Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning

Debatt i text

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Anna-Belle Strömberg för anförandet.

  Jag ville egentligen inte begära replik, men jag refererar snabbt till vad vår riksdagskollega Alireza Akhondi alldeles nyss sa i ett replikskifte, nämligen att det är viktigt med en hederlig debatt.

  Det som ledamoten påstår i talarstolen, nämligen att sambon blir återbetalningsskyldig, stämmer inte. Ett par minuter innan ledamotens anförande redogjorde jag för hur det fungerar. Sambons inkomster tas med i beräkningen. Det är inte så stor skillnad mellan att vara gift eller sambo så länge man bor tillsammans, det vill säga att livskostnaderna är mindre.

  Jag har följande frågor till ledamoten Anna-Belle Strömberg. Jag tror att mikrofonen fungerade under mitt anförande, men jag undrar om ledamoten hörde hur jag resonerade om regeringens förslag. Varför far ledamoten med osanning om förslaget? Man blir inte betalningsskyldig när man är sambo.

  2026-05-20 14:54:47

  

  Rashid Farivar

• Fru talman! Vi debatterar en proposition om ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning. Det är en proposition som innehåller ett flertal konkreta förändringar för att effektivisera och modernisera utsökningsförfarandet. Förslagen innebär möjligheter att få skulder betalda, högre värden vid försäljning av utmätt egendom och ett mer ändamålsenligt system för både myndigheter och enskilda. I grunden handlar det om något ganska enkelt: Beslut ska kunna verkställas, och när tillgångar finns ska de kunna säkras. Om skulder ska betalas måste staten ha fungerande verktyg att se till att det blir på det viset. Här debatterar vi hur reglerna kan bli bättre.

  Fru talman! En viktig del av den här propositionen handlar om utmätning på distans. Distansutmätning är redan i dag ett effektivt verktyg för att hitta och säkra utmätbar egendom. Nu utvidgas möjligheten till biträde vid distansutmätning till fler brottsbekämpande myndigheter. Det är en viktig förändring. Den kan verka liten, men det är faktiskt en viktig förstärkning. Vi vet att tillgångar ibland kan flyttas snabbt när personer misstänker att myndigheter är på väg att agera. Detta gäller rent generellt vid skulder och utmätningar.

  Fru talman! Det finns också en tydlig koppling till organiserad brottslighet och kriminell ekonomi. Då måste våra brottsbekämpande myndigheter kunna arbeta snabbare och mer samordnat. Därför är det viktigt att vi utökar möjligheten för Kronofogden att ta hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter. Det innebär att myndigheter som redan i dag genomför kontroller och ingripanden ska hjälpa till snabbare med att säkra egendom som annars riskerar att försvinna.

  Det kan handla om att polisen, tullen och Kustbevakningen i samband med kontroller upptäcker kontanter, fordon, dyra klockor eller annan värdefull egendom hos personer som har skulder och där tillgångarna riskerar att flyttas undan. Det kan då uppstå tidsfördröjningar mellan olika myndigheter, men nu förbättras möjligheten att agera direkt. Det stärker möjligheten att verkställa beslut och driva in skulder.

  Det är också viktigt i arbetet mot den kriminella ekonomin. Vi vet att organiserad brottslighet många gånger bygger på tillgångar och pengar som omsätts snabbt och hålls undan från myndigheter. Det handlar inte bara om kontanter utan även om fordon, båtar, smycken och andra tillgångar som man kan flytta snabbt. Kan vi bli snabbare på att identifiera och säkra sådana tillgångar blir det svårare för kriminella att bygga upp och behålla ekonomiska värden samtidigt som skulder lämnas obetalda. Det här är därför ett ganska bra exempel på hur praktiska förändringar i lagstiftningen kan stärka arbetet mot organiserad brottslighet genom att ge bättre möjligheter att arbeta effektivare i vardagen. Här finns det en bred enighet i Sveriges riksdag, vilket jag är glad över.

  Herr talman! Den här propositionen innehåller också flera förändringar av hur utmätt egendom ska säljas. Fast egendom ska i större utsträckning kunna säljas genom moderna försäljningsformer, exempelvis auktioner. Bostadsrätter ska kunna säljas under hand, till exempel genom fastighetsmäklare. Det är rimliga och viktiga moderniseringar. Dagens regler bygger på äldre försäljningsformer som inte alltid fungerar särskilt effektivt. Om fler spekulanter kan delta digitalt ökar också möjligheten till att egendomen säljs till ett bättre pris.

  Detta är viktigt. När värdet på utmätt egendom blir högre förbättras möjligheten att reglera skulder. Den som har rätt till betalning får bättre möjligheter att få betalt, samtidigt som den skuldsatte kan gynnas av att större delar av skulden täcks genom försäljningen. Detta gäller inte minst bostadsrätter. Det är i dag inte ovanligt att bostadsrätter har väldigt stora ekonomiska värden. Då är det också rimligt att försäljningen sker på ett sätt som ligger närmare hur bostadsmarknaden fungerar, för allas skull – både för dem som har skulder som ska utmätas och för dem som ska ha betalt.

  Herr talman! Propositionen innehåller också förändringar rent lagmässigt gällande löneutmätning och sambors gemensamma kostnader. Här ska vi vara noga med att påpeka att det egentligen inte innebär några förändringar i verkligheten vad gäller löneutmätning när sambon har skulder. Det handlar i stället om hur Kronofogden ska beräkna det så kallade förbehållsbeloppet, alltså hur mycket pengar den skuldsatte ska få behålla för normala levnadskostnader innan löneutmätning sker. Det handlar om kostnader för boende och livsmedel och andra kostnader som är nödvändiga för att livet ska fungera.

  Om en skuldsatt lever tillsammans med en sambo eller make i ett gemensamt hushåll påverkar det de kostnader som den enskilde har att bära. Men, herr talman, det påverkar också redan i dag hur beräkningen görs. Kronofogden utgår inte i dag från att den som lever som sambo plötsligt skulle vara ensamstående utan tittar på hushållets gemensamma kostnader och hur dessa ska fördelas mellan parterna. Om en sambo har en inkomst tas den därför med i beräkningen – inte för att sambon ska bli betalningsansvarig för skulden utan för att man ska bedöma sambons förmåga att bidra till hushållets gemensamma kostnader, exempelvis boendekostnader.

  Kostnaderna fördelas proportionellt efter inkomsterna. Det är en ganska rimlig ordning. Det handlar inte om att sambor ska betala varandras skulder. Det handlar om att löneutmätning ska bygga på en realistisk bedömning av hushållets faktiska ekonomi och levnadskostnader. Kronofogden agerar så redan i dag. Nu tydliggörs detta också i lag, vilket ger bättre förutsägbarhet för alla inblandade parter. I Socialdemokraternas reservation beskrivs detta som helt svårbegripligt. Men om man är en så stor motståndare till att göra på det här viset, varför föreslår man då inte förändringar av hur det fungerar i dag? Det är det enda som är svårbegripligt.

  Herr talman! Sammantaget innehåller propositionen flera förändringar som gör utsökningsförfarandet modernare och effektivare. Det handlar om bättre möjligheter att säkra tillgångar innan de försvinner. Det handlar om bättre samverkan mellan myndigheter. Det handlar om modernare försäljningsformer som kan ge högre värden och bättre möjligheter att reglera skulder. Det handlar också om att ge staten bättre praktiska verktyg att arbeta mot den kriminella ekonomin och motverka att tillgångar hålls undan från utmätning. Det är konkreta och väl avvägda förändringar som stärker både effektiviteten och rättssäkerheten.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 22.)

• Fru talman! I dag debatterar vi civilutskottets betänkande om regeringens proposition 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning, som syftar till att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka.

  Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom alla regeringens förslag till lagändringar i propositionens punkter 1–6. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på följdmotionen från Socialdemokraterna samt den reservation som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lämnat.

  Fru talman! Ett fungerande samhälle bygger på att avtal hålls och att skulder betalas. Om den som har rätt till ersättning – det kan vara företagare, privatpersoner eller brottsoffer – inte kan få betalt riskerar förtroendet för hela rättssystemet att urholkas.

  Samtidigt är utsökningsförfarandet ett ingripande verktyg. Därför måste det vara effektivt, rättssäkert och anpassat till dagens samhälle. Det är precis detta regeringens proposition handlar om.

  En viktig del av förslagen är att utöka möjligheten till så kallad distansutmätning. I dag är det ett effektivt verktyg för att identifiera och säkra egendom. Genom förslaget får fler brottsbekämpande myndigheter möjlighet att bistå Kronofogden, bland annat Tullverket, Kustbevakningen och Ekobrottsmyndigheten.

  Det här är viktigt av flera skäl. Det stärker möjligheten att snabbt säkra tillgångar innan de försvinner. Det innebär att fler borgenärer får betalt. Men det är också ett led i arbetet mot den organiserade brottsligheten.

  Kriminella ska inte kunna gömma undan tillgångar eller leva gott på brottsvinster samtidigt som de undandrar sig betalningsansvar. Inte minst kan detta stärka möjligheten för brottsoffer att faktiskt få ut det skadestånd som de har rätt till.

  Fru talman! Propositionen innehåller också moderniseringar av hur utmätt egendom säljs. I dag kan vissa regler vara omoderna och leda till att egendom säljs till lägre pris än nödvändigt. Därför föreslås att fastigheter ska kunna säljas genom exempelvis e-auktioner och att bostadsrätter i större utsträckning ska kunna säljas genom underhandsförsäljning via exempelvis fastighetsmäklare.

  Det handlar inte om tekniska detaljer för sakens skull. Om en bostad eller annan egendom kan säljas till ett högre pris gynnas alla berörda. Borgenärerna får större möjlighet att få betalt, men även gäldenären gynnas eftersom ett högre försäljningspris kan innebära att en mindre restskuld kvarstår efter försäljningen. Det handlar helt enkelt om att skapa ett mer ändamålsenligt system.

  Fru talman! Regeringen föreslår också att proportionalitetsprincipen och principen om barnets bästa tydligt ska skrivas in direkt i utsökningsbalken. Det är en viktig markering. När staten ingriper i människors ekonomi och livssituation måste det alltid ske med rimliga avvägningar. Särskilt när barn påverkas måste deras situation beaktas.

  Fru talman! Den följdmotion som Socialdemokraterna har lämnat handlar dock egentligen inte om huvuddelen av propositionen. Tvärtom råder det bred enighet i utskottet om nästan samtliga delar.

  Det Socialdemokraterna vänder sig mot gäller i praktiken några ord, nämligen formuleringen ”eller är sambo” i den föreslagna ändringen av 7 kap. 4 § utsökningsbalken. Frågan gäller den så kallade proportioneringsprincipen vid löneutmätning.

  Lagrådet har haft invändningar mot att sambors inkomster ska kunna beaktas och menar att detta skulle kunna innebära att en sambo indirekt får bära ansvar för den andra sambons skulder.

  Jag delar regeringens bedömning att den kritiken inte träffar rätt. Det handlar nämligen inte om att göra sambon betalningsansvarig för någon annans skuld. Ingen sambo blir skyldig att betala en annan persons skulder.

  Det handlar i stället om att beakta verkligheten. Två personer som lever tillsammans delar normalt boendekostnader, matkostnader och andra gemensamma utgifter. Det är i regel mer ekonomiskt fördelaktigt att leva tillsammans än att bära alla kostnader ensam.

  När Kronofogden ska bedöma en persons faktiska betalningsförmåga måste man rimligen kunna ta hänsyn också till det. Det är dessutom en princip som redan länge har tillämpats i praktiken. Regeringens förslag innebär främst att man skapar tydlighet och förutsebarhet genom att skriva in detta direkt i lagen.

  Det finns starka skäl att behandla makar och sambor på ett likvärdigt sätt. Annars riskerar vi att skapa märkliga skillnader där det blir mer förmånligt att vara sambo än att vara gift, trots att den ekonomiska verkligheten ofta ser mycket likartad ut.

  Fru talman! Det här är ett genomarbetat förslag som effektiviserar utsökningsförfarandet, stärker rättssäkerheten och bidrar till att skulder betalas snabbare. Det är min konkreta uppfattning gällande propositionens förslag. Förslaget stärker både brottsoffers ställning och förtroendet för rättsstaten.

  Med detta, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

• Fru talman! Jag har inte sagt att sambon blir återbetalningsskyldig, utan jag har sagt att sambon blir indirekt ansvarig för en skuld som den andra sambon har. Vi anser att vi ska hålla fast vid principen om att människor inte ska göras ekonomiskt ansvariga för skulder som de inte har. Den person som är satt i skuld ska också betala skulden.

  (Applåder)

  2026-05-20 14:58:32

  

  Anna-Belle Strömberg

• Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom huvuddelen av propositionen. Vi vill se ett modernare och mer effektivt utsökningsförfarande. Skulder ska kunna drivas in snabbare och mer rättssäkert, och brottsoffer ska få bättre möjligheter att få skadestånd. Vidare ser vi positivt på flera av de moderniseringar som regeringen föreslår. Det gäller bland annat modernare försäljningsformer, eauktioner och bättre möjligheter för kronofogden att arbeta mer effektivt.

  Men, fru talman, det finns en del i propositionen där vi tycker att regeringen har gått för långt. Det gäller förslaget att lagfästa proportioneringsprincipen även för sambor.

  När kronofogden gör en löneutmätning räknar man fram ett förbehållsbelopp, alltså hur mycket en person måste få behålla för att klara sitt och familjens uppehälle. Regeringen vill nu skriva in i lagen att om en gäldenär lever tillsammans med en sambo ska sambons inkomst påverka beräkningen.

  Det här kan låta som en juridisk förändring, men i praktiken är konsekvensen att om en sambo har högre inkomst kan den personen få bära en större del av hyran, av maten, av elen och av hushållets kostnader.

  Fru talman! Svensk rätt bygger på principen om att var och en ansvarar för sina egna skulder. Sambolagen bygger också på att sambor är ekonomiskt självständiga. Sambor har inte samma lagstadgade rättigheter och underhållsskyldigheter som makar.

  Därför är kritiken mot regeringen inte bara politisk. Lagrådet har tydligt pekat på att det strider mot den grundläggande förmögenhetsrättsliga principen att det bara är gäldenären, eller någon som uttryckligen har åtagit sig skulden, som ska bära betalningsansvaret. Även Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare delar Lagrådets kritik.

  Lagrådet pekar också på att makar och sambor inte är samma sak juridiskt. Makar har en lagstadgad underhållsskyldighet, men det har inte sambor. Ändå vill regeringen behandla dem som om den skyldigheten finns.

  De som har gift sig har gjort ett aktivt val och kan förmodas ha övervägt frågor om vad det innebär ekonomiskt. Ett samboförhållande kan uppstå mer av en vana eller utan närmare reflektion över konsekvenserna. Förhållandet kan också vara under en kort tid – och ändå ses som ett samboförhållande. Det kan också ha varit fråga om ett aktivt val att inte gifta sig, för att slippa risken att direkt eller indirekt behöva betala för sambons skulder.

  Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom ett modernt och effektivt utsökningsförfarande. Men effektivitet får aldrig gå före rättssäkerhet och rättvisa. Vi säger ja till reformen i huvudsak, men vi säger nej till att sambor i praktiken ska få ett ekonomiskt ansvar för skulder som inte är deras. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

  (Applåder)

• Fru talman! Jag tackar för svaret.

  Återigen påstår ledamoten att sambon blir återbetalningsskyldig, eller betalningsansvarig, för sambons skulder. Det stämmer inte.

  Man tar in inkomster från sambon om det blir högre inkomster i kalkylen. Man blir inte betalningsansvarig eller skyldig att betala.

  Det är viktigt att vi talar sanning. Ledamoten Anna-Belle Strömberg gör inte det.

  Jag har egentligen inte någon fråga, förutom den jag ställde om varför ledamoten far med osanning i riksdagens kammare.

  2026-05-20 14:57:33

  

  Rashid Farivar

• Fru talman! Jag tackar för frågorna. Jag hörde mycket väl vad ledamoten sa i talarstolen.

  I praktiken innebär förslaget att den med högre inkomst får bära en större del av hushållets utgifter för att frigöra pengar till någon annans skuld. Det är precis den kritiken som både Lagrådet och Yrkesföreningen lyfter upp. Därför har vi ställt oss bakom kritiken.

  Skillnaden är att regeringen nu vill göra förslaget till en uttrycklig lag. Då måste förslaget granskas rättsligt. Där är Lagrådet tydligt. Anser ledamoten att förslaget håller praktiskt i lagen?

  2026-05-20 14:56:37

  

  Anna-Belle Strömberg