Trossamfund och begravningsfrågor

Debatt i text

• Herr talman! Jag vill inleda med att lyfta fram orden värdighet och respekt, två glosor som för min del har varit vägledande i beredningsarbetet med det betänkande som ligger framför oss, konstitutionsutskottets betänkande 23, Trossamfund och begravningsfrågor.

  En stor del av innehållet präglas av frågor som handlar om hur människor blir bemötta och behandlade såväl utifrån olika tro och religion som i olika skeden av tillvaron och även som avlidna. I betänkandet behandlar utskottet sju motionsyrkanden från allmänna motionstiden. De handlar om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och även tidsgräns för kremering. Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och därmed avslag på motionerna.

  Jag vill ta tillfället i akt att redogöra för bakgrunden till några av ställningstagandena. Det ena gäller statligt försäkringsskydd till trossamfund. I en motion föreslås ett tillkännagivande om ett statligt försäkringsskydd för trossamfund som nekas försäkring av privata bolag på grund av att det finns en hotbild eller annan säkerhetsrisk. Enligt motionären förekommer det att försäkringspremier höjs kraftigt eller att en försäkring helt nekas när lokaler tidigare har utsatts för hot eller skadegörelse. Detta leder i sin tur till att en del församlingar och samfund av rädsla för att ytterligare försvåra sina försäkringsvillkor tvekar att polisanmäla incidenter.

  Jag har för egen del mött liknande resonemang i möten med företrädare för religiösa samfund, senast i samband med ett besök ganska nyligen i Helsingborgs nyöppnade moské i närheten av den norra infarten. Det är, som jag ser det, ett samhällsproblem att ta på allvar och bevaka. Människor ska kunna utöva sin tro i trygghet.

  Ytterst handlar det om samfundens möjligheter att bedriva en långsiktigt inriktad verksamhet. Av tidigare behandling av en liknande motion har jag förstått att Myndigheten för stöd till trossamfund bevakade frågan. Den myndigheten har nu överförts till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som fortsatt hanterar frågorna. Med hänvisning till att det pågår ett arbete har vi i utskottet inte drivit på och sett skäl att ställa oss bakom ett tillkännagivande. Det finns dock anledning att följa upp och ha en fortsatt kontinuerlig bevakning av dessa frågor.

  Herr talman! En motion från Centerpartiet tar upp frågan om en översyn av konkurrens inom begravningsväsendet. Svenska kyrkan är som bekant huvudman för begravningsväsendet, med undantag av två kommuner i Sverige – Stockholm och Tranås. Detta har inte med skilsmässan mellan kyrka och stat för 25 år sedan att göra, utan det ligger längre tillbaka i tiden.

  Motionen tar fasta på om Svenska kyrkan på vissa platser åsidosätter konkurrensen när enskilda församlingar startar egna affärsdrivna begravningsbyråer, vilket förekommer i vissa delar av landet. Den här frågan har tagits upp av Konkurrensverket som också har lämnat en del rekommendationer och förslag. Utskottet noterar att kyrkomötet nyligen behandlat frågan om kyrkliga begravningsbyråer och att Konkurrensverket i en skrivelse till regeringen har föreslagit att man borde utreda utformningen av en reglering för bedrivandet av sådana begravningsbyråer.

  En annan fråga som har uppmärksammats och som har med begravningar att göra är den utdragna tiden från dödsfall till begravning i Sverige jämfört med andra länder. I en interpellationsdebatt med kyrkominister Jakob Forssmed tog jag upp frågan att det kanske är dags för en ny, bred utredning kring begravningsväsendet. Den senaste genomfördes för 18–20 år sedan, och mycket har hänt på området sedan dess.

  Utifrån de resonemang som jag har fört med företrädare inom såväl religiösa samfund som begravningsbranschen och frivilligorganisationerna lyfts tanken och framförs det att man kanske borde fundera över möjligheterna till en utredning framöver. Det är ett budskap till regeringen. I en sådan här långsiktig fråga som på ett eller annat sätt berör alla människor i livets skeden är det av vikt med enighet över partigränserna.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 17 februari.)

  2026-02-04 16:50:02

  

  Per-Arne Håkansson