Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Debatt i text

• Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, ett fantastiskt område i statens budget som går under namnet Klimat, miljö och natur. Det omfattar på det sättet i princip det mesta. Det här är sista gången som vi debatterar utgiftsområdet under den här mandatperioden, och det kan därför finnas en viss poäng med att blicka tillbaka och se vad som har åstadkommits men även vad som komma skall.

  Fru talman! När Tidöpartierna tog över ansvaret för statens budget hade vi ett fullständigt haveri på utgiftsområde 20. Miljöbudgeten kom ju att fullständigt domineras av en elbilssubvention. Man förstår hur kaosartat det var när Socialdemokraterna försökte lägga budget när man först fördelade 3,5 miljarder kronor och sedan tvingades fylla på flera gånger så att budgeten för elbilsbonusen till slut landade på 7,4 miljarder.

  Det betyder att den socialdemokratiska regeringen avslutade mandatperioden med att lägga ungefär en tredjedel av budgeten för klimat, natur och miljö på att handla bilar för skattebetalarnas pengar, bilar som mestadels hamnade hos företag och offentlig sektor med resultatet att bilarna senare hamnade i andra länder.

  Fru talman! Från hösten 2022 blev det ett slut på galenskapen och ett slut på världens högsta drivmedelspriser. Om vi rensar bort stöden till fordon kan vi konstatera att det läggs betydligt mer pengar på miljön 2026 än vad som var fallet 2022 när fokuset i stället låg på att handla bilar.

  Fru talman! Man kan också diskutera huruvida man ska ha stöd i statens budget för att köpa personbilar; det skulle kunna sägas vara något som ligger utanför statens kärnuppdrag. Men om man nu ska ha det vore det rimligt med ett väl avvägt stöd som inte drar i väg så att det kostar en bra bit över 10 miljarder, vilket hade varit prognosen för 2023 om inte några hade kommit in och satt stopp för de här galenskaperna.

  I den här budgeten finns ett sådant förslag som inte går till storbolag och offentlig sektor utan syftar till att träffa tydliga målgrupper – med andra ord antitesen till galenskaperna under Socialdemokraternas år vid makten.

  Fru talman! Vi går igenom spännande tider när det kommer till klimatpolitiken. Vi var ganska få här i riksdagen som varnade för konsekvenserna när EU-kommissionen under pandemin, utan någon ordentlig debatt, drog i gång den gröna given och Fit for 55-paketet. Det här skulle kunna sägas vara den värsta fasen, när en majoritet av Europas och Sveriges politiker blev höga på olika former av Greta Thunberg-kampanjer.

  Men nu har vi kommit in i tillnyktringens tidsperiod. Tolvstegsprogrammet har startat. Greta Thunberg är numera fullt upptagen med att kampanja för Hamas, stoppa vindsnurror i Norge och arbeta för att stoppa försvarsindustrin tillsammans med italienska kommunister. I stället för tunga regleringsförslag från kommissionen kommer nu förenklingsförslag som skalar bort i alla fall delar av den regelbörda som hamnade på europeiska hushåll och företag.

  Men, fru talman, inte alla har valt att nyktra till. Vi har rödgröna partier både här i kammaren och i Europaparlamentet som oroar sig över varje förenklingspaket. Man vill ha skrivningar om att ingen förenkling ska få ske om det skulle kunna tänkas leda till minskat skydd på något område. Det är såklart en utopi, för om man tar bort regleringar kommer man åtminstone på marginalen att få ett minskat skydd. Frågan är om reglerna är förenliga med en rimlig nyttokostnadsanalys. Det allra bästa miljö- och klimatarbetet får vi ju om vi stänger ned vår industri och gör människor fattiga så att de inte har råd att köpa någonting. Det vore det mest effektiva sättet att så snabbt som möjligt minska utsläpp – om det är det enda man bryr sig om.

  Fru talman! Politiken måste dock klara av att väga olika intressen mot varandra och inse att det finns grundläggande målkonflikter samt att politiskt formulerade klimatmål inte är detsamma som att man blint kan följa dem och tro att utsläppen ska minska. Vi har till exempel EU:s LULUCF-förordning som på sikt kommer att bidra till ökade utsläpp i världen och som stora delar av oppositionen vill att Sverige ska följa. Minskad råvara från skog leder till fler produkter från fossil råvara, och längre omloppstider leder även till försämrad tillväxt och därmed minskade växthusgasutsläpp. Dessutom får man såklart räkna med tiotusentals förlorade jobb.

  Fru talman! I dag kan vi glädjas åt den statistik som kom från Naturvårdsverket som visar att de svenska nettoutsläppen är ännu lägre än tidigare. Upptagen i skog och mark har ökat.

  En annan konsekvens som en felriktad klimatpolitik kan få är att man ger sig på svenskt lantbruk. Stora delar av oppositionen vill chockhöja dieselskatterna, vilket omedelbart skulle ge kostnadsökningar på 700–800 miljoner kronor i svenskt lantbruk. Resultatet skulle bli en minskad andel svensk mat och mer utländskt framställda livsmedel, med resultatet att utsläppen i världen skulle öka.

  Fru talman! Sverige har inget att skämmas för på klimatområdet. Sveriges fossila andel av energiförbrukningen är omkring 30 procent. Genomsnittet i världen är 80 procent. Alla scenarier rörande svenska klimatutsläpp är dessutom samstämmiga: Utsläppen minskar över tid.

  Problemet i världen är att fossil energianvändning fortsätter att öka. Det positiva i världen är att den fossila energianvändningen som ökar inte längre ökar lika snabbt.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

  2025-12-16 11:49:32

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Volvo Cars och Polestar har tillsammans 23 000 anställda i Sverige. Då har jag inte räknat med alla underleverantörers anställda. Företagen tillhör de biltillverkare som ligger i framkant. De har allt att vinna på att EU står fast vid sin ambitiösa klimatlagstiftning som bland annat innebär att nyproducerade bilar 2035 inte ska ha några utsläpp. De har därför starkt kritiserat dem som vill att EU ska backa från den här målsättningen.

  SD har inte lyssnat. De har i stället anslutit sig till dem som vill gynna de företag som klamrar sig fast vid den gamla tekniken.

  Fru talman! Min fråga är förstås varför Sverigedemokraterna stöttar en politik som är dålig både för klimatet och för svenska jobb.

  2025-12-16 11:56:08

  

  Åsa Westlund

• Fru talman! Tack, Åsa Westlund, för frågorna!

  EU:s nuvarande lagstiftning handlar om att förbränningsmotorn ska förbjudas 2035. Jag minns när vi förhandlade det här i utskottet en gång i tiden. Då var faktiskt samtliga partier i riksdagen överens om att det var en dålig idé att förbjuda en viss teknik, framför allt eftersom vi har en viktig biogasnäring i vårt land. Varför ska man inte få lov att köra bilar på biogas, exempelvis? Man borde kunna köra även Volvos bilar på biogas.

  Det rimliga är att vi har en lagstiftning i Europa som riktar in sig på att fasa ut utsläpp. Då får man ta det stegvis. Vi har en laddhybridteknik som ökar i popularitet över världen, och vi har möjlighet till större batterier i de här bilarna. Det finns absolut möjligheter att kombinera klimatomställning med förbränningsmotorn.

  Att vissa företag låser in sig och lyssnar på europeiska politiker har jag full förståelse för, men ansvaret ligger naturligtvis på de makthavare som har beslutat om dessa regelverk och sedan tvingas ändra sig när man inser att det inte fungerar – man har varit naiva igen, som Stefan Löfven brukade säga.

  Nu kommer vi förmodligen att få se en justerad lagstiftning. Det kommer kanske inte att få jättestora konsekvenser, för jag är övertygad om att vi kommer att gå mot eldrift ändå. De sista procenten kan dock vara väldigt kostsamma. Det kan leda till att vi får gamla bilar som man väntar med att skrota och som orsakar större partikelutsläpp och för den delen även klimatutsläpp. Jag tror inte att det är vägen framåt.

  2025-12-16 11:57:04

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Sverigedemokraterna sitter i dag på ansvaret, och det är tydligt att de inte tänker ta hänsyn till svenska jobb. Det är viktigare för Sverigedemokraterna att vara emot klimatpolitik än att värna svenska jobb och svenska företag. Det tycker jag är ett väldigt tydligt budskap här i dag från Sverigedemokraterna. Inte ens hotet om att detta kan skada svensk tillväxt och svensk ekonomi och göra många svenskar arbetslösa kan få Sverigedemokraterna att vara för någonting som också är bra för klimatet. Jag tackar för svaret. Det var tydligt.

  Jag vill ställa ytterligare en fråga. Under snart en hel mandatperiod har Sverigedemokraterna och regeringen avsatt för lite medel till skötsel av vår fantastiska svenska natur. Runt om i Sverige har vindskydd blåst ned och blivit liggande förstörda. Vandringsleder har förfallit. Artrikedomen riskeras också på grund av att ni inte har avsatt tillräckliga resurser för att ta hand det kulturarv som vår natur är. Inte ens i år när ni har ett reformutrymme på 80 miljarder är ni beredda att avsätta tillräckligt mycket pengar för att förhindra att detta kulturarv förstörs. Hur försvarar Sverigedemokraterna bortprioriteringen av svensk natur, och hur hänger det ihop med er ideologi?

  (Applåder)

  2025-12-16 11:59:03

  

  Åsa Westlund

• Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågorna! Sverigedemokraternas ambition är inte att krympa miljöbudgeten över huvud taget. Sedan måste man naturligtvis väga olika saker mot varandra.

  Om vi kan försöka satsa på saker som människor ser gör skillnad tror jag att stödet för en ökad miljöbudget kan öka bland väljarna. Jag tror att det är ett problem om man exempelvis kommer till en sådan situation som jag talade om i mitt anförande, där en tredjedel av miljöbudgeten går till att köpa personbilar. Då får vi nog ingen folklig legitimitet för en så pass stor miljöbudget.

  Den budget vi har i dag tycker vi är väl avvägd givet de utmaningar Sverige står inför. Jag ser definitivt stora möjligheter att få till stånd en ny politik så att vi kan ta hand om de områden vi skyddar på ett bättre sätt. Man kanske kan byta ett område mot ett annat om ett visst område fått ökat skyddsvärde och ett annat fått minskat skyddsvärde. Det ger helt enkelt en ökad flexibilitet. Detsamma gäller satsningar på våra hav.

  Det här är definitivt ett prioriterat område. Jag tycker att det märks på storleken på budgetposten.

  2025-12-16 12:04:12

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det låter ändå betryggande att åtminstone ledamoten här i riksdagen ser att miljöfrågorna behöver prioriteras även framöver. I andra församlingar har jag hört motsatsen från Martin Kinnunens partikollegor.

  Jag kan jämföra lite grann. Sverigedemokraterna använder ibland samma ord som vi i Centerpartiet om att klimatpolitiken ska vara effektiv och teknikvänlig och att man inte ska straffa landsbygden. Men när man tittar på de faktiska förslagen framträder två helt oförenliga ambitioner inom miljöpolitiken.

  Centerpartiet förespråkar en bred miljö- och klimatpolitik som bygger på marknadsincitament. Vi vill se en ambitiös elbilsbonus, gröna skatteväxlingar och stöd till förnybar energi som vind och solkraft. Vi driver också på för en bredare agenda som inkluderar cirkulär ekonomi och nya industrier inom exempelvis textilåtervinning.

  Sverigedemokraternas politik är raka motsatsen till Centerpartiets. Ni tycker ofta att miljöpolitiken är ineffektiv och kostsam, ni har varit drivande i att avskaffa eller sänka reduktionsplikten och ni har drivit på för en sänkt miljöbudget under flera år. Dessutom valde ni att inte ens svara på frågor om cirkulär ekonomi i en enkät i höstas från bland annat Avfall Sverige.

  Samtidigt är SD positiva till att öppna för uranbrytning i alunskiffer i Sverige. Hur motiverar ni att ni offrar lokal miljö och värdefull jordbruksmark för uranbrytning och kör över kommuner samtidigt som ni aktivt nedmonterar andra nationella miljöåtgärder?

  2025-12-16 12:05:38

  

  Stina Larsson

• Fru talman! Tack, Åsa Westlund, för frågorna!

  När det kommer till Volvo Cars slöts en kompromiss som tar hänsyn till företagets beslut och investeringsinriktning. De kommer att ha fortsatt möjlighet att sälja de här krediterna till andra biltillverkare. Långsiktigt är det dock problematiskt även för svenska jobb att europeisk fordonsindustri går under. En lång rad underleverantörer i Sverige levererar till olika biltillverkare i Europa och i världen. De gynnas inte av en fordonsindustri som går under i exempelvis Tyskland.

  Fru talman! Det kom frågor om åtgärder för värdefull natur och satsningarna där. Jag konstaterar att i den budget som vi lägger fram görs förstärkningar på exempelvis 50 miljoner kronor till upprustning av vandringsleder. Det tycker vi från Sverigedemokraternas sida är en viktig del av satsningen. Samtidigt måste man väga olika intressen mot varandra.

  Jag tror inte att svenskarnas största problem i vardagen är svårigheter att ta sig ut i skogen och ta del av naturen. Jag tror att det funkar hyfsat bra. Ett större problem är människors otrygghet i offentliga miljöer och att man är oroad för gängskjutningar, sprängningar och så vidare. Människor som begår brott sitter inte inspärrade tillräckligt länge. Där behöver det läggas mer resurser.

  Det finns inget problem i dag med att man inte kan gå ut i skog och natur. Däremot behövs på sikt en omläggning av politiken på området. Vi behöver se över miljömålen. Vi behöver gå ifrån en politik där vi ökar andelen skyddad mark och i stället fokusera på att skydda rätt mark, vilket skulle kunna vara lite mindre. Då ges också mer resurser för att ta hand om den mark som vi skyddar.

  2025-12-16 12:00:32

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Anförandena från ledamoten Kinnunen om miljöfrågor har under de här åren varit relativt lika varandra. Vi är väl alla mer eller mindre förutsägbara – så även i denna sista budgetdebatt för mandatperioden.

  Sverigedemokraterna betonar ofta att miljö- och klimatpolitiken ska vara effektiv och kostnadseffektiv och ha ett globalt perspektiv. Ledamoten brukar också kritisera det SD kallar symbolpolitik och plakatpolitik. Samtidigt har Sverigedemokraterna uttryckt en ambition att sitta i en regering efter nästa val, eller om det rent av är ett krav – annars ska partiet gå i opposition.

  Om Sverigedemokraterna ingår i nästa regering, kommer det då över huvud taget att finnas utrymme för konkreta nationella miljösatsningar såsom skötsel av värdefull natur, sanering av PFAS, ersättning för våtmarker, åtgärder mot övergödning och bevarande av biologisk mångfald? Kinnunen nämnde i föregående replikskifte att det på sikt behöver ske en omläggning av politiken.

  Hur mycket kommer miljöbudgeten att krympa om Sverigedemokraterna sitter i en regering?

  2025-12-16 12:02:41

  

  Stina Larsson

• Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för anförandet. Vi som känner Emma vet att hon verklig brinner för inte minst havet. Inledningen av hennes anförande handlade just om detta. Vi i utskottet var på en resa i Bohuslän i september. Då framgick verkligen vilket stort intresse detta var för Emma Nohréns, men vi insåg också vilka stora kunskaper hon har. Jag har därför full förståelse för att ledamoten brinner för detta.

  När vi ser Miljöpartiets budgetmotion råder det heller ingen tvekan om att de brinner för dessa frågor. Och de brinner inte lite. Om vi tittar på anslagen hos regeringen respektive partierna i oppositionen ser vi att två partier har mer, ska vi säga, normala avvikelser i förhållande till regeringens budget. Sedan har vi två partier som sticker iväg rejält, varav ett sticker iväg enormt, och det är just Miljöpartiet, fru talman. Man vill lägga nästan 26 miljarder mer än regeringen på utgiftsområde 20, alltså totalt 45,5 miljarder kronor. Det är mer än en fördubbling på detta utgiftsområde.

  Då är frågan, fru talman: Var hämtar man hem pengarna för att klara att göra dessa satsningar? Jo, Emma Nohrén nämnde i sitt anförande att det bland annat rör sig om lån. Man vill alltså låna motsvarande 1 procent av bnp och gå utanför ordinarie ramar. Man försöker hitta en egen väg för att få egna pengar som vi andra inte kan vara med och spela med. På vilket sätt anser Miljöpartiet att detta ska kunna leda framåt till en politik som kan bli verklighet, när man sticker ut så enormt vad gäller både summan och hur man ska få tag på pengarna?

  2025-12-16 12:18:36

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Nu nämnde ledamoten enkäten från Cradlenet. Jag blev faktiskt riktigt provocerad när jag fick den. Det var en typisk enkät där frågorna baserats på intresseorganisationens egen agenda. Sedan ska man poängsättas efter hur väl ens egna förslag rimmar med intresseorganisationens. Jag är ledsen, men jag saknar tolerans för Cradlenets enkäter. Jag har för avsikt att aldrig besvara dem mer. Det är ett löfte. Cradlenet – om ni hör detta, skicka inga enkäter till mig!

  Fru talman! Jag ser en viss problematik här. Stina Larsson talar om marknadsinriktning. Samtidigt ska vi ha ökade satsningar på elbilar och på att bygga viss energiproduktion som dessutom är väldigt varierande, vilket utsätter vårt elnät för ökade kostnader och orsakar ännu högre räkningar.

  Vi ser ökade satsningar på en viss typ av återvinning. Jag tror mer på att för att öka textilåtervinningen måste man få igång en marknad, och då behöver de regleringar som är på gång först komma på plats. Det har inte varit perfekt från europeiskt håll.

  Grundproblemet med textilåtervinning är att materialet man återvinner är mycket dyrare än jungfruligt material. Då får man fråga människor om de vill ha väldigt mycket dyrare kläder eller inte. Det kommer någonstans att handla om det, om råvaran blir väldigt mycket dyrare.

  Man kan också hoppas på teknikutveckling. Det gör jag.

  2025-12-16 12:07:26

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! Vi är här för att debattera utgiftsområde 20, som handlar om klimat, miljö och natur. Det är ett kärt ämne för Miljöpartiet. Eftersom vår budgetmotion är på över 17 sidor kommer det att vara svårt att hålla sig inom tidsramen, men jag ska försöka, fru talman. Vi har en budgetram som går utöver den satta och kommer därför inte att kunna göra några yrkanden. Vi hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

  Fru talman! Låt mig börja med ett födelsedagskalas som jag var på för några veckor sedan. Pricken fyllde 40 år. Pricken är inte någon person, utan det är en prick ute i havet där man gör miljöövervakning och har gjort så i över 40 år. Festen var på Kristineberg, och nästan alla som någon gång varit delaktiga under prickens tid var där. Jag som varit student på nämnda ställe var också inbjuden dit. Det hela var väldigt roligt. Odd Lindahl, som var en av dem som började med att ta prover där, berättade hur det gick till och att man sedan såg värdet av att fortsätta med övervakningen.

  Övervakningen innebär att man tar olika vattenparametrar och undersöker primärproduktion och zooplankton. Det gör att man kan se skillnader över året och hur det har förändrats när algblomningen kommit allt tidigare. Man har även undersökt vattentemperaturen. I början gjordes detta av entusiaster som såg värdet av detta för annan forskning. Sedan har man fått visst bidrag för att fortsätta.

  Mitt i firandet, när alla som var där berättade hur de använt data därifrån under året, fanns också en oro. Man ser att det dras ned inom miljöövervakningen. Sedan Tidöregeringen kom på plats 2022 har miljöövervakningen nästan halverats. Nu har man skjutit till lite pengar, men övervakningen går fortfarande back med 100 miljoner jämfört med 2022.

  Miljöövervakning är så mycket mer än bara primärproduktion och zooplankton. Den är ryggraden i nästan all klimatpolitik och även för företag som ska etablera sig, eftersom det hela bygger på den forskning som görs. Man behöver ha kunskap om hur det ser ut för att veta att de åtgärder som sätts in är rätt eller för att kunna mäta hur parametrar förändras över tid.

  Vi har haft övervakning till havs under många år. SMHI är ute med båt en gång i månaden och tar prover. Det är förstås dyrt eftersom det kräver mankraft. Nu har man dock fått ett hack i kurvan, och i stället för tolv gånger har man varit ute nio gånger.

  Dessa värden går aldrig att återskapa. Det går inte att extrapolera bakåt. De data man inte samlar in nu finns inte. Jag förstår inte hur man som regeringsparti kan ta så mycket pengar från dessa områden när man sitter och ska göra en klimat- och miljöbudget och säger sig prioritera detta. Det här är ju grunden. Man kan tycka vad man vill, men om man inte ens har det här vet man inte hur det blir.

  I vår budgetmotion finns det här förstås med, och vi tillgodoser de olika myndigheternas äskanden. Under olika budgetposter kan man se att miljöövervakning finns med i alla delar. Vi har 162 miljoner mer som ska gå till bland annat övervakning av PFAS, klimat, jordhälsa och främmande arter. Vi har också en satsning på nya metoder.

  Miljöövervakning handlar om att göra saker och ting på samma sätt hela tiden. Låt oss gå tillbaka till födelsedagskalaset för pricken. Det finns ett företag i Danmark som gör en reagens enbart för denna provtagning för att allt ska vara samma så att ingenting ska kunna diffa. Denna reagens görs inte till någon annan; ingen annan använder den. Men för att man ska få samma siffror och samma resultat fortsätter man med produktionen.

  Det utvecklas dock även nya metoder. Exempelvis tränar man AI att känna igen olika plankton, och man övervakar olika landområden med drönare. Men sådant tar tid och kostar pengar. Sedan måste man jämka det hela med tidigare resultat så att man inte får glapp. En del säger att man måste effektivisera och att det här kommer att skåpa ut tidigare metoder. Ja, det kommer kanske att hända, men just nu kostar det mer att se till att modellerna överlappar varandra och att de nya blir lika träffsäkra.

  Det här tycker jag är en av de allvarligaste delarna. Man ger här en skuld till kommande generationer. De data vi inte har i dag kommer vi aldrig att få tillbaka.

  Fru talman! Något annat vi aldrig kommer att få tillbaka är den natur som försvinner i dag och som vi hade kunnat skydda. Det sker en omfattande sänkning av budgeten för detta, och så har det varit under hela Tidöregeringens tid. Vi ser att Tidöregeringen har dragit tillbaka mycket pengar. Men nu lägger man till lite, och säger att man gör satsningar trots att totalsumman är mindre än vad den var från början. Inom miljöövervakningen satsar man nu 20 miljoner, men det är fortfarande en total neddragning på över 100 miljoner. Det här en lek med ord, och vi ser det överallt.

  Låt oss titta på skydd för biologisk mångfald och skyddad natur. Naturvårdsverket skriver i sitt äskande att de bedömer att det behövs en långsiktig och stabil finansiering för att förvalta skyddade områden och tillgängliggöra naturen. De tillgängliga medlen för skötsel av de skyddade områdena, det vill säga anslagsmedel som inte öronmärkts för andra syften, väntas 2026–2028 vara nere på den klart lägsta nivån sedan 2014 – vi vet vilka som tog makten 2014.

  De skriver vidare att de senaste årens inflation också har urholkat de tillgängliga medlen. För att visa på utvecklingen över tid i reala termer ger deras beräkningar, med 2018 som basår, att det belopp som med innevarande anslagsnivå kan läggas per skyddat område verkar bli närmast halverat från 102 000 kronor per område 2018 till 54 000 kronor per område 2028. Det är en halvering i reella pengar.

  Så här fortsätter det på område efter område.

  Under de sista minuterna av min talartid vill jag berätta vad vi vill göra. Vi vill se att man, precis som regeringen gör nu inom försvaret och som vi gått med på, lånar pengar. Man lånar pengar till försvaret och till andra delar som skyddar oss som samhälle. Miljöpartiet menar att vi också måste låna pengar för att satsa på de områden som kommer att kosta mycket mer i framtiden om vi inte satsar på dem i dag.

  Vi har en stor och stark klimatbudget. Vi satsar på miljöforskning och skötsel av skyddade områden. Vi har också en stor satsning på elbilar och på att få ut elfordon. Det gäller inte bara till privatpersoner, utan vi vill ta tillbaka det som gällde till exempel stadsbussar. Vi vill också se till att näringslivet är med i detta. Vi växlar därför upp Industriklivet, som regeringen har dragit ned på. Vi har klimatavtal för skogen och ett klimatkliv.

  Vi har också ett nytt återvinningskliv. I utskottet diskuteras ofta att vi måste nyttja de resurser vi har, och det är de olika partierna ofta också överens om. Därför tycker vi i Miljöpartiet att de cirkulära flödena måste komma igång, och vi har ett återvinningskliv för det. Samhället får inte hamna i samma situation som vi gjort nu med till exempel textilier. De samlas in, men det finns ingen avsättning. Det behövs statliga medel för att komma igång med det här.

  Nu är min talartid slut. Jag vill passa på att önska talmanspresidiet, utskottet och alla åhörare ett gott nytt år men först och främst en riktigt god jul.

• Fru talman! Miljöpartiet satsar på skydd, sa Emma Nohrén. Det finns många problem med Miljöpartiet, men jag skulle säga att grundproblemet är brist på tillit. De litar inte på skogsägarna trots att det är just de som genom generationer har byggt upp de höga naturvärden som Sverige i dag är känt för. Det handlar om skog som har brukats med ansvar, kunskap och långsiktighet och ofta såklart med sikte på en period som sträcker sig längre än nästa mandatperiod.

  Historien visar också något annat: När staten tar över detaljstyrningen av skogen blir resultaten sämre. Det blir mindre engagemang, mindre investeringar och mindre ansvarstagande. Det är inte så man bygger vare sig höga naturvärden eller klimatnytta.

  Samtidigt finns en uppenbar motsägelse i Miljöpartiets politik. De vill bygga mer i trä, men de vill också att skogen ska stå orörd. Skogen ska användas som klimatlösning, men samtidigt misstänkliggörs de som förvaltar den. Det går inte ihop, fru talman. Det här handlar om mark som har gått i arv i generationer och om ett ansvar som man bär med hjärta, kunskap och framtidstro, för sina barn och barnbarn. Jag undrar hur detta går ihop? Hur ska Miljöpartiet lyckas med konststycket att bygga mer i trä utan ett aktivt skogsbruk?

  2025-12-16 12:27:07

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Miljöpartiet vill se ett aktivt men hållbart skogsbruk. Skogen har en väldigt lång omloppstid, och här hinner vi se det som man på biologispråk brukar kalla shifting baseline. I Bohuslän, där jag bor – jag vet att ledamoten också bor på västkusten – försvann all skog under 1700- och 1800-talet för att vi hade trankokerier under de stora sillperioderna. Innan dess fanns det gran ända ned dit. Den finns inte i dag. Den skog som har kommit tillbaka är ofta yngre.

  Vi har aldrig haft så lite skog i Sverige som vi hade i början av 1900-talet. Man brukar säga att vi aldrig har haft så mycket skog i Sverige på 100 år som vi har nu. Det beror på att vi hade tagit bort så mycket skog. I slutet av 1900-talet var det lågt, och då kom det lagar om att man skulle återplantera.

  Det har skett olika saker i skogen hela tiden. Jag har själv ärvt skog som min farfar har skött, och jag förvaltar den tillsammans med några systrar. Det är dock inte exakt samma träd, för det gjordes en omarrondering på 90-talet eftersom man ville ha större skiften. Men jag känner starkt för den skogen och har gått i den sedan jag var liten.

  Det vi i Miljöpartiet vill är att den skog vi brukar ska brukas på ett sådant sätt att den inte bidrar till ökade klimatutsläpp och att vi försöker göra så mycket som möjligt för att behålla biologisk mångfald. Det går att göra på andra sätt än det som har varit rådande med kalhygge och trakthyggesbruk.

  Sedan har vi detta med långlivade produkter. I dag är det 17 procent av skogen som blir långlivade produkter och alltså finns kvar i över två år. Av ett träd kan man i ett normalt sågverk göra ungefär 50 procent till långlivade produkter. Det fattas alltså 32 procent, som borde kunna bli byggmaterial, talarstolar eller annat.

  2025-12-16 12:28:56

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Sedan detta med frihet under ansvar infördes har ju skogsbruket blivit bättre. Naturvärdena har ökats, och vi har fått mycket mer skog här i Sverige. Det är just de skogsägare som bröt mot lagen och brukade skogen på sitt sätt som gjorde att vi har den mångfald som vi har i dag. Vi har 300 000 skogsägare som brukar sin skog på 300 000 olika sätt. Detta är en styrka i det svenska skogsbruket.

  Samtidigt driver Miljöpartiet förslag om att införa exempelvis ett bonus malus-system för skogen, där skogsägare som använder hyggesfria eller så kallade klimatanpassade metoder ska belönas medan de som brukar med mer traditionella metoder ska straffas. I praktiken innebär detta att politiken ska styra över hur enskilda skogsägare brukar sin mark och vilka metoder som ska anses rätt.

  Moderaterna tycker att det är mycket viktigare att i stället stärka äganderätten. Vi ser att det är just de 300 000 skogsägarna som gör jobbet och skapar höga naturvärden. Det är inte staten.

  Min sista fråga till Miljöpartiet är därför: Hur ser Miljöpartiet på äganderätten och på skogsägarnas roll? Hur kan man samtidigt som man vill skydda mer skog också säga sig lita på markägarna och vilja ha ett aktivt skogsbruk?

  2025-12-16 12:31:03

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Nu ser vi återigen ett exempel på shifting baseline. När trakthyggesbruket kom var det ett modernt skogsbruk. Så var det under 50- och 60-talen när det växte fram. Man fick motorsågar och annat. Man skulle ta bort allting, och man skulle bränna efteråt. Nu pratar vi om det som det traditionella skogsbruket. Det är en ganska snabb tid för att något ska bli en tradition.

  Vi har lärt oss väldigt mycket sedan dess, och trakthyggesbruket har också förändrats. Man tar inte längre ned lika mycket. Det lämnas hänsynsytor och så vidare. Men vi ser också att den biologiska mångfalden minskar. Vi har lärt oss mycket mer om klimatutsläpp från hyggen. Det tar lång tid innan skogen tar upp det den gör. Framför allt ser vi att också marken släpper ifrån sig koldioxid. Svampsamhällena försvinner.

  Allt detta ingår i en helhet. Det finns andra metoder, nämligen de kanske ännu äldre traditionella metoderna med plockhygge och naturnära skogsbruk. Jag tror inte att man kan ha hyggesfritt överallt, men man kan göra det på många olika sätt. Man får se till att anpassa det.

  Det är det som våra olika förslag inom skogsbruket syftar till – att man som skogsägare ska kunna få den metod som är bäst för en själv och också för klimat och biologisk mångfald. Man ska få ut träråvara, men man gör det på ett hållbart sätt.

  Det bonus malus-system som vi föreslår handlar om att de stora kalhyggena ska få en avgift. Detta fanns tidigare också, men det togs bort på 90-talet. De pengar som man då får in då ska gå till skogsägare som gör mindre kalhyggen. Om man tittar på statistiken ser man att det inte skulle drabba de enskilda skogsägarna i större utsträckning utan framför allt bolagsskogen. Det är detta skifte vi vill se. Vi värnar att skogsägarna ska kunna göra de insatser de vill göra för sin skog.

  2025-12-16 12:32:40

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

  Från den 1 januari i år införde regeringen ett krav på separat insamling av textilavfall. Det var en god ambition, men det var en reform som genomfördes utan att det fanns en fungerande infrastruktur för att ta hand om materialet.

  Resultatet blev växande textilberg på återvinningsstationerna, kommuner som tvingades skicka textilier till förbränning och ett sviket förtroende hos de medborgare som ville göra rätt. Från olika delar av vårt land kom larm om kaos och textilberg. Sedan kom det rapporter om att svenska kläder skickades till förbränning i Baltikum och att andra plagg dumpades i Ghana.

  Detta var en förutsägbar kris. Utredningen om ett producentansvar för textilier presenterades redan 2020. Men i stället för att agera proaktivt valde regeringen att passivt invänta EU. Man skapade ett glapp mellan kravet på insamling och ansvaret för hanteringen. Nu i höst, som ett kvitto på misslyckandet, har regeringen tvingats backa och åter tillåta att en trasig textil slängs i hushållssoporna.

  Detta är ett underbetyg för regeringens miljöpolitik.

  Fru talman! Det hade inte behövt bli så här. Vad avser ledamoten och regeringen att göra för att komma till rätta med textilåtervinningen?

  2025-12-16 12:42:22

  

  Stina Larsson

• Fru talman! Tack till Stina Larsson för en väldigt bra och viktig fråga!

  Det här handlar i grunden om cirkulär ekonomi, vilket i grunden handlar om våra resurser och om hur vi väljer att ta hand om dem. Det handlar om hur vi väljer att ta vara på de naturresurser som är jungfruliga och inte minst hur vi långsiktigt väljer att använda oss av dem för att skapa en mer robust ekonomisk hållbarhet.

  Vi går nu från en linjär ekonomi till en cirkulär. Där är alla de här bitarna, inte minst textilåtervinningen, otroligt viktiga.

  Producentansvaret, som Stina Larsson tar upp, är otroligt viktigt. Bara i den här budgetpropositionen har vi flera delar som handlar om just cirkulär ekonomi.

  Först och främst är det väldigt viktigt att vi har koll på hur det faktiskt ser ut. Därför satsar vi på att utveckla avfallsstatistiken och på att se till att den statistik som förs fram faktiskt är korrekt. Sedan genomför vi en tillsyn över producentansvaret för ökad materialåtervinning. Här föreslår vi att anslaget ökas med 25 miljoner kronor från 2026 till just Naturvårdsverket. Detta är en del i att just genomföra producentansvaret. Det handlar om att se till att det följs upp, är korrekt och genomförs på bästa möjliga sätt.

  I grund och botten utgår svensk lagstiftning väldigt mycket från det som sker på EU-nivå. Därför ger vi också ett ökat anslag till Naturvårdsverket för implementering av just den här EU-lagstiftningen, inom området cirkulär ekonomi. Vi vet att det är när vi gör detta gemensamt – och Sverige inte springer åt ett håll och resten åt ett annat – som vi får störst genomslag.

  2025-12-16 12:43:49

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Det är positivt att höra om Moderaternas och regeringens ambitioner, men jag skulle vilja säga att Centerpartiet länge har drivit på för att Sverige ska gå före och främja en infrastruktur just för industriell textilåtervinning. Där ser jag att vi måste jobba på två fronter samtidigt.

  Här är regeringens passivitet slående. Det räcker inte med att införa ett producentansvar – statistik och tillsyn i all ära. Det kommer att ta minst ytterligare ett år innan vi ser någon verklighet av det producentansvar som nu införs.

  Häromdagen kom beskedet att den automatiska sorteringsanläggningen i Malmö, Siptex, kommer att avyttras just eftersom det saknas en marknad. Det saknas efterfrågan på textilier för återvinning. Därför har vi i Centerpartiet föreslagit ett textilkliv om minst 50 miljoner kronor årligen för att agera här och nu.

  För det första måste vi främja innovation för en hållbar svensk textilproduktion. Vi har fantastiska svenska initiativ med ull och hampa – råvaror som kan bli nya produkter. Det är där vi ska satsa – på kvalitet och lång livslängd. Vi måste bekämpa slit-och-släng-mentaliteten från aktörer som Shein och Temu, vars affärsmodeller bygger på att producera skräp som egentligen saknar ett andrahandsvärde över huvud taget.

  För det andra måste vi skala upp textilåtervinningen. Visst är det rimligt att vissa smutsiga och trasiga plagg går till förbränning i dag, men målet måste vara att återvinna mer. Vi har spjutspetsforskning i Sverige, som projektet Fiber till fiber-återvinning vid Textilhögskolan i Borås. Dessa initiativ behöver stöd för att växa och bli en industriell verklighet.

  Att bara vänta på framtida producentansvar, som ledamoten gärna hänvisar till, är inte lösningen. Ett producentansvar flyttar främst kostnader från kommunerna till producenterna. Det bygger liksom inte magiskt den infrastruktur som vi saknar i dag.

  Min följdfråga är: När tänker regeringen och Moderaterna agera på båda dessa fronter? När får vi se ett nationellt textilkliv för att främja hållbar textilproduktion och bygga upp en verklig återvinningsindustri i stället för att passivt administrera ett textilkaos?

  (Applåder)

  2025-12-16 12:45:47

  

  Stina Larsson

• Fru talman! Centerpartiet säger sig ofta vilja värna marknaden, men majoriteten av förslagen landar oftast i stöd eller bidrag. Det tycker jag är intressant och viktigt att belysa.

  Vi tycker som sagt att producentansvaret är viktigt. I mitt tidigare replikskifte tog jag upp ett antal saker som vi genomför bara i den här budgeten. Det här är någonting som inte går att göra över en natt. Steg tas på väg mot en mer cirkulär ekonomi, och där är textilier en väldigt viktig del.

  På Moderaternas partistämma nyligen fattade vi ett antal nya beslut. Vi vill bland annat se över skatten på secondhand. Det är någonting som jag tror är viktigt för att uppmuntra den trend som vi ser i samhället i dag – att man vill återbruka och återanvända gamla plagg, material och produkter. Det tror vi är väldigt viktigt.

  Ett textilkliv kan vara intressant, men jag tror att det är bättre om det får plats inom ett större ramverk för hur vi ser på den cirkulära ekonomin. Vi tror på innovation, teknikutveckling och inte minst regelförenklingar. Det – i stället för en massa stöd och bidrag – tror vi kommer att göra att vi får en bättre och mer hållbar cirkulär ekonomi på plats.

  2025-12-16 12:47:59

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! I samma debatt förra året sa Helena Storckenfeldt: ”Vi lägger fokus på att nå klimatmålen.” Dessutom sa hon: ”Det är

  väldigt tydligt att vi når ESR-målen med vår politik.”

  Det visade sig att detta inte alls stämde, fru talman. I det regeringen nu har redovisat för riksdagen är det tydligt att ESR-målet, där transporter ingår, inte alls nås. Det krävs mycket mer.

  Ändå lägger regeringen inte fram några förslag som gör att Sverige når det här målet. Tvärtom är regeringen faktiskt tydlig med att den inte tänker lägga fram några sådana förslag trots att det var ett helt år kvar till valet när den här budgeten togs fram. Samtidigt lägger man mycket mindre på Industriklivet, och man har stoppat de gröna krediter som industrin kan dra nytta av.

  Fru talman! Menar Helena Storckenfeldt att regeringen fortfarande har fokus på att klara klimatmålen? Varför lägger man i så fall inte fram förslag som gör att man når dit?

  2025-12-16 12:49:46

  

  Åsa Westlund

• Fru talman! Fram till alldeles nyligen var i alla fall vi som satt i Miljömålsberedningen överens om att vi skulle nå våra klimatmål. Det var målen till 2030 som togs upp i den beredningen. Där var vi helt överens, och det var ju alldeles nyligen. Jag skulle därför säga: Ja, mitt fokus kvarstår – vi ska nå våra klimatmål, både de långsiktiga och de kortsiktiga.

  Det går också att väldigt tydligt konstatera att man med den förra regeringens politik absolut var på väg att kanske nå det kortsiktiga målet men att det inte fanns några som helst förslag för att nå det långsiktiga målet. Jag tycker därför att det är rätt anmärkningsvärt av Socialdemokraterna att sätta sig på en så hög häst och se ned på regeringen, med tanke på att vi genomför mycket stora reformer för att utöka elproduktionen, se till att korta tillståndsprocesserna och se till att vi har en acceptans för den klimatpolitik som förs i Sverige. Vi vet nämligen att vi inte kommer att nå några mål om vi inte har människorna med oss.

  För oss är det alltså viktigt att ha det här helhetsperspektivet – att se på Sveriges roll i världen och inte bara stirra oss blinda på exakt vilka utsläpp som genereras här på plats. I stället breddar vi perspektivet och ser på var Sverige kan göra störst nytta. Där tror vi på att visa att höga klimatambitioner och tillväxt går hand i hand – och det gör man inte med Socialdemokraternas politik, fru talman.

  2025-12-16 12:51:03

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

  Det är lite märkligt att säga att man står bakom klimatmålet och ändå inte lägga fram politik som gör att man når det. Beror det på att politisk vilja saknas? Nej, enligt Helena Storckenfeldt. Då återstår för mig bara inkompetens, faktiskt. Men Helena Storckenfeldt kan gärna få ett försök till på sig att förklara varför man inte lägger fram den politik som behövs när man har ett helt år kvar på sig. Varför sitter man ens kvar i regeringsställning om man inte tänker klara det här målet, som man säger att man står bakom?

  Jag tycker att det är ett misslyckande att Sverige är i en situation där utsläppen ökar trots att alla regeringspartier i valet lovade sina väljare att klara klimatmålen. Jag tycker att det visar en sak väldigt tydligt, och det är att Sverigedemokraterna – det enda partiet i Sveriges riksdag som inte står bakom klimatmålen – har fått sin vilja igenom. Det är de som dikterar klimatpolitiken.

  Frågan är också vem som dikterar energipolitiken. Helena Storckenfeldt stod här i talarstolen och pratade om just det, så jag passar på att ställa frågan. Det blev nämligen väldigt tydligt för alla i Sverige att det är oklart när energiministern gick ut och sa att hon på grund av ett parti i den egna regeringskonstellationen var förhindrad att sluta en energiöverenskommelse med bland annat Socialdemokraterna.

  Det har ofta tolkats som att det partiet var Sverigedemokraterna, men är det i själva verket Moderaternas partistrateger som sätter de egna partiintressena främst – som vill ha kvar kärnkraften som slagträ i valdebatten – i stället för att göra det som skulle gynna svenska företag och svenskt näringsliv bäst, nämligen att få till en energiöverenskommelse som ger mer billig el både här och nu och senare?

  (Applåder)

  2025-12-16 12:52:41

  

  Åsa Westlund

• Fru talman! Socialdemokraterna var ju inte heller på väg att nå det långsiktiga målet, Åsa Westlund, så i så fall förutsätter jag att även det berodde på inkompetens.

  Moderaterna står på hårt arbetande människors sida. Det är därför vi genomgående i vår politik återkommer till människors vardag och till att beslut som fattas måste ha legitimitet i befolkningens ögon. Så var det inte när Åsa Westlunds parti satt i regeringsställning.

  Vi ser att höga bränslepriser och en instabil elproduktion inte är lösningen på vare sig tillväxten eller klimatfrågan. Det är inte heller lösningen för alla de barnfamiljer som i dag har det tufft ekonomiskt. I stället är det väldigt viktigt att vi faktiskt ser till helheten: Hur mår vårt samhälle i dag? Hur mår våra hushåll och våra företag? Vilka satsningar är det som behövs för att vi ska nå klimatmålen samtidigt som vi bibehåller acceptansen för klimatpolitiken och goda förutsättningar för våra hushåll och företag?

  Jag tycker att det är intressant att Socialdemokraterna tar upp kärnkraften, fru talman, för såvitt jag vet har vi fortfarande inget tydligt svar från Socialdemokraterna gällande vad man vill med kärnkraften. Om Åsa Westlund nu är beredd att stå här och säga att man vill ingå i en energiöverenskommelse och säga ja till kärnkraft – samt stå fast vid att man även efter valet kommer att vilja ha kärnkraft – tycker jag att det låter väldigt intressant, fru talman.

  (Applåder)

  2025-12-16 12:54:45

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Helena Storckenfeldt för anförandet.

  Att det är skillnad på moderat och miljöpartistisk miljö- och klimatpolitik vet vi om, och att regeringen missar samtliga klimatmål både på lång och på kort sikt vet vi om. Att regeringen missar samtliga miljömål även om de gör en annan beräkning än Naturvårdsverket vet vi också om. De skillnaderna kvarstår.

  Det finns dock ett område där i alla fall vi i utskottet ofta brukar vara överens, fru talman, och det är kemikaliepolitiken. Där tycker vi ofta lika, och oavsett regering har Sverige under lång tid haft hög svansföring på området. Men när man börjar titta på detaljerna ser man att det skiljer sig här också, och det är det min fråga rör.

  Det finns oerhört många områden som är förorenade av både gamla och nya synder. Det har funnits en stor budgetpost för sanering av förorenade områden, det vill säga för att ta bort gamla föroreningar och bereda mark så att den blir fri från föroreningar och går att använda. Det här anslaget har regeringen dragit ned på även tidigare, men förra året och i nuvarande budget har man dragit ned på det med över 200 miljoner per år. Nedgången ser också ut att bestå framöver.

  Min fråga till ledamoten är: Hur har ni tänkt att man ska uppnå det här när till och med våra myndigheter säger att mångårigt utrednings- och förberedelsearbete går förlorat då anslag 1:4 per definition är nyttjat och detta inte går att genomföra?

  2025-12-16 12:56:48

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Detta är en väldigt viktig fråga som berör dem inte minst som bor i närheten av den här typen av förorenade områden. PFAS är något som vi behöver ta på stort allvar, och det gör vi också.

  När det kommer till kemikalier är vi, precis som Emma Nohrén sa i sin inledning, överens i det stora. Det handlar om att begränsa kemikalierna så att det inte blir en giftig situation för människor i vårt samhälle. Kemikalier är fantastiska där de behövs och ska användas, men på andra områden kan det bli stora problem för vår befolkning.

  På just kemikalieområdet har vi i den här budgeten bland annat ökat anslaget till Kemikalieinspektionen. Vi har också ökat anslaget för sanering med 85 miljoner kronor för 2026 för att fortsätta arbetet för att minska spridningen av PFAS i miljön. Detta är någonting som förväntas öka 2027 och 2028.

  Det här är ett långsiktigt arbete som vi tar på stort allvar.

  2025-12-16 12:58:50

  

  Helena Storckenfeldt

• Fru talman! Tack, ledamoten Kjell-Arne Ottosson, för frågan! Jag har för mig att vi hade samma fråga i ett replikskifte förra året.

  Vi hade ett vallöfte 2022. Vi skulle satsa 100 miljarder per år för att möta framtidshoten – det vi gör nu, och det vi investerar får vi tillbaka. Då skrattade man åt oss. Nu har spelplanen ändrats, och man är överens om att faktiskt låna pengar, fast nu till försvaret – 300 miljarder, det vill säga ännu mer pengar – för att det rör sig om ett gemensamt hot och något vi behöver göra för samhället.

  Vi ser att klimat- och miljöområdet är något som kostar pengar, där vi inte möter upp med budgetmedel. Därför behöver vi se till att vi lånar och gör dessa saker nu för att det ska bli billigare i framtiden. När det gäller naturskogarna tar det flera hundra år innan den skog som huggs ned nu har kommit upp igen. De saker vi inte gör i dag när det gäller trafik, till exempel infrastruktur och tåg, kommer att kosta ännu mer att göra framåt. Vi ser bara på inflationen de senaste åren att pengarna inte är lika mycket värda i dag som de var förut – vi får mindre för dem. Därför vill vi se de här satsningarna.

  Vi vet att klimathotet är här och att det går fortare. IPCC:s rapport, som kom i våras, säger att dagens generation, de som är födda på 00-talet, aldrig kommer att uppleva ett normalväder eller en normalsituation. Läget kommer hela tiden att förnyas. Vi måste se till att sakta ned takten för det här accelererande hotet.

  Då krävs det stora insatser. Det behövs för skydd, skötsel och miljöövervakning så att vi vet vad som finns men också för att se till att vi ställer om och fortsätter med ett starkt industrikliv och att privatpersoner har möjlighet att byta till elbilar och kan vara med i omställningen utan att för den skull göra avkall på sin välfärd.

  2025-12-16 12:20:46

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Om Kjell-Arne Ottosson tittar på det här utgiftsområdet ser han att vi möter upp med pengar till de olika institutionerna och verken. Det ska också kunna finnas personalresurser för handläggningen så att det går att få ut de här pengarna. I vissa fall är det kanske lite väl mycket under ett år, men det är det som behövs när man gör beräkningar över vad vi måste göra.

  Jag vill påminna ledamoten om att vi faktiskt har ett internationellt bindande avtal om att vi ska skydda 30 procent av vår natur. Den ska vara representativ, och den ska hålla ihop. Det betyder att vi måste skydda alla våra olika naturdelar.

  Det fanns en överenskommelse mellan partierna – inte de på Kjell-Arne Ottossons sida men övriga – om att vi skulle skydda fjällskogen, som grundade sig på en utredning. Det fanns pengar i budgeten – det kostade väldigt mycket. Men sedan blev det en annan budget som vann, och det var också det som spräckte den regeringen. Då såg vi att dessa pengar behövdes för att man skulle kunna göra det åtagandet. Även om vi hade gjort den stora inlösningen av fjällskogen och skyddat den hade vi inte uppnått hela vårt internationella åtagande. Vi ser att andra länder nu börjar komma i kapp och göra de åtaganden som vi inte gör. Detta gäller alla naturtyper.

  Sedan ska vi förstås också se till att bruka. Det är inte så att allting ska stå och bara vara, utan vi ska också bruka. Det vill vi göra. Vi har flera förslag, som vi framför allt diskuterade förra veckan när vi debatterade utgiftsområde 23, om hur man ska få till stånd ett hållbart brukande när det gäller skogen.

  Men dessa pengar ska också gå till havet. Vi behöver ha rent dricksvatten. Vi behöver skydda marina områden. Vi måste också se till att de som i dag verkar och brukar får omställningsstöd. Det har vi med till exempel för dem som befinner sig inom de områden där vi vill flytta ut trålgränsen eller i de skyddade områdena, där det kommer att bli stängt för fiske.

  Detta måste vara en helhet, och då kommer det att kosta pengar. Men det kommer också att vara det som faktiskt gör att vi får en framtid.

  2025-12-16 12:24:52

  

  Emma Nohrén

• Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för i alla fall ett delsvar!

  Skuld till kommande generationer, nämnde Emma Nohrén i sitt anförande. Det blir det sannerligen med de rejäla lån som Miljöpartiet ska ta på det här området.

  Vi hade en inflation som vi nu, tack och lov, har lyckats bekämpa så att vi är nere på i princip normal storlek på inflationen. Men ju mer pengar vi strösslar ut igen, desto större är risken att inflationen sticker iväg på nytt så att vi, precis som Emma Nohrén nämnde, får en inflation som innebär att pengarna blir mindre värda; vi får mindre.

  Det är oerhört viktigt, fru talman, att vi ändå försöker ha någon sorts verklighetsförankring. Emma Nohrén nämnde bland annat infrastruktur. Det var det utgiftsområde som debatterades före den här debatten. Där noterar vi satsningar som Miljöpartiet vill göra, men myndigheterna säger: Vi klarar inte att hantera mer – det spelar ingen roll att ni satsar så mycket pengar som ni gör. De säger: Vi kan inte hantera det; pengarna kommer bara att förfalla. Det hjälper ingen att bara strössla ut pengar om det inte finns en mottagare som kan hantera dem i andra ändan. Vi måste ha verklighetsförankring.

  Emma Nohrén nämnde skydd av skog. Denna fråga har jag ställt till Emma Nohrén många gånger tidigare, men jag har inte fått något svar värt namnet. Här ska man skydda och skydda och skydda, men om vi ska ställa om från fossilt – vi är helt eniga om att det fossila ska bort – vad ska vi då ersätta med, om vi inte ska använda oss av till exempel råvaror från skogen? Blir det då så att vi ska backa in i framtiden?

  2025-12-16 12:22:49

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Fru talman! Jag vill uppmärksamma åhörarna på att de satsningar som ledamoten talar om är omflyttningar i budgeten. Kemikalieinspektionen får visserligen mer pengar än förra året, men det är fortfarande mindre än vad man hade för tre år sedan. Samtidigt ska man göra mer. När det gäller sanering av förorenad mark – anslag 1:4 – är det 200 miljoner mindre.

  Herr talman! Jag skulle vilja läsa innantill en gång till. Det handlar om vad Naturvårdsverket säger om antalet stora åtgärdsprojekt under 2024.

  Man skriver att Naturvårdsverket redan beslutat om 500 miljoner kronor i statsbidrag och statsstöd för 2025, vilket tecknar upp 68 procent av anslaget redan innan årets nya ansökningar har behandlats. Vidare skriver man att aktuella uppskattningar visar att anslaget riskerar att bli översökt 2026 och inte kommer att räcka till med nuvarande förutsättningar.

  Naturvårdsverket fortsätter så här: ”Medel är uppbundna i redan beslutade projekt fram till 2034 och flera utredningar tas vidare in i åtgärdsfas. De senaste årens satsningar på bland annat utredningar, vägledning och statliga myndigheternas samverkan har gett resultat.” Sedan säger man att mångårigt utrednings- och förberedelsearbete går förlorat på grund av neddragningen, då man per definition redan har nyttjat det som finns. Pågående utredningar kommer att gå i stå.

  Detta rimmar illa. Kommer Moderaterna att göra verkstad av sina ord och kanske ändra på den här budgetposten? Om det är någonting som vi faktiskt är överens om borde man ju se till att ha de medel som behövs för att sanera den förorenade marken. Det gäller även till havs, för att sanera fartyg och ta bort andra delar.

  Det är en mindre budgetpost som man har lagt till. Totalt är det 200 miljoner mindre än förra året.

  2025-12-16 13:00:13

  

  Emma Nohrén

• Herr talman! Det finns ju ett antal områden runt om i landet som misstänks vara PFAS-förorenade. Det är just därför inventeringsarbetet är så otroligt viktigt – ju mer kunskap vi får, desto större visar sig problemet vara.

  PFAS är ett stort hot, inte minst mot vårt dricksvatten och andra livsmedel. Just därför behöver inventeringsarbetet fortsätta så att vi vet var PFAS finns i miljön och så att vi kan minska spridningen av detta.

  Som Emma Nohrén tog upp inledningsvis är det dock inte bara PFAS som är ett problem när det gäller kemikalieområdet, utan det handlar också om vilka kemikalier som inte kommer härifrån som hotar konsumenter i Sverige i dag. Därför har vi lagt 25 miljoner kronor per år till Kemikalieinspektionen för att stödja marknadskontroll och annan tillsyn för att skydda svenska konsumenter från att utsättas för skadliga kemikalier som kommer från oseriösa företag, inte minst Temu och Shein.

  Det finns alltså flera delar i detta. Arbetet med PFAS-sanering fortsätter, och anslaget till Kemikalieinspektionen ökas för att vi ska få koll på vilka kemikalier som är skadliga för svenska konsumenter i dag.

  2025-12-16 13:02:19

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Den budget som vi debatterar i dag är den sista som ska antas under mandatperioden. Jag ska därför summera Sverigedemokraternas och regeringens nedskärningar på detta område under mandatperioden.

  I den sista budgeten som lades fram av den socialdemokratiskt ledda regeringen var den sammanlagda summan för det utgiftsområde för klimat, miljö och natur som vi nu debatterar 21,9 miljarder. Den första budgeten som Sverigedemokraterna och regeringen lade fram innebar en rejäl neddragning på nästan 2,5 miljarder.

  I de därpå följande budgetarna fortsatte sedan nedskärningarna. Förra året var budgeten för klimat, miljö och natur nere på 16,4 miljarder. I den sista budgeten, som vi nu debatterar, föreslås ungefär lika mycket som i Sverigedemokraternas och regeringens första stora nedskärningsbudget.

  Om man tar hänsyn till inflationen, vilket är det enda rimliga att göra när man jämför över tid, är neddragningarna dock mycket större. För att i fasta priser motsvara den budget som den socialdemokratiskt ledda regeringen lade fram hösten 2021 skulle den här budgeten ha behövt vara 7 miljarder större än vad den faktiskt är.

  Har regeringen och Sverigedemokraterna tvingats till dessa nedskärningar på grund av tuffa tider? Nej, knappast. Pengar till reformer har inte saknats – tvärtom. Pengarna har gått till stora skattesänkningar, och mest har gått till dem som tjänar mest. Till och med en extra skattebonus för dem som tjänar mest har prioriterats före att upprätthålla ambitionerna i miljöbudgeten.

  Det som Sverigedemokraterna och regeringen har dragit ned mest på är skyddet av värdefull natur, bland annat ersättning till skogsägare.

  De här nedskärningarna i budgeten märks förstås också i verkligheten. Saneringen av förorenade områden släpar efter. Skötseln av den värdefulla naturen i våra naturreservat har försämrats. Regeringen har inte orkat lösa vare sig juridiken eller de pengar som krävs för att hantera frågan om ersättning till skogsägare. Klimatutsläppen har ökat rejält, och insatserna för klimatanpassning har minskat.

  Herr talman! Sverigedemokraternas och regeringens klimatpolitik kommer att lämna efter sig en rejäl springnota. Sverige är inte längre ett föregångsland i klimatarbetet – tvärtom. Utsläppen ökar. Svensk industri, som hade kunnat bidra till att minska utsläppen och skapa nya jobb, har svikits. Svenska skattebetalare riskerar att få betala miljarder i böter till EU på grund av regeringens springnota. Priset i form av ökade klimatförändringar kommer vi alla att få betala. Läget är helt enkelt väldigt allvarligt.

  I valet lovade samtliga regeringspartier att föra en effektiv klimatpolitik för att minska utsläppen. De lovade att de stod bakom klimatmålen. Efter valet valde de dock att samarbeta med det enda parti som inte stod bakom Sveriges klimatmål. Detta har fått exakt de konsekvenser man kunde förvänta sig.

  Regeringen sänkte reduktionsplikten utan att samtidigt ha någon annan idé om hur klimatmålen skulle nås. Klimatministern bemötte kritiska frågor om detta med att sätta sin heder i pant. Hon lovade att avgå om utsläppen ökade och Sverige rörde sig längre bort från klimatmålen.

  År 2024 är det sista helår som vi har statistik för. Då ökade klimatutsläppen kraftigt, med hela 7 procent, men trots att klimatutsläppen ökade och Sverige rörde sig längre bort från klimatmålen än tidigare valde klimatministern att sitta kvar. I stället för att stå vid sitt ord började hon låtsas som att det var andra än hon själv som hade sagt att hon skulle avgå. Det har varit och är pinsamt att beskåda. Den enda som inte skäms är väl klimatministern själv.

  Herr talman! För första gången deltog i år inte något svenskt statsråd i förhandlingarna på det internationella klimattoppmötet COP 30. Sverige har tidigare alltid representerats av minst ett statsråd i förhandlingarna. Sverige har ofta representerats av flera statsråd, och inte sällan av statsministern, men den här regeringen valde att inte delta. Det är symtomatiskt för hur den här regeringen hanterar klimatfrågorna. Det är som att man inte förstår hur allvarligt detta är och vilket ansvar man har för vår framtid.

  Herr talman! Sedan valet till Europaparlamentet förra året har det pågått en intensiv påverkan gentemot EU-kommissionen från de delar av industrin som ligger efter i sin klimatomställning.

  I dag väntas EU-kommissionen föreslå en uppluckring av klimatlagstiftningen. Det vore dåligt för de delar av industrin som har gjort sin hemläxa och ligger i framkant i omställningen. Många gånger är denna industri svensk, och därför borde regeringen engagera sig kraftfullt mot dessa uppluckringar. Men i stället har vi sett hur företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har uttalat sig till stöd för att minska klimatkraven på personbilar, trots att Volvo Cars och Polestar har varnat för konsekvenserna och vädjat till EU att hålla fast vid klimatkraven på personbilar.

  Vad kommer detta att innebära i förlängningen? Ja, herr, talman, vad brukar det innebära när någon försöker klamra sig fast vid gammal teknik i stället för att bejaka nya, smarta lösningar? Jo, man blir utkonkurrerad. Ingenting talar för att det skulle vara annorlunda nu, och därför är jag djupt oroad över regeringens passivitet i detta avgörande skifte och över att man har dragit ned kraftigt på Industriklivet och pausat de gröna krediterna.

  Herr talman! Vi socialdemokrater vill främja och underlätta både företags och människors klimatomställning. Vi vet att det är genom att ligga i framkant som svensk industri kan stärka sin konkurrenskraft, bidra till att göra Sverige rikare, skapa jobb och finansiera välfärden. Därför har vi också under hela mandatperioden lagt mer resurser i våra budgetförslag på att ställa om Sverige än vad Sverigedemokraterna och regeringen har. Om våra budgetar hade gått igenom hade Sverige till exempel haft tusentals fler laddstolpar, och fler företag hade kunnat göra de där kostsamma men kloka övergångarna till klimatsmart teknik. Sverige hade också haft mer energieffektivisering.

  I vår budget lägger vi mer på Industriklivet och mer på mer och billigare kollektivtrafik. Vi satsar på snabbare utbyggnad av elstolpar och billig elbilsleasing för privatpersoner. Vi lägger mer resurser på att vårda och skydda vårt svenska kulturarv i form av vår fantastiska natur, mer på järnvägsunderhåll och mer på klimatanpassning för att förebygga enorma kostnader längre fram för privatpersoner och företag. Vi lägger också mer på att förebygga invasiva arter i våra vattendrag och mer på kameraövervakning för att förhindra att mer fisk än vad som är hållbart tas upp.

  Dessutom har vi lagt fram förslag som skulle ge Sverige mer billig el här och nu för att underlätta elektrifieringen. Vi har också lagt fram förslag som skulle öka produktionen av svenskt biobränsle, vilket vore bra för att stärka vår motståndskraft och bra för klimatet. Det hade också skapat jobb och tillväxt i Sverige och gjort Sverige mindre beroende av oljeexporterande skurkländer.

  Sverige kan ställa om och undvika de värsta klimatförändringarna. Vi kan göra det på ett sätt som stärker vår ekonomi och vår konkurrenskraft och som samtidigt är rättvist. Om vi gör det kan vi också få fler länder att följa efter.

  Vi socialdemokrater lade fram ett budgetförslag som innebar viktiga steg i denna riktning, men riksdagen sa tyvärr nej till det. Eftersom vi ser budgetalternativen som helheter yrkar jag inte på något utan hänvisar till vårt särskilda yttrande.

  Herr talman! Avslutningsvis önskar jag talmannen, åhörarna och alla andra i vårt land en god jul.

  (Applåder)

• Herr talman! Jag tackar Åsa Westlund för anförandet.

  Åsa Westlund nämnde Industriklivet och kreditgarantierna i sitt anförande, och det är korrekt att kreditgarantierna pausas. Statskontoret får i uppdrag att utvärdera dem, för det är ju en enorm risk man utsätter skattebetalare, framtida pensionärer, andra kommuninvånare med flera för när man anslår dessa kreditgarantier på åtskilliga tiotals miljarder.

  Socialdemokraterna är oroade, men inte för den risk skattebetalare utsätts för utan för något annat. Vad beror denna oro på? Kan den tänkas bero på försämrade möjligheter till reträttjänster för socialdemokrater? Kan den bero på att ens sossekompisars investeringar kanske inte blir så bra? Tidigare näringsminister Ibrahim Baylan är i dag lobbyist åt Harald Mix, som har orkestrerat investeringarna i såväl Stegra som Northvolt, Mikael Lindström, tidigare i Stefan Löfvens stab, är i dag anställd i Stegra och Anna Hallberg, tidigare handelsminister, har en sambo som äger en del av Stegra. Hur oroad är Åsa Westlund över att socialdemokrater drivs av egenintresse när det gäller de statliga satsningarna på den gröna omställningen?

  2025-12-16 13:13:47

  

  Martin Kinnunen

• Fru talman! I klimatdebatten hörs ofta domedagstoner. Jag förstår det. Många människor känner oro. Vissa känner maktlöshet. Det är inte konstigt, för uppgiften är enorm. Men mitt i allvaret måste vi också tala om det som inger hopp. Vi måste visa att förändring är möjlig och att Sverige, med lägst utsläpp per capita i EU, redan har kommit en bra bit på vägen.

  Sedan 1990-talet har Sverige fördubblat sin bnp samtidigt som vi har minskat våra utsläpp med över en tredjedel. Vi genererar nu bara en sjättedel så mycket växthusgaser per krona som vi gjorde för tre decennier sedan. Det är en framgång att vara stolt över, och det är ett bevis på att tillväxt och klimatansvar inte bara kan samexistera utan också förstärka varandra.

  Fru talman! Jag tror inte på att skrämma människor till förändring. Jag tror på att engagera och på att bygga klimatpolitiken på människors vardag, inte ovanför deras huvuden. Utan människors förtroende för politiken kommer vi aldrig att nå i mål.

  Vi ser i dag hur näringslivet leder vägen i hållbarhet. Det är inte längre miljörörelsen som driver på. Det är marknaden, innovationskraften och företagen som gör jobbet.

  Vår uppgift som politiker är att undanröja hinder och se till att det lönar sig att vara bäst i världen på att ställa om. Ibland är det just politikens ansvar att backa undan när företagen och konsumenterna redan springer före.

  Fru talman! Klimatpolitiken ska inte bara minska utsläppen här hemma; den ska också inspirera andra. Sverige står för en bråkdel av världens utsläpp, men vi kan ha en enorm påverkan om vi får fler att följa vårt exempel genom att visa att det går att minska utsläppen utan att offra tillväxt, trygghet eller välfärd. Vi kan visa att omställningen kan vara en väg till ett starkare samhälle där både människor och miljö vinner.

  Detta är politik för verkligheten – för hårt arbetande människor som redan kämpar med höga kostnader och gör allt för att få vardagen att gå ihop. Det är för dem vi gör detta, för deras barns framtid och för de generationer som kommer efter oss.

  När jag står här i kammaren och talar om klimatpolitiken gör jag det med dem i åtanke. Det handlar om dem som går till jobbet varje dag, som bygger våra samhällen och kämpar för att deras barn ska få det lite bättre. Det är för deras framtid som varje replik, varje debatt och varje beslut måste vägas.

  Men, fru talman, företag som står redo att ställa om möts i dag av en vägg av byråkrati som snarare försvårar än möjliggör. Det är inte bara ett irritationsmoment – det är ett hot mot hela omställningen. Regeringen har därför påbörjat ett omfattande reformarbete för att effektivisera och korta tillståndsprocesserna. Det handlar inte om att tumma på miljökraven. Det handlar om att fatta beslut i tid. Varje år vi fördröjer omställningen kostar både klimatet, jobben och framtiden.

  Just framtiden formas inte minst i våra skogar. Det svenska skogsbruket är en av våra största klimatresurser och samtidigt en motor för jobb och tillväxt i hela landet. Men det förutsätter att vi faktiskt brukar skogen, för det är just då, när vi använder den, som den gör störst nytta.

  Den binder koldioxid, ger förnybara råvaror och minskar vårt beroende av fossila material. Forskning visar tydligt att vi på lång sikt får störst klimatvinst genom att bruka skogen, inte bara låta den stå som ett museum. Ändå hör vi röster i debatten om att man vill stänga dörren till det svenska skogsbruket. Man misstänkliggör skogsägare i stället för att se den roll som de faktiskt spelar i klimatarbetet. Över 70 procent av Sveriges yta täcks av skog, och den skogen förvaltas av någon av våra 300 000 skogsägare. Marken har ofta brukats i generationer av människor – med ansvar och omsorg. De är de riktiga klimathjältarna, och de förtjänar respekt.

  Fru talman! För att industrin ska kunna ställa om, för att transporter ska kunna elektrifieras och för att hushåll i hela landet ska kunna känna trygghet krävs en kraftfull utbyggnad av den fossilfria elproduktionen. Här är kärnkraften helt avgörande. Den är planerbar, fossilfri och robust. Det är den som tillsammans med vattenkraften i norr bär vårt elsystem och ger oss förutsättningarna att ställa om. Det handlar inte om teknikpreferens. Det handlar om vad som fungerar på systemnivå.

  Fru talman! Eftersom det är val nästa år vill jag vara tydlig: Om den rödgröna röran får möjlighet att återigen bilda regering blir det ingen ny kärnkraft. Miljöpartiet har lovat att riva upp planerna. Och Socialdemokraterna har historien emot sig. De har stängt reaktorer förr, och de viker sig när det gäller.

  Vi vet att har man ingen energipolitik har man heller ingen klimatpolitik. Ett Sverige som ställer om på riktigt, med minskade utsläpp och en stark ekonomi, kräver ett ledarskap som står pall även när det blåser.

  I det stora, som i det lilla, måste klimatpolitiken bottna i verkligheten. Det handlar om att se till att investeringar blir av, att skog får brukas, att el finns när och där vi behöver den och att politiken undanröjer hinder, inte skapar nya.

  Vi har alla ett ansvar för framtiden, men det ansvaret bärs inte av förbud eller symbolpolitik. Det bärs av reformer och beslutsamhet och av förtroende för hårt arbetande människors förmåga att bidra.

  (Applåder)

• Herr talman! Sverigedemokraterna fortsätter sitt kulturkrig mot klimatet. Allt som andas klimatpolitik är per definition dåligt. Tidigare i debatten kunde vi höra att inte ens svenska jobb är en anledning att stötta en ambitiös klimatpolitik. Det är alltså viktigare att vara mot klimatet än att rädda svenska jobb. Ytterligare ett exempel på att Sverigedemokraterna har fått sin vilja igenom i regeringens budget för klimatet är att de har lyckats pausa de gröna krediterna och dra ned på Industriklivet.

  När jag tittar ut över världen blir jag väldigt oroad över att Sverige kommer att gå miste om framtida investeringar, konkurrenskraft och jobb. Vi ser hur andra länder offensivt och med stora belopp stöttar sina industrier. Jag menar att vi varken kan eller ska tävla med dem, men vi ska inte heller vara så naiva att vi tror att bara skattesänkningar och något slags allmän tro på att det fortfarande råder marknadsekonomi i världen kommer att rädda oss.

  Låt oss i stället göra smarta saker som att se till att företag som investerar i Sverige kan låna pengar billigt. Det är en kostnadseffektiv satsning med den minsta risken skattebetalare kan ta. Då har vi i alla fall en chans i den globala konkurrensen. Jag är beredd att ta denna risk även om den ibland kommer att leda till att vi förlorar pengar. Men den största risken är att inte ha någon stålindustri och fordonsindustri alls kvar i Sverige för att andra länder agerar på ett sätt som inte ingår i regeringens eller Sverigedemokraternas omvärldsanalyser.

  (Applåder)

  2025-12-16 13:15:45

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! Jag tackar Åsa Westlund för inlägget.

  Jag uppfattade dock inget svar på min fråga hur oroad Åsa Westlund är över de täta kopplingar som finns mellan dessa investeringar och det socialdemokratiska partiet. Först är man minister i regeringen eller har en hög tjänst i statsministerns stab, och sedan är man involverad i dessa bolag och har direkta ekonomiska intressen i desamma. Drivs Socialdemokraterna av en vilja till omställning, eller är detta ett sätt för dem att sko sig själva? Det är en fråga som svenskarna förtjänar svar på.

  Man kan också fundera över de märkliga turer som ägde rum när AP-fonderna under Socialdemokraternas tid vid makten plötsligt gick ifrån sina regelverk och startade märkliga bolag som de sedan kunde skyffla in mer pengar i.

  Hur kom kreditgarantierna till? För ett antal år sedan var företaget Preem mitt i en tillståndsprocess, men efter möten med den socialdemokratiska regeringen drog Preem tillbaka sin ansökan. Regeringens agerande stred sannolikt mot lagstiftningen, men det prövades aldrig. Kort därefter kom kreditgarantierna.

  Det finns alltså täta kopplingar mellan Socialdemokraterna och stora bolag där skattebetalare, kommuninvånare, EU-medborgare med flera riskerar tiotals miljarder. Hur kommer sig detta? Är det bara en tillfällighet, eller vad beror det på?

  2025-12-16 13:17:41

  

  Martin Kinnunen

• Herr talman! Det är fantastiskt att komma från utbildningspolitiken, där Sverigedemokraterna och regeringen håller ihop kring en politik som håller varenda friskoleägare i landet om ryggen. Ägarna får betalt – miljarder varje år – för något som de inte gör. Det blir 19 miljarder i vinst i stället för stöd till barnen i klassrummen. Ägare skriver ”Bra jobbat!” till statsministern. Det är fascinerande att komma från den debatten till den här.

  Jag tror att många socialdemokrater efter ett politiskt värv vill göra nytta i samhället, gärna i näringslivet. Om detta går att kombinera med att göra nytta för vår klimatomställning hoppas jag att de gör det.

  Som jag sa redan i min första replik är jag oroad över att vi inte kommer att klara konkurrensen med andra länder. Det borde Martin Kinnunen också vara. Jag menar inte att vi ska tävla med andra länder om att ge störst statsstöd; det vore dumt och skadligt.

  Vi i Sverige kan inte vara så naiva att vi tror att sänkta skatter och fri marknad är svaret på allt, inte om vi ska ha en konkurrenskraftig industri i Sverige. Då behöver vi ha ett samarbete mellan regering och näringsliv och mellan politik och näringsliv för att klara konkurrensen.

  Det handlar om att se till att det finns en energiöverenskommelse. Det såg ni i Sverigedemokraterna till att det inte blev. Det handlar också om att se till att företag har möjlighet att åtminstone få kapital till bra ränta för att göra investeringar just här i vårt land.

  Jag tror att alla svenska skattebetalare uppskattar att vi ser till att Sverige fortsätter att vara konkurrenskraftigt även framöver.

  (Applåder)

  2025-12-16 13:19:33

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! För hårt arbetande människor, barnfamiljer, pendlare och företagare på landsbygden är bilen inte en lyx utan en förutsättning. När drivmedelspriserna stiger slår det direkt mot hushållsekonomin.

  Socialdemokraterna söker nu mandat att bilda regering tillsammans med partier som vill höja koldioxidskatten på bensin och diesel. Det är en politik som, om den genomförs, riskerar att göra det mycket dyrare att ta sig till jobbet, lämna på förskolan och få vardagen att fungera, särskilt för dem som är beroende av bilen.

  I vår politik är utgångspunkten en annan: Livet ska gå ihop för dem som arbetar, tar ansvar och får samhället att fungera. Detta gäller i hela Sverige, inte bara där det finns tillgång till tunnelbana, spårvagn eller Voi. Därför är frågan rätt enkel, men helt avgörande: Kommer bensinen att bli dyrare med Socialdemokraternas politik eller inte? Detta, herr talman, tycker jag är ett besked som väljarna förtjänar att få före valet.

  2025-12-16 13:21:39

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Den politik som regeringen och Sverigedemokraterna har fört under den här mandatperioden garanterar att det blir en prischock vid pump för alla som ska tanka framöver. Regeringen och Sverigedemokraterna har nämligen missat möjligheten att ställa om och göra oss mindre beroende av den olja som kommer att kosta mer när hela världen ska gå över till att bli fossilfri, något som Helena Storckenfeldt för övrigt säger sig stå bakom.

  EU kommer att införa ett handelssystem också för drivmedel, och detta innebär att priset vid pump kommer att gå upp, oavsett vem som styr i Sverige. Helena Storckenfeldt ansluter sig i den här debatten till alla högerpolitiker som låtsas som att det regnar. Hon måste ju på något sätt ändå ha tagit in att det finns ett handelssystem som kommer att driva upp priserna i Sverige.

  Varför har då inte regeringen och Sverigedemokraterna gjort mer för att förebygga prischocken vid pump, genom att till exempel säga ja till det förslag om Sverigebränsle som vi socialdemokrater har lagt fram? Det hade inneburit lägre pris vid pump men framför allt att vi hade fått igång en stark produktion av biobränsle i Sverige, vilket hade gjort oss mindre beroende av Rysslands och andra skurkstaters olja. Det hade också sett till att vi kan undvika den kraftiga prischocken vid pump.

  (Applåder)

  2025-12-16 13:23:00

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! Socialdemokraterna är experter på att lova allt åt alla, men i slutändan är det alltid någon annan som bestämmer i klimatpolitiken.

  Varför ska människor lita på att Socialdemokraterna kommer att jobba för att hålla nere kostnaden i vardagen när de samtidigt söker mandat tillsammans med partier som vill höja koldioxidskatten på bensin och diesel, varav ett var det enda parti som inte gick till val på att sänka reduktionsplikten?

  Reduktionsplikten ligger nu för övrigt på en mer långsiktigt hållbar bana, inte den som Socialdemokraterna införde och straffade våra hushåll och företag med. Ett uttalat syfte med deras politik är just att göra det dyrare att tanka. Jag ser inte, herr talman, att det här går ihop med löften om en trygg ekonomi för barnfamiljer, pendlare och landsbygdens företagare. Resultatet av ett av Socialdemokraternas samarbetspartier riskerar ju att bli mycket högre drivmedelspriser redan från dag ett.

  Jag undrar fortsatt, herr talman, om det finns ett konkret besked här i dag. Kommer Socialdemokraterna att säga nej till höjd skatt och höjda bensin- och dieselpriser, eller är väljarna hänvisade till att hoppas på att Socialdemokraternas samarbetspartier inte får igenom sin politik?

  2025-12-16 13:24:39

  

  Helena Storckenfeldt

• Herr talman! Jag hoppas att samtliga noterade att Helena Storckenfeldt undvek att svara på varför man inte har förberett alla konsumenter på den prischock som kommer att ske vid pump några år framåt i tiden och varför man har sagt nej till Socialdemokraternas förslag om att förbereda och se till att vi har mer biobränsle så att vi kan fortsätta att hålla en rimlig nivå på bensin- och dieselpriset i Sverige.

  Jag tycker förstås att det är viktigt att de som jobbar och som hämtar och lämnar på fritidsaktiviteter har möjlighet att göra det. Vi ska aldrig komma tillbaka till den situation vi hade när kriget i Ukraina startade. Det kriget tog oss lite på sängen, får vi väl ändå erkänna. Jag upplevde i alla fall inte att det var så många som var förberedda den dagen det hände.

  Det var också tydligt att vi drabbades hårt av höga bränslepriser. Vår regering sänkte skatten på drivmedel under den tid vi hade kvar. Vi pausade reduktionsplikten. Vi har också en politik som ska se till att vi både får lägre pris vid pump och får mer biobränsle i tanken och fler elbilar i Sverige så att vi kan klara klimatmålen men också hushållens ekonomi.

  Det är inte sant att vi lovar allt åt alla. Moderaterna lovar faktiskt inte heller allt åt alla. Det kan de vara lite stolta över, tänker jag, för i deras budgetar är det några som alltid gynnas. Det är inte den enskilda familjen eller den ensamma mamman, utan det är de absolut rikaste i samhället. Riksdagens utredningstjänst har visat att nio av tio hushåll tjänar på vår politik i jämförelse med den budget som Helena Storckenfeldt företräder.

  (Applåder)

  2025-12-16 13:26:09

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! Välkommen till utskottet, Åsa Westlund, eller kanske snarare välkommen tillbaka! Ledamoten har ju varit ledamot i utskottet tidigare.

  I anförandet var det ibland ganska höga brösttoner, men det är oppositionens roll. Den ska ju granska och kritisera – det ingår i arbetsbeskrivningen.

  I reda pengar är den här budgeten den näst största för utgiftsområde 20. Om man, som Åsa Westlund nämnde i sitt anförande, justerade för inflationen skulle det, enligt Åsa Westlunds beräkningar, behövas ytterligare 7 miljarder kronor. Då kan man ställa frågan: Om det är så oerhört skrämmande att budgeten är så låg, varför har då inte Socialdemokraterna mött inflationen och höjt budgeten med ytterligare 7 miljarder?

  Jag nämnde i mitt tidigare replikskifte med Emma Nohrén att det är två partier som ligger inom mer normala avvikelser och två partier som sannerligen inte ligger inom normala avvikelser vad gäller anslagsnivåerna. Socialdemokraterna är ett av de två som ligger inom det mer normala området. Men Socialdemokraterna tänker sig någon form av styre med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vilket är de två partier som verkligen sticker iväg – inte minst Miljöpartiet, som jag nämnde. Då är min undran: I en kommande regering, vem är det som kommer att få sköta styrningen av just den här skutan? Vems budgetförslag är det som kommer att vinna gehör? Vem är det som kommer att få styra klimatpolitiken vid en rödgrön regering?

  Vi såg ju under den föregående rödgröna regeringen, när man hade Miljöpartiet vid rodret, hur man totalt kastade många delar av svenskt skogsbruk och inte minst svenskt jordbruk över bord. Det var inte värt någonting.

  2025-12-16 13:28:15

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Herr talman! När jag tillträdde i utskottet igen fick jag många frågor från journalister och andra om Sverige kommer att nå klimatmålen om Socialdemokraterna vinner valet nästa år. Jag svarade att det vet jag inte.

  Det kommer allvarligt talat att bli väldigt tufft, för nu har den här regeringen och Sverigedemokraterna ökat Sveriges utsläpp. De har gjort drastiska minskningar av miljö- och klimatbudgeten. De har gjort andra val och andra prioriteringar.

  Vi socialdemokrater lever inte i någon drömvärld, utan vi utgår från den värld som vi har när vi tar över. Det är också därför som vi inte kan lägga tillbaka alla de pengar som ledamoten har bidragit till att dra bort under mandatperioden. Det vore varken effektivt eller bra, för förändringarna har skett i verkligheten. Man kan inte plötsligt bara anställa jättemånga personer, hur mycket pengar man än lägger dit. Det vore inte heller ansvarsfullt rent ekonomiskt att hantera det på det sättet.

  Vi tar ansvar för ekonomin, och det har vi alltid gjort. Till skillnad från den här regeringen och Sverigedemokraterna brukar vi respektera budgetreglerna och se till att vi går med överskott. Den här regeringen och Sverigedemokraterna har varje år gått med underskott. Vi kommer självklart att fortsätta ta ansvar för svensk ekonomi och för Sveriges klimatmål.

  Vi har visat flera gånger att vi samarbetar bra med Miljöpartiet. Vi går till val som ensamt parti men samarbetar gärna med andra partier – alla utom Sverigedemokraterna, faktiskt – och hoppas att andra partier också är beredda att ha den inställningen så att vi tillsammans kan ta ansvar för Sverige.

  (Applåder)

  2025-12-16 13:30:39

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! Tack, Åsa Westlund, för svaret!

  När Åsa Westlund stod i huvudtalarstolen var det väldigt noga med siffrorna. Då var det väldigt noga med stora satsningar. Men när Åsa Westlund står i den här talarstolen är det helt plötsligt inte lika viktigt. Då är det viktigare att se till att man faktiskt sköter ekonomin så att det inte blir en överbudspolitik, som jag upplever att både V och MP står bakom. Det var ändå glädjande.

  För övrigt hoppas jag att ni inte tar över. Åsa Westlund nämnde i sitt anförande att så skulle ske. Vi får väl bli två om den saken.

  I er budgetmotion är det några förändringar. En av de förändringar där ni tillför mer pengar är skydd av värdefull natur.

  Socialdemokraterna har tidigare varit ett parti för svensk välfärd och för svensk industri, för svensk basindustri, och är det någon industri i Sverige som är basindustri är det skogsindustrin.

  Tyvärr ser vi nu, inte minst uppe i norr, att många sågverk inte får ut virke nog för att kunna fortsätta sitt jobb. Det innebär att omställningen inte kan fortsätta så som den skulle kunna göra. Vi får inte ut material nog för att ersätta CO2-intensivt material som stål och betong, vilket jag tror att bägge våra partier absolut vill göra, och det beror till stor del på stoppade avverkningar.

  Hur vill Socialdemokraterna fortsätta om man ska lägga ännu mer pengar för att skydda ännu mer skog? Det innebär att vi får ut ännu mindre material till våra sågverk och våra pappersindustrier, som är med och ser till att vi faktiskt kan ställa om. Då är frågan: Var ska vi satsa? Ska vi använda oss av skogen i omställningen för att klara målen, eller ska den stå kvar?

  2025-12-16 13:32:36

  

  Kjell-Arne Ottosson

• Herr talman! Nu har jag ärligt talat rätt svårt att följa vad Kjell-Arne Ottosson egentligen säger. Jag får inte ihop det.

  Före valet hade man väldigt hög svansföring om att alla som fick sina avverkningar stoppade skulle få ersättning. Sedan har man varken levererat pengar eller juridik som gör att det blir möjligt. Man har bara skjutit på frågan. Man har begravt en grundlagsändring som egentligen inte hade behövts, utan man hade kunnat lösa det redan här och nu. Och nu ifrågasätter man att Socialdemokraterna avsätter pengar. Jag förstår faktiskt inte. Menar Kjell-Arne Ottosson att vi ska ha en rätt till ersättning som ger noll kronor?

  Socialdemokraterna tar det här på allvar, och vi avsätter pengar i vår budget för att skogsägare som inte kan avverka sin skog ska få ersättning.

  Självklart ska den svenska skogen brukas. Den är viktig som kolsänka. Den är viktig för ekonomin i Sverige. Den är viktig för artrikedomen. Den är helt enkelt stommen i Sverige. Kjell-Arne Ottosson har helt rätt i det.

  Jag tackar för att Kjell-Arne Ottosson lyfter fram hur viktig socialdemokratin har varit för svensk basindustri. Vi lovar att vi kommer att vara det även fortsättningsvis, även för skogsindustrin.

  (Applåder)

  2025-12-16 13:34:45

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

  Kristdemokraternas miljöpolitik grundar sig på förvaltarskapsprincipen. Människan har ansvaret för att förvalta världen och dess resurser.

  En grundprincip i förvaltarskapet är att inte enbart bevara utan också utveckla och förädla. Inom klimat- och miljöpolitiken innebär det att vi strävar efter att lämna över jorden och våra samhällen till nästa generation i ett bättre skick än det vi själva ärvde.

  Inom flera miljöområden har vi också lyckats väl med vårt förvaltningsuppdrag. Vi gör mer med mindre. Miljöproblem såsom freoner har till stor del fasats ut. Deponering är i det närmaste borta som avfallsmetod. Utsläpp av luftföroreningar har minskat kraftigt de senaste decennierna liksom nedfallet av försurande svavel, alltså surt regn.

  På andra områden har vi inte kommit lika långt. Förlusten av biologisk mångfald är inom många områden alarmerande. Utsläpp av kemikalier såsom mikroplaster, gifter och hormonstörande ämnen har omfattande påverkan på människors hälsa.

  Klimatförändringarna är dock en av vår tids största utmaningar. Klimatutmaningen är på många sätt den svåraste att lösa eftersom den bara kan lösas på global nivå.

  Att det är möjligt att över tid ställa om samhället står klart. De kraftsamlingar inom forskning och näringsliv som gjorts de gångna årtiondena, när styrsignalerna funnits där, visar den tekniska utvecklingens potential.

  Tyvärr visar samtidigt de senaste åren att bortom Europa har utvecklingen mot ökade utsläpp inte vänt.

  Vi får ofta höra från den politiska oppositionen hur den inhemska klimatpolitiken i det närmaste har raserats de senaste åren. Det är inte sant, vilket man också vet, men som jag sa tidigare ingår det i oppositionens uppgift att granska och kritisera. Det är arbetsbeskrivningen; det får vi ta med jämnmod. ”För lite och för sent” brukar vara mantrat. Men oavsett vad man försöker basunera ut är Sverige ett föredöme i klimatpolitiken och har så varit i många årtionden.

  Vi har lägst utsläpp per person i EU.

  Vi har en så gott som helt fossilfri elproduktion.

  Våra samlade utsläpp toppade under 1970-talet och har sedan dess minskat med 63 procent.

  Vi har eliminerat över 90 procent av utsläppen från egen bostadsuppvärmning.

  Vi har bland världens mest klimatsmarta jordbruk.

  Vi har bland världens högsta skatter på koldioxid.

  Vår privatbilsflotta har ökat med 40 procent sedan 1990 samtidigt som de samlade utsläppen från fordon har minskat med 25 procent.

  Vi har den tredje högsta elbilsandelen av nybilsförsäljningen inom EU. Två av tre nya personbilar som såldes nu i november var laddbara.

  Det är alltså verkligen läge att nyansera oppositionens kritik. Därutöver, herr talman, binder våra skogar brutto in cirka 140 miljoner ton koldioxid per år, och de senaste 100 åren har tillväxten i den svenska skogen inneburit att skogens kolsänka ökat med 2 miljarder ton – eller motsvarande 40 års svenska utsläpp.

  Tittar man på substitutionseffekten från de trä- och cellulosabaserade varor som Sverige varje år erbjuder världsmarknaden motsvarar den cirka 50 miljoner ton koldioxid. Om man påstår att Sverige inte bidrar till omställningen har man ett mycket liberalt förhållande till sanningen.

  Herr talman! Något som är svårt att mäta men som verkligen kan göra skillnad är när vi delar med oss av vårt kunnande och av vår teknik. Det är där vi som nation kan göra skillnad på riktigt. Vi måste dock lyckas ännu bättre på den fronten eftersom det tyvärr måste konstateras att de länder som kommer att avgöra om klimatomställningen lyckas eller inte i dag inte är med på resan. Ska vi få med dem måste vi bidra med både kunnande och teknik så att de ser att omställningen är möjlig utan att man backar in i framtiden.

  Tittar man på var större utsläppsminskningar skett de senaste 20 åren sticker Europa ut. Världen präglas fortfarande av ökande utsläpp, ofta i stor omfattning. Detta är problematiskt, då ett land som Sverige enbart står för några promille av de globala utsläppen och EU:s samlade växthusutsläpp numera enbart motsvarar 6 procent av världens utsläpp.

  Sedan 2005 har Sverige minskat sina koldioxidutsläpp med cirka 32 procent samtidigt som vår befolkning ökat med 16 procent. EU har samtidigt minskat sina utsläpp med 33 procent.

  På global nivå har utsläppen i stället ökat med 28 procent. För att förstå problemets omfattning kan det nämnas att Europeiska unionens stora utsläppsminskning sedan undertecknandet av Parisavtalet mer än nullifierats enbart av Indiens utsläppsökning under samma period. Detta, herr talman, visar svart på vitt var vi måste satsa, och på vilket sätt, om vi ska klara omställningen på riktigt. Vi ska göra jobbet på hemmaplan – det är ingen tvekan – men den stora skillnaden ser vi när vi bidrar med lösningar och kunnande till andra länder.

  Den budget vi i dag debatterar är som jag tidigare nämnde i rena pengar den näst högsta någonsin inom UO 20. Vi hittar satsningar på klimat samt på att ta hand om våra sjöar och hav och vår skog och mark.

  Regeringen satsar 1,8 miljarder kronor de kommande tre åren på ren natur och giftfri miljö. Detta kommer att finansiera skötsel av värdefull natur och miljöövervakning. Det kommer även att stoppa övergödning och spridning av PFAS-gifter.

  Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att effektivt minska utsläppen och som underlättar hela Sveriges klimatomställning. Bara under förra året beviljades 1,5 miljarder kronor i stöd till cirka 47 000 laddpunkter i Sverige, vilket var mer än något annat tidigare år. I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget öka med 1,5 miljarder kronor, till totalt cirka 4,5 miljarder. Anslaget beräknas öka med 1,5 miljarder även kommande år.

  En fråga som verkligen berör förvaltarskapet, och som jag nämnde i inledningen, är den cirkulära ekonomin. Det är också ett område där jag tror att de politiska skillnaderna är ganska små. Att återbruka i stället för att förbruka och att återvinna i stället för att kasta är något som de absolut flesta kan ta till sig.

  Jag är därför extra glad över de olika satsningar som görs just på området cirkulär ekonomi. Det handlar om implementering av EU-lagstiftning på området, det handlar om producentansvar och det handlar om att få tillförlitlig statistik så att vi kan mäta att vi gör rätt saker. Det handlar också om reformering av avfallslagstiftningen.

  Att det på EU-nivå i fredags togs beslut om skatt på paket från Temu och Shein hjälper till att motverka strömmen av billiga och lågkvalitativa importvaror, vilket förhoppningsvis hjälper oss ännu mer på den cirkulära vägen.

  I september var utskottet på resa till Bohuslän, och vi fick då bland annat se hur man i Sotenäs kommun har gjort ett jättejobb rörande marint skräp. Därför är jag glad att arbetet med strandstädning nu får ytterligare tillskott. Vår vackra västkust ska inte förstöras av marint skräp som drar in från havet.

  Ytterligare något jag vill lyfta fram i den bukett av satsningar som finns i årets budgetproposition är satsningen gällande kemikalier – främst mot spridning av PFAS. Regeringen föreslår 25 miljoner kronor för 2026 för att stärka Kemikalieinspektionens arbete med kemikaliekontroll. Utöver det föreslår man 85 miljoner för 2026 för fortsatt arbete med att minska spridningen av PFAS. För 2027 beräknas anslaget öka med 110 miljoner och för 2028 med 135 miljoner kronor.

  Regeringen planerar också att ta fram en nationell plan för att förhindra att PFAS sprids i våra vatten och i vår natur. PFAS-ämnena är en stor utmaning på många sätt, och vi måste hitta vägar att fasa ut dem så långt det bara går.

  Förenklade och effektivare miljötillståndsprocesser har av många länge varit hett efterlängtade. Regeringen kan efter alla utredningar nu äntligen börja leverera även på detta vallöfte. Man presenterar som en inledning åtta reformer, och en ny myndighet blir kronan på verket.

  Herr talman! Min tid är ute. Jag skulle kunna fortsätta att ramsa upp både siffror och satsningar, men jag har redan kortat ned mitt anförande och vill avsluta med att önska talmannen, talmanspresidiet, kammarkansliet och mina goda kollegor i miljö- och jordbruksutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år!

  (Applåder)

• Herr talman! I dag är det den 16 december. Det borde vara mitt i vintern, men det är sju plusgrader här i Stockholm. December har hittills varit ovanligt varm, och vi kan komma att få ett värmerekord för månaden. Enligt SMHI är det milda vädret ett tydligt tecken på klimatförändringar. Vissa talar om att en ny årstid – ovinter – ersätter vintern, och många människor känner snösorg, alltså en känsla av förlust över att vintern som vi minns den inte längre finns.

  Det här är den verklighet som pågår utanför riksdagshuset, men den verkligheten syns inte i regeringens budget. Sedan de tillträde för tre år sedan har de drivit en politik som drastiskt har ökat Sveriges utsläpp. I stället för att fokusera på det viktigaste, nämligen att snabbt minska utsläppen här och nu, skjuter de klimatåtgärder framför sig.

  Vi har från den här regeringens ministrar många gånger fått höra att det inte är så viktigt vad som händer med utsläppen till 2030, utan att deras fokus ligger på att minska utsläppen på längre sikt, till 2045. Tillåt mig att tvivla på sanningshalten i dessa påståenden. Det finns alltid något annat som är mer angeläget här och nu för högerpolitiker än att ta tag i gemensamma samhällsproblem. Inte minst att se till att de rikaste blir ännu rikare. Så har det varit i alla tider, och det lär inte ändras till 2040.

  Oavsett om högerpartierna hade varit ärliga i sitt uppsåt att minska utsläppen senare – bara inte just nu – är det dock en strategi som inte fungerar. Det vet vi som lyssnar på klimatforskningen. Utan stora utsläppsminskningar de närmaste åren kommer koldioxidbudgeten att vara förbrukad, och vi kan förvänta oss allt fler ovintrar med nya värmerekord.

  Herr talman! Med en eskalerande klimatkris och skövlad natur där vattnet är förgiftat av evighetskemikalier framstår samtiden i dag som allt otryggare. I ett sådant läge måste vi politiker ställa oss frågan vad det är människor behöver som mest. Är det mer av samma sak som har skapat problemen, eller är det hopp om att politiken kan vara annorlunda och att det är möjligt med en bättre värld där vi tillsammans kan lösa problem och bygga ett välfärdssamhälle, där alla får det de behöver inom planetens gränser?

  Partierna i regeringsunderlaget sitter hopplöst fast i förlegade tankemönster. Den politik de driver kommer bara att fortsätta odla pessimism och hopplöshet. De erbjuder ingen framtidstro.

  Herr talman! Det är anmärkningsvärt hur regeringen presenterar nedskärningar på miljöområdet som satsningar. De gör ett nummer av att de satsar på åtgärder för värdefull natur och på miljöövervakning till havs trots att tillskottet i själva verket bara utgör en bråkdel av det de har skurit ned sedan de tillträdde. De pengar som avsätts för att skydda och vårda natur är långtifrån tillräckliga för att vända utarmningen av den biologiska mångfalden.

  Regeringen säger också att de satsar på att minska spridningen av PFAS, samtidigt som de skär ned kraftigt på anslaget för sanering av förorenade områden. Om vi verkligen ska hindra ytterligare spridning av PFAS måste vi öka takten när det gäller sanering av områden som redan är förorenade.

  Sammantaget är regeringens budget på utgiftsområde 20 fortfarande betydligt lägre än den var före deras tillträde, trots att forskarnas larm om klimatkris, naturkris och föroreningskris ljuder allt högre. Och för att göra situationen än värre ökar regeringen också de fossila subventionerna inom andra utgiftsområden. Resultatet av den här politiken ser vi tydligt i utsläppsstatistiken.

  Herr talman! Med en annan politik kan Sverige nå klimatmålen. Med gemensamma ansträngningar och en aktiv stat kan vi förverkliga klimatomställningen, och genom investeringar på 700 miljarder kronor de kommande tio åren vill Vänsterpartiet att klimatomställningen accelereras. Med dessa investeringar skulle Sverige ta ett stort kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

  Vi vill förlänga Klimatklivet till 2035 och förstärka det till 7 miljarder per år. Vi vill också införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och gröna städer. Vi vill främja det förebyggande arbetet för att motverka effekter av extremväder, till exempel översvämningar och värmeböljor.

  Herr talman! Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med stor artrikedom är mer motståndskraftiga mot klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid.

  Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 1,4 miljarder mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker. Det är åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet.

  Vänsterpartiet vill också satsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget 1,8 miljarder mer på det än regeringen. Utöver det har vi också en lika stor särskild satsning på att skydda de fjällnära skogarna. Om inte anslagen för skydd av skog kraftigt ökas riskerar oersättliga naturvärden att förloras genom avverkning. Många markägare riskerar att hamna i kläm när de inte kan få ersättning för att deras skogar skyddas, trots att de vill ha formellt skydd. Vi vet att skogsägares intresse för att skydda sina värdefulla skogar är mycket stort. I det fjällnära området finns också en stor potential för friluftsliv och turism, men ingen är särskilt intresserad av att resa för att besöka ett kalhygge.

  För att slå vakt om skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas. Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk, och de naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd. För det krävs ökade statliga medel.

  Vänsterpartiet vill också se ett nytt anslag för statlig medfinansiering av reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider EU:s riktvärde. Dessa kemikalier finns spridda över hela jordklotet, och så gott som alla människor har PFAS i sitt blod. Forskningen visar att PFAS-ämnen ger negativa hälsoeffekter redan vid mycket låga halter. Det är halter som är vanligt förekommande i blodet på Sveriges befolkning. Samtidigt visar ett flertal kartläggningar att dricksvattnet på flera orter i Sverige innehåller så höga halter av PFAS att befolkningen riskerar att få i sig mer än vad som anses vara säkert.

  Insatser krävs här och nu för att skydda vår hälsa. Att installera kolfilter eller att investera i annan reningsteknik är väldigt kostsamt, och därför måste staten stödja kommunerna för att säkerställa rent dricksvatten.

  Sammantaget anvisar jag och mitt parti 10 miljarder mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2026. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

• Herr talman! För den som lyssnar på debatten kan det framstå som att vi debatterar olika betänkanden. Tiden är knapp, och frågorna är många. Jag väljer att fokusera på ett par särskilt viktiga miljöfrågor och på det viktiga arbete som pågår kopplat till artskyddet, som flera före mig redan har varit inne på.

  Herr talman! Låt oss vara tydliga. Liberalerna och regeringen agerar för att rädda våra vatten, minska övergödningen och hantera den marina nedskräpningen. I budgeten för nästa år avsätter vi 250 miljoner kronor, och lika mycket de kommande åren. Det är resurser som går rakt ut i verkligheten till kommuner, vattenråd och ideella aktörer som gör jobbet lokalt.

  Tillsammans med tidigare satsningar innebär det en tydlig förstärkning för renare sjöar, vattendrag och hav. Det är en del av ett bredare arbete för friskare vatten. Övergödningen är central, men den står inte ensam för problemen. Miljögifter, vandringshinder och ett hårt pressat ekosystem kräver långsiktiga lösningar. Därför stärker vi nu åtgärdsarbetet längs hela kedjan, med målet att förbättra livsvillkoren för fiskbestånd, stärka den biologiska mångfalden och se till att det går att bada i våra vatten – att bruka och lämna vidare i bättre skick.

  När regeringen kritiseras behöver också helheten ses. Problemen i våra hav, inte minst i Östersjön, löser inte vi i Sverige ensamma. EU:s gemensamma regelverk och ansvar är avgörande. Vi liberaler har länge varit tydliga med detta perspektiv. Miljöproblem som rör hela regioner eller kontinenter kräver gemensamma lösningar. Det är lätt att peka finger här hemma, men det är svårare att ta ansvar för att driva på där besluten verkligen gör skillnad. Att rädda våra vatten kräver både nationellt ansvar och ett starkt europeiskt samarbete.

  Herr talman! En fråga med nära koppling till övergödningen är återvätning av våtmarker. Återvätning av våra svenska våtmarker är en av de mest effektiva åtgärder vi har för att minska klimatutsläpp och stärka biologisk mångfald.

  Under lång tid har långsamma processer och otydliga incitament bromsat sådana åtgärder. Det har vi fått fart på, och nu tar vi tag i detta. Länsstyrelsernas arbete med prövning av våtmarksåtgärder förstärks så att återvätning och restaurering kan genomföras där de gör störst nytta, till exempel hemma i mitt län, Örebro, som förra året var bäst i Sverige på återvätning. Det är något att vara stolt över för en närking.

  Herr talman! Låt mig gå vidare till skogen. Den är verkligen det finaste vi har i Sverige. När kritiker säger att regeringen inte gör något för friluftslivet har de helt enkelt fel. Regeringen satsar aktivt på att rusta upp vandringsleder över hela landet med resurser som fortsätter att öka kommande år. Det handlar om att göra naturen tillgänglig för fler, att stärka friluftslivet och att bidra till människors fysiska och psykiska hälsa.

  Liberalerna har alltid värnat friluftslivet som en del av kulturen och som en del av medborgarnas vardag. Vårt engagemang har varit tydligt. Naturupplevelser ska vara tillgängliga för alla, och de satsningar som regeringen nu gör ligger helt i linje med detta. Vi bygger vidare på tidigare åtgärder och ser till att resurserna omsätts i handling, inte bara i visioner.

  Detta är konkret politik som gör skillnad och säkerställer att friluftslivet kan fortsätta att vara en hörnsten i folkhälsa, naturvård och samhällsutveckling och inte minst vara en viktig del för besöksnäringen runt om i landet.

  Vid sidan av detta stärks arbetet med skötsel av natur i nationalparker och naturreservat – en natur som kan upplevas av alla. Lite extra stolt i sammanhanget är jag över att vi i år har inrättat Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Utöver detta stärks arbetet med att förbättra vattenmiljöer och att restaurera naturmiljöer och ekosystem.

  Herr talman! Man kan inte tala om skogen utan att komma in på de problem som är förknippade med artskyddsreglerna. Här pågår ett intensivt arbete inom Regeringskansliet med att ta fram förslag om rätt till ersättning för rådighetsinskränkningar just till följd av artskyddet. Arbetet pågår med full kraft, och vi kommer att leverera innan valet.

  Detta är viktigt. En stark äganderätt är en förutsättning för frihet, demokrati och marknadsekonomi. Inskränkningar i markägares möjligheter att bruka sin mark är i vissa fall nödvändiga för att skydda miljö och säkerställa en hållbar utveckling över generationer. Utvecklingen på miljörättens område har dock inneburit, och innebär, att markägare i många fall drabbas av långtgående inskränkningar i sin markanvändning utan att det finns någon rätt till ersättning och utan att det riktigt går att se någon rim och reson i de inskränkningar som genomförs.

  Det är inte den enskildes fel att inskränkningar görs, men det är just nu den enskilde skogsägaren som får bära hela bördan. Så här kan vi inte ha det.

  Vi behöver forma en robust skogspolitik som ser skogen som den resurs den är, både för samhället i stort och för den enskilde skogsägaren. Det behöver vara noggrant avgränsat när inskränkningar får ske, och det behöver finnas en väl avvägd rätt till ersättning när staten inskränker möjligheten att använda marken. Det system vi för närvarande har får faktiskt helt orimliga konsekvenser.

  Det finns också ett viktigt landsbygdsperspektiv i detta. Vi som bor och verkar på landsbygden ser det här dagligdags. Skogen är en naturlig del av livet när man bor utanför städerna. Den är en plats där man rör sig på sin fritid, en plats där man får sin inkomst, en plats där man jagar – en naturlig del av ens tillvaro.

  Att leva nära den skog man äger, tillvarata det den ger och vårda och förvalta den för kommande generationer, samtidigt som man får del av tidigare generationers arbete, är ett sätt att leva. Det är en livsstil som lockar människor att bo kvar eller flytta ut på landsbygden, just för att komma nära sin skog. De nuvarande artskyddsreglerna skapar dock en ständigt gnagande oro hos många.

  Herr talman! Låt mig tala klarspråk: Det finns de som beskyller Liberalerna för att bromsa arbetet i Regeringskansliet. Det stämmer inte. Ta mig på orden: Äganderätten är en liberal grundprincip, och den gäller i allra högsta grad även för skogen och landets skogsägare!

  Att lösa det byråkratiska och politiska haveri som vi nu ser är den enskilt viktigaste fråga som under denna mandatperiod kvarstår för oss att leverera i inom våra ansvarsområden inom miljö- och jordbruksutskottet. Och leverans är på väg.

  Med det önskar jag er alla en god jul och ett gott nytt år.

  (Applåder)

• Herr talman! Tack, Andrea Andersson Tay, för det intressanta anförandet och för frågan!

  Sverige är ett föregångsland. Så är det. Vi har låga utsläpp. Vi har gjort vår läxa. Vi har fortfarande mycket kvar att göra, men nog är vi ett föregångsland. Sverige är också en tydlig och viktig röst i EU för ett fortsatt ambitiöst klimatarbete.

  Vi driver också en politik här hemma som ska ha köksbordslegitimitet. Det ska finnas en acceptans för den politik som förs, och det gör det också.

  En av de viktigaste frågor där vi drivit på under mandatperioden är det nationella arbetet för att få till ny fossilfri energi där ny kärnkraft ska ingå men där energimixen är viktig.

  2025-12-16 14:05:13

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! En dokumentär om klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som SVT gjorde under hösten ger en intressant inblick i Liberalernas syn på klimatpolitiken. Ministern anser att Sverige är riktiga ”kingar”, överlägsna andra länder. Hon säger också ”Vi har gjort stora framsteg”, detta samtidigt som utsläppen ökar.

  Att utsläppen ökar på det här sättet på grund av aktiva politiska beslut är faktiskt något unikt. Det sker samtidigt som vi egentligen måste minska utsläppen snabbare än någonsin tidigare för att undvika klimatkrisens mest katastrofala effekter. Det finns inget utrymme att öka utsläppen nu för att minska dem mer senare.

  Den bästa roll Sverige skulle kunna spela i det internationella klimatarbetet är knappast att luta sig tillbaka och låtsas att vi är bättre än andra utan att gå före och visa att en rättvis omställning med bibehållen välfärd är möjlig och nödvändig. Det finns dock ingenting i regeringens eller Liberalernas politik som möjliggör det trendbrott i riktning mot kraftigt minskade utsläpp som skulle behövas. I stället verkar de nöjda med att ligga kvar på en alldeles för hög utsläppsnivå och tycker att andra länder ska göra jobbet. Vem som helst förstår att detta inte är en fungerande taktik för att accelerera det globala klimatarbetet.

  Det alla undrar är naturligtvis: Vad har Liberalerna egentligen för plan för att minska utsläppen med den hastighet som krävs?

  2025-12-16 14:03:31

  

  Andrea Andersson Tay

• Herr talman! När jag lyssnar på anförandena från partierna i regeringsunderlaget undrar jag om man har tittat lite för mycket på årets julkalender, som visserligen är väldigt spännande. Den handlar ju om tidsresor, och det man gör från regeringens sida är att man tar åt sig äran för politik som har förts de senaste 30 åren och som egentligen har väldigt lite att göra med den här regeringens politik i dag.

  Elin Nilsson säger att Sverige är en tydlig röst i EU för en starkare klimatpolitik. Jag skulle snarare säga att Sverige har gjort sig till en tydlig röst för att riva ned regleringar till stöd för klimatet och miljön.

  Elin Nilsson pratar också om legitimitet. Jag skulle snarare säga att regeringen när den backar på det här sättet, river ned befintlig klimatpolitik och ökar utsläppen lägger bördan i knät på enskilda individer. Undersökningar visar att den svenska befolkningen i dag är djupt oroad över klimatkrisen och vill ha en mer kraftfull klimatpolitik som sänker utsläppen.

  Ett långsiktigt klimatarbete fordrar kraftfulla investeringar i omställningen, välfungerande järnvägar, elektrifiering av vägtrafiken och snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Inget av detta lyckas Sverige med under den nuvarande regeringen.

  För att klimatarbetet ska få bred acceptans krävs att människor känner en grundläggande trygghet och att samhället finns där när man behöver det. Det är raka motsatsen till den välfärdskris som regeringens politik skapar.

  2025-12-16 14:06:25

  

  Andrea Andersson Tay

• Herr talman! Jag tackar för tipset att kolla på årets julkalender. Det har jag faktiskt inte haft tid att göra. Kalendern har varit ganska full.

  Jag står gärna här och tar del av äran för att vi nu lägger om energipolitiken och driver på för ny fossilfri energi med kärnkraft. Det är enormt viktigt i klimatarbetet.

  Sedan vet jag inte riktigt vad ledamoten menar. Jag tolkar frågan som att det är regeringens tydliga ställningstagande för det förenklingsarbete som pågår på EU-nivå som ledamoten är kritisk mot. Det är ett mycket viktigt arbete. Det finns överregleringar på många områden som dels lägger en otrolig börda på näringslivet, dels är direkt negativa för konkurrenskraften och därmed tillväxten.

  Om vi vill få till en grön omställning måste vi ha en konkurrenskraftig industri och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det är otroligt viktigt, så jag förstår faktiskt inte kritiken där.

  2025-12-16 14:08:01

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! Jag vill lyfta upp en fråga som regeringen har öppnat upp för under detta år och som kommer att medföra stora miljökonsekvenser i framtiden. Men det är egentligen ingen som har nämnt den under dagens debatt. Det gäller brytning av uran i alunskiffer.

  Miljökostnaderna för uranbrytning i alunskiffer är inte bara ekonomiska. De är även oåterkalleliga och sträcker sig över generationer. Vi talar om enorma volymer avfall som är kemiskt giftigt med arsenik och tungmetaller som kadmium. Det är dessutom lågradioaktivt. Detta avfall innebär ständig risk för läckage som kan förgifta grundvatten och dricksvattentäkter för all framtid.

  Den verkliga kostnaden kan inte mätas i pengar. Det handlar om förlorad jordbruksmark, som skulle kunna producera mat, om förstörda ekosystem och om hotet mot vårt allra viktigaste livsmedel: rent dricksvatten. Det är en miljöskuld som vi lämnar över till våra barn och barnbarn och är en skuld som aldrig kan betalas tillbaka helt.

  Uranbrytning i alunskiffer är inte som vilken gruvbrytning som helst. Att öppna upp för det är som att medvetet öppna en Pandoras ask med miljögifter.

  Hur kan Liberalerna och ledamoten Nilsson ställa sig bakom ett sådant förslag, att återigen tillåta uranbrytning i alunskiffer i Sverige?

  2025-12-16 14:09:28

  

  Stina Larsson

• Herr talman! Tack för en mycket viktig fråga, Stina Larsson!

  När jag tar min favoritrunda i skogen upp för förkastningsbranten i Kilsbergen och sätter mig på toppen och blickar ut över Närkeslätten ser jag Kvarntorpshögen utanför Kumla, som är en rest av brytning av alunskiffer. Där ser man miljökonsekvenserna av den brytning som pågick med gamla tekniker fram till för ungefär 50 år sedan. Konsekvenserna där är avsevärda.

  När man nu slopar förbudet mot uranutvinning tar man även bort förbudet mot brytning i alunskiffer. Men det finns en säkerhetsventil. Vad jag har förstått finns det extra säkerhetsrutiner eller kriterier för att få bryta alunskiffer. Bolaget behöver visa att de besitter den tekniska kompetens som behövs. De måste också visa att de är lämpliga och har tillräcklig miljöteknisk kompetens för att få bryta i just alunskiffer.

  Vad jag har förstått är det väldigt svårt att få tillstånd för brytning i alunskiffer, om någon nu skulle ansöka om det, eftersom den typen av brytning är svår att genomföra utan att det får oacceptabla konsekvenser.

  2025-12-16 14:11:06

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! Ledamoten hänvisar till att det finns extra säkerhetsrutiner. Men det är ändå anmärkningsvärt att regeringen och Liberalerna har öppnat upp för detta.

  Jag ser att det finns tre tunga skäl till att uranbrytning är en extremt dålig idé i Sverige.

  För det första är det giftet. Alunskiffer kan sägas vara en giftig cocktail. Förutom lite uran innehåller den massor av arsenik och tungmetaller som kadmium. När vi bryter den skapar vi enorma berg av avfall som är både kemiskt giftigt och radioaktivt.

  För det andra är det skalan. Eftersom uranhalten är så låg måste vi, precis som ledamoten beskriver, spränga och gräva upp hela landskap för att få fram en liten mängd. Vi tvingas offra vår bästa jordbruksmark i Skåne, Västergötland och Jämtland. Det är marker som vi behöver för att producera mat och som har höga naturvärden.

  För det tredje är det läckaget. När avfallet kommer i kontakt med luft och vatten börjar gifterna läcka ut och riskerar att förgifta vårt dricksvatten och våra sjöar för all framtid.

  Det finns ingen uranbrytning som inte påverkar miljön. Den minst farliga uranbrytningen är den som i dag sker i bland annat Kanada och Australien, som har bättre geologiska förutsättningar, eller genom brytning av höghaltig malm i länder med starka, oberoende och välfinansierade tillsynsmyndigheter.

  Brytning av låghaltig malm i dagbrott, som skulle vara fallet med svensk alunskiffer, anses vara det mest miljöskadliga alternativet på grund av de enorma volymerna avfall och den storskaliga landskapsförstörelsen.

  Jag upprepar frågan: Hur kan ni i Liberalerna, med er vetenskapliga profil, tillåta uranbrytning i alunskiffer? Och vad säger ni till dem som bor runt om i vårt land som är oroliga för att deras dricksvatten ska förstöras?

  2025-12-16 14:12:48

  

  Stina Larsson

• Herr talman! Tack för frågan, Stina Larsson!

  Stina Larsson säger att uranbrytning inte är som vilken gruvdrift som helst. Vi bryter ju redan i dag uranhaltig malm, men den får inte användas utan hamnar på deponi när den tas upp tillsammans med andra mineral och metaller som man bryter. Det förbudet tar vi nu bort. Det är rent slöseri att inte kunna ta till vara det uran som kommer upp vid annan brytning.

  Rent krasst kan man säga att det inte finns någon gruvbrytning som är helt utan miljöpåverkan. All gruvbrytning har någon form av påverkan på miljön. Man bryter ju berggrund och malm.

  När det gäller oroliga invånare som bor där det finns alunskiffer nämnde jag i mitt anförande tidigare att en särskild lämplighetsprövning i minerallagen om just brytning i alunskiffer infördes 2022. Där är kraven väldigt högt ställda, just för att brytning i alunskiffer är förenat med sådana risker. För att få tillstånd måste bolaget eller gruvaktören därför visa att man kan hantera riskerna. Det är som sagt väldigt högt ställda krav.

  2025-12-16 14:14:41

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! Jag uppfattade att Elin Nilsson var lite irriterad på den kritik som förs fram mot det förfall som sker i våra naturreservat. Vindskydd, spångar och leder förfaller på grund av att regeringen inte avsätter tillräckligt mycket resurser för att underhålla dem. Även i löpande priser är budgeten som den här regeringen avsätter nämligen mycket mindre än när den tog över. I fasta priser är det förstås drastiskt mycket mindre. Pengarna räcker inte till det som de gjorde för fyra år sedan.

  Det är klart att regeringen skär ned. Därför är det lite konstigt och magstarkt av Elin Nilsson att hon blir irriterad på kritiken och säger att man satsar. Det var egentligen inte därför jag begärde ordet, men jag tycker att det är på sin plats att säga till när man från politiskt håll inte står för den politik man faktiskt driver.

  Min fråga handlar om klimatet. Sverigedemokraterna och regeringen lämnar en stor springnota efter sig i klimatarbetet. Utsläppen ökar, och svensk industri, som hade kunnat bidra till att minska utsläppen och skapa nya jobb, har svikits.

  Dessutom riskerar svenska skattebetalare att få betala miljarder i EU-böter på grund av regeringens springnota. Jag utgår förstås ifrån att regeringen har gjort en analys av hur stora EU-böterna blir för svenska skattebetalare om Sverige missar klimatmålen. Det är en extremt viktig alternativkostnad när man blickar framåt i den budgetproposition som man nu har lagt fram.

  På Irland räknar myndigheterna med en kostnad på mellan 90 och 290 miljarder. Det kan alltså röra sig om enormt stora summor.

  Hur mycket bedömer regeringspartierna att EU-böterna för missade klimatmål kommer att innebära för Sverige?

  2025-12-16 14:16:31

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! Tack för frågan, Åsa Westlund!

  Att reagera på kritik eller synpunkter som förs fram är en del av politiken. Jag tar alltså inte någon vidare notis om det.

  Ledamoten säger att regeringen och regeringsunderlaget sviker svensk industri. Det enskilda budskap som svensk industri är mest enig om och som man får höra när man för samtal med svensk industri är att de vill ha stabil energiförsörjning. Stabil energiförsörjning och rimliga konkurrensvillkor är nog de viktigaste frågorna.

  Där gör vi mycket. För det första ser vi till att bygga ny kärnkraft. Det arbetet drivs på i högt tempo och är otroligt viktigt. För det andra står vi bakom och driver på det förenklingsarbete som pågår på EU-nivå. Det är väldigt viktigt för hela Europa men särskilt viktigt för svenskt näringsliv och svensk industri.

  2025-12-16 14:18:32

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! Det som näringslivet i Sverige säger är att man vill ha en stabil energiförsörjning och att man för att kunna lita på detta vill ha en bred energiöverenskommelse. Som jag har konstaterat tidigare i debatten levererar den här regeringen och Sverigedemokraterna inte det – av rent partipolitiskt taktiska skäl. Energiministern har varit väldigt tydlig. Hon ville ingå en energiöverenskommelse med bland annat Socialdemokraterna, vilket hade inneburit mer kärnkraft på sikt men också mer och billig el här och nu. Det sa regeringen nej till. Energiministern var tydlig med att det fanns partier i regeringen som inte ville ha den här överenskommelsen och att skälet var att man satte kortsiktiga partistrategiska intressen före vad som var bäst för landets näringsliv och för landet som helhet.

  Jag uppfattade inte att jag fick något som helst svar på min fråga till Elin Nilsson: Hur stora EU-böter kommer Sverige enligt regeringens analyser och beräkningar att få betala om vi missar klimatmålen? Det kan väl ändå inte vara så att regeringen inte gör en sådan analys? Kommer inte svenska väljare inför valet nästa år att få reda på vad det kostar för Sverige om vi inte klarar klimatmålen? Ska det döljas för väljarna? När tänker annars regeringen redovisa hur stora böter som väntar svenska skattebetalare på grund av den misslyckade klimatpolitik som regeringen för?

  (Applåder)

  2025-12-16 14:19:58

  

  Åsa Westlund

• Herr talman! Jag vill kort säga två saker.

  Jag satt inte med i diskussionerna om energiöverenskommelsen. Jag vet inte vad som sades i det rummet. Jag har såklart tagit del av vad energiministern har sagt. I övrigt har jag ingen insikt, så det vore olämpligt att uttala mig i frågan.

  När det gäller hur stora EU-böter som eventuellt väntar kan jag säga att jag inte jobbar på Finansen och inte har någon insikt i de siffrorna. Inte heller där kan jag alltså uttala mig. Men jag är helt övertygad om att man har koll på diverse ärenden där man eventuellt skulle kunna riskera EU-böter. Det är såklart en del av regeringens arbete och uppgifter.

  2025-12-16 14:21:37

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! Ledamoten Elin Nilsson är populär i dag. Det beror väl framför allt på att ledamoten tillhör samma parti som vår klimat- och miljöminister. Då lämpar det sig att ställa frågor på det här området till Elin Nilsson.

  Jag blev lite förvånad när jag lyssnade på anförandet. Det var ganska djupa brösttoner om hur duktig regeringen är på det här området, om hur viktigt det är och om allt bra som har gjorts. Vi har tidigare hört en analogi som gällde julkalendern och tidsresor. Själv undrar jag om vi lever i parallella verkligheter.

  Vad vi har sett är att man under en treårsperiod har minskat miljöbudgeten kraftigt, herr talman. Sedan har man lagt till lite grann när man sett att brister uppstått. Nu är vi tillbaka på ungefär samma nivå som budgeten var på när man tillträdde. Men sedan dess har ju pengarna tappat köpkraft på grund av inflationen. Äntligen är det ungefär lika mycket pengar i miljarder räknat som det var 2022, men de är ju mindre värda.

  Många av de satsningar som regeringen talar om går ut på att man har lagt tillbaka pengar där det helt enkelt visade sig att det inte gick att skära. Vi har hört om friluftslivet – spångar, vindskydd och annat har förfallit under de här åren, och personer har blivit avskedade. Nu läggs det tillbaka pengar, och man får lika mycket pengar som för fyra år sedan. Men behoven är nu mycket större, eftersom man inte utfört underhåll. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar saknas också ungefär 1 miljard till satsningar på biologisk mångfald. Av de pengar som regeringen faktiskt satsar går 83 miljoner till att skjuta utrotningshotade djur, som vargar.

  Min fråga till ledamoten är: Gör ni verkligen satsningar? För mig känns det snarare som att ni lappar och lagar någonting som läcker.

  2025-12-16 14:22:43

  

  Emma Nohrén

• Herr talman! Det tog sin tid, men nu nämndes vargen. Vi ska väl inte gå in i den debatten, även om det lockar lite. Det finns en del att diskutera där. Att jag står bakom den politik som regeringen för vill jag i alla fall ha sagt.

  När man byter regering gör man såklart vissa omprioriteringar. Det har inte undgått någon att det rasar ett krig i östra Europa som kräver sitt. Försvaret kräver sitt. Skolan får väldigt mycket pengar tack vare att Liberalerna sitter i regeringen. Klimat och miljö är också viktigt, men vissa omprioriteringar har gjorts. Sedan ser man ibland att man behöver lägga tillbaka pengar eller omprioritera igen, och då görs det.

  Detta är alltså ett resultat av att man byter regering.

  2025-12-16 14:25:00

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett väldigt tydligt svar. Det är skillnad på regeringsalternativen, och det hoppas jag att de som sitter och lyssnar här tar till sig. Det vi har sett är att skogsägare väntar på ersättningar som de fått beviljade med nuvarande lagstiftning; det finns inte pengar till att betala ut dem. Det som regeringen pratar om är att förändra lagstiftningen så att fler ska ha möjlighet att få pengar. Men det finns inte ens pengar till dem som redan beviljats ersättning med befintlig lagstiftning.

  Vi ser en kamp mot varg. Vi behöver inte nämna så jättemycket mer om det, men svensk lag säger att vi inte ska utrota utrotningshotade djur utan skydda dem. Vi har sett höjda utsläpp och ökad försäljning av fossila drivmedel. Vi har fått en ny lagstiftning som gör att vi får bryta uran i Sverige igen. Vi hade ett replikskifte tidigare om effekterna av detta. Vi ser att friluftslivet har fått försämrade villkor. Civilorganisationerna har också fått försämrade villkor.

  Vi har fått en ny nationalpark, men det finns inte pengar till att underhålla de redan existerande nationalparkerna. Naturvårdsverket självt säger att man med de medel man har inte ens kan sköta de områden som redan har skyddats, för att inte tala om att skydda mer. När regeringen tog bort pengar till strandstädning på västkusten blev det stora problem med nedskräpning. Nu har man lagt tillbaka pengar, så att budgetposten är lika stor som tidigare men alltså värd mindre. Vi har färdiga planer för sanering av förorenade områden, men där tar man bort 200 miljoner.

  För mig är det en väldigt tydlig skillnad på regeringsalternativen. Om Miljöpartiet får vara med och styra är det med just sådana här saker som vi vill ändra trenden. Det var också detta som fanns när Tidöregeringen tillträdde.

  Hur kommer fortsättningen att se ut, Elin Nilsson? Kommer ni att fortsätta lappa och laga, eller har ni några satsningar i bakfickan?

  2025-12-16 14:26:12

  

  Emma Nohrén

• Herr talman! När det gäller den skog som skyddas håller jag med om att det också ska finnas pengar till att sköta den. Annars förlorar man själva syftet med att skydda skogen. Det påverkar legitimiteten i systemet negativt.

  Sedan hoppas jag verkligen att det är tydligt för väljarna att det är skillnad mellan de olika blocken i svensk politik. Mitt block har ett stabilt regeringsunderlag. Vi har i tre års tid, snart fyra, levererat det vi har sagt att vi ska leverera. Som ledamoten nämner lever vi i parallella verkligheter, eller i alla fall med parallella kassakistor. När man läser Miljöpartiets budget på det område vi debatterar verkar kassakistan sakna botten.

  Det gör den inte i det borgerliga alternativet och i Liberalernas verklighet. Vi har en verklighet att förhålla oss till. Att just hålla sig till de ekonomiska förutsättningar som råder är att ta ansvar för Sverige. Jag hoppas verkligen att väljarna ser skillnad här för ett långsiktigt, stabilt och hållbart Sverige.

  (Applåder)

  2025-12-16 14:28:23

  

  Elin Nilsson

• Herr talman! Rubriken för dagens debatt är: Debatt om miljö. Egentligen skulle jag vilja säga att det vi debatterar är Sveriges framtid. För mig och Centerpartiet är det helt avgörande att vårt land ska gå i rätt riktning i en tid som präglas av klimatförändringar och försämrade ekosystem. Just nu pågår en global kapplöpning om grön teknik, och det finns ett akut behov av att säkra vår långsiktiga konkurrenskraft, välfärd och livsmedelsförsörjning.

  Centerpartiet ser klimatomställningen och grön tillväxt som en stor möjlighet. Det är en möjlighet att skapa nya jobb i hela landet, att stärka svenska företags konkurrenskraft och att bygga ett tryggare och mer hållbart samhälle. Vår budgetmotion Fler jobb och lägre utsläpp visar rätt väg framåt, en väg av framtidstro, handlingskraft och ansvar.

  Herr talman! Just nu är utvecklingen tvärtom. Både utsläppen och arbetslösheten har ökat, och så kan vi inte ha det. Därför föreslår vi i Centerpartiet en ökning av anslagen inom utgiftsområde 20 med över 4,5 miljarder kronor för 2026 jämfört med regeringens förslag. Dessa medel är inte bara siffror i en tabell. Det är konkreta investeringar i vår gemensamma framtid. Trots denna ökning har vi ändå ett lägre reformutrymme än vad regeringen har.

  Herr talman! Låt mig peka på några av våra viktigaste prioriteringar.

  För det första: Vi måste göra det enklare och billigare för vanligt folk och företag att ställa om. Regeringen har slopat klimatbonusen och gjort det dyrare att välja en miljöbil. Vi vill återinföra en kraftig bonus för dem som väljer bort det fossila. Vi vill också se över och stärka det gröna avdraget för att accelerera utbyggnaden av solceller, batterilagring och laddinfrastruktur i hela landet. Klimatpolitiken måste vara för alla, inte bara för dem med tjockast plånbok i storstäderna.

  För det andra: Vi måste växla upp industrins och näringslivets gröna omställning. Industriklivet och Klimatklivet har varit enormt framgångsrika för att minska utsläppen och driva på innovation. Men regeringen skapar osäkerhet och underfinansierar dessa viktiga satsningar. Vi vill se en långsiktig och kraftfull förstärkning av dessa program. Det är genom att stödja våra företag – från den lilla underleverantören till de stora basindustrierna – som vi kan skapa de nya, gröna jobben och exportframgångarna.

  I vårt klimatarbete ingår också ett textilkliv. Textilindustrin är i dag en av de mest resurskrävande och förorenande branscherna i världen. Klädberget växer, och med det utsläppen och miljöförstöringen, ofta i andra delar av världen. Samtidigt står vi inför nya EU-krav på separat insamling och ett kommande producentansvar för textilier.

  Här ser Centerpartiet en enorm möjlighet för Sverige. Vi kan bli ledande i att utveckla tekniken och affärsmodellerna för en cirkulär textilhantering. Men då måste vi agera nu, inte vänta på att andra länder springer om oss. Jag skulle vilja säga att det är ett totalt misslyckade att vi i höstas tvingades avbryta textilinsamlingen och återigen skicka kläder till förbränning. Det urholkar människors tilltro till avfallshanteringen.

  Nu i dagarna lyckades regeringen ge uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram ett nationellt producentansvar, men det kommer dröja minst ett år till innan någonting annat än det vi har i dag är på plats. Under tiden tappar vi fart i omställningen och låter investeringar gå på tomgång, exempelvis sorteringsanläggningen Siptex i Malmö som nu ska avyttras.

  I Centerpartiets textilkliv avsätter vi 50 miljoner kronor för att stödja innovation och uppskalning av just textilåtervinning. Det handlar om att investera i ny teknik för automatiserad sortering och fiber-till-fiber-återvinning. Det handlar om att skapa förutsättningar för nya, gröna jobb i hela Sverige från insamling och sortering till redesign och nyproduktion. Detta är modern näringspolitik som löser ett miljöproblem och skapar svensk konkurrenskraft.

  För det tredje: Vi måste värna vår unika natur och biologiska mångfald. Klimat och miljö går hand i hand. Regeringens nedskärningar under denna mandatperiod på skydd och skötsel av värdefull natur är djupt oroande. Skötseln av våra 5 000 naturreservat och 30 nationalparker måste upprätthållas.

  Det krävs långsiktighet och kontinuitet för att se till att bevara de höga naturvärdena och den biologiska mångfalden. Att skydda våra skogar, hav och vattendrag är inte en kostnad, det är en investering i ekosystemtjänster, i rekreation och i framtida generationers livskvalitet. Centerpartiet föreslår därför ett betydande resurstillskott för att stärka arbetet med biologisk mångfald och restaurering av värdefulla naturmiljöer.

  Herr talman! Jag vill tillföra ytterligare ett perspektiv till miljödebatten, klimatanpassning. Det handlar inte längre om huruvida vi kommer att drabbas av klimatförändringarnas effekter, utan om hur vi lyckas hanterar dem. Det handlar om skyfall som dränker våra städer, torka som slår mot våra bönder, och ras och skred som hotar våra vägar och vår infrastruktur. Att förebygga är alltid billigare än att reparera i efterhand.

  Ändå har regeringen valt att dra in de riktade medlen till länsstyrelsernas oerhört viktiga arbete med att samordna klimatanpassningen regionalt. Man vältrar över ansvaret och kostnaderna på kommuner, företag och enskilda medborgare. Det är kortsiktig och djupt oansvarig politik. Ändå går klimat- och miljöministern ut med skarp kritik mot sina egna länsstyrelser för att de inte gör tillräckligt i klimatanpassningsarbetet.

  Centerpartiet gör tvärtom. Vi investerar i ett robust samhälle. Vi avsätter 50 miljoner kronor för att höja tempot i klimatanpassningsarbetet. Vi vill särskilt rikta dessa medel till landsbygden, för att hjälpa våra lantbrukare att anpassa sig och för att säkra kritisk infrastruktur i hela landet. Det handlar om att bygga diken och våtmarker för att hantera både torka och översvämningar och för att säkra vägar och broar. Det är att ta ansvar för hela landet oavsett om det gäller städer eller landsbygden.

  Herr talman! I en debatt om miljö måste man nämna PFAS. Dessa evighetskemikalier är några av vår tids värsta miljögifter och ett hot mot vår hälsa. De finns i vårt dricksvatten, i vår mat och i våra kroppar. Berättelserna från Kallinge, Uppsala och andra platser är en smärtsam påminnelse om konsekvenserna. Människor har fått sin hälsa och trygghet hotad.

  Trots allvaret agerar regeringen alldeles för långsamt. Man inventerar och utreder, men takten i saneringsarbetet är alldeles för låg och finansieringen är otillräcklig. Kommuner och enskilda lämnas ofta ensamma med enorma kostnader och en stor oro.

  Vi måste hitta snabbare och billigare metoder för att rena vår mark och vårt vatten. Det handlar om att skydda vårt viktigaste livsmedel och kommande generationers hälsa. Därför föreslår vi i vår budget en särskild satsning på 25 miljoner kronor årligen för att driva på innovationen för PFAS-sanering och PFAS-rening.

  Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga ett par ord om Håll Sverige Rent. Här har regeringen strypt i princip alla medel under mandatperioden, och den har nu det senaste året dragit undan mattan helt och hållet. Det är helt orimligt, skulle jag vilja påstå. De gör ett oerhört viktigt arbete med skräpplockning och att få bort plast i naturen. De engagerar föreningar och skolor, arrangerar skräpplockardagar och är en viktig del i civilsamhället. Nu har regeringen dragit bort mattan helt och hållet, och i stället gjort tvärtom genom att höja plastpåseskatten. Vi gör tvärtom. Vi vill höja anslaget eftersom detta är ett viktigt arbete som vi vill ska fortsätta.

  Herr talman! Den budget som regeringen presenterar är en budget som cementerar bilden av en regering som har abdikerat från klimatledarskapet. Centerpartiet accepterar inte denna ansvarslösa politik. Vi presenterar ett helt annat alternativ.

  Vi har en budget som tar ansvar. Vi investerar i framtiden och ser lösningar där regeringen bara ser problem. Regeringens budget är ett steg tillbaka. Vår budget är ett kliv framåt där utsläppen går ned och jobben blir fler.

  Eftersom vår budget är större än regeringens hänvisar jag till Centerpartiets särskilda yttrande.

  Med det vill jag önska ledamöter, kammaren och övriga en god jul.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 13.)