Övergripande skolfrågor

Debatt i text

• Herr ålderspresident! För 30 år sedan genomfördes mycket stora förändringar i det svenska skolväsendet. Huvudmannaskapet flyttades från staten till kommunerna. Två eller tre år därefter kom friskolereformen, vilket öppnade för fri etablering av privata aktörer. Såväl ideella som vinstdrivande aktörer och olika konstellationer fick möjlighet att starta och driva skolor med skattefinansiering.

  Vi fick alltså en kommunalisering och en friskolereform. En följd av de två reformerna var att vi också fick ett nytt system för att fördela resurser i svensk skola, det vi vardagligt kallar skolpengssystemet. Därtill förändrades – 1994 om jag inte minns fel – betygssystemet i svensk skola. Man gick ifrån det tidigare relativa betygssystemet, och vi fick ett kunskapsrelaterat system.

  I samma veva tog man bort en stor del av regelstyrningen i skolan, bland annat regleringen av lärarnas undervisningstid och av klassrummens storlek.

  De här förändringarna, särskilt friskolereformen, har med tiden lett till att en del saker som vi tidigare sett som självklara i svensk skola inte är lika självklara längre – att det finns matsalar, att det finns idrottshallar, att det finns skolbibliotekarier och så vidare.

  Parallellt med dessa förändringar – kommunaliseringen, friskolereformen, det nya betygssystemet och skolpengssystemet – fick också nya pedagogiska trender ett starkare stöd. Det var trender som man lite generellt kan beskriva som postmoderna eller konstruktivistiska, om man vill använda ett annat ord, och som i huvudsak innebar mindre traditionell undervisning och mindre fokus på faktakunskaper.

  Något senare, herr ålderspresident, kom den digitala omställningen, som med tiden har kommit att genomsyra skolsystemet alltmer. Inte minst har den inneburit en minskad tillgång till fysiska läromedel för elever. De senaste tio åren har vi sett alltmer växande problem med den kraftigt ökade skärmtiden, som har en negativ påverkan på barns och ungdomars sömn, koncentrationsförmåga, kunskapsinhämtning, rörelse och psykiska hälsa.

  Många av dessa förändringar är en konsekvens av politiska beslut, men inte alla. En del är en följd av bredare samhällsförändringar, såväl i Sverige som globalt. Sammantaget har de dock fått en tydlig konsekvens: Svenska barn och ungdomar lär sig mindre i skolan. Det är en konsekvens av de förändringar jag just beskrev. De senaste Pisaresultaten och andra internationella mätningar visar detta svart på vitt.

  Det vi nu bevittnar, herr ålderspresident, är inget mindre än en kunskapskollaps i svensk skola. Den viktigaste uppgiften för den regering och den riksdagsmajoritet som vi nu har är att vända denna förödande utveckling och höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Det är vår viktigaste uppgift, vid sidan av att stärka Sveriges nationella säkerhet och få bukt med den organiserade brottsligheten.

  De stora förändringarna för drygt tre årtionden sedan innebar också en avreglering och en omfattande decentralisering av svensk skola. Konsekvensen av detta har blivit en frontalkrock med en av utbildningssystemets viktigaste grundpelare, nämligen likvärdigheten.

  Det säger egentligen sig självt – det är ganska logiskt, om man tänker efter: Flyttar man det finansiella huvudansvaret från staten till nästan 300 kommuner kommer kommunerna att göra olika prioriteringar, fatta olika beslut och ha väldigt olika förutsättningar och varierande lokal kompetens. En del kommer att satsa mer på skolan; en del kommer att satsa mindre på skolan. Precis som i riksdagen är det olika politiska majoriteter i kommunerna, och de kan även skifta.

  Herr ålderspresident! Alla dessa genomgripande reformer för tre decennier sedan har med tiden kritiserats alltmer kraftfullt, inte minst av oss i Liberalerna. Kritiken har i stor utsträckning handlat om just sjunkande kunskapsresultat och bristande likvärdighet.

  Vi gör nu allt vi kan för att vända den negativa utvecklingen för kunskapsresultaten i svensk skola. Steg för steg genomför vi reformer som borde ha skett långt tidigare. De sker nu, tack vare Liberalerna och tack vare Tidöavtalet. Det handlar om friskolesystemet, skolpengssystemet, den ytterst problematiska betygsinflationen, lärarutbildningen, frågor om insyn, ägarprövning, att skapa ordning och reda, att förbättra elevhälsan, att införa nya läroplaner och mycket annat.

  Från Liberalernas sida är vi beredda att gå mycket långt för att förändra den svenska skolan, återupprätta kunskapsskolan och höja läraryrkets status.

  Samtidigt är det viktigt att slå fast, herr ålderspresident, att valfriheten i svensk skola är viktig. Den ska inte avskaffas. Vi kommer inte att bidra till att flytta makt från föräldrar och elever till politiska byråkrater, men vi kommer att strama upp regelverken så att valfriheten och de val elever och föräldrar gör leder till en god utbildning för alla och inte, som i dag, snarare blir ett lotteri för många. Vi måste återgå till att ha en skola i världsklass.

  Herr ålderspresident! Skolan måste tillbaka till grunderna. Vi behöver mer ordning i klassrummet och mer ordning i skolsystemet. Vi behöver återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på faktakunskaper och förmågor som att läsa, skriva och räkna. Vi behöver en trygg skola med tydliga förväntningar. Det är bra för alla, och det är särskilt bra för de elever som behöver skolan allra mest.

  Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  (Applåder)

  2025-04-29 18:00:21

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Jag ska inte kommentera Vänsterpartiets historia eller att man säger att partiet är emot rasism, och sedan delar företrädare antisemitiska bilder på internet. Låt oss hålla oss borta från den typen av pajkastning, och sedan kan vi diskutera sakfrågan.

  Sakfrågan här är att vi vill ha en offentlighetsprincip. Utredningen har tittat på frågan om en offentlighetsprincip. Man har också titta på en offentlighetsprincip med vissa lättnader för små skolor. De delarna har varit ute på remiss, och de bereds nu i Regeringskansliet. Lagförslag ska nu komma till riksdagen.

  Vi får återkomma när det finns konkreta lagförslag. Då behandlar vi dem i utskottet, och sedan får vi ha en debatt.

  2025-04-29 18:15:41

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Jag förstår inte riktigt Socialdemokraternas kritik. Frågan har utretts, frågan har remitterats, och nu bereds en lagrådsremiss i Regeringskansliet. Det är precis den ordning vi har för att stifta lagar i Sverige. Socialdemokraterna kanske vill ha en parallell ordning på något sätt, men det är inte jag anhängare av. Jag tycker att vi ska utreda och remittera saker, och sedan bereder vi arbetet och tar fram lagförslag som vi sedan behandlar i utbildningsutskottet.

  Så till själva sakfrågan. Liberalerna är för en offentlighetsprincip för svenska skolor. Det är vårt partis uppfattning. Jag hoppas att vi snart får den på plats.

  2025-04-29 18:12:26

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Jag tackar Fredrik Malm för svaret.

  Nej! För ett år sedan var offentlighetsprincipen för friskolor redan utredd. Den förra S-ledda regeringen tillsatte en utredning. Ni gjorde ert bästa för att begrava den och ändra inriktning, men efter mycket opinionsbildning lyckades vi få er att tillåta att utredningen lade fram sitt förslag om offentlighetsprincip. Utredningen fanns!

  För ett år sedan stod Fredrik Malm i talarstolen och sa att det inte behövdes något tillkännagivande från riksdagen eftersom regeringen ändå jobbade med frågan och skulle lägga fram ett förslag till Sveriges riksdag. Nu har det gått ett år till, och fortfarande finns inget förslag på propositionslistan från regeringen.

  Det hade kanske varit bra, Fredrik Malm, att klargöra att det finns en majoritet i Sveriges riksdag som vill ha förändringen. I stället har regeringen sett till att det finns helt andra förslag att gå fram med till Sveriges riksdag. Man har skickat ut lite egna förslag på en remissrunda i stället.

  Tror Fredrik Malm att det finns ett samband mellan de låga opinionssiffrorna för Liberalerna och det faktum att man hela tiden säger en sak och sedan röstar på något helt annat?

  2025-04-29 18:10:51

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Offentlighetsprincipen är viktig princip för att allmänhet och medier ska kunna granska hur skattemedel används. Den garanterar också att anställda i verksamheter som omfattas av den meddelarfrihet som den innebär utan risk för repressalier kan berätta om missförhållanden som föreligger.

  Offentlighetsprincipen är viktig och har tjänat oss väl. Den har lett till att skandaler har kunnat avslöjas och korruption undvikas.

  Den 10 april förra året deklarerade Liberalerna att man bytt åsikt i frågan om huruvida också friskolor skulle omfattas av offentlighetsprincipen. Efter att tidigare ha motarbetat detta sa man sig nu ha inhämtat så mycket kunskap i frågan att man bytt åsikt.

  Det fanns alltså äntligen en majoritet i Sveriges riksdag som ville att offentlighetsprincipen skulle gälla i alla landets skolor.

  Men den 24 april 2024 röstade ändå Liberalerna nej till att uppmana regeringen att införa offentlighetsprincipen även för friskolor. Liberalerna var inte beredda att stå upp för frågan. De sa att de ville en sak och röstade sedan för en annan.

  Nu står vi här igen, ett helt år senare, den 29 april 2025. Fortfarande lyser en proposition om offentlighetsprincipen med sin frånvaro.

  Herr ålderspresident! Jag kan gissa mig till svaret, men jag tänker ändå ställa frågan: Säger Liberalerna även i dag att man är för offentlighetsprincipen, och kommer man ändå att rösta mot den?

  2025-04-29 18:07:48

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Jag tackar Åsa Westlund för frågan.

  Det är oerhört viktigt att det finns transparens och insyn i verksamhet som är finansierad med skattemedel. Frågan har utretts i Skolinformationsutredningen. Utredningens förslag har också varit ute på remiss. Nu ligger frågan i Regeringskansliet. Huruvida Liberalerna tryckte på en eller en annan knapp för ett år sedan på en reservation från Socialdemokraterna spelar ingen som helst roll eftersom utredningen pågår. Då hade man röstat för att tillsätta en utredning som redan var tillsatt. Jag har svårt att se att det skulle innebära någon förändring. Vi måste ha ett lagförslag för att kunna rösta på något i riksdagen, och det är det man jobbar med i Regeringskansliet.

  Frågan är under beredning, och vi får återkomma när den är klar.

  2025-04-29 18:09:38

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Man går till val och säger en sak. Sedan blir det val, och då säger man en annan sak. Det har varit mantrat för Liberalerna under de senaste åren. Jag vill ändå belysa att oavsett om representanten heter Johan Pehrson, Lotta Edholm eller Fredrik Malm är det samma princip som gäller. Liberalerna säger en sak innan valet, och sedan säger man en annan sak efter valet.

  Men det finns undantag. Åsa Westlund från Socialdemokraterna var inne på en av de viktigare frågorna som handlar om offentlighetsprincipen. Jag minns debatten väl. Det var efterdebatter om frågan på sociala medier och andra platser. Fredrik Malm och Liberalerna menade att anledningen till att vi inte röstar för denna fråga är att det snart kommer ett förslag, och vi kommer alltså att få igenom en offentlighetsprincip. Då behöver vi alltså inte rösta för detta. Det var till och med så att man lyckades övertyga en del skoldebattörer om att det snart kommer ett beslut om offentlighetsprincipen.

  Men precis som Socialdemokraterna nämnde tidigare har vi inte sett något förslag. Då kan man argumentera att det finns en viss praxis i Sverige och i svensk riksdag om hur processen går till. Men varför har det under tiden kommit andra förslag från regeringen inom en rad olika områden? De har utretts och behandlats på mycket kortare tid, och sedan har de lagts fram som lagförslag.

  Det verkar som att de enda ärenden som hanteras snabbt i kammaren, riksdagen eller regeringen är förslag på repressiva åtgärder eller när människor i vårt land ska få det ännu sämre ekonomiskt, socialt eller på andra sätt. Men för att stoppa de oseriösa aktörerna med hjälp av en offentlighetsprincip går det sakta. Hur kommer det sig, Fredrik Malm?

  2025-04-29 18:13:27

  

  Daniel Riazat

• Herr ålderspresident! På den tiden då vänsterpartister anordnade demonstrationer mot apartheid och fascism sprang samarbetspartiet till Liberalerna runt och heilade på torgen. Jag skulle inte ge mig in i den debatten om jag var Fredrik Malm. På den tiden vänsterpartister gav röst åt motståndet mot antisemitismen var samarbetspartiet Sverigedemokraterna ett av de partier som, bokstavligen, grundade den organiserade antisemitismen i Sverige.

  Låt oss gå vidare till skoldebatten. Det är återigen märkligt att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för att genomföra ett visst förslag, men att det inte genomförs. Det är inte första gången, utan det har hänt även tidigare. Det vanliga är att när det finns en majoritet för en viss fråga genomför man den. Om Liberalerna är osäkra på om de kommer att få igenom offentlighetsprincipen i regeringsställning har man nu en möjlighet att innan man åker ur riksdagen nästa år se till att rösta för förslaget och få igenom det. Vill Fredrik Malm under sitt sista år i riksdagen gå till historien som en av de politiker som blockerade mer öppenhet och ett mer demokratiskt skolsystem, eller vill han avsluta med flaggan i topp och säga att han var med och införde offentlighetsprincipen? Jag vet vilken sida jag hade valt. Å andra sidan är jag inte i den situation Fredrik Malm är i. Jag behöver inte förhandla med partier som absolut under inga omständigheter verkar vilja förändra det absurda skolsystem som Fredrik Malm själv har tagit upp i talarstolen.

  2025-04-29 18:16:38

  

  Daniel Riazat

• Herr ålderspresident! En rad förändringar har genomförts. Om vi först tittar på det fiskala området, med ekonomiska resurstillskott, resursallokeringar och så vidare, ser vi att svensk skola har tillförts många miljarder i budgetpropositionerna för 2023, 2024 och detta år och i olika vårändringsbudgetar. Det är mycket stora belopp.

  Det handlar också om kvantitet i bemärkelsen fler platser inom till exempel yrkesvux och yrkeshögskolan. Det handlar om kvalitativa förstärkningar av olika statsbidrag, även riktade statsbidrag för exempelvis läromedel. Det handlar om lagstiftningsförändringar och regelförändringar för exempelvis läromedel och skolbibliotek.

  En rad andra frågor handlar om att upprätthålla studiero i skolan. De elever som stör undervisningen på ett sådant sätt att den inte fungerar och som går i vanliga klasser ska kunna gå i särskilda undervisningsgrupper. Vi utreder också andra möjligheter för de barn som behöver mer extra stöd.

  På utbildningsutskottets sammanträde i dag hade vi besök av utredaren som har sett över hur vi kan förbättra elevhälsan och det extra stödet för de elever som verkligen behöver det.

  I utskottet bereder vi också, vilket Niels Paarup-Petersen är högst medveten om, forsknings- och innovationspropositionen som kom nyss – den kommer i mitten av varje mandatperiod. I den finns historiska extra påslag för den högre utbildningen, för våra lärosäten, för forskning och spetsforskning särskilt inriktat mot STEM, naturvetenskapliga ämnen, och så vidare. Det sker jättemycket.

  Nu förstår jag dock att Centerpartiet har satt på sig ett par ganska mörka solglasögon när det gäller detta, och de vill inte riktigt se detta. Men faktum är att det sker väldigt mycket.

  2025-04-29 18:21:52

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Jag tänker hålla mig till ämnet – det är kanske dags.

  Det var ett mycket fint tal som Fredrik Malm höll i talarstolen. Vi ser också många debattartiklar från regeringen etcetera. Men vi ser samtidigt att regeringen inklusive Liberalerna säger nej till vårt förslag om satsningar på skolan på 5 miljarder extra i budgeten. De säger nej till att belöna de behöriga lärarna och dem som anställer behöriga lärare. Det lönar sig alltså fortfarande att inte anställa behöriga lärare. De säger nej till offentlighetsprincipen, vilket var uppe här tidigare. De säger till att ta bort köer till skolorna. De säger nej till att säkra att skolor kan finnas och vara bra i hela landet. Det är liksom grunden för att det kan bli bra.

  Kort och koncist – hur får vi till mer faktiska förändringar och inte bara debattartiklar från Liberalerna och regeringen?

  2025-04-29 18:20:45

  

  Niels Paarup-Petersen

• Herr ålderspresident! Jag tror att Vänsterpartiet av de åtta partierna i kammaren är det sista partiet som ska slå sig för bröstet om att det stod upp för demokrati och mänskliga rättigheter på 60-, 70- och 80-talen. Det var det enda partiet som här i kammaren försvarade Berlinmuren. Glöm inte det när ni talar om historiska frågor, Daniel Riazat.

  Den här regeringen blockerar ingenting. Vad vi gör är att vi utreder saker. Vi remitterar dem och bearbetar dem i Regeringskansliet, och sedan går regeringen till riksdagen med lagförslag.

  Vi vill från vår sida ha en offentlighetsprincip för alla skolor i Sverige – kommunala och fristående skolor. Förslaget har utretts och bereds nu i Regeringskansliet. Vi får se exakt hur förslaget ser ut när det är färdigförhandlat.

  Det finns vissa mindre skolor, små skolor, i Sverige som har hyst farhågor om mindre delar, egentligen detaljer, i utredarens förslag. De skulle vilja se vissa justeringar för att inte riskera att fullständigt duka under på grund av till exempel administration. De frågorna är också viktiga att ta in i beredningen, processen och diskussionen. Det finns många olika viljor.

  Men utgångspunkten är att alla medborgare, som Daniel Riazat, jag själv och alla andra här i kammaren, journalister och föräldrar, som ska välja skola för sina barn, måste ha tillgång till information och transparent data om skolorna. Det är jätteviktigt för att kunna göra välavvägda val.

  Jag ser med tillförsikt fram emot detta. Jag är ganska övertygad, herr ålderspresident, om att vi om inte alltför lång tid kommer att få ett lagförslag som kommer att innebära klara förbättringar för svensk skola.

  (Applåder)

  2025-04-29 18:18:31

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Det Fredrik Malm säger här är ju fint. Men det var inte riktigt de sakerna han talade om i talarstolen när det handlar om att göra om skolsystemet i grunden. Det är en massa saker.

  Det är klart att regeringen trots allt inte har gjort ingenting de senaste tre åren. Det har varit många utredningar etcetera. En hel del av dem ligger dock på hög i Statsrådsberedningen eller var de nu ligger någonstans. De kanske finns i en postlåda, i en papperskorg eller på ett förhandlingsbord. Det är lite svårt att veta när det gäller en del av dem i dagsläget. Vi hoppas att en del av dem blir av, men vi vet ju inte. Och om vi ska vara ärliga är det inte så lång tid kvar av den här mandatperioden och den här regeringens tid vid makten.

  Regeringen har såklart skickat in pengar. Men enligt riksdagens utredningstjänst, RUT, är det faktiskt mindre än den kostnadsökning som inflationen inneburit. Lärarnas administrativa bördor har i dagsläget också ökats mer av regeringen än den minskat.

  När det gäller att ha särskilda undervisningsgrupper är det klart att man får göra det. Det har man alltid fått ha. Det har aldrig funnits hinder för att ha särskilda undervisningsgrupper. Det som gäller är att man kan få ett särskilt statsbidrag om man söker de pengarna. Men det gör att de små skolorna inte kommer att göra det, eftersom det är så besvärligt att söka dem i relation till de få pengar man får.

  Ledamoten talade om de elever som är mest besvärliga. Ska Sollefteå skapa en akutskola? Det kommer de sannolikt inte att göra, eftersom de inte kommer att elevunderlag för det. Men då kan de inte få någon hjälp av regeringen. Det är nämligen bara om man gör precis som Lotta Edholm vill som man kan få någon typ av stöd. Annars får man inga pengar.

  Samtidigt blir det mindre resurser till de stora grejerna. Det är fortfarande lönsamt att anställa obehöriga lärare. Det är fortfarande nej till att ta bort köer. Det är fortfarande nej till att säkra att skolor kan finnas och vara bra i hela landet. Och det är nej till offentlighetsprincipen, för att vi ska kunna veta vad som händer där. Det ändras inte av de saker som regeringen trots allt har gjort.

  2025-04-29 18:24:01

  

  Niels Paarup-Petersen

• Herr ålderspresident! I skolpolitiken finns det en tydlig skillnad mellan Liberalerna och Centerpartiet. Det är att vi i Liberalerna är tydliga med vilken analys vi gör av problemen i svenskt skolväsen.

  Det vi ser, vilket jag gick igenom i mitt anförande herr ålderspresident, är kombinationen av en mycket kraftfull decentralisering och en mycket kraftfull avreglering under de sju, åtta, nio eller tio stora reformerna på 90-talet. Det har fått förödande konsekvenser för kunskapsutvecklingen i svensk skola. Det är kombinationen av kommunaliseringen, friskolereformen, skolpengssystemet, de nya betygssystemen, de flummiga läroplanerna och den minskade regelstyrningen och därefter svallvågen av digitalisering, skärmar och mobiltelefoner som har sköljt in över svensk skola.

  Herr ålderspresident! Då säger Niels Paarup-Petersen och Centerpartiet: Ni gör ingenting åt det här. Men det är precis det vi gör. Vi gör någonting åt alla de saker som vi kan göra någonting åt.

  Det finns dock ett aber i sammanhanget, herr ålderspresident. Den viktigaste frågan av alla finns det ingen majoritet för att gå vidare med, nämligen att återföra huvudmannaskapet i svensk skola till staten från kommunerna. Det är den enskilt viktigaste frågan för att verkligen, en gång för alla, få ordning på svenskt skolväsen. Men det finns ingen majoritet för att göra det. Det är Liberalerna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och en del spridda röster som är för det, men tyvärr inte Niels Paarup-Petersens eget parti.

  När det gäller friskolorna har vi en stor utredning, skolpengsutredningen, som ska lämna två betänkanden. Det första har kommit, och det andra kommer senare, om jag inte minns fel. Och Läroplansutredningens betänkande har kommit. Vi jobbar också stenhårt för mindre skärm och mera pärm i skolan och så vidare.

  Det är alla de här stora områdena, som jag beskriver, som regeringen och Liberalerna nu tar sig an att verkligen försöka reformera och reglera om, om så krävs.

  (Applåder)

  2025-04-29 18:26:08

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! När man lyssnar på Socialdemokraterna i riksdagen kan man ibland tro att de aldrig har suttit vid makten. Socialdemokraterna har suttit i opposition i alla år och har inget eget ansvar för någonting.

  Men så är det ju inte, herr ålderspresident. Åsa Westlunds parti styrde Sverige i åtta år fram till år 2022. Under de åtta åren gjorde friskolekoncernerna i Sverige mycket positiva bokslut. De expanderade väldigt kraftfullt, och det skedde väldigt mycket. Det kom en mycket kraftig retorik från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och en del andra i skoldebatten. Men det blev verkligen ingenting gjort.

  Köerna ville Socialdemokraterna förbjuda. Ja, alla partier här i riksdagen ville i olika grad minska köernas inverkan på urvalet till skolan. Vi i Liberalerna ville att intresseanmälan för att börja årskurs 1 i en skola skulle kunna göras tidigast ett år före skolstart. Centerpartiet tror jag hade från tre års ålder, men bara på hälften av elevplatserna, om jag inte minns fel. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna var tydliga med att det var ett orimligt system att man kunde skriva in barn i kö till en skola nästan redan vid födseln. De tre rödgröna ville förbjuda detta helt.

  Trots detta lägger Socialdemokraterna fram en proposition som faller i riksdagen. Det övergår nästan mitt förstånd, herr ålderspresident, hur man kan lyckas med konststycket att inte begränsa köerna när samtliga partier i riksdagen är för att begränsa dem. Det är en fråga om hantverk. Den här regeringen gör nu väldigt mycket som borde ha gjorts långt tidigare.

  2025-04-29 18:36:58

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Många barn och unga har en bra skolgång. De lär sig mycket, de har kompisar och de tar sig väl rustade ut i arbetslivet. Men alldeles för många har det tufft i skolan. De får inte det stöd de behöver, vare sig för att lära sig eller för att må bra.

  Det borde vara en prioriterad uppgift för varje regering att se till att var och en av alla elever som börjar skolan med pirr i magen och spänd förväntan lämnar skolan med en ryggsäck full med kunskaper och färdigheter och samma tilltro och spända förväntan på framtiden som när de började. Därför är jag djupt kritisk till regeringens och Sverigedemokraternas skolpolitik.

  De besparingar som regeringen har tvingat fram i skolan har lett till att färre barn får det stöd som de behöver.

  Regeringen har låtit skolan ta smällen i kostnadskrisen, inte för att de varit tvungna utan för att de tyckt att det varit viktigare att sänka skatten mest för dem som tjänar mest. Det här kommer att stå Sverige dyrt. En bra skolgång lägger nämligen grunden för att man ska kunna försörja sig själv, bidra till samhället på olika sätt och må bra resten av livet. Det är också en viktig skyddsfaktor för att man inte ska hamna i missbruk eller kriminalitet. Barn som inte får stöd och stimulans att utvecklas och som inte får känna gemenskap och självkänsla i skolan blir lätt offer för de kriminella gängen. De senaste åren har vi också sett hur gängen kunnat rekrytera allt fler yngre skolbarn till riktigt grov brottslighet.

  Till skillnad från regeringen har Socialdemokraterna i varje budget sedan maktskiftet kompenserat skolan och den övriga välfärden för kostnadsökningarna. Hade vi fått bestämma hade det funnits fler vuxna – fler lärare, fler elevassistenter och fler fritidsledare – som stöttade eleverna i svensk skola.

  Herr ålderspresident! När regeringen säger att drivkraften till vinst är ett stort problem i svensk skola och när man medger att friskolor får betalt för sådant de faktiskt inte ens gör vore det rimligt att regeringen och Sverigedemokraterna också gjorde någonting för att få bort skolkoncernernas vinster och överkompensationen till skolägarna. Men tyvärr – av SD-regeringens helrenovering av skolmarknaden blev det bara lite homestyling. I stället för att få bort vinstjakten och säkra våra barns utbildning har man valt att fortsätta berika skolkoncernerna.

  Friskolor som bedriver grundskola får i år 2,7 miljarder kronor av våra skattepengar utan att de behöver göra någonting. De får 2,7 miljarder för mycket betalt. Så vårdslöst hanterar den här regeringen och Sverigedemokraterna våra gemensamma skattepengar. Så vårdslöst hanterar de våra barns framtid. 2,7 miljarder motsvarar över 4 000 grundskollärare. I stället för att se till att skolans pengar stannar i skolan har regeringen och Sverigedemokraterna medvetet valt att låta pengaregnet över skolägarna fortsätta i många år till. Det säger något om vems intressen det är man företräder.

  Herr ålderspresident! Vinstintressen ska inte driva skola. Det har alla länder utom Sverige insett vid det här laget. Efter att vinstintressen i skolan gett Sverige naturbruksgymnasium utan djur, fordonsgymnasium utan fordon, ökat betygsfiffel, ökad segregation och förskolor i skolministerns egen friskolekoncern som ger vatten och knäckebröd till mellis för att spara pengar borde var och en inse att vinstintresset måste bort. Ingen kontroll i världen kommer att kunna tygla de här intressena.

  Men regeringen och Sverigedemokraterna står fast vid att det ska gå att använda skolans pengar till privata våffelstugor, strandtomter och jaktslott. Vi socialdemokrater vill dock förbjuda vinstuttagen. Vi vill att kommuner ska ha vetorätt mot friskoleetableringar.

  Herr ålderspresident! Den samlade oppositionen vill också se en offentlighetsprincip för alla skolor. Vi vill ha samma insyn i hur skattepengar används i friskolor som i kommunala skolor. Vi vill att lärare på friskolor ska ha samma meddelarfrihet som lärare i kommunala skolor och alltså utan risk för repressalier ska kunna berätta om missförhållanden. Det tjänar hela samhället på – alla utom vinstjägarna. Ändå finns det fortfarande ingen proposition om en offentlighetsprincip även för friskolor på riksdagens bord.

  Herr ålderspresident! Om alla barn i Sverige ska ha samma chans i livet ska det inte bero på om man har rätt föräldrar om man får gå på en skola eller inte. Så är det i Sverige i dag, men så vill vi inte ha det. Vi socialdemokrater vill skapa ordning och reda i skolvalet. Alla elever ska välja samtidigt i ett offentligt administrerat skolvalssystem. Det skulle garantera att det är elever som väljer skolor, inte skolor som väljer elever. Kötid som urvalsinstrument ska bort, eftersom vi vet att det är det urvalsinstrument som är mest segregerande. I stället ska närhet och syskonförtur väga tungt.

  Herr ålderspresident! Alltför många av de elever som behöver extra stöd i skolan får inte det. Får de stöd är det ofta först i de sista årskurserna. Vi vill därför att mer av statens resurser till skolan ska rikta in sig på de tidiga årskurserna. I år föreslog vi i vår budget 3 miljarder extra, motsvarande en extra pedagog i varje klass i årskurs 1. Bristande resurser i skolan leder till att många rektorer och lärare ställs inför helt omöjliga situationer i skolan i dag. De är enligt lag skyldiga att se till att varje elev får det stöd som den behöver. Samtidigt har de inte de ekonomiska resurser som krävs för att lagen ska följas. Vi socialdemokrater vill därför införa en lex Edico. En sådan princip skulle ge skolor skyldighet att slå larm när det brister och huvudmannen tydligt ansvar för att lösa bristerna.

  Herr ålderspresident! Låt mig avsluta med några principiella ställningstaganden.

  Vi socialdemokrater vill inte att skolor ska drivas av religiösa skäl. Om ledningens drivkraft är att påverka eleverna utifrån religiösa uppfattningar riskerar eleverna att få undervisning som inte följer läroplanen. Därför vill vi förbjuda religiösa skolor i Sverige, även om vi vill ta särskild hänsyn till att de nationella minoriteterna ska kunna bibehålla och utveckla sin kultur.

  Vi socialdemokrater anser att svenska språket är ett viktigt kitt som håller samman vårt samhälle. Därför vill vi skärpa kravet på att svenska ska vara huvudspråk i skolan. Minst 75 procent av undervisningen ska vara på svenska i stället för dagens 50. De undantag i kraven på behöriga lärare som bland annat Engelska Skolan i dag åtnjuter ska naturligtvis tas bort.

  Vi socialdemokrater vill förlänga skolplikten till 18 år. Samhället ska inte lämna omyndiga människor utan vettig sysselsättning. Vi vet att en gymnasieexamen i dag närmast är ett krav på arbetsmarknaden. En obligatorisk gymnasieskola skulle, förutom att ge unga en utbildning som gör att de kan få in en stadig fot på arbetsmarknaden, också ge samhället nya möjligheter att fånga upp människor som riskerar att dras in i kriminalitet.

  Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till reservationerna 10 och 26.

  (Applåder)

  2025-04-29 18:28:27

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för frågan och möjligheten att berätta lite om varför Socialdemokraterna inte kunde få igenom en politik som gjorde upp med de vinstuttag som sker i svensk skola.

  Under halva den tid som Fredrik Malm refererar till var nämligen Liberalerna och Centerpartiet med och styrde landet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Liberalerna och Centerpartiet sa att det var under villkor att vi inte gjorde någonting och att vi inte ens pratade om det här problemet, för annars hotades vi av misstroendevotum.

  På den tiden var det viktigt även för liberaler att stå upp emot Sverigedemokraternas inflytande i svensk politik. Det var detta som höll oss samman. Men vi tyckte helt olika i den här frågan. Liberalerna lyckades tyvärr förhindra att vi kunde gå fram hårdare med regleringar av vinstdrivande skolor.

  Sedan stämmer det inte att vi inte har gjort något under de gångna åren. Under den första mandatperiod som Fredrik Malm refererar till lade vi fram en proposition om tydliga vinstbegränsningar. Detta borde ha kunnat falla de partier som är lite mindre benägna att helt förbjuda vinstuttag i smaken, men nej. En riksdagsmajoritet röstade ned det förslaget.

  Under slutet av förra mandatperioden styrde Socialdemokraterna själva och lade fram flera förslag om detta, men inget av dem accepterades av Sveriges riksdag. Det beror inte på bristande hantverk, Fredrik Malm, utan det beror på att det i kammaren är antalet röster som räknas. Hade Liberalerna vid den tidpunkten förstått att vi borde göra någonting åt vinstuttagen hade våra propositioner kunnat gå igenom. Men det gjorde inte Liberalerna, utan de röstade nej.

  Bristande hantverk är det däremot när man inte får igenom en proposition om offentlighetsprincipen trots att det finns en majoritet i kammaren. Det är brist på hantverk.

  2025-04-29 18:39:07

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Det handlar om hur många röster det finns i kammaren, säger Åsa Westlund. Ja, så är det ju.

  Våren 2022 hade januariavtalet fallit och Socialdemokraterna styrde med stöd av en avhoppad vänsterpartist som hade blivit oberoende eller vilde i riksdagen.

  Men i denna kammare sitter det ju 349 personer, och alla vill i olika grad göra det mer restriktivt när det gäller köer som urval till skolan. Då hade ju Socialdemokraterna kunnat söka en uppgörelse med dem. Man hade till exempel kunnat lyfta telefonen och ringa till Niels Paarup-Petersen, till mig eller till någon annan och sagt: Kan vi komma överens här? Vi vill gärna förbjuda det helt och hållet, men vi ser att vi inte har majoritet för det. Men vi kanske kan komma halvvägs, några steg framåt?

  Socialdemokraterna hade inte ens behövt ringa Sverigedemokraterna om de inte ville det. Det hade räckt att ringa några andra här för att säkra en majoritet och skriva ihop ett förslag. Men, herr ålderspresident, detta ville inte Socialdemokraterna av det skälet att de uppenbart ville att dessa lagförslag skulle falla, så att de skulle kunna använda dem som en mobilisering i valrörelsen.

  Det var mycket kraftfull kritik under debatterna i kammaren mot detta förfarande, alltså att man eldar igång tiotals eller kanske hundratals tjänstemän i Regeringskansliet för att ta fram lagstiftningsprodukter som man inte ens vill ska gå igenom. Det är detta, herr ålderspresident, som vi har kritiserat vad gäller hantverket. Man har inte haft en uppriktig och ärlig vilja att faktiskt genomföra förändringarna.

  Åtta år hade Socialdemokraterna på sig, och man åstadkom ingenting för att reglera friskolesystemet, skolvalet, köerna, skolplikten från 18 år eller någonting annat. Det är en jättebesvikelse, måste jag säga.

  2025-04-29 18:41:17

  

  Fredrik Malm

• Herr ålderspresident! Jag tror att de flesta kan bedöma trovärdigheten i det som Fredrik Malm nu säger – att han är ledsen över att Socialdemokraterna inte fick igenom socialdemokratisk skolpolitik.

  Jag var ju inte skolminister eller utbildningsminister vid den tidpunkten, men jag måste för sakens skull ändå säga att den information jag har är det att det ringdes samtal. Det är möjligt att Fredrik Malm har glömt de samtalen. I alla fall hade man gjort det när det var dags att votera. Men låt oss inte fastna vid det.

  Vi kan fastna vid det som skedde här i kammaren. Den överkompensation som vi nu ser – 2,7 miljarder bara i år, Fredrik Malm – tas från elever i kommunala skolor och försvinner i väg till friskoleägare som inte behöver göra någonting. De får dessa pengar alldeles gratis för något som de inte gör. Det är för att ni röstade nej till att stoppa överkompensationen 2022. Det är ytterligare 4 000 lärare som hade kunnat finnas ute i de kommunala skolorna.

  Är detta att ta ansvar? Nej, det är att skylla ifrån sig att säga att det är dåligt hantverk, för det var Fredrik Malm som tryckte på knappen och stoppade alla sådana förslag.

  Nu ligger bollen hos er. Ni har suttit i tre år. Hittills har den helrenovering som ni har utlovat blivit en dubbelvinst för skolkoncernerna. De har fått en utredning som inte levererar ett vinststopp utan bara lite marginella förändringar. Dessutom innebär de marginella förändringarna att nya skolor får svårare att starta. Vilken present! Man förstår ju varför aktiekurserna hos skolkoncernerna går så bra. De har förstått att den här regeringen inte kommer att leverera någonting för att stoppa den riktiga vinstjakten i svensk skola.

  (Applåder)

  2025-04-29 18:43:29

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Ledamoten Åsa Westlund uttrycker en väldigt stor oro för dagens elever. Det gör vi också från regeringens sida. Därför har vi just nu tolv utredningar igång. Vi ser att kvaliteten sjunker, och tyvärr ser vi också att det finns mycket otrygghet. Studieron fungerar inte riktigt som den ska.

  Vi ser att det är mycket vi kan göra. Tolv utredningar gör vi nu för att förbättra i skolorna. Jag vill lugna ledamoten med att säga att det sker väldigt mycket nu. Det är sådant som tidigare regeringar tyvärr inte har gjort som vi måste kompensera för. Mycket kommer att hända. Det tar tyvärr lite tid innan vi riktigt hinner få ordning på alla våra utredningar. Men de kommer att komma. Det gör också att eleverna ska kunna känna sig tryggare i skolan.

  Åsa Westlund är orolig för skattesänkningar. Jag vill bara säga att de skattesänkningar som regeringen nu gör är för alla som arbetar. Det påstås ofta att det bara är för de rika, men det är för alla som arbetar. Det är också för att det ska kunna fungera här i samhället.

  Det har gjorts mycket av den här regeringen som Socialdemokraterna inte har gjort tidigare. Det jag vill fråga ledamoten är: Vad är det som Socialdemokraterna skulle göra bättre än vi när det handlar om till exempel trygghet och studiero? Det är ju några av våra stora portalfrågor nu.

  Vi jobbar med lugn och ro i klassrummen. Vi stärker lärarna. Vi ser över betygssystemet. Vi ser också över friskolorna. Jag funderar på vad mer Socialdemokraterna skulle ha gjort som vi inte gör, för jag tycker att vi gör otroligt mycket.

  2025-04-29 18:45:39

  

  Marie-Louise Hänel Sandström

• Herr ålderspresident! Ja, vi hade sett till att det fanns fler vuxna som såg barnen i skolan och kunde ge dem den stödundervisning som de behöver. De skulle kunna stoppa unga människor på glid genom att ta dem i kragen och göra andra saker med dem, så att de vet att det finns en plats för dem i vårt samhälle vid sidan av gängen. Vi skulle ha stoppat överkompensationen. Det fanns ju en proposition om detta precis före regeringsskiftet som röstades ned här i Sveriges riksdag. Det förslaget hade den här regeringen kunnat återanvända om man hade velat stoppa den.

  Det är 2,7 miljarder om året som försvinner iväg till friskolor för sådant som de inte ska ha betalt för. Det är ju ingenting som de faktiskt ansvarar för. Det hade kunnat ske nu. Men i stället låter ni överkompensationen bara fortsätta år efter år efter år.

  Egentligen kan man sammanfatta allt det som ledamoten säger med att regeringen sviker dagens skolbarn. Dagens skolbarn hade behövt fler vuxna. De hade behövt fler lärare. De hade behövt fler fritidspedagoger i skolan och fler särskilda undervisningsgrupper. Men det får de inte, för den här regeringen har prioriterat att sänka skatten – en del för vanliga löntagare men också för dem som tjänar allra mest. De har fått en särskild skattebonus av den här regeringen.

  Vi anser att de pengarna hade gjort bättre nytta i svensk skola, både för de elever som går där i dag och för vår gemensamma framtid i Sverige, för att vi ska ha en stark skola som ser till att alla barn får med sig det de behöver för att kunna få ett jobb, försörja sig själva, må bra och bidra till svensk utveckling framöver. Det ansvaret sviker tyvärr den här regeringen.

  2025-04-29 18:47:11

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! I morse hade vi möte i utbildningsutskottet. Vi talade just om elevhälsoutredningen, som jag tycker är oerhört bra. Jag tror att det kommer att bli väldigt bra. Där talar vi just om att stöd ska komma tidigare. Vi avsätter förstås också resurser för att det ska kunna bli så. Det handlar om att eleverna kommer att få stöd på den nivå de behöver. De kan behöva stöd på olika sätt. Det kan vara mindre grupper eller större grupper. Vi pratar också om screening.

  Vi gör mycket just för att hjälpa eleverna. Vi uppfattar det nog på olika sätt. Men jag anser att vi vill se varje elevs förmåga och hitta var någonstans de befinner sig för att de ska kunna få så bra stöd som möjligt. Det gör vi också en stor satsning på.

  Sedan tänker jag på det här med friskolor. Regeringen säger när det gäller friskolor eller kommunala skolor att det viktiga är att det finns kvalitet i skolan. Det finns många friskolor som har jättehög kvalitet och många kommunala skolor som också har det.

  Tyvärr kan det brista på båda håll. Skolinspektionen har nu tyvärr fått ta över en skola till – i Norrland eller kanske i Lappland – som inte fungerar. Det är otroligt viktigt att den möjligheten finns, om inte skolan fungerar, för det är kvaliteten som är det viktiga.

  Friskolorna behövs, för de har många olika resurser som är väldigt viktiga. Men pengarna ska givetvis gå till utbildning. Det tycker vi absolut är prioriterat. Jag kan inte riktigt se skillnaden här. Regeringen satsar mycket på elevhälsoutredningen, som jag nämnde. Det kommer att vara mer stöd. Det kommer att finnas mer personal som kan delas upp på fler sätt. Men vi ser också på friskolan. Vi vill att det ska vara hög kvalitet på alla, och fungerar de inte ska vi givetvis se till att de inte är kvar. Det ska vara hög kvalitet, och vinsterna ska användas i skolan.

  2025-04-29 18:49:12

  

  Marie-Louise Hänel Sandström

• Herr ålderspresident! Att driva friskola i Sverige innebär i princip ingen ekonomisk risk och väldigt lättförtjänta pengar. Ett viktigt skäl till det är att alla friskolor får betalt utifrån hur mycket den kommunala skolan kostar per elev.

  Problemet är bara att kommunala skolor har större ansvar än vad friskolor har. Kommunala skolor måste vara beredda att ta emot alla elever när som helst. Friskolor kan däremot hela tiden anpassa så att de enbart har fulla klasser. Kommunala skolor har en skyldighet att ha skolor även i glesbygd. Friskolor kan välja att bara finnas i tätort. Friskolor kan dessutom välja att ha hemliga köer som gör det lätt att få de mest lönsamma eleverna.

  Det är därför helt galet att friskolor ska ha samma ersättning per elev som kommunala skolor. Olika ansvar borde betyda olika ersättning. Men så är det alltså inte – tvärtom. Varje år försvinner 2,7 miljarder i överkompensation till friskolorna. Regeringen och SD hade kunnat stoppa det här, men de har valt att inte göra det. I stället fortsätter den här överkompensationen år efter år.

  Det är svårt att förstå varför Sverigedemokraterna ser genom fingrarna när 2,7 miljarder varje år försvinner i överkompensation till friskolor, en överkompensation som leder till lätta vinster och att de skattepengar som skulle gå till elevernas undervisning i stället blir till våffelstugor, strandtomter och jaktslott.

  Jag vill förstås höra Sverigedemokraterna förklara varför de inte stoppar det här.

  2025-04-29 19:02:02

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Det är alltid intressant att stå i den här talarstolen när vi har haft skoldebatter de senaste åren och höra på den så kallade vänstersidan. Det enda de pratar om att de vill göra något åt och där de går hårt fram handlar om friskolorna, ungefär som att det är friskolorna som under 30 år har gjort den svenska skolan sämre än vad den var. Den är inte katastrof jämfört med andra länder, även om den är rätt långt nere nu. Men en gång var den på topp. Och nu är det alltså friskolorna som är det stora, hemska.

  Jag tror att det är 14 procent av eleverna som frivilligt, märk väl, väljer att gå i friskolorna. Jag vet inte om de gör det för att de vill eller för att de inte vill, men de väljer frivilligt. Enligt vänstersidan är detta alltså det stora problemet med den svenska skolan.

  Man pratar här om en siffra på 2,7 miljarder. Det är mycket pengar. Jag undrar: Är det dessa 2,7 miljarder som förstör den svenska skolan, eller finns det mer pengar inblandade? Är det detta som förstör den svenska skolan?

  2025-04-29 19:03:50

  

  Jörgen Grubb

• Herr ålderspresident! De här 2,7 miljarderna, motsvarande 4 000 lärare som hade kunnat finnas i den svenska skolan, är ett riktigt slöseri med skattebetalarnas pengar – 2,7 miljarder går till människor som inte gör någonting för att få dem. De behöver ingen ersättning; de får för mycket betalt. Men dessa 2,7 miljarder betyder ingenting, tycker Sverigedemokraterna.

  Jag har en fråga om det och även några andra frågor: Vilka andra grupper i samhället tycker Sverigedemokraterna ska få 2,7 miljarder utan att göra någonting för det? Varför är det just friskoleägarna som ska få de här pengarna? Finns det andra grupper som också kan få pengar av staten på det här lättvindiga sättet?

  I sitt anförande refererade ledamoten själv till segregationen i svensk skola. Jag tror att det är en väldigt stor orsak till de problem vi ser. Ledamoten refererade också till OECD som referenspunkt när han flera gånger refererade till de svenska skolresultaten.

  Redan när en borgerlig majoritet här i kammaren för 30 år sedan röstade igenom friskolesystemet varnade OECD för att det skulle leda till just segregation – de problem som ledamoten refererade till i talarstolen.

  Sedan dess har OECD regelbundet, år ut och år in, återkommit till detta: att friskolesystemet så som det är riggat i Sverige med vinstdrivande skolor spär på segregationen och den stora ojämlikheten i svensk skola.

  Ja, det är ett stort problem, och ledamoten sa det själv: Det är de som föds av icke-akademiska föräldrar som inte klarar sig bra i svensk skola. Det är de som drabbas av segregationen. Det finns även många andra saker, men det här är ett stort problem.

  2025-04-29 19:05:22

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Det är rätt fascinerande att Åsa Westlund beskyller mig och mitt parti för något som borgerligheten gjorde. Och vad jag minns var även Socialdemokraterna med och införde en 100-procentig kompensation till friskolorna. Vi har inte varit inblandade alls i den matchen – ni har varit det, och andra regeringar har varit det.

  Jag fick ingen annan siffra än 2,7 miljarder, vilket är väldigt mycket pengar. Men i det totala är det bara en liten del. Det är inte ens 1 procent av vad som används i hela skolan. Vi har länge velat ta bort modersmålsundervisningen, som vi inte ser någon vinst med. Det är heller inget som skadar några elever, men det handlar om 2,2 miljarder. Det fixar vi om ni bara stöder oss. Jag är övertygad om att det finns pengar att omfördela.

  Vi gillar naturligtvis inte heller att ge pengar för någonting som inte görs, och det tror jag inte att någon här i kammaren gör. Därför har vi tillsammans med de andra partierna i vårt Tidögäng tillsatt en utredning om att man ska skärpa kraven gällande friskolorna.

  Friskolorna har funnits i 25 år. Varför har ni inte gjort något? Det är helt ofattbart. Ni har en förmåga att slussa över alla era brister på andra.

  Jag kan stolt stå här, för det här är första gången som vårt parti, via Tidögänget, får något inflytande. Vi har varit väldigt tydliga med vad vi har gemensamt och har gått ut till hela folket med det i det här avtalet. Jag tycker att det är fantastiskt kul att vi kan göra något som gör den svenska skolan bättre. Men ni försöker kladda på oss saker som ni själva har varit inblandade i och har hållit på med i med 25–30 år. Jag tycker att det är märkligt.

  (Applåder)

  2025-04-29 19:07:30

  

  Jörgen Grubb

• Herr ålderspresident! Det var många olika saker som togs upp i replikerna och i talarstolen av ledamoten Grubb. Vi kan börja med lite fakta omkring att alla invandrare förr i tiden skulle ha varit superintegrerade. Det fanns ju en tid när danskarna var de mest kriminella i Sverige! Det kan jag ta på mig.

  Det är inte så att det inte fanns segregation förr i tiden. Det var bara det att villapriserna var olika på olika sidor av gatorna. Man valde inte vilken skola man kom till, eftersom det inte fanns något skolval.

  På 70-talet kom det varningar om sjunkande läsförståelse, stök etcetera – särskilt bland dem utan läsvana hemifrån. Men man kan säga att det fortfarande är de som inte pratar svenska hemma som är den stora utmaningen i svensk skola. Det är där vi har låga skolresultat i Sverige. Annars är det mycket som är bra i svensk skola.

  Det är klart att vi ska fokusera på det svenska språket. Jag kan låna lite från en diskmedelsreklam och säga: ”Det är klart att grabben ska prata svenska.” Vi kan gärna öka andelen undervisning på svenska från 50 procent. Men inget av det här blir ju av så länge vi inte har bra och duktiga behöriga lärare. Ska vi inte se till att belöna de skolor som anställer behöriga lärare i stället för dem som anställer obehöriga lärare?

  Om vi ska se till att alla pratar bättre svenska – särskilt de som kommer från hem där man inte pratar svenska – varför är det fortfarande så när Sverigedemokraterna nu fokuserar på det svenska språket att de samtidigt är jättenoga med att det måste vara möjligt att fortsatt ha skolor där man inte alls pratar svenska och anställer obehöriga lärare? Det säkerställer ju att eleverna lär sig undermålig svenska eller inte pratar svenska alls i skolan – och det med lärare som inte har behörighet. Hur hjälper det fler att prata bättre svenska?

  2025-04-29 19:09:48

  

  Niels Paarup-Petersen

• Herr ålderspresident! Jag är några år äldre än Niels Paarup-Petersen. Jag tror inte han minns jättemycket från tidigt 70-tal. Jag gick i skolan då. Jag började grundskolan 1969 i Malmö, på Hagaskolan. Jag hade ett flertal invandrare som mina närmaste kamrater. Deras föräldrar pratade rätt taskig eller obefintlig svenska, i alla fall ett bra tag. Men konstigt nog pratade barnen flytande svenska – malmöitiska, till och med. Det fanns inte ett spår av brytning. Jag vet inte, men jag minns att det var så. Därför vill jag bara korrigera ledamoten. Men det är önskvärt att alla kan prata svenska, för det handlar självklart om de vuxna i arbetslivet också. Det förstår jag.

  Vi har inte gått ut med något om att alla skolor ska tvingas att ha behöriga lärare. Jag önskar att man kunde göra det, men det finns inte så många behöriga lärare. Om Niels Paarup-Petersen har en magisk formel för att få fram detta – ta fram den! Självklart vill vi att skolan ska ha behöriga lärare. Det är inte konstigare än så.

  Vi har inte riktigt en socialistisk syn på detta. Vi tittar ofta på kvalitet. Det finns absolut kvalitetsbrister i både kommunala skolor och friskolor. Vi vill fokusera på resultat. Det handlar om resultat.

  Det pratas om vinster och så vidare. Ja, det finns kommunala skolor som gör vinster. Vi har rätt taskiga kommunala skolor i Malmö, och de har en sådan administration att man inte kan tro att det är sant. Där finns pengar att spara; det vet jag. Jag tror att Niels Paarup-Petersen också vet det, för han känner till ganska bra hur det funkar i Malmö.

  2025-04-29 19:11:49

  

  Jörgen Grubb

• Herr ålderspresident! Nej, det är precis det som är problemet. Ni avsätter inte pengar. Regeringen och Sverigedemokraterna avsätter inte pengar till detta. Man döper om vissa pengar. Man stöttar inte kommunerna, som i sin tur är ansvariga för att stötta skolorna genom den här kostnadskrisen.

  Resultatet ute i skolor, runt om i hela landet, har varit att människor har fått gå från jobbet. Eller så har de inte fått nyanställning för att skolorna har behövt spara pengar under den här tiden.

  Det är inte att satsa, utan det är att skära ned. Det är exakt det som har hänt. Det har förvärrats genom att de pengar som vi lägger på skolan går till fel saker. De försvinner iväg till våffelstugor, jaktslott och strandtomter – privata saker som skolägarna tycker är viktiga – i stället för att gå till undervisning. Det hade ni delvis kunnat stoppa redan från dag ett. Men regeringen och Sverigedemokraterna har valt att inte göra det. Det tycker jag är beklagligt.

  Jag tänker på dagens elever, de som går i skolan i dag och som började ettan när Sverigedemokraterna och regeringen påbörjade sitt maktinnehav. De har gått klart fyran när den här regeringen ska lämna över till nästa. Under den här tiden har de bara mötts av nedskärningar, och deras pengar till undervisning har gått till, som jag sa, våffelstugor och jaktslott.

  Det är att svika dagens elever. Jag tycker att detta är väldigt beklagligt både för deras skull och för Sveriges skull.

  (Applåder)

  2025-04-29 18:50:51

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till Sverigedemokraternas reservation nummer 9, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer i detta ärende.

  I dagens svenska skola lyckas många elever väldigt bra. De tangerar till och med de höga resultat våra elever hade för några decennier sedan, när vi var en toppnation i skolvärlden och i många andra delar.

  Det som bekymrar Sverigedemokraterna mycket är att det finns många elever som inte når de grundläggande utbildningsmålen.

  Dagens skola har alldeles för stora skillnader i skolresultat. Den kritiken delar vi med de världsomspännande institut som genomför de stora skolundersökningarna – Pisa och Pirls. De är bekymrade över att Sverige inte klarar av att hålla en jämnare nivå och att så många elever inte har de grundläggande kunskaperna.

  Många hävdar att den stora anledningen till detta är socioekonomiska skillnader. Då pekar man ofta på den del av gruppen som har invandrarbakgrund. Troligtvis är detta en del av förklaringen, men det finns även andra faktorer som påverkat detta och försvårat för dem med sämre socioekonomiska förutsättningar.

  Skolan har bland annat kommunaliserats, och läroplanerna har lämnat sitt kunskapsfokus. Någon sa här att det är en lite postmodernistisk inriktning – så kanske man kan kalla den. Nu fokuserar man mer på diskussion och analys.

  Eleverna i grundskolan är faktiskt fortfarande barn. I de åldrarna – det kan även vara så i vuxenlivet – måste man först lära in kunskaper för att man i ett senare skede ska kunna använda dem och bearbeta dem i diskussioner och analyser. Det säger varje forskare inom detta område, och det har inte förändrats de senaste tusen åren.

  Trenden att man ska googla fram fakta för att sedan sätta dem i sitt sammanhang är fullkomligt förkastlig. Trots detta görs det i vår skola, då läroplanerna tillåter det.

  Till allt detta måste vi lägga de senaste decenniernas fria invandring, när dåtidens regeringar – alltså de som var före den nuvarande – inte hade en godtagbar plan för hur man skulle integrera alla dessa invandrare. Några har lyckats, men några har också bevisligen misslyckats.

  Herr ålderspresident! Det är egentligen inte alls konstigt att vi har stora skillnader i skolan.

  Det handlar om skolans kommunalisering, som jag sa innan. Kommunerna satsar olika mycket på skolan, inte bara i rena pengar utan även i kvalitet.

  Det är läroplaner med lite fokus på faktakunskaper, vilket missgynnar dem som har svagare förutsättningar. Som exempel kan jag säga vad ett flertal föräldrar vittnar om. Jag har själv pratat med en hel del föräldrar, även med invandrarbakgrund. Till mig har de sagt att de inte vet hur de ska kunna hjälpa sina barn med läxor. Det hade varit mycket enklare för dem att hjälpa till om de hade haft fakta i en bok. De vill alltså hjälpa till men har svårt att göra det.

  Föregående regeringar har alltså även gjort det svårt för föräldrar att stödja sina barn i skolarbetet. Dessutom har dessa regeringar, som sagt, ytterligare försvårat genom att de har fört en politik med fri invandring.

  Jag kan bara konstatera att den svenska skolan har gått igenom stora förändringar sedan 70-talet, då den faktiskt var bäst i världen. Eftersom jag i dag är lite äldre var jag själv med på den tiden som elev. Då spelade det ingen roll vilken skola man gick i. Utbildningen var väldigt snarlik, och de socioekonomiska skillnaderna, som även fanns då, påverkade inte skolresultaten. De invandrare som då gick i vår skola var fullt integrerade och hade inga problem med det svenska språket. De var precis som alla andra. Det var inget konstigt.

  Herr ålderspresident! De åtgärder man i flera decennier har använt för att få en mer likvärdig skola har bevisligen misslyckats. Det finns ingen som kan säga något annat. De har misslyckats, eftersom det har försämrats så mycket. Därför måste vi titta på nya eller nygamla åtgärder som kan fungera. Allt annat är stort slöseri med tid och medel för alla parter.

  Det vi med säkerhet vet är att det inte lyfter skolresultaten dit vi önskar att köra på i skolan som man har gjort i 20–30 år. Alla vet detta. Därför har vi partier i Tidösamarbetet en mängd åtgärder som förhoppningsvis ska vända svenska skolan uppåt igen. De löser säkert inte alla problem, men jag lovar att det i alla fall blir åt rätt håll.

  Vi kommer att lägga vår kraft på att rätta till de misstag som föregående regeringar begått.

  Vi justerar läroplanerna så att det blir mycket mer fokus på inlärning av fakta. Vi uppmuntrar skolor att använda mer läroböcker. Vi ser till att det blir tydligare att det är läraren som ska bestämma över och styra lektionerna. Vi ser över lärarnas arbetssituation gällande arbetstid och administration. Vi tar tag i trygghet och studiero och inför bland annat skarpare krav på ordningsregler och tydliggör skolpersonalens befogenheter. Vi ser även över elevhälsan och inför tydligare regleringar. Vi gör betygsnormerna mer rättvisa. Samtidigt blir det mycket, mycket svårare att ge glädjebetyg, vilket tyvärr sker i dag. Vi ser över behovet av mer öppenhet från friskolorna och tydligare kravställning med fokus på resultat.

  Herr ålderspresident! Det går inte att bortse från att ett enormt stort problem är att det i många skolor och hos många elever finns enorma brister i det svenska språket. Så var det inte när den svenska skolan låg i topp – absolut inte. Jag vet.

  Svenska språket är av oersättligt värde för vår sammanhållning. Det är därför viktigt att se till att den övervägande delen av undervisningen i svenska skolor bedrivs på svenska språket. I dag ska grundskolan enligt gällande regleringar ha minst 50 procent undervisning på svenska. Det är inte bra nog. Jag har hört kritik mot detta från talarstolen här. Vi värnar det svenska språket och önskar att denna procentsats regleras uppåt. Vi anser att samtalsspråket i skolan alltid ska vara svenska under lektionstid, undantaget språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på ett annat europeiskt språk.

  Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater i skolan är sannolikt det mest effektiva sättet att lära sig god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svenskkunskaper, och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.

  Herr ålderspresident! Jag ska avsluta med att än en gång säga några visdomsord riktade till alla elever i vår skola. Jag har gjort det förut, och jag gör det igen.

  Grundläggande för att klara sin utbildning kommer alltid att vara 1, att du som elev är närvarande i skolan, 2, att du uppför dig väl och 3, att du som elev gör ditt bästa.

  För nästan alla elever skulle detta faktiskt medföra att de klarar av alla grundläggande utbildningskrav i skolan.

  (Applåder)

  2025-04-29 18:52:46

  

  Jörgen Grubb

• Herr ålderspresident! Jag har inte nämnt ordet vinst, så jag vet inte varför det plötsligt kom upp.

  Det finns absolut dåliga kommunala skolor i Malmö. Det vet jag. Det är därför jag sitter i riksdagen och har valt utbildningsutskottet. På till exempel Värner Rydénskolan var det bara en tredjedel av eleverna som fick behörighet under en period. När Skolinspektionen var där gav de ändå grönt ljus för allting. Jag är förbannad över den enorma utslagning vi har i Sverige. Men jag har inte gått i den svenska skolan, så jag har väldigt svårt att ha barndomsminnen därifrån.

  Vad gäller att skolor ska tvingas att ha behöriga lärare står det i skollagen att man ska ha behöriga lärare. I vanliga fall är lag lika med tvång. Men så är det inte på skolans område. Då är det valfritt. Det är lite speciellt, kan man säga.

  Ja, Centerpartiet har en magisk formel. Visst är det fantastiskt när det efterfrågas en magisk formel och man faktiskt har det? Vi har lagt fram ett förslag som finns med i vår skolpolitik som läggs på riksdagens bord. Det är så bra som det kan vara. Det ger Sverigedemokraterna alla möjligheter att rösta för.

  Den magiska formeln är helt enkelt att den som anställer en behörig lärare får bättre betalt än den som inte gör det. Jag vet inte om det är magi, men det är tydligt och relativt enkelt. Det gör att man får mer pengar om man anställer behöriga lärare. Det skapar en bättre arbetsmarknad för behöriga lärare och gör att incitamenten i svensk skola rör sig mot behörighet i stället för bort från den.

  Den andra delen av förslaget är ett slags dubbelmagi. Det handlar om att för dem som inte är behöriga lägger vi ett utbildningskrav på huvudmannen. De får ett uppdrag att se till att de obehöriga blir behöriga. Vi betalar alltså för behörighet och för att obehöriga ska bli behöriga. Jag tycker inte att det är supersvårt. Jag vet inte varför Centerpartiet är de enda som har tänkt på det. Men behöriga lärare ska få mer pengar och obehöriga ska bli behöriga. Det är våra magiska formler för att få fram fler behöriga. Jag ser fram emot Sverigedemokraternas stöd.

  2025-04-29 19:13:55

  

  Niels Paarup-Petersen

• Herr ålderspresident! Ja, det var en fantastiskt magisk formel. Joe Labero, houtta dig i väggen!

  Det är intressant, men jag tror inte att det blir fler lärare för det. Att man anställer för att man får mer pengar innebär ju inte att de obehöriga blir utbildade. Att skolorna skulle ta tag i detta kanske skulle funka på några ställen, men det är också en rätt stor utmaning för skolorna att helt plötsligt ombesörja och betala för allt detta. Vi har massor med högskolor och universitet som kan utbilda lärare. Det blir alltså lite svårt, om det är så ledamoten menar. Jag vet inte. Jag tror inte att det hade hjälpt särskilt mycket.

  Jag har inget emot, och jag vill definitivt, att man ska anställa lärare. Sedan vet jag också att utbildade lärare, bland annat i Malmö, har sökt jobb men fått höra att de inte var intressanta och inte fått komma på någon intervju. Det finns naturligtvis mycket sådant.

  Jag tror att vi kan vara överens om att vi vill ha behöriga lärare i skolan. Vi är nog inte ensamma om det, jag och ledamoten Niels Paarup-Petersen. Där stannar vi just nu. Men tillsammans kanske vi hittar en annan formel som jag tror mer på. Jag är inte övertygad om att den så kallade formeln från Niels Paarup-Petersen är den rätta, men det kanske finns någon annan. Det hade varit bra för den svenska skolan, förmodligen.

  Det finns lärare som inte är behöriga men som är väldigt duktiga. Kanske hade de fått en liten extra skjuts om de fått behörighet. Det kanske blir ännu bättre.

  2025-04-29 19:16:04

  

  Jörgen Grubb

• Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna lägger ut dimridåer gällande att elever ska prata svenska och liknande. Målet för Sverigedemokraterna är ju någonting helt annat.

  Om vi ändå utgår från att Sverigedemokraterna vill detta blir det väldigt märkligt att de röstar emot samtliga förslag som leder till det forskningen menar är grundförutsättningar för att skapa bättre inkludering, minska segregation och att elever till exempel ska prata bättre svenska. Forskningen är tydlig med att modersmålsundervisning bidrar till detta. Elever som kan sitt modersmål kan också lära sig det svenska språket bättre. Det är ingen raketforskning. Utredning efter utredning visar dessutom hur skolmarknaden och marknadsexperimentet i skolan har lett till att elever inte längre möts i lika stor utsträckning, vilket påverkar elevernas språkkunskaper.

  Vi vet också att det undantag som vissa skolor har från kravet på lärarlegitimation och att tala svenska i skolan leder till att eleverna inte får lika stor tillgång till svenska språket. Sveriges näst största skolkoncern har detta undantag.

  Jag väntade bara på att få höra Jörgen Grupp ta upp detta. Jag tyckte att det lät lite för bra i början. Men återigen bevisade Jörgen Grubb att Sverigedemokraterna står för en skolpolitik som går helt emot vad forskningen säger.

  Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna röstar nej till att ta bort kö som urvalsgrund? Varför röstar de nej till ett skolsystem bortom marknaden, där eleverna möts i en och samma skola? Och varför röstar de nej till att undantagen för de internationella skolorna tas bort? De vill ju samtidigt att elever lär sig bättre svenska i skolan. Hur går dessa saker ihop?

  2025-04-29 19:18:14

  

  Daniel Riazat

• Herr ålderspresident! Friskolorna – åtminstone de största skolkoncernerna – får 50 miljarder och inte 2,7 miljarder. Sverigedemokraterna är med och sänker skatten med över 100 miljarder kronor årligen, varav det mesta går till höginkomsttagare. I år har man aviserat en extra skattesänkning till bland annat donatorer till Moderaternas valkampanjer och liknande. Jag undrar vad de 2 miljarderna blir i jämförelse med detta. Regeringen, med Sverigedemokraterna i spetsen, lägger hundratals miljarder på att minska skatten för miljardärer och miljonärer, men de har samtidigt problem med 2 miljarder, vilket är en väldigt liten andel av skolans totala budget.

  Låt oss återgå till frågan. Jag vill jättegärna att Jörgen Grubb ger mig källorna och namnen på de där forskarna. Jag vill veta vad det är för forskningsstudier som Sverigedemokraterna har bedrivit själva som har kommit fram till detta. Gjordes detta av samma person som tog fram Sverigedemokraternas vitbok, eller gjordes det av någon annan?

  Vi har kollat de utredningar som har gjorts, och de visar att elever blir hjälpta av att kunna sitt modersmål. Det är egentligen ingen diskussion utan mer ett konstaterande: elever som kan sitt modersmål kan också lära sig bättre svenska.

  Jag vill bara veta vad de forskare som Sverigedemokraterna har anlitat heter. Är det medlemmar i Sverigedemokraterna som har tagit fram detta, eller har ni något som helst bevis för att modersmålsundervisning skulle vara dåligt för eleverna?

  2025-04-29 19:21:00

  

  Daniel Riazat

• Herr ålderspresident! Jag reflekterar över att vi nu har olika siffror. Nu säger Vänsterpartiets ledamot att det är 50 miljarder man gör i vinst och handlar våffelstugor för. Enligt Socialdemokraterna är det 2,7 miljarder, vilket lät mer trovärdigt i mina öron. Jag påstår att modersmålsundervisning kostar 2,2 miljarder, och det är 55 procent av eleverna som väljer detta.

  Det finns ingen tydlig koppling till att det skulle ge någon vinst. Det finns heller ingenting som säger att det hamnar på minussidan. Det finns ingenting som säger att det blir minus om elever sportar mer, rider mer, spelar mer ishockey eller något annat som vi också kunde ha lagt 2,2 miljarder på.

  Vi baserar mycket på en stor dansk undersökning, som gjordes för nästan 20 år sedan när man tog bort kravet på modersmålsundervisning i Danmark.

  Jag har aldrig hört Daniel Riazat nämna alla sina fantastiska källor heller. Vi tittade på en RUT-utredning. Där fanns ingen med tydliga anspråk. Och det finns väl heller ingen annan som har hittat dem?

  (Applåder)

  2025-04-29 19:22:44

  

  Jörgen Grubb

• Herr ålderspresident! Det finns klart delade meningar om modersmålsundervisning. I Danmark har man en annan uppfattning än vad Daniel Riazats så kallade forskare har. Vi har tittat på detta i utredningar. Vi ser inget som pekar på att det ger någon större vinst. Däremot medför det en kostnad som nästan når upp till det ni klagar på vad gäller friskolorna: 2,2 miljarder för modersmål och 2,7 miljarder för friskolorna.

  2025-04-29 19:20:24

  

  Jörgen Grubb

• Herr ålderspresident! Skolan är den starkaste skyddsfaktorn mot kriminalitet, arbetslöshet och psykisk ohälsa. Det finns ingenting som minskar risken för utanförskap lika mycket som att gå ut skolan med godkända betyg i alla ämnen. Det är det bästa skyddet som Sveriges ungdomar kan få, men tyvärr får en fjärdedel av dem inte det skyddet. Var fjärde elev går i dag ut årskurs 9 utan fullständiga betyg, och ungefär 16 procent gör det utan gymnasiebehörighet. Det är inte tillräckligt bra.

  Det är regeringens och politikens uppgift att lösa de problem som finns i svensk skola. Vägen framåt handlar inte om att sänka kunskapskraven. Svensk skola behöver i stället ha höga förväntningar på eleverna. Vi behöver lärare som har tid för eleverna och som kan skapa arbetsro på lektionerna och trygghet i korridorerna. Familjerna och föräldrarna behöver också vara med och ta ansvar, och vi behöver vända den djupt oroande trenden med ökad psykisk ohälsa bland de unga.

  Det finns en hel del forskning om att psykisk ohälsa och skolmisslyckande hänger ihop. Orsak och verkan går ofta åt båda håll. Psykisk ohälsa leder till skolmisslyckanden, och skolmisslyckanden leder till psykisk ohälsa.

  I en stor undersökning från förra året uppgav 15 procent av Sveriges skolelever – motsvarande 110 000 barn – att de mådde dåligt just då. Eleverna själva uppgav att deras psykiska hälsa påverkade deras skolresultat. Det är inte svårt att förstå. Sömnsvårigheter, ångest och hög frånvaro ger såklart utslag i betygen.

  Vissa former av psykisk ohälsa kräver professionell vård och behandling, men mycket kan lindras med rätt stöd och förståelse. Skolan har en avgörande roll i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa, men dagens elevhälsa räcker ofta inte till. Stödinsatser sätts in för sent, och tillgången till elevhälsa varierar stort mellan olika skolor.

  Kristdemokraterna driver på i regeringsarbetet för att statsbidrag ska riktas till elevhälsan. I Tidöavtalet finns Kristdemokraternas förslag om en elevhälsogaranti med. Varje elev ska få rätt att komma i kontakt med elevhälsan inom rimlig tid. Arbetet med att ta fram ett lagförslag pågår nu, och i samma utredning ses också huvudmannaskapet för elevhälsan över.

  Kristdemokraterna anser att det vore bättre att låta regionerna ta ett samlat ansvar för elevhälsan, så att budgeten till skolkuratorn inte ska konkurrera med annan skolpersonal och så att inget barn ska falla mellan stolarna i överlämningen mellan elevhälsan och bup. Samverkan mellan olika aktörer är helt enkelt en nyckel, och alla behöver hjälpa till.

  I vissa fall borde socialtjänsten få placera socialpedagoger eller socionomer på skolan som under en tid kan ge fullt fokus på ett barn som behöver extra stöd. Det finns en poäng med att det är personal från andra yrkesgrupper så att detta arbete slipper ställas mot andra skolinsatser i skolbudgeten.

  Herr ålderspresident! Vi måste bli bättre på att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Kristdemokraterna vill att det införs rutinmässiga samtal med kurator, precis som elever i dag har hälsokontroller hos skolsköterskan.

  Elever behöver få undervisning om att hantera psykisk ohälsa. Kristdemokraterna vill att det här ska skrivas in i läroplanerna. Det ska finnas på schemat med regelbundna lektioner på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, då eleverna får lära sig att förstå och hantera oro, stress och ångest. De bör få lära sig vad som påverkar den psykiska hälsan, inklusive fysisk aktivitet och skärmtid.

  Många länder har redan infört detta. WHO rekommenderar det, och forskning visar att det fungerar. Barn mår bättre, och den psykiska ohälsan minskar. Dessutom ökar möjligheterna att klara skolan.

  Ett överlappande område för psykisk ohälsa och skolresultat handlar om familjen. I familjer som fungerar och har tid älskas vi villkorslöst. Där mäts inte kärlek i antalet lajks och prissätts inte utifrån märket på tröjan. Där älskas vi för den vi är, inte för vad vi presterar eller hur vi ser ut.

  För barn som lider av psykisk ohälsa finns det ingen bättre plats att vara på än i en trygg familj. Det bygger ett skyddsnät som är viktigare än något annat. Trygga familjer bygger tryggare barn, och trygga barn bygger ett tryggare samhälle. Det kommer även öka kunskapsresultaten.

  Elever behöver stöd hemifrån. Föräldrarnas och familjens betydelse för elevernas skolgång kan inte nog betonas. Hur kompensatorisk skolan än vill vara, hur mycket vi än försöker ställa saker till rätta och hur mycket vi än önskar att familjebakgrund inte skulle spela någon roll för skolresultaten kommer vi inte ifrån faktumet att föräldrar som involverar sig och bryr sig om sitt barns skolresultat är otroligt viktiga för barnens skolgång.

  Föräldrar behöver därför få stöd i att hjälpa barnen att klara skolans krav och mer aktivt involveras i deras lärande. Därför har Kristdemokraterna i över 20 års tid drivit på för förväntansdokument i den svenska skolan – ett slags kontrakt som skrivs på inför höstterminens start, exempelvis, där föräldrarnas, elevernas och skolans ansvar tydliggörs. För min del får det gärna innehålla skrivningar om att föräldrarna förbinder sig att sätta gränser och sätta upp regler för barnets läxor, sömn, fritid, skärmvanor och så vidare så att föräldraansvaret blir en självklar del av skolans krav på hemmet.

  Ett sådant dokument skulle också kunna hjälpa föräldrar att sätta gränser – att exempelvis säga nej när barnen vill ha mobilen sent på kvällen, om det är matteprov dagen efter. Det skulle helt enkelt ge kämpande föräldrar råd och stöd i sitt föräldraskap.

  Men ett sådant kontrakt skulle också tydliggöra elevens och skolans ansvar. Eleven skulle förbinda sig att följa skolreglerna, att komma i tid och att visa respekt för sina lärare och sina klasskamrater. Och skolans ansvar skulle förtydligas när det gäller att ge eleven det stöd som behövs.

  Detta är helt enkelt ett sätt att inkludera hela familjen och faktiskt även hela samhället i utbildningen. Det är så vi uppvärderar synen på skolan i Sverige, och det är så vi vänder kunskapsutvecklingen.

  Med detta skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

  (Applåder)

  2025-04-29 19:24:18

  

  Mathias Bengtsson

• Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Niels Paarup-Petersen, för att ledamoten lyfter denna fråga, som är otroligt viktig. Det är i detta nu 110 000 barn som uppger att de mår dåligt. Det är naturligtvis svårt för ett barn som funderar på om man över huvud taget vill fortsätta leva att koncentrera sig på att lösa ekvationer på mattelektionen.

  Vad gör regeringen för detta? Jo, det handlar om ett flertal områden. Jag var inne på några delar i mitt anförande, och ledamoten var inne på några delar i sin fråga. Det handlar om elevhälsa. Det handlar om att skapa trygghet och studiero i skolan. Det handlar om lärare som kan visa ledarskap.

  Vi behöver duktiga, skickliga lärare som kan skapa lugn och ro på lektionerna. Ska vi få fler behöriga lärare i skolan behöver vi utbilda fler lärare. Då behöver lärarutbildningen utvecklas och bli mer attraktiv. Vi behöver minska lärarnas administrativa börda, tror jag, så att fler vill söka sig till yrket. Och vi behöver avlasta lärare med annan skolpersonal så att lärarna kan fokusera på det de en gång utbildade sig för, nämligen att undervisa.

  När det gäller det som ledamoten är inne på, utslagningen, behöver vi också se över så att det finns en väg vidare för alla elever. Jag tror att till exempel en kortare, enklare yrkesskola som ett gymnasiealternativ skulle kunna vara vägen vidare för de elever som har svagare betyg.

  Men när det gäller det som Centerpartiet ibland tycks vara inne på, att släppa vidare alla elever på dagens nationella program, är jag rädd för att det bara skulle leda till ett senare misslyckande – att elever som inte har med sig tillräckliga kunskaper för att klara de nationella programmen släpps in ändå och misslyckas i ett senare skede. Det vore direkt kontraproduktivt när det gäller den psykiska ohälsan.

  Jag tror mer på att ge bättre stöd i grundskolan och skapa fler alternativ på gymnasiet så att alla kan komma vidare till ett alternativ som passar just dem.

  2025-04-29 19:33:59

  

  Mathias Bengtsson

• Herr ålderspresident! Som vanligt uppskattar jag väldigt mycket när Mathias Bengtsson lyfter frågan om psykisk ohälsa, där jag vet att det finns ett genuint intresse och engagemang. Det är väldigt uppskattat, för vi kan konstatera att många barn i svensk skola mår riktigt dåligt. Välmåendet i skolan måste bli bättre. I slutändan är barn tvingade att vara i svensk skola, och då borde vi också vara tvingade att ta väl hand om dem, kan man tycka.

  När man tittar på dem som mår dåligt och hur de klarar skolan ser man att de som inte klarar skolan mår sämre. Och de som mår sämre klarar också skolan sämre. Det är ibland lite svårt att veta i vilken ordning det kommer. Men vi kan konstatera att de som klarar sig bättre i skolan mår mycket bättre.

  I Sverige har vi en enorm utslagning. Det är varje år 20 000 elever som går ut skolan utan behörighet att gå vidare. De får veta att de inte är good enough, och det är ungefär det de får veta. Så har det varit under väldigt lång tid. Med regeringens reformer kommer det att vara minst 100 000 elever till innan vi har kommit någonstans.

  När man inte satsar de pengar som behövs och när man fortsätter att acceptera obehöriga lärare, som ju ger lägre resultat, vet vi att detta kommer att fortsätta bidra till ökad psykisk ohälsa. Det gör i sig att vi kommer att fortsätta se detta. Vi kommer att fortsätta sitta kvar i det här vansinniga systemet, där elever slås ut i en helt ofattbar omfattning jämfört med i alla andra jämförbara länder – på grund av det system vi har. Det är det som skapar ohälsan.

  Vi har pratat mycket om utredningar, och det kommer säkert att komma upp igen. Men det händer ju ingenting när det gäller det som faktiskt kan göras redan nu – saker som gör skillnad på kort sikt, som att öppna upp gymnasieskolorna etcetera. Jag skulle jättegärna vilja veta hur Mathias Bengtsson ser på möjligheterna att på kort sikt göra något åt det som är det riktiga problemet, nämligen den stora utslagningen.

  2025-04-29 19:31:48

  

  Niels Paarup-Petersen

• Herr ålderspresident! Vi vill inte att alla elever ska kunna gå vidare. Däremot vill vi att vissa elever ska gå vidare. Det vill vi alltid, inte bara ibland.

  Regeringen säger att vi med en ny betygsreform ska sänka kraven för att gå vidare till det existerande gymnasieprogrammet; det är konsekvensen. De elever som enligt regeringen kommer att kunna gå vidare efter en ny betygsreform – om fem, sex, sju eller åtta år, när ni har fått ordning på de digitala proven och ert nya betygssystem och allting – med de resultat de har i dag kanske, säger vi, kan gå vidare redan i dag. Det är samma elever, samma antal. Det är bara det att de i dagsläget inte får gå vidare – helt i onödan. Ni säger själva att dessa elever borde kunna gå vidare; de skulle kunna klara det. Men på grund av att vi har infört ett vansinnigt betygssystem ska de under de kommande fem, sex, sju eller åtta åren fortsätta att slås ut, helt i onödan.

  Jag tycker att detta är förfärligt för de här eleverna, och det är det som mer än något annat orsakar att den psykiska ohälsan är större i vårt skolsystem än i något annat. Konstigt nog hänger det ihop med att vi har den största utslagningen och det sämsta betygssystemet. De siffrorna hänger ihop. Därför vill vi bryta upp detta, inte om sju eller åtta år utan i dag. Det kan jag absolut stå för, varenda dag i veckan.

  Ja, vi ska ha studiero, så låt oss få bra lärare som skapar studiero. Det är därför vi vill ha fler behöriga lärare genom vår behörighetsreform. Fler lärare? Ja! Men regeringens reformer leder till färre lärare eftersom det blir svårare att komma in på lärarutbildningen. Det kommer att leda till att 1 100 lärare färre går ut varje år. Det är fint att vi ska ha bättre lärare – det håller jag med om. Men den reformen ger färre lärare, inte fler, särskilt under de kommande 20 åren.

  Sedan vill ni ha minskad administration. Ja, men i dagsläget levererar regeringen mer administration. Dessutom ska lärare börja gå runt och söka igenom elevernas väskor. Det hjälper inte.

  2025-04-29 19:36:03

  

  Niels Paarup-Petersen

• Herr ålderspresident! Niels Paarup-Petersen är inne på flera viktiga frågor, bland annat att reformerna behöver tillämpas så snabbt som möjligt. Ingen vore lyckligare än jag om alla regeringens initiativ gick att införa så snabbt som möjligt. Vi har en ordning i Sverige där förslag enligt grundlagen ska utredas och ska ut på lagrådsremiss och så vidare. Det är i grunden bra, men ledamoten har helt rätt i att vi behöver ett högre tempo.

  Ledamoten är inne på detta med högre antagningskrav för lärarutbildningen. Det är för att vi i dag ser att det är för många som kommer in på lärarutbildningen men inte kommer ut. Det är för många som i brist på andra alternativ väljer lärarutbildningen men inte har de kunskaper som krävs för att klara utbildningen. Detta leder bara till att utbildningens attraktivitet minskar. Det leder till att undervisningsnivån sänks för att man behöver anpassa sig till elever som sedan hoppar av. Och det leder till att vi slösar bort resurser på att undervisa folk som helt enkelt inte blir färdiga lärare.

  Det finns inget som säger att högre antagningskrav skulle leda till att färre kommer ut. Det blir naturligtvis fler som kommer in, men på sikt är detta något som ökar attraktiviteten så att fler lärare kommer ut i yrket.

  När det kommer till att ge lärare befogenheter i klassrummet är det något absolut nödvändigt för att kunnat stärka attraktiviteten.

  Lärare kan i dag till exempel se att en elev lägger ned ett farligt eller otillåtet föremål i väskan och lägger in det i skåpet, och sedan får inte skolan möjlighet att öppna den väskan. Det är helt befängt. Det om något leder till att utbildade lärare slutar jobba i yrket.

  Att Centerpartiet vänder sig emot att lärare ska få fler befogenheter är beklagligt. Men som tur är sitter det än så länge bara i opposition.

  (Applåder)

  2025-04-29 19:38:14

  

  Mathias Bengtsson

• Herr ålderspresident! Tack, Mathias Bengtsson, för anförande och spännande replikskifte, som väcker ännu fler frågor.

  Jag ska inleda med det som ändå fick mig att fundera lite under Mathias Bengtssons anförande. Jag tror att vi alla delar oron över hur svenska ungdomar mår och den psykiska ohälsan. Det är väl bra om vi kan lyfta fram olika sätt att göra någonting åt det.

  Mathias Bengtsson sa någonting som väckte frågor hos mig. Det skulle vara en poäng att allting, elevhälsan och skolhälsovården, skulle finnas hos regionen för att man skulle komma undan budgetkonflikterna som man i en kommun hamnar i.

  Det är inte bara kommunerna som regeringen har lämnat i sticket med inflation och kostnadsökningar efter pandemi och krig. Det är också regionerna med ansvaret för kollektivtrafiken, regional utveckling och hela sjukvården.

  På vilket sätt skulle skolhälsovården vara någonting som garanterat skulle prioriteras i den regionala hälso- och sjukvården? Hur skulle det kunna vara lösningen?

  (Applåder)

  2025-04-29 19:40:29

  

  Camilla Hansén

• Herr ålderspresident! Det finns helt enkelt flera olika poänger med att ha samma huvudman för elevhälsan och skolhälsovården som för de övriga delarna i vårdsystemet, till exempel barn- och ungdomspsykiatrin.

  Det är för att till exempel samla kompetensen. Även om man har kontoret på skolan är man anställd av regionen och har tätare kontakt med kollegor inom spetskompetensyrkena. Det skulle också innebära att överlämningen mellan elevhälsan och bup blir smidigare.

  I dag är det tyvärr elever som har kontakt med elevhälsan och pratar med kurator. Men sedan känner kuratorn: Det här är för stor problematik för mig att hantera, jag skickar vidare eleven till barn- och ungdomspsykiatrin. Då faller eleven mellan stolarna och får inte den hjälp och det stöd som den behöver. Det skulle lättare undvikas om det var samma huvudman. Jag tror att det finns flera poänger med det.

  Jag tror inte heller att alla förebyggande insatser för att minska den psykiska ohälsan nödvändigtvis kostar pengar. Det kan handla om att ha mer ordning och reda i skolan, att skapa tryggare klassrumsmiljöer och korridorer, att ge lärare mer befogenheter och att de får ta det ledarskapet.

  Det kan till exempel vara att skolorna ska ha evidensbaserat antimobbningsarbete. Det behöver inte vara mer resurskrävande, utan det kan vara bara ändrade arbetssätt och ändrade regler som kan förebygga den psykiska ohälsan. Det finns flera delar att jobba med. Att låta regionen ta över huvudmannaskapet för elevhälsan är en sådan del.

  2025-04-29 19:42:11

  

  Mathias Bengtsson

• Herr ålderspresident! Jag kan se poängen med att hålla ihop kompetens. Om man nu har sin placering någon annanstans än där de övriga kollegorna är kanske det ändå är en ganska svag koppling.

  Jag förstår inte riktigt hur köerna till barn- och ungdomspsykiatrin blir kortare därför att man flyttar en yrkesgrupps anställning från kommunen till regionen.

  Jag tror fortfarande att det handlar om att regeringen måste slanta upp pengar i budgeten för både kommuner och regioner. Ledamoten får gärna utveckla hur det skulle gå snabbare att komma in på barn- och ungdomspsykiatrin på grund av ändrade anställningsförhållanden för kuratorn eller skolpsykologen.

  Jag håller helt med ledamoten om att det inte behöver kosta jättemycket pengar att göra rätt saker. Jag delar verkligen frustrationen när det gäller den bristande förmågan att jobba evidensbaserat för att förebygga mobbning. Det gäller också den bristande förmågan för skolväsendet att jobba med hälsofrämjande insatser på universell nivå i skolan.

  När det gäller detta med ordning och reda skulle jag jättegärna vilja höra hur en skriftlig överenskommelse mellan skolan och föräldrarna om självklara saker skulle ändra någonting.

  När förslaget kom hade jag några praoelever från årskurs 8 på besök här i riksdagen. Jag frågade dem vad de tyckte. Det är bra att gå till experterna. Då sa de: Det är inte så att de som är bråkiga i klassrummet är det för att de inte vet att man inte får slåss.

  De trodde inte riktigt på att en överenskommelse mellan rektor och föräldrarna skulle göra susen. Vad tror ledamoten?

  2025-04-29 19:44:03

  

  Camilla Hansén

• Herr ålderspresident! Vad tror jag om ett ansvarskontrakt mellan föräldrar, skolan och elev? Jag har träffat många elever, föräldrar och skolpersonal som använder det på flera skolor på ett framgångsrikt sätt.

  De säger själva: Det är ett sätt att involvera föräldrarna i utbildningen och att se till att föräldrarna pratar mer med sina barn om vilken kultur som gäller på skolan, hur det går med läxor och med kamrater. Det är ett sätt att få föräldrarna att involvera sig mer i skolan.

  Jag tror att det är vad som behövs. Föräldrarna behöver få hjälp att ta sitt ansvar. Hela samhället behöver involveras mer, och vi behöver uppvärdera skolan som en auktoritet och en viktig institution.

  När det kommer till köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är det klart att det handlar om resurser. Därför har regeringen med Kristdemokraternas initiativ och ledning anslagit historiska summor till barn- och ungdomspsykiatrin. Det är större anslag riktat till barn- och ungdomspsykiatrin än vad någon regering någonsin har anslagit, och större anslag och satsningar än vad en regering stödd av Miljöpartiet någonsin har kommit med.

  Det är klart att Miljöpartiet i en skuggbudget eller oppositionsbudget kan anslå större summor och slänga ut pengar till både det ena och det andra. Men regeringen har en majoritet. Vi samarbetar och får igenom våra förslag.

  Ingen vet hur Miljöpartiets riktiga alternativ ser ut när man ska samarbeta med andra partier. Det finns inte ett ord på pränt om hur Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet ska komma överens för att få fram de satsningar som Camilla Hansén talar om. Det gör det lite svårt att jämföra.

  (Applåder)

  2025-04-29 19:46:16

  

  Mathias Bengtsson

• Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 17 och reservation 21 – för en gångs skull alltså två stycken.

  Enligt dagordningen ska vi i dag debattera övergripande skolfrågor. Ska vi bygga en bra skola ska det bygga på fakta. Det är mycket om hur man ska bete sig i skolan och så vidare, så vi kan väl börja med att ta lite ansvar för oss själva här i kammaren. Det har ju sagts rätt mycket om hur olika saker har varit, så jag ska i alla fall försöka ge mina fakta.

  Vi har haft en diskussion om huruvida man fick prata om problemen med fristående skolor under januariavtalet. Ja, det fick man absolut. Visa mig gärna den socialdemokrat som inte pratade om detta mellan 2018 och 2020 – jag tror att de är få. Det fick man prata om. Däremot var det också så, vilket andra inte riktigt ville prata om, att vi, Liberalerna och andra partier på den borgerliga sidan hindrade reformer som faktiskt skulle ha kunnat läggas fram.

  Dock var det inte heller så mycket samtal från regeringens sida med de partier som faktiskt var öppna för att ändra, till exempel på kösidan. Där hade det faktiskt funnits ett fönster. Mycket annat som regeringen då hade velat göra fanns det inget fönster för. Det får vi andra också vara ärliga med. Vi kanske kan bygga lite på ansvar och så, som vi önskar att eleverna ska göra.

  Fru talman! Liberalernas Fredrik Malm framförde tidigare att Liberalerna var väldigt tydliga i sin analys av problemen i svensk skola. Jag kanske lyssnade lite selektivt, men vad jag förstod var alla de saker som lyftes saker som Liberalerna hade genomfört från statens sida – statligt regler införda när Liberalerna styrt eller varit med om att bestämma skolpolitiken. Det är dessa saker som Liberalerna nu säger måste lösas genom att Liberalerna får mer makt i staten.

  Jag kan vara lite skeptisk till den lösningen, men det kan vi ha lite olika syn på.

  Låt mig i stället dra Centerpartiets analys, för vi har också en sådan, och även hur vi ser att vi borde gå framåt.

  Fru talman! Centerpartiet vill att skolan ska ha färre pekpinnar från staten. Regeringen vill att skolan ska ha fler pekpinnar. Det är olika analyser.

  Centerpartiet vill ta bort köerna från skolan. Regeringen vill behålla köerna i skolan.

  Centerpartiet vill ha gemensamt skolval. Regeringen vill ha ett splittrat skolval.

  Centerpartiet vill att lärarna ska lägga mer av sin tid på att undervisa elever. Regeringen vill att lärarna ska lägga mer av sin tid på att undersöka väskor.

  Centerpartiet vill att rektorer ska vara pedagogiska ledare. Regeringen vill att rektorer ska vara poliser på låtsas.

  Centerpartiet vill att små skolor i glesbygden ska trivas. Regeringen vill att små skolor i glesbygden ska rivas. Det är lite olika.

  Centerpartiet vill att skolors ekonomi och beslut ska vara offentliga. Regeringen vill att skolors ekonomi och beslut ska vara kvar i det dolda.

  Centerpartiet vill att skolan ska styras av professionen. Regeringen vill att skolan ska styras av Lotta Edholms pressmeddelanden.

  Centerpartiet vill att skolorna ska få bättre betalt om de anställer behöriga lärare. Regeringen vill att skolorna ska få lika mycket betalt oavsett om de anställer behöriga lärare eller inte.

  Centerpartiet vill att varje lärare ska ha färre elever. Regeringen vill att varje lärare ska ha färre kollegor. Det är också olika.

  Centerpartiet vill att skolan ska ha mer pengar. Regeringen vill att skolan ska ha mindre pengar.

  Centerpartiets politik lyfter eleverna. Regeringens politik slår ut dem, så som det ser ut i dag.

  Det är detta vi måste prata om när vi pratar om övergripande skolfrågor, fru talman. Oavsett hur mycket man pratar om detaljer är det faktiskt detta det kommer till i slutändan: det som faktiskt skapar ramarna för eleverna, för lärarna och för skolan.

  Fru talman! Så länge vissa skolor har gräddfil, så länge skolpolitiken styrs av pressbehov, så länge det saknas pengar, så länge det lönar sig att anställa obehöriga lärare, så länge ministern tror sig veta mer om skolan än professionen och så länge så många som 20 000 elever slås ut vartenda år så att det kommer att bli hundratusentals innan någon av de reformer som är igång just nu kommer att ha någon effekt – så länge det ser ut så här kommer vi inte att lösa svensk skolas utmaningar. Därför är det ett jätteproblem att regeringen står och väntar på att faktiskt få saker gjorda.

  2025-04-29 19:58:59

  

  Niels Paarup-Petersen

• Fru talman! Jag tänker ställa en fråga om svenska språket.

  Svenska språket är ett viktigt kitt som håller ihop vårt samhälle. Att stärka undervisningen i svenska språket i skolan borde vara självklart för varje regering som prioriterar integrationen och att öka människors samhörighet i den polariserade tid vi lever i.

  Ändå har vi i dag ett skolsystem i Sverige där vi låter skolkoncerner bedriva hälften av sin undervisning på engelska och dessutom ha undantag för lärarnas behörighetskrav. De får alltså ha fler obehöriga lärare.

  Vi socialdemokrater vill att alla elever ska ha behöriga lärare. Vi vill också att språket i svenska skolor ska vara svenska och att reglerna ändras så att minst 75 procent av undervisningen ska bedrivas på svenska, inte 50 procent som det är i dag.

  Ledamoten yrkade precis bifall till förslaget i betänkandet där utskottsmajoriteten avslår vårt förslag om svenska som huvudspråk i svensk skola med motiveringen att man i stället står bakom just gällande rätt.

  Min fråga är helt enkelt: Varför tycker ledamoten och Moderaterna att tioåringar, som ganska nyligen har börjat lära sig skriva och läsa på svenska, ska gå i skolor där engelska är huvudspråk och där obehöriga lärare står för undervisningen?

  2025-04-29 20:19:48

  

  Åsa Westlund

• Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till vår gemensamma reservation 21, som handlar om kö som urvalsgrund. Jag vill också yrka bifall till reservation 23. Jag brukar inte yrka bifall till två reservationer. Men i och med att vi alla står bakom samma reservation vill jag även yrka bifall till Vänsterpartiets egen reservation. Det är reservationerna 21 och 23. Om jag har sett fel får ni gärna säga till.

  Herr ålderspresident! Jämlika samhällen mår bättre än ojämlika sådana. En rättvis och likvärdig tillgång till kunskap och bildning skapar förutsättningen för att bygga upp en kunskapsnation. Genom att bygga en kunskapsnation läggs grunden för ett samhälle där vi lyckas ta oss an de nutida och framtida utmaningarna.

  Det gäller oavsett om det handlar om att ha tillräckligt många byggnadsarbetare som kan bygga bostäder och järnvägsräls, oavsett om det handlar om att utbilda tillräckligt många lärare och sjuksköterskor eller oavsett om det handlar om att lära barn och unga hur de ska stå emot odemokratiska tendenser i vårt samhälle och i vår värld. Det var tanken med svensk skola en gång i tiden.

  I riksdagens skoldebatter hinner vi sällan göra skolan rättvisa. Jag vill ändå försöka göra detta genom att nämna en del detaljer som vi inte brukar ta upp.

  Skolan är inlärning av faktakunskaper kombinerat med kritiskt tänkande och analyser. Skolan är teoretiska, praktiska och estetiska ämnen. Skolan är syslöjd och träslöjd. Skolan är idrottslektioner. Skolan är att få lära sig om samtycke, sex och samlevnad. Skolan är de fantastiska lärarna och studieyrkesvägledarna, rektorerna, elevhälsopersonalen, de som arbetar i skolans kök, de som städar lokalerna och vaktmästarna.

  Skolan är elevassistenterna. Skolan är platsen där många blir förälskade för första gången och där många också gör slut för första gången. Skolan är de fantastiska föreställningarna under lucia och jul, nouruz och eid. Skolan är bal, vårfester och mycket mer än så. Skolan är platsen där våra barn får lära sig att alla människor är lika mycket värda. Visst är det fantastiskt? Ja, det håller jag med om.

  Men låt mig också berätta om den andra sidan av skolan. Skolan är välfärdsverksamheten som har blivit utsatt och är utsatt för ett marknadsexperiment sedan 35 år tillbaka. Skolan är välfärdsverksamheten där elever med olika bakgrund inte längre möts i samma utsträckning som tidigare. Skolan är välfärdsverksamheten där vem som helst kan få tillstånd att starta just en skola.

  Skolan är välfärdsverksamheten där kösystemet och skolpengssystemet ökar segregationen rejält och leder till sämre likvärdighet. Skolan är välfärdsverksamheten där du som kapitalist kan få miljarder av det offentliga för att bedriva verksamhet men där det offentliga inte har någon som helst rätt att kräva full insyn.

  Skolan är välfärdsverksamheten där politiker och skolägare lätt byter plats med varandra och säljer verksamheter till varandra utan att det kallas för korruption, vilket det hade gjort på de flesta andra platser i världen.

  För att dra det till sin spets: Skolan är välfärdsverksamheten vars styrande politiker ändrar sin politik om just marknadsskolan efter middagar med högerns arbetsgivarorganisationer som Almega och Svenskt Näringsliv. Skolan är välfärdsverksamheten vars politiker har majoritet i riksdagen för att införa offentlighetsprincipen men väljer att inte göra det.

  Herr ålderspresident! Det finns inget annat land i världen där aktiebolag och riskkapitalbolag kan bedriva skolverksamhet med offentliga medel och ta ut de enorma vinster som de gör i vårt land. Kommersialiseringen och marknadslogiken är huvudanledningarna till att skolan har blivit allt mindre jämlik och likvärdig.

  De vinstdrivande skolorna har etablerat sig där de vet att de har bäst marknadsutsikter. Offentliga skolor är skyldiga att ta notan. Det sker delvis genom att man för varje peng som satsas på eleverna i den kommunala skolan måste betala till de fristående. Men det sker också genom att de offentliga skolorna får ta hand om de elever som friskolorna inte har velat ta emot.

  Det här skolsystemet har lett till resursslöseri och segregation. Det leder dessutom till större skillnader mellan skolor och ett ökat behov av kontroll och granskning, vilket i sin tur leder till ännu mer ökade kostnader för det offentliga, det vill säga kommunen och staten.

  Vänsterpartiet menar att aktiebolag måste förbjudas att bedriva skolverksamhet. Skolan är inte vilket företag som helst. Skolan är inte ämnad att drivas som ett företag. Barn och elever är inte kunder. Lärare är inte servicepersonal. Skolpengen är inte pengar på en marknad, eller ursäkta: Den ska inte vara pengar på en marknad.

  Tänk att vi har låtit det gå så långt att elever ses just som kunder! Jag fastnade på det när jag sa det själv. Varje gång jag säger det rycker jag till extra mycket. Är det inte absurt att den viktigaste verksamhet vi har i vårt samhälle, nämligen skolan, som är till för att ge elever kunskap och bildning, kan ha namn som slutar med ett AB – som om det vore en pizzeria, en klädbutik eller en glasskiosk?

  Herr ålderspresident! Tyvärr är det inte heller bara en skolmarknad vi har att göra med, utan det är en hel marknadslogik och ett skolsystem som har bäddat för denna. Man införde inte bara friskolereformen på 90-talet, utan man såg också till att införa en rad andra reformer för att underlätta för de stora aktörerna.

  Vi vet alla att dagens skolvalssystem varken är rättvist eller fritt. Köerna som friskolorna – främst de vinstdrivande aktörerna – använder sig av i dag leder till att öka segregationen. Det är inte eleverna som väljer sina skolor; det är skolorna som väljer sina elever.

  I många fall vet vi att det krävs många års kötid för att bli antagen till skolan. Vilka elever är det då som har möjligheter att söka sig till de skolorna? Vad skapar detta för slags skolsystem? Jo, forskningen – till och med högerns egna forskare – säger väldigt tydligt: Det här skapar extrem segregation. Det här ökar den befintliga boendesegregation vi har i vårt samhälle.

  Därför menar vi att den möjlighet som finns i dag att använda sig av kösystem för fristående skolor måste avskaffas. Det var den reservationen jag yrkade bifall till tidigare.

  Jag ber om ursäkt för att jag har överskridit talartiden, men jag vill ändå ta upp en väldigt viktig fråga här på slutet. Den handlar om offentlighetsprincipen.

  Gång på gång har vi lagt fram förslaget om att det offentliga måste få insyn i vad som händer inom friskolorna, men gång på gång har det blivit nedröstat av högerpartierna. Att friskolor i dag inte omfattas av offentlighetsprincipen när de samtidigt förväntar sig att bli finansierade av det offentliga är orimligt.

  Offentlighetsprincipen är en central del av den svenska demokratin och finns inom flera delar av den, och att skolan är undantagen betyder bara att man inte vill att det ska finnas insyn. Jag kan inte se något annat skäl till att man inte ska kunna ta del av all statistik kring elever och lärare, till exempel. Att det kan kallas för affärshemligheter är lika absurt som att elever kan kallas för kunder och att skolor kan kallas för AB.

  Så byggdes inte det jämlika svenska skolsystemet en gång i tiden. Därför måste man helt enkelt införa offentlighetsprincipen för alla skolor i Sverige. Men, herr ålderspresident, om vi ska kunna göra detta är jag övertygad om att vi inte bara kan sitta och vänta på att den nuvarande regeringen ska göra något. Det kommer att ske när vi helt enkelt byter regering och byter politik till en rödgrön sådan efter nästa val.

  2025-04-29 19:48:22

  

  Daniel Riazat

• Fru talman! Höga betyg är med dagens betygsfiffel inte ett bevis på god kvalitet.

  Jag skulle nog ändå säga att svenska språket är viktigt. Det är viktigt att alla i Sverige talar god svenska. Vi vet också från forskningen att man lär sig bäst på sitt huvudspråk. Majoriteten av eleverna och de unga i Sverige har svenska som modersmål och skulle alltså lära sig bättre om de undervisades på svenska.

  Många lärare högre upp, på gymnasiet och på högskolan, vittnar dessutom om att de elever som har läst på engelskspråkiga skolor enligt svensk läroplan faktiskt inte är bättre på engelska. Ännu värre är att de inte kan vokabulären i de språk som de har läst på, till exempel engelska, trots att det handlar om matematik, NO eller sådant. De varningssignalerna borde man ta på allvar, även om man inte tycker att svenska är viktigt som ett sammanhållande kitt.

  Visserligen är valfrihet i skolsystemet viktigt, men det ska ändå bara vara mellan skolor som är bra för eleven. Det hoppas jag i alla fall att vi är överens om.

  Min fråga kvarstår ändå: Varför är det viktigt för Moderaterna att de här skolorna ska kunna undervisa på ett annat språk än vårt huvudspråk i Sverige, svenskan? Varför ska inte merparten av undervisningen ske på det språket i alla skolor i Sverige, för att på det sättet kunna trygga en bättre kunskapsinhämtning bland eleverna?

  2025-04-29 20:22:29

  

  Åsa Westlund

• Fru talman! I dag diskuterar vi en rad skolfrågor på övergripande nivå. Det är ett brett betänkande, men jag kommer att fokusera på några utvalda områden: marknadsskolan, offentlighetsprincipen och digitaliseringen.

  Men för att börja med det allra viktigaste: En skola som ger kunskap är en där skickliga lärare har tillräckligt med tid för sina elever. Det är en skola med en bred kunskapssyn där kunskap kommer till uttryck på olika sätt – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Det är en skola där elevernas rätt till utbildning står i fokus.

  Ett land där många drömmer om att bli lärare kommer att vara en kunskaps- och bildningsnation.

  Regeringen är uppenbart stolt över alla utredningar man tillsatt, och nu väller tusentals sidor utredning över oss. Regeringen vill väl verka handlingskraftig. Visst kan också förslagen vart för sig verka lockande – inte alla, för min del, men kanske några – även om flera av dem inte kommer att lösa det grundläggande problemet: att skickliga lärare inte får tillräckligt med tid för sina elever.

  Förslagen leder till färre utbildade lärare, ökade kostnader för elevhälsa och ökade kostnader för lärarförsörjning när rättmätiga krav på bättre förutsättningar för att göra jobbet kräver fler lärare. Och nej, fler kommer inte att drömma om att bli lärare för att det krävs högre betyg i svenska för just lärarutbildningen, alltså bara för just den yrkesgruppen.

  De här reformerna kostar, och jag har inte sett att regeringen är beredd att prioritera satsningar på skolan.

  Fru talman! Marknadsskolan har försvårat arbetssituationen för rektorer och lärare eftersom den har gjort elever till intäkter och föräldrar till kunder. Dessutom sker det en utveckling mot större och större detaljreglering av skolan för att man ska kunna vakta på olika skolbolag så att de inte ska kunna skära ned på kvaliteten för mycket för att göra så mycket vinst som möjligt. Detta drabbar lärare – alla lärare – eftersom det ökar den administrativa bördan och krymper deras professionella utrymme till sådant som är lätt att mäta och jämföra.

  Vår vision är i stället en tillitsstyrd skola där tillit och respekt för skolans professioner är ett bärande inslag. Det är lärare, rektorer, speciallärare och specialpedagoger som är experter på att utbilda elever, och det måste också vara det de ägnar sin tid åt. Att vi som nationella politiker signalerar att vi litar på skolans professioner är en viktig del i att uppvärdera läraryrket och övriga professioner i skolan.

  Politikens uppgift är inte att detaljstyra och kontrollera läraren i det dagliga arbetet i klassrummet utan att ge förutsättningar för att skolans medarbetare ska kunna använda sin fulla kompetens. Vi ser nu ett skifte vad gäller läraryrkets status. Man säger att man vill stärka lärarprofessionen, men i de utredningar som kommer ges till exempel tydliga instruktioner om att lärare ska ställa frågor till sina elever för att befästa och kontrollera kunskaper. Enligt skolministern måste lärarkåren ha så detaljerade instruktioner från regeringen eftersom det finns så många obehöriga lärare. Det är ett häpnadsväckande vägval att detaljstyra en högt utbildad yrkeskår på det sättet i stället för att se till att skickliga och såklart behöriga, utbildade och legitimerade lärare har rätt förutsättningar att göra sitt jobb.

  Fru talman! Skolans syfte ska alltid vara utbildning, aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan. Marknadsskolan har skapat en logik i utbildningssektorn som ändrar villkoren inte bara för de skolor som är vinstutdelande utan också för andra fristående skolor och kommunala skolor. Om vi vill skapa ett samhälle som håller ihop måste skolan vara en del av lösningen och inte, som nu, något som ökar skillnaderna mellan grupper i samhället. Därför är det hög tid att förbjuda de vinstutdelande aktiebolagsskolorna och få bort marknadslogiken ur skolan.

  Fru talman! En del av marknadens logik är affärshemligheter. Det ligger lite i sakens natur; har man kommit på något bra vill man ju inte dela med sig till andra utan man vill tjäna pengar på det själv.

  I konkurrenssituationer är det inte konstigt att man hemlighåller receptet på framgång, men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt utan även skadligt och orättvist. Därför finns inget skäl att inte omedelbart återinföra offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige.

  I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning. Skolor ägnar sig åt myndighetsutövning och förvaltar stora mängder skattepengar. Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen är därför helt orimligt.

  Förra året stod vi här i kammaren och debatterade just det gemensamma tillkännagivandet från oppositionen om att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor. Det kändes självklart, särskilt som Liberalerna hade anslutit sig till den politiken – men inte till det faktiska politiska förslaget när det lades fram i kammaren.

  Vi har inte sett något mer av förslaget om offentlighetsprincipen för alla skolor. En regering kan prioritera frågan och ta fram förslag till en lagändring snabbt – om man vill. Vi ser tydligt att den här regeringen verkligen vill genomföra förändringar på vissa områden – pressar igenom utredningar och propositioner i hög takt – men inte i den här frågan som man vet att det finns stöd för.

  Fru talman! Den snabba digitala omvandlingen av samhället är såväl en utmaning som en möjlighet. Digitalisering i utbildning och forskning handlar om allt från när och hur mycket det är lämpligt att använda digitala läromedel till att förbereda barn, elever och studenter för ett arbetsliv och samhällsliv som inte kommer att likna något annat vi tidigare har varit med om. Det handlar om att använda digitaliseringens möjligheter för samhällsutvecklingens bästa. Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Samtidigt ställs vi inför utmaningen att agera snabbt och eftertänksamt.

  Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del i den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga, som man ibland låter påskina. Det gäller till exempel vanan att läsa böcker, att skriva för hand och även hantverk och estetiska praktiker. Här är det viktigt att komma ihåg vilka som är experter på barns och ungas lärande. Det är förskollärarna och lärarna – de som arbetar i skolan.

  En av de viktigaste förmågorna i arbetslivet är att lära sig nytt genom hela yrkeslivet. Eleverna behöver tillsammans med sina lärare fylla på sina verktygslådor med olika strategier för lärande som baseras på både analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa kunskap.

  Det finns alltså ingen motsättning mellan analoga och digitala läromedel. Läraren väljer det som passar bäst utifrån syftet med undervisningen. Digitalisering står heller inte i motsats till att läsa böcker eller skriva för hand. Däremot kan digitala läromedel visualisera matematik på sätt som en bok inte kan, och att förstå komplex digital information är en särskild förmåga som man behöver träna på i digitala miljöer. När samhället förändras behöver också skolan förändras.

  Sverige som land behöver en strategi för hur vi tar oss an digitaliseringen på ett ansvarsfullt sätt och som stärker alla i Sverige – vi som lever här och nu och de som kommer i framtiden. Den här regeringen har svajat betänkligt när det gäller behovet av en digitaliseringsstrategi. Först var det superviktigt, och sedan hände ingenting. Jag tror inte heller att regeringen kommer att ta på sig ledartröjan när det gäller skolväsendets digitalisering. Skälen till det är att man förbjöd AI-kommissionen att lägga fram förslag vad gäller skolan, och vi väntar nu på en nationell digitaliseringsstrategi. I höstas fick vi veta att strategin skulle komma nu i vår. April är helt klart en vårmånad, och det är väl även maj. Juni är en sommarmånad. Om strategin inte har lagts fram till juni är den helt enkelt försenad.

  Nästa fråga från min sida är om förslaget över huvud taget kommer att innehålla en strategi för digitaliseringen av skolan. Jag tror inte det. Det som nu måste hända är att skolans huvudmän får titta på andra länder där man går före.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 33, som är en gemensam reservation från hela oppositionen om att återinföra offentlighetsprincipen i fristående skolor.

  Jag yrkar också bifall till reservation 40 om att skolans digitalisering ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet där staten tar ansvar för strategiska beslut och skolhuvudmännen tar ansvar för det professionella genomförandet.

  (Applåder)

  2025-04-29 20:04:22

  

  Camilla Hansén

• Fru talman! Moderaterna och regeringen vill ha ett fritt skolval. Väljer man en internationell skola eller en skola som har undervisning på ett särskilt språk gör man ett aktivt val för att kunna få undervisning på både svenska och till exempel engelska, om det är en engelsk skola man väljer.

  Vi har gjort många besök i de engelska skolorna och pratat om hur man tycker att det fungerar både med elevernas svenska och med elevernas engelska. Några skolor har aktivt valt att ha lite fler ämnen på svenska, för att prioritera det. Men skolan har kunnat välja själv.

  Vi vill att det finns. Det är ett aktivt val att välja en engelskspråkig skola. Vi tycker att det fungerar väl. Det viktiga är som sagt att man får lov att välja skola.

  Det viktiga är också att skolan har bra kvalitet. Vi vet att många av de här skolorna har hög kvalitet på undervisningen. De har höga betyg, och det är oftast stor trygghet i skolorna.

  2025-04-29 20:21:28

  

  Marie-Louise Hänel Sandström

• Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

  Jag vill också göra en liten korrigering. Jag brast lite i mina geografikunskaper. Skolan som Skolinspektionen har tagit över ligger i Gällivare kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland. Det är förstås viktigt med kunskaper!

  Den svenska skolan står inför ett vägskäl. I flera år har vi nu sett hur kunskapsresultaten har dalat i skolan, men kraven på arbetsmarknaden ökar. Vägen till en lyckad framtid går genom en kunskapsskola som rustar barnen med verktyg för att lyckas. Skolan är den avgörande vägen för att möjliggöra klassresor och ge människor friheten att skapa sin egen framtid.

  Moderaternas vision för skolan är tydlig, nämligen en skola där kunskap återigen står i centrum, en skola där elever möts av höga förväntningar oavsett bakgrund och en skola där lugn och ro i klassrummet är en självklarhet. Så är det inte i dag – i alla fall inte på alla ställen som vi önskar.

  Fru talman! Kunskapsresultaten måste höjas. Det skarpaste verktyget för att bryta utanförskap är kunskap. Trots det ser vi att det tyvärr inte förmedlas tillräckligt med kunskap i skolan i dag. Alldeles för många elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper. Detta är särskilt allvarligt för elever med svaga socioekonomiska förutsättningar. För dessa barn kan skolan vara deras enda chans att bryta ett socialt utanförskap.

  Flera rapporter visar att en av de främsta orsakerna till sjunkande kunskapsresultat är bristen på studiero. Många elever säger att det inte råder arbetsro eller studiero, och det påverkar deras lärande, hur de mår och hur läraren kan undervisa. Lärarna tvingas ta av studietid för att få ordning i klassrummet i stället för att fokusera på undervisningen. Därför har vi i Tidöavtalet tagit med att det är oerhört viktigt att det ska vara ordning och reda i skolan och studiero. Rektorn har både en rättighet och en tydlig skyldighet att se till att det är ordning i skolan. Därför är en våra högsta prioriteringar att det ska bli tryggt med studiero i skolan.

  Fru talman! En skolas framgång står och faller med lärarna. Forskningen är entydig. Det måste finnas skickliga lärare; det är den viktigaste faktorn för elevernas framgång. I dag råder en akut lärarbrist, och de närmaste tio åren kommer nästan 10 000 lärare att saknas. Utvecklingen måste vändas. Det kan ske genom att stärka lärarrollen, genomföra förändringar i lärarutbildningen och öka kraven på kvalitet. Lärarstudenter får alldeles för få undervisningstimmar i utbildningen. Vi kommer därför att öka omfattningen av praktik i lärarutbildningen. Vi vill utöka VFU-tiden, det vill säga tiden i klassrummet där man lär sig hantverket och får handledning av erfarna kollegor.

  Fru talman! Möjligheten att välja skola är också grundläggande för Moderaternas utbildningspolitik. Det måste finnas valfrihet. Det är viktigast genom hela skolsystemet. Både elever och föräldrar måste kunna välja vilken skola man ska gå på.

  Vi vill ha ett obligatoriskt skolval i alla kommuner. I dag är det oftast resursstarka familjer som gör aktiva val, men vi vill att alla ska kunna göra ett aktivt skolval.

  Fru talman! Skolan ska ge varje elev chansen att lyckas oavsett bakgrund eller förutsättningar. Många elever lämnas utan hjälp. Det är inte bara ett tragiskt slöseri med deras potential utan det kan också bli ett framtida socialt problem. Eleverna är det viktigaste vi har. Därför vill vi att det ska inrättas en lovskola och obligatorisk läxhjälp.

  Vi bygger nu en skola där vi säger att kunskap åter ska stå i centrum, tryggheten ska garanteras och lärarna ges förutsättningar att vara lärare. Lärare måste få tid att vara lärare, och de måste få tid att se varje elev. Varje elev, oavsett bakgrund, ska få bästa möjliga start i livet där vi satsar på kunskap, trygghet och kompetenta lärare, så att eleverna kan få en bättre morgondag.

  Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet. Jag menar att det fortsatta Tidösamarbetet kommer att göra skolan så bra som möjligt.

  (Applåder)

  2025-04-29 20:15:20

  

  Marie-Louise Hänel Sandström

• Fru talman! Tack så mycket för frågan, Åsa Westlund!

  Jag tyckte att jag var tydlig, men Socialdemokraterna vill kanske inte ha valfrihet lika mycket som Moderaterna och regeringen vill.

  Den mer internationella prägeln med mer engelska är något som man väljer, om man önskar det. Det kan variera ganska mycket mellan skolorna om huvudparten av barnen har svenska som modersmål eller om det är barn till forskare som kommer från andra länder och behöver internationella skolor.

  Självklart ser vi till att det hela tiden ska vara hög kvalitet på skolan man går på. Men vi ser ändå att det finns så pass mycket svenska att man kan klara sig på det språk som man får där.

  Vi tycker att läsning är oerhört viktigt och satsar mycket på att man måste få läskunskaper tidigt i grundskolan. Vi vill ha en läsa-skriva-räkna-garanti redan när barnen är små. Har man då bekymmer med svenska ska man kunna få stöd i detta.

  Samtidigt vill vi ha valfriheten att välja engelska som huvudspråk, eller rättare sagt till 75 procent, och att man ändå ser till att det är hög kvalitet.

  När det gäller betygen har vi nu betygsutredningen. Man ska alltid känna att det är rätt betyg man får. Och som det är nu har många elever goda resultat när de går ut från till exempel de internationella skolorna. Vi ser att det är ett välfungerande system, men för oss är det ändå viktigast att man har valfriheten, att man kan välja den skola som passar familjen.

  2025-04-29 20:24:15

  

  Marie-Louise Hänel Sandström

• Fru talman! Jag tryckte egentligen bara på knappen för att begära replik för att tvinga Fredrik Malm att stanna kvar lite – nej!

  Marie-Louise Hänel Sandström lyfter upp många relevanta och viktiga saker. Att det är viktigt att barnen lär sig att läsa, skriva och räkna tror jag att vi alla är överens om. Att vi måste ha undervisning av hög kvalitet är mycket bra. Och vi ska se till att alla får rätt betyg. Det är tre saker av många som nämndes och som var rimliga och bra.

  Men alla de sakerna och många fler förutsätter att det finns behöriga lärare. Det är svårare att lära sig att läsa med en lärare som inte har utbildats i svenska över huvud taget. Det är svårare att lära sig skriva om läraren inte har fått lära sig hur man rent pedagogiskt får små barn att ta till sig själva skrivandet och uppfattningen om bokstäver. Detsamma gäller såklart för matten. Det är mycket svårare utan behöriga lärare.

  När det gäller hög kvalitet visar alla undersökningar att undervisningen blir bättre om man har behöriga lärare än när man inte har det. Jag tror att det är 10 poäng bättre på någon skala, men jag kommer inte ihåg det just nu. Man får mycket bättre resultat om man har behöriga lärare.

  I fråga om rätt betyg är det bara behöriga lärare som kan sätta rätt betyg. På jättemånga skolor är obehöriga lärare med och sätter betyg, men det blir inte rätt.

  Ändå säger alla regeringspartierna nej till alla insatser som ska leda till fler behöriga lärare. Det finns insatser som man hoppas eventuellt kan leda till fler lärare om 10–15 år, men man vet att det blir färre lärare på kort sikt. Det betyder bara att vi får fler obehöriga lärare i stället för behöriga lärare.

  Hur tänker Moderaterna se till att vi faktiskt får fler behöriga lärare, så att vi kan uppnå de saker som Marie-Louise Hänel Sandström helt korrekt säger är viktiga?

  2025-04-29 20:25:46

  

  Niels Paarup-Petersen

• Fru talman! Tack så mycket, Niels Paarup-Petersen, för frågorna!

  Det är positivt att ledamoten instämmer i vad som är viktigt i skolan, och som vi också prioriterar mycket.

  Självklart är vårt mål att vi ska ha behöriga lärare. Jag nämnde också i anförandet att vi är oroliga för att det blir brist på lärare. Därför försöker vi höja statusen på lärarutbildningen. Vi vill också förbättra lärarutbildningen och underlätta mer i den fortsatta utbildningen. Ett förslag är till exempel att man ska ha C i svenska för att komma in på lärarutbildningen och D för att komma in på förskollärarutbildningen. Vi vill såklart att en behörig lärare ska kunna bra svenska.

  Vi är oerhört angelägna om att få fler lärare. Vi tittar också på att personer med en annan bakgrund, till exempel de som har jobbat som civilingenjörer, kan gå en pedagogisk kompletteringskurs för att kunna utbilda. Det är ett sätt att få fler lärare.

  Det handlar också om att få tillbaka lärare. Den senaste siffran jag hörde var att det finns 40 000 som är lärare som inte jobbar som lärare. Dem vill vi förstås få tillbaka till skolan.

  När man frågar vid intervjuer är det oftast inte lön som det handlar om, utan det är arbetsmiljön som inte är bra. Därför vill vi förstås förbättra arbetsmiljön, så att lärarna vill komma tillbaka. Det handlar återigen tyvärr om trygghet för lärarna, men också om att man ska få mer tid för att kunna förbereda sina lektioner. Vi pratar också om att man kanske till exempel ska ha mer mentorskap när man kommer som ny lärare, så att man stannar kvar. Det behöver göras flera saker för att man ska bli trygg i sin lärarroll. Vi har många förslag för att behålla lärare och få tillbaka lärare.

  Men jag är också nyfiken på vad ledamoten själv har för förslag. Ledamoten pratade lite om magi här tidigare – den magiska formeln för att få fler lärare. Jag vill därför skicka tillbaka frågan till ledamoten Niels Paarup-Petersen.

  2025-04-29 20:27:56

  

  Marie-Louise Hänel Sandström

• Fru talman! Det är underbart att höra regeringen säga två gånger på samma kväll att vår politik är magisk. Jag håller ju med, såklart. Men det är ändå underbart. Det är inte så ofta vi får höra det från regeringssidan, inte från så många andra partier heller tyvärr.

  Det är bra att regeringen är orolig över den brist på lärare som råder. Men det är ändå så att man i lärarutbildningsutredningen säger att det vartenda år kommer att vara 1 100 färre lärare som kommer ut med de förslag som finns där. Det räcker inte att vara orolig om man sedan förstärker effekten. Det är jätteviktigt att ha med sig. Jag har fortfarande inte riktigt hört någonting från regeringen om vad man tänker göra. Om man vrider på den kranen blir det färre, men jag har inte hört någonting om vad man på riktigt vill göra för att vrida på en annan kran som inte bara kan kompensera för det utan också kan se till att det blir ännu fler. Det handlar om jättemånga lärare. Jag hör jättegärna mer om det.

  Mer pengar, krav på behörighet etcetera har vi ju pratat om. Det är såklart bra att vi pratar om tryggheten för lärarna. Vi är helt överens. Jag tror att vi på typ alla punkter är överens om vad som ska genomföras.

  Det som vi har sagt är att de som anställer behöriga lärare ska få bättre betalt, så att det lönar sig att anställa behöriga lärare och så att de blir eftertraktade på arbetsmarknaden. Nu är det tvärtom så att det faktiskt lönar sig att anställa obehöriga lärare. Det kan vara jobbigt att anställa en behörig lärare i stället, för då blir det dyrare. Det är inte en rimlig ordning. Det är ett sjukt incitament i skolstrukturen. I lagen står det egentligen att alla ska vara behöriga, men så är det verkligen inte.

  Den andra biten är att vi vill att huvudmännen ska få ett utbildningskrav för dem som är obehöriga, så att man ser till att de blir behöriga. Det finns ingenting sådant i dagsläget. Det är bara att fortsätta stapla de här ettårsanställningarna ovanpå varandra. Det är inte heller rimligt.

  Det är de två sakerna som utgör den här magiska formeln, där 1 plus 1 blir – jag vet inte – 700 kanske, bara för att ta en siffra. Vi vill jättegärna ha Moderaternas och regeringens stöd för att genomföra det. Jag tror verkligen på riktigt att det är det som krävs för att vi ska få fler behöriga lärare.

  2025-04-29 20:29:48

  

  Niels Paarup-Petersen

• Fru talman! Jag tackar Niels Paarup-Petersen så mycket för svaret om den magiska formeln. Men jag får väl göra ledamoten lite besviken. Det var egentligen en citering. Ledamoten ansåg att man hade en magisk politik. Det är inte säkert att regeringen instämmer i detta, utan det var nog ledamoten själv som tyckte det. Jag tackar givetvis ändå för svaret.

  Vi vill självklart ha behöriga lärare. Det vill vi absolut. Vi vill också se till att de som börjar läsa till lärare går igenom hela utbildningen. Vi ser nu att nästan hälften hoppar av utbildningen. Det kanske är fel personer som kommer in på lärarutbildningen. Det kanske inte är de som vill bli lärare som kommer in på utbildningen. Vi måste se till att man startar sin utbildning och sedan blir färdig. Annars är det ett slöseri för alla, framför allt för de studenter som börjar läsa och inte blir färdiga med sin utbildning. Det är viktigt att vi höjer kraven för att man ska få studenter som blir färdiga lärare.

  Sedan tror vi också att det är jätteviktigt att det finns handledare när man är ute på sin VFU, sin verksamhetsförlagda utbildning, och att de hinner vara handledare. Kanske ska det också vara så på fler skolor att man har flera studenter som kan stötta varandra. Det kan förstås vara tufft när man kommer ut i arbetslivet och ska komma igång och lära sig. Pedagogiken måste man lära sig under sin utbildning, och då måste man förstås också vara ute i klassrummet.

  Vi gör mycket för att behålla dem som läser till lärare. Vi vill behålla våra lärare, och vi försöker rekrytera lärare som har valt någonting annat. Sedan vill vi också till exempel få fler med akademisk utbildning att vilja bli lärare. Vi har många förslag för att kunna få fler lärare.

  Man kan fundera över Centerns förslag, som jag inte kan ställa mig bakom i nuläget. Men självklart är vi alltid angelägna om att ha behöriga lärare. Det är högsta prio hela tiden. Precis som vi sa är det viktigaste verktyget att ha lärare som är skickliga och som vill jobba som lärare. Det är det bästa för att få en undervisning som fungerar, så att både elever och lärare blir nöjda.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 7 maj.)

  2025-04-29 20:31:55

  

  Marie-Louise Hänel Sandström