Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Debatt i text

• Fru talman! Nu har vi kommit till den sista budgetdebatten för det här året. Debatten gäller finansutskottets betänkande FiU5, som behandlar utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.

  I förra årets debatt lyfte jag fram att de senaste åren hade inneburit stora ekonomiska och politiska utmaningar inom det europeiska samarbetet. Så har det varit även i år. Vi ser att många länder i Europa dras med tuffa ekonomiska underskott. USA:s president har under året hotat med och infört höjda tullavgifter. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är fortfarande inte avslutat.

  För nästan en månad sedan nådde Europeiska rådet och Europaparlamentet en överenskommelse om EU:s budget för 2026. Vi socialdemokrater ställde oss bakom regeringens inriktning att, precis som tidigare år, arbeta för att finansieringen av de ökade kostnaderna, bland annat i form av ökade räntekostnader, skulle ske genom omprioriteringar i budgeten. Tyvärr misslyckades regeringen med att få gehör för sina synpunkter, och Sverige röstade därför nej till förslaget.

  Under året har diskussionerna om den nya långtidsbudgeten, MFF:en, som ska sträcka sig från 2028 till 2034, startat. EU-kommissionen presenterade sitt förslag i juli i år. Förslaget har fokus på försvar, konkurrenskraft och strategiska investeringar.

  När den förra långtidsbudgeten förhandlades lyckades den socialdemokratiska regeringen hålla nere den svenska EU-avgiften och för första gången få på plats en villkorlighetsmekanism som kopplar utbetalningar från EU:s budget till respekt för rättsstatens principer. Det var viktiga framgångar både för svenska skattebetalare och för hela unionens trovärdighet.

  När man nu går in i en ny förhandling vill vi socialdemokrater att man har med sig samma grundläggande målsättning. Vi vill se en ansvarsfull budget som stärker Europas och Sveriges trygghet. EU-samarbetet bygger på demokrati, frihet och ett oberoende rättsväsen. Inga EU-medel ska gå till länder som bryter mot rättsstatens principer. Vi vill göra det lättare att hålla inne pengar till länder som underminerar EU:s demokratiska värden och införa en sanktionstrappa genom vilken man successivt kan stänga av medlemsstater från fördelar med EU-medlemskapet.

  Vi vill också att EU:s budget ska hållas stram. Svenska skattebetalare ska inte finansiera andra länders underskott. Den svenska rabatten är nödvändig för att säkerställa ett rättvist och proportionerligt svenskt bidrag till EU:s budget.

  Gemensam upplåning ska vara ett undantag. Sverige måste verka för att det inte blir en norm.

  Budgeten ska också spegla de utmaningar vi står inför de kommande åren. EU:s resurser måste användas för att stärka försvarsförmågan, fortsätta stödet till Ukraina och påskynda den gröna omställningen. Vi vill att nya satsningar finansieras genom omprioriteringar, inte genom ökade utgifter.

  Skattepolitiken är och ska förbli en nationell kompetens. Vi motsätter oss gemensamma EU-skatter som riskerar att underminera medlemsländernas självbestämmande över skattepolitiken.

  Under den förra förhandlingen kunde vi socialdemokrater genom samarbete med likasinnade länder få igenom våra viktigaste krav. Därför ser vi att det är viktigt med ett långsiktigt alliansbygge med andra medlemsstater – annars kommer Sverige att få svårt att nå fram i förhandlingarna.

  Under nästa år kommer arbetet med den nya MFF:en att intensifieras. Därför kommer vi att få återkomma till dessa frågor.

  Avslutningsvis, fru talman, vill jag skicka en uppmaning och ett stort lycka till i förhandlingarna till Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som i morgon åker till EU:s toppmöte.

  Sverige måste driva på för att tillsammans med övriga europeiska ledare fatta ett beslut om att man ska kunna använda de frysta ryska tillgångar som finns i olika länder i Europa för att ge ett långsiktigt finansiellt stöd till Ukraina och dess kamp för demokrati, frihet och säkerhet, som också är en kamp för hela Europas – och därmed även Sveriges – säkerhet.

  Med detta, fru talman, vill jag önska en god jul till finansutskottets ledamöter och kansli, till talmannen och till alla andra som arbetar i riksdagen för att vi ledamöter ska kunna utföra vårt viktiga uppdrag så bra som möjligt under hela året.

  (Applåder)

  2025-12-17 12:14:13

  

  Gunilla Carlsson

• Fru talman! EU har just nu stora och dramatiska frågor att hantera. Denna vecka pågår bland annat diskussionerna om ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina och hur frysta ryska tillgångar kan utnyttjas för detta. I morse klockan 8 hade vi överläggning med statsministern i EU-nämnden och gav stöd åt regeringens linje i de kommande förhandlingarna i Europeiska rådet. Hur dessa förhandlingar slutar återstår att se.

  Samtidigt fortsätter EU sin löpande verksamhet. I dag ska vi alltså fatta beslut om anslaget i regeringens budgetproposition för EU-avgiften 2026.

  Fru talman! Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Detta är fastställt av riksdagen och har ett starkt stöd.

  Det betänkande vi nu debatterar är en del av regeringens budgetproposition och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om drygt 54 miljarder kronor som avgift till Europeiska unionen nästa år. Det bemyndigar även regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten. Jag vill passa på att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.

  Fru talman! Sverige har sedan vårt ordförandeskap 2023 envist drivit frågan om att stärka EU:s konkurrenskraft. Sällan har frågan varit så angelägen som nu, när tullar, handelskrig och militära krig och konflikter är en realitet. Europa behöver både bli mer självförsörjande och förbättra sin ekonomiska konkurrenskraft.

  Förhoppningsvis inser EU:s medlemsstater att det behövs konkreta åtgärder om konkurrenskraften ska kunna stärkas. EU har 450 miljoner invånare och 30 miljoner företag. Det är dags att ta vara på den potential det innebär.

  Samtidigt finns det en risk att man återigen inbillar sig att man kan lösa alla problem genom mer EU-byråkrati, högre EU-avgifter och nya upplånade EU-medel. Men konkurrenskraft kan inte köpas för lånade pengar. Det brukar inte heller vara politiker, vare sig på EU-nivå eller nationellt, som är bäst på att besluta om vilka nya företag, branscher eller innovationer det är värt att satsa på för framtiden. Politikernas viktigaste roll är att skapa goda förutsättningar för företagande, produktivitet och tillväxt.

  Om EU ska lyckas måste EU:s medlemsstater göra nationella reformer. De kan inte förvänta sig att EU ska lösa allt som är jobbigt och reformera nationellt. Medlemsavgifterna för Sverige och andra nettobetalare måste samtidigt hållas på en rimlig nivå för att kunna uppnå folklig acceptans hos invånarna i de länder, bland annat Sverige, som är nettobetalare till EU.

  Fru talman! Sverige är en stor nettobetalare till EU. Det är svenska skattebetalare som står för pengarna. Det förpliktar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva med nya stora, ofinansierade utgifter.

  Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än den föregående regeringen. Vi har också ett tydligt stöd i finansutskottet och EU-nämnden för att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i den fleråriga budgeten, motverka fusk och slarv med EU:s medel och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.

  De påbörjade förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget kommer att kräva skickligt hantverk och god förhandlingsförmåga. Precis som Charlotte Quensel nämnde hotar väldigt stora avgiftshöjningar. Vi måste ha en stark förmåga att skapa allianser med likasinnade länder för att den svenska EU-avgiften inte ska skena iväg i framtiden. Det kommer att bli en utmaning.

  Fru talman! Jag är nu inne på mitt 20:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har sedan ett antal år äran att vara ordinarie ledamot i både finansutskottet och EU-nämnden. Jag vill därför avslutningsvis önska både ledamöterna och våra fantastiska och kunniga tjänstemän i både finansutskottet och EU-nämnden en riktigt god jul och ett gott nytt år. Det gäller såklart även talmannen och tjänstemännen i kammaren.

  (Applåder)

• Fru talman! I dag träffades EU-nämnden som sagt för att ge statsministern mandat inför Europeiska rådet. En fråga som överskuggat nästan allt annat den senaste tiden och som också ska behandlas i morgon när stats- och premiärministrarna träffas är Ukraina. Hur ska Ukraina kunna stödjas, och hur ska stödet finansieras?

  Rysslands krigföring mot Ukraina skapar djupa hål i både Ukrainas och EU:s ekonomi. På sikt kan det påverka vår avgift till EU. Men här i riksdagen är vi överens om ett stort och starkt stöd till Ukraina. Fred måste uppnås på Ukrainas villkor, för både Ukrainas och hela Europas framtid.

  Mellanöstern upptar också en stor del av Europeiska rådets dagordning. Det humanitära lidandet i Gaza är enormt. Sedan Hamas brutala attack har Israels bombningar dödat fler än 65 000 människor. FN har slagit fast att Israels krig mot Gazas befolkning är ett folkmord. Vapenvilan i Gaza har inte inneburit något stopp för våldet och dödandet. Hundratals människor, däribland barn, har dödats i israeliska attacker samtidigt som Israel hävdar att vapenvilan fortfarande gäller.

  Internationellt måste vi kraftsamla för att säkra en fredlig utveckling i Gaza. Alla samtal om fred måste föras på det palestinska folkets villkor. Här har EU intagit en alltför passiv roll gentemot Israel och borde ställa tydligare krav och använda de verktyg som man förfogar över, som samarbetsavtal, handel och sanktioner.

  Fru talman! Sverige har nu varit medlem i Europeiska unionen i 30 år. Under dessa år har unionen utvecklats och fått nya medlemmar, och mer och mer makt har flyttats över till EU.

  Samtidigt sväller EU:s administration och budget. Europa har aldrig varit så rikt och samtidigt så ojämlikt. Ojämlikheten mellan dem som har och dem som inte har breder ut sig såväl inom länder som mellan länder i Europa. Den växande ojämlikheten har skapat en grogrund för de nationalister och rasister som nu vill inskränka demokratin.

  För Vänsterpartiet är demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer inte förhandlingsbara. Respekten för rättsstatens principer är central för varje demokratiskt samhälle och för de mänskliga rättigheterna.

  Fru talman! Vi ser nu hur kommissionen och inte minst parlamentet använder regelförenklingar som ursäkt för att försvaga klimatmål och försämra arbetstagares rättigheter. Tecknen på högerpolitikens nedprioriteringar av klimatarbetet har varit tydliga ända sedan kommissionen tillträdde. Vi har sett hur man gått från ett EU som tagit ledningen i klimatarbetet till ett EU som backar. I går kom beskedet att kommissionen vill dra tillbaka beslutet om att inga bensinbilar ska säljas efter 2035.

  EU:s miljömål behöver skärpas, inte försvagas. Klimatkrisen är akut, och vi har bara några få år på oss att ställa om. Att snabbt anpassa våra samhällen så att vi lever bättre och utvecklar en djupare välfärd inom de planetära gränserna är en ödesfråga.

  Ska klimatomställningen bli möjlig måste Sverige och andra EU-länder kunna genomdriva en politik med stora gröna investeringar som de facto minskar efterfrågan på koldioxid i ekonomin. De investeringar som krävs har länge hindrats av centralism, detaljreglering och krav på marknadsanpassning från Bryssel. Höga priser på ren el, dyr och privatiserad järnväg och hinder för en bred och modern bostadspolitik gör att vi inte effektivt kan ställa om från fossilt till förnybart.

  De EU-regler som bromsar eller motverkar den nödvändiga omställningen, som energimarknadsreglerna, järnvägsliberaliseringen och rigida statsstödsregler, måste överges eller reformeras.

  Våra skattepengar ska gå till ökad jämlikhet inom och mellan länder och till att lösa miljö- och klimatutmaningarna. Vi motsätter oss ökad militarisering och en inhuman asylpolitik med gränspoliser och läger för asylsökande i EU:s grannländer.

  Sveriges riksdag kan inte påverka själva utgiften inom EU-budgeten mer än genom de förhandlingar som regeringen har med övriga medlemsländer. Där är det positivt att vi i Sveriges riksdag är överens om de stora dragen, som avgiftens storlek, upplåning och egna medel, även om vi kan vara oense om själva budgetens innehåll.

  Tillsammans arbetar vi för att hålla nere kommande års avgift. Det är som sagt positivt att vi gör det tillsammans.

  Fru talman! Jag har inget annat förslag till beslut än utskottet, men jag vill passa på att önska en god jul och ett gott nytt år till talmännen, finansutskottet samt utskotts- och talmanskanslierna.

• Fru talman! I den budget vi kommer att fastställa om en stund budgeteras 54 miljarder kronor till EU:s årsavgift för 2026, och då är Sveriges nu gällande rabatt avdragen. EU:s årsbudget baseras på den långtidsbudget som startade 2021. Under förhandlingarna inför denna långtidsbudget var det framför allt två händelser som påverkade EU, dels var det brexit, som innebar en rejäl minskning av budgetintäkterna. Dels var det den pågående covidpandemin.

  Sverigedemokraterna ville då se en budget som helt tog hänsyn till brexit, det vill säga att budgeten blev mindre. Tyvärr gick EU:s budget åt rakt motsatt håll och blev betydligt större. Covidpandemin gjorde att euroländernas krav på en gemensam, enorm fond till slut blev verklighet.

  Sverigedemokraterna röstade emot förra långtidsbudgeten just för att vi ansåg att den var alldeles för stor och för att godkännandet av en gemensam, enorm skuldsättning skulle öppna för nya krav på ännu fler gemensamma skulder, och Sverige skulle då bli en del av en skuldunion. Tyvärr var det få här i kammaren som delade vår oro.

  Fru talman! I somras presenterade EU-kommissionen sitt förslag till kommande långtidsbudget, som ska gälla 2028–2034. Kommissionen går alltid ut hårt, men detta förslag är bortom all anständighet.

  Regeringen har gjort en analys av förslaget. Nuvarande avgift, baserad på bni, är 1,13 procent, men i den kommande långtidsbudgeten ökar kommissionen bni-delen till 1,35 procent, inklusive föreslagna specialinstrument. Det låter kanske inte så illa med ökningar på decimalen, men det ger en stor ökning på själva avgiften.

  Förutom avgiften vill kommissionen se flera skatter som EU själv ska få ta ut, något som strider mot själva idén om hur EU:s budget ska finansieras. Att EU ska tillåtas ta ut egna skatter kanske motverkar en höjning av avgiften, men makten förskjuts alltmer från medlemsstaterna till Bryssel. Denna maktförskjutning innebär att vi i Sverige får mindre möjlighet att själva påverka vår inrikespolitik.

  I kommande långtidsbudget föreslås Sveriges årsavgift till EU hamna på cirka 103 miljarder kronor per år. Även om vi får behålla rabatten, som i dag är 8–11 miljarder kronor per år, föreslår EU att Sverige ska betala skyhögt mer än det vi sverigedemokrater anser att Sverige bör betala.

  Fru talman! Sverigedemokraterna vill minska kostnaderna för EU. Vi vill se ett slimmat EU där makten och skyldigheterna ligger hos medlemsstaterna. EU-budgeten behöver fokusera på det absolut viktigaste: att stoppa slöseri och kommande nya regleringar. Tyvärr utvecklas EU ständigt åt fel håll, och kostnaderna skenar. Dessutom förskjuts makten alltmer från medlemsstaterna till Bryssel. EU ger sig ständigt in på allt fler områden och producerar ett hav av nya, snåriga regleringar som leder till ökad administration och därmed ökade kostnader. Detta minskar unionens produktivitet och konkurrenskraft i jämförelse med omvärlden.

  EU har utvecklats på ett sätt som jag tror att få kunde visualisera vid folkomröstningen 1994. Det som kunde ha varit en stark union med en livskraftig inre marknad och fri rörlighet för EU:s invånare har blivit en koloss som genom varje budget flyttar resurser från välskötta medlemsstater som Sverige till misskötta medlemsstater som ständigt kräver mer ekonomiskt stöd av sina grannar.

  Sveriges avgift till EU för 2026 ser ut att bli drygt 54 miljarder. EU vill att Sveriges avgift ska öka till 103 miljarder kronor per år från och med 2028. Vad betyder det i verkligheten?

  Sverigedemokraterna och regeringen sänker äntligen elskatten. Jag tror inte att det har gjorts på de dryga 70 år som den skatten funnits. Vi har tillsammans sänkt kostnaden för bensin och diesel med så mycket att en vanlig familj sparar tusenlappar. Vi sänker också matmomsen, vilket sänker matkostnaderna. Vi sänker även kostnaderna för förskolan. Dessutom har vi sänkt och sänker skatten för löntagare och pensionärer. Det är inte mer än rätt. Att få behålla i alla fall hälften av sin intjänade lön borde vara en självklarhet. Dit är det dock en bit kvar. Men vi i Tidösamarbetet jobbar på det.

  Fru talman! Om EU:s kommande långtidsbudget tillåts svälla till att ge Sverige en avgift som blir nästan dubbelt så stor som dagens 54 miljarder kronor kommer satsningar och skattelättnader i Sverige att bli lidande. Svenskarnas skatteinbetalningar kommer att i allt större belopp skickas ned till Bryssel för att fördelas till andra medlemsstater.

  Med den avslutande varningen vill jag passa på att önska talmannen och presidiet samt kollegorna i utskottet och finansutskottets eminenta personal en riktigt härlig julhelg och ett gott nytt år.

  (Applåder)

• Fru talman! Kristdemokraternas och regeringens linje är att EU-budgeten främst ska finansieras via omprioriteringar, inte lån eller skattebaser. Vår regering ska därför vara – och är – tydlig med detta, och det är glädjande att det finns en bred uppslutning kring detta i denna riksdag.

  Grundinställningen för oss kristdemokrater är att EU:s budget ska finansieras med medlemsavgifter från medlemsländerna. Det finns nämligen en inte oviktig finess med att man gör på detta sätt: När medlemsstaterna ska stå för notan finns det en naturlig broms mot ivern att försöka göra EU-budgeten större och större.

  Jag yrkar bifall till regeringens förslag att vi i riksdagen anvisar cirka 54,2 miljarder kronor åt just detta utgiftsområde.

  Fru talman! Det finns något som kallas Maastrichtskulden. Den innebär att medlemsstaterna förbinder sig att inte ha en offentlig skuld som överstiger 60 procent. Den har funnits sedan 1999. Den togs bort under coronakrisen och kom tillbaka 2024, om än lite mer flexibel.

  Huvudskälet till att Maastrichtskulden uppfanns var att statsskulden hos en enskild medlemsstat inte skulle spilla över och skapa oro i andra länder. Regeln till trots har utvecklingen inte gått åt rätt håll.

  Tre länder, Grekland, Italien och Belgien, har inte något enda år klarat av Maastrichtskulden. Jag kikade på detta häromkvällen. År 2024 hade Grekland en statsskuld på över 153 procent av bnp, Italien drygt 135 procent, Frankrike 113 procent, Belgien 104 procent och Spanien drygt 101 procent av bnp. Sverige hade samma år 33,5 procent.

  Fru talman! Det lackar mot jul, och det är ju trevligt. Men den här utvecklingen skulle jag ändå vilja varna för, för det här är på riktigt otäckt.

  IMF, Internationella valutafonden, utfärdade just en sådan varning för drygt en månad sedan. Om det här fortsätter, skriver IMF, kommer det att tvinga regeringen att fundamentalt ompröva sin roll i att tillhandahålla grundläggande insatser och tjänster till sina medborgare.

  Det finns alltså, trots juletiden, all anledning för oss i Sverige att vara uppmärksamma på detta.

  Men EU är naturligtvis mycket mer än pengar och avgifter. Det vill jag avsluta med, fru talman, för vi kristdemokrater är i grunden Europavänner. Det finns en anledning till det. Det var tre kristdemokrater – Schuman, de Gasperi och Adenauer – som skapade EU en gång i tiden. Deras tanke var att binda länder och folk samman, närmare och närmare, för att omöjliggöra krig. I andra världskrigets ruiner stakade de ut en helt ny kurs – en kurs som skulle innebära hopp och trygghet, inte hopplöshet och rädsla.

  Just i denna tid, en minst sagt orolig tid med krig på vår egen kontinent, får man ändå säga att än så länge har de kristdemokratiska statsmännen som ville skapa ett Europa som ska klara att hantera tider av oro och kriser fått rätt – Putin har fått fel. Vi hoppas att det ska fortsätta på det viset.

  Med detta, fru talman, vill jag önska talmannen men också presidiet här framme, mina kollegor i finansutskottet och er som nu börjar ramla in för den avslutande voteringen en välsignad och fridfull julhelg och ett gott nytt år.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Lili André, Gudrun Brunegård, Ingemar Kihlström, Camilla Rinaldo Miller och Larry Söder (alla KD).

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 11.)

• Fru talman! Mitt i debatten om den svenska budgeten behandlar vi nu en ännu större budget, nämligen den Europeiska unionens. Självklart är det viktigt att vi inte betalar för mycket, självklart är det viktigt att vi även här är strama och förmår prioritera och självklart är det viktigt att vi fortsätter att skicka så lite resurser som möjligt till sådana som Viktor Orbán som lever på EU-medel samtidigt som de hånar Europeiska unionen och de demokratiska principerna.

  Men, och det är ett viktigt men, just nu står EU inför stora utmaningar. En är resurserna till Ukraina. Som föregående talare sa är det oerhört viktigt att EU förmår att enas, även om vissa tar ett större ansvar än andra, om att försvara vår kontinent genom att försvara Ukraina. Det handlar om att ta de resurser som den ryska centralbanken har parkerat på ett lönsamt konto i Belgien. Tar man ukrainska liv, ukrainsk mark och ukrainska barn och går emot alla europeiska principer och mänskliga rättigheter har man inte längre rätt till dessa pengar, utan dem har Ukraina rätt till. Måtte Sverige och Ulf Kristersson stå upp för detta med all kraft och ta allt ansvar som går för att EU ska beslagta dessa pengar och låna ut dem till Ukraina.

  Men detta är bara en av EU:s utmaningar. Även försvaret och klimatet kommer att vara centrala för EU framöver. Då måste man fråga sig: Är det allra viktigaste att på öret få ned den svenska avgiften? Eller är det allra viktigaste att EU står starkt i dessa frågor?

  Centerpartiets reservation handlar om en av dessa utmaningar, nämligen klimatet. Vi vill att man fördubblar satsningarna på elnäten i Europa för att få ned utsläppen där. Nu när Sverige sänker sina ambitioner och struntar i sina mål får inte EU göra det. Jag yrkar härmed bifall till vår reservation.

  Europa är mer än någonsin beroende av ett starkt EU – för Ukraina och för vårt gemensamma försvar nu när USA under Donald Trump sviker. Vi är också beroende av EU på grund av den stora klimatutmaning vi alla möter.

  Jag önskar mina kollegor i finansutskottet, finansutskottets eminenta kansli, övriga kollegor i riksdagen och talmanspresidiet en riktigt god jul och ledighet.

  2025-12-17 12:20:17

  

  Martin Ådahl