel och säkerhet hänger i dag tätt samman. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat hur sårbarheter kan utnyttjas och hur ekonomiska relationer kan bli en del av en större konflikt.

  Att stärka Ukrainas ekonomi genom handel, investeringar och närmare integration med EU:s inre marknad är inte bara ett ekonomiskt projekt utan en del av Europas samlade motståndskraft. Relationen till Ukraina är en prioritering, och konkreta åtgärder har redan vidtagits för att underlätta handel och investeringar.

  Samtidigt måste Europa minska ensidiga beroenden. I en värld där stormaktsrivaliteter präglar ekonomin är det avgörande att utveckla diversifiering av leverantörskedjor, nya handelsavtal med likasinnade demokratier och stärkt samarbete om kritiska råvaror och teknik. Det handlar inte om att isolera sig, utan om att stå starkare och mer självständigt.

  Gällande EU:s inre marknad ska EU:s långsiktiga konkurrenskraft stärkas och den inre marknaden fördjupas. EU gör nu ett förnyat politiskt åtagande med en långsiktig vision för den inre marknaden som en stark och uthållig motor för jobb, företagande och hållbar tillväxt de kommande tio åren.

  Gemensamma regler på den inre marknaden ska respekteras. Regler ska förenklas i snabbare takt, och administrativa kostnader ska minska både inom Sverige och på EU-nivå.

  Tjänstehandeln, fru talman, behöver särskild prioritet, eftersom integrationen på tjänsteområdet går långsamt trots att tjänstesektorn står för 70 procent av EU:s produktion.

  Till sist, fru talman, vill jag lyfta fram Sveriges insats och EU:s arbete inom e-handel. Den kraftiga ökningen av varor som köps online och importeras direkt till konsumenter i EU har skapat betydande utmaningar. Det finns risker för konsumenters hälsa och säkerhet, ökade miljö- och klimateffekter samt snedvriden konkurrens för företag som följer lagen.

  Särskilt tydlig är utvecklingen av lågvärdesförsändelser upp till 150 euro, där volymerna har ökat kraftigt från tredjeländer. Denna massimport av små paket, ofta köpta via globala e-handelsplattformar, innebär att enorma mängder varor passerar genom EU:s gränser utan att myndigheterna har realistiska möjligheter att kontrollera kvalitet, säkerhet eller regelefterlevnad i varje enskilt fall.

  Resultatet är att tull- och marknadskontrollmyndigheternas kapacitet pressas till bristningsgränsen, vilket i sin tur ökar risken för att farliga, otillåtna eller falskt deklarerade produkter når EU:s konsumenter.

  Med EU:s nya verktygslåda för säker och hållbar e-handel skärps arbetet för att säkerställa att produkter som säljs online faktiskt uppfyller EU:s krav.

  Sverige driver aktivt på för att stärka efterlevnaden, modernisera kontrollsystem och säkerställa en mer rättvis konkurrens mellan laglydiga EU-företag och aktörer utanför unionen. Sveriges seriösa företag ska inte missgynnas, och konsumenter ska känna sig trygga även på en snabbt växande digital marknad.

  Fru talman! Sverige ska fortsatt vara en stark röst inom EU för en fri, hållbar och regelbaserad handel. När andra reser murar ska vi stå upp för öppna marknader. När osäkerheten ökar ska vi försvara de regler som skapar stabilitet. När stormakterna tävlar om dominans ska Sverige, tillsammans med Europa, vara en kraft för samarbete, förutsägbarhet och långsiktig ekonomisk styrka.

  Det är den linje Kristdemokraterna står bakom. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

• Fru talman! Tull, tull och tull! Det är 10 procent i tull, 15 procent i tull, 40 procent i tull, 75 procent i tull och 130 procent i tull. Tull, tull och tull! Hela handelspolitiken i världen handlar om tull.

  Låt oss ta det lite med ro. Låt oss ta vår åra, lägga den i vår årtull och ro ut på ett annat vatten. Låt oss sätta oss i Harpsundsekan och blicka ut mot nya möjligheter och mot nya vatten.

  Sverige är en fantastisk nation. Vi är en liten, exportberoende ekonomi. Vi har ett oproportionerligt stort antal globala företag. Tänk efter en sekund. Ni kan säkert när ni sitter här räkna upp 20, 30 globalt aktiva företag bara rätt ur huvudet. Det är helt fantastiskt vilket land vi är.

  Vad är det egentligen som har lett till att vi har kommit att bli det här stora exportsuccélandet Sverige uppe i nord? Vi har en liten hemmamarknad med få invånare. En global expansion har helt enkelt varit nödvändig för svenska företag.

  Vi har sedan lång tid tillbaka en stark exporttradition, till exempel Ostindiska kompaniet. Vi har en stark ingenjörstradition. Vi har en hög utbildningsnivå som är tämligen jämnt distribuerad. Vi har en digital mognad, ett väl utbyggt välfärdssamhälle och ett stabilt samhällssystem där vi har ett högt förtroende för våra institutioner.

  Det som emellertid nu med regeringens kraftigt förändrade migrationspolitik skapar djup oro hos mig, i akademin och i näringslivet är vad som sker med kompetensutvisningar och tonårsutvisningar. Från sommaren ska det vara ett lönekrav på 33 390 kronor i månaden för att få vara kvar i Sverige. Vad händer då med svenskt näringsliv? Vad händer med svensk offentlig sektor? Vad gör det med Sverigebilden?

  Senast i dag kunde vi läsa en artikel i Aftonbladet av Jonas F Ludvigsson från Karolinska institutet om vad en intern enkätundersökning har gett för resultat. Han hade ställt ett antal frågor om Sverigebilden och hur man ser på den förda politiken till alla forskare med en bakgrund utanför EU/EES.

  Ett svar som verkligen sticker ut var att 96 procent svarade att Sveriges tuffare migrationspolitik minskar vår förmåga att attrahera internationella toppforskare. Det är ganska allvarligt.

  Han avslutar artikeln med att säga att det är ett akademiskt självmål. Jag vill gärna addera att det är ett näringspolitiskt självmål, ett handelspolitiskt självmål och till och med ett självmål för svensk tillväxt.

  Handel driver välstånd. Tro mig, jag är född och uppvuxen i Borås. Det är knallarnas och gårdfarihandlarnas stad. Ofta kom det hem till min familj någon man med bakluckan fylld med textilier som han ville mångla, en modern knalle.

  Jag minns särskilt en gång när en man med armen fylld av badrockar kom in i hallen. Vi hade kanske inget behov, men vi köpte två badrockar, en till mig och en till min bror. Jag fick en blåvit, vilket så här i efterhand känns mycket märkligt, eftersom Borås är Elfsborgs stad. Det skulle naturligtvis ha varit en gulsvart badrock.

  Hur som helst fick jag tidigt lära mig om handels betydelse. Jag fick lära mig att små marknader får sämre välstånd än stora, och att protektionism och planekonomi på sätt och vis är samma andas barn. Där är frihet, uppfinningsrikedom, konkurrens och entreprenörskap inte grunden. Båda systemen leder till stagnation och ineffektivitet.

  Världshandel leder också till fred. När vi förstår varandra, kan diskutera handelsrelationer och hur vi vill ha det och förstår varandras kulturella skillnader och så vidare ökar också förståelsen och respekten för varandra. Handel driver fram fred.

  Samtidigt befinner vi oss nu tyvärr, fru talman, i ett geopolitiskt läge som alla är fullt medvetna om. Vi har ett USA med en helt annan politisk agenda än man har haft historiskt, med tull, tull och tull. Vi har ett Kina som är väldigt orienterat runt sin egen framgång och ett Ryssland som har sin intressesfär.

  När det gäller Sverige, som den lilla, exportberoende ekonomin, skulle jag vilja säga att den enda möjligheten för vår del att rida ut denna geopolitiska orostid är att gå samman mycket mer intimt i Europeiska unionen.

  I EU är vi betydligt fler invånare än i USA. Vi har en stark historia. Vi har fyra friheter som vi kan bygga vidare på: fri rörlighet för varor, fri rörlighet för tjänster, fri rörlighet för kapital och fri rörlighet för personer.

  Om vi dessutom kan addera ett större självförtroende när det gäller Europas förmåga att ta en ledande roll i den geopolitiska oron är det den möjlighet vi har och den väg vi kan gå. Där finns också ett egenintresse för Sverige, eftersom 75 procent av vår export går till EU.

  Centerpartiet tycker att vi ska fördjupa den inre marknaden. Vi vill fortsätta att riva hinder på den inre marknaden, särskilt för tjänster och digitala produkter för att göra det lika lätt att handla med dem över gränserna som med fysiska varor. Vi vill driva på för fler handelsavtal. Vi har tidigare nämnt Mercosurområdet, Sydamerika, Indien, Thailand och Australien. Den vägen bör vi gå i EU för att se vad som finns på nya vatten.

  Det finns anledning att stärka EU som en global aktör, och det finns möjlighet för Sverige att ta en ledande roll i EU för att även stärka den transatlantiska ekonomiska relationen med USA.

  Samtidigt som vi ropar efter frihandelsmöjligheter måste vi se den geopolitiska realiteten. Det finns anledning för oss att skydda strategiska intressen. En förändrad säkerhetspolitisk situation påverkar även handelspolitiken.

  Samtidigt som frihandel och öppenhet är viktiga utgångspunkter behöver hänsyn tas till skyddet av Sveriges säkerhetsintressen. Denna typ av avvägningar måste göras i större utsträckning än tidigare. En rad åtgärder kan därför behöva vidtas från Sveriges sida. Ett exempel som vi driver är en översyn av granskningssystemet för utländska direktinvesteringar. Vår uppfattning är att det nuvarande systemet inte lever upp till nya nödvändiga krav och därför bör ses över.

  Slutligen, fru talman, ska jag säga några ord om grön omställning, som är – eller åtminstone har varit men förmodligen fortfarande är – en svensk paradgren. Jämte den geopolitiska oron ser vi att det är två saker som påverkar företagen i oerhört hög grad. Det handlar om klimathotet, och det handlar om den inkommande AI-utvecklingen.

  När det gäller grön omställning ligger Sveriges företag i framkant. Att vi hade modet att 1992 införa en koldioxidskatt har drivit fram en proaktivitet hos svensk industri och svenskt näringsliv. Vi ser att det finns många anledningar att fortsätta en inslagen väg med stabila, långsiktiga klimatmål för Sverige.

  Det kanske inte i första hand handlar om att den lilla utsläppsminskning vi kan åstadkomma i Sverige får en global betydelse, utan det handlar om att våra företag ska kunna exportera och tjäna de stora pengarna i morgon. Det handlar om att vi med den teknologi vi sprider över världen också får ned utsläppen i världen riktigt substantiellt.

  För att åstadkomma ett exportfrämjande som gynnar både det svenska näringslivet och den gröna omställningen anser vi i Centerpartiet att regeringen bör ta fram ett mål om export av miljövänlig teknik.

  Fru talman! Vi väljer att yrka bifall till reservation 3.

• Fru talman! För mitt parti Liberalerna och för den här regeringen är det av yttersta vikt att stå upp för just den regelbaserade och öppna handeln. Vi har den senaste tiden sett skräckexempel på vad som händer när man frångår spelreglerna internationellt.

  Just för att stärka tillväxten och motståndskraften i vår ekonomi behöver vi mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden. Den svenska handelspolitiken syftar just till att främja svenska ekonomiska intressen och bilden av Sverige utomlands. Det handlar om att kunna underlätta export och utländska investeringar till Sverige och att fortsätta det handelsutbyte med andra länder som vi har gjort så väldigt framgångsrikt, som har nämnts här tidigare.

  Frihandel och marknadsekonomi är helt centralt för att lyfta människor ur fattigdom, för att klara den gröna omställningen och för att finansiera vår gemensamma välfärd. Inom den internationella handelspolitiken måste Sverige därför vara en fortsatt tydlig röst för frihandel när våra tidigare vänner börjar darra på manschetten i det avseendet.

  Vi har i dag i kammaren vid ett flertal tillfällen diskuterat EU:s handelsavtal. Jag ska inte orda mer om det, men det är tydligt att vi i Europa behöver bryta det beroende vi har haft av både Kina och Ryssland. Samtidigt ska vi klara av att stå upp för ett öppet EU som slår vakt om global frihandel och som fortsätter att driva på för den regelbaserade internationella handelsordningen. Detta ska naturligtvis göras även i tider av global oro, kanske i synnerhet då.

  Det är genom handel som Sveriges och även Europas välstånd och trygghet växer. Jag är partisk, men jag tycker att den här regeringen har kraftsamlat för att öka den globala konkurrenskraften och utrikeshandeln och för att förbättra möjligheterna för svenska företag.

  I den utrikeshandelsstrategi som har nämnts här tidigare, Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft, har man tagit ett helhetsgrepp från svenska myndigheters och den svenska regeringens sida för att kunna skapa de möjligheter som svenska företag ska agera på för att de inte bara ska kunna befinna sig på utan också kunna utvecklas på en global marknad.

  Det är ett uttalat mål att Sveriges position i världen ska stärkas. Vi har tidigare nämnt några av de insatser som gjorts inom ramen för detta. Jag kan också nämna den tulljour som man har varit nödgad att införa och att vi har kunnat erbjuda praktisk vägledning för handelsfrågor. Det senare är viktigt inte minst i ljuset av de stora förändringar som vi har sett på handelsområdet. De förändrade tullsatserna, inte minst, har kommit att karakterisera den internationella handeln och gör det oerhört svårt för företag att agera globalt.

  Sammantaget är de här insatserna viktiga för att Sverige ska kunna behålla sin position som en exportorienterad handelsnation. Vi ska inte underskatta värdet av svensk export, som uppgår till nästan hälften av Sveriges bnp.

  Vi har sett hur Sverige har agerat historiskt, som Centerpartiet lyfte tidigare. Jag tycker att alla anföranden bör innehålla referenser till Ostindiska kompaniet! De strategiska satsningar som vi har gjort historiskt har varit helt avgörande för att Sverige ska kunna bygga ett välstånd. Vi har anammat en frihandelspolitik. Vi har drivit igenom strukturella reformer som har stärkt äganderätt och främjat näringsfrihet.

  Från att ha varit ett land som kämpade med fattigdom och hade väldigt begränsade möjligheter har Sverige under en relativt kort historisk period utvecklats till en av världens mest framgångsrika ekonomier. Det är värt att påminna sig om. Genom att alltmer integreras i en global handel och att senare systematiskt investera i forskning och utveckling har Sverige kunnat öka sin ekonomiska produktion och finansiera en välfärdsstat.

  Mot den bakgrunden är det positivt att frihandel har kommit att betonas så mycket av den borgerliga regeringen. Vi vill naturligtvis fortsätta att verka för att Sverige, inte minst genom samarbetet i EU, fortsätter att bygga öppna, starka och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Det handlar inte minst om att ligga i framkant i den teknologiska utvecklingen.

  Regeringen har investerat mer än 6,5 miljarder kronor i forskning och innovation. Det är historiska satsningar. Vi har också intensifierat ett strategiskt samarbete med en rad länder, inte minst Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike. Det senare är viktigt, inte minst mot bakgrund av att euroländerna är Sveriges viktigaste handelspartner. Euron används i dag av 350 miljoner européer. Det bör kanske även i det här sammanhanget framhållas att euron skulle förenkla för svenska företag och stärka svensk konkurrenskraft och tillväxt.

  Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill att Sverige ska gå med i eurosamarbetet. Jag tror att det skulle vara det enskilt viktigaste vi kan göra för att stärka svensk handel framåt.

  Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

• Fru talman! Det känns bra att vara tillbaka i de handelspolitiska debatterna. Det var ett av mina ansvarsområden den första mandatperioden jag satt i riksdagen, mellan 2014 och 2018. Många delar av debatten och förslagen, även en del av ledamöterna, är desamma. Men det har hänt en del när det gäller ledamöter men framför allt när det gäller politiken.

  Donald Trump har blivit USA:s president ännu en gång, och hans sikte är inställt på att använda tullar för att driva igenom sin politik. Det är en politik som är skadlig för alla i världen, framför alltför de globala leveranskedjorna, som är en del av att binda oss samman i en gemensam global ekonomi.

  Jag skulle vilja att Sverige och EU driver en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla, inte bara på vinster för storföretag. Jag vill se en handelspolitik som har inriktningen att den inte bör innebära försämringar för medborgare i andra länder. För att handel ska kunna bedrivas med rättvisa villkor måste fattiga länder få fördelar och större handlingsutrymme att själva utforma sin handelspolitik.

  Handel ska också vara ett verktyg för att dela med sig av gröna tekniker och uppmuntra länder att stärka sitt klimat- och miljöarbete och sin politik. Det är avgörande att fattiga länder ges reella möjligheter att utveckla sin egen industri och sitt eget jordbruk så att de inte pressas in i avtal som begränsar deras möjligheter att bedriva en aktiv utvecklings- och näringspolitik.

  Sverige bedriver ett omfattande handels- och investeringsfrämjande arbete på nationell nivå som får globala effekter genom bland andra Exportkreditnämnden, EKN, Svensk Exportkredit, SEK, och Business Sweden. Arbetet sker i form av olika stöd där exportkrediter eller garantier utfärdas vid export och investeringar utomlands. Tyvärr tycker jag att insynen i dessa verksamheter är mycket bristfällig, trots att det är stora summor som används för att stödja investeringar och handel, ibland i länder som är diktaturer. Jag menar att regeringen borde återkomma med förslag för att öka insynen i verksamheter som Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit.

  Jag vill i sammanhanget också lyfta upp EU-regler om företags ansvar som riskerar att urvattnas med kommissionens regelförenklingsiver. Vi behöver tydliggöra företags miljö- och klimatansvar. Det är av stor vikt att regeringen verkar för kraven på att det som heter human rights due diligence och environmental due diligence får större genomslag i Sveriges och EU:s regelverk när det gäller företags agerande utomlands.

  Fru talman! Det jag sa tidigare om handelspolitik gäller inte minst i handelsrelationerna mellan Israel och Palestina. EU är Israels största handelspartner. Cirka en tredjedel av all export från Israel går till EU. Israels ockupation av Palestina hade inte varit möjlig utan EU:s förmånliga handelsavtal med Israel.

  Palestina har i dag ingen makt över sin egen ekonomiska utveckling på grund av ockupationen.

  Med den mur som Israel har byggt runt Palestina, de checkpoints som finns och de militära lagar som har införts hindras palestinska företag från att växa och etablera sig på exportmarknader. En ökad handel med Palestina är därför ett viktigt verktyg för att Palestina ska kunna återuppbyggas, samtidigt som det ger EU möjlighet att sätta press på Israel att respektera folkrätten.

  Jag menar att det finns många verkningsfulla vägar att gå för att EU ska kunna uppnå detta. Exempelvis finns det sedan år 1997 ett så kallat interimsavtal om associering mellan EU och Palestina som bland annat omfattar handel. Detta avtal skulle kunna uppgraderas och göras om till ett permanent associationsavtal och därmed skapa bättre förutsättningar för handel mellan EU och Palestina. Det skulle i sin tur stärka den palestinska ekonomin.

  En anledning till att Israels ockupation av Palestina kan fortgå är att internationella företag bidrar till ockupationen. I en rapport från FN:s särskilda rapportör för palestinska områden, Francesca Albanese, pekas ett flertal företag ut som bidragande till ockupationsmaktens genomförande av ockupationen, främst genom rivningar. Ett av de företag som nämns är svenska Volvo Group, som fortsätter att sälja grävmaskiner till Israel år efter år. Ett annat företag är Atlas Copco, som enligt rapporten bidragit med utrustning till militära posteringar och annan infrastruktur på ockuperat territorium. Förra året stoppade vi det svenska företaget Aimpoint från att leverera rödpunktsikten, då de använts för att sikta på och döda palestinier. Nu måste också andra företags handel med ockupationsmakten Israel stoppas.

  Vänsterpartiet har många gånger framhållit att Sverige bör agera kraftfullt för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och för att befintliga bosättningar ska avvecklas omgående. Den svenska regeringen bör därför, likt den norska regeringen, ta fram rekommendationer till svenska företag om hur de ska förhålla sig till handel med Israel som bidrar till att ockupationen av Palestina fortgår. Rekommendationerna bör enligt min uppfattning innehålla en avrådan från all handel som direkt eller indirekt stöder olagliga israeliska bosättningar. De bör också innefatta uppmaningar till företag att ta hänsyn till juridiska, ekonomiska och moraliska aspekter i affärer kopplade till Israel på ockuperad mark.

  Fru talman! Under höstens allmänna motionstid väckte Vänsterpartiet en motion om Västafrika, en spännande region på en spännande kontinent. Västafrika består av minst 15 länder beroende på definition. Ett flertal länder i Västafrika befinner sig i en avgörande geopolitisk omvälvning som kan påverka utvecklingen i regionen under lång tid framöver. Det koloniala arvet har präglat länderna långt efter att kolonialmakterna dragit sig tillbaka.

  Det kommer nu att göras viktiga vägval som kan få långsiktiga konsekvenser för regionens framtid. Ett ökat oberoende från USA och Europa kan i bästa fall leda till ökad makt över egna naturresurser, en stärkt ekonomi, ökat folkligt inflytande och internationella samarbeten på mer jämlika villkor. Samtidigt finns en överhängande risk för att de militära regimerna i en del länder driver in dem i ett beroende av auktoritära stormakter som Ryssland och Kina.

  Västafrika står för omkring 30 procent av Afrikas befolkning och bidrar också med ungefär 30 procent av kontinentens bnp. Jag menar att Sverige genom ett rättvist och ansvarsfullt handelsfrämjande arbete kan bidra till en positiv utveckling i regionen. Länderna i Västafrika skiljer sig dock åt när det gäller ekonomiska förutsättningar och graden av demokrati. Flera länder, däribland Nigeria, är potentiella tillväxtmarknader för svenska företag, inte minst inom digitalisering, teknik, transport och grön energi. Samtidigt finns det betydande handelshinder och risker i form av politisk instabilitet, korruption, demokratiskt underskott och bristande respekt för mänskliga rättigheter.

  Fru talman! Ett annat exempel som jag vill lyfta fram är Marockos ockupation av Västsahara, som har pågått sedan 1975. Det är en ockupation som strider mot internationell rätt och som FN har antagit tydliga resolutioner emot. Ockupationen har bedömts som olaglig av Internationella domstolen i Haag.

  Tvärtemot min uppfattning uttryckte den svenska regeringen den 19 januari i år stöd för Marockos autonomiplan rörande Västsahara. Marocko har inte suveränitet över Västsahara och kan därmed inte diktera villkoren för Västsaharas framtid. För att sätta press på ockupationsmakten Marocko måste därför EU och Sverige ta fram riktlinjer för hur företag och investerare bör agera i regionen. Sådana riktlinjer bör syfta till att förhindra investeringar på ockuperad mark så länge de inte görs med godkännande av Västsaharas legitima representant: Polisario.

  Fru talman! Vidare vill jag peka på den dubbelmoral vi ser från västländerna när det gäller Kina. Man kritiserar staten Kinas övergrepp mot mänskliga rättigheter, vilket är rätt. Men samtidigt är det så att västliga företag motarbetar förbättringar av arbetsvillkoren för deras anställda i Kina.

  Självklart måste länder i väst, inte minst Sverige, ta ansvar för hur deras företag agerar i Kina. Men Sveriges regeringar, oavsett partifärg, har alldeles för sällan lyft fram företagens roll för de mänskliga rättigheterna och tycks ofta göra väldigt stor åtskillnad mellan politiska och ekonomiska kontakter med Kina. Jag menar att det inte är möjligt att göra en sådan åtskillnad och att separera frågor om investeringar och handel från arbetet för mänskliga rättigheter. Regeringen bör därför kräva att svenska företag som är verksamma i Kina agerar mer konsekvent och i överensstämmelse med svensk politik när det gäller mänskliga rättigheter.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 18.

• Fru talman! Hur handelspolitiken påverkar oss alla och vilket starkt verktyg, men också vapen, den kan vara har blivit tydligt för de flesta det senaste året. Den internationella handelspolitiken har varit en väldigt stökig resa på sistone, något som verkligen understryker riskerna med ensidiga handelsberoenden av enskilda länder och behovet av att skapa goda handelsrelationer med ett större antal länder än i dag.

  Samtidigt ser vi också hur handelspolitiken kan styra politisk riktning och utveckling väldigt starkt. Vi vet att en ökad handel kan bidra till att utveckla privata företag och entreprenörskap, skapa sysselsättning och bättre arbetsvillkor och inte minst generera exportintäkter och tillgång till ny grön teknik och klimatsmarta produkter. Möjligheten för låg- och medelinkomstländer att delta i världsekonomin och handla med andra länder har också haft mycket stor betydelse för att minska fattigdomen i världen.

  Men för att världshandeln ska bidra i positiv riktning behövs tydliga internationella regelverk som pekar ut riktningen mot att handelsrelationerna också ska bidra till ett hållbart samhälle. Handelspolitiken behöver utformas för att stärka möjligheterna till att ställa höga klimat- och miljökrav och inte riskera att öka ojämlikheten eller flytta utsläpp och miljöskador till andra länder. Här behöver Sverige vara ett föregångsland för att åstadkomma en öppen, hållbar och rättvis handel där minskad klimatpåverkan och goda arbetsvillkor är grundläggande villkor.

  Både Sverige och hela EU har ett stort ansvar för att verka för att handel inte bidrar till vare sig klimatskadliga utsläpp eller miljöförstöring eller förvärrar situationen för människor som lever i fattigdom. Det är också viktigt att förutsättningarna för att låg- och medelinkomstländer ska kunna delta på rättvisa villkor i den globala handeln stärks.

  Med långsiktiga spelregler och ett tydligt fokus på hållbarhet kan svenska företag bli föregångare när det gäller mänskliga rättigheter och miljöhänsyn och därigenom bidra till ett globalt handelssystem som värnar både människor och natur.

  Jag anser därför att Sverige behöver vara en tydlig röst för högre krav i internationella handelsavtal och behöver driva på för lösningar som inte skadar människor eller miljö även i länder långt från Europa. Detta ökar samtidigt Sveriges och Europas konkurrenskraft, då företags möjligheter att konkurrera på ojämna villkor som sämre miljökrav eller svag arbetsmiljölagstiftning minskar.

  EU har flera handelspolitiska verktyg till sitt förfogande för att påverka omvärlden i riktning mot att minska klimatskadliga utsläpp. Till exempel har som vi alla vet EU infört ett system med så kallade klimattullar, CBAM, för att skydda industrin inom unionen från orättvis konkurrens av företag med låga klimatkrav. Tullarna bidrar till att öka takten i klimatomställningen och minska utsläppen i länder utanför Europa, vilket både sänker utsläppen i andra länder och hjälper oss i Sverige att minska våra konsumtionsutsläpp, samtidigt som de också ökar Europas konkurrenskraft.

  Här känner jag mig tyvärr också tvingad att understryka att fossil energi måste fasas ut eftersom den är den främsta orsaken till klimatförändringarna. Förbränning av kol, olja och fossil gas, oavsett var utsläppen sker, leder till stora utsläpp av växthusgaser som driver den globala uppvärmningen och bidrar till extremväder, torka och översvämningar.

  Om vi på allvar vill att utsläppen ska minska i andra länder behöver vi också ställa krav på att det vi själva handlar inte bidrar till ökande utsläpp. Det är därför av allra största vikt att EU använder sig av klimattullarna och att lagstiftningen runt dessa skärps i stället för att vattnas ur, vilket vi tyvärr ser tydliga tecken på i dagsläget.

  När vi pratar om urvattning är det inte bara klimattullar vi behöver prata om utan också EU:s egna krav på hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag.

  EU:s hållbarhetslagstiftning har varit ett viktigt genombrott för att säkerställa att företag systematiskt beaktar sin påverkan på miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Även här ser vi dock att EU-kommissionens regelförenklingsinitiativ leder till påtagliga försvagningar av hållbarhetsregler som redan antagits och genomförts av ett stort antal företag, inte minst här i Sverige.

  Det kan inte ligga i Sveriges eller svenska företags långsiktiga intresse att EU backar från regler som är brett förankrade och som bidrar till både ökad tydlighet, rättvisa och hållbarhet i hela värdekedjan. Här borde Sveriges regering, till skillnad från i dag, leda arbetet och ta tydlig ställning mot ytterligare urholkningar av EU:s hållbarhetslagstiftning.

  Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om arbetet med Sveriges exportkrediter och den ändring som regeringen har gjort i Exportkreditnämndens regleringsbrev.

  Som jag nämnt tidigare är det helt avgörande att fossil energi fasas ut så snabbt som möjligt för att vi ska kunna leva upp till Parisavtalets åtaganden. Att Sverige nu medverkar till att ny fossil infrastruktur kan byggas går helt tvärsemot både Sveriges tidigare klimatlöften och den forskning som understryker att vi inte kan lägga till ny fossil infrastruktur om vi ska hålla oss inom Parisavtalet. Ny fossil infrastruktur kan alltså inte byggas. Regeringen behöver backa och ändra detta idiotiska beslut.

  Med detta sagt vill jag understryka vikten av en tydlig, hållbar och rättvis handelspolitik och samtidigt yrka bifall till Miljöpartiets reservation nummer 4.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 4 mars.)