Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam

Debatt i text

• Herr talman! I dag debatterar vi kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

  Herr talman! Det här handlar om någonting väldigt grundläggande: att människor ska kunna lita på den politiska information som de möter. I dag får vi våra budskap via sociala medier, annonser och digitala plattformar. Alldeles för ofta är det svårt att veta vem det är som står bakom budskapen.

  EU:s nya regler för politisk reklam har ett tydligt mål, och det är öppenhet. Väljare ska inte behöva gissa vem som betalar, vem som driver kampanjen eller varför just de får en viss annons vid ett visst tillfälle. Allt det här ska vara synligt.

  Vad är det då som ligger bakom att just jag eller du får se en viss politisk annons på sociala medier? Det finns flera skäl till det. Ofta handlar det om målgruppsinriktning. Annonsören har valt vissa kriterier som plattformen sedan matchar mot datan om mig eller om dig. Grundläggande uppgifter som ålder, bostad och kön används ofta för att rikta politiska budskap. Det kan handla om allt från att nå förstagångsväljare till att nå personer i en viss kommun.

  Plattformar som Facebook och Instagram bygger profiler baserat på vad man gillar, vad man klickar på, vad man följer och vad man engagerar sig i. Engagerar man sig ofta i samhällsfrågor som till exempel försvar eller miljö kan man hamna i en målgrupp som olika aktörer vill nå. Har man sett eller klickat på politiskt innehåll tidigare tolkar algoritmen det som att det är någonting som man är mottaglig för.

  Därför ska nu politiska annonser märkas tydligt, herr talman. Sponsorn ska framgå, den ansvariga aktören ska framgå och det ska tydligt framgå hur annonsen riktas. Detta är grundläggande för att stärka tilliten i vårt demokratiska samtal.

  Herr talman! En av de viktigaste förändringarna handlar om hur personuppgifter används. Ingen ska få politisk reklam riktad till sig utan att själv ha sagt ja – punkt. Känsliga personuppgifter och information om minderåriga får inte användas alls. Vi sätter stopp för profilering av människor utifrån deras mest privata förhållanden. Förordningen ställer också krav på att plattformar och aktörer tar ansvar internt med rutiner, register och riskbedömningar. Det ska inte gå att gömma sig bakom tekniken.

  Regeringens förslag är att införa en svensk komplettering som gör att EU-reglerna fungerar i praktiken här i Sverige. Det ska vara klara regler och tydligt ansvar utan dubbelreglering.

  Det handlar om fyra saker.

  För det första handlar det om tydlig tillsyn. Imy, Integritetsskyddsmyndigheten, får ta hand om de frågor som rör annonsinriktning och leverans, och Mediemyndigheten tar hand om resten.

  För det andra ska myndigheterna kunna begära ut information, göra inspektioner, besluta om förelägganden och viten och ta ut sanktionsavgifter när så behövs.

  För det tredje: Den som bryter mot reglerna om märkning, transparens eller informationskrav ska få betala, men ingen ska straffas två gånger för samma sak. Alla ska få möjlighet att yttra sig.

  För det fjärde ska det finnas en rättsprocess som är tydlig och rättssäker. Förvaltningsrätten i Stockholm får huvudansvaret, och beslut kan överklagas. Men det krävs prövningstillstånd i högre instanser.

  Herr talman! Låt mig vara tydlig. Våra grundlagar om tryck- och yttrandefrihet står fast och behöver inte kompletteras. De gäller alltid. Det här är ett viktigt steg för att skydda vår demokrati mot dolda kampanjer och otydliga avsändare. Det handlar om att stärka människors möjlighet att fatta informerade beslut och om att skapa ett öppnare och ärligare politiskt samtal. Om vi verkligen vill värna demokratin måste vi se till att lagar för transparens inte blir verktyg för tystnad.

  2025-11-19 09:00:56

  

  Susanne Nordström

• Herr talman! Jag yrkar bifall endast till reservation nummer 1, men vi står självklart bakom alla våra reservationer.

  I dag diskuterar vi en proposition som vid första anblick kanske framstår som en teknisk komplettering till en EU-förordning. Men, herr talman, i själva verket rör det sig om något betydligt mer grundläggande: villkoren för demokratins fria samtal.

  Sverigedemokraternas ståndpunkt är tydlig. Vi motsätter oss propositionen i dess helhet, för vi menar att regeringen har gått längre än vad som krävs enligt EU:s förordning. Detta är inte ett fall av nödvändig laganpassning. Detta är ett exempel på överimplementering. Man riskerar att strypa den politiska friheten i vårt land på områden som bör styras av svensk rätt och svensk grundlag.

  Sverigedemokraternas utgångspunkt är tydlig, nämligen att EU inte ska styra eller reglera svensk opinionsbildning. Men självklart finns det undantag från den regeln, till exempel om det handlar om att stävja terrorism eller annan extremism som hotar svensk säkerhet.

  I propositionen föreslås regler som innebär att politisk kommunikation kan bli föremål för ingripanden även om den är helt laglig enligt vår svenska grundlag. Förslaget öppnar upp för sanktionsavgifter och viten utan föregående varning eller uppmaning till rättelse. Sverigedemokraterna anser att detta slår mot vår grundlagsfästa rätt att bedriva politisk opinionsbildning. Vi föreslår därför en graderad sanktionsstege i stället: först varning, sedan rättelse och slutligen sanktionsavgift om så behövs.

  Herr talman! Det känns som att det inte är första gången som vi diskuterar en förordning där EU flyttar fram sina positioner. Trots det, herr talman, är det enbart Sverigedemokraterna som reagerar. Åter är det Sverigedemokraterna som står ensamma och säger nej till den utveckling vi ser.

  Vi ser redan hur dessa beslut påverkar verkligheten. Regelverket har blivit så komplicerat och kraven så svåra att uppfylla att till och med världens största teknikjättar, vars plattformar tidigare spelade en roll i det demokratiska samtalet, har valt att helt upphöra med politisk reklam i EU-länder. Vi ser aktörer hellre avstå än riskera att göra fel. Det är en rättsosäkerhet som håller tillbaka den fria opinionsbildningen. Detta är inte bara ett problem för partier och annonsörer. Det riskerar att skapa ett demokratiskt underskott i en tid när det är viktigare än någonsin att stå upp för vår yttrandefrihet.

  Herr talman! Vi ska underlätta opinionsbildning och inte försvåra det demokratiska samtalet, vilket tyvärr denna proposition i sin nuvarande utformning just gör. När etablerade kommunikationskanaler stängs ned tystnar också många av de röster som är beroende av digital räckvidd för att nå ut.

  Det kan handla om:

  små partier

  ideella organisationer

  lokala kampanjer

  politiska kandidater med begränsade resurser.

  De som redan har medieutrymme gynnas, medan mindre aktörer osynliggörs. Effekten blir att det politiska samtalet förskjuts från öppna, mätbara plattformar eller att det tystnar helt och flyttas till slutna rum, vilket kan bidra till att vissa individer radikaliseras.

  Herr talman! Det förslag vi debatterar i dag öppnar även för att svenska regler automatiskt ska anpassas till framtida EU-beslut utan att en ny prövning sker i Sveriges riksdag. Detta strider mot vår konstitutionella ordning där det är just riksdagen som stiftar lag. I stället förespråkar Sverigedemokraterna att varje förändring prövas öppet och demokratiskt i Sveriges riksdag.

  Det finns tillfällen då ansvar inte bara handlar om att följa regelverk utan om att ifrågasätta dem när de hotar det mest grundläggande i vårt samhälle. Detta är ett sådant tillfälle, herr talman.

  Det viktigaste vi kan göra för Sverige är att säga nej till byråkratisk klåfingrighet från EU och i den mån det är möjligt endast genomföra en minimiimplementering i de fall där Sverige är bundet av påskrivna avtal.

  Det vi kan se är att regeringens förslag till synes går längre än vad förordningen kräver. Vi föreslår därför att propositionen avslås och att regeringen återkommer med ett nytt förslag där en minimiimplementering av förordningen presenteras för riksdagen.

  Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna är tydliga i vårt ställningstagande. Låt oss värna en konstruktiv debatt där alla röster ges möjligheter att komma till tals. Demokratin behöver inte fler regler. Den behöver ett öppet politiskt samtal som är lättillgängligt för medborgarna, för det är just det som är en av grundstenarna i vår demokrati, herr talman.

• Herr talman! Vi är här för att tala om EU:s förordning om politisk reklam. Jag vill börja med att å Centerpartiets vägnar yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  Den typ av reklam vi pratar om är, som tidigare företrädare har sagt, politiska budskap som skapas, publiceras eller sprids mot ersättning. De politiska budskap som skapas och sprids organiskt utan ersättning omfattas alltså inte av de nya reglerna.

  Budskapet i politisk reklam måste vara kopplat till en politisk aktör eller vara utformat för att påverka resultatet av till exempel ett val, en folkomröstning eller ett röstbeteende, och det gäller också lagstiftnings- eller regleringsprocesser.

  Herr talman! Den som vill påverka genom politisk reklam måste nu träda fram i ljuset. Jag hoppas verkligen att vi kan hjälpa väljarna att bedöma vem som står bakom reklamen. Vem är avsändare, vad är avsändarens agenda och vad vill reklamen få mig som mottagare att göra? Den som försöker bygga sitt stöd på att pumpa in pengar i anonyma trollfabriker kommer att få det svårt.

  Vi bedömer att förslaget som utskottet har presenterat är väl avvägt. Det belyser tydligt hur vi ur ett konstitutionellt perspektiv bör resonera för att införa de nationella regleringar som varje medlemsstat i EU åläggs att göra.

  Vi delar bilden att normhierarki ska råda, det vill säga att grundlagen har företräde framför vanlig lag, och att ingen ändring kommer att behöva göras i varken tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det fria ordet kvarstår och är intakt.

  I utskottets övervägande har också tagits stor hänsyn till frågor om den personliga integriteten, vilket förstås är mycket angeläget och inte minst uppskattat. Men den myndighet som kommer att ansvara för frågan, Mediemyndigheten, kommer att få en diger uppgift i sin myndighetsutövning.

  En viktig fråga som lämnas till medlemsstaterna är att reglera tillsynen av att lagen efterföljs, och sedan inte minst vad som händer om man inte gör det. Vilka sanktioner ska gälla? Hur kan ett vitesföreläggande se ut? De nya reglernas verkan kommer att behöva ses över och formas över tid för att ha någon effekt.

  Vi i Centerpartiet välkomnar att väljaren sätts i fokus. De nya reglerna kommer att leda till att politiska partier och kandidater behöver information för att säkerställa vem som säger vad och att budskapet är och förblir autentiskt. Samtidigt skrapar vi bara på ytan av AI-genererad falsk reklam. Lika mycket arbete kommer sannolikt att läggas på vilka budskap som inte är autentiska.

  Reklambyråer, mediehus och plattformar som producerar eller publicerar politisk reklam kommer också att åläggas ett ansvar, eftersom man just ansvarar för att samla in, bevara och tillgängliggöra relevant information om reklamen samt märka den på ett visst sätt.

  Aktörer som tillhandahåller politiska reklamtjänster i EU, till exempel reklambyråer, som inte är etablerade i EU kommer nu att ha en skyldighet att utse en rättslig företrädare som ska registreras i varje medlemsstat där tjänsten erbjuds.

  I en global värld där sociala plattformar existerar kommer detta att bli en av Mediemyndighetens största utmaningar. Vi ser framemot att följa det kommande arbetet.

  Herr talman! För att avsluta där jag började välkomnar vi i Centerpartiet att väljaren nu sätts i fokus. Vi kommer att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 16.)