Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag
Debatt i text
Fru talman! Skattetrycket har nu under moderat ledning minskat till den lägsta nivån sedan början av 1970-talet, alltså på över 50 år. En del av dessa skattesänkningar genomfördes under de åtta år som Moderaterna ledde den tidigare alliansregeringen. Andra har genomförts de senaste tre åren med en ny moderatledd regering. Moderat politik gör skillnad.
Samtidigt kan man konstatera att vi fortfarande har ett högt skattetryck i Sverige jämfört med de flesta andra länder, och svenska folket upplever inte alltid att man får valuta för skattepengarna. Det är på ett sätt ett underbetyg till politiken. Med dagens fortfarande höga skattetryck borde vi kunna ha både världens bästa välfärd och världens tryggaste och bäst fungerande land.
Det är lätt att glömma att mycket i Sverige faktiskt fungerar riktigt bra. Men det är också viktigt att inte blunda för att vi fortfarande har allvarliga brister på många områden. Dessa brister löser man inte genom att bara höja skatterna och ösa in mer pengar i verksamheter som inte fungerar.
Dagens regering har målmedvetet börjat renoveringen av Sverige – polisen, kriminalvården, försvaret, energiförsörjningen och infrastrukturen är några exempel. Samtidigt reformerar vi skolan, sjukvården och socialtjänsten och stramar upp både migrationspolitiken och biståndet. En del reformer sparar pengar, och andra reformer kräver stora tillskott. Det är då viktigt att se till att pengarna används till rätt saker.
Parallellt med allt detta sänker vi skatterna – dels för att det är moraliskt rätt att människor får behålla mer av sina egna pengar, dels för att få bättre fart på den svenska ekonomin i den djupa globala lågkonjunkturen.
Ett grundläggande mål för dagens moderatledda regering är att värna om skattepengarna och att därmed kunna sänka och hålla nere skattetrycket samtidigt som det blir mer pengar som kan gå till det som är viktigt. Det handlar om att prioritera rätt saker och stoppa slöseri och onödiga utgifter och att samtidigt förebygga fusk och överutnyttjande av våra bidragssystem.
Just detta att värna om skattepengarna är väl en av de viktigaste saker som jag har arbetat för under mina snart 20 år som ledamot av Sveriges riksdag.
Fru talman! Att förebygga fusk och överutnyttjande av våra bidragssystem och subventionssystem är en central uppgift för dagens moderatledda regering. Det är därför som vi har vidtagit en lång rad åtgärder när det gäller detta inom olika politikområden.
Den i dag gällande bidragsbrottslagen infördes redan 2007 av den dåvarande moderatledda regeringen. Men denna lag gäller endast fysiska personer. Nu går vi vidare med åtgärder mot olika brott kopplade till företagsstöd och statliga subventioner.
Regeringen bedömer att statliga stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer behöver ett straffrättsligt skydd. Dessa stöd är enligt regeringen utsatta för brottsliga angrepp, och det bedöms finnas en risk för felaktiga utbetalningar med stora belopp.
Det finns också indikationer på att många felaktiga utbetalningar inte upptäcks eller anmäls och att det finns ett stort mörkertal. Regeringen föreslår därför att en subventionsbrottslag ska införas och därmed ett samlat regelverk för att motverka felaktig hantering av statliga företagsstöd.
Det ärende vi i dag ska ta beslut om omfattar flera nya lagregleringar. Bland annat innebär förslaget att ett nytt brott införs som kallas för subventionsbrott. Det innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller som inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas. Samtidigt utvidgas straffbestämmelsen om subventionsmissbruk – det är från början en lag som gäller EU-stöd. Den utvidgas nu till att även omfatta statliga företagsstöd. Det innebär att det blir straffbart att använda stödmedel till andra ändamål än det som stödet har beviljats för.
En myndighet som beslutar om stöd får nu också en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheter upptäcks eller befaras. Den underrättelseskyldigheten ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag. Att en sådan skyldighet inte har funnits tidigare kan man tycka är ganska märkligt.
Ekobrottsmyndigheten är den myndighet som ska handlägga mål om brott mot subventionsbrottslagen, och lagförslagen föreslås börja gälla redan vid årsskiftet, den 1 januari 2026.
Fru talman! Som politiker har vi, oavsett vilken nivå vi ansvarar för, alltid ett ansvar för att värna om de skattemedel som vi kräver in från svenska folket. På alla samhällsområden måste vi värna om effektivitet och kloka prioriteringar och bekämpa fusk, överutnyttjande och missbruk av skattemedel.
Med de enorma summor vi tar in i skatt kommer det nog alltid att förekomma fel och brister – det är nog ofrånkomligt. Men vårt absoluta ansvar är att minimera detta så mycket det bara går. Om inte det lyckas undermineras hela förtroendet för vårt svenska skattesystem.
Den nya subventionsbrottslagen blir ytterligare ett verktyg för att värna om varje skattekrona som vi driver in från det hårt arbetande svenska folket. Jag är väldigt nöjd med detta lagförslag och yrkar därför bifall till propositionen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
2025-11-19 13:00:48
Jan Ericson