Avvägningar i fråga om svensk tonnageskatt

Debatt i text

• Fru talman! Tack, Hanna Westerén, för frågorna! Det är inte varje dag vi talar om tonnagebeskattning. Det är bra att vi gör det i dag, eftersom det är väldigt viktigt. Ibland glöms det bort hur viktig hela den näringen är.

  Jag delar helt bilden att svensk sjöfart är otroligt viktig för Sverige. Vi är ett exportberoende land, och vi importerar också väldigt mycket i vår ekonomi. Då spelar sjöfarten verkligen en avgörande roll både för utrikeshandeln och för försörjningen av varor generellt.

  Det finns statistik från 2021 som visar att 65 procent av utrikeshandeln använder sjöfart i något led. Vi talar ofta om väg, järnväg och flyg. Men självklart är sjöfarten väldigt avgörande för svensk ekonomi.

  Jag håller helt och hållet med Hanna Westéren om att svensk sjöfart fortsatt ska stöttas att vara konkurrenskraftig. Det är en viktig byggsten för att bygga Sverige rikare, som vi har talat om innan i andra debatter här. Det är också därför som vi har stora stöd till sjöfarten, och jag tycker att det ska fortsätta att vara så.

  Till exempel finns sjöfartsstödet som hittills i år legat på 1,3 miljarder kronor. Det är i genomsnitt ungefär 40 miljoner per rederi som har fått stödet. Vi har också avsatt nästan 200 miljoner kronor för överflytt av gods till järnväg och sjöfart. Under förra året fick Sjöfartsverket 300 miljoner i klimatkompensation för att reducera farledsavgiften.

  Men det räcker inte. Jag kan ge besked till Hanna Westerén om att mer behöver göras. Det är därför som vi går fram med avskaffandet av stämpelskatten. Stämpelskatten för att inteckna och belåna fartygen i Sverige tas helt bort. Det kommer att vara bra för näringen. Sedan kommer vi också att lägga fram förslag som gör det lättare för rederier att hyra in och hyra ut obemannade skepp.

  När det kommer till huvudfrågan är detta vad vi gör och vad vi tänker göra. Men när det kommer till just tonnageskatten, som interpellationen kanske främst handlar om, innebär det, för den som inte vet, att svenska rederier under vissa krav helt enkelt får lägre skatt. Här är det en hård konkurrens mellan länderna, precis som interpellanten sa.

  Regeringen tillsatte förra året en så kallad bokstavsutredning för att se över reglerna och se om de behöver ändras. År 2026 måste man ansöka igen och förlänga. Vill man göra ändringar är det då det är läge.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

  Vi har haft en enmansutredare, eller som det kallas en bokstavsutredare, som har sett över det generellt. Sedan arbetar Finansdepartementet tillsammans med andra med att se vilket det bästa förslaget kan vara både för näringen och för Sverige som helhet och som man också kan få godkänt för. Om man vill ändra något är det läge att göra det då. Men det gäller samtidigt att veta att EU-kommissionen godkänner det.

  2024-11-19 15:05:44

  

  Elisabeth Svantesson

• Fru talman! Det är nästan så att jag undrar om Hanna Westerén läser talepunkter som hon har skrivit innan jag gjorde mitt inlägg. Jag var väldigt tydlig: Sjöfarten är en otroligt viktig näring, och regeringen gör mycket. Jag berättade i mitt förra inlägg vad vi gör. Vi tar till exempel bort stämpelskatten, vilket är en väldigt aktiv och icke försiktig del. Min poäng är att det här inte är försiktigt, fast jag kanske borde tycka att det är trevligt att man använder epitetet försiktig om mig.

  Allting man gör ska dock vara välavvägt. I det här fallet finns det, som jag nämnde, en bokstavsutredning som har lämnats till Andreas Carlson. Den arbetas det nu vidare med i Regeringskansliet, och vi är väldigt tydliga med att vi vill stötta näringen. Precis som jag sa har vi nu möjlighet att uppdatera och förändra, och det arbetet pågår för fullt. Reglerna ska uppdateras fram till 2026.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

  Jag tycker inte att jag kan bli så mycket tydligare. Vi gör bra saker för näringen nu, och vi kommer att fortsätta att göra det. Stämpelskatten är nästa steg, och därutöver blir det en omarbetad och uppdaterad tonnagebeskattning. När man gör detta ska man ta hänsyn både till de regler som finns och till att Sverige ska fortsätta att vara konkurrenskraftigt. Precis som interpellanten säger förändras saker och ting snabbt i den här branschen och även i många andra branscher.

  2024-11-19 15:11:25

  

  Elisabeth Svantesson

• Fru talman! Under 2026 löper alltså det tillfälliga beslutet ut, och Sverige ska självklart fortsätta att ha en bra och konkurrenskraftig tonnageskatt. Det arbetas det också med nu. Hur och om den kommer att förändras är lite tidigt att säga eftersom vi nu befinner oss i november 2024. Men man kan känna sig trygg med att regeringen kommer att stötta näringen.

  Det är en styrka att vi på vår sida vet vad vi vill. Jag vet inte vad de andra fyra partierna vill, och det ska jag inte heller ta upp här nu. Som jag sa även i den tidigare debatten: För regeringen och för mig är väl fungerande transporter och infrastruktur av avgörande betydelse om svensk konkurrenskraft ska stärkas och ekonomin ska växa. Tåg- och vägtrafik är prioriterat av regeringen, och det är också därför vi gör historiska investeringar och tar itu med bland annat underhållsskulden. Flyget är också prioriterat av regeringen. Sverige är ett avlångt land med stora avstånd. Det är därför vi tar bort flygskatten, för det är nödvändigt att säkra flygtrafiken.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

  Slutligen, fru talman, är sjöfarten prioriterad - av många skäl, som vi har nämnt tidigare. Utan en väl fungerande sjöfart har vi inte heller en fungerande utrikeshandel. Som ett första steg i att göra något tar vi nu bort stämpelskatten. Det är ingen liten fråga. Vi ser dessutom nu över tonnagereglerna. Kort sagt: Regeringen prioriterar svensk infrastruktur, och det kan jag garantera att vi kommer att fortsätta att göra.

  Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

  2024-11-19 15:14:41

  

  Elisabeth Svantesson

• Fru talman! Tack till finansministern. Jag hör vad finansministern säger, och jag hör också vad hon inte säger. Jag hör att hon precis som jag lyfter fram behovet av den så kallade blåa tillväxten. Den är oerhört viktig för Sverige. Jag hör hur exportberoende vi är. Jag hör en redogörelse för hindren, men jag hör ganska lite om möjligheterna.

  Det är alldeles utmärkt, precis som finansministern redogör för på slutet, att man har beslutat sig för att vara en försiktig general. Det är viktigt att vara försiktig när man hanterar statsstöd. Det är viktigt för omsorgen om Sverige, för svenska företag och för svenska skattebetalare. Detta är komplicerad och avancerad materia.

  Man skulle kanske önska att den här försiktigheten gick igen på andra områden och att den också besjälade finansministern när man pratar om bilprovningen eller om rot och rut. Men här är det tydligen väldigt viktigt att vara extra försiktig. Det gör mig lite förbryllad, och jag skulle önska någon form av viljeinriktning.

  Jag har lyssnat på och deltagit i många debatter med finansministern, och vi har mötts i tider då Sverige har haft det otroligt svårt. Vi har levt i en mörk tid under ganska många månader nu, och det är därför jag tänker att det hade behövts någon form av fingervisning. Finansministern lyfte fram stämpelskatten och en del andra reformer. Men tonnageskatten är om inte en byggsten så ändå en puck som dyker upp i diskussioner kring svensk sjöfart hela tiden. Jag tror att det vore väldigt välgörande med en fingervisning om vad den regering som Elisabeth Svantesson är en del av kommer att göra av den. Jag har ännu inte riktigt uppfattat vad inriktningen är.

  Är man beredd att gå fram med någon form av uppdatering, uppgradering, revidering eller översyn? Det är för mig oklart. Den typen av tydlighet tror jag att vi behöver här i kammaren i dag, inte minst i beredskapshänseende. Som Elisabeth Svantesson själv sa räcker det inte så här. Det behövs mer.

  2024-11-19 15:08:55

  

  Hanna Westerén

• Fru talman! Förberedda talepunkter eller inte - det här är en fråga som många, inte minst om man kommer från en ö mitt i Östersjön som jag, lever med i princip varje dag. Det handlar om villkoren för sjöfarten och att sjöfarten och våra sjövägar fungerar.

  Finansministern tycker att hon var övertydlig. Och ja, när det gäller stämpelskatten och vart den ska ta vägen fanns det absolut en tydlighet. Men nu på slutet kom det också lite fler besked när det gäller uppdatering, översyn och revidering. Jag hör att finansministern pratar om att stötta, och jag hör henne nämna 2026.

  Jag har därför en avslutande fråga. Tonnageskatten är den fråga som jag lyfte redan från allra första början. Det var den fråga som gjorde att till exempel Gotlandstrafiken upphandlades av ett danskt rederi eftersom de svenska tonnageskattereglerna inte var tillräckligt förmånliga. Det är det som föranleder att jag är här i dag och frågar, inte bara för gotländskt vidkommande utan för den svenska sjöfarten som helhet: Är en förändring att vänta, och när i tid kommer den?

  Det är den typen av besked som jag efterlyste när jag kom hit i dag, och det är det som finansministern i någon mån har svarat på nu. Men jag tycker alltjämt att svaren är lite flytande. Jag tror att utredningen hette något i stil med vågade skatter, och det känns som att svaren ändå är lite flytande när det gäller allt som inte rör stämpelskatten. Jag misstänker att vi kommer att ses här igen.

  2024-11-19 15:12:56

  

  Hanna Westerén

• STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

  Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig hur jag ser på de svenska tonnageskattereglerna, om jag anser reglerna vara väl avvägda och om jag har för avsikt att uppdatera reglerna för att främja svensk sjöfarts attraktivitet på den internationella arenan.

  Reglerna om tonnagebeskattning infördes den 1 januari 2017 i syfte att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Sedan reglerna infördes har antalet företag som går in i det svenska systemet ökat stadigt.

  Regeringen arbetar aktivt för att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft och underlätta för rederiernas verksamhet. Regeringen har till exempel i höstens budgetproposition aviserat att stämpelskatten vid inteckning i skepp kommer att slopas från den 1 juli 2025 och att en skeppslegodel ska införas i fartygsregistret.

  När det gäller reglerna om tonnagebeskattning är det flera aspekter som måste beaktas när dessa nu bereds vidare. Det är viktigt att regelverket som helhet är välavvägt, utifrån både förutsättningarna för sjöfartsnäringen och offentligfinansiella effekter. Till detta kommer att systemet med tonnagebeskattning är ett statligt stöd enligt EU-rätten och att eventuella ändringar av systemet måste godkännas av EU-kommissionen på förhand.

  2024-11-19 15:01:10

  

  Elisabeth Svantesson

• Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka för att finansminister Elisabeth Svantesson tar den här debatten själv och inte delegerar den vidare med hänvisning till att den rör infrastruktur. Jag menar att den svenska sjöfartens utveckling är en angelägen fråga ur flera aspekter. Jag är väldigt glad att finansministern deltar i den här debatten.

  Min fråga emanerar som bekant ur det som skedde under upphandlingen av Gotlandstrafiken, som berör min valkrets. Där var det vinnande rederiet helt uppriktigt med att man valt att lägga anbud via ett danskt dotterbolag, eftersom de danska tonnageskattereglerna är mer generösa och även enligt vår egen myndighet Trafikverket mer flexibla och tillåtande.

  Jag hoppas att det uttalade målet för den regering som Elisabeth Svantesson ingår i är att vi ska åstadkomma fler svenskflaggade fartyg. Det får finansministern i så fall gärna bekräfta.

  Att fler fartyg går under svensk flagg är viktigt av flera skäl. I en sjöfart som är helt globaliserad är det ändå rätt härligt när några skattemedel stannar i landet. Men det är omöjligt att delta i den här typen av debatt utan att nämna det skärpta säkerhetsläget. Att i rådande läge göra vad vi kan för att fler fartyg ska gå under svensk flagg bör vara någon form av bottenplatta.

  Därtill får jag tydliga signaler från både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer om behovet av att öka den svenska sjöfartens attraktivitet och konkurrenskraft. Jag är övertygad om att de signalerna också sänds till finansministern.

  Jag har tagit del av de skäl som finansministern anger för att i nuläget inte ändra reglerna för tonnageskatt. Men jag skulle vilja att finansministern utvecklar hur attraktiviteten ska öka i svensk sjöfart, förutom borttagandet av stämpelskatten, så att den svenska sjöfarten växer och antalet svenskflaggade fartyg blir större.

  STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

  Jag har stor respekt för att tonnageskattesystemet är relativt nytt - det är från 2017 - och att det behöver få sätta sig. Det svenska systemet har också omtalats som ett av de bättre systemen i världen. Men finansministern vet precis som jag att det går undan i en globaliserad värld.

  Jag är inte ensam om att undra om det ändå inte är dags att vi uppdaterar tonnageskattereglerna och kanske även inkluderar all sjöfart som sker i svenska vatten. Det är hur som helst inte ett område som kan lämnas därhän nu när stämpelskatten är avdiskad.

  Svensk sjöfart behöver stärkas för jobbens skull, för klimatets skull och inte minst för beredskapens skull. Jag undrar igen: Ska vi ha fler eller färre fartyg med svensk flagg?

  2024-11-19 15:02:42

  

  Hanna Westerén