Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel samt livsmedelspolitik

Debatt i text

• Fru talman! Vi debatterar livsmedelspolitik. Från Sverigedemokraternas sida är utgångspunkten att prioritering ett, två och tre på det här området måste vara att öka den svenska livsmedelsproduktionen, vilket inkluderar att öka robustheten i hela produktionskedjan.

  Fru talman! I Sverige har vi varit bäst på att kontrollera livsmedelsproducenter och på att se till att varenda batch testas och varenda miljöregel följs. Vi har högre krav för det mesta, oavsett om det handlar om användning av kemikalier och antibiotika eller djurskydd, klimat och miljö med mera.

  Vi har dock varit sämst i Europa på att producera maten. När vi gick med i EU var omkring 75 procent av varje tugga producerad i Sverige. I dag är det cirka 50 procent. Vi hade exempelvis nettoexport av griskött och 100 procent svensk marknadsandel av mejeriprodukter. I dag är vi importberoende av i princip alla livsmedelsgrupper.

  Fru talman! Man kan skylla på EU, men man kan samtidigt konstatera att EU-länderna i stort har ökat sin produktion under samma tidsperiod. Man kan konstatera att svenska regeringar under flera decennier har varit oförmögna att göra Sverige konkurrenskraftigt på den inre marknaden. Samtidigt som priserna för konsumenter har sjunkit – ganska betydligt, faktiskt – har svensk livsmedelsproduktion genomgått en avvecklingsfas. Sverige har inte alls hängt med.

  Fru talman! Under den här mandatperioden har de första spadtagen tagits för att vända utvecklingen.

  Vi har sett en reform för ökad likformighet med ökat ansvar för statliga myndigheter. Detta måste vi nu följa upp för att uppnå den förenkling som varit syftet hela tiden.

  Vi har fått en ökad satsning på robusthet i den svenska livsmedelskedjan. Satsningar på livsmedelsforskning, som varit mycket eftersatt, har stärkts, och just i detta nu pågår arbetet med att bygga upp lager av svenska livsmedel och insatsvaror.

  Vi har fått en ny livsmedelsstrategi, som äntligen fokuserar på mer svensk mat.

  Detta har kritiserats av den röriga rödgröna oppositionen. Man efterlyser andra frågor i livsmedelsstrategin, till exempel satsningar på ekologiskt eller klimatpolitik. Det är satsningar som direkt motverkar syftet att få fram mer mat. Sverigedemokraternas ambition när den nya livsmedelsstrategin har förhandlats har varit att undvika detta och få fokus på mer svensk mat. Fyller vi livsmedelsstrategin med andra prioriteringar kommer strategin att styra mindre mot just svensk mat.

  Fru talman! Höga svenska skatter och världens högsta drivmedelspriser var en oerhört tung börda för den svenska livsmedelsproduktionen. Under den här mandatperioden har vi sett ett paradigmskifte på området. Skatterna på arbete sjunker samtidigt som vi gått från att ha världens högsta dieselpriser till att ha bland de lägre i Europa.

  Om det ändå varit tufft kan man fundera lite på hur det hade varit om vi inte sänkt de svenska dieselpriserna. Det är viktigt att betänka när vi här i kammaren har ett mycket rörigt tilltänkt regeringsunderlag för de rödgröna partierna. Vad de vill göra är mycket oklart, men något de är överens om är att det ska bli betydligt dyrare att producera mat i Sverige.

  Fru talman! Vi har en utmanande situation i Europa och Sverige på det här området. Samtidigt som dieseln blivit billigare har insatsvaror som gödningsmedel blivit dyrare. Den europeiska kemikalieindustrin upplever nu vad som skulle kunna beskrivas som en fullständig krasch.

  Nya koldioxidtullar ökar priserna för lantbruket. Den europeiska industrin är inte konkurrenskraftig på grund av höga kostnader på grund av europeisk klimatpolitik.

  Satsningen på ny grön produktion ligger en bra bit bort, och projekt i Sverige har fått pausas då Stegra åt upp all effekt i nätet uppe i norr. En ljusning ligger kanske ett decennium bort.

  Sverigedemokraternas åsikt är att situationen inte är hållbar. Vi kan inte stoppa ryskt och belarusiskt gödningsmedel samtidigt som vi gör övrig import dyrare när förädlade livsmedelsprodukter från andra länder inte träffas av några tullar. Jordbrukets insatsvaror borde tills vidare undantas från CBAM, EU:s så kallade koldioxidtullar.

  Fru talman! Det sker ett aktivt förenklingsarbete på våra myndigheter i Sverige i dag. Det är positivt. Regeringen och Sverigedemokraterna har arbetat aktivt med att tillgodose att regleringsbreven styr mot just ett sådant arbete.

  Det kommer dock inte att vara tillräckligt. Vi måste på detta liksom på andra områden titta på möjligheterna till avregleringar. Det finns regler som går att förenkla. Det är något som ett antal statliga offentliga utredningar har tittat på, och vi har haft en uppsjö av myndighetsuppdrag. Vissa saker har fixats till, men man kan konstatera att nyttan blivit relativt låg eftersom nya regler ständigt tillkommer. Varje regel har införts av en anledning, och det är således mycket svårare att ta bort en regel än att införa nya, men det är ett arbete som politiken måste påbörja.

  2026-02-24 13:24:39

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för frågorna!

  Ledamoten önskar en seriös debatt men väljer att fokusera på något slags tweet som jag faktiskt inte är särskilt inläst på. Tobias Andersson befinner sig inte i kammaren och kan därför inte ta den debatten just nu. Jag tror säkert att det finns goda möjligheter att höra med någon kvällstidning om de vill ha en debatt kring de här frågorna.

  Fru talman! Det är klart att det finns potential för produktion av vegetariska livsmedel i Sverige. Det finns stark potential för det. Problemet i allmänhet är att vi har svenska myndigheter, Klimatpolitiska rådet, näringsrekommendationer från Livsmedelsverket och så vidare som försöker säga till det svenska lantbruket att man ska producera ärtor eller att man ska producera specifika proteingrödor.

  Vi måste samtidigt ta hänsyn till var efterfrågan finns. Det är en ganska liten del av de svenska konsumenterna som vill äta sådan mat varje dag. Köttkonsumtionen är hög i Sverige, och vårt svenska klimat och vår svenska natur lämpar sig väldigt väl för animalieproduktion. Vi har dessutom ett skriande behov av mer köttproduktion i Sverige, eftersom marknadsandelen är extremt låg. När vi talar om exempelvis nötkött är den skrämmande låg. Den är också alldeles för låg när vi talar om mejeriprodukter, eftersom majoriteten av all ost som konsumeras i Sverige kommer från andra länder.

  Det är rimligtvis så att man i första hand måste satsa på mer svensk köttproduktion om man vill öka svensk livsmedelsförsörjning. Det är det mest prioriterade området, för det är den föda som befolkningen vill och önskar äta och som den i dag inte äter i särskilt stor utsträckning när det handlar om kött med svenskt ursprung.

  2026-02-24 13:32:06

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Svenskt lantbruk och svenska livsmedelsföretag ligger i världsklass när det gäller djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och hållbara produktionsmetoder. Trots det möter de en kostnadsnivå och en regelbörda som gör det svårt att konkurrera på en global marknad.

  Svensk livsmedelsproduktion är en av våra mest grundläggande trygghetsfunktioner. Det handlar inte bara om vad som ligger på middagstallriken en vanlig tisdag. Det handlar också om beredskap, motståndskraft och nationell säkerhet. I en tid av växande geopolitiska risker måste Sverige kunna producera mer mat inom landet och stå bättre rustat när omvärlden skakar.

  Under decennier har vi blivit mer beroende av import av livsmedel och insatsvaror. Det gör oss sårbara. För att stärka beredskapen och självförsörjningsgraden krävs en politik som sätter produktionen i centrum, ger företagare rätt förutsättningar och minskar de hinder som i dag står i vägen för utveckling och investeringar.

  Fru talman! Den livsmedelsproduktion som inte fungerar i fredstid kommer definitivt inte att fungera i en kris. För att vi ska säkra att vi på lång sikt har lantbrukare som vill producera mat, företag som vill förädla den och butiker som vill sälja den måste det vara attraktivt att verka inom den svenska livsmedelsindustrin. Men i dag ser det inte ut så. Krångliga regler, små marginaler och alltför lite lön för alltför stor möda har satt oss i den situation vi nu befinner oss i.

  Fru talman! För Moderaterna är utgångpunkten enkel. Regler ska vara begripliga, proportionerliga och förutsägbara. Tillståndsprocesser ska gå snabbare, och företag ska slippa dubbelprövning och onödiga administrativa krav. Det gäller såväl primärproduktionen som förädlingsledet och handeln.

  Om vi ska behålla öppna landskap, betade hagmarker och levande landsbygd måste det vara lönsamt att producera mat i Sverige. Samma sak gäller mejerier, slakterier och annan beredningsindustri. Utan rimliga villkor, konkurrenskraftiga energipriser och kortare handläggningstider får vi inte den investeringsgrad som behövs.

  Det är dock inte politikens uppgift att detaljstyra jordbruket. Politikens ansvar är att skapa förutsättningar för att branschen ska växa och bidra till Sveriges trygghet. Ett Sverige som menar allvar med sin livsmedelsberedskap måste göra det enklare, inte svårare, att driva företag i landet.

  Regeringen har under mandatperioden inlett ett omfattande arbete med just regelförenklingar inom livsmedelskedjan och för företagen. Implementeringsrådet arbetar för att säkerställa att EU-regler inte överimplementeras och att svenska företag inte tyngs av dubbla krav. Även i beredskapssektorn håller myndigheterna nu på att anpassa sina rutiner och regelverk för att främja produktion snarare än hindra den.

  Fru talman! Det här är viktigt. Beredskap handlar nämligen inte om centrallager och krispärmar. Den börjar på gårdsplanen, i växthusen, i stallen, i kvarnarna och i livsmedelsfabrikerna. Det handlar om att lantbrukare känner att det är lönt att fortsätta, om att företag i förädlingsledet vågar investera och om att livsmedelsbutiker förmår finnas kvar i hela landet.

  I 2026 års budget satsas över 1 miljard kronor på livsmedels- och dricksvattenberedskap, med stora satsningar på beredskapslager av spannmål och kritiska insatsvaror, investeringsprogram för robust primärproduktion, stöd till företagen i förädlingsledet samt kommunal kapacitetsökning i måltidsverksamhet och dricksvattenförsörjning. Det är åtgärder som stärker hela kedjan, från åkern till butiken, och som gör Sverige mindre sårbart i kris och krig.

  Sveriges livsmedelsberedskap behöver stärkas på land, men det gäller också havet och våra sjöar och vattendrag. Vi har fantastiska möjligheter att producera mer mat från våra vatten. Men även här krävs det långsiktiga regler, vetenskaplig förvaltning och ett system som premierar matfisket och en hållbar, konkurrenskraftig blå näring.

  Moderaterna vill stärka kustsamhällena, öka andelen svenskfångad fisk som blir mat och fortsätta utvecklingen av hållbart vattenbruk. Detta får vi möjlighet att diskutera mer på torsdag, när vi ska ha fiskepolitisk debatt, fru talman. Det ser jag fram emot.

  Fru talman! En stark livsmedelssektor förutsätter också starka hushåll. Den moderatledda regeringen har genomfört en rad reformer som stärker hushållens köpkraft, bland annat genom sänkta skatter på arbete och pension, riktade stöd till barnfamiljer och tillfälligt sänkt matmoms. Dessa åtgärder gör att vanliga svenska familjer får betydligt mer pengar kvar varje månad, vilket både stärker deras trygghet och ger ekonomin en nödvändig skjuts.

  När hushållens resurser ökar blir det också lättare att välja svenskt, och det valet spelar roll. Varje gång en konsument väljer en svenskproducerad produkt stärker det vår livsmedelsberedskap. Det gynnar svenska lantbrukare och förädlingsföretag och bidrar till att hela kedjan kan fortsätta utvecklas. En ekonomi där arbete lönar sig, där hushållen står starkare och där fler väljer närproducerat är också en ekonomi som gör Sverige tryggare i oroliga tider.

  Fru talman! Sverige förtjänar en livsmedelspolitik som tar både framtiden och verkligheten på allvar. En politik som stärker beredskapen, som ser våra lantbrukare som den viktiga, strategiska resurs de är, som ökar produktionen och som värnar företagande är vad Moderaterna står för, och det är vad regeringen nu levererar steg för steg.

  Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

  (Applåder)

• Fru talman! Sofia Skönnbrink vill fokusera på att Tobias Andersson inte gillar vegetarisk kost eller att Kullgren åker runt och äter korv på bensinmackar – och säkert på andra ställen också. Jag har inte fullständig koll på hans Instaflöde. Samtidigt hävdar Socialdemokraterna att det är något slags kulturkrig att vi har mängder av elever runt om i våra skolor som inte gillar skolmaten för att det först kanske har blivit en vegetarisk dag och sedan kanske en vegetarisk vecka.

  Mina barn har gått på en skola i Botkyrka kommun, som då styrdes av Socialdemokraterna. Där började det med en vegetarisk dag, och helt plötsligt serverades vanligt kött en dag i veckan. Sedan skedde ett skifte där, när det blev en massa socialdemokratiska vildar, och vi fick ett nytt och bättre styre. Ett sverigedemokratiskt nämndinitiativ i Botkyrka kommun ledde sedan fram till att det nu serveras kött varje dag. Det finns en kötträtt och en vegetarisk rätt, och eleverna får välja själva.

  Socialdemokraterna hävdar att detta är något slags politik som aldrig har funnits. Det här gäller massvis av elever, och det finns massvis av föräldrar som möter barn som kommer hem och som inte har kunnat äta sig mätta för att man från politiskt håll har försökt styra innehållet i deras skolmat. Denna verklighet försöker man från Socialdemokraternas sida i princip förneka. Det finns massvis av vittnen till det här.

  Jag har själv sett detta i min hemkommun, där det fanns tydliga direktiv från politiken om vilken mat man skulle servera. Det har vi genom andra politiska prioriteringar nu förändrat. Nu har vi mer kött samtidigt som vi har vegetariska alternativ varje dag, och vi har mer nöjda skolelever och föräldrar.

  2026-02-24 13:35:53

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! I dag diskuterar vi Sveriges livsmedelspolitik. Två avgörande frågor är hur vi ska öka produktionen och hur vi ska stärka vår försörjningsgrad. För att lyckas behöver vi se en ökad produktion av både animaliska livsmedel och växtbaserade proteingrödor. Det är vi i alla fall överens om på den rödgröna sidan av politiken. Det är inte minst för att öka robustheten, vilket ledamoten ju också verkar tycka är viktigt.

  Det verkar dock inte riktigt som att Sverigedemokraterna delar denna utgångspunkt, utan det verkar snarare som att man vill starta ett kulturkrig i frågan, fru talman. Ledamotens kollega Tobias Andersson, som också är ordförande i näringsutskottet, har ju sagt att minskad köttkonsumtion leder till att män blir mindre självständiga, mer feminina och mer benägna att rösta vänster – och det vore ju väldigt bra för oss, i så fall – men detta är faktiskt inte riktigt klokt.

  Svenska lantbrukare förtjänar oavsett om de producerar kött, mjölk, baljväxter eller andra proteingrödor en långsiktigt hållbar politik som har en seriös dialog som grund. Min fråga är därför om Sverigedemokraterna ser den växtbaserade produktionen som en del av lösningen för ökad självförsörjning eller om ni är så rädda för feminina män att ni väljer att bara satsa på ökad köttproduktion.

  2026-02-24 13:30:29

  

  Sofia Skönnbrink

• Fru talman! Ja, vi är ju här för att debattera livsmedelspolitik, med motionsbetänkanden från allmänna motionstiden, och anpassningen av svensk rätt till de nya förordningarna om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Där finns det inga skiljaktigheter mellan partierna, utan vi tycker alla att det är bra att de som har ett varumärke får ha det och att det finns lagar och regler för att skydda våra viktiga producenter. När det däremot gäller hur man ska styra livsmedelsproduktionen, eller rättare sagt livsmedelspolitiken, finns det skillnader mellan de olika partierna och blocken.

  Mat är ju inte riktigt vilken vara som helst. Det är det som håller oss vid liv. Förra veckan debatterade vi jordbrukspolitiken i den här kammaren, fru talman. Det handlar ofta om hur man producerar livsmedel. Många av miljö- och jordbruksutskottets betänkanden hänger ju ihop, men vi ska försöka hålla oss till livsmedelspolitiken i det som omfattas.

  Mat ger hälsa. Vad vi äter påverkar hur vi mår och vad vi förmår, och det påverkar också vår beredskap. Maten påverkar klimatet och den biologiska mångfalden, och den är i allra högsta grad en politisk fråga. Det är svårt att bli tillsagd vad man ska lägga på tallriken, men politiskt har vi alla möjligheter att se till att maten produceras på ett bra och rättvist sätt. Det ska finnas bra livsmedel som är bra för oss människor som äter dem, och livsmedlen ska produceras på ett för naturen bra sätt.

  För Miljöpartiet är det viktigt att ha en sammanhängande livsmedelspolitik. Arbetsrätt, folkhälsa, miljömål och klimatmål hänger ihop. Svaren på våra motioner handlar om hänvisningar till pågående arbete; mycket är på gång. Men det har varit på gång under lång tid, och vi tycker att mer behöver göras nu.

  En fråga som har bubblat länge är hur vi ska få ursprungsmärkning av mat på restaurang. Vi har i utskottet, över partigränserna, varit överens om detta länge. I dag ska vi kunna få information när vi går på restaurang, men vi måste efterfråga den. Informationen står inte med på menyn.

  När du går till en butik, fru talman, kan du se varifrån köttet kommer. Men går du på restaurang försvinner informationen. Många kanske passar på att fråga servitören eller servitrisen, men man hade kunnat ta ställning innan om man hade vetat.

  Vi vet att dagens höga köttkonsumtion beror på att vi har låga priser, vilket ofta beror på att det faktiskt råder en sämre djurhållning där köttet kommer från. Det är fråga om industriell djurhållning där priset pressas för konsumenternas väl, men det går ut över djuren.

  Fru talman! När vi handlar i butik, där vi faktiskt kan se varifrån köttet kommer, är numera det mesta som säljs svenskt. På restaurang är det tvärtom. Vi i Miljöpartiet vill se till att det finns en ursprungsmärkning av kött och andra produkter. Med andra produkter menar jag andra animalieprodukter. Vi har ju även en mjölk- och ostproduktion. Ursprungsmärkning ska även finnas på restaurang och storkök. Det handlar om konsumenträtt och djurvälfärd, och det handlar också om att ge våra svenska producenter en ärlig chans eftersom de oftast har högre krav på sig. Vi har stiftat lagar som de måste förhålla sig till, och då måste vi se till att de gynnas. Att vara transparent är inte byråkrati, utan det är att få en ordentlig marknadsekonomi där konsumenter kan välja.

  Fru talman! Ett annat ämne där vi har stor chans att påverka vad vi äter är offentlig sektor. Det serveras tusentals, miljontals, måltider varje dag i offentlig sektor. Vi hörde i ett tidigare replikskifte om skolmat. Jag skulle gärna gå närmare in på den frågan. Vad jag kan säga är att med skolmaten läggs oftast grunden för vad vi faktiskt kommer att äta framöver. Det är när vi är små som våra smaklökar utvecklas, och all forskning visar att den mat vi åt när vi var små hänger med oss resten av livet. Det är därför det ofta är svårt att servera samma mat på äldreboendet som på skolan. Man måste anpassa maten. Det här är en otroligt bra ingång till att förändra vad vi äter och våra beteendemönster.

  Även här ser vi att trots höga krav på djurvälfärd i Sverige behöver man inte köpa in den maten till offentlig sektor. Vi i Miljöpartiet vill öka andelen ekologiska livsmedel i offentlig konsumtion, och vi vill också säkerställa att offentlig sektor inte köper in kött och animalier som kommer från en produktion som har lägre djurskyddskrav än i Sverige. Den produktionen skulle ha varit förbjuden i Sverige. Det vill vi ändra.

  Offentlig upphandling är ett av de mest kraftfulla verktygen som finns, och vi kan kombinera det med rätt kunskap, det vill säga klimatnytta, biologisk mångfald och livskraftigt svenskt jordbruk. I dag kan du ställa krav, men det ställer också krav på kunskap hos upphandlarna. Det måste bli lättare för många mindre kommuner, och därför måste upphandlingen stärkas och bli bättre.

  Låt mig gå in på styrmedel. Vi pratar ibland om hur köttproduktion och annat påverkar klimatutsläpp, biologisk mångfald och djurvälfärd. Vi i Miljöpartiet vill se en antibiotikaskatt på kött. Mängden antibiotika i produktionen avgör skatten på köttet. I Sverige är det låg användning av antibiotika därför att vi har en god djurhållning. Men i butik och på restaurang tävlar vi mot kött från andra länder där antibiotikaanvändningen kan vara hög på grund av dålig djurvälfärd.

  Vi i Miljöpartiet vill se att instrumentet används för att jämna ut spelplanen. Priset på kött från dåliga gårdar skulle bli högre, men kött från god djurhållning skulle gynnas. Det skulle stärka svensk konkurrenskraft och svenska bönder, och det skulle uppmuntra oss att välja mindre och bättre kött när vi köper kött i butik och på restaurang.

  Fru talman! Ytterligare en del i mathanteringen är matsvinnet. För hela livsmedelskedjan är det nästan en tredjedel som försvinner. Något är fel när vi säger att vi producerar för lite samtidigt som vi slänger så otroligt mycket, både i producentledet och i användarledet.

  Något som ofta diskuteras är hur man ska skilja på bäst före och sista förbrukningsdag. Bäst före men ofta bra efter är faktiskt en devis som fler borde följa för våra livsmedel. I ett modernt hushåll med kylskåp och en bra kylkedja håller livsmedlen bra mycket längre. Därför vill vi se tydligare krav från livsmedelsbranschen att informera och märka varorna på ett sätt som gör att vi minskar matsvinnet.

  Fru talman! Vi har de senaste åren tyvärr mer och mer insett att det måste finnas ökad beredskap även på livsmedelssidan. Det diskuterades under förra veckans debatt om jordbrukssektorn. Det handlar om många delar inom livsmedelsområdet, och jag skulle vilja ta upp livsmedlet vatten i dag.

  Det är sällan man tänker på att vatten är ett livsmedel, men det är det. Vi vill säkerställa att dricksvatten finns tillgängligt för alla både vid värmeböljor och vid vattenbrist. Den senaste månaden har man fått koka vattnet på Gotland. Det rörde sig inte om en bristsituation, utan det var fråga om bakterier i systemet. Vi ser också att det råder ett förändrat klimat, och i ett förändrat klimat kommer vatten att vara en bristvara på vissa ställen. Ibland blir det tvärtom för mycket vatten, och det kan göra att dricksvattnet blir förorenat och blir en bristvara – trots att det finns mycket vatten. Vi måste arbeta med att säkerställa tillgången.

  Fru talman! Tillsammans med andra delar i livsmedelsproduktionen som Miljöpartiet står för tror jag att halverad arbetsgivaravgift för hela livsmedelskedjan skulle ge bäst effekt för producenter och konsumenter. Det måste råda bra förutsättningar för livsmedelsproduktion och beredskap. Därför vill jag se en transparent livsmedelspolitik som ger konsumenterna mer makt. Offentlig sektor ska användas som en motor för omställningen. Det ska finnas styrmedel som leder till bra djurhållning och bättre välfärd, och vi ska styra mot mindre klimatpåverkan och ökad biologisk mångfald. Vi ska minska matsvinnet och stärka beredskapen i ett förändrat klimat och tyvärr också i dessa orostider.

  Matpolitik måste hänga ihop med klimatpolitik, naturpolitik och folkhälsa. Det är dags att låta politiken ta ansvar.

  Jag yrkar bifall till reservation 4.

• Om någon funderade på vad det är för ärende som debatteras i kammaren är det miljö- och jordbruksutskottets betänkande Anpassning av svensk rätt till EU:s nya förordning om skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel samt livsmedelspolitik.

  2026-02-24 13:37:41

  

  Kerstin Lundgren

• Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

  Jag tycker att det är viktigt att vi också i den här debatten fokuserar på fakta. Många debatter blir lätt polariserade. Även i den här debatten ställs grupper mot varandra.

  SCB har gjort en undersökning av hur kostnaderna har ökat i livsmedelskedjan. Inte i något led i livsmedelskedjan ser man en ökad lönsamhet de senaste åren. Det innefattar även livsmedelsbutikerna. Ja, kostnaderna har ökat väldigt mycket. Men jag tycker inte att det håller att lägga hela skulden på en eller två platser. Man ser, precis som vi diskuterade också förra året, att kostnaderna har ökat i flera led.

  Vi har faktiskt den billigaste matkassen i hela Norden, och vi ligger på eller strax över snittet i EU. Det tröstar ingen i Sverige att grannen har det sämre. Det har jag full förståelse för. Men det är viktigt att vi håller oss till fakta i debatten. Det är lätt att rikta pekpinnar mot olika aktörer i samhället.

  Det regeringen har gjort är att stärka hushållens köpkraft, att stärka hushållen ekonomiskt, så att man har råd att lägga pengarna på mat. Därför sänker vi nu matmomsen tillfälligt. Vi sänker även skatterna för låg- och medelinkomsttagare, och vi gör lättnader för just barnfamiljer för att man ska ha råd att lägga mat på tallriken till sina barn.

  2026-02-24 13:57:50

  

  Joanna Lewerentz

• Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

  Förra året diskuterade vi oskäliga prishöjningar och behovet av att inrätta en matpriskommission. Den är nu på plats, efter många om och men. Det tycker vi är bra. Men grundproblemet kvarstår: Vi har i dag höga matpriser i Sverige. Sedan 2022 har matpriserna ökat med nästan 30 procent. Det innebär ungefär 30 000 kronor mer i matkostnader årligen för en vanlig barnfamilj.

  Ledamoten säger att barnfamiljerna har fått det bättre med regeringens politik. Det håller vi kanske inte alltid med om. Jag vet många ensamstående föräldrar som sliter för att kunna sätta näringsriktig mat på bordet åt sig själva men framför allt åt sina barn. De vittnar om att de får sippa på grädde om kvällarna för att inte använda för mycket mat till sig själva utan ge den till barnen. Verkligheten ser alltså annorlunda ut för de barnfamiljer som vi ofta pratar om.

  Vi pratar också om det här med lokala producenter, att öka det småskaliga och att det är svårt för svenska producenter att nå ut i en global kontext. Men lika svårt kan det vara för små producenter att nå ut på den svenska marknaden. Det finns tre aktörer som dominerar i både grossistled och butikshyllor. Det gör det svårt för producenter att ta sig ut på marknaden.

  Moderaterna brukar utgå från att marknaden genom konkurrens ska lösa problemet med höga priser, som vi nu ser. Min fråga är därför om Moderaterna anser att konkurrensen på livsmedelsmarknaden fungerar bra i dag. Om svaret är nej undrar jag vilka åtgärder man vill vidta för att stärka konkurrensen.

  2026-02-24 13:55:52

  

  Sofia Skönnbrink

• Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag tror ändå att det sticker i ögonen på folk när de ser hur matjättarna betalar ut miljoner i vinster till sina ägare samtidigt som folk vänder på varenda krona för att kunna köpa mat till sig själva och sina familjer.

  Lönsamheten är för dålig, inte minst i primärledet. Vi socialdemokrater vill vidta åtgärder för att den ska förbättras. Jag tror dock att Socialdemokraterna och Moderaterna har olika syn på vad fungerande konkurrens egentligen är. Vi tycker inte att konkurrensen fungerar när tre stora aktörer i praktiken kontrollerar nästan hela livsmedelsmarknaden och gör det svårt för nya aktörer att etablera sig. Vi tycker heller inte att det är bra att små och medelstora producenter har svårt att ta sig ut på marknaden på grund av att samma koncerner kontrollerar både grossistled och butikshyllor.

  Min fråga kvarstår. Tycker ledamotens parti Moderaterna att det här är tecken på en konkurrens som fungerar?

  2026-02-24 13:59:32

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

  Jag tänkte ställa några frågor om offentlig upphandling. Som jag sa i mitt anförande är offentlig upphandling våra egna skattemedel – resurser som i detta fall går till offentliga måltider i skola, sjukhus och äldreomsorg. Det känns lite galet att man kan använda de gemensamma pengarna till att köpa in varor som vi inte skulle tillåta produktion av i Sverige. Det finns också en möjlighet att styra så att man får mer av den produktion som man vill ha och mindre av den som man inte vill ha.

  Hur ser Moderaterna till att få mer styrning av offentlig upphandling så att man kan få bättre djurvälfärd, bättre varor och fler ekologiska varor?

  2026-02-24 14:02:38

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Jag tycker nog ändå att det är på sin plats att ledamoten redogör för om Sverigedemokraterna delar Tobias Anderssons ställningstagande i den här frågan. Han är ju ett toppnamn i ert parti och som sagt ordförande i näringsutskottet, där man har stor påverkan på vilka företag man ska stimulera och vilken typ av forskning man vill se i Sverige för att öka produktionen av inte minst växtbaserade proteingrödor. Det sänder också signaler till producenter och investerare, och det borde näringsutskottets ordförande förstå.

  Jag skulle inte ha någonting emot att diskutera den frågan närmare med Tobias Andersson, men jag tycker fortfarande att Sverigedemokraterna behöver redogöra för om man delar den här uppfattningen. Det tycker jag inte minst eftersom vi ser att landsbygdsminister Peter Kullgren också pratar väldigt mycket om svensk köttproduktion.

  Vi socialdemokrater vill också se mer svenskt kött på tallriken, men vi är oroade för den här polariserade debatten där man hela tiden lyfter fram kött som det allra viktigaste livsmedlet. Om vi på riktigt vill öka robustheten behöver vi mer svenskt av allt, inte bara kött.

  När man då går ut och säger att man tvingar på barnen och eleverna i skolan vegetarisk kost fastän de inte vill ha det och när man för detta kulturkrig i sociala medier tycker jag att det sänder signaler som man antingen får välja att ställa sig bakom eller ta avstånd ifrån.

  Fru talman! Jag skulle fortfarande vilja veta om det är Sverigedemokraternas uppfattning att en mer växtbaserad kost leder till feminisering och eventuellt också förändrade politiska värderingar.

  2026-02-24 13:34:05

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Till att börja med håller jag med ledamoten om att offentlig upphandling är ett kraftfullt verktyg. Detta har också diskuterats inom ramen för att öka till exempel sjömatsproduktionen, eftersom det är väldigt låg efterfrågan på just svenskfångad fisk. I det fallet kan det här spela en väldigt viktig roll.

  Ledamoten nämnde i sitt anförande att det ofta saknas kunskap om hur man kan upphandla på ett sätt som gör att man når de krav som vi ställer på svenska livsmedel. Mitt svar på frågan är att jag gärna ser att man kan upphandla på ett sådant sätt att vi premierar svenskproducerat. Vi behöver hitta sätt att underlätta för till exempel kommuner att göra det så att de inte faller i någon fälla med tanke på att vi verkar på en inre marknad i EU.

  2026-02-24 14:03:45

  

  Joanna Lewerentz

• Herr talman! Koncentrationen i dagligvaruhandeln är en viktig fråga, och regeringen har givit Konkurrensverket och Boverket i uppdrag att titta på det här. Hela förfarandet för livsmedelsbutiker i Sverige kräver i princip stordrift för att det ska gå runt. Det är ett problem i sig. Det hindrar att nya matbutiker öppnas och etableras.

  Men vi måste också titta på vad stordriften innebär för hela Sverige. Jag nämnde i mitt anförande att vi måste kunna ha matbutiker i hela landet. Vilka kedjor är det som har matbutiker i hela landet? Det är Ica och Coop, som jag antar att ledamoten menar när hon säger ”matjättarna”.

  Konkurrens är viktigt, och att marknaden fungerar är viktigt. Jag vet att ledamoten vet att Moderaterna tycker det, men man måste också ställa sig frågan vad alternativet är. Ska vi tvinga butiker att öppna? Ska vi tvinga butiker att agera på ett särskilt sätt genom att detaljstyra prissättning eller hur de hanterar sina affärer? Det har testats i andra länder och resulterat i minskad produktion och brödköer.

  Konkurrens är en grundförutsättning, men vi måste skapa förutsättningar för konkurrens och inte detaljstyra den. Det är mitt svar.

  2026-02-24 14:00:50

  

  Joanna Lewerentz

• Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

  Det här är en fråga som vi ofta återkommer till. Alla vill det här och man säger att det ser bra ut, men det har ju funnits skarpa förslag. För bara två tre år sedan handlade det om att man skulle ha ett ska-krav när det gällde klimatkrav, något som sedan blev ett bör-krav. Miljömålsberedningen hade flera förslag om hur man skulle få in det hela i offentlig upphandling i det betänkande som lämnades över till regeringen 2022 för omhändertagande, men ingenting har hänt.

  Vi kan inte bara vilja, utan det måste också ske någonting. Det var det jag sa i mitt anförande tidigare. Det hänvisas hela tiden till pågående arbete och givna uppdrag, men man ser inte någon handlingskraft i de här frågorna, herr talman.

  Detta är, precis som ledamoten säger, ett väldigt kraftfullt verktyg. Offentlig upphandling handlar om otroligt mycket pengar. Det kan styra mycket, och det är också det som kan gå före. Om vi stiftar lagar och inför regler om hur vi vill ha saker och ting måste vi också använda våra gemensamma skattemedel till det vi säger att vi ska ha.

  Därför blir mina frågor till ledamoten följande: Tror ledamoten att det kommer skarpa förslag? Eller kommer det även fortsättningsvis vara ”pågående arbete”, ”vi ska se över”, ”vi får se” och ”vi har en vilja”?

  2026-02-24 14:04:53

  

  Emma Nohrén

• Herr talman! Angående skarpa förslag har jag tyvärr inget svar. Jag får helt enkelt hänvisa till pågående arbete. Men jag kan lugna ledamoten med att jag även fortsättningsvis tycker att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg att ta i beaktande, särskilt om vi menar allvar med det vi säger om att vi till exempel vill öka den svenska livsmedelsproduktionen. Jag tar med mig detta.

  2026-02-24 14:06:21

  

  Joanna Lewerentz

• Herr talman! Jag känner inte igen mig i beskrivningen att vi socialdemokrater skulle vilja försvåra för våra svenska företagare eller livsmedelsproducenter. Vi tycker absolut att det är rimligt att man ska redogöra för om en vara har ändrat innehåll till det sämre och blivit mindre näringsriktig och om en vara krymper men behåller samma pris. Att man ska behöva uppge det tycker vi inte är några konstigheter över huvud taget.

  Jag själv tycker att det är otroligt viktigt att vi har en utbredd livsmedelsproduktion i hela vårt land. Som jag sa vill jag också att det blir enklare för små producenter att förädla produkter. Jag har själv haft en debatt här i kammaren med landsbygdsministern om förädling av viltkött. Man kan från jägarkåren till exempel lämna in vildsvinskött till små charkuterier och få tillbaka vildsvinskorv. Det här är någonting som Livsmedelsverket var nära att stoppa. Detta kunde vi avvärja genom att vi drev regeringen och landsbygdsministern framför oss i frågan.

  För mig är det oerhört viktigt att det inte blir så att det bara är stora aktörer som dominerar svensk dagligvaruhandel. Jag bor själv i glesbygd. Där finns det ett enda alternativ – vi har en matbutik, en pizzeria och en begravningsbyrå. Att vi faktiskt också har en bank är glädjande. Men för mig är det inte jätteenkelt att jämföra priser och välja en annan aktör om jag inte ska röra mig ungefär 45 minuter bort. För mig är det möjligt att göra det, för jag har bil och körkort. Värre blir det för pensionärer och för dem som inte har tillgång till bil.

  Jag delar alltså inte uppfattningen att vi inte vill förenkla för mindre aktörer att etablera sig på marknaden. Det är snarare fråga om att vi driver på för att granska om konkurrensen verkligen funkar på ett sätt som är bra i Sverige i dag.

  2026-02-24 14:16:14

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Det vi socialdemokrater vill göra är att sänka priset för mat så att alla oavsett inkomst ska ha råd att köpa näringsriktig mat till sig själva och sina barn.

  Jag har nämnt de ensamstående föräldrarna men också pensionärerna som kämpar för att de ens ska ha råd att kunna göra egen mat, kanske handla den lite lyxigare steken på Coop för att sedan kunna göra sig en fin söndagsmiddag. Det handlar om att de ska kunna få ett härligare liv och kunna unna sig det.

  Det är därför vi vill gå in och reglera och se om det till exempel sker oskäliga prispåslag gentemot kund. Vi hade Konkurrensverkets rapport Stigande matpriser – vart tar pengarna vägen? som vi debatterade i kammaren i fjol. Där kunde man se att den ökade kostnaden inte kunde förklaras med att insatsvaror hade blivit dyrare, utan det skedde ett oskäligt påslag som drabbade kunden direkt.

  Det är den här typen av pristransparens som vi vill se mer av. Vad är det för påslag som sker? Jag skulle inte ha någonting emot att betala 1 krona mer för mjölken om jag visste att den tillföll bonden som hade producerat mjölklitern, men i dag vet vi inte det. Det är därför vi måste gå in och tydligare granska vad det är för prispåslag som sker.

  Konkurrensen är också viktig för att pressa priserna. Det finns i dag flera små producenter i Sverige som upplever att det inte finns någon rimlig möjlighet för dem att ta sig ut på marknaden. Samma aktörer som har de stora butikerna äger också grossistleden, vilket gör att man säljer varor till sig själv.

  Det är nästan omöjligt för de mindre aktörerna att ta sig in om det inte finns en väldigt stark vilja från respektive butiksägare att bjuda in dem till butikshyllorna.

  2026-02-24 14:20:15

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Jag ska inte prata så mycket om pannkakor och gröt just för tillfället, utan jag tänkte börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Vi antog en livsmedelsstrategi år 2017. Den var tydlig med att vi skulle stärka konkurrenskraften, öka lönsamheten och minska regelbördan. Ni som har varit med sedan dess vet att många inte upplevde att det blev någon skillnad. Man ansåg att det bara blev något som det pratades om, och det är något som inte är positivt. Vi politiker kan inte bara prata om saker utan att det blir något av dem; det är jätteviktigt!

  Därför är det bra att vår nuvarande regering har antagit Livsmedelsstrategin 2.0. Det är väldigt positivt att vi har en regering som verkligen vill öka Sveriges livsmedelsförsörjning. Det finns ett tydligt ställningstagande i Livsmedelsstrategin 2.0.

  Herr talman! Det är ett överordnat mål som man har beslutat om – en strategi som ska styra olika statliga myndigheter.

  I förra veckan hade vi Lantbrukets dag här i riksdagen tillsammans med Hushållningssällskapet. Alla närvarande partier fick då frågan om de ville öka livsmedelsproduktionen. Alla ville det, herr talman! Alla partier var med på att öka livsmedelsproduktionen. Det här, mina vänner, är en otroligt viktig signal till alla Sveriges jordbrukare: Vi är, avsett partifärg, överens om att öka livsmedelsproduktionen. Det är mycket viktigt att ha med sig detta framåt.

  Herr talman! Som vi har diskuterat tidigare har antalet mjölkbönder minskat under lång tid. Vi hade år 2015 i Sverige 4 169 mjölkföretag, och i dag är siffran nere i 2 484. Tyvärr är dock siffran inaktuell, för antalet har minskat sedan mätningen. Det här är något som på sikt är alarmerande.

  När man pratar med mjölkföretag eller med bönder över huvud taget säger de att det är viktigt att de kan tjäna pengar. Det var också kontentan av Lantbrukets dag i förra veckan. Såväl unga som äldre säger: Vi måste kunna tjäna pengar! Det är grunden för att vi ska kunna ha fler jordbruksföretag i vårt land. Man kämpar hårt – absolut, det är inget snack om den saken – men man behöver också tjäna pengar.

  Det här är viktigt med tanke på hur det ser ut. Om det är kristider upplever man att man får gå till politiken med mössan i hand och be om stöd. Man måste naturligtvis även i kristider kunna spara pengar i ladorna; det är viktigt.

  Antalet kor har varit väldigt lågt, men det är kul att kunna berätta att antalet kor nu har ökat för första gången sedan 2015. I dag finns det 5 000 fler kor än föregående år, vilket är mycket positivt. Vi vet att det också kommer att påverka oss mycket framöver.

  Herr talman! Vi ska ha i minnet att vi under slutet av 80-talet och början av 90-talet hade en livsmedelsförsörjning på 90 procent här i landet. I dag är den nere under 50 procent. Vi har ett handelsunderskott på livsmedel med över 88 miljarder. Här kan det bara bli bättre, och det måste bli bättre. Vi måste bli duktigare på att producera mer mat i vårt land, och vi måste också bli duktigare på att handla mat.

  Herr talman! Just nu ser vi att det är tomt på nötkött i olika butiker. Det är intressant med tanke på att vi inte är i kris eller krig. Man kan bara tänka sig hur det skulle vara i så fall. Vissa handlare säger till och med: Köp max ett paket nötfärs, för alla måste ha till fredagens tacos!

  Det är intressant att det är på det här sättet. Vi vet att det var torka år 2018 och dålig lönsamhet. Men nu har köttpriserna gått upp, och då vill man exempelvis spara på kvigorna. Vi kommer dock inte ifrån att antalet kor har minskat, så vi ser ändå hur det är. Här måste vi från politikens sida bli mycket duktigare på att jobba för våra jordbrukare.

  En viktig fråga är beredskapslagren. Det är en stor fråga för vårt land. Med tanke på vad jag sa tidigare om vår dåliga livsmedelsförsörjning är detta något som den här regeringen verkligen satsar på. Det handlar om att stärka beredskapslagren i hela landet, med start i norra Sverige. Jag tror att detta är en viktig signal för hela vårt land.

  Finland är ett gott exempel, där man inte gjorde som i Sverige och andra europeiska länder och minskade beredskapen. I Finland behöll man sin försörjning på minst 80 procent när Sverige gick ned under 50. Här har alltså Sverige väldigt mycket att lära av Finland, och det har vi också gjort tack vare den här regeringen.

  Jag läser nu innantill från Livsmedelsstrategin: ”Om vi inte själva producerar den mat vi behöver är vi hänvisade till att importera mat från länder med lägre klimat- och djurvälfärdsambitioner.”

  Herr talman! Här har vi en clou – en otroligt viktig fråga. Vi i Sverige är duktiga på att ha regler, och regler som bara finns i Sverige. Men samtidigt köps det in mat från olika länder som inte har våra ambitioner vare sig när det gäller djurvälfärd eller klimat. Jag måste ändå säga att konsumenterna är duktiga, och konsumentmakten är jättestor. Men kommunerna i vårt land måste skärpa sig.

  Tänk er ett kommunhus någonstans i Sverige. I den ena delen av huset sitter en kontrollant och kontrollerar hur våra djur sköts, och på den andra sidan sitter inköpare och köper mat från länder som inte alls har samma ambitioner. Det här, mina damer och herrar, är jätteallvarligt.

  En viktig signal till våra kommuner är: Skärp er! Faktum är att Sveriges bönder använder minst antibiotika i hela EU, och det är något som är väldigt viktigt.

  Vi pratar mycket om kött i skolorna. En annan sak som är alarmerande är det man nu hör om att vissa kommuner exempelvis inte ska servera kött till de äldre i äldreomsorgen på söndagarna. Det här är jätteallvarligt, och det är en dålig signal. Här måste vi se till att bli duktiga på att köpa svenskt och gynna våra duktiga svenska bönder.

  (Applåder)

• Herr talman! Socialdemokraterna beskriver gärna behovet av stärkt konkurrens och regelförenklingar på livsmedelsmarknaden. Men deras förslag går gång på gång i motsatt riktning. I stället för att undanröja hinder vill de ställa nya krav på företagen: krav på fler system, fler redovisningar, fler administrativa processer, mer detaljerad information om prisförändringar som kampanjer och krympflation samt ytterligare redovisning av innehållet i produkter utöver vad som redan finns i dag. Det är just den här typen av överreglering som riskerar att pressa bort mindre aktörer och göra det svårare för nya butiker att etablera sig. Det är motsatsen till vad en fungerande marknad behöver.

  Regeringen har valt en annan väg. Vi har gett Konkurrensverket och Boverket i uppdrag att analysera och motverka de verkliga hindren för konkurrens i syfte att skapa bättre förutsättningar för etablering. Fler aktörer ger konsumenterna fler valmöjligheter. För mig blir det motsägelsefullt om man säger sig vilja öka konkurrensen men samtidigt lägger fram förslag som gör det svårare att konkurrera.

  Därför vill jag fråga ledamoten Skönnbrink: Hur menar ni i Socialdemokraterna att fler regler, mer administration och högre kostnader för butiker och producenter ska leda till den stärkta konkurrens ni påstår er vilja åstadkomma?

  2026-02-24 14:14:36

  

  Joanna Lewerentz

• Herr talman! Först kommer jag att ta mig friheten att bemöta ledamotens förra inlägg i vårt tidigare replikskifte vad gällde skolköken och att barnen går hem hungriga, inte är nöjda och att maten inte smakar bra.

  Det är fantastiskt att vi i Sverige har fri skolmat för alla våra elever så att de får sitt näringsbehov varje dag för att klara av sina studier. Det är fruktansvärt det man säger om hela branschen och om att kokerskorna i skolköken och i äldreomsorgen inte skulle vara tillräckligt kunniga för att leverera god och näringsriktig mat till barnen bara för att den är vegetarisk. Det är väldigt tråkigt.

  Vad gäller att reglera marknaden vet jag att Sverigedemokraterna tycker att det är jätteotäckt. Vi hörde det senast när Staffan Eklöf debatterade med Malin Larsson vad gäller veterinärfrågan. Staffan sa då att han fick rysningar och tyckte att det var väl socialistiskt att gå in och reglera prisbilden på svensk veterinärvård.

  Nu verkar det som att Sverigedemokraterna tycker att det är lika obehagligt att gå in och ifrågasätta varför livsmedelspriserna ligger på en så hög nivå. Där är vi socialdemokrater av en helt annan uppfattning.

  Vi ser att det slår väldigt hårt mot svenska konsumenter, oavsett om det är svenska djurägare som behöver bekosta veterinärvård eller om det är småbarnsföräldrar som behöver köpa välling. Det gäller att man är modig från politikens sida och vill undersöka närmare om man kan lindra det på något sätt.

  Exakt vilka åtgärder man ska vidta har vi inte sagt i kammaren. Vi vill utreda hur konkurrensen kan förbättras. Vi har inte samma möjlighet att tillsätta utredningar eftersom vi inte sitter i regeringsställning än. Men det är bara några månader kvar. Det ser jag hemskt mycket fram emot.

  (Applåder)

  2026-02-24 14:24:38

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Då vill jag fråga ledamoten hur man tänker sig att de förslag på mer administration som man har i sin motion, vilken hon också lyfter i talarstolen, inte ska få en effekt som är motsatt den man säger sig vilja uppnå. Vad är det som ska få den som driver den lilla butiken på ledamotens hemort – eller skulle vilja starta en liten butik där – att anse att detta är lönsamt och värt all möda om det ska ställas ytterligare administrationskrav på företagarna, som Socialdemokraterna nu föreslår? Man tar inte heller hänsyn till de effekter de här kraven innebär för tidigare produktionsled. Förändringarna kommer att stänka nedåt i produktionskedjan och skapa administration även för dem som producerar maten.

  Socialdemokraterna målar upp bilden att de svenska matpriserna sticker ut genom att de har rusat och är väldigt höga. Vi håller med varandra om att matpriserna har ökat väldigt mycket.

  Jag håller inte med om att de sticker ut. Som jag nämnde tidigare har vi den billigaste matkassen i hela Norden, och i ett europeiskt perspektiv ligger Sverige i princip på snittet eller lite över.

  Det som regeringen nu gör är därför otroligt viktigt. Vi sänker kostnaderna för hushållen och ökar mängden pengar de har kvar i sina plånböcker.

  Samtidigt vill Socialdemokraterna driva förslag som riskerar att höja företagens kostnader. Det i sin tur riskerar att höja priset på mat i butik. Min fråga är: Hur går det ihop?

  2026-02-24 14:18:13

  

  Joanna Lewerentz

• Herr talman! Jag tror nog ändå att vi ska reda ut lite grann det som sades om skolmaten. Vi har myndigheter som har expertkompetens och som ger rådgivning till oss politiker. Det finns kunniga personer som sitter och tar fram inte minst kostrekommendationer som seriösa politiker som socialdemokrater väljer att förhålla sig till.

  Man kan också fundera på om vi inte ska ha något vegetariskt i skolan och om det är något så fruktansvärt att barnen äter vegetarisk mat någon dag i veckan. Ska vi sluta med pannkakor? Ska vi inte äta risgrynsgröt under jul? Jag är bara nyfiken på var gränsen går för vad som ska vara okej och inte okej vegetarisk mat. Vad kan barnen tolerera? Är det en pizza med ost och tomat, eller måste det vara skinka på?

  Jag tycker att det är sorgligt att vi inte kan känna mer tillit till våra kompetenta kokerskor ute på skolorna, som jag är säker på gör sitt yttersta för att leva upp till alla de krav som de har på sig vad gäller att ge barnen en näringsriktig och varierad kost under skolveckan.

  Jag väljer att stanna där, och jag hoppas att vi får möjlighet att prata mer om pannkakor och gröt vid ett annat tillfälle.

  2026-02-24 14:28:42

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för svaren!

  Jag tycker absolut inte att kokerskorna gör ett dåligt jobb. Jag tycker synd om personalen som lider av att socialdemokratiska politiker tvingar dem till olika former av klimatplaner så att de inte kan få laga den mat som vi kanske fick när vi gick i skolan.

  Jag kunde i min hemkommun se hur menyn förändrades på grund av politiska beslut, och hur menyn sedan återgått till hur det var tidigare genom att man tog bort de politiska riktlinjerna om att man ska äta en viss mat för att på något sätt förändra världen.

  Herr talman! Jag upplyste ledamoten om Konjunkturinstitutets nyligen publicerade rapport som informerade om att det var insatsvarorna som låg bakom att priserna steg. Det är så rapporten förklarar detta.

  Vi har en historia av ett socialdemokratiskt parti som har infört elskatten. Man införde en extraskatt på kärnkraft, vilket drev upp elpriserna. Man tog sedan bort extraskatten på kärnkraft, men det hjälpte inte. Kärnkraften lades ned i alla fall. Sedan kompenserade man den skatten med en ännu mer ökad elskatt. Man införde världens högsta dieselpriser.

  Vad tror ledamoten att det gör med priset på att tillverka mat? Hur tror ledamoten att det påverkar transporterna av maten i vårt väldigt avlånga glesbefolkade land? Blir det billigare att transportera mat och tillverka mat om man har världens högsta dieselpriser?

  Socialdemokraterna införde även skatt på handelsgödsel. Det var något som absolut inte minskade konsumtionen men som gjorde det dyrare att producera mat.

  Den situation som vi har med ganska få livsmedelskedjor är egentligen likadan i samtliga nordiska länder. Vad gjorde Socialdemokraterna under sina åtta år vid makten för att bryta upp detta, som ser ut på ungefär samma sätt i de flesta närbelägna länder?

  2026-02-24 14:26:35

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för anförandet som vi fick lyssna på!

  Socialdemokraterna vill gå in och reglera mer. Då ska det bli bättre, har vi hört. Jag skulle gärna vilja höra mer om det. Hur ska det fungera?

  Vi har för stora butiker. Vi hade till exempel City Gross som gick med förlust. De hade dessutom högre priser än de andra butikerna. Var det då fel att Axfood fick köpa City Gross? Skulle City Gross ha gått i konkurs så att de försvann? Nu tog Axfood över City Gross, och då blev Axfood större. Var det bra eller dåligt? Skulle Socialdemokraterna vilja ha en ordning där man i stället lät City Gross gå omkull?

  Vi har en annan situation med Coop som har de kanske högsta priserna och samtidigt går väldigt dåligt ekonomiskt. Vi har små butiker på landsbygden som har högre priser än vad de stora butikerna som gör störst vinst har. Där är priserna lägre.

  Herr talman! Jag noterar en extremt förenklad bild från ledamoten. Jag skulle verkligen vilja höra mer om vad det nu är Konkurrensverket ska göra på marknaden och hur de nya regleringarna ska göra det så väldigt mycket bättre för människor.

  Sofia Skönnbrink informerar också i debatten om att man inte vet vad priserna beror på. Nu fick vi i februari, för någon vecka sedan, specialstudien från Konjunkturinstitutet som klargjorde att prisökningarna beror på ökningar av priset på insatsvaror. Det var en väldigt detaljerad och utförlig rapport.

  Jag vet genom historien vad Socialdemokraterna gjort med priserna på insatsvaror. Man har infört skatt på handelsgödsel. Man har infört världens högsta priser på diesel. Ekonomiska styrmedel vid upphandling styr mot mer ekologiskt, vilket ger dyrare mat och så vidare.

  Socialdemokraterna har historia av att göra insatsvarorna dyrare. Hur tror ledamoten att detta påverkar priserna?

  2026-02-24 14:22:26

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 15.

  Mat är något av det mest grundläggande vi har. Det är trygghet, hälsa, gemenskap och en förutsättning för att vardagen och samhället ska fungera. Därför är det allvarligt att matkostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren. Sedan januari 2022 har livsmedelspriserna ökat med närmare 30 procent. För en vanlig barnfamilj innebär det ungefär 30 000 kronor mer i utgifter varje år.

  Även om inflationen har bromsat kämpar många hushåll fortfarande för att få sin privatekonomi att gå ihop. Det märktes inte minst på antalet vräkningar under förra året, då över 3 000 människor förlorade sina hem. Av dessa var 824 barn.

  Herr talman! Mat är inte en utgift man kan välja bort. Den ska betalas varje vecka. Det gör att livsmedelspolitiken även blir en fördelningspolitisk fråga. Vi socialdemokrater menar därför att vi behöver göra två saker samtidigt. Vi måste göra något åt de stigande livsmedelspriserna, men vi måste också stärka hushållens ekonomi.

  Vi vill därför höja barnbidraget och studiebidraget och stärka bostadsbidraget för barnfamiljer. Vi vill se en rättvis skattesänkning för människor med vanliga löner och slopa karensavdraget så att man inte straffas ekonomiskt om man är hemma och är sjuk. Vi vill vidare göra det billigare för ungdomar att gå till tandläkaren och för sjuka och hämta ut sina mediciner. Vi vill också införa avgiftsfri kollektivtrafik för unga och studenter. Det här är inte enstaka åtgärder utan en sammanhållen politik för att stärka människors marginaler när kostnaderna springer iväg.

  Förutom att stärka hushållens ekonomi, herr talman, har vi socialdemokrater även föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden.

  I dag domineras dagligvaruhandeln av ett fåtal stora aktörer. Tre företagsgrupper står för merparten av försäljningen, vilket begränsar konkurrensen och gör det svårare för mindre producenter att nå ut till konsumenterna. Vi vill därför stärka konkurrensen i grossistledet, begränsa inlåsande avtal och göra det enklare att etablera nya matbutiker, inte minst i glesbygd. Svenska hushåll ska inte bära kostnaden för bristande konkurrens när det gäller vare sig mat eller veterinärvård.

  Herr talman! Regeringen har nu föreslagit en halvering av matmomsen som samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom i ett försök att lindra situationen för svenska konsumenter. Men för att sänkningen av matmomsen ska få effekt och märkas i hushållens plånböcker krävs en noggrann uppföljning, inte minst för att öka konsumenternas förtroende.

  I en undersökning som Nordea genomförde förra månaden svarade 71 procent av svenskarna att de inte trodde att matpriserna skulle minska även om vi beslutat om en sänkning av matmomsen. Det kanske inte är så konstigt, eftersom vi har sett flera fall där livsmedelsbutikerna trixat med priserna. Inför PRO:s årliga prisundersökning i fjol var det flera butiker som tillfälligt sänkte priserna för att sedan höja dem igen när undersökningen var över. Vi har också sett butiker som helt plötsligt börjat sälja kaffepaket, kexförpackningar och chokladkakor innehållande en mindre mängd livsmedel än tidigare till samma eller högre pris.

  Den här typen av fulspel måste motverkas. Därför är det glädjande att regeringen efter många om och men valde att tillsätta en matpriskommission för att följa prisutvecklingen, något som vi socialdemokrater har föreslagit sedan 2023.

  Herr talman! Livsmedelspolitik handlar också om beredskap. Det oroliga omvärldsläget har tydliggjort hur sårbara vi är när det kommer till vår livsmedelsförsörjning. I dag är ungefär varannan tugga som vi äter producerad i Sverige. Det innebär att vi är beroende av fungerande internationella leveranskedjor. Vid en större kris eller ett eventuellt krigsläge kan de här leveranserna upphöra. Då är det den egna produktionen som avgör hur robusta vi faktiskt är. Därför behöver vi stärka den svenska livsmedelsproduktionen, bygga upp beredskapslager, säkra tillgången till insatsvaror och förbättra dricksvattenförsörjningen.

  Ska vi öka självförsörjningsgraden måste vi ta till vara hela livsmedelssystemets potential. Då är det inte en fråga om att ha antingen animaliskt eller växtbaserat, utan det är en fråga om både och. Därför är det som sagt tråkigt att den politiska diskussionen har varit så polariserad i den här frågan den senaste tiden. Den växtbaserade produktionen, inte minst av baljväxter och proteingrödor, har stor potential att minska vårt importberoende och stärka självförsörjningsgraden. Men utvecklingen hämmas i dag av risker och brist på långsiktiga villkor. Ska vi lyckas krävs investeringar, forskning och bättre förutsättningar för svensk förädling.

  Herr talman! Vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken och i glasen. Vi vill därför göra det obligatoriskt att vid all offentlig upphandling av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen ska ha skett med högre krav på djurskydd och låg antibiotikaanvändning, precis som i Sverige. På så sätt kan vi stärka matkvaliteten i förskolor, skolor, äldreboenden och sjukvårdsinrättningar samtidigt som vi värnar och stärker vår egen livsmedelsproduktion.

  Vi vill också göra det lättare för konsumenter att göra medvetna val. Vi föreslår därför att det ska bli obligatoriskt med skriftlig ursprungsinformation för kött på restauranger och i storhushåll. Vi vill även utöka möjligheterna för lantbrukare att sälja sina varor direkt till kund. Därför vill vi undersöka om regelverket för hemslakt och försäljning av kött från den egna gården kan förenklas utan att riskera vare sig djurvälfärd eller livsmedelssäkerhet.

  Herr talman! Ingen i Sverige ska behöva välja mellan att köpa mat och att betala sina räkningar. Vi socialdemokrater vill se konkreta åtgärder som minskar prispressen, stärker svensk livsmedelsproduktion och säkerställer att högkvalitativ mat är tillgänglig för alla oavsett inkomst.

  (Applåder)

• Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för anförandet!

  Jag tänkte prata lite om ekologisk produktion av livsmedel. Den har under lång tid kombinerat matproduktion och minskad miljöpåverkan. Ekologisk produktion bidrar även till att stärka Sveriges beredskap i händelse av kris eller krig. Det beror också på att man inte använder bekämpningsmedel eller konstgödsel i ekologisk produktion. Det ökar Sveriges självförsörjningsförmåga eftersom importbehovet av både bekämpningsmedel och konstgödsel då minskar. Ekologisk odling kan också vara mer motståndskraftig mot klimatförändringar och därmed bidra till att trygga matproduktionen.

  Trots de här fördelarna har den ekologiska arealen i Sverige minskat de senaste åren. Min fråga till ledamoten är: Varför vill inte Kristdemokraterna, som sitter i regeringen, satsa mer på ekologisk produktion av livsmedel?

  2026-02-24 14:38:56

  

  Kajsa Fredholm

• Jag vill påpeka att man inte får applådera från åhörarläktaren. Det kanske också ledamöter ska känna till.

  2026-02-24 14:38:32

  

  Kenneth G Forslund

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

  Man kanske kan formulera frågan så här: Hur mycket ekologiskt tål Sverige? Den uppgift som i alla fall jag har fått är att 50 procent skulle kunna vara ekologisk produktion i Sverige utan att det riskerar vår matproduktion. Det är svaret på den frågan.

  När det gäller att marknaden måste få styra hur mycket ekologiskt vi ska ha förstår jag var Kristdemokraterna står. Då är man inte för att satsa på det här från statens sida med olika stöd och styrmedel.

  Vi i Vänsterpartiet vill se mer ekologiskt på våra tallrikar. Ett bra sätt är till exempel att främja mer ekologiskt i den offentliga upphandlingen. Det vore väldigt bra och väldigt viktigt. Men vi budgeterar även för omställningsstöd när man vill gå över till ekologiskt.

  Nu är det så att Sverige är rätt ensamt om det här i EU. Inom EU ökar andelen ekologiskt. Statistik visar att den ekologiska andelen av den europeiska detaljhandeln ökade med 4,1 procent under 2024, och både marknadsdata och handelstrender pekar på att ekologiskt fortsätter att stärka sin position. Men i Sverige minskar andelen.

  Jag tycker faktiskt att det är anmärkningsvärt dåligt. Det krävs insatser i hela livsmedelskedjan för att produktionen och konsumtionen av ekologiska livsmedel ska öka.

  Jag undrar om Kristdemokraterna tänker göra någonting för att öka andelen ekologiska livsmedel i Sverige.

  2026-02-24 14:46:04

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Tack, Kajsa Fredholm, för frågan!

  Det ledamoten tar upp är jätteviktigt. Det är viktigt att vi har en produktion, oavsett om den är ekologisk eller konventionell. Det tycker jag är svaret på ledamotens fråga.

  Jag tänker att marknaden måste få styra här. Vill ledamoten och andra ha ekologiskt köper de det. Andra köper sådant som är konventionellt odlat.

  Det finns en viktig fråga som måste tas upp i det här sammanhanget. Man kan prata med dem som vet hur det fungerar, så att säga, och som kan beräkna detta. Det visar sig att om man bara skulle satsa på ekologiskt kommer vi att se en mycket mindre skörd i vårt land, och vi kommer att se en minskad livsmedelsproduktion.

  Jag tänker passa på att ställa en fråga nu när ledamoten har chans att svara på den. Ser ledamoten att detta är ett bekymmer, eller spelar det ingen roll? Jag menar att det är viktigt att vi ökar all livsmedelproduktion i vårt land, oavsett om den är ekologisk eller konventionell.

  2026-02-24 14:44:02

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Tack, Emma Nohrén, för frågorna!

  Jag börjar med den sista frågan. Efter en del turer fick vi möjligheten att ställa frågor till restauranger för att få veta var köttet kommer ifrån. Det har funkat sisådär. Man måste vara ärlig och säga att det här kan bli mycket bättre. Grejen är att det står i beslutet att det ska utvärderas. Jag vet att Livsmedelsverket har till uppgift att göra det. Jag tänker att när de har utvärderat kommer det tillbaka till oss, och då får vi säkert göra omtag. Det är viktigt att säga att man kan göra mycket mer här.

  Apropå exempelvis kommunernas inköp: Jag är själv en gammal kommungubbe från Ödeshög – även min ledamotskollega John Widegren kommer från Ödeshög. Där kämpade vi verkligen för detta. Vi fick alltid till svar: Det går inte. Ju mer de sa att det inte går, desto mer sa vi att det kommer att gå – för att visa att kommuner faktiskt kan göra skillnad. Vi kan ställa krav på vad vi ska köpa och på det sättet visa att vi köper från Sverige. Då sa vi verkligen inte att det är viktigast med en ekologisk gurka från Holland, utan vi sa att det viktiga för oss är att det är från Sverige. Faktum är att det gick väldigt bra.

  Någonting som det verkligen tittas på nu är hur man ska kunna göra det här. Ledamoten ställde frågan förut, till min kollega här. Vad jag har förstått är det på gång att ta fram någon form av förslag på hur man ska komma vidare.

  2026-02-24 14:49:00

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Tack, Kajsa, för frågan!

  När det gäller mjölk ser man att bönder som har ekologisk mjölk tjänar lite mer än konventionella mjölkbönder. Jag tänker att det är marknaden som styr det här. Det finns en marknad för ekologisk mjölk, och då ökar priset. Det är väldigt viktigt att komma ihåg det.

  Nu kan ledamoten inte svara, men jag pratar på så får väl ledamoten nicka. Jag tycker nämligen att det här är så spännande. Vi pratar om att det är viktigt med ekologiskt. Jag förstår det, och jag tycker naturligtvis själv att det är viktigt med ekologiskt. Men vad är viktigast – att köpa en gurka som är ekologiskt odlad i Holland eller att köpa en gurka som är konventionellt odlad i Västerås?

  Ibland slår vi knut på oss själva – allt ska vara ekologiskt. Men vi måste kunna producera sådant som är konventionellt odlat, som också är odlat på ett mycket bra sätt.

  Ledamoten sa att det skulle kunna bli 50 procent mindre skörd om man bara har ekologiskt, eller vad det var. Vi har ett läge i vår värld där 900 miljoner människor lägger sig hungriga varje kväll. Då menar jag att Sverige ska vara ett land som producerar mycket mer mat. Det är strunt samma om det är ekologiskt eller konventionellt, bara det odlas mat i vårt land för vår egen befolkning men också för att vi ska kunna hjälpa andra människor som är i behov av mat.

  2026-02-24 14:48:17

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Tack igen, Emma Nohrén, för frågorna! Vi kan väl börja med kommunerna och det stora ansvar de har. Vi kan från statens sida vara med och hjälpa till.

  Det är som sagt ingen ny företeelse att detta tar tid och är bekymmersamt. Även på Emma Nohréns tid, när hennes parti satt med i regeringen, var detta en viktig fråga. Man upplevde ändå att det gick framåt med myrsteg. Man ska vara ärlig i det här sammanhanget och säga att det verkar ta tid. Jag tänker att det viktiga är att det blir bra. Det är mitt svar på ledamotens första fråga.

  Ledamoten menar att det här bara är att göra, på en gång. Men finns det beslut på att man ska invänta en myndighets svar är det väldigt bra att göra det. Efter ett år kan man få höra hur det funkade. Eventuellt kan myndigheterna – i det här fallet Livsmedelsverket – ha något förslag på hur det skulle kunna bli bättre. Jag tänker att det är viktigt. Vi är helt överens om att det kan bli bättre, men det är mycket värt att höra vad Livsmedelsverket kommer med för synpunkter och förslag.

  2026-02-24 14:51:56

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

  Ledamoten nämnde söndagssteken som drogs in på ålderdomshemmet. Det var Rut med flera som förlorade den. I det fallet var det inget frivilligt val från kommunen att dra in på söndagsstek, Bregott och lax. De blev tvingade till det för att regeringen satte dem på svältkur. I stället för att öka statsbidragen till kommuner och regioner sänkte de skatten för höginkomsttagare.

  Vi socialdemokrater hade gärna sett att man ökat statsbidragen i stället, så att fler äldre kunde fortsätta att äta proteinrik, fet mat, som de är väldigt beroende av för att må bra. Jag tycker faktiskt att ledamoten får ta lite ansvar för att kommuner och regioner är satta på svältkur på grund av den politik som har förts.

  Jag skulle vilja prata om den nya riskklassificeringsmodell som antogs och började användas 2024 inom livsmedelskontrollen. Företagare har kontaktat mig och är väldigt oroade över att de har fått en förhöjd avgift. Det är till exempel folk som driver små slakterier. Daniel utanför Skövde fick en fördubbling av sin avgift mellan åren 2023 och 2024. Men också små gårdsmejerier vittnar om kraftigt ökade tillsynsavgifter per kilo ost efter det att den nya modellen börjat användas. Det här sker samtidigt som man säger att produktionen ska öka, beredskapen ska stärkas och hela landet ska leva.

  Regeringens egen kontrollutredning, som ledamoten ansvarar för, pekar på brister i avgiftssystemet och behovet av en förändring där. Frågan är när regeringen avser att omsätta utredningens förslag i konkret politik och om ni är beredda att se till att riskklassningsmodellen inte motverkar eller försvårar småskalig livsmedelsproduktion.

  2026-02-24 14:53:48

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Riskklassningsmodellen jag nämnde trädde i kraft 2024. Redan 2023, alltså mitt första år i riksdagen, ifrågasatte jag den och tog upp riskerna med att den skulle slå hårt mot små producenter, som kanske har egen mjölk, förädlar den och säljer vidare i en gårdsbutik. Det kom pålaga på pålaga. De skulle slå väldigt hårt även om producenten inte var särskilt stor. Då sa Peter Kullgren, landsbygdsminister och ledamotens partikollega, att det fanns inbyggt i riskklassningssystemet att man kunde göra avsteg eller anpassa så att det inte blev oskäligt höga avgifter. Men det är precis det de här verksamheterna upplever i dag och har upplevt under många år.

  Det handlar även om efterhandsdebiteringen. Jag var själv kritisk till den i min tidigare roll som livsmedelsinspektör i Eda kommun. Det blir väldigt svårt för kommunen att planera hur mycket intäkter man kommer att få eftersom det är en avgiftsfinansierad verksamhet – men också för producenten, som inte kan budgetera för vilken avgift man kommer att möta ett visst år eftersom man aldrig på förhand vet vad den hamnar på. Det beror på hur många timmar inspektören använder, vilken typ av kontroll som utförs och så vidare. Inte bara nivån på avgiften utan även tillämpningen och efterhandsdebiteringen är ett stort problem för de här små företagen.

  Jag skulle ändå vilja veta om ledamoten tror att små slakterier och små mejerier – det är dem som jag har pratat mest om här just nu – kan förvänta sig konkreta förändringar i riskklassningsmodellen och tillhörande avgiftssystem, så att de inte behöver dras med dessa oskäligt höga avgifter i sin produktion.

  2026-02-24 14:58:01

  

  Sofia Skönnbrink

• Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för svaret! Jag vill ta det i två delar.

  Jag tycker nog att det är lite lamt att vänta på en utvärdering när det gäller frågan om restauranger. Det säger sig ganska självt att om man inte får informationen utan måste fråga efter den kommer den inte att ha lika styrande effekt som om man faktiskt har den. Det är någonting som konsumenterna efterfrågar. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt att ge ett nytt uppdrag om att informationen ska visas på menyer och liknande. Att regeringen inte har gjort det måste helt enkelt handla om att de inte vill.

  När det gäller offentlig konsumtion är det som ledamoten säger. Vår regering – Miljöpartiets och Socialdemokraternas – ändrade så att man kan dela upp olika upphandlingar, upphandla lokalt och så vidare. Men det går att göra mycket mer. Lagstiftningen kan testas mycket mer.

  Det är otroligt svårt, framför allt för många mindre kommuner, att få in utbildad personal och att göra alla de här sakerna. Ledamoten redogjorde för det starka engagemanget i ledamotens kommun. Men det ska inte behövas. Det måste vara enkelt att göra rätt. Det finns mycket att göra, men vi ser ingenting.

  Jag skulle vilja ta några sekunder till att tala om det ekologiska. Ledamoten tog upp en holländsk gurka i ett tidigare anförande. Hade det inte varit bättre om vi efterfrågade ekologisk svensk gurka? Om vi styrde mot mer ekologisk produktion skulle det finnas en efterfrågan.

  Vi vet att ekologisk odling minskar användningen av bekämpningsmedel och insatsmedel, och med mer lokal produktion och mer kretsloppstänkande skulle vi uppnå fler miljömål. Varför detta motstånd mot ekologisk odling? Svenskt är bra, men om vi också kan ha svensk ekologisk odling gör vi flera miljö- och klimattjänster samtidigt och får en bättre djurvälfärd.

  2026-02-24 14:49:57

  

  Emma Nohrén

• Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för en jätteviktig fråga! Jag är glad för att ledamoten tog upp det här. Det är precis som ledamoten säger. Det budskap vi fick från små och medelstora livsmedelsföretag – till exempel mejerier och slakterier – är att det först och främst är för höga avgifter.

  Den avgift ledamoten tar upp kommer från Livsmedelsverket. Det är någonting som jag utan att veta exakt kan säga att de ser över. Den avgiften landade inte bra. Det jag däremot vet är att regeringen kommer att se över andra avgifter. Slutklämmen i utredningen var att man måste minska avgifterna. De hämmar tillverkningen av livsmedel, alltså matproduktionen.

  Får vi igång det här kan det påverka möjligheterna att ha kvar produktion runt om i hela landet, både korvtillverkning och osttillverkning. Då kan det finnas en chans för en bonde som är kvar, kanske i Jämtland, att producera mjölk till ett mejeri. Det är otroligt viktigt att få igång det här. Jag vet att man från regeringens sida kommer att se till att avgifterna minskar. Det gäller även export, exempelvis. Samtidigt är avgifterna bara en del. Det handlar också om hur kontrollanterna agerar. Men det kanske ledamoten kommer att fråga om.

  2026-02-24 14:56:01

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för ditt anförande!

  Att ledamoten har ett starkt intresse för svensk livsmedelsproduktion tror jag inte har undgått någon. Det välkomnas. Vi drar inte alltid samma slutsatser om vad som ska göras för att den ska öka och bli bättre, men jag applåderar engagemanget.

  Ledamoten lade ganska stor vikt i sitt anförande vid att vi ska öka den svenska matproduktionen – vi ska göra mer. Ändå ser vi att det inte händer någonting, nu när ledamotens parti sitter i regering, när det gäller de starkaste styrmedel vi har. Det gäller till exempel offentlig konsumtion. Det finns möjlighet att göra något där, men man ställer inte ökade krav när det gäller de gemensamma medlen.

  Vi har äntligen fått möjligheten med ursprungsmärkning av kött på restauranger – men inte vegetabilier. Jag vet att ledamoten har ett starkt engagemang för svensk mjölk – där behöver man inte ha det. Som konsument måste man fråga efter detta. Det finns inte utskrivet i menyn. Jag är inte säker på att alla lunchsällskap eller middagssällskap, för den delen, går igenom hela menyn noga. Detta borde verkligen vara uppmärkt.

  Tycker ledamoten att det här är viktiga reformer? Om han gör det: Varför sker det inte mer? Man kan faktiskt styra mycket mer mot just svensk eller hållbar produktion.

  2026-02-24 14:48:17

  

  Emma Nohrén

• Herr talman! Tack igen, Sofia Skönnbrink, för frågorna!

  När vi jobbade för att få fram utredningen såg vi verkligen det ledamoten säger, alltså att många mindre livsmedelsproducenter led av detta.

  Kommer det då att bli någon skillnad? I gruppen var det fem utredare – fantastiskt duktiga – och 24 experter, och de kom delvis från slakteri- och mejeriverksamhet, också småskalig sådan. De tyckte alla att det var riktigt bra förslag som vi kom fram till.

  Detta bäddar ändå för att det som regeringen nu gör kommer att innebära en skillnad för den person som ledamoten hade träffat som hade slakteri – var det i Skövde? Det handlar både om sådant som säljs inhemskt och om sådant som går på export. Det tittar vi också över. Detta är väldigt positivt.

  Ledamoten nämner också hur viktigt det är att den som är kontrollant har kunskap. Jag tycker att det är jätteviktigt. Detta med råd, stöd och gott bemötande är viktigt, och man ska verkligen ha kunskap om det man är ute och inspekterar.

  Den utredning som regeringen nu har fått kommer att göra skillnad för landets producenter. Det tycker jag är positivt.

  2026-02-24 14:59:58

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! I dag debatterar vi livsmedelspolitik.

  Klimatkrisen, höga energipriser och höga matpriser påverkar svenska bönder, konsumenter och vår livsmedelsproduktion negativt. Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden kan stärka vår nationella självförsörjning av livsmedel. Kretsloppen måste värnas, och ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap behöver finnas i större omfattning.

  En ökad självförsörjningsgrad gör oss bättre rustade vid kriser och extremväder och kan även minska vårt importberoende. Livsmedelsberedskapen behöver stärkas, och vi behöver stärka produktionen av hållbar mat.

  Herr talman! På tre år har matpriserna stigit med nästan 25 procent, vilket drabbar många hushåll hårt. Men tyvärr verkar regeringen stå lite handfallen.

  Samtidigt som hushållen får räkna slantarna för att ha råd med bröd och smör gör matjättarna rekordvinster. Detta är förstås helt oacceptabelt. För att komma till rätta med det här behövs lagstiftning som skulle kunna sänka matpriserna. Marknaden behöver faktiskt fungera som den är tänkt. Detta skulle hjälpa hushållen men även svenska matproducenter, där många befinner sig i ett pressat läge.

  Herr talman! Vi i Vänsterpartiet ser en ekologisk livsmedelsproduktion som en viktig del av en mer hållbar livsmedelsproduktion och en omställning av samhället på ekologisk grund. Ekologisk odling innebär ofta minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket bidrar till en rikare biologisk mångfald och bättre vattenhantering. Detta är viktigt. Det bidrar även till en bättre beredskapsförmåga.

  Herr talman! Det finns dessutom all anledning att uppmuntra till offentlig upphandling som styr mot att mer ekologisk mat serveras på skolor, äldreboenden och sjukhus. Vi vill helt enkelt se mer lokalproducerat och mer ekologiskt på tallriken.

  Mycket behöver göras för att vi ska kunna halvera matsvinnet till år 2030. Bland annat behöver bäst före-märkningen förbättras. Forskningen föreslår att återförsäljare i högre utsträckning ska sänka priset på produkter när bästföredatumet har gått ut, och då med en information om vad ”bäst före” egentligen betyder. Detta skulle skapa möjligheter för människor att köpa bra mat till lägre pris i stället för att maten ska slängas. Matförpackningar skulle också kunna utformas så att de i ökad utsträckning förhindrar matsvinn i hushållen.

  Vi i Vänsterpartiet vill att regeringen ska se över lämplig reglering inom livsmedelsindustrin för att stödja konsumenter och hushåll när det gäller att minska matsvinnet.

  Herr talman! Vi behöver öka både produktionen och konsumtionen av livsmedel med låg klimatpåverkan. Ett bra sätt är att öka produktionen av växtbaserade proteingrödor.

  Förändrade matvanor kan bidra till ökad efterfrågan på svenska livsmedel, som har förhållandevis låga klimatutsläpp. Klimatpolitiska rådet ser stora synergieffekter när det gäller kost som är bra för människors hälsa och kost som är bra för klimatet. För att nå målen ser man ökade behov av incitament till förändrade kostvanor.

  Vi i Vänsterpartiet instämmer med Klimatpolitiska rådets rekommendationer till regeringen i dessa frågor. Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som bidrar till att öka efterfrågan på hälsosamma livsmedel med låg klimatpåverkan.

  Herr talman! Klimatpolitiska rådet har även konstaterat att det i regeringens livsmedelsstrategi finns ett tydligt mål om att livsmedelsproduktionen ska öka, men man specificerar inte hur det ska gå till. Man slår fast att en ökad livsmedelsproduktion behöver vara förenlig med beslutade klimat- och miljömål. Rådet har i en tidigare analys visat att det är möjligt att förena livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan utan att göra avkall på andra miljömål.

  Vi i Vänsterpartiet instämmer i den kritik som Klimatpolitiska rådet framför och anser att regeringen skyndsamt bör följa rådets rekommendationer. Regeringen behöver få i uppdrag att förtydliga hur livsmedelsstrategins mål om en ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för våra klimat- och miljömål.

  Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till vår reservation nummer 17.

  (Applåder)

• Herr talman! Det var ju bra att ledamoten tog upp detta. Vi tycker ju att vi måste få till stånd en sänkning av matpriserna. Det finns i dag 700 000 människor som lever i fattigdom. Som har sagts här tidigare i debatten är det många familjer och många äldre som inte har råd med näringsriktig mat i dag.

  Vänsterpartiet anser även att oligopolet i Sverige är ett jätteproblem. I Sverige har vi tre stora matjättar som också äger grossistledet. Här skulle vi ha önskat att regeringen kunde gå in med lite kraftfullare åtgärder, för oligopolet behöver brytas upp om man inte gör något åt de höga matpriserna. För små producenter är detta ett problem.

  2026-02-24 15:08:41

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! Jag är intresserad av det här med livsmedelsproduktion. Man hör ju ofta, dels från Kajsa i dag, dels från Vänsterns partiledare, att ni i ert parti tycker att maten i vårt land är för dyr. Man pratar ofta detta och om matkassen.

  Jag funderar bara på hur det blir med Vänsterns politik. Har ni funderat på om maten kan komma att bli ännu dyrare? Hur har Vänstern tänkt där?

  2026-02-24 15:07:54

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Det ledamoten säger är alltså att om Vänstern kommer till makten kommer den regeringen att gå in och pilla i detta och inte låta matbutikerna göra som i dag, om jag förstår det rätt. Vi kan ju lyssna på vad ledamoten säger där.

  Det ledamoten tar upp är saker som kommer att fördyra. Jag vet inte om vi är överens om det. Våra svenska bönder har det tufft med konkurrens inte bara i Sverige utan även utanför och med de regler vi har som bara finns i Sverige. Det blir då väldigt märkligt: Ledamoten säger en massa saker i talarstolen om hur det ska vara, och dessutom ska det bli billigare mat.

  Hur ska det bli billigare mat? Ska importen öka? Den här matkassen är ju ändå intressant. Är det svaret? Okej, vi kommer att få ett mindre antal bönder i vårt land, men vi kommer att importera. Då kommer matkassen att bli billigare.

  Det är viktigt att få höra det här. Hur jag än funderar funkar inte ekvationen för mig. Hur ska man kunna ha dessa krav på svenska bönder samtidigt som man säger att maten är för dyr? Då måste man se till att importen ökar.

  Då ska man också veta att handelsunderskottet på livsmedel är 88 miljarder. Det kommer nog att öka om Vänstern får makt i en regering.

  2026-02-24 15:09:50

  

  Magnus Oscarsson

• Herr talman! Det är aldrig roligt att komma sist i debatten, när alla är trötta och har pratat sönder käken. Men jag ska försöka göra vad jag kan.

  Tydligen har man också slutat tv-sända. Min mamma och hennes väninna sitter och tittar och hejar på alla här i kammaren, men när de skulle heja på mig var det slut. Jag hoppas i alla fall att ni är uppmärksamma här inne.

  Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 10 om inrättande av beredskapslager så att jag inte glömmer det på sluttampen.

  Herr talman! Under en period har det varit brist på nötkött i många svenska livsmedelsbutiker. Tomma hyllor är inte bara ett bekymmer för konsumenter utan också en varningssignal gällande Sveriges livsmedelssäkerhet, och den senaste tidens rapportering om brist på svenskt nötkött har blivit ännu en påminnelse om hur sårbar vår livsmedelsförsörjning egentligen är och hur lätt det är för politiken att blunda för någonting som borde vara självklart.

  I dag producerar Sverige endast cirka 57 procent av det nötkött som vi konsumerar. Resten importeras. Det är svårt att tolka dessa siffror som något annat än ett problem som har vuxit sig större än många kanske vill låtsas om. Samtidigt som efterfrågan på svensk mat är hög pressas de som producerar den till en verklighet som är allt svårare att bära. När bonden endast får 10 öre av varje matkrona medan staten tar in 11 öre i moms är det inte så konstigt att investeringar skjuts på framtiden och att djurantalet minskar. Det är en ekvation som inte längre går ihop.

  Herr talman! Vi är vana vid att hyllorna i matbutikerna fylls på. Vi förlitar oss nästan reflexmässigt på att maten alltid kommer att finnas där. Den tanken bygger dock på föreställningen om en värld som är stabil, och så ser världen inte längre ut. Vid störningar, kriser eller ett försämrat säkerhetsläge kan avståndet mellan fulla och tomma hyllor vara förvånansvärt kort.

  Herr talman! Sverige har egentligen mycket av det som behövs – betesmarker, vatten och kunniga lantbrukare som vill utveckla sina gårdar. Problemet är alltså inte förmågan utan förutsättningarna. Kostnaderna stiger, regelverken växer och lönsamheten urholkas. Resultatet blir det vi nu ser: en långsam nedmontering av vår egen livsmedelsproduktion.

  Centerpartiet menar att Sverige måste höja sin självförsörjningsgrad och sträva efter att producera minst 80 procent av den mat som vi faktiskt har goda förutsättningar att producera i Sverige. Därför har vi föreslagit sänkta skatter och avgifter i hela livsmedelskedjan – en favorit i repris som de som sitter i miljö- och jordbruksutskottet och kanske även skatteutskottet har hört förut, men eftersom det inte är genomfört tar vi det igen. Jag kommer att utveckla det senare.

  Vi behöver banta regelkrånglet och satsa på innovation och ett modernare svenskt jordbruk som ligger i teknisk framkant. Det behöver också bli enklare för unga att etablera sig som lantbrukare, till exempel genom bättre naturbruksutbildningar men eventuellt också via statliga kreditgarantier vid generationsskiften. Vi behöver också öka ansträngningarna, som några har nämnt, för att den mat som köps in till våra skolor, sjukhus och äldreboenden ska vara närproducerad eller svensk.

  Det är lätt att känna oro när man inser hur mycket som står på spel. Just därför får vi inte vända bort blicken. Utan svenska bönder finns ingen svensk mat. Politiken måste ta ansvar för att skapa långsiktiga villkor för en livsmedelsproduktion som håller i både vardag och kris.

  Herr talman! Just nu pågår en statlig upphandling av spannmålslager i norr. Det är ett första steg i bygget av statliga beredskapslager för livsmedel. Det är bra och nödvändigt, inte minst eftersom självförsörjningsgraden i norra Sverige är ännu lägre än vad den är generellt i landet. I norr är den endast 25–30 procent.

  Hur ska dessa spannmål odlas? Jo, säger man från statligt håll, det ska ske i söder eftersom växtsäsongen i norr är kort. Det stämmer dock inte riktigt om man vågar tänka lite grann utanför boxen. Vid Agro Park i Öjebyn utanför Piteå har testodlingar visat att det går att odla höstvete av brödveteskvalitet med både bra skörd och hög kvalitet. Hushållningssällskapet i Norrbotten och Västerbotten pekar på något annat än klimatet som det största hindret, och ni kanske kan gissa vad? Det handlar om politisk vilja och pengar.

  Det går att odla mer spannmål i norr, även höstvete. Det är inte möjligheterna som saknas. Det är beslutsamheten. I tider där mat har blivit en del av vår säkerhetspolitik borde det vara självklart att vi odlar där vi kan, inte bara där vi nu brukar.

  Herr talman! Från och med april halveras matmomsen. Det är väldigt bra och efterlängtat, inte minst med tanke på att matpriserna har höjts med 25–30 procent jämfört med hur det såg ut för tre år sedan. Samtidigt har höjda räntor barskrapat många människors besparingar. Men även om det nu kommer att investeras i människors matkassar behöver våra bönder bättre förutsättningar. De kan inte ses som ett särintresse utan ska ses som ett riksintresse.

  Herr talman! Att enbart sänka matmomsen kommer inte att på egen hand skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att stärka matproduktionen och sänka hushållens kostnader om tre, fem eller tio år. Därför behöver vi även långsiktiga satsningar som ger hushållens ekonomi en skjuts och stärker svensk livsmedelsproduktion.

  I Centerpartiets skuggbudget – jag vet inte om ni har lusläst den – presenterade vi bland annat ett matprispaket. Förutom att vi stöttar regeringen i halveringen av matmomsen för att sänka hushållens kostnader och dämpa inflationen vill vi införa någonting som heter jordbruksavdrag. Vi vill sänka skatten för merparten av alla lantbruksföretag som har intäkter från skogs- eller lantbruk. Med vårt förslag skulle skatten för svenska jord- och skogsbruk sänkas med 800 miljoner, och om vi hade fått bestämma skulle det ha skett redan i år.

  Vi vill också bygga ut det nationella investeringsstödet med 250 miljoner kronor. Då kan svenska lantbrukare investera i bland annat el, vatten, it-tjänster och andra kritiska insatsvaror. Med tanke på det jag pratade om tidigare vill vi också öka Norrlandsstödet med 60 miljoner kronor per år. Livsmedelsproduktionen är ganska ojämnt fördelad över landet, och därför är norra Sverige också just nu extra sårbart vid en kris. Trots det tycker jag att regeringen är lite snål med stöd till utvecklingen i norra Sverige. EU tillåter en högre gräns, och vi skulle gärna vilja höja detta stöd.

  Avslutningsvis har Centerpartiet föreslagit att regeringen skyndsamt ska utreda hur kostnaderna, särskilt skatter och avgifter, kan sänkas. Vi vill alltså sänka skatter och avgifter i livsmedelskedjans alla led. Detta bör man kunna undersöka ganska snabbt, inte minst i primärproduktionen. Vi vill att det ska föreslås reformer för att öka lönsamheten för svensk livsmedelsproduktion så att vi kan nå en livsmedelsförsörjning som kan täcka minst 80 procent av den mat som är möjlig att producera i vårt land.

  Tyvärr har förslaget inte fått något större gehör hos de flesta av partierna i den här salen. Då säger jag bara: Ni behöver ändra åsikt! Det är aldrig för sent att ändra sig. Och hoppet är väl det sista som lämnar människan.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 25 februari.)

• Herr talman! Jag tackar för frågan.

  Jag förklarade i mitt förra inlägg hur det ser ut med oligopolet, som vi tycker måste brytas upp på något sätt om man inte ser till att sänka priserna eller öka matkronan till de svenska producenterna. Jag har ju inte sagt att kraven ligger på bönderna, att de ska sälja billigare. Jag pratade om livsmedelsgrossisterna, framför allt de tre stora, och deras livsmedelsbutiker. Där tycker jag att ledamoten är lite slarvig och får det att låta som att vi ska ställa orimliga krav på sänkta priser i produktionsledet i Sverige. Det stämmer absolut inte.

  2026-02-24 15:11:57

  

  Kajsa Fredholm

• Herr talman! För knappt fyra år sedan satt jag i vårsolen hemma på trappen. På vägen nedanför huset lekte ukrainska barn – barn som kom till Sverige bara dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Att vi nu står här på fyraårsdagen av invasionen och debatterar livsmedelspolitik må vara ett sammanträffande, men det är ett slående sådant.

  Att det rasar ett krig i Europa är högst relevant för det vi debatterar här i dag. Som många före mig har sagt behöver vi öka den svenska livsmedelsproduktionen. Självförsörjningsgraden behöver öka. Det är glasklart. Det är vi alla eniga om.

  Samtidigt höjs protektionistiska röster. Det finns de som menar att livsmedelsimporten är rakt igenom negativ. Som liberal vänder jag mig starkt emot detta. Det finns inget motsatsförhållande mellan att öka svensk livsmedelsproduktion och att samtidigt fortsätta med import och export av livsmedel. Frihandel och internationella relationer är bra för Sverige, punkt.

  Samtidigt är det såklart bra att välja svenskproducerade livsmedel. Det är bra för klimatet och miljön, och det är bra för djuren. Många konsumenter väljer också svenskt. Man gör det därför att det kommer med ett mervärde. Det kommer med ett beteskrav där korna får gå ute på bete, det kommer med en hög nivå av djurvälfärd och det kommer med en låg antibiotikaanvändning – värden som vi måste värna och som stärker svensk livsmedelsproduktion.

  Herr talman! Vi befinner oss i en tid där säkerhetsläget i vårt närområde är djupt bekymmersamt. Under lång tid trodde vi naivt att kriget aldrig skulle komma tillbaka till vår del av världen. Det gjorde att vi rustade ned, och det får vi hantera nu.

  Vi vidtar också åtgärder. Regeringen har påbörjat arbetet med att stärka livsmedels- och vattenberedskapen. Redan i år avsätter vi nästan en halv miljard till nya beredskapslager av spannmål och andra kritiska insatsvaror.

  Men beredskap handlar inte bara om lager. Det handlar om vattenförsörjning, reningskemikalier, reservkraft – man kan hålla på länge och radda saker som är viktiga. Mycket behövs för att samhället ska fungera under press.

  En avgörande del i detta är de svenska bönderna. Ett starkt jordbruk i fredstid är en förutsättning för att vi ska kunna producera mat när det verkligen behövs. För att lyckas behöver de tydliga regler, rimliga villkor och möjlighet att planera långsiktigt. De ska inte belastas av onödig byråkrati eller skadliga skatter.

  Livsmedelsberedskap är också i allra högsta grad en fråga om näringspolitik. Det är böndernas företagande, investeringar och planering som bygger långsiktig trygghet. När skatter och regelverk är förutsägbara och administrationen rimlig kan jordbruksföretagen växa och utvecklas. Då kan de fokusera på det de gör bäst: bruka jorden, investera i framtiden och försörja landet.

  Herr talman! Ett livskraftigt jordbruk är mer än bara en fråga om produktion. Det handlar om ett fritt näringsliv, tydliga spelregler och långsiktig beredskap. När jordbrukarna får de bästa förutsättningarna byggs Sveriges matförsörjning och trygghet utan att staten detaljstyr deras vardag. Det är rent av nödvändigt att vi backar och slutar med detaljstyrningen. Den är en riktig hämsko för stärkandet av den svenska livsmedelsproduktionen.

  Herr talman! Sverige har byggts starkt av kunskap och innovation. En livskraftig livsmedelsbransch är inget undantag. Den behöver också innovationer.

  Här sker väldigt mycket. Den här regeringen har tagit tydliga steg för att stärka detta arbete. Forskningen har stärkts, finansieringen har ökats och samarbetet med näringslivet har förbättrats.

  Satsningar på forskning sker dock inte av sig själva. Som liberaler ofta säger i den här talarstolen: Framgång börjar i skolan. Dagens elever är morgondagens ingenjörer, entreprenörer och yrkesverksamma. Skolan måste ge dem grundläggande kunskaper, förståelse och färdigheter. Utan en stark skola får vi inte den kompetens som behövs. Utan en välfungerande skola får vi inte ett konkurrenskraftigt Sverige.

  (Applåder)