Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Debatt i text
Herr talman! Vi vet ju ungefär hur befolkningsstrukturen ser ut på de här orterna. Här bor förhållandevis många äldre. På flera av dessa orter bor ganska många nyinflyttade som kommer från andra länder och som har ett starkt behov av service, vilket de har kunnat få.
Jag kan ha förståelse för att ledamoten tycker att man hela tiden måste arbeta med effektivisering och anpassa sitt lokalbehov och annat. Det hör till traditionellt förvaltningsarbete, och det är inget konstigt med detta. Det kan man göra även om man går in i en fas där man utvecklar och bygger ut verksamheten.
Jag tycker att det är märkligt att Sverigedemokraterna, som säger sig stå för utvecklingen på landsbygden och inte minst för att de äldre ska ha ett drägligt liv, är beredda att medverka till denna besparing i en budget som för 2025 omslöt 60 miljarder och för 2026 omsluter 80 miljarder. Det är märkligt att Sverigedemokraterna tycker att det är så viktigt att försämra servicen runt om i vårt land, minska tilliten och öka avståndet mellan staten och medborgarna för 150 miljoner i en så här stor budget. Varför är det en bra idé att dra isär Sverige?
2025-12-17 09:10:30
Ingela Nylund Watz
Herr talman! De senaste tre åren har Sverige genomgått stora förändringar. Vi har haft hög inflation, ekonomisk osäkerhet och ett skärpt säkerhetsläge i omvärlden. Trots det har regeringen målmedvetet stärkt statens förvaltning, stärkt pensionsutbetalningarna och rustat våra myndigheter för en ny tid.
När vi i dag debatterar utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning talar vi om själva fundamentet för hur staten ska fungera. Det handlar om finansförvaltning, tillsyn av våra banker och försäkringsbolag, statistik som ger oss kunskap om samhället och statliga fastigheter och inte minst statens tjänstepensioner.
För 2026 uppgår anslaget till 22 miljarder, varav den största delen, 17 miljarder, går till pensioner. Utgiftsområde 2 är kanske inte det största området i vår budget, men man kan likna det vid nervsystemet i svensk statsförvaltning. Det handlar om hur ekonomin styrs, hur våra myndigheter fungerar och hur statens resurser används.
Moderaterna har alltid betonat vikten av en minskad men effektiv statsförvaltning. Det är inte rimligt att staten ska växa för sin egen skull. Varje myndighet och varje anslag måste granskas utifrån principen: Ger detta verklig nytta för våra medborgare?
Ett viktigt område som innefattar stora delar av statliga och kommunala verksamheter är upphandling, som också ingår i utgiftsområde 2. Syftet är att upphandling ska vara effektiv, rättssäker och tillvarata konkurrens på marknaden samtidigt som den främjar innovativa lösningar. Regeringen har därför slagit samman delar av Kommerskollegium, som har hand om statlig upphandling, med Upphandlingsmyndigheten. Därigenom kan effektivare utnyttjande av kompetens och förvaltning göras.
Inom ramen för detta utgiftsområde ligger även många mål med bekämpande av välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Det är av yttersta vikt både för tilliten till systemet och för förvaltningen av våra gemensamma skattepengar.
Under mandatperioden har det skett många förändringar inom utgiftsområdet och strukturen för statlig förvaltning. Regeringen har till exempel tagit bort sekretesslagar, för att myndigheter lättare ska kunna dela med sig av information och samverka bättre.
Herr talman! Under många år har den statliga förvaltningen vuxit i komplexitet. Nya uppdrag har lagts till, men gamla har sällan tagits bort. Myndigheterna har blivit fler, de administrativa processerna har blivit tyngre och kostnaderna har blivit större. Det är inte hållbart och framför allt inte effektivt.
Vår regering har jobbat för effektiviseringar på flera sätt. Ett antal myndigheter har slagits samman eller föreslås slås samman. Exempel på detta är Statskontoret och Ekonomistyrningsverket samt sammanslagningen av AP-fonder. Fler effektiviseringar är på gång. Statskontoret ska på uppdrag av regeringen analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekterna av statliga åtgärder samt ta fram underlag för prövning av effektiviseringar.
Det är dags för en ny syn på statens roll, en syn där staten gör det den ska och gör det riktigt bra. Det ska vara kvaliteten på utförandet, inte storleken på budgeten, som avgör. Staten ska vara effektiv, inte bara stor. Staten ska vara modern och digital, inte fast i gamla strukturer. Staten ska vara till för medborgarna, inte tvärtom.
Digitalisering är ett område som lyfts fram i regeringens arbete med effektiviseringar och förenklingar. Digg, Myndigheten för digital förvaltning, ansvarar för att stödja och samordna vitaliseringen av den offentliga sektorn. De gör ett viktigt jobb med att stödja och sätta fokus på hur alla myndigheter kan jobba med att öka effektiviseringen med digitala hjälpmedel. AI är ett sådant.
Det är dock viktigt att AI inte bara blir ett digitalt hjälpmedel för befintliga processer. AI ska vara ett arbetsredskap i processförbättringar som kan ge konkreta effekter på vår samhällsstruktur.
Herr talman! Utgiftsområde 2 är kanske inte det mest uppmärksammade i budgeten, men det är kanske ett av våra viktigaste i sak. För att uttrycka det tydligt: Det offentliga Sverige ska inte vara större. Det ska vara bättre, mer effektivt, mer modernt och mer inriktat på resultat. Därför driver regeringen och Moderaterna en politik som fokuserar på kvalitet, inte kvantitet, och på medborgarnytta, inte myndighetsnytta. Vi gör mer med mindre, och vi gör det till gagn för dem som betalar: Sveriges medborgare.
Jag yrkar därmed bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Herr talman! Tack för det inledande anförandet, David Perez!
Jag skulle vilja fråga vad medborgarna i Arvika, Ånge, Tranås, Enköping, Falkenberg, Lysekil, Mariestad, Brandbergen i Haninge, Bollnäs, Filipstad, Kungälv, Landskrona, Lindesberg, Motala, Trelleborg, Växjö, Åmål, Ludvika, Östhammar, Norrköping, Sandviken, Simrishamn och Piteå har gemensamt. Jag tror att ledamoten Perez vet vad jag åsyftar, för alla dessa medborgare bor i kommuner där den statliga närvaron nu försämras successivt i och med att regeringens politik tvingar Statens servicecenter att avveckla servicen där.
I några fall har nedläggningsbesluten återtagits efter kraftig opinion från lokalsamhällena, men regeringens färdriktning ligger fast: Staten lämnar stora delar av landet därhän och försämrar servicen för hundratusentals medborgare runt om i vårt land. För att uppnå en besparing på sammanlagt 150 miljoner kronor i statens budget är SD och regeringen beredda att vända de här orterna ryggen. Invånarna får i stället glädja sig åt att de genom detta bidrar till att möjliggöra historiska skattesänkningar för landets mest välbeställda.
Min fråga till David Perez är: Hur kom ni fram till att det här var en god idé?
2025-12-17 09:07:15
Ingela Nylund Watz
Herr talman! Precis som David Perez säger har vi helt skilda uppfattningar här. Bankerna i Sverige är välfinansierade, välkapitaliserade och stabila. Det finns ingen oro för de svenska bankerna. De har dessutom gjort enormt stora vinster under perioden med hög inflation och hög ränta.
När det finns hushåll i Sverige som inte har haft råd att sätta mat på bordet till sina barn, när ensamstående mammor och pappor har valt att inte äta själva för att barnen ska få mat och när föräldrar inte har haft råd att köpa vinterkläder till barnen är det rimligt att de aktörer som har dragit extremt stor nytta av inflations- och högräntemiljön också bidrar till det gemensamma. Jag är helt säker på att det är fullt möjligt och fullt genomförbart att ta ut denna extra lilla skatt på bankerna för att samhället ska få bättre resurser till välfärden.
Jag är också helt övertygad om att det kan upprättas ett system som gör att det blir transparent hur bankerna väljer att finansiera detta.
2025-12-17 09:27:09
Ingela Nylund Watz
Herr talman! Jag tackar David Perez för frågorna. Ja, det är sannerligen frågor ställda precis i fåran att vi är i upptakten till en valrörelse, men jag ska försöka svara så gott jag kan.
För det första vet David Perez att det är retorisk taktik att ställa frågor av typen ”Hur ska ni samarbeta i de frågor som ni nu på papperet inte är överens om?”. David Perez vet precis som alla andra i kammaren att i förhandlingar om regeringsbildning ger och tar man, och så får man se vad utkomsten blir.
För vår del är ingångsvärdet att myndigheter som har ett starkt uppdrag att sköta förvaltningen av staten och bidra till brottsbekämpning behöver de resurser de tilldelas. I flera fall kan de också behöva mer resurser. Vi har till exempel funderat mycket på hur man kan utveckla arbetet inom Ekobrottsmyndigheter och Bolagsverket, och här tror jag att det går att hitta gemensamma beröringspunkter.
Bankerna har sammantaget gjort 100 miljarder i vinst under en period när räntorna har varit höga och de svenska hushållen har pressats så till den milda grad att barnfattigdomen har ökat och många hushåll i Sverige inte har haft råd att sätta näringsriktig mat på bordet. Då tycker vi att det är högst rimligt att bankerna bidrar till samhället. Det handlar bland annat om att ha nog med skatteintäkter för en väl fungerande välfärd.
2025-12-17 09:24:10
Ingela Nylund Watz
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Det är inte första gången som jag får den här frågan och som vi debatterar det här ämnet, men faktum är ju att man skulle kunna idka lite självkritik när det kommer till Statens servicecenter. Är det så att myndigheten har bedrivit fullgod service runt om i landet, eller har det funnits saker som faktiskt kan göras bättre?
Det är ju det som regeringen föreslår. Vi bör släppa den klåfingrighet som har funnits angående vilka platser dessa kontor ska finnas på.
Ledamoten nämnde två orter, Östhammar och Enköping, som tillhör mitt län. Jag kan säga att myndigheten inte har lyckats bedriva sin verksamhet på ett gott sätt där. Det har varit väldigt dyra lokaler på ganska dåliga platser, om jag får vara ärlig.
Tanken är, som jag sa i mitt anförande, att tänka om här. När Socialdemokraterna skär ned i en verksamhet – till exempel folktandvården – och gör den mobil är det faktiskt en satsning, kan jag dra mig till minnes. Jag tänker likadant här, för det vi vill göra är att öka tillgängligheten genom att göra myndigheten mobil och ta bort fasta kontor så att vi kan serva fler på landsbygden. Det är det som är syftet.
Det sker absolut en besparing, men den är på 5 procent. Givet att det ekonomiska läget är tufft och att vi i stället satsar på sänkta drivmedelspriser, sänkt elskatt och sänkt skatt för vanligt folk tycker jag att detta är en rimlig prioritering.
2025-12-17 09:08:57
David Perez
Herr talman! Åhörare och riksdagskollegor! Jag tänker säga något om Statens servicekontor, som berörs av detta område. Men jag måste börja med pläderingarna från våra kära riksdagskollegor från Tidöregeringen om den stora sparsamhet som denna regering ska ha stått för. Jag vill ifrågasätta hur sparsam den här regeringen har varit.
Gång på gång har vi från just denna talarstol hört finansministern säga att vi ska spendera oss ur krisen. Vi ska skänka allt till alla hushåll, och därmed ska konsumtionen komma igång. I regeringens första budget, 2023, var reformutrymmet 30 miljarder. I den andra budgeten, 2024, var reformutrymmet 40 miljarder. I den tredje budgeten var det 60 miljarder. Och i år, i den stora valbudgeten, alla lånebudgetars moder, är det 80 miljarder.
Gång på gång ska man på något sätt spendera sig ur krisen. Gång på gång misslyckas man, och arbetslösheten stiger till oacceptabelt höga nivåer.
Håll i er nu! Över 400 miljarder uppskattar regeringen och Ekonomistyrningsverket att vi ska låna till 2029 med denna politik. Jag vill än en gång slå ett slag för ordet sparsamhet. Regeringskansliet till exempel har expanderat enormt mycket.
Vi vill minska den statliga byråkratin, för att kunna få utrymme till det som är viktigt. Det viktiga är att skapa tillväxt i den svenska ekonomin genom att småföretag kan anställa, så att vi kan få igång ekonomin igen och få ned arbetslösheten. Men vi ska också satsa på välfärdens kärna, på vård, skola och omsorg och på den service som ofta är så svag att den förstärker klyftorna i vårt land.
Jag vill prata om ett område som verkligen berörs av detta utgiftsområde: de statliga servicekontoren. Statlig service i hela landet och närvaro på många orter i Sverige är i högsta grad praktiskt viktigt men även symboliskt viktigt. Därför var vi i Centerpartiet drivande för att statliga servicekontor skulle finnas på de 148 orter runt om i landet där staten historiskt ibland har varit undvikande och försvinnande.
Jag vet inte om alla känner till grundtanken bakom dessa servicekontor, men allt fler på dessa orter gör det. Det handlar om att det ska vara enklare för invånare och företag att komma i kontakt med myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket. Tidigare hade dessa myndigheter egna mottagningar och öppettider, och de gav i värsta fall invånarna motsägelsefulla svar om vad de skulle göra. Här skulle det samordnas, och det skulle finnas närvaro.
Vad gör då regeringen? Vi har talat om sparsamhet. Vad ska vi ha sparsamheten till om inte för att kunna ge just grundläggande service? För ynka 50 miljoner ska man dra in mer än 30, sannolikt 35, kontor runt om i landet. Jag tackar min kollega som gick igenom den långa listan; det handlar om orter som Arvika, Bollnäs, Mariestad, Nordmaling, Ånge och Åmål, många av de små orterna i landet och på den svenska landsbygden.
Det talas om att man ska ha mobila kontor, vilket är jättebra, och flexiblare metoder, vilket också är jättebra. Men det är inte genom att avveckla de här samordningskontoren och bara ha ett i varje funktionell arbetsmarknadsregion som man får den styrka som behövs i servicen på landsbygden.
Vi behöver utveckla och investera i vård, skola och omsorg men också i service på den svenska landsbygden, för klyftorna är i dag alldeles för stora. Jag ska återkomma till det i en annan debatt senare i dag.
Det är en sorg att den här regeringen, som pratade så mycket om landsbygden före förra valet och kanske kommer att göra det igen inför det här valet, gjorde en sak i ord före förra valet och en annan sak i praktiken efter valet. Låt det inte ske en gång till! Låt oss satsa på det som är viktigt på den svenska landsbygden!
Herr talman! Jag reagerade på vad ledamoten anförde här – att det är viktigt att idka sparsamhet, att man inte ska låna för lättvindigt och den sortens retorik.
Jag kan sympatisera med den hållningen, men givet att vi är i en lågkonjunktur och att vi måste satsa oss ur en lågkonjunktur måste vi antingen låna eller höja skatten. Det är väl de alternativ som finns på bordet.
Centerpartiet vill inte låna i den grad som regeringen gör. Samtidigt vill man samarbeta inför valet med partier som är beredda att överge det balansmål som vi alla kommit överens om och i stället ha ett underskottsmål. Är Centerpartiet berett att gå mot ett underskottsmål för Sverige?
Som vi hörde tidigare i debattreplikerna är Socialdemokraterna inte beredda att ge gehör för er politik. De besparingar som ni har på det här utskottsområdet förkastar man rakt av. Min fråga är därför: Kommer Centerpartiet att kunna samarbeta med Socialdemokraterna inför valet, eller vad är planen?
2025-12-17 09:40:40
David Perez
Herr talman! Detta visar tydligt var partierna står i denna fråga. Socialdemokraterna tycker att bankerna ska bidra lite till samhället – som om de inte redan betalar skatt på vinst, vinstuttag och annat. Vi ska vara tacksamma för våra välfinansierade banker och för att vi, till skillnad från många andra länder, har ett välfungerande finansiellt samhälle. Nu går det bra för svenska banker, men så har inte alltid varit fallet. Så var inte fallet på 90-talet, och dit vill jag inte tillbaka. Vi ska alltså vara glada för att bankerna går med vinst, vilket delvis beror på den högräntemiljö vi nu tar oss ut från.
Åter till frågan. Om man inför en skatt på bankerna, tror ledamoten att skatten kommer att tas från vinsterna, eller kommer den att läggas på konsumenterna, som är fallet nio av tio gånger när en skatt införs?
2025-12-17 09:26:10
David Perez
Herr talman! Jag tackar återigen Ingela Nylund Watz för frågan.
Jag skulle vilja säga att mitt svar kvarstår. I grund och botten handlar det här om prioriteringar. Sverigedemokraterna och Tidöpartierna gör andra prioriteringar än vad Socialdemokraterna gör. Det är fullt gott så.
Socialdemokraterna prioriterar bland annat höjt bistånd; det gör inte vi. Socialdemokraterna prioriterar att lägga ned kärnkraft; det gör inte vi. Socialdemokraterna prioriterar att höja drivmedelspriserna; det gör inte vi.
I grund och botten handlar politik om att man vill olika saker. Vi vill göra det enklare för vanligt folk och öka tillgängligheten.
De här myndigheterna ska vara högst tillgängliga digitalt. Nu kan ju inte alla vara närvarande i de digitala miljöerna; detta gäller bland annat folk med funktionsvariationer. Det är där det mobila alternativet ska kunna komma in och ha en avgörande verksamhet för Statens servicecenter.
Myndigheterna ska alltså inte bara öka sin närvaro genom digitala tjänster, utan de ska också öka sin närvaro genom mobila tjänster.
Ledamoten nämnde Östhammar och Enköping som två exempel. Jag kan upplysa henne om att varken nyanlända eller äldre bor på de här orterna i någon högre grad. Enköping är Uppsala läns näst största tätort, och även Östhammar är en väldigt stor tätort. Det bor till största delen svenskar på dessa platser, som är välfungerande samhällen. Jag skulle vilja be ledamoten att tänka till lite innan hon räknar upp exempel som faktiskt inte är applicerbara.
2025-12-17 09:12:00
David Perez
Herr talman! Jag har lite funderingar gällande ledamotens anförande. Som jag nämnde i mitt eget anförande närmar vi oss ett val. Socialdemokraterna kan då behöva samarbeta med flera partier, varav ett skär ned ganska brutalt på bland annat Kammarkollegiet och Finansinspektionen, som bedriver marknadstillsyn så att allt ska gå rätt till. Vill även Socialdemokraterna skära ned på dessa myndigheter? Hur ska man annars komma överens här?
Socialdemokraterna har också aviserat att de vill införa en bankskatt på våra svenska banker. Varför vill Socialdemokraterna göra det dyrare för konsumenterna att ha en bank?
2025-12-17 09:22:56
David Perez
Herr talman! Ja, i brist på en politik som övertygar allmänheten och väljarna pratar den här regeringen och dess dominerande parti, Sverigedemokraterna, väldigt mycket om alla andras politik och väldigt lite om sin egen.
Men eftersom frågan nu är ställd av ledamoten ska jag säga att det faktum att både den här regeringen under Sverigedemokraterna och delar av oppositionen är väldigt lite sparsamma inte ett dugg förändrar ivern hos Centerpartiet att vara sparsam. Tvärtom! Ställda inför två alternativ som inte kan prioritera välfärdens kärna och en regering som märkligt nog prioriterar det extremt lite trots allt man har sagt om landsbygden – där ligger faktiskt oppositionen bättre till – kommer vi att vara den kraft för sunda statsfinanser och statsfinansiell disciplin som vi alltid har varit. Det är bara så vi får resurserna.
Jag vill bara understryka en annan del av det jag sa i mitt anförande. Nu tittar jag inte på Sverigedemokraterna, för ni har aldrig brytt er om det, utan jag tittar på vännerna från den före detta borgerligheten. Ni har helt glömt bort hur man får igång ekonomin med hjälp av företag, med hjälp av tillväxt och med hjälp av sänkta skatter för småföretag. Då får man inte resurserna. Då förlorar man resurserna på hög arbetslöshet, låg tillväxt och konkurser. Det kommer vi, precis som i alla samarbeten vi haft, att vara en kraft för framöver.
2025-12-17 09:42:07
Martin Ådahl
Herr talman! I dag behandlar kammaren utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Eftersom vårt budgetförslag på området överstiger de ramar som riksdagen har fastställt kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Vi hänvisar i stället till det särskilda yttrande som vi har avlämnat.
Det område vi debatterar i dag är kanske inte ett av finansutskottets mest uppmärksammade. Det är dock kanske ett av de viktigaste, eftersom det rör statens förvaltning. Jag kommer att göra några nedslag kring detta.
Regeringen menar att uppfyllelsen av målen på finansmarknadsområdet har varit god men att bland annat arbetet mot bedrägerier behöver förbättras. Regeringen förefaller vara ganska nöjd med att bankerna nu bedriver viss självreglering. Enligt vår mening är det otroligt viktigt att regeringen nu verkligen följer bankernas självregleringsarbete på ett effektivt sätt. Det måste finnas beredskap för ytterligare lagstiftningsåtgärder.
I redovisningen för den statliga förvaltningspolitiken konstaterar regeringen att minskningen av anslaget till Statens servicecenter med 150 miljoner kronor innebär att 35 servicekontor behöver avvecklas till 2027. De många debatter vi har haft om detta under senare tid visar tydligt att SD och regeringen helt saknar förståelse för vad minskad statlig närvaro betyder i de delar av landet som drabbas. Det drar isär Sverige, ökar avståndet mellan staten och medborgarna och skapar bristande tillit.
Regeringens hantering av servicekontoren har rakt igenom varit bedrövlig. Korta ledtider från beslut om minskade anslag till krav på leverans ledde inledningsvis till att det som avgjorde vilka kontor som skulle läggas ned var längden på ingångna hyreskontrakt. Man gjorde ingen vidare analys än så. Det är beklämmande – inte undra på att kritikstormen tilltog.
Nu har regeringen fått kalla fötter och kommer med ett tillskott på 10 miljoner kronor för att man ska kunna leva upp till ambitionen att ge statlig service i samtliga FA-regioner med flexibla och mobila lösningar. Det ska bli otroligt intressant att se hur det kommer att se ut och vilken servicenivå det kommer att leda till. Lita på att vi kommer att följa detta mycket noga!
För oss är det självklart att detta tillskott är helt otillräckligt. Kravet på att Statens servicecenter ska fullfölja neddragningarna ligger ju fast. Drygt 30 kontor har lagts ned eller kommer att läggas ned. Med vår budget hade Statens servicecenter fått 50 miljoner kronor mer, och den statliga närvaron hade kunnat bibehållas och till och med ökas.
Herr talman! När det gäller regeringens redovisning av arbetet med genomförandet av Agenda 2030 är läsningen lika klargörande som nedslående. Riksrevisionen konstaterar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen av världens länder för måluppfyllelse när det gäller Agenda 2030 redan när arbetet inleddes 2016. Sedan dess, menar Riksrevisionen, har Sveriges måluppfyllelse dock inte ökat nämnvärt.
Riksrevisionens slutsats är att statens arbete med Agenda 2030 inte har varit effektivt. Man menar också – och det här är allvarligt – att redovisningen till riksdagen varit bristfällig och att den senaste redovisningen till och med är ofullständig. Det är inte acceptabelt.
Herr talman! Utbetalningsmyndigheten, som tillkom på initiativ av den tidigare Sregeringen, har varit igång sedan den 1 januari 2024 och har under en tid arbetat med att införa ett så kallat transaktionskonto för att göra det möjligt att samla alla utbetalningar från välfärdssystemen. Så sent som i september 2023 gav Sverigedemokraterna och regeringen uttryck för behovet av detta i en artikel i Svenska Dagbladet. Den genomförandekommitté som förberett myndighetsstarten hade dessförinnan anfört att det inte var nödvändigt att skapa ett sådant transaktionskonto utan att betalningarna kunde ligga kvar på respektive myndighet, men regeringen gick trots det vidare och basunerade ut detta i Svenska Dagbladet i september 2023.
För en dryg månad sedan kom dock besked från finansminister Elisabeth Svantesson, efter att man plöjt ned 200 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar i utvecklingsarbetet, om att arbetet skulle avbrytas och att myndighetens arbete ska renodlas till att motverka felaktiga utbetalningar.
Det är enligt vår mening ett tecken på oskicklig styrning från regeringens sida att på detta sätt slösa bort 200 miljoner kronor i förgävesinvesteringar. Med förlov sagt, de besked vi har fått från Finansdepartementets statssekreterare på området ger ingen vidare klarhet i vad det egentligen är som har hänt. Vi får väl återkomma till detta i andra sammanhang.
Herr talman! I vårt budgetförslag har vi också gett Utbetalningsmyndigheten ett brottsbekämpande uppdrag, precis som de efterlyst. Vi vill ge dem tillgång till Polismyndighetens underrättelser om gängkriminella för att de ska kunna skärpa sitt arbete mot dessa individer. Vi föreslår också att de ska få mandat att interimistiskt stoppa utbetalningar i väntan på besked från ansvarig myndighet.
Vi beklagar djupt att SD och regeringen inte valde att stödja vårt utskottsinitiativ under förra veckan när vi föreslog att utskottet skulle göra ett tillkännagivande till regeringen om att man skulle ge detta uppdrag till Utbetalningsmyndigheten. Det är som sagt djupt beklagligt, men vi kommer att återkomma också i denna fråga.
Så till mitt sista nedslag. Regeringen skriver i sin budget att kriminella och oseriösa aktörer måste kunna uteslutas från offentlig upphandling och att avtal med kriminella företag måste hävas. Det är jättebra. Ett uppdrag ska också lämnas till Upphandlingsmyndigheten om att stödja kommunerna i arbetet med att motverka arbetslivs- och välfärdskriminalitet inom de offentliga affärerna. Det är också bra, och vi står helt bakom det.
Men regeringen måste också sopa rent framför egen dörr. Riksrevisionen publicerade nyligen en rapport om hur tio statliga myndigheter och bolag lever upp till lagens krav om att ställa arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling. Redovisningen är nedslående, för att inte säga häpnadsväckande. De granskade myndigheterna bidrar till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Två av tre upphandlingar i riskbranscher saknar arbetsrättsliga krav. Det är helt oacceptabelt, och att regeringen inte har agerat i frågan är fullständigt oacceptabelt. Vi kommer att följa upp och granska åt vilket håll regeringen väljer att gå för att komma till rätta med detta så att statens myndigheter lever upp till dagens krav. Med tanke på hur den organiserade brottsligheten tar sig uttryck i flera former, bland annat genom exploatering av arbetskraft, måste staten föregå med gott exempel.
Avslutningsvis vill jag önska god jul till utskottskollegorna, vår ytterst kompetenta kanslipersonal, talmanspresidiet, kammarkansliet och alla som tar del av dagens debatt.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar för svaret, även om jag inte kan påstå att det var något svar. Man har inte gett besked om man ska kunna samarbeta med Socialdemokraterna. Man har inte gett besked om man ens ska kunna komma överens om det här utskottsområdet.
Det är ett fantastiskt besked från Centerpartiet: Vi är inte beredda att rucka på någonting. Bra! Då vet väljarna det. Ni kommer inte att kunna samarbeta med Socialdemokraterna, och ni är inte intresserade av att samarbeta med Tidöpartierna heller. Bra! Då är en röst på Centerpartiet bortkastad, kan man väl sammanfatta det som.
Jag ska passa på att ställa en avrundande fråga.
I regeringsställning har man förmånen att få föredragningar från bland annat Finansdepartementet. De har tittat på de olika budgetförslagen och sett att Centerpartiets budgetmotion faktiskt är underfinansierad, inte minst för att man vill ge så pass mycket stöd till Ukraina – mest av alla partier. Hur ska detta då finansieras? Ska man skära ned på försvaret? Ska man skära ned på Polismyndigheten? Ska man skära ned på skola, vård och omsorg? Eller ska man bara ge mer åt allt? Jag önskade att jag levde i en värld där man kunde ge allt åt alla, men det funkar ju inte så. Det funkar inte så, så hur ska ni finansiera er budget?
2025-12-17 09:44:02
David Perez
Herr talman! Nu uppstår det intressanta frågeställningar här.
Jag trodde att även Sverigedemokraterna, trots sitt förflutna av en alltför nära vurm för Kreml, stod fullständigt bakom stödet till Ukraina i sin helhet. Jag ser att ledamoten nickar – bra! Jag tror att vi är överens om att det stödet, eftersom det pågår ett krig i Europas hjärta, måste ligga utanför de vanliga budgetramarna. Det är en grundläggande princip i dagens läge. Vi är beredda att ta av vår statsskuld; därvidlag råder inget tvivel. Men vi gör det för att det är ett exceptionellt läge i Ukraina. Jag hoppas att ni står bakom det.
Att Centerpartiet vill mer är inte bara för att det är moraliskt rätt utan för att kostnaderna om vi inte satsar mer på Ukraina nu kommer att bli oerhört mycket större eftersom det är vår sköld mot Putin och den ryska aggressionen i Europa. Det var den ena delen.
Den andra delen var återigen det här som sägs återkommande: Ni i Centerpartiet är helt irrelevanta. Ni är helt meningslösa. Men samtidigt är vartenda ord ni säger om allt oerhört viktigt.
Ja, vad beror det på? Jo, alla vet att det är vi som kommer att avgöra hur politiken ser ut under nästa mandatperiod. Man får liksom bestämma sig för hur man ska ha det.
Vi är jättetydliga. Vi måste ha en företags- och tillväxtpolitik. Vi måste ha en politik som sänker utsläppen. Vi måste bryta med det som går ned i backen just nu i den nuvarande regeringspolitiken. Och vi har sagt att vi är beredda att jobba som vi har gjort tidigare med Socialdemokraterna för att få en sådan politik som i januariavtalet. Vi kommer att göra det igen om det skulle behövas. Men vi är också beredda att jobba med de före detta borgerliga om de lämnar er i Sverigedemokraterna och den här misslyckade strategin. Det står vi redo att göra, för Sverige behöver den politiken och Sverige behöver vända utvecklingen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
2025-12-17 09:45:25
Martin Ådahl
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till finansutskottets förslag i betänkandet gällande utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Den budget som regeringen nu presenterar stakar ut kursen för att skapa mer tillväxt och ta oss ur lågkonjunkturen. Vi har lämnat den högräntemiljö som pressat både företag och hushåll bakom oss. De lån som varit i princip räntefria är ett minne blott.
I vårt närområde har vi ett krig som har varat alldeles för länge, men regeringen och Sverige har tydligt visat att Ukraina inte står ensamt. Ukrainas kamp är nämligen även Europas kamp. Låt oss hoppas att fredsförhandlingarna når framgångar!
Under förra årets debatt om samhällsekonomi tog jag upp att en av våra viktiga handelspartner, Tyskland, ännu inte har fått fart på sin ekonomi. Det är något som tyvärr spiller över på oss här i Sverige. Mycket lite har förändrats. Dyra elpriser gör det svårt för företag att expandera och konkurrera, något vi faktiskt kan känna igen här i Sverige. EU behöver skärpa sig och underlätta för både innovation och företagande. Vår allierade på andra sidan Atlanten bedriver ett handelskrig som gynnar de stora på bekostnad av de små.
De goda nyheterna är att svenska företag står förhållandevis starka under dessa förhållanden, vilket påvisar en resiliens som kommer att göra att vi får fart på ekonomin under nästa år – inte minst därför att Tidöpartiernas budget kommer att hjälpa till med just det. Om prognoserna ligger fast kommer tillväxten att landa på cirka 3 procent, enligt LO:s beräkningar.
Den höga inflationen och sedermera räntan har gjort att överskuldsättning har blivit ett verkligt problem, speciellt för hushållen. Därför har regeringen bland annat skärpt reglerna för ränte- och kostnadstak och samtidigt begränsat avdragsrätten för lån utan säkerhet. Under nästa år kommer regeringen också att sänka amorteringskravet för att färre hushåll ska tvingas ta dyra lån utan säkerhet.
Bidragsbrottsligheten fortsätter att vara ett problem. Bidragsfusk från utlandet och den grova organiserade brottsligheten riktar in sig på det allmänna och måste till varje pris bekämpas.
Utbetalningsmyndighetens arbete rullar på, och under förra året upptäcktes det felaktiga utbetalningar till ett värde av 3,5 miljarder kronor. Det är 300 miljoner mer än året innan. Ser man i stället på antalet lagföringsbeslut där bidragsbrott har varit huvudbrott ser man att dessa har ökat från 289 år 2016 till 1 875 år 2024.
Man kan ju undra hur det kommer sig att den här sortens kriminalitet har ökat så dramatiskt, och jag tycker att det är en fråga som ni som lyssnar på debatten hemma i soffan kan ställa er.
Vi hade förhoppningar om att Utbetalningsmyndigheten skulle kunna växla upp sitt arbete med hjälp av bland annat ett transaktionskonto, men remissinstanserna påvisade alltför stora risker kopplade till detta samtidigt som nyttan skulle utebli. I stället ska myndigheten rikta in sig på det analytiska arbetet med att upptäcka och synliggöra felaktiga utbetalningar.
Herr talman! Den stora vattendelaren inom utgiftsområdet är hur arbetet med Statens servicecenter ska fortsätta. Den splittrade oppositionen föreslår, högt räknat, 50 miljoner mer än regeringen. Det är mycket pengar, men det motsvarar en anslagsökning på bara 5 procent jämfört med det regeringen föreslår.
När jag så sent som i går talade med ansvarigt statsråd Erik Slottner om detta fick jag veta att målbilden är att det ska finnas minst ett kontor i varje så kallad funktionell analysregion, vilket motsvarar 71 kontor. Samtidigt kommer myndigheten att bli mobil och på så sätt öka tillgängligheten runt om i landet, inte minst på landsbygden.
Avslutningsvis, herr talman: Vi närmar oss ett val. Ni som lyssnar på debatten kommer att ha chansen att gå till valurnan nästa år.
Framför mig finns en opposition som är oförmögen att komma överens ens om det utgiftsområde vi nu debatterar. Det är en opposition som inte är överens om att våra rekordlåga drivmedelspriser är bra för landet och som, med minsta marginal i denna kammare, avvecklade Ringhals i förtid. Det är ett beslut som vi kommer att minnas nu i vinter och som vi kommer att göra allt för att förändra. Kärnkraft behövs för företagens och vår framtida tillväxt. Tänk på det i september!
Med det vill jag rikta ett stort tack till utskottets tjänstemän och Riksdagsförvaltningen samt önska talmannen en riktigt god jul.
(Applåder)
