Formalia som politiskt verktyg

Debatt i text

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag tror att jag skulle behöva utveckla detta. Jag är helt övertygad om att statsrådet liksom jag själv är en varm anhängare av demokrati och av att man har rätt att använda sig av det fria ordet för att kunna påverka. Vi befinner oss ju i demokratins högborg i Sverige, riksdagen. Det här är någonting som borde genomsyra hur det fungerar i både regioner och kommuner runt om i Sverige.
Anledningen till att interpellationen över huvud taget ställs är att detta inte fungerar i praktiken. Jag håller med om de saker som statsrådet tar upp om hur det borde fungera i en kommun, att man ska anta en arbetsordning och så vidare. Men det fungerar alltså inte.
Jag har egen erfarenhet av de här problemen. Man kan under ett anförande bli avbruten av ordföranden med påståendet att man inte skulle hålla sig till ämnet för debatten i fråga. Ett exempel skulle kunna vara att man under en budgetdebatt i kommunfullmäktige i ett anförande tar upp vad det är som händer på riksnivå. Hur ser statsbudgeten ut? Man blir då avbruten av ordföranden med tillsägelsen att man i kommunfullmäktige enbart ska diskutera frågor som berör kommunen.
Jag tror att statsrådet håller med mig om att statsbudgeten berör alla Sveriges kommuner. Det finns en viss relevans i det som står i en statsbudget även för kommunfullmäktige, och man ska kunna diskutera och debattera detta om det berör hur kommunen fungerar.
Det finns andra exempel, där ordförande i nämnder nekar ledamöter att väcka initiativärenden. Det är någonting som står i kommunallagen att man ska få lov att göra. Det finns exempel i kommunfullmäktige där ordförande nekar ledamöter att yrka på ändringar i liggande förslag till budget med hänvisning till att det i så fall först måste beredas i kommunstyrelsen.
Jag är djupt övertygad om att statsrådet håller med mig i de här frågorna. Det här är saker som man måste kunna göra. Man måste kunna diskutera saker i fullmäktige. Man måste kunna lägga fram förslag i de ärenden som finns i fullmäktige, särskilt när det gäller kommunens budget. Man måste kunna få lov att väcka initiativ i nämnder och styrelser i kommunerna.
Jag tror att det skulle vara värdefullt för landets kommuner och för invånarna i Sverige att få höra att statsrådet tycker att det borde förhålla sig på det viset. Som läget är just nu har jag fått otroligt många påtalanden från hela landet om att det inte fungerar som det är tänkt att fungera.
Jag tycker att det är viktigt att vi adresserar detta i den här kammaren, för det är ändå vi i den här församlingen som stiftar de lagar som kommunerna har att luta sig mot när de ska fatta den här typen av beslut. Jag hoppas att jag får ett positivt svar från statsrådet när det gäller de här frågorna.
2024-12-18 15:51:45
Samuel Gonzalez Westling
Fru talman! Samuel Gonzalez Westling har frågat mig om jag anser att kommunallagen behöver utvecklas eller förtydligas för att bättre säkerställa att kommunfullmäktige och nämnder kan fungera på ett demokratiskt sätt. Han undrar också vilka åtgärder som jag menar är nödvändiga för att stärka demokratin på lokal nivå och vad som kan göras för att förhindra att tolkningar av formalia används som ett verktyg för att begränsa debatten.
Först vill jag säga att det givetvis är viktigt att de demokratiska principerna respekteras på lokal nivå i kommunerna. Demokrati betyder folkstyre, och med det menas att makten utgår från folket. De folkvalda ska därför kunna säga sin mening, och både den politiska majoriteten och minoriteten bör få möjlighet att lyfta frågor och debattera angelägna ämnen.
Eftersom vi har kommunalt självstyre i Sverige är det kommunerna själva som bestämmer rutiner och arbetssätt, inklusive hur man debatterar i nämnder och fullmäktige. Enligt kommunallagen (2017:725) ska fullmäktige anta en arbetsordning av vilken det framgår vad som ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärenden. Kommunerna kan i arbetsordningen bestämma talartiden och antal inlägg i debatten i syfte att fördela ordet rättvist och för att mötena inte ska bli för långa.
Beredningskravet innebär att en fråga alltid ska vara beredd innan beslut kan fattas. Det finns alltså en viss begränsning också i kommunallagen vad gäller att ta upp "nya" eller spontana frågor på sammanträdena. Med det sagt menar regeringen sammanfattningsvis att det i nuläget inte finns skäl att utveckla eller förtydliga kommunallagen ytterligare i det här avseendet.
2024-12-18 15:49:50
Erik Slottner
Fru talman! Det här är inte alldeles lätt. Man tycker ibland saker som minister och rikspolitiker även om sådant som sker på kommunal nivå. Men vi har ett långtgående kommunalt självstyre, och så är det även med detta. Man ska tolka kommunallagen på kommunal nivå och utifrån det sedan skapa arbetsordningar om vad det är som gäller exempelvis i en debatt i fullmäktige eller i en nämnd.
Kommunerna tolkar detta på lite olika sätt. Jag vet att man gör olika exempelvis med ersättares deltagande i nämnder. Det kan handla om vilken roll man har som ersättare i en nämnd, huruvida man får lämna särskilda yttranden som ersättare etcetera. Det är sådant som också har diskuterats i den här kammaren.
Jag för löpande en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner. Där tar vi upp många olika typer av frågor, men den här frågan har faktiskt aldrig kommit upp från SKR:s sida som ett problem. Inte heller i de kommunresor jag gör i rollen som civilminister med ansvar för relationer till kommuner och regioner har frågan kommit upp. Jag känner inte heller igen den från mitt eget parti mer än möjligtvis i något enstaka fall.
Uppenbarligen har interpellanten och jag lite olika referensramar och erfarenheter vad gäller detta. Men jag är inte på något sätt främmande för att ändra i kommunallagen. Vi går nu fram med det efter en hemställan just från SKR som gäller exempelvis att öka skyddet för förtroendevalda från hot och våld. Där gör vi en ändring i kommunallagen liksom när det gäller att stärka den interna kontrollen på utförare av välfärdstjänster.
Om ett behov uppstår och vi i regeringen delar bedömningen är vi inte på något sätt främmande för att göra en förändring i kommunallagen. Men i den här frågan har vi inte kommit till den ståndpunkten. Vi har inte sett att det här skulle vara ett så stort problem att det inte går att lösa inom de ramar som i dag finns.
Jag tycker alltid att det är bra om man gör så breda överenskommelser som möjligt, och i den här frågan tycker jag att det är bra om alla partier som finns representerade i fullmäktige kan vara med på överenskommelsen om hur man ska hantera denna typ av frågor. Det kan handla om vilka ramar man sätter för debatten och yttranderätten. När ska en ordförande i fullmäktige exempelvis gå in och avbryta en debatt för att den har ballat ur helt och hållet eller för att den inte håller sig till ämnet över huvud taget? Det är bra om man kan vara överens om detta.
Om man som ledamot tycker att ett fullmäktigepresidium exempelvis bryter mot sådana överenskommelser avgörs det bäst där och då, i den situationen. Jag menar att vi inte kan börja ändra i kommunallagen varje gång det uppstår problem i enskilda kommuner för att gardera oss mot alla tänkbara situationer som kan uppstå, för det är väldigt svårt. Det tror jag inte heller att interpellanten tycker att vi ska göra, men jag vill ändå få det sagt.
Kommunfullmäktige får inte heller bli alltför mycket av en rikspolitisk arena där man enbart står och diskuterar statsbudgeten. Om man gör det i en budgetdebatt i fullmäktige ska det vara direkt relaterat till den debatt man har i fullmäktige i just den kommunen. Man kan inte kräva av ledamöter i fullmäktige som exempelvis representerar regeringspartierna att de ska kunna svara på frågor om regeringens budget och känna till den utan och innan. Om det blir alltför mycket av rikspolitisk ansats i en kommunal debatt finns det alltid en risk att man ställer orimliga krav på enskilda ledamöter i kommunfullmäktige.
Det här kanske är mer av ett resonemang än direkta svar på interpellantens frågor. Men med det resonemanget kan jag säga att det inte finns någonting nu som föranleder oss att ändra kommunallagen. Med det sagt: Regeringen är inte främmande för att ändra kommunallagen om vi ser ett behov av det. Men då behöver jag få lite mer av en fastställd problembild än den jag har fått av Gonzalez Westling hittills.
2024-12-18 15:55:38
Erik Slottner
Fru talman! Jag får tacka ledamoten för den här interpellationsdebatten och det här samtalet. Jag tror att vi delar mycket och har samma grundinställning, framför allt när det gäller att man runt om i landet - oavsett om det är i kommunen, regionen eller den här kammaren - ska diskutera ideologi. Jag tror att det är väldigt uppfriskande om det även kan diskuteras på kommunsidan.
Nu styr inte vi eller jag SKR på något sätt, men vi har ett gott samarbete med dem. Eventuellt skulle de vilja ta fram vägledningar. Det är bara en tanke som man kanske skulle kunna lyfta med dem. Det finns säkert redan mycket stödmaterial från deras håll vad gäller detta. Men jag lovar i alla fall att kolla lite mer på frågan. Sedan får jag väl återkomma.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
2024-12-18 16:07:39
Erik Slottner
Fru talman! Det är i och för sig korrekt att det ofta är majoritetspartierna jag träffar eller kommunstyrelsens ordförande, vilket ofta är en socialdemokrat eller en moderat. Men det händer även att det är en kristdemokrat eller centerpartist. Någon vänsterpartist har jag hittills inte träffat, men jag tror det finns någon sådan. En finns det. Jag träffar gärna den personen också. Jag träffar mina egna partikamrater ganska mycket också. De sitter ibland i majoritet och ibland i opposition.
Jag ska vara ärlig och säga att denna fråga aldrig har kommit upp till mig, men det är inte så att problemet inte finns bara för att jag inte har hört talas om det. Jag ifrågasätter egentligen inte problemet. Men när jag får en interpellation där det påstås att ett problem finns och ingen annan av dem jag talar med riktigt bekräftar den bilden blir det lite svårt för mig att säga: Ja, nu ska vi ut och agera.
Men med detta sagt tar jag gärna upp frågan. Demokratifrågorna är viktiga. Vi pratar inte minst, i förlängningen, om det som hotar demokratin allra mest. Det är just förekomsten av hot, hat och våld gentemot politiker. Vi kan se ett växande antal politiker på kommunsidan som lämnar politiken för att de är för rädda. De orkar inte med det tryck som detta innebär. Det pratar vi ganska ofta om med SKR, exempelvis.
Jag tar gärna upp denna fråga med dem. Jag kan också säga att Vänsterpartiet nu sitter i ledningen i SKR, så Gonzalez Westling får gärna hjälpa till och ta upp denna fråga med sina partikamrater i SKR. Jag ska träffa mina partikamrater i SKR i kväll, exempelvis. Jag får se om jag får anledning att ta upp denna fråga då.
Vi har dessutom Småkom, som är en särskild organisation just för de 70 minsta kommunerna. Där skulle det också kunna vara intressant att ta upp frågan.
Vi får se vad som sägs där och om vi agerar utifrån det.
2024-12-18 16:03:35
Erik Slottner
Fru talman! Jag tänkte att jag ska ge några exempel som jag har fått skickade till mig, så behöver detta inte bara utgå från vad jag själv har varit med om.
I en kommun struntade ordföranden i nämnden i att ta upp ett ledamotsinitiativ i nämnden. Från en annan kommun kommer detta exempel: Man fick ställa en skriftlig fråga i kommunfullmäktige. Sedan fick man till svar att man inte fick lov att ställa den på grund av att den hade interpellationskaraktär. Man skrev om den, och då fick man inte lov att ställa den på grund av att den inte var tillräckligt bra formulerad. I en annan kommun avbröt ordföranden en talare i en budgetdebatt och konstaterade att kommunfullmäktige inte var ett forum för ideologiska diskussioner.
Det är på den nivån det är. Jag ser att Niklas Wykman sitter här och skrattar till lite grann. Jag tror att vi är överens om att kommunfullmäktige är ett forum för ideologiska diskussioner, precis som riksdagen är. Politik grundar sig någonstans i ideologiska diskussioner.
Jag tackar så mycket för detta samtal - det är ett samtal snarare än en debatt. Jag hoppas att statsrådet får möjligheten att träffa oppositionspolitiker och att han kanske kan lyfta upp denna fråga i framtiden. I en snar framtid kanske vi ser en lösning på detta. Det kanske räcker med att man påpekar att det är viktigt att alla får komma till tals på ett sjyst sätt i kommunfullmäktige. Man ska inte behöva känna att man gör fel.
Jag tänker att talmännens roll här snarare är att hjälpa oss ledamöter att få en bra debatt än att hindra oss från att ha en debatt.
2024-12-18 16:05:41
Samuel Gonzalez Westling
Fru talman! Jag tänker att man nog måste se problemet för vad det är. SKR är en organisation som täcker alla kommuner, men det är inte alla som är representerade där. Både jag och statsrådet har varit förtroendevalda i SKR. Vi vet att inte alla kommuner har representanter i SKR.
Jag skulle nog säga att detta problem är förhållandevis litet om man befinner sig i en större kommun, där det finns medier som har större möjligheter att bevaka och faktiskt se vad som händer i de olika parlamentariska situationerna. I de kommuner som är lite mindre - inte de med 50 000 invånare utan kanske de med mindre än 20 000 invånare - är bekymret betydligt större, särskilt med tanke på det medielandskap vi har. Det är otroligt få nyhetsmedier som har lokal bevakning av till exempel kommunfullmäktigemöten. Min kommun har inte haft en dagstidning som har bevakat fullmäktigemöten på nästan 15 år - det är den nivån vi talar om. Jag vet att det förhåller sig på liknande sätt i andra kommuner.
Det är inte framför allt majoritetspartiernas ledamöter som upplever denna typ av problem. Jag misstänker att det oftast är majoritetspartiernas ledamöter som statsrådet träffar när han besöker kommuner och får höra vilka problem som kommunerna står inför. Det är oftast inte oppositionspartierna som han möter, och det är oftast oppositionspartiernas ledamöter som upplever denna typ av problem.
Jag tror att det är relevant att man faktiskt tar den här frågan på allvar. Detta är något som inte borde förekomma. Jag tror att detta framför allt uppstår när man hamnar i situationer där man tycker att själva debatten börjar kännas obekväm för att man inte har svar på frågorna som debatten handlar om. Man ställs inför en obekväm situation när motståndaren kommer med politiska argument och man inte har svar. Då väljer man i stället att använda formalia som ett vapen för att liksom tysta oppositionsföreträdarna.
Det är därför det är angeläget att belysa denna fråga också på den här nivån, inte för att vi ska gå in och styra vad man fattar för beslut i kommunfullmäktige, på olika nivåer, eller i regionfullmäktige.
Jag tycker att detta är en allvarlig fråga. Jag hoppas att statsrådet tar med sig frågan under kommande år under denna regeringsperiod och undersöker hur allvarligt problemet är. Det kan vara så att jag har misstagit mig, att det inte är ett utbrett problem. Men jag tycker att det är ett problem så fort det finns någon som påstår att detta är ett problem.
När vi står i denna kammare är det inte formalia som vi ska diskutera, utan vi ska diskutera riktiga frågor, politik som avgör hur människors vardag ska se ut och hur människor ska kunna leva. Det är det som är det viktiga. Det är det som vi ska diskutera. Det är det som är det relevanta. Vi ska inte hålla på och käbbla om hur man får lov att säga någonting eller varför man får lov att säga någonting.
Jag tror att detta skulle vara uppskattat runt om i landet. Det kanske också skulle öka förtroendet för politiken på ett bredare plan.
2024-12-18 15:59:45
Samuel Gonzalez Westling