Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott

Debatt i text

• Herr talman! Vi socialdemokrater ställer oss positiva till att näringsförbud ska kunna utfärdas för den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället, om näringsförbud är påkallat från allmän synpunkt. Näringsförbud ska vid organiserad eller systematisk brottslighet, om förslagen i propositionen går igenom, anses påkallat från allmän synpunkt om det lägsta föreskrivna straffet för brottet är fängelse i sex månader, om inte särskilda skäl talar emot det.

  Herr talman! Att ytterligare växla upp bekämpandet av ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt är angeläget. Den typen av brottslighet undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar seriösa aktörer på marknaderna. Dessa brott är även nära knutna till annan kriminalitet inom den organiserade eller systematiska brottsligheten, såsom så kallad arbetslivskriminalitet eller näringslivskriminalitet.

  Vi socialdemokrater menar i likhet med Landsorganisationen i Sverige, LO, att en översyn av hur fler brott i praktiken ska kunna leda till näringsförbud också är angelägen. Det gäller inte minst organiserad arbetslivskriminalitet, inklusive arbetsmiljöbrott. Vi driver den frågan i annat sammanhang.

  2025-11-19 10:45:27

  

  Markus Kallifatides

• Herr talman! I dag debatterar vi regeringens proposition 2024/25:201 Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott. Förslaget innebär ett viktigt och nödvändigt steg för att stärka regelverket kring näringsförbud, i synnerhet när det gäller personer som ingår i organiserad eller systematisk brottslighet. Den centrala förändringen är att sådana personer ska meddelas näringsförbud även om de inte bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället. Propositionen är helt i linje med Sverigedemokraternas syn på kriminalpolitiken. Därför ställer vi oss bakom regeringens proposition och utskottets förslag till beslut.

  Herr talman! Den organiserade och systematiska brottsligheten är inte bara ett hot mot människors trygghet. Den är också en ekonomisk katastrof för vårt land. Myndigheter uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor per år i Sverige. Detta är pengar som annars hade kunnat användas till välfärd, företagande och samhällsutveckling.

  För näringslivet innebär brottsligheten enorma kostnader. Enligt beräkningar belastas svenska företag årligen med över 50 miljarder kronor i direkta kostnader i form av stölder, bedrägerier och andra brott. Nästan hälften av alla företag rapporterar att de utsatts för brott det senaste året, och många tvingas investera stora summor i säkerhetsreformer.

  Civilsamhället drabbas också, bland annat genom välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan, rekrytering av unga och infiltration av ideella organisationer. För Sveriges invånare innebär detta både ekonomiska förluster och en minskad känsla av trygghet.

  Sammantaget skapar detta en parallell ekonomi som underminerar skattegrunden, försvårar konkurrens på lika villkor och riskerar att tränga undan hederliga företag.

  Herr talman! Det är mot denna bakgrund som propositionens förslag måste ses.

  I dag kräver lagen att det finns en faktisk koppling mellan brottet och den näringsverksamhet den dömde bedrev för att ett näringsförbud ska kunna meddelas. Men organiserad brottslighet fungerar inte så. De aktörerna rör sig mellan olika sfärer: kriminalitet, falska bolag, målvakter, penningtvätt, arbetslivskriminalitet och rena bedrägeriverksamheter. Ett krav på direkt näringsanknytning gör att många av de mest skadliga aktörerna undgår sanktioner.

  Regeringen föreslår därför att personer som gjort sig skyldiga till organiserad eller systematisk brottslighet ska kunna meddelas näringsförbud även utan sådan anknytning om det är påkallat från allmän synpunkt. Vid brott vars lägsta föreskrivna straff är sex månaders fängelse ska näringsförbud normalt anses motiverat. Därtill föreslås att maximitiden för näringsförbud förlängs från 10 till 15 år, medan minimitiden ligger kvar på 3 år. Kronofogdemyndigheten ges även möjlighet att hålla samtal via videolänk, vilket effektiviserar tillsynen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

  Remissinstanserna har inte haft några avgörande invändningar, konsekvensbedömningarna är positiva och Lagrådets synpunkter har beaktats av regeringen.

  Herr talman! Denna proposition är ett viktigt och proportionerligt verktyg för att minska den organiserade brottslighetens möjligheter att utnyttja företag och näringsstrukturer för kriminell verksamhet. Det stärker rättsstaten, skyddar seriösa företag och bidrar till att återta kontrollen över samhällsområden där brottsligheten länge har haft ett övertag.

  Sverigedemokraterna ställer sig bakom propositionen, och jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

• Herr talman! Propositionen vi nu debatterar är ytterligare ett steg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Att beslagta de kriminellas vapen och döma de kriminella för grova våldsbrott räcker inte, utan vi måste också slå mot det som gör brottsligheten lukrativ, mot ekonomin bakom, mot pengarna. Det är genom dem makten byggs upp. De kriminella gängen har egna system, men de använder våra bolagsformer och våra spelregler för att tvätta, förflytta och återinvestera sina vinster.

  Organiserad brottslighet i Sverige omsätter enligt beräkningar 100–150 miljarder kronor per år. För att sätta det i ett perspektiv motsvarar det ungefär vad samtliga Icabutiker i hela landet omsätter per år. Pengarna genereras inte bara genom narkotikahandel och utpressning utan genom att företag används som brottsverktyg för att dölja svartarbete, fuska till sig bidrag eller tvätta pengar från bedrägerier. Bolag används som skal, inte för att skapa jobb och tillväxt utan för att dölja brott.

  Om vi ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin, för den utgör drivkraften och attraktionskraften. En del i detta är att stoppa kriminellas tillgång till företagsformen. Regeringens proposition utvidgar möjligheten att i fler fall och under längre tid meddela näringsförbud för kriminella.

  I propositionen föreslås fem centrala förändringar.

  För det första slopas kravet på att ett brott måste ha koppling till en näringsverksamhet. Det innebär att en person kan förbjudas att driva företag även om brottet inte skedde inom ramen för ett bolag.

  För det andra ska den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, typiskt sett en gängkriminell, kunna meddelas näringsförbud. Med andra ord ska personer som på ett strukturerat eller upprepat sätt deltar i grov kriminalitet inte kunna driva bolag i Sverige.

  För det tredje förlängs tiden ett näringsförbud kan gälla – detta så att näringsförbudet inte upphör samtidigt som man släpps ut från en anstaltsvistelse. Man ska inte kunna kliva ut från en anstalt och gå rakt tillbaka in i näringslivet.

  För det fjärde införs en presumtionsregel. I normalfallet ska det meddelas näringsförbud, om inte uppenbara skäl talar emot.

  För det femte stärks Kronofogdemyndighetens möjlighet att bedriva tillsyn på detta område.

  Jag inledde med varför detta är viktigt. Organiserad brottslighet handlar om så mycket mer än det våld vi ser. Mycket handlar det om pengar och hur kriminella systematiskt utnyttjar företagsformen för att tvätta pengar, fuska till sig bidrag, ägna sig åt olika bedrägerier, lura äldre och dölja svartarbete. Med detta förslag gör vi det svårare för gängkriminella att driva bolag. Detta blir ett verktyg för att strypa den kriminella ekonomin genom lagändringar som kan ge konkret effekt.

  Herr talman! Bolag ska bygga samhället, inte bryta ned det.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

  I detta anförande instämde David Josefsson (M).

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 16.)