Hela landets välfärd

Debatt i text

• Fru talman! Eva Lindh har frågat mig hur jag förklarar att särskilda ekonomiska resurser till befolkningsmässigt mindre kommuner tas bort samt att service och närvaro minskar och hur jag avser att agera för att säkerställa god välfärd och service i hela landet.

  I budgetpropositionen för 2022 presenterades ett särskilt bidrag till befolkningsmässigt små kommuner. Bidragets mottagare var de minsta kommunerna sett till invånarantal samt de kommuner som fick störst bidrag per invånare från det kommunala utjämningsystemet under åren 2022-2024. Bidraget upphörde, som planerat, 2024.

  Skillnader i förutsättningar mellan kommuner och regioner hanteras i första hand genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar trots skillnader i till exempel skattekraft, folkmängd och åldersstruktur. Den parlamentariska utjämningskommittén lämnade i sitt slutbetänkande ett enigt förslag som syftar till att förbättra utjämningssystemet. Kommitténs förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

  Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen gjorde regeringen under dessa år förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammanlagt 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka hela kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

  Regeringen gjorde också ett antal riktade satsningar på kommunsektorn under 2023 och 2024. Det handlar om totalt 14 miljarder kronor, varav 9 miljarder kronor till hälso- och sjukvården i form av sektorsbidrag. För 2025 har regeringens satsningar fortsatt, hittills bland annat genom 2 miljarder till hälso- och sjukvården och en förstärkning med 700 miljoner kronor av det så kallade kunskapsbidraget till skolan.

  Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. Det är samtidigt viktigt att varje skattekrona används klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering.

  2025-02-11 19:45:56

  

  Erik Slottner

• Fru talman! Det är ganska häpnadsväckande att hänvisa till skattesänkningar som någon annan har gjort när hälften av ens eget hela reformutrymme, som var väldigt stort, riktas till dem som har det bäst. Särskilt riktade miljarder är det ju till dem som faktiskt tjänar mest.

  Man hade därför kunnat tänka sig att de promillen i resurser som statsrådet pratar om kunde ha gått till välfärden. Jag är helt övertygad om att de som nu står i allt längre vårdköer, som springer snabbare i äldreomsorgen för att hinna med eller som arbetar i skolor där man gör de största nedskärningarna på 30 år inte håller med statsrådet när han menar att de promillepengarna inte skulle ha gjort skillnad. Det hade de visst.

  Jag tycker också att det är häpnadsväckande att Kristdemokraterna, som pratade så mycket om hjärtlandet före valet, faktiskt inte värnar detta så kallade hjärtland efter valet, för det gör man inte. Man drar ned på resurser, särskilt till mindre kommuner och de kommuner som har det tuffast. Man drar ned på service i samma kommuner, och man drar också ned vad gäller satsningar på till exempel näringslivsutveckling i dessa kommuner.

  Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Sverige tjänar på att vi håller ihop. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att stå upp för en stark välfärd i hela landet.

  Jag har fortfarande inte fått svar från statsrådet varför man inte ger tillräckliga resurser till välfärden eller varför man tar bort resurser till de kommuner på gles- och landsbygden som har det särskilt tufft. Detta drabbar välfärden.

  2025-02-11 20:04:33

  

  Eva Lindh

• Fru talman! Först och främst får vi återigen tjata om detta med "den SD-styrda regeringen" eftersom det inte är en SD-styrd regering.

  Det här är en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som samarbetar i parlamentet med Sverigedemokraterna därför att det var det som var folkets vilja. De fyra partierna fick en majoritet. Vi var tydliga före valet med att säga att får vi en majoritet ska vi försöka ha någon form av styre ihop. Det lyckades vi också få genom Tidöavtalet, och nu har vi en majoritet i kammaren. Men det är ingen regering som på något sätt styrs av SD.

  När man säger så ger man bilden av att Sverigedemokraterna sitter med i regeringen, och då far man med falsk information. Det tycker jag inte minst i dessa tider av desinformation är väldigt allvarligt, så det här är en uppmaning att sluta kalla detta en SD-styrd regering. Jag tycker att oppositionen, framför allt Socialdemokraterna, leder tankarna fel.

  Man kan alltid diskutera den direkta frågan varför regeringen inte ger tillräckligt mycket pengar till kommunsektorn. Man kan alltid diskutera vad som är tillräckligt mycket pengar. Jag kan lova att om Socialdemokraternas budget skulle gå igenom med ett par promille, är det väl, i ökade bidrag till kommunsektorn skulle nog en och annan tycka att det inte var tillräckligt. Så är det ju.

  Vad vi kan konstatera är att den här regeringen har prioriterat kommunsektorn i de budgetar vi lagt fram. I den första budget vi lade fram var det en tredjedel av reformutrymmet som gick till kommunsektorn. I den andra budgeten gick 40 procent av reformutrymmet till kommunsektorn. I den tredje budgeten gavs inga ökade generella statsbidrag men väl ett antal riktade statsbidrag till kommunsektorn. Och inflationsbekämpningen har gjort att kostnaderna för kommunsektorn har minskat med 50 miljarder kronor i pensionsavsättningar. De här 6 miljarderna står sig ganska slätt i jämförelse med de 50 miljarder som inflationsbekämpningen har stärkt kommunernas ekonomi med.

  Dessutom vet vi att kommunsektorn historiskt sett har haft goda resultat. Många kommuner har fortfarande goda resultat. Den stora majoriteten av kommunerna i Sverige har resultatutjämningsreserver och håller nu också på att bygga ut resultatreserver. De här har man kunnat använda under de tuffaste åren, men nu håller det på att ljusna i kommunsektorn. De tuffaste åren ligger bakom den, och 2025 ser bättre ut än både 2023 och 2024 gjorde. Man har klarat av detta bland annat med resultatutjämningsreserven.

  Eva Lindh säger vidare att regeringen inte ger några generella statsbidrag 2025. Ja, de uppgår till ungefär 160 miljarder 2025. Det är ingen ökning 2025, men det är en väldig skillnad mellan att inte öka och att inte ge något alls. Runt 160 miljarder ligger de här på, och det är en ökning i de två tidigare budgetarna med 16 miljarder kronor.

  Det särskilda bidrag som har getts, som väl är att betrakta som ett riktat statsbidrag till vissa mindre kommuner och vissa särskilt utvalda kommuner, var ett treårigt bidrag. Det var planerat att tas bort 2024. Det var ingen prioritering vi valde att fortsätta med, och jag tycker att det är en lite märklig modell att göra på det här sättet. Vi har ett kostnadsutjämningssystem och ett skatteutjämningssystem som ska kompensera för strukturella olikheter mellan kommunerna, där gleshet och litenhet är två faktorer som ger de här kommunerna extra pengar, så jag tycker att det var rätt. Jag tycker att vi så långt som möjligt ska försöka hålla oss inom de ramar vi har, och vi har ett välutvecklat kostnadsutjämningssystem som jag tycker att vi ska fortsätta vårda.

  2025-02-11 19:52:28

  

  Erik Slottner

• Fru talman! Innan jag går vidare och pratar om det som min fråga faktiskt rörde kan jag säga två saker.

  Nummer ett är att jag kommer att fortsätta säga "den SD-styrda regeringen". Jag tycker inte att det är en villfarelse, utan det är precis så den här regeringen har kommit överens med Sverigedemokraterna om att det här landet ska styras.

  Nummer två: Varje gång hänvisas det till inflationen. Vi har också arbetat för att bekämpa inflationen. En minister i en svensk regering borde veta att mer pengar till kommuner och regioner i stärkta resurser inte påverkar inflationsbekämpningen. Jag vill bara ha det sagt.

  Vi socialdemokrater har visat att man kan göra annorlunda. Vi hade i vår budget 6 miljarder mer i generella statsbidrag och 15 miljarder mer totalt än regeringen till kommuner och regioner, till skolan, till sjukvården och till all annan viktig välfärdsverksamhet. Det gör skillnad. Det hade gjort skillnad. Jag tycker att det är ganska upprörande att man säger att det är några promille eftersom dessa promille, som ministern kallar det, hade gjort skillnad i välfärden.

  I stället väljer den här regeringen att lägga miljarder kronor på särskilt riktade satsningar till dem som redan har, företrädesvis redan rika människor i storstäder, på bekostnad av välfärd i glesbygd och på landsbygd.

  Det handlar om att prioritera, och vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera välfärden i hela landet. Vi vet att en stark välfärd är bra för personalen som jobbar där. Nu behöver man springa snabbare för att kunna klara av det jobb som man verkligen vill göra. Man arbetar ju i välfärden för att kunna göra skillnad. En stark välfärd minskar också klyftorna, ökar tryggheten, stärker jämställdheten och skapar hopp. Det är precis det som vi skulle ha behövt i en tid som är svår - att skapa ett mer jämlikt och sammanhållet land med en välfärd som fungerar för alla. I vår budget satsar vi mer pengar på välfärden i hela landet.

  Statsrådet hänvisar till utjämningssystemet. Därför synes det så otroligt märkligt att man tar bort de här resurserna just nu. Vi och fler med oss hade hoppats på ett mer utjämnande system och trodde kanske att det skulle komma den 1 januari 2026. Nu vet jag inte, och jag vet inte om statsrådet kan ge ett besked.

  Det som händer nu är att man tar bort de resurser som kompenserar för att man har olika förutsättningar ute i landet, alltså resurserna till de kommuner som har de tuffaste utmaningarna. Att inte förlänga dessa resurser ett år eller kanske två år tills vi har ett mer utjämnande system ter sig verkligen märkligt.

  Vad innebär då detta? I Östergötland innebär det att särskilt kommuner som Boxholm, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre och Ödeshög får mellan 2,5 och 3 miljoner kronor mindre i sin budget, pengar som hade kunnat göra stor skillnad för välfärden i dessa kommuner.

  2025-02-11 19:56:36

  

  Eva Lindh

• Fru talman! Vår svenska välfärdsmodell har varit unik. Den har gett oss ett jämlikare samhälle med hög sysselsättning och trygghet för alla. Det har inte bara stärkt vårt samhälle utan också bidragit till en stark och stabil ekonomisk utveckling.

  Välfärden ska vara till för oss alla, oavsett bakgrund, oavsett inkomst och oavsett var man bor. Alla barn ska ha rätt till en bra skola oavsett föräldrarnas inkomst, och vi ska ge våra äldre en trygg och värdig omsorg, oavsett var man bor. Men det visar sig att välfärden inte är självklar. Välfärden är inget att ta för givet, och vi måste ständigt kämpa för att den ska fungera för oss alla.

  Nu står vi i Sverige inför en allvarlig utmaning. Här och nu leder kostnadskrisen på många håll till stora nedskärningar, färre vårdbiträden och undersköterskor och mindre möjligheter för elever som behöver hjälp att få den i skolan. Vi ser att samhällsviktiga verksamheter riskerar att försämras när det inte finns tillräckligt med resurser.

  Den SD-styrda regeringen har svarat med att ge noll kronor i generella statsbidrag. Den SD-styrda regeringen har alltså inte prioriterat välfärden. Trots tuffa tider väljer regeringen att inte tillföra tillräckliga resurser.

  Alla kommuner och regioner har det nu tufft att klara sjukvården men också äldreomsorgen och skolan. Små kommuner på landsbygden och de som redan har haft de tuffaste utmaningarna har det särskilt svårt, och nu drabbas de särskilt hårt därför att den SD-styrda regeringen särskilt drar bort resurserna till gles- och landsbygd.

  År 2022 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar. Stödet fördelades till 70 kommuner som hade de tuffaste utmaningarna och till de minsta kommunerna.

  Nu tas det stödet bort. Det är galet. Det är illa för dem som lever och verkar i de här kommunerna, särskilt när vi kanske - inte så troligt just nu, men ändå - skulle ha fått ett utjämningssystem som kunde utjämna mer. Det här kommer naturligtvis att påverka människor som lever och verkar på landsbygden.

  Min fråga till ansvarig minister har varit varför man inte ger tillräckliga resurser till kommuner och regioner i sin helhet eftersom det påverkar verksamheten och särskilt varför man tar bort just de riktade resurserna till de kommuner som har det tuffast och till de minsta kommunerna, särskilt i glesbygd och på landsbygd. Jag har inte fått svar av ansvarig minister, men jag hoppas att jag kan få det i den här debatten.

  Man hänvisar till att det bara var för en viss tid. Men vi socialdemokrater har ju visat att det går att ha med de pengarna i budgeten. Vi förlängde det här stödet därför att vi vill att vi ska ha en god välfärd, en bättre välfärd för alla i hela landet.

  2025-02-11 19:48:19

  

  Eva Lindh

• Fru talman! Huruvida ökningen av statsbidragen till kommunsektorn kan spä på inflationen eller inte får kanske vara en fråga för ett ekonomiskt seminarium. Vi har ett reformutrymme som är anpassat efter den ekonomiska situationen och ekonomiska realiteter, och det utrymmet ska sättas så att det inte driver på inflationen. Att tro att kraftigt ökade statsbidrag till kommunsektorn inte skulle ha någon som helst påverkan på inflationen, allt annat lika, vore nog en ganska ny ekonomisk teori. Där får nog Eva Lindh ganska många nationalekonomer emot sig.

  Det var dock inte min huvudpoäng. Min huvudpoäng var att när vi nu har fått ned inflationen innebär det att skillnaden mellan 2024 och 2025 är 50 miljarder vad gäller pensionsavsättningar i kommunsektorn. Det betyder mycket mer än de noll komma någonting promille som Socialdemokraterna vill stärka kommunsektorns ekonomi med genom ökade generella statsbidrag.

  Jag har sagt det många gånger förr: I relation till inflationsbekämpning, antal arbetade timmar, tillväxt och hur vi kan rulla igång ekonomin, vilket är det som betyder mest för kommunsektorn, diskuterar vi i alltför hög grad statsbidragens exakta summa. Det var det som var min poäng i detta.

  Jag upprepar att regeringen har prioriterat välfärden med en tredjedel av reformutrymmet första året och 40 procent av reformutrymmet andra året. Det tredje året sker inga ökningar av de generella statsbidragen på grund av att ekonomin ser ut att ljusna, men de ökningar vi hade gjort av de generella statsbidragen ligger kvar 2025, för de är permanenta. Därutöver lade vi till ett antal riktade statsbidrag inte minst till hälso- och sjukvården.

  Vad än Socialdemokraterna säger har regeringen alltså visat att vi prioriterar välfärden.

  Nu blir det en del upprepningar, men jag tycker att man ska akta sig för att skapa specialsystem vid sidan av de ordinarie systemen. Vi har ett skatteutjämningssystem som kompenserar många glesbefolkade små kommuner som har strukturellt sämre förutsättningar. Men vi kan inte alltid sätta likhetstecken mellan litenhet och dålig ekonomi, för det är inte alltid dessa samband finns. Det är mycket annat som påverkar kommunens ekonomi. Det finns flera mindre kommuner som har väldigt god ekonomi, medan det finns större kommuner som har väldigt dålig ekonomi.

  I kostnadsutjämningssystemet kompenseras inte minst för gleshet, och i den kommitté där Eva Lindh själv satt föreslås nu att glesheten ska ha en ännu större inverkan vad gäller kostnadsutjämningen. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att landa där till slut.

  Sedan kom skattepolitiken in och att det mest är storstadsbor som gynnas. Jag vet inte om Eva Lindh tänker på slopandet av värnskatten eller slopandet av arvs- och gåvoskatten som Socialdemokraterna genomförde en gång i tiden.

  2025-02-11 20:00:51

  

  Erik Slottner

• Fru talman! Jag tycker visst att jag har svarat på den frågan: Jag tycker att regeringen ger tillräckligt med resurser i statsbidrag. Jag står bakom den budget som vi har lagt.

  Det sägs att vi drar ned, men det gör vi alltså inte. Vi har höjt de generella statsbidragen med 16 miljarder sedan vi tog över - eller sedan väljarna gav oss makten, ska jag säga, för vi begick ju ingen statskupp - och dessa pengar ligger kvar. Vi har höjt de riktade statsbidragen. Vi har alltså höjt anslagen till välfärden.

  Nu har också den lyckade inflationsbekämpningspolitiken lett till att kommunernas kostnader för pensionsavsättningar minskar med 50 miljarder. Det är en kraftig ekonomisk förbättring för Kommunsverige som regeringen har lagt grunden för. Och som sagt, en tredjedel av reformutrymme i den första budgeten gick till kommunsektorn, och året därefter gick 40 procent till kommunsektorn. I budgeten för 2025 är det sant att hälften av vårt reformutrymme gick till att sänka skatterna, den stora bulken till låg- och medelinkomsttagare genom ett förhöjt jobbskatteavdrag och lägre skatt för pensionärer. Vi får väl se om Socialdemokraterna vid ett eventuellt maktskifte någon gång i framtiden kommer att ta tillbaka dessa jobbskatteavdrag. De fem förra togs i alla fall inte tillbaka. Vi får hoppas att även det sjätte får vara kvar, om det nu är sex stycken. Det kanske handlar om något fler.

  Eva Lindh pratar om hjärtlandet. Jag vet inte om hon minns de höga drivmedelspriserna före valet 2022. Dieseln närmade sig 28 kronor litern och höll på att ta död på delar av hjärtlandet, både när det gällde privatpersoners ekonomi och näringslivet. Genom lägre reduktionsplikt har vi nu fått ned drivmedelspriserna så att man faktiskt kan köra sina fordon på landsbygden utan att bli ekonomiskt ruinerad. Det har varit en oerhört viktig reform för hjärtlandet.

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2025-02-11 20:06:46

  

  Erik Slottner