Förenklingar i jaktlagstiftningen

Debatt i text

• Herr talman! Vi är här för att debattera den proposition som heter Förenklingar i jaktlagstiftningen.

  Herr talman! Vi i Miljöpartiet anser att Sverige behöver ha en jaktlagstiftning som fungerar i praktiken. Vi behöver regler som är tydliga, rättssäkra och möjliga att tillämpa för både jägare, markägare, myndigheter och rättsväsen, och de ska inge förtroende hos allmänheten. Därför behöver vi en viltförvaltning som bygger på kunskap, ansvar och långsiktighet.

  Miljöpartiet motsätter sig inte den förändrade lagstiftningen, utan vi tycker att många delar är bra. Men det finns några ställen där vi ser att det drar iväg lite för mycket, och jag tänker nu använda några minuter till att förklara varför.

  Den fråga där vi vill se ett avslag och där vi har ett särskilt yttrande gäller den del i propositionen som handlar om jakt på säl i allmänt vatten. I propositionen föreslår regeringen att svenska medborgare och medborgare i EU eller EES ska få jaga på allmänt vatten och från klippor som inte hör till någon fastighet.

  Vidare föreslår regeringen att jaktlagen ska göras tillämplig i Sveriges ekonomiska zon i syfte att tillåta jakt på säl i zonen. Det här tycker vi är att gå för långt. När man tittar på vad remissinstanserna säger ser man att det finns betydande problem och oklarheter kring vad detta ska leda till.

  Naturvårdsverket säger att det finns svårigheter när det gäller tillsyn och kontroll och vad det får för konsekvenser för sälförvaltningen. Havs- och vattenmyndigheten lyfter upp att jakten måste vara förenlig med en långsiktigt hållbar och vetenskapligt grundad förvaltning. Även SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, pekar på osäkerhet kring beståndsutveckling och systemeffekter.

  Det här tycker vi är tillräckligt viktigt, för att inte säga oerhört viktigt, för att man ska dra i handbromsen. Sälfrågan handlar inte bara om jakt på just säl, utan det är också en ekosystemfråga. Det handlar om våra fiskbestånd och våra havsmiljöer, som redan är hårt pressade.

  Som många här i kammaren vet var det just havsfrågorna som förde mig till denna kammare en gång i tiden. När man förändrar förvaltningen av en toppredator som sälen borde det ske med stor försiktighet. Det måste också vila på en vetenskaplig grund, men flera remissinstanser säger att vi ännu inte har en vetenskaplig grund för att släppa det fritt på det sättet, speciellt inte i Östersjön som är ett hav i obalans. Det är ett hav under mycket hård press, och därför är det problematiskt att regeringen i propositionen går fram snabbare än vad expertmyndigheterna och forskningen anser vara klokt. I den delen, herr talman, vill vi att propositionen ska avslås, och därför har vi ett särskilt yttrande om det.

  Vi har två andra anmärkningar i propositionen. En del handlar om det som kallas för förvaltningsmärkning av fällda djur. Det handlar om att märka djur för att man ska kunna följa dem. Jag tycker att det är väldigt bra. Det behöver vi göra för att ha en bra viltförvaltning, men flera remissinstanser efterfrågar att det måste finnas tydligare kriterier, en nationell samordning och också ett bättre klargörande mellan rättssäkerhet och tydlighet när det gäller ansvar och spårbarhet.

  Vi säger inte nej till detta, utan vi tycker att det är bra. Men vi saknar de delar som efterlyses av till exempel Naturvårdsverket och vill att man ska ta fram sådana kriterier innan lagstiftningen kommer på plats. Ett system som är otydligt riskerar att skapa problem för myndigheter snarare än att underlätta, vilket är just vad den nya lagstiftningen ska göra.

  Herr talman! En annan del där vi i grunden är positiva men där det finns saker som borde finnas på plats innan lagstiftningen vinner laga kraft är möjligheten att avliva djur utan myndighetsbeslut. Vi hörde i det tidigare anförandet att det här är viktigt.

  Genom en åtelkamera kan man till exempel se ett skadat djur. Förra året följde jag själv en blind älgs framfart i Dalarna, där jag har en stuga. Man fick inte avliva den, och till slut gick den ned sig i en myr och dog en plågsam död framför en familj som var ute på picknick. Det var fruktansvärt; ingen vill uppleva det. Med den här lagstiftningen kan sådana djur avlivas.

  Samtidigt är remissinstanserna ganska tydliga. Naturvårdsverket varnar för gränsdragningsproblematik och att skyddsjaktssystemet kan urholkas. Åklagarmyndigheten påpekar att det finns rättssäkerhetsproblem och svårigheter med efterhandskontroll. Polismyndigheten lyfter fram att illegal jakt kan bli svårare att upptäcka och utreda.

  Det här måste vi ta på stort allvar. Illegal jakt är inte ett marginellt problem, utan det är ett allvarligt hot mot framför allt vår rovdjursförvaltning och också mot förtroendet för jägarna överlag. De allra flesta jägare bedriver jakt på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Vi har ett högt förtroende för våra jägare i Sverige, och det ska vi fortsätta att ha. Just därför måste vi ha en lagstiftning som är tydlig och möjlig att kontrollera.

  Nu gör man den här förenklingen utan att ha dessa kriterier på plats. Det är kriterier som remissinstanserna, som ändå är sakkunniga, har tagit upp. Jag tycker att det är olyckligt, och det riskerar att leda till en onödig debatt om en lagstiftning som verkligen skulle kunna göra skillnad när det gäller lidande för djur. Detta kan nu i stället hamna snett.

  Herr talman! Överlag tycker vi i Miljöpartiet dock att många av ändringarna är bra. Det blir en moderniserad lagstiftning. Vi säger alltså nej till jakt på säl ute i svensk ekonomisk zon på det sätt som beskrivs, och vi skulle förstås ha velat ha de här kriterierna på plats innan man går vidare med lagstiftningen i dessa delar. Men vi kommer inte att invända mer än så.

  Vi behöver ha en fungerande viltförvaltning, och vi behöver ha hög jaktetik och stärkt rättssäkerhet. Vi måste också ha beslut som vilar på vetenskaplig grund.

  Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 2 av Miljöpartiet.

  2026-05-21 15:43:19

  

  Emma Nohrén

• Herr talman! Svensk viltförvaltning bygger på balans mellan livskraftiga viltstammar, jaktetik och människors vardag. Det är en modell som tjänat Sverige väl under lång tid och som också måste vara vägledande när jaktlagstiftningen förändras. Lagstiftningen ska fungera i praktiken för människor som lever och verkar nära naturen. Samtidigt får förenklingar aldrig innebära att vi gör avkall på ansvar eller på en långsiktigt hållbar viltförvaltning.

  Socialdemokraterna står bakom utskottets betänkande om förenklingar i jaktlagstiftningen. Detta betänkande innehåller flera förändringar som syftar till att modernisera regelverket och göra det mer ändamålsenligt. Det handlar bland annat om jakt på allmänt vatten, säljakt i Sveriges ekonomiska zon, möjligheten att eftersöka skadat vilt av djurskyddsskäl och stärkt sekretess i rovdjursärenden.

  Herr talman! För oss socialdemokrater är jaktetik helt avgörande. Jakt ska bedrivas ansvarsfullt och med respekt för både djuren, naturen och människorna runt omkring. Därför är det viktigt att lagstiftningen ger möjlighet att agera när djur far illa.

  I dag kan man exempelvis se blodspår i snön eller få bilder från en viltkamera som tyder på att ett djur är skadat, men ändå saknas tydligt stöd för att söka efter och spåra djuret för att kunna avsluta lidandet. Det är inte rimligt. Att underlätta och förkorta ett skadat djurs lidande måste vara prioriterat. Därför är det bra att jakträttshavaren nu får möjlighet att söka efter, spåra och förfölja vilt som kan antas vara så skadat att det behöver avlivas av djurskyddsskäl.

  Samtidigt ska vi vara tydliga: Illegal jakt är ett allvarligt brott och helt oacceptabelt. Rovdjur och annat vilt ska förvaltas genom laglig och reglerad jakt, aldrig genom brottslighet.

  Herr talman! En annan viktig del i propositionen handlar om möjligheten till säljakt i Sveriges ekonomiska zon. För våra kustfiskare är sälskador inte en teoretisk fråga här i riksdagen, utan det handlar om förstörda redskap, skadad fångst och försämrade möjligheter att bedriva ett redan hårt pressat kustfiske.

  För många människor längs våra kuster handlar detta om både jobb, kultur och framtidstro. Därför är det rimligt att det finns möjlighet till skydds- och licensjakt även i Sveriges ekonomiska zon. Det handlar inte om fri jakt utan om reglerad jakt inom tydliga ramar och med fortsatt kontroll. Om vi menar allvar med att stärka det svenska kustfisket och skapa bättre förutsättningar för våra kustsamhällen måste också sälförvaltningen vara en del av helheten.

  Vi behöver också våga prata om hur förändringar i Östersjön påverkar våra ekosystem. När balansen förändras i Östersjön påverkas också djurlivet. Hemma i Västernorrland ser vi hur både säl och skarv söker sig längre upp i älvar och kustnära vatten i jakt på föda. Det visar hur viktigt det är med en fungerande, kunskapsbaserad och lokalt förankrad viltförvaltning som klarar att hantera förändringar i naturen. Här har länsstyrelserna en viktig roll. Sverige är avlångt och ser olika ut, och förvaltningen måste kunna ta hänsyn till regionala förutsättningar och lokala behov.

  Herr talman! Jag vill också lyfta upp den del av propositionen som stärker sekretessen i rovdjursärenden.

  Det är egentligen ett misslyckande att människor som deltar i lagliga jaktärenden eller söker ersättning för rovdjursskador ska behöva skyddas från hot och trakasserier. Debatten om rovdjur och jakt behöver präglas mer av respekt och mindre av polarisering. Ingen ska behöva känna oro för att delta i lagliga processer eller för att engagera sig i frågor som rör jakt och viltförvaltning.

  Avslutningsvis, herr talman, står vi socialdemokrater bakom en politik där naturresurser förvaltas ansvarsfullt och där människor som jagar, fiskar och lever nära naturen ges rimliga villkor och inflytande. I grunden handlar bra viltförvaltning om ansvar, balans och respekt – för naturen, för djuren och för människorna.

  (Applåder)

• Herr talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande 23, som avser förenklingar i jaktlagstiftningen.

  Under mandatperioden har vi fått möjlighet att i denna kammare debattera frågor om jakt vid ett flertal tillfällen. Då har jag som ledamot för Sverigedemokraterna haft möjlighet att lägga fram mitt partis visioner och prioriteringar för hur svensk jakt kan underlättas både för den enskilda och i våra myndigheters arbete. Det handlar samtidigt om att kunna upprätthålla den etik som finns inom den svenska jakten.

  Vi ska komma ihåg att svensk jakt traditionellt har ett starkt stöd hos befolkningen. Det är ett stöd som givetvis ska upprätthållas.

  Att förbättra förutsättningarna för svensk jakt kan göras på många sätt, dels genom propositioner liknande den vi behandlar i dag i kammaren, dels genom att regeringen ändrar förordningar. Men det kan också göras genom regeringens myndighetsstyrning – då givetvis utöver den stora budgetpropositionen, som gör det möjligt att rikta ekonomiska medel i olika omfattning till svensk jakt och viltförvaltning.

  Herr talman! Från Sverigedemokraternas sida har jag under de senaste årens debatter fokuserat främst på vikten av att motverka jaktsabotage, där olika typer av aktivister har gett sig på inte bara jägare utan även jakttorn med mera. Därtill har jag ofta lyft behovet av just stärkt sekretess för jägare i olika sammanhang.

  Med det betänkande och den proposition vi behandlar i dag har vi kommit en bra bit på vägen för just detta, även om vi från Sverigedemokraternas sida gärna hade sett att ett nytt brott om jaktsabotage införts i svensk lagstiftning. Det skulle ytterligare inskärpa allvaret i de angrepp som sker mot jägare. Dessa angrepp skadar förutsättningarna för svensk jakt och innebär också en fara för enskilda personers liv och hälsa, exempelvis när benen på ett jakttorn sågas av.

  Min förhoppning är att vi vid en valseger i höstens val kan åstadkomma denna nya lagstiftning i brottsbalken under kommande mandatperiod och på så sätt fortsätta vårt arbete för svensk jakt och för svenska jägare.

  Herr talman! Med det betänkande och den proposition vi har framför oss gör vi svensk jakt bättre och stärker skyddet för svenska jägare. Sverigedemokraterna har under lång tid lyft behovet av tydligare sekretess hos våra myndigheter då det förekommer hot, trakasserier och skadegörelse i samband med jakt, inte minst när jakten avser varg. Detta är något som också framkommer i den utredning som har föregått det lagförslag vi i dag har på bordet.

  I utredningen beskrivs hur enskilda hotas i sociala medier och via epost och telefon. I mer allvarliga fall har också ”enskilda sökts upp och hotats i hemmet”.

  Det förekommer även att personer som ansökt om skyddsjakt eller anmält rovdjursangrepp hotas. I vissa fall avstår man därför helt enkelt från att ansöka eller anmäla detta av rädsla för just hot. Det här är något som är helt oacceptabelt. Vi behöver därför skärpa sekretessen i enlighet med det förslag som i dag läggs fram, nämligen att sekretess ska gälla hos Naturvårdsverket eller en länsstyrelse i ett ärende om jakt på björn, varg, järv, lo eller kungsörn. I ett ärende om ersättning för skada orsakad av ett sådant djur ska sekretessen gälla i högst tjugo år.

  Sverigedemokraternas förhoppning är att denna förändring ska bidra till bättre förutsättningar för svensk jakt och jägare som känner ett fortsatt starkt stöd från samhället. Den bör också bidra till att vi kan förhindra sabotage och hot mot jakt och enskilda i och med att vi hindrar aktivister att ta del av personuppgifter.

  Vi ska påminna oss om att hot mot enskilda jägare, oavsett om det sker digitalt eller fysiskt i hemmet, i förlängningen också kan drabba närstående i form av familj med partner och barn och om den rädsla detta innebär.

  Herr talman! Det är glädjande att Sverigedemokraterna och regeringen nu möjliggör jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Även om det ska sägas att Sverigedemokraterna hade velat gå längre i det här avseendet är det trots allt ett steg i rätt riktning. Jag hyser likväl en förhoppning om att en valseger och kommande mandatperiod skulle kunna innebära ytterligare steg åt rätt håll när det gäller jakt på säl.

  Herr talman! Slutligen vill jag lyfta det som är kärnan i propositionen, nämligen att förenkla lagstiftningen. Det är också något vi gör i och med att förutsättningarna nu förbättras för att agera vid eftersök och hantering av skadat vilt. Vi fortsätter också arbetet för att minska onödig administration och byråkrati för landets jägare.

  Vi har under tidigare mandatperioder sett hur EU har tagit ett allt större grepp om frågor kopplade till jakt, inte minst genom att hänvisa till andra frågor såsom miljöfrågor. Nu har vi dock börjat stå emot detta tydligare, dels genom den svenska lagstiftningen, som vi kan påverka, dels genom att inte tillåta EU att ta sig ytterligare rättigheter på bekostnad av Sveriges riksdag.

  Låt mig också påminna om att vi under denna mandatperiod har arbetat för att minska skyddet för varg inom ramen för Bernkonventionen. Det är något som vi har haft framgång med, och det ökar möjligheten till jakt på varg framöver.

  Vi implementerar numera också EU-regler på lägsta möjliga nivå i Sverige. Från Sverigedemokraternas sida ser vi att detta är något som en framtida rödgrön regering inte kommer att göra, då dessa partier verkligen gillar EU och när EU kommer med allt fler pekpinnar till Sverige.

  Enligt mig innebär detta att den svenska jägarkåren bör tänka efter både en och två gånger när det gäller vad valet kommer att betyda för dem och för den svenska jakten. Vad innebär det om EU-lagstiftning åter tillåts implementeras på allt högre nivå? Vad innebär det om man tillåter EU att runda lagstiftningen genom att ta sig an jaktfrågorna via andra frågor, exempelvis miljöfrågor?

  Om man vill vara säker på att svensk jakt ska få bättre förutsättningar bör man tänka på hur man röstar i höstens val.

  Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

• Herr talman! Sverige har en väldigt lång kust. För dem som bor och verkar längs kusten har jakten historiskt sett varit en väldigt viktig del av försörjningen.

  Redan i 1808 års jaktstadga slogs fast att varje svensk medborgare fick jaga på öppna havet och på så kallade ödeskär, det vill säga holmar och skär som inte tillhörde någon fastighet. 1938 infördes ett krav på tillstånd för att jaga på allmänt vatten. I dag är det länsstyrelserna som beslutar om tillstånd och regionala föreskrifter för hur jakten ska ske på allmänt vatten.

  Regeringen föreslår nu att tillståndsplikten tas bort. Det ska räcka att den som vill jaga på allmänt vatten i stället gör en anmälan. Bakgrunden till förslaget är att en ansökan om jakt på allmänt vatten sällan eller aldrig leder till avslag. Förslaget handlar helt enkelt om att ta bort en onödig administrativ barriär.

  Förhoppningsvis kan detta innebära att intresset för denna typ av jakt ökar. I dag bedrivs mindre än 1 procent av all sjöfågeljakt i Sverige på allmänt vatten. Vi moderater skulle gärna se en ökad jakt på till exempel skarv, då skarven utgör ett stort problem för fisket.

  Herr talman! Regeringen föreslår också att det ska vara möjligt att efter anmälan jaga säl även i Sveriges ekonomiska zon, alltså i havet utanför svenskt territorialvatten. Tanken är att jakten där ska bedrivas på samma villkor som i dag gäller för jakt på säl i andra områden, alltså i form av licens- eller skyddsjakt. Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna för yrkesfisket, och det välkomnas av oss moderater.

  När man träffar fiskare får man ofta höra att de allt större sälpopulationerna, precis som skarven, utgör ett ökande problem för fisket. Vi moderater förespråkar en utökad jakt på säl och ser gärna att man också inför ekonomiska incitament för säljakt. Dessutom anser vi att EU-förbudet mot handel med sälprodukter ska tas bort. Det är nämligen god jaktetik att alltid omhänderta och använda det vilt man fäller.

  Herr talman! En annan del av dagens betänkande rör ett förslag om en ny sekretessbestämmelse för att skydda personuppgifter i ärenden om jakt på stora rovdjur, till exempel varg eller lodjur. Sekretess ska också gälla i ärenden där tamdjursägare anmäler rovdjursangrepp.

  Bakgrunden är flera fall av hot, trakasserier, jaktsabotage och skadegörelse, och det är inte bara jägare som riskerar att få ta emot hot och få sina bilar vandaliserade. Det finns också uppgifter om att det har gått så långt att djurägare av rädsla för hot, skadegörelse och trakasserier väljer att avstå från att anmäla rovdjursangrepp eller ansöka om skyddsjakt. Det uttalade syftet från aktivisterna har varit att försöka förhindra skyddsjakt.

  Därför föreslår regeringen nu ett starkt sekretesskydd för enskilda personers identitet med syftet att skydda både tamdjursägare och de som deltar i jakt på stora rovdjur. Det tycker vi moderater är bra. Moderaterna är nämligen ett parti som står på lantbrukarnas och jägarnas sida.

  Med de orden, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

  (Applåder)

• Herr talman! Vänsterpartiet står bakom en modern och fungerande lagstiftning. Vi välkomnar flera delar av regeringens proposition, men vi motsätter oss två av förslagen eftersom de riskerar att skada både naturen och den långsiktiga hållbarheten.

  Det gäller dels förslaget om att tillåta jakt på allmänt vatten efter en enkel anmälan, dels förslaget om att öppna för säljakt i Sveriges ekonomiska zon.

  Herr talman! Jag börjar med jakten på allmänt vatten. I dag krävs särskilt tillstånd för att jaga på allmänt vatten och på öar och klippor som inte tillhör någon fastighet. Regeringen vill ta bort detta krav och ersätta det med en enkel anmälan och dessutom låta detta gälla alla medborgare inom EU och EES.

  Vi i Vänsterpartiet menar att detta är fel väg att gå. De här områdena är ofta känsliga livsmiljöer för många arter. De används också flitigt för friluftsliv och rekreation. En ökad och mindre kontrollerad jakt riskerar att störa både djurliv och människor.

  Flera remissinstanser har varnat för att förslaget kan leda till ökat jakttryck och till och med till jaktturism. Det kan i sin tur leda till ett överutnyttjande av viltet och en exploatering av våra skärgårdsmiljöer. Vi menar därför att dagens ordning med krav på tillstånd bör ligga fast.

  Herr talman! Den andra frågan gäller jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Vi i Vänsterpartiet står bakom möjligheten till skyddsjakt när säl orsakar skador på fiskeredskap. Det är viktigt för fiskenäringen.

  Men regeringen går tyvärr längre än så. Man vill nu öppna för utökad säljakt, trots att det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle förbättra fiskbestånden.

  Forskning från både myndigheter och universitet visar att de minskade fiskbestånden främst beror på långvarigt överfiske och inte på sälen. Att då öka jakten riskerar att bli fel åtgärd. Det kan dessutom få oönskade effekter. Till exempel kan jakten skrämma sälar från deras naturliga viloplatser och i stället driva dem närmare kusten där problemen för fisket då kan bli större. Även Kustbevakningen har ifrågasatt behovet av förslaget och pekat på att konsekvenserna inte är tillräckligt utredda.

  Herr talman! Politik måste vila på kunskap och ansvar. Och när det gäller naturresurser och ekosystem behöver vi vara särskilt försiktiga. Vi i Vänsterpartiet säger ja till en modern jaktlag, men vi säger nej till förslag som riskerar att urholka skyddet för naturen och som saknar vetenskaplig grund. Jag yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet.

  2026-05-21 15:57:12

  

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

  Vi har tidigare hört jaktens lov sjungas från talarstolen. Jag kan bara instämma i hur viktig jakten är för väldigt många svenskar. Det är också väldigt glädjande att jakten och jägarna står väldigt högt i kurs. Det råder hög acceptans för jakt och jägare i Sverige, vilket är mycket glädjande, men tyvärr inte hos alla. Det är bland annat därför det kommer förändringar i den här propositionen. Det handlar om ändringar i flera olika lagar, liksom om att flytta bestämmelser mellan olika lagrum, för att förenkla och underlätta för jakten.

  Bland annat handlar det om en ny möjlighet att fånga vilt på annans mark för viltförvaltning. Det är en viktig del, herr talman, inte minst i det arbete som vi nu bedriver för att försöka få ned vargstammen i Sverige. Där är det jätteviktigt att vi har koll på individerna för att kunna komma ned på den nivå som regeringen och en majoritet i riksdagen önskar. Därför är detta med och hjälper till, just för att vargstammen ska kunna minskas.

  Flera talare har varit inne på jaktetiken hos jägarna, som ju är oerhört viktig. I dagens jaktlag står det så här, herr talman: ”Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.” Lite längre fram står det: ”Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas.”

  Utmaningen som läget är nu är alltså att lagen ligger i vägen för jaktetiken. Den ligger i vägen för att göra det som jaktlagen säger att vi ska göra och som är så viktigt för jägare: att se till att djuret inte lider i onödan. Därför är detta en välkommen förändring inte minst av etiska skäl.

  En annan del i propositionen handlar om EU och rapportering gentemot EU. Här är det oerhört viktigt, än en gång, att Sverige lägger sig på en miniminivå. När vi i Sverige ska implementera direktiv och förordningar från EU vill vi gärna vara Bror Duktig, och så går vi långt utöver vad som anses som miniminivå. Den vi förstör för är oss själva. Det är det ingen som tjänar på, herr talman. Jag är alltså väldigt glad att även detta är med.

  Det som kanske flest har lyft hittills under debatten är jakt på allmänt vatten och jakt på säl. Det är ingen tvekan, herr talman, om att yrkesfisket, inte minst det kustnära fisket, sliter enormt med både säl och skarv. Här måste det göras en förändring om man över huvud taget ska kunna fortsätta med sitt fiske. Vi hör om hur sälarna förstör fiskeredskap och går in och tar fångst. När fiskarna tar upp näten finns det ingenting kvar, för sälen har redan varit där. Det är alltså jätteviktigt att vi kommer vidare vad gäller sälen, men även vad gäller skarven.

  Som flera varit inne på är det också oerhört viktigt att vi kommer framåt vad gäller sälhandelsförbudet. För en jägare är det viktigt att ta vara på det man skjutit, och då ska vi inte ha ett sälhandelsförbud som förbjuder jägaren att göra det. Därför är det oerhört viktigt att vi kommer bort från detta, även om det inte är en del just i dagens proposition.

  Slutligen, herr talman, vill jag ta upp sekretessen i rovdjursärenden. Tyvärr har vi aktivister i Sverige som inte kan följa demokratiskt fattade beslut. Tyvärr uppträder dessa också på ett sätt som jag finner väldigt betänkligt. Vi ser hur jägare drabbas. Vi ser hur man till exempel sågar i jakttorn så att de nästan går sönder, i hopp om att de ska rasa ihop när jägarna klättrar upp och att dessa då ska skada sig. Det säger något om tankegången hos dessa aktivister. Det är ytterligt skrämmande att vi över huvud taget behöver en sådan här lagstiftning.

  Vi såg för ett år sedan, herr talman, hur vår landsbygdsminister hade haft besök hemma vid sitt eget hus i Karlstad av aktivister som var ute efter att skrämmas. Det hör inte hemma i en demokrati. Därför är det jätteviktigt att vi kommer vidare i frågorna kring sekretess gällande jakt på stora rovdjur så att jägare ska våga vara med och våga anmäla angrepp och liknande, även om det rör sig om stora rovdjur. Vi måste ha en förvaltning värd namnet även vad gäller dem.

  Herr talman! Det är inte så många punkter med i propositionen, men de punkter som är med betyder väldigt mycket för dem som är berörda. Därför yrkar jag än en gång bifall till förslagen i propositionen.

• Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, så att jag inte glömmer det.

  Väldigt mycket av allt som Liberalerna och samarbetspartierna har gjort inom miljö- och jordbruksutskottets område under mandatperioden handlar om att hitta, eller kanske snarare återfå, en balans i politiken. Det gäller inte minst det vi gör i fråga om skogspolitiken och miljön, men det gäller också jaktfrågorna. Det är i mångt och mycket konfliktfyllda frågor där tidigare förd politik har skapat väldigt stora problem. Dem gör vi nu någonting åt, och det är jag väldigt glad att få vara en del av.

  Herr talman! Jakt handlar till stor del om ansvar, naturvård och just balans. Vi lever i ett land fullt av naturälskande människor. Vi är många som söker lugnet i naturen, och vi är också många som gör vad vi kan för att vårda och värna naturen. Här finns en stark koppling till just jakten, som är en avgörande del i förvaltningen av sunda viltstammar.

  I alla sammanhang där jakt debatteras förtjänar alla de viktiga insatser som jägarkåren gör att lyftas fram, inte minst i den tid vi nu lever i med krig i Europa.

  Jag hade förmånen att besöka Ukraina i förra veckan, bland annat tillsammans med Emma Nohrén som sitter i bänken framför mig. Det är väldigt märkligt att besöka ett land i krig, och det tar tid att smälta alla intryck. Något som stod klart så snart vi rullade över gränsen var dock att civilbefolkningens beredskap och förmåga att hantera den situation man befinner sig i är en omistlig del av landets förmåga att försvara sig mot Rysslands angrepp.

  Vad jag vill ha sagt med detta, som kanske kan kännas lite avsides i förhållande till det vi debatterar, är att den svenska jägarkåren och svenska jägarorganisationer är en omistlig del och en omistlig resurs i Sveriges civila beredskap. Detta är något som inte lyfts fram tillräckligt ofta. Det är en nyans som tappas bort i debatten, och därför vill jag föra fram den här i dag. Jag tror att det är många som delar den bilden, men det förtjänar att belysas ytterligare.

  Och apropå nyanser: Jaktdebatten saknar ofta viktiga nyanser. Den är ofta förenklad och polariserad. Jakten är som sagt en självklar del i och en lösning av viltförvaltningsfrågorna. Trots det ser vi alla de problem med hat och hot som tidigare lyfts. Det är därför vi nu presenterar förslag för att hantera just detta. Den som deltar i jakten ska inte behöva vara orolig för att utsättas för trakasserier, hat och hot. Därför föreslår vi nu en ny sekretessbestämmelse som ska råda bot på detta, eller i alla fall göra det svårare för aktivister som går alldeles för långt i sitt agerande att faktiskt söka upp jägare. Detta har vi sett de senaste åren under den vargjakt som har bedrivits hemma i mitt län, i Örebro, där polisen måste vara ständigt närvarande under licensjakten på varg. Det sker när människor gör det man får göra och det staten vill ska göras, och det är helt oacceptabelt.

  Det är en nödvändig och bra förändring, men det är beklagligt att den behövs. Hat, hot och trakasserier är aldrig okej. Vill man påverka samhället, vill man påverka politiken, får man hitta andra verktyg där människor inte far illa. Man får faktiskt hålla sig inom lagens ramar. Vi ser nu till att förbättra förutsättningarna för att vara med och jaga, och det känns bra.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 26 maj.)

• Herr talman! Vi debatterar i dag MJU23 Förenklingar i jaktlagstiftningen.

  När man läser det här betänkandet funderar man på om man ska kalla det förenkling eller modernisering. Man ser inte så mycket förenklingar i betänkandet.

  Det som är väldigt bra med det här är att vi får större möjlighet att bedriva jakt på säl. Men det kommer lite sent. Om man lyssnar på fiskarna får man höra att många av de mindre aktörerna har gått över till annan teknik än nät och den typen av enklare teknik. Även på de små båtarna har man gått över till bottentrål i många fall. Detta är på grund av problematiken med både säl och skarv. Med den här förändringen kommer det att finnas möjlighet att fortsätta med nät, men det här kommer lite fem i tolv.

  I utskottet fick vi i dag en indikation om att Tjeckien lyssnat på Sveriges ingångar om en skarvförvaltning, något som även fiskarna vill få till.

  Detta är två positiva saker som går i en riktning som gör att näringen får det klart bättre. Det blir alltså ett ja när det gäller säljakt.

  Däremot tycker jag att det vore rimligt att få återkoppling om effekterna av den här förändringen, det vill säga hur fisket kommer att förändras och hur mycket säl som kommer att skjutas med den nya lagstiftningen. Den återkopplingen vore lämplig för att förstå det som vi beslutar om.

  Nästa del rör sekretess, något som vi absolut inte borde behöva diskutera, men eftersom rovdjursfrågan är så känslig vore det lämpligt att få in detta i lagstiftningen. Även där är det alltså ett tydligt ja från Centerpartiet.

  Märkning av djur för forskningsändamål, vilket också finns med i betänkandet, är också helt okej, bara det inte stör jakten och medför risk för olyckor för dem som ska utföra märkningen. Det gäller att det här görs på lämpliga tider.

  Den del som man kanske reagerar mest på och som kan bli fel är den som handlar om att följa skadade djur in på annans mark. Vi har i dag redan en rutin för detta, där vi i jaktlagen kommer överens om hur vi hanterar en situation med ett skadat djur.

  I betänkandet beskriver man att det är lämpligt att ta kontakt med ett annat jaktlag. Det som kan hända med den här skrivningen och förändringen är att jägarna inte lyssnar på ordet lämpligt. Skulle de inte göra det finns det risk att både ett, två och tre lag kommer ut samtidigt. Återigen ser jag en risk för olyckor, och man vill inte ha skjutolyckor vid jakt. Som jag ser det får man nog tänka till lite när det gäller hur man ska uttrycka det här så att man fångar upp de här delarna. Det här är egentligen ingen förenkling utan mer en gränsförändring i lagstiftningen.

  Det viktiga när man gör förändringar är att få genomslag och en förståelse i hela jägarkåren, och den är stor. Redan i dag finns ganska mycket diskussioner om detaljer, om vad som gäller och inte gäller och om hur man hanterar lagstiftningen. Här gäller det att vara jättetydlig med hur delarna om eftersök av djur kommer att se ut så att de får önskad effekt.