Studiestöd

Debatt i text

• Fru talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande om studiestöd och 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden under detta riksmöte.

  Sverige är och ska förbli en kunskapsnation som bidrar med innovationer i världsklass och säkrar vårt framtida välstånd genom uppfinningar inom områden såsom medicin, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat.

  Fru talman! En välutbildad befolkning är en av Sveriges allra starkaste tillgångar för vår konkurrenskraft och vår förmåga att upprätthålla en generell välfärdsstat. Men bildningsnivån i det svenska samhället uppvisar en del oroande trender. Pisaundersökningen från förra året pekar på en veritabel läskris bland svenska högstadieelever, där var fjärde elev inte kan läsa ordentligt. Vi riskerar att fostra en generation funktionella analfabeter om det här fortsätter.

  Samtidigt finns ljusglimtar i resultaten från andra undersökningar. De pekar på förbättringar i resultat för matematik och även vuxnas förmågor. Timss är ett exempel. Däremot kvarstår skillnader mellan grupper, och föräldrars bildningsnivå fortsätter att ha en stor inverkan på barns livschanser. Ens framtid ska inte avgöras av hur många hyllmeter böcker man har hemma utan i stället av ens egna förmåga och driv.

  I det här hänseendet, fru talman, är studiestödet helt centralt för att garantera lika möjligheter för alla att utbilda sig i Sverige. Det är något som vi i Liberalerna helhjärtat står bakom. Det är en viktig frihetsinstitution i bemärkelsen att alla individer i Sverige ges möjligheten att förverkliga sig själva. Vi gör ingen åtskillnad på rik eller fattig, utan vi ska ha ett system för högre utbildning som kan lyfta fram begåvade och ambitiösa personer oavsett bakgrund, kön, ort eller status.

  Herr talman! Dagens studiestödssystem fungerar relativt bra. Det ska vara rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund, såväl unga som äldre, såväl arbetslösa som anställda och oavsett utbildningsbakgrund, kön eller härkomst. Studiestödet ska vidare vara långsiktigt hållbart, och principen är att studielånet ska betalas tillbaka fullt ut.

  Regeringen har nu aviserat i budgetpropositionen för innevarande år att man ämnar göra en översyn av studiestödssystemet. Grunderna i dagens studiestödssystem har funnits sedan 2001, och därefter har det inte genomförts någon större översyn av systemet. Vi måste säkra att systemet är följsamt också mot dagens och framtidens utbildningssystem och givetvis arbetsmarknadens behov.

  Herr talman! Sedan januari 2023 - nu två år - finns ett nytt omställningsstudiestöd för att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Det handlar om att säkra de kompetenser som en snabbt föränderlig ekonomi kräver. Omställningsstudiestödet är fortfarande en ny reform som byggs upp och byggs ut, och allt har inte fungerat perfekt från början. När vi genomför stora reformer, särskilt reformer som vi aldrig har genomfört förut så att säga, och inte bara lappar och lagar utan gör något helt nytt är det alltid så att man under resans gång behöver komplettera eller förstärka saker. Handläggningstiderna i omställningsstudiestödet har varit för långa, och många som ansöker om stöd väntar på besked. Regeringens ambition - och jag är övertygad om att alla i kammaren instämmer i detta - är att handläggningstakten ska öka.

  Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att korta handläggningstiderna i omställningsstudiestödet. I november antog riksdagen propositionen Ett effektivare omställningsstudiestöd för att förenkla bestämmelserna runt reformen. Vi har också i budgeten för innevarande år ökat anslagen till Centrala studiestödsnämnden, CSN, med ytterligare 50 miljoner kronor för att klara av ärendemängden.

  Det är angeläget, herr talman, att handläggningstiderna minskar så att de inte hämmar utbyggnaden av studiestödet. Det ska bli fullt utbyggt framöver och verkligen bidra till att hjälpa till med omställning och kompetensförsörjning för svenskt näringsliv och den offentliga sektorn i Sverige.

  2025-01-29 15:00:28

  

  Fredrik Malm

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Malm för anförandet.

  Min fråga kommer att uppehålla sig vid den aviserade översynen av studiestödssystemet i budgetpropositionen som ledamoten Malm tog upp i sitt anförande. Det är också ett av de områden som vi socialdemokrater har väckt motioner om - vilka behandlas i betänkandet.

  En av styrkorna med studiestödssystemet är att det har varit och är stabilt och att vi över partigränserna i kammaren har varit överens om stödet. Det innebär att studiestödssystemet är tryggt för nuvarande studenter och för dem som funderar på att påbörja studier i framtiden.

  Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att det fortsätter att vara en bred överenskommelse även i framtiden och att det kommer att ske en bred parlamentarisk översyn över partigränserna - mellan opposition och regering. Anser ledamoten Malm att regeringen ska komma fram till att det bör ske en parlamentarisk översyn? Då kan kommande utredning ske brett med insyn och förankring i alla riksdagens partier.

  2025-01-29 15:06:14

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Det är mycket riktigt att Riksrevisionen har kommit med kritik gällande studiestartsstödet. Det är en kritik som vi socialdemokrater har läst och som vi också nämner i de två motioner från oss socialdemokrater som behandlar studiestartsstödet. Det vi ser är dock att man skulle kunna jobba tillsammans med en översyn och se över bidragsnivåer och också regelverket för att se hur stödet kan träffa målgruppen ännu bättre.

  Vi är nu i en situation där vi har en arbetslöshet på över 8 ½ procent. Utbildningsutskottet var så sent som i går inbjudet till arbetsmarknadsutskottet offentliga sammanträde som just behandlade arbetslösheten. Vi ser att det är den strukturella arbetslösheten som är ett väldigt stort problem.

  Det borde i stället vara så att vi socialdemokrater skulle behöva se över alla de system som regeringen kommer med nya förslag om. Det gäller hur vi stärker utbildningsnivån, hur fler arbetsmarknadsutbildningar kommer på plats och fler utbildningsplatser för att få fler i arbete.

  Problemet är att det är tomt från regeringen när det gäller den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Där vill vi i stället se att studiestartsstödet - som har som mål och som syfte att gå mot dem som har kort utbildningsbakgrund för att möjliggöra att de kommer närmare annan utbildning - görs om och förändras och att det görs en översyn så att fler får möjligheten att anvisas till reguljär utbildning via studiestartsstödet så att man kan få fler i arbete. Det borde ändå vara målet för politiken bakom studiestartsstödet, och det borde också regeringens arbetsmarknadspolitik ha som mål.

  (Applåder)

  2025-01-29 15:29:45

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Reformen är viktig för utbildning och kunskap. Reformen är också mycket viktig för den svenska arbetsmarknaden, och den är en del av den överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter som slöts för fyra fem år sedan. Det borgar för att det finns ett långsiktigt perspektiv i omställningsstudiestödet och att både fack och arbetsgivare är beredda att ta det ansvaret. Det handlar om att först mejsla ut principerna och designa reformen, och sedan handlar det om att vi anslår medel till detta. Det här är ett positivt exempel på när den svenska modellen fungerar bra.

  Jag har inte hört några tendenser från någon i riksdagen eller från något parti om att man skulle vilja äventyra den långsiktiga hållbarheten. Vi är ju alla fast beslutna att vårda reformen.

  Herr talman! Jag tycker nog inte att man ska frångå den ordinarie ordningen för hur vi tar fram lagförslag och vad som brukar vara praxis i utredningsväsendet. Den ordinarie ordning vi har i Sverige för att stifta lag, utreda, remittera och så vidare fungerar väl.

  2025-01-29 15:07:41

  

  Fredrik Malm

• Herr talman! Till en början blev jag lite förvirrad av ledamoten Malms svar. Jag uppfattade det som att ledamoten Malm pratade mycket om omställningsstudiestödet i den första delen. Översynen som regeringen aviserat ska inte innehålla omställningsstudiestödet, utan det står utanför den kommande översynen. Jag vill bara klargöra hur det ser ut i min skalle.

  (FREDRIK MALM (L): Det är korrekt.)

  Vi står självklart bakom att den är viktig. Men nu tittar vi på övriga delar i studiestödssystemet, egentligen den stora bulken av studenter som studerar med hjälp av studiemedel. Där fick jag väl delvis svar av ledamoten i slutet.

  Vi socialdemokrater fortsätter att trycka på att det är viktigt att vi är långsiktigt överens i sådana här viktiga frågor. Vi har varit överens i decennier om att vi i så stor utsträckning som möjligt bereder dem gemensamt, så att vi får tydliga överenskommelser som är trygga för alla som studerar i dag men också för dem som funderar på att studera i framtiden.

  Det är ett stort åtagande man gör när man binder upp sig på en utbildning som är på tre, fyra eller fem år eller på en yrkeshögskoleutbildning som kanske är ett- eller tvåårig. Man tar lån och får studiemedel. Därför är det viktigt att spelreglerna är stabila och långsiktigt hållbara.

  Därför motionerar också vi socialdemokrater om det, även om praxisen är att regeringen håller det för sig själv. Men den analys vi gör är att översynen och de utredningar som görs just nu inte är så breda och parlamentariska. Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna är ganska tydliga med att man gör upp även i fråga om breda parlamentariska överenskommelser. Det är därför som vi socialdemokrater är så ivriga i fråga om att den här utredningen behöver vara brett förankrad.

  2025-01-29 15:09:23

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson så mycket för hans inlägg. Niklas Sigvardsson vill ta om budgetdebatten från i höstas. Det får man ändå säga är häpnadsväckande givet hur pinsam den debatten visade sig bli för Socialdemokraterna. Det är nämligen på det viset, herr talman, att Socialdemokraterna inte budgeterat en krona till studiebidrag till gymnasiestuderande. Det saknas tillskott till anslagsposten Studiehjälp, som avser detta ändamål.

  När Magdalena Andersson var finansminister utsattes Sverige för sju svåra och slarviga år. Det verkar ha utvecklats till en kultur i Socialdemokraterna, där man nu fritt fabricerar löften som man saknar täckning för i sitt budgetförslag.

  Herr talman! Det räcker inte att kunna läsa talepunkter. Man måste också ha koll på sina anslagsposter. Därför blir frågan till Niklas Sigvardsson: Hur har man tänkt finansiera denna studiebidragshöjning, när man i det budgetförslag som röstades ned i höstas inte har några medel för just studiebidrag till gymnasieelever?

  (Applåder)

  2025-01-29 15:21:51

  

  Oliver Rosengren

• Herr talman! Den här debatten behandlar alla motioner som inkommit gällande studiestöd under riksmötet 2024/25. Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla motioner som vi har skickat in, både de med reservationer och de som behandlas förenklat. Men i denna debatt yrkar vi endast bifall till reservation 4.

  Herr talman! Debatt om studiestöd hade vi så sent som för en dryg månad sedan här i kammaren. Då behandlades budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd. Trots att den debatten redan är genomförd och budgeten är beslutad är den av stor vikt för allt som behandlas här i dag. Budgeten sätter villkoren. Allt som vi diskuterar här måste kunna finansieras.

  Allt kring gymnasielevers och studenters ekonomiska villkor behandlades då. Och det blev tyvärr ett tråkigt beslut för landets alla gymnasieelever. Nu på fredag får de sitt första studiebidrag för 2025. Det är en grupp som, precis som alla andra i samhället, har haft det tufft de senaste åren och fått se värdet på sina pengar urholkas av inflationen. Den har gjort att deras 1 250 kronor inte är värda så mycket som det var tänkt.

  Tyvärr valde Sverigedemokraterna och regeringspartierna att rösta nej till mer pengar till landets gymnasieelever. Om den socialdemokratiska budgeten hade gått igenom i stället hade vi nu på fredag gjort så att alla gymnasielever hade fått 1 450 kronor i månaden i stället för de 1 250 som kommer att betalas ut. Vi socialdemokrater ser nämligen till att värna vanligt folk i stället för att sänka skatterna för de allra rikaste med flera tusen kronor i månaden. Politiken märks på riktigt.

  Herr talman! Vi ska vara stolta över att ha ett av världens allra mest generösa studiestödssystem. Det är ett system som möjliggör för livslångt lärande och nyfikenhetsdrivet lärande. Det är något av det finaste vi kan göra som samhälle. Det visar att vi tror på människor och på att människor har förmåga och vilja att lära sig, fördjupa sig och ställa om genom hela livet för att göra sig mer bildad som människa eller mer anställbar i framtiden.

  En av de allra viktigaste sakerna, som gör att vi har ett stabilt och världsledande studiestödssystem, är att vi är brett överens över partigränserna. Vi har hittat långsiktiga kompromisser på det här området. Vi har haft breda parlamentariska utredningar för att stöta och blöta olika förslag och för att utveckla studiestödssystemet.

  I budgetpropositionen aviserade regeringen att en översyn ska göras, precis som det tidigare replikskiftet handlade om. Det är en översyn som behövs, enligt regeringen, eftersom det har gått så lång tid sedan den senaste genomfördes. Vi socialdemokrater motsätter oss inte nödvändigtvis att en översyn görs. Det är dock på sin plats att påpeka att den senaste översynen faktiskt gjordes åtta år senare än regeringen och ledamoten Malm hävdar. Den senaste översynen gjordes av Studiesociala kommittén 2009 och inte 2001, som regeringen påstår.

  Det fina med Studiesociala kommittén och den utredning som tillsattes av den folkpartistiska utbildningsministern Lars Leijonborg var att den var parlamentariskt sammansatt. Det var en parlamentarisk kommitté som fick jobba med frågorna och vrida och vända på argumenten för att få fram ett bättre studiestödssystem än det vi hade då.

  Nu tillsätts återigen en utredning av en liberal utbildningsminister. Även den borde få en bred parlamentarisk insyn och förankring, för att studiestödssystemet även i framtiden ska vara tryggt och långsiktigt hållbart. Det är vi skyldiga både nuvarande och framtida studenter.

  Herr talman! I linje med att regeringen förra året tog bort att studiestödssystemet ska verka utjämnande väljer regeringen nu att gå fram med stora nedskärningar av den högre bidragsnivån och att helt avskaffa studiestartsstödet från 2026.

  I tider med skyhög arbetslöshet och behov av utbildning och arbetsmarknadsutbildning är det häpnadsväckande att regeringen helt verkar sakna ambition vad gäller att fler ska kunna göra sig anställbara, speciellt individer som är långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen väljer i detta läge att avveckla i stället för att utvärdera och utveckla studiestartsstödet, vars uppgift är att möjliggöra för individer med kort utbildningsbakgrund och som har långt ifrån en gymnasieutbildning att utbilda sig.

  Vi socialdemokrater föreslår i stället att målgruppen för studiestartsstödet ändras så att fler kan ta del av det och samtidigt att myndigheten ska få i uppdrag att arbeta mer systematiskt för att få fler som är utanför arbetsmarknaden att utbilda sig med hjälp av studiestartsstödet. Det är att ta ansvar och att arbeta för att bekämpa arbetslösheten.

  Om vi ska få fler människor i arbete behövs det stora satsningar på utbildning och studiestöd, inte total avsaknad av arbetsmarknadspolitik och avskaffat studiestartsstöd.

  Avslutningsvis måste jag självfallet tala lite om omställningsstudiestödet, som infördes 2022. Det är fortfarande så att man inte kunnat leverera besked före påbörjad utbildning till alla dem som sökt stödet. Det var välkommet att regeringen till slut insåg att CSN behövde mer pengar för att kunna klara handläggningstiden för alla de ansökningar som kommer in på grund av att fler vill studera och ställa om sin kompetens mitt i livet. Det är dock beklagligt att det har tagit så lång tid för regeringen att inse detta, och vi har en del att jobba på framöver.

  Tyvärr har detta skadat omställningsstudiestödets rykte. Det kommer att ta tid innan ryktet lyckas få en positiv klang. Staten och vi i denna kammare har ett stort ansvar och ett stort arbete att göra tillsammans med arbetsmarknadens parter för att se till att fler får tilltro till stödet och att fler får kännedom om stödet - detta för att klara alla de stora samhällsutmaningar som vi har framför oss. Vi måste göra ett arbete tillsammans för att se till att CSN även i fortsättningen får rätt förutsättningar och att det finns stor tillgång på utbildningsplatser inom många olika utbildningsformer i hela landet. Vi behöver tillse att omställningsstudiestödet blir det stöd som möjliggör att hela studiestödssystemet blir ännu bättre ännu längre upp i åldrarna för dem som behöver ställa om för att klara den framtida arbetsmarknadens behov.

  Omställningsstudiestödet är inte vilket stöd som helst. Det är ett stöd som är urtypen för den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter - fack och arbetsgivare - gör upp både med varandra och med staten. Det är en uppgörelse som ger människor som redan är etablerade på arbetsmarknaden möjlighet att fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden och bli ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden i framtiden. Det är en del av studiestödssystemet att vara stolt över.

  (Applåder)

  2025-01-29 15:13:37

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Det satt långt inne för ledamoten Sigvardsson att erkänna detta misstag. I höstas ägnade vi en lång budgetdebatt åt frågan utan att det här enkla misstaget kunde erkännas.

  Det är dock inte riktigt så enkelt som ledamoten nu vill få det att låta som. Anslagsflexibiliteten finns det betydande begränsningar av i det svenska budgetsystemet och i vårt ramverk och regelverk. Därför hade det ärliga från Socialdemokraterna varit, herr talman, att be om ursäkt för att man gått ut med löften till Sveriges gymnasieelever som man inte har med i sin budget. Vi som riksdagsledamöter har ett särskilt ansvar att se till att det finns en hög sanningshalt i det offentliga samtalet. I detta fall finns det inte medel för detta löfte. Det är ett tomt löfte.

  I stället kan man såklart återkomma inför nästa års budget och lova detta, nu när man har fått hjälp av oss i regeringen och regeringsunderlaget att få ordning på sina tabeller. Det kan säkert göra sig utmärkt för Socialdemokraterna inför ett valår. Men det är inte lämpligt att stå på sig om ett löfte som man inte kan infria, eftersom pengarna inte finns på den anslagspost som avser det man står och lovar.

  Det här tycker jag inte anstår det samtal som vi ska ha, särskilt inte när målgruppen är unga gymnasieelever, som ska kunna förvänta sig sanning och korrekthet från riksdagsledamöter. I de fall då man träffar gymnasieelever, till exempel här i riksdagen, är det särskilt viktigt. Socialdemokraterna borde redovisa i hur många fall man har träffat gymnasieklasser och ställt ut det här löftet utan att ha täckning för det.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Patrick Reslow och Robert Stenkvist (båda SD).

  2025-01-29 15:24:42

  

  Oliver Rosengren

• Herr talman! Niklas Sigvardsson har alldeles rätt. Jag hade med mig mentalt att i stort sett alla replikskiften som Niklas Sigvardsson och jag har haft har handlat om omställningsstudiestödet. Detta faller alltså lite på kontot hjärnsläpp. Detta rör mycket riktigt studiestödssystemet i stort. Det nämnde jag också i mitt anförande.

  Centralt i detta är att Sverige fortsatt ska ha ett mycket generöst system för att man ska kunna få bidrag och ta studielån för att finansiera sina studier. Nu har det dock gått nästan ett kvarts århundrade sedan det här systemet infördes. Det är aningen rörigt, till exempel med tanke på att det väl finns fyra olika modeller för avbetalning i systemet. Vi vet också hur stora förändringar som nu görs, exempelvis när det gäller omställningsstudiestödet och mycket annat. Behovet av en översyn är väldigt stort.

  Herr talman! Jag upplever att det även här i kammaren finns en bred samsyn om grundprinciperna i det svenska studiestödssystemet. Sedan blir det ibland diskussioner om nivåer, och det kommer olika förslag om hur lång tid det ska ta eller om det ska skrivas av vid en viss ålder och så vidare. Men i grova drag är vi alla överens om den huvudsakliga inriktningen.

  Jag får väl avsluta med att återigen säga att jag tror att riksdagen och svensk politik har god kapacitet att hantera även den här översynen inom den ordinarie praxis vi har för att ta fram ny lagstiftning i Sverige.

  2025-01-29 15:11:26

  

  Fredrik Malm

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Rosengren för att vi återigen får stå och prata om att vi socialdemokrater faktiskt har pengar som skulle möjliggöra för gymnasieelever att få 200 kronor mer i månaden från och med fredag.

  Det intressanta här är att Oliver Rosengren vill få det till en diskussion om anslagsposter i stället för ambition och möjlighet att leverera. Vi har 775 miljoner kronor mer än vad regeringen och Sverigedemokraterna har i budgeten för utgiftsområde 15 Studiestöd.

  Vi kan vara ärliga och säga att vi gör vad som krävs och säger som det är. Ja, hade vi fått hjälp av ett helt regeringskansli hade budgetposten hamnat på rätt anslagspost. Det är väl ganska enkelt - vi har inte de tusentals tjänstemän som jobbar med de här frågorna på Regeringskansliet. Vi erkänner. Vi hade velat lägga pengarna på anslagsposten för studiehjälp. Nu upptäcktes detta för sent. Men vi har fortfarande 775 miljoner kronor mer inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Det skulle innebära att gymnasieelever på fredag, den 31 januari, skulle få 1 450 kronor i månaden i stället för 1 250 kronor.

  (Applåder)

  2025-01-29 15:23:13

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för anförandet.

  Herr talman! Studiestartsstödet, som enbart består av bidrag, får ges till den som är anmäld som arbetssökande och har en kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionen har dock i en granskning funnit att omkring hälften av de studerande med studiestartsstöd hade en färdigställd gymnasieutbildning sedan tidigare. Närmare 30 procent hade dessutom en eftergymnasial utbildning. Det ger, herr talman, indikationer på att studiestartsstödet hanterats på ett sätt som inte är i linje med stödets syfte, vilket innebär att det har funnits och finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar.

  Herr talman! Jag noterar att Socialdemokraterna trots det vill behålla stödet och ge fler personer del av detta bidrag.

  Min fråga till ledamoten är: Menar Socialdemokraterna att ett studiestartsstöd, som är ett rent bidrag och som också ser ut att ha betalats ut till fel målgrupp, verkligen ska vara kvar?

  2025-01-29 15:28:18

  

  Lili André

• Herr talman! Jag fortsätter att tycka att det är ganska intressant att Moderaterna på riktigt vill ha en debatt om huruvida Socialdemokraterna vill ge gymnasieelever mer i studiebidrag eller inte. Det är ganska tydligt att vi socialdemokrater vill ge 200 kronor mer till gymnasieeleverna i studiebidrag. Det skulle innebära att alla Sveriges gymnasieelever skulle få 1 450 kronor på fredag.

  Det här är ideologiskt intressant. Vi socialdemokrater prioriterar inte massiva skattesänkningar för höginkomsttagarna. Vi prioriterar i stället bostadsbidrag, studiebidrag och barnbidrag. Vi prioriterar familjer som har det riktigt tufft. När matpriser och bostadspriser skenar väljer vi att göra andra prioriteringar. Men vi ser att regeringsunderlaget kommer att fortsätta med sina ganska konstiga prioriteringar. Så sent som för någon dag sedan fick vi höra att skatten för riskkapitalister ska sänkas och att skatten på alkohol och tobak ska höjas. Man fortsätter att sänka skatten för de allra rikaste i samhället, och det vill Moderaterna tydligen fortsätta att göra. Detta är mer anmärkningsvärt än att vi socialdemokrater vill ge 200 kronor mer i studiebidrag till alla landets gymnasieelever.

  (Applåder)

  2025-01-29 15:26:43

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Tyvärr har en stor andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan en gymnasieutbildning och till och med en eftergymnasial utbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte. Det har resulterat i felaktiga utbetalningar.

  Jag undrar, ledamoten: Ska man få ta del av vilket stöd som helst bara för att man är arbetslös? Vi behöver säkerställa att rätt stöd går till rätt målgrupp. Det är att ta ansvar. Vi kristdemokrater anser att det är nödvändigt att avveckla studiestartsstödet för att göra om och göra rätt.

  Det är avgörande att vi agerar för att säkerställa att alla bidrag som vi har går till rätt målgrupp. Att endast göra en översyn eller förändra det studiestartsstöd som i dag finns där felaktigheter med utbetalningar har skett räcker inte. Ett sådant stöd måste avvecklas.

  Otydligheten om studiestartsstödets syfte har sannolikt bidragit till det här problemet. Det behövs tydlighet när det är flera aktörer som är med både i att söka ett stöd och i att betala ut ett stöd. Det måste vara noggrant och enkelt för tydlighetens skull.

  Därför menar vi att det är bättre med en avveckling och att se över vilka stöd just den här målgruppen kan få, för målgruppen är viktig. Det gäller dem som är arbetslösa och inte har en utbildning som krävs för arbetsmarknaden.

  Herr talman! Jag vill understryka att de grupper som stödet riktas mot inte kommer att hamna i kläm. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en proposition som tydligt klargör alternativet för dessa målgrupper, och vi gör också en översyn.

  Att få fler att ta del av ett studiestöd som betalas ut till fel målgrupp, är det verkligen att ta ansvar, ledamoten Sigvardsson? Det tycker inte vi kristdemokrater.

  I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

  2025-01-29 15:31:33

  

  Lili André

• Herr talman! Det hade varit intressant om regeringen när den under detta år kraftigt skär ned på studiestartsstödet och till nästa år helt vill avveckla studiestartsstödet att den faktiskt bedrev en arbetsmarknadspolitik som får fler människor i arbete. Det är en arbetslöshet på över 8 ½ procent, och vi är snart uppe i en halv miljon arbetslösa.

  Det hade då varit mer klädsamt att komma hit med förslag i stället för att tala om att vi socialdemokrater vill ha kvar ett stöd som vi samtidigt säger att vi vill göra en översyn av för att se till att det träffar rätt målgrupp och rätt individer.

  Det handlar om att individer får möjlighet att komma till ett arbete. Det är därför vi har studiestartsstödet. Det gäller att de ska kunna göra sig utbildningsbara - det är den gruppen som vi talar om här - för att i nästa steg kunna gå en utbildning som gör att de kommer närmare arbete.

  Det hade varit intressant om Kristdemokraterna och regeringen bedrev en politik som var ett alternativ till den politik som Socialdemokraterna har.

  Än så länge hör vi bara Kristdemokraterna och regeringen säga: De är deras eget fel att de inte har ett jobb. Staten har inte ett ansvar, utan det är individerna själva som har det ansvaret.

  Det är självklart att individer och staten gemensamt har ett ansvar att se till att människor har en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden så att fler kan ta de jobb som finns och ha en egen försörjning. Det är ett självklart mål för studiepolitiken och arbetsmarknadspolitiken för Socialdemokraterna.

  (Applåder)

  2025-01-29 15:33:42

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Debatten som har varit här hittills får det att låta som att det råder en stor splittring. Saken är den, som också har sagts, att det finns en ganska stor enighet bland oss partier över partigränser om att vi ska ha det generösa studiesystem som vi har i dag.

  Vi är inte eniga om detaljerna. Det är inga revolutioner som har ägt rum. Men vi har ändå gjort vissa saker. Vi fattade ett nödvändigt beslut om avvecklandet av studiestartsstödet. Men vi har också sett till att de som utbildar sig till poliser så småningom ska slippa att betala av sina studielån.

  Herr talman! För en långsiktig, hållbar tillväxt och utveckling i hela Sverige behöver alla delar av landet bidra och ha möjlighet att bidra. En sådan utveckling är beroende av att människor vill, kan och ska leva i Sveriges landsbygder samt att företag har bättre möjligheter att verka där.

  Sveriges tillväxt och utveckling är beroende av de värden som finns och produceras på landsbygden. Det är någonting vi ofta glömmer av. Vår svenska landsbygd bidrar med energiförsörjning, råvaror och livsmedelsförsörjning.

  I skuggan av den ryska aggressionen mot det ukrainska folket har det blivit mer uppenbart än någonsin att vi behöver en livskraftig landsbygd ur ett rent beredskapsperspektiv.

  Herr talman! Eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället. Behovet av och efterfrågan på kompetens är stora och kommer sannolikt att öka framöver.

  Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner inom såväl offentlig som privat sektor. På vissa platser är detta redan i dag i allra högsta grad en reell utmaning, särskilt när det gäller de välfärdstjänster som kommun och landsting ansvarar för. Det behöver vi adressera.

  Enligt gällande rätt finns det inga möjligheter i dag att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller utbildar sig inom ett visst yrke. Detta vill vi sverigedemokrater ändra på.

  En tidigare regering behandlade frågan om nedskrivning av studielån i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop. I oktober 2019, det är några år sedan, gav dåvarande regering Tillväxtverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen i Sveriges landsbygder. Syftet med uppdraget var att underlätta för företag och offentliga arbetsgivare att rekrytera rätt personal och kompetens och därigenom bidra till en mer livskraftig landsbygd.

  I Tillväxtverkets redovisning av uppdraget i mars 2020 föreslog faktiskt myndigheten en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen med kompetensförsörjningen på Sveriges landsbygder - däribland avskrivning av studielån för dem som bor och arbetar i särskilt utsatta kommuner, som ett sätt att stimulera en ökad inflyttning till landsbygder. Några förslag om avskrivningar kom aldrig från den tidigare regeringen. Vi beklagar detta.

  En av välfärdsstatens främsta pelare, herr talman, handlar om att ge sina medborgare en tillgänglig och god vård i hela landet. Kompetensförsörjningen är ett enormt problem inom vården. Detta är vi alla medvetna om, och vi behöver göra någonting åt det.

  På landsbygd eller i glesbygd är det oftast än svårare att rekrytera bland annat läkare och sjuksköterskor, vilket underminerar såväl vårdens kvalitet som patientsäkerheten. Att locka läkare och annan vårdpersonal till landsbygden är faktiskt en utmaning i hela den industriella världen. I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare till exempel kan förbinda sig att arbeta ett antal år, varefter de som bonus får sina studieskulder reducerade.

  Vi sverigedemokrater tycker att det är en viktig och intressant åtgärd. Den behöver utredas och ses över för svenska förhållanden. Man kan även tänka sig att applicera motsvarande system på andra grupper, såsom sjuksköterskor, för att de ska vilja söka sig till mindre attraktiva orter och till glesbygden.

  Herr talman! Som nämndes tidigare råder det en stor enighet om grunderna för vårt svenska generösa studiestödssystem. Dock har det länge legat ett fokus på särlösningar - det gäller bland annat studiestartsstödet, som har diskuterats här tidigare - för socioekonomiska grupper. Vi kanske helt enkelt i stället ska fokusera på fler särlösningar när det gäller vår landsbygd och dess befolkning.

  (Applåder)

  2025-01-29 15:35:33

  

  Anders Alftberg

• Herr talman! Tack, ledamoten Alftberg, för anförandet!

  Jag vill uppehålla mig lite vid de fina beskrivningar av svensk landsbygd som gjordes i anförandet. Jag tänker på att regeringen ändå sitter på Sverigedemokraternas mandat. Jag kan inte se att någon av de här delarna finns i regeringens förslag. Då är det intressant att höra om det är så att Sverigedemokraterna gärna står här i kammaren och pratar om de här satsningarna men att dessa krav inte förekommer i regeringsförhandlingarna bakom stängda dörrar.

  Samtidigt som ledamoten står och pratar om hur man vill ha det på landsbygden är det brist på sjuksköterskor och läkare, precis som ledamoten var inne på. Men det funderas också ganska mycket på landets lärosäten kring frågor som: Kommer det att finnas utbildningsplatser ifall det nu kommer att möjliggöras avskrivningar för studielån för de här grupperna? Kommer man att kunna utbilda sig runt om i vårt land?

  Och när man lägger ned vart fjärde servicekontor i landet - när Sverigedemokraterna sitter på makten med regeringen - är frågan: Vad betyder egentligen de vackra orden om landsbygden?

  (Applåder)

  2025-01-29 15:42:29

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Det var ju Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna som såg till att det blev en död hand över landsbygden - med de drivmedelspriser som drev familjer till desperation. Det var ett betydligt större problem, som vi med denna regering har åtgärdat. Det blir betydligt mycket drägligare och lättare att vara småföretagare, jordbrukare eller barnfamilj på landsbygden bara av den reform som vi gjorde med att pressa ned bland annat dieselpriserna till vettiga, normala och uthärdliga nivåer. Det är faktiskt en politik för landsbygd på riktigt.

  2025-01-29 15:43:57

  

  Anders Alftberg

• Herr talman! Jag noterar att det inte blev något svar på de frågor som jag hade och att den största delen av den drivmedelssänkning som ledamoten pratar om handlar om förändrade världsmarknadspriser. Detta är alltså också ett sätt att slå sig för bröstet när det gäller det.

  Man kommer inte undan att servicen på landsbygden eller i orter som inte är Stockholm blir sämre under den här regeringen. Vi ser hur myndigheter lokaliseras tillbaka till Stockholms innerstad i stället för att vara kvar utanför Stockholmsregionen. Vi ser hur servicekontor, som jag var inne på i mitt första anförande, läggs ned runt om i Sverige. Detta innebär att den offentliga servicen drar sig tillbaka i Sverigedemokraternas land. Den utvidgas inte.

  Då står man och pratar om eventuella avskrivningar av studielån för vissa yrkesgrupper. Jag fick inte något svar i ledamotens anförande om hur väl Sverigedemokraterna egentligen driver de kraven i regeringsförhandlingarna. Jag undrar det - om det nu är så pass viktigt att stå och prata om detta väldigt länge här i talarstolen.

  2025-01-29 15:44:52

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Om vi håller oss kvar vid drivmedel är det lite slående att det skulle handla om världsmarknadspris och så vidare. Det är bara att titta på hur det ser ut i dag. Sverige har faktiskt de näst lägsta bränslepriserna i Europa. Det är väl Estland eller Lettland som ligger något lägre.

  Med en aktiv politik i stället för att hela tiden skylla på omvärlden har vi genomdrivit förändringar på detta område, som gynnar landsbygden. Detta är på sikt. Vi behöver ha en landsbygd där det finns företagsamhet och där människor kan leva och bo. Det är verkligen någonting som inte bara handlar om utlokalisering av myndigheter. Det kan vara lite konstgjord andning - det handlar tyvärr många gånger om det.

  Nu tar vi på olika sätt itu med de strukturella problemen på landsbygden. En viktig blodådra, så att säga, för att man ska få hjärtat att slå är just att det ska vara någorlunda drägligt att ta sig till och från jobbet på landsbygden. Jag tror att väljarna och landsbygdsbefolkningen uppskattar denna åtgärd betydligt mer än att få en ny myndighet till granne.

  2025-01-29 15:46:10

  

  Anders Alftberg

• Herr talman! Vänsterpartiet har ett mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning. Med tanke på att vi har en regering som gärna vill prata om hur viktigt det är att människor ska komma i arbete är det märkligt att Sverige nu har en arbetslöshet som är den högsta på tio år och att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU.

  En frånvaro av tydliga arbetsmarknadspolitiska insatser, en nedmonterad och privatiserad arbetsförmedling och en politik om den negativa arbetslinjen - att försvåra livet för den som inte arbetar - har visat sig ha en negativ effekt på arbetslösheten. Nu är det viktigt att det görs en omfattande satsning på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken.

  En växande andel av de arbetslösa tillhör den grupp som saknar en grundskole- eller gymnasieutbildning. En viktig utbildnings- och arbetsmarknadsinsats som regeringen då kan göra är att använda studiemedelssystemet för att göra det möjligt för de här individerna att utbilda sig så att de får ökade chanser att få ett jobb på arbetsmarknaden.

  I dag finns möjligheten för den som är arbetslös att få studiestartsstöd.

  Studiestartsstödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att läsa in en gymnasieutbildning och på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

  Vänsterpartiet vill att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet men också att stödet ska förbättras. I dag gäller samma regler vid sjukdom som för den som har studiemedel, det vill säga det är inte möjligt att vara deltidssjukskriven och studera på halvtid med studiestartsstöd. Detta kan orsaka stora problem för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar att fullfölja sina studier. Det utestänger också många från att ta del av studiestartsstödet för att börja studera. Därför vill Vänsterpartiet att studerande med studiestartsstöd ges möjlighet till deltidssjukskrivning.

  Möjligheterna för studerande med studiestartsstöd att få bostadsbidrag skiljer sig från motsvarande möjlighet för studenter med studiemedel. Vänsterpartiet vill att rätten till bostadsbidrag med studiestartsstöd ska regleras så att den blir likvärdig motsvarande rätt för studenter med studiemedel.

  Det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet under en ettårsperiod för att få studiestartstöd riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och begränsa möjligheterna till snabba utbildningsinsatser. Vi anser därför att arbetslöshetsvillkoret bör lättas upp.

  Att förbättra studiestartsstödet för att möjliggöra för fler arbetslösa att utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden är ett bättre alternativ än regeringens alternativ, som är att avveckla stödet helt. Regeringen har beslutat att avveckla studiestartsstödet från 2026, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för tusentals individer med kort utbildningsbakgrund som behöver ta sig upp på arbetslinjen. Vad hände med arbetslinjen, regeringen?

  Beslutet grundar sig på att det, enligt regeringen, finns tydliga indikationer på att stödet inte går till avsedd målgrupp. I Riksrevisionens granskningsrapport framkommer det att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning och att det finns en risk för felaktiga utbetalningar. Men hör och häpna - orsaken ligger i hur stödet har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Det är vad Riksrevisionens granskningsrapport säger.

  Problemet ligger alltså inte i stödet i sig utan i hur de aktörer som jag nyss nämnde har hanterat och administrerat stödet. Riksrevisionen skriver bland annat att Arbetsförmedlingen brister i sin anvisning, det vill säga anvisningar riktas till personer som inte kan få stödet. Riksrevisionen konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan dem, kommunerna och andra utbildningsaktörer såsom folkhögskolorna när det kommer till individer som har behov av studiestartsstödet.

  Regeringen kritiseras för bristande styrning och för att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier är komplicerade. Därför ger Riksrevisionen rekommendationer till Arbetsförmedlingen och regeringen att skärpa hanteringen av stödet, inte avveckla det.

  Det är allvarligt att den offentliga förvaltningen misslyckas så stort med att nå rätt personer. Regeringen borde i stället reformera och förbättra studiestartsstödet. Om stödet avskaffas, vilka alternativ finns det för den arbetslösa gruppen? Det omställningsstöd som diskuteras riktar sig inte till dem som behöver kompletterande eller grundläggande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Ska de lämnas åt sitt öde, herr talman?

  Regeringen behöver ta ansvar och förbättra studiestartsstödet i stället för att avveckla det. Detta är en liten del av studiemedelssystemet, men för de individer det berör är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv. Regeringen bör därför låta genomföra en utvärdering av studiestartsstödet för att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt för att de som tar del av det ska kunna uppnå grundskole- och/eller gymnasiekompetens.

  Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 8.

  Avslutningsvis, herr talman, vill jag nämna en sista viktig politisk reform för att säkerställa den framtida bemanningen på landsbygden - alltså riktig politik som riktar sig till landsbygden.

  Den demografiska utvecklingen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen inom de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press, och det blir bara värre med den SD-ledda regeringen. Det handlar i första hand inte om att specifika kompetenser saknas utan om att arbetskraftsutbudet är för litet. Detta berör framför allt tjänstenäringar, välfärdsyrken samt bygg- och anläggning. Små och medelstora företag i landsbygdskommuner hindras mer av brist på lämplig arbetskraft än små och medelstora företag i övriga kommuntyper.

  Det kommer att råda brist inom flera av välfärdens yrkeskategorier. Framför allt beräknas bristen på omvårdnadspersonal bli stor. Det handlar främst om en ökad efterfrågan inom äldreomsorgen, och den utvecklingen drivs av att andelen äldre ökar.

  Vi ser även hur arbetet med klimatomställningen kommer att kräva nya insatser för kompetensförsörjningen på landsbygden. I vissa landsbygdskommuner står de gröna näringarna för 10 procent av den totala sysselsättningen, och kompetensbehoven inom sektorn är höga. Svensk Vindkraft räknar exempelvis med att det saknas 100-150 vindkraftstekniker per år.

  Ett sätt att öka intresset för att bosätta sig på landsbygden är att göra som i Norge och införa avskrivning av studiemedel för personer som har högskoleexamen eller som påbörjar arbete inom bristyrken i områden där det råder rekryteringsproblem. Därför anser Vänsterpartiet att regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att utforma en modell där delar av studielånet avskrivs för personer som erhåller högskoleexamen och/eller påbörjar arbete inom bristyrken i glesa landsbygdskommuner.

  Jag yrkar dock inte bifall till någon ytterligare reservation utan ämnar bara lämna den informationen till protokollet.

  (forts. § 14)

  2025-01-29 15:47:59

  

  Nadja Awad

• Herr talman! Studiemedel tryggar studerandes ekonomiska situation och stärker Sveriges konkurrenskraft och omställningsförmågan i vår ekonomi. Studiestödet är en grundpelare i vårt utbildningssystem och har bidragit till att Sverige rankas som ett av världens mest jämlika länder när det gäller tillgången till högre utbildning.

  Vi visar genom vårt förslag en medvetenhet om de utmaningar vi står inför samtidigt som vi värnar systemets effektivitet och hållbarhet. En översyn av studiemedelssystemet är aviserad. Det är exempelvis viktigt att vi vidtar åtgärder för att höja genomströmningen.

  Herr talman! Sverige befinner sig i en tid av snabb förändring, inte minst på arbetsmarknaden. Digitalisering, förändringar med anledning av klimatomställning och en åldrande befolkning skapar nya kompetensbehov. För att möta dessa behöver vi göra det möjligt för fler att utbilda sig och för fler att byta karriär mitt i livet. Här spelar omställningsstudiestödet en avgörande roll. Det ger vuxna möjligheten att finansiera studier som stärker deras ställning på arbetsmarknaden, vilket i sin tur stärker ekonomin och gynnar hela samhället.

  Det kom nyligen en utvärdering av omställningsstudiestödet gjord av forskare på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Den visade på vissa brister, men man ska också komma ihåg att omställningsreformen är ny. Det viktiga är att vårda reformen och att värna träffsäkerhet för de skatteresurser som finns i omställningsstudiestödet.

  Vi har också tagit höjd för det stora intresse som detta stöd har visat sig ha. Vi har tidigare beslutat om både regelförenklingar och tillfälliga resursförstärkningar till CSN för att minska handläggningstiderna. Man ska få sitt besked i tid för att kunna påbörja sin utbildning. Det är ett ansvarstagande för en viktig reform. Det visar att vi inte bara tar nya initiativ utan att vi också säkerställer att de fungerar i praktiken. Vi tar ansvar för de reformer vi genomför.

  Samtidigt som vi gör detta stärker vi också möjligheten till utbildning genom att prioritera fler platser inom yrkesvux och högre utbildning. Denna satsning är inte bara en investering i människor utan också i Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. Till dem som går dessa utbildningar ska det givetvis också finnas studiemedel, och därför tar vi ansvar för detta. Genom att öka tillgången till utbildning i bristyrken bidrar vi till att möta arbetsmarknadens behov och den omställning som krävs i ekonomin.

  Herr talman! Låt oss ta frågan om avskrivning av studielån för personer som arbetar i glesbygden eller i bristyrken som exempel. Det föreslår Vänsterpartiet och Centerpartiet. Forskning visar att sådana åtgärder har begränsad effekt och kan uppfattas som orättvist av andra låntagare. I stället för att subventionera tidigare lån vill vi arbeta för att funktionsdugligheten på hela arbetsmarknaden ska förstärkas. Det är en strategi som ger mer långsiktig effekt.

  Herr talman! När det gäller studiestartsstödet, som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill återinföra, har vi valt en annan väg. Riksrevisionens rapport visar att en betydande andel av dem som får stödet redan har en gymnasieutbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte. Att avveckla stödet och i stället fokusera på effektiva, riktade insatser är den mer ansvarstagande vägen.

  Herr talman! Vi ser också till att stärka andra system som stöder personer med kort utbildning, exempelvis möjligheten att få aktivitetsstöd samtidigt som man studerar. Dessutom pågår utredningar för att förtydliga rollfördelningen mellan stat och kommun för att optimera stödet till studerande med stora behov och till dem som är långtidsarbetslösa.

  Det finns åtminstone en viktig sak att säga om denna förändring, herr talman. Riksrevisionens rapport om detta visar att bara tre av tio av dem som av Arbetsförmedlingen anvisats reguljär utbildning med aktivitetsstöd skriver in sig och deltar. Det tyder på att vi behöver tydliggöra kraven. Tidigare har förklaringen - eller bortförklaringen - till att inte fler av alla dem som är arbetslösa på grund av att de saknar utbildning inte utbildar sig till arbete varit en ovilja att ta lån som alla andra. Men här finns ju en möjlighet att inte behöva ta lån utan i stället få aktivitetsstöd. Det verkar heller inte göra att de som är arbetslösa och saknar utbildning utbildar sig till arbete. Här behöver vi tydliggöra kravställandet i våra system.

  Herr talman! När vi senast samlades för att diskutera studiemedel slog sig det slarviga socialdemokratiska partiet för bröstet och påstod att de ville höja studiebidragen. Det visade sig vara ett tomt löfte. I deras budget fanns inga pengar till studiemedel för gymnasieelever. När Magdalena Andersson var finansminister i Sverige utsattes vi för sju svåra slarviga år, och det verkar nu ha blivit en kultur inom Socialdemokraterna.

  När jag nyss ställde frågor till riksdagskollegan Niklas Sigvardsson erkände han att de hade slarvat. Det finns inga pengar. Pengarna är på fel anslagspost. Gott så. Det tycker jag är ett hedervärt erkännande av misstag som givetvis kan begås om man inte håller tillräcklig koll på tabellverken.

  Jag vill i dagens debatt ha svar på några viktiga frågor. Har Socialdemokraterna bett om ursäkt för att de har lurat gymnasieelever runt om i landet med detta löfte? Hur många gymnasieklasser har man lurat här i riksdagen, som har varit inbjudna hit för att få information om riksdagsarbetet men i stället fått höra att "om bara vår budget hade gått igenom hade ni fått högre studiebidrag", när det inte finns några pengar för detta i den budget man lägger fram? Har det skickats ut rättelser till dessa klasser och till de elever som har varit här i riksdagen och fått höra detta?

  Riksdagsledamöter har ett viktigt ansvar för ett sanningsenligt politiskt samtal. Jag hoppas att Socialdemokraterna i denna debatt redovisar vilka gymnasieelever som riskerar att ha lurats med löften som inte är finansierade i Socialdemokraternas budget och vilka åtgärder de har vidtagit för att ingen ung person ska komma hit till riksdagen för att få information om riksdagsarbetet och gå härifrån med osanningar i ryggsäcken. Man kan såklart ägna sig åt talepunkter, men det viktiga i politiken är trots allt anslagsposter - och dem måste man ha ordning på.

  Herr talman! Våra mål för studiestödet är tydliga: Det ska bidra till högt deltagande i utbildning oavsett bakgrund, verka rekryterande för alla och ge en god samhällsekonomisk effekt över tid. Oppositionen, däremot, spretar och har dessutom slarviga, ansvarslösa, ofinansierade förslag.

  Vår politik visar att det går att kombinera bred tillgång till utbildning med ekonomiskt ansvarstagande genom att fokusera på rätt insatser, på rätt plats och vid rätt tid. Så stärker vi alla människors möjlighet till utbildning och vårt samhälles framtid.

  Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

  (Applåder)

  2025-01-29 16:13:17

  

  Oliver Rosengren

• Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet, även om det riktades en rad olika anklagelser mot bland annat Vänsterpartiet. Jag begärde replik för att helt enkelt besvara dem med ett antal nya frågor.

  Ledamoten nämner avskrivning av studielån för att möjliggöra för studerande att stanna på landsbygdsorter och säkerställa att kompetensförsörjningen på landsbygden inte försämras. Denna avskrivning skulle, menar ledamoten, vara orättvis och inte ens möjlig. Han hänvisar till en rad olika forskningsstudier. Jag undrar: Vad är det för forskning ledamoten hänvisar till? Det är väldigt spännande när den här regeringen helt plötsligt tycker att det är viktigt med evidens, när man alla andra gånger inte tycker att det är så himla viktigt.

  Det finns en kommunutredning som menar att Norges väg, att möjliggöra avskrivning av delar av studielånet, gett framgång. Unga som avslutat sina utbildningar har faktiskt i större utsträckning valt att bo kvar och arbeta på mindre orter på landsbygden, efter sina avklarade studier. Det är ganska intressant att ledamoten hänvisar till forskning, när det finns många olika exempel på att detta har lyckats.

  När det gäller studiestartsstödet stämmer det att det har visat sig att det har gjorts felaktiga utbetalningar till personer som redan har gymnasiekompetens. Men som Riksrevisionen konstaterar handlar de fel som begåtts om att stödet har administrerats felaktigt av bland annat regeringen, myndigheter och kommuner. Vad har ledamoten att säga om detta?

  2025-01-29 16:21:58

  

  Nadja Awad

• Herr talman! Tack, ledamoten, för svar!

  Ledamoten menar att det behövs jobb på landsbygden. Men ledamoten företräder ett parti som ingår i regeringen, och regeringen är ansvarig för att arbetslösheten i Sverige är den högsta på tio år och den tredje högsta i EU. Nästan en halv miljon människor är arbetslösa, och ledamoten nämner att det behövs jobb på landsbygden! Man driver arbetslinje. Vilken arbetslinje är det, som orsakar denna massiva, historiska arbetslöshet? Jag skulle inte säga att den här regeringen har meriter nog för att säga att de har politiken för att lösa arbetslösheten.

  Men som jag nämnde: Studiestartsstödet riktar sig direkt till de arbetslösa för att de ska kunna öka sin kompetens och etablera sig på arbetsmarknaden. Det enda stöd som riktar sig specifikt till de arbetslösa är det stöd som den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna vill avveckla. Hur är detta logiskt, i denna tid av rekordstor arbetslöshet? Jag tycker att ledamoten borde svara på den frågan. Jag hörde inte någonting om studiestartsstödet och hur man ser på att det är regeringen, myndigheter och kommuner som har ansvaret för att administrera det, vilket har gjorts väldigt dåligt.

  När det sedan gäller landsbygden och att kompetensförsörjningen behöver säkerställas för framtiden är det inte bara poliser man behöver på landsbygden. Man behöver också välfärdspersonal - jag nämnde specifikt äldreomsorgen. Det behövs kompetens inom besöksnäringen och för det massiva klimatomställningsarbete som behöver göras. Det är inte bara poliser som behövs, ledamoten.

  2025-01-29 16:26:09

  

  Nadja Awad

• Herr talman! Sverige är i många stycken ett alldeles fantastiskt avlångt land med stora ytor, sjöar och landskap. Vi har en jämställdhetspolitik som genom åren har drivits fram av tidigare politiker, så vi har ett i stora stycken jämställt land. Vi har en utbildningssituation som gör att vi i riksdagens kammare är eniga om att vi ska ha ett generöst och tillgängligt studiemedelssystem.

  I många avseenden har Sverige tagit sig fram väldigt bra genom århundradena och årtiondena. Nu står vi här 2025 och blickar ut och diskuterar studiemedelssystemet.

  Vi kan dock se två oroande utvecklingar som har direkt bäring på dagens debattämne. Vi ser hur svensk forskning stadigt tappar i kvalitet. Så har det varit i 20-30 år. Regeringen lägger fram en forskningsproposition som inte ser problemen utan fortsätter i invanda hjulspår. Om svensk forskning fortsätter att dala kommer också innovationerna att dala. Då kommer kvaliteten på företagen också att dala.

  Sveriges enda chans att utvecklas är att vi klarar av att ha ett högt kunskapsinnehåll i de produkter och tjänster som våra företag tar fram. Det handlar om produkter och tjänster som går på export. Det är Sveriges sätt att konkurrera. Vi kan inte konkurrera med låga löner i Sverige. Det var länge sedan vi var ett sådant land. Vi behöver en politik för att stärka svensk forskning.

  Det andra djupt oroande området är den svenska arbetslösheten. Vi är ett av Europas sämsta länder när det gäller att sätta folk i arbete. Det finns ett enormt glapp på svensk arbetsmarknad. Det finns väldigt många arbetslösa och samtidigt många företag och offentliga verksamheter som skriker efter kompetent arbetskraft.

  Det finns ett glapp mellan personers utbildning och de jobb som finns och kommer att finnas framöver. Tidigare var industrijobb och kanske vissa hantverksjobb tämligen enkla, men så är det inte i dag. Vi behöver skärpa vår utbildningsnivå. Vi behöver matcha bättre i vårt land.

  Centerpartiet driver en politik när det gäller högre utbildning och forskning som bygger på tre hörnpelare. Först och främst vill vi se en stärkt akademisk frihet, för på det sättet bygger vi också kvalitet i vår forskning och så småningom innovation i vårt företagande. Vi vill se en stärkt utveckling av våra lärosäten, och vi vill inte minst ha en tillgänglighet för högre utbildning i hela landet och under hela livet.

  Jag vill här peka på två aspekter rörande studiestöd. Det ena är att vi vill utveckla - jag ska inte säga "reformera" - studiestödet, så att det blir mer flexibelt för att bättre möta den arbetsmarknad vi har i dag. Men vi vill också göra det möjligt än det är i dag för studenter att ta ett arbete vid sidan av. Låt mig säga någonting om dessa båda förslag.

  Arbetsmarknaden är sannerligen annorlunda 2025 än den var för bara 10-20 år sedan. Det är inte särskilt troligt att de som i dag går ut på arbetsmarknaden kommer att få en guldklocka efter att ha varit på samma arbetsplats i 25 år. Så ser arbetsmarknaden inte ut längre. Vi måste ställa om under livet. Vi måste finna nya möjligheter. Den teknologiska utvecklingen rusar.

  Då kan vi inte ha ett studiemedelssystem som bara riktar sig till människor som så att säga lever under normala omständigheter, alltså personer som är 20 år, har gått en gymnasielinje och söker sig vidare. Det är ett studiemedelssystem som är rigitt och fyrkantigt.

  Vi behöver ett flexibelt studiemedelssystem som riktar sig också till dem som kanske är ensamstående föräldrar på landsbygden och inte har möjlighet att fara in till universitetsstäder och studera. Vi behöver ett studiemedelssystem som gör det möjligt för fler att tillgodogöra sig studier på högre nivå.

  Vi vill se en morot i systemet, och det är en examenspremie. Det är ett system som finns i Norge och som har god funktion. Detta är av två skäl. Det första är att det i dag är många som går långa utbildningar men kanske får jobb innan studierna är klara. Det kan handla om dataingenjörer, som är väldigt eftertraktade. Men om några år kanske den personen blir arbetslös och står där utan examen. Vi vill ha en morot, så att man faktiskt avslutar sina studier i tid. Det andra gäller personer som kämpar med sin utbildning och som skulle kunna avsluta studierna om de kämpar lite till. Då kan de få en ekonomisk gratifikation. Därför yrkar jag bifall till reservation 6 om just examenspremier och att avsluta studier i tid.

  Den andra aspekten handlar om arbete vid sidan om studierna. Vi har motionerat om detta tidigare. Vi vill helt enkelt ta bort fribeloppsgränsen för studielån. Studiemedlet är utformat med en del som är bidrag och en del som är lån. Bidraget vill vi låta vara som det är, men när det gäller den del som är studielån vill vi att våra ungdomar, oavsett ålder, ska kunna ta ett arbete vid sidan och inte straffas för sitt nit och slit. Det är ganska rimligt.

  Vi vill ta bort fribeloppsgränsen. Den tjänar ingenting till, helt enkelt. Nu befinner vi oss i en situation där man kanske tvingas välja bort ett extrajobb i livsmedelsbutiken eller vad det nu kan vara för att man straffas ekonomiskt. Ett sådant system vill vi inte se.

  Herr talman! Den enda reservation jag kan yrka bifall till är alltså reservation 6, så det gör jag.

  (Applåder)

  2025-01-29 16:30:37

  

  Anders Ådahl

• Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Sverige befinner sig i en tid av förändring. Det är glädjande att se hur regeringen aktivt stärker vårt lands konkurrenskraft på flera fronter med sikte på en mer rättvis och hållbar framtid. I denna förändringsprocess spelar rätt utbildning, livslångt lärande och arbetsmarknadens behov av kompetens en central roll.

  Regeringen arbetar aktivt för att säkerställa att vårt studiestödssystem är modernt och inkluderande och att det möter både individens och samhällets behov.

  Därför vill jag inleda mitt anförande med att framhålla vikten av ett starkt och inkluderande studiestödssystem. Vi kristdemokrater är stolta över att Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Den här regeringen stärker det steg för steg. Stödet ger möjlighet till utbildning oavsett ekonomisk bakgrund och är en garant för jämlikhet och social stabilitet.

  Samtidigt finns det alltid områden där vi kan bli bättre. Därför har regeringen aviserat en översyn av studiestödet för att säkerställa att det är anpassat till dagens utbildningssystem och arbetsmarknad.

  Grunderna i dagens studiestödssystem har funnits sedan 2001. Sedan dess har ingen större översyn genomförts. Förändringar har dock gjorts, och nya stöd har kommit till. Det gläder mig som kristdemokrat att regeringen nu genomför en omfattande översyn av hela studiestödssystemet, då studiestödet också ska bidra till ökad genomströmning vid högre utbildning. Detta är en både nödvändig och välkommen åtgärd för att höja kvaliteten inom högre utbildning som stärker Sveriges konkurrenskraft.

  Universitet och högskolor är nav för excellens, spetskompetens och avancerad kunskap som vi vet driver utvecklingen inom både näringsliv och offentlig sektor. Genom utbildningar och forskning av hög kvalitet kan vi stärka välfärden, främja tillväxt och återta vår position som en forskningsnation i världsklass.

  I en tid av stora förändringar på arbetsmarknaden med ett växande behov av vidareutbildning är reformer som omställningsstudiestödet avgörande. Detta stöd spelar en central roll i att möjliggöra karriärbyten, stärka kompetens och bidra till arbetsmarknadens utveckling på nya sätt.

  Herr talman! Vi är medvetna om de initiala utmaningarna vid implementeringen av stödet. Regeringen har agerat snabbt genom att tillföra ökade resurser till CSN för att korta handläggningstiderna och införa regelförenklingar som effektiviserar processen. Dessa insatser har nu skapat goda förutsättningar för att stödet ska nå de personer som uppfyller kriterierna och behöver det mest.

  Jag vill också lyfta fram regeringens arbete med att fasa ut och helt avveckla studiestartsstödet, ett stöd som har till syfte att stärka möjligheterna för kortutbildade utan gymnasiebehörighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots goda intentioner visar Riksrevisionens rapport att många av dem som fått stödet inte tillhör den prioriterade målgruppen. Men, herr talman, jag vill försäkra att dessa grupper inte hamnar i kläm. Det finns redan andra ekonomiska stöd tillgängliga för arbetssökande med kort utbildning som också kan hjälpa denna målgrupp att ta steget in på arbetsmarknaden.

  Herr talman! Det är vårt ansvar som politiker att säkerställa att det stöd vi ger används på rätt sätt och når den målgrupp som stödet är avsett för. Avvecklingen av studiestartsstödet är ett viktigt steg för att säkerställa att statens resurser - alltså skattebetalarnas pengar - används effektivt och rätt.

  Jag vill även lyfta fram våra folkhögskolor som en särskilt viktig aktör. Folkhögskolorna är bäst anpassade för en bred målgrupp, men de har en särskild styrka i att möta behov hos personer som behöver alternativa vägar till utbildning. De har en unik förmåga att vara snabbfotade och anpassa sina utbildningar efter samhällets och arbetsmarknadens behov. För många som inte har fullgjort gymnasiet eller som behöver omskola sig erbjuder folkhögskolan en möjlighet till en ny start och en väg till arbetsmarknaden.

  När jag nu lyfter folkhögskolorna, herr talman, ser jag med oro på att unga mellan 18 och 20 år som väljer eller vill välja att studera på folkhögskola i dag inte har rätt till studiestöd. Jag har mött ungdomar som står med det dilemmat. Det skapar onödiga hinder för ungdomar som ser folkhögskolan som ett passande utbildningsval.

  Jag tänker att det skulle vara intressant att titta på om studiestödet ska kunna erbjudas dem som antas till folkhögskolan redan från 18 års ålder. En sådan reform skulle stärka folkhögskolornas roll och möjliggöra för fler unga att snabbt ta igen förlorad utbildning och påbörja sin resa mot arbetslivet.

  Folkhögskolan är också en viktig utbildningsform för personer med funktionsnedsättning. Därför har den här regeringen stärkt resurserna till det särskilda utbildningsstödet för att underlätta studier på folkhögskola.

  Det vidtas flera åtgärder av den här regeringen för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En insats är ett förstärkt stöd till föräldrar som behöver teckenspråksutbildning - 1 miljon kronor per år har tillskjutits för att man ska kunna utöka antalet undervisningstimmar i teckenspråk till föräldrar.

  Avslutningsvis, herr talman, vill jag understryka att vårt utbildningssystem är en investering i Sveriges framtid. Genom att stärka och modernisera studiestödet skapar vi bättre förutsättningar för fler att utbilda sig och komma i jobb. Ett studiestödssystem som är flexibelt, hållbart och anpassat efter både individens och arbetsmarknadens behov är en grundförutsättning för vår framtida tillväxt och välfärd.

  Med det, herr talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

  (Applåder)

  2025-01-29 16:37:31

  

  Lili André

• Herr talman! Tack, ledamoten Hansén, för dina frågor!

  Folkhögskolorna är verkligen angelägna för oss kristdemokrater. Som jag sa i mitt anförande är de snabbfotade. Det är en bred målgrupp som kan komma in på folkhögskolorna, och de har bra tillgänglighet. Vi vill verkligen värna dem.

  Om detta med att möjliggöra studiestöd till personer som är 18 år är med i översynen av studiestödssystemet kan jag inte säga just nu, men jag som kristdemokrat vill verkligen verka för det. Jag tycker att det är angeläget att se över det, för just de ungdomarna kommer ju ofta i kläm.

  Folkbildning generellt är oerhört viktigt. Jag vet inte om ledamoten Hansén syftar på att vi har ökat budgetanslaget till folkhögskolorna men också minskat det till studieförbunden.

  Studieförbunden är också väldigt viktig folkbildning. Men när det handlar om just studieförbunden behöver man ibland göra om, prioritera och se över syftet så att det blir effektivt och folkbildningen verkligen prickar rätt där.

  2025-01-29 16:45:13

  

  Lili André

• Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag har några korta och för ledamoten säkert enkla frågor.

  Dels undrar jag om studiestöd när det gäller folkhögskolan. Är det delar som kommer att ingå i regeringens utredning om studiemedel?

  Dels skulle jag gärna höra ledamoten utveckla lite om Kristdemokraternas och regeringens politik när det gäller folkbildningen och folkhögskolorna. I sin kraft av fri och frivillig folkbildning är de ju verkligen en bärande del av hela systemet av utbildning och alla de vägar man kan ta till utbildning.

  2025-01-29 16:44:14

  

  Camilla Hansén

• Herr talman! Tack, Lili André, för svaret!

  Det jag frågade efter var regeringens och Kristdemokraternas politik när det gäller folkbildningen. Jag menar då hela folkbildningen, alltså studieförbunden och folkhögskolorna. De är delar i samma ekosystem. Jag ser verkligen fram emot att se Kristdemokraterna driva på regeringen för en rejäl satsning på hela folkbildningen.

  Det är såklart viktigt att pengar går till det de är avsedda för, men folkbildningen bygger på frihet och frivillighet och inte nödvändigtvis alltid på kortsiktig effektivitet. Det tror jag är en viktig värdering att ha med sig.

  Lili André nämnde också regeringens budgetsatsning när det gäller teckenspråksutbildning för hörande föräldrar som får döva eller hörselskadade barn. Det här är en satsning som innebär hundra timmar extra till vissa föräldrar. Det är en väldigt kort utbildning - det handlar om mindre än en månad för att som förälder lära sig ett helt nytt språk för att kommunicera med sitt barn. Är det här regeringens satsning, och that's it, eller är det här början på en utveckling där Sverige kanske närmar sig Norges nivåer när det gäller utbildning till föräldrar som behöver lära sig teckenspråk?

  2025-01-29 16:46:46

  

  Camilla Hansén

• Herr talman! När ledamoten André tar upp folkhögskolor och folkbildning kan jag inte längre sitta still i stolen.

  Det är ganska intressant när ledamoten tar upp speciellt folkhögskolor att hon trots allt sitter i en regering som skurit ned på anslaget till folkhögskolorna med 400 miljoner. Det är alltså tusentals färre platser på folkhögskolorna runt om i det här landet.

  Det här är en studiestödsdebatt, och det här påverkar också det studiestartsstöd ledamoten talade så illa om. Tusentals individer på landets folkhögskolor med studiestartsstöd har studerats, alltså exakt den målgrupp som studiestartsstödet ska ta hand om.

  Vi har hört väldigt mycket här i kammaren om Riksrevisionens rapport, och det är också så att den största kritiken från Riksrevisionen gäller att informationen om stödet och styrningen av stödet har varit för dålig. Om regeringen i stället hade valt att underlätta genom att ge tydligare mandat till exempelvis Arbetsförmedlingen hade man kunnat få fler i målgruppen att faktiskt ta del av stödet.

  Detta innebär att fler hade kunnat studera via studiestartsstödet på folkhögskolor - om det inte hade skurits ned på alla platser - och på så sätt gjort sig både utbildningsbara och anställbara. Det hade kunnat ske både genom att satsa mer pengar på folkhögskolor och genom att se till att studiestartsstödets pengar och stöd faktiskt funnits till för de individer som behöver stödet. Det är trots allt tiotusentals individer i det här landet som inte står nära arbetsmarknaden, eller för den delen utbildning.

  Detta är något Kristdemokraterna faktiskt måste stå till svars för. Hur får man då fler att komma i jobb, och hur får man fler att studera på folkhögskola - som Lili André så gärna pratade om i sitt anförande?

  2025-01-29 16:50:10

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Tack, ledamoten Hansén, för ytterligare frågor!

  Jag skulle vilja förtydliga det som ledamoten vill att jag ska berätta mer om när det gäller folkbildningen och de frivilliga insatserna.

  Folkbildning är ju också civilsamhället, och regeringen satsar på att civilsamhället ska vara en del av folkbildningen. Som jag sa i fråga om att studieförbunden har fått lägre anslag i budgeten tror jag att det är angeläget att vi ser över folkbildningen och får lite rörelse för att förstärka den. Studieförbunden är viktiga, och när man får till ett omtag kan man göra ännu mer för folkbildningen.

  För att gå in på detta med teckenspråk är jag jätteglad över att vi tillskjuter medel till detta, för det visar att det här är viktigt. Här tror jag att regeringen verkligen ser till att behoven möts. Det finns ett behov, och nu tillskjuter regeringen mer pengar. Det har den tidigare regeringen inte gjort, och det gör att vi visar att det här är viktigt.

  Det som också är viktigt i ett budgetarbete är att se att det finns otroligt stora behov som behöver tillgodoses. Vår regering tog över Sverige för att göra Sverige bättre, och då får man ta saker steg för steg och bit för bit.

  Det här är en början för familjer med döva barn och föräldrar som behöver teckenspråksutbildning. Jag tycker att det är fantastiskt att de blir sedda.

  2025-01-29 16:48:21

  

  Lili André

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för hans fråga.

  Det är så här att vi kristdemokrater värnar folkhögskolorna. Vi kämpar hårt för dem. Nu är det så att vi är fler i regeringen, och vi behöver dela på kakan. Vi slutar dock inte lyfta fram att folkhögskolan är bra, och det handlar också om att vi kan prioritera över tid. Vi väntar alltså fortsatt med att vi som regering skulle kunna satsa mer på folkhögskolorna. Vi vet att de är snabbfotade, och vi vet att många går ut i arbete efter folkhögskolan.

  För många ungdomar som inte riktigt har känt sig hemma i det gymnasium man en gång började, och för många som senare i livet kommer på att man verkligen skulle vilja gå en utbildning, är folkhögskolorna väldigt viktiga. Detta värnar vi kristdemokrater. Jag skulle vilja säga att det här är en jättefråga för Kristdemokraterna, och det är detta vi verkar för.

  När det gäller studiestartsstödet tycker vi kristdemokrater inte att vi ska fortsätta ge ett bidrag bara för att det är ett bidrag. Vi vill ha ett rättssäkert bidragssystem, och vi ska nu göra en översyn av studiesystemet. Det välkomnar vi. Studiestödssystemet har funnits sedan 2001. Äntligen gör vi en översyn, och i den kommer vi att kunna ge inspel om vad vi tycker är viktigt.

  Jag tror att regeringen kommer att göra ett mycket bra jobb för att få studiestödssystemet att hålla för alla. Det syfte studiestartsstödet har kommer också att ingå. Den målgruppen kommer inte att hamna i kläm.

  2025-01-29 16:52:21

  

  Lili André

• Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Awad, för frågorna!

  Det viktigaste för att trygga kompetensförsörjningen på landsbygden är att vi ser till att det finns goda möjligheter till hög livskvalitet runt om i hela Sverige och att jobben växer fram. De jämförelser som har gjorts av olika insatser visar också att det absolut viktigaste för att säkerställa kompetensförsörjningen i glesbygd och på landsbygd är att det finns jobb där, inte att exempelvis, som föreslås här, lånen subventioneras.

  Det finns en viktig diskussion att ta om hur vi ska göra med studielån. Vi har exempelvis föreslagit att studielån ska skrivas av för poliser, i de fall man fortsätter att arbeta som polis. Vi menar att det finns väsentliga skillnader mellan polisyrket och andra yrken. Det handlar exempelvis om att polisyrket är en del av våldsmonopolet, att det rör sig om en speciell utbildning och att man bara kan ha Polismyndigheten som arbetsgivare. Vårt förslag till konstruktion är att man ska få denna avskrivning bara om man sedan också arbetar inom polisen.

  Man hade kunnat tänka sig att Vänsterpartiet lade fram genomtänkta förslag på ett liknande system där den som utbildar sig och sedan arbetar inom något av en serie tydliga bristyrken ska ha en liknande möjlighet, men jag kan inte i den debatt som Vänsterpartiet för uppfatta att det är på det sättet man har tänkt. Man vill i stället skjuta brett så att alla personer som har gått vissa utbildningar ska få denna typ av avskrivning. Det riskerar att leda till ett ineffektivt användande av skattemedel.

  Sverige har redan ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Det ska vi vara stolta över; det skapar möjligheter för många. Men man måste vara extra försiktig när man vill ge vissa grupper större förmåner än andra.

  2025-01-29 16:24:08

  

  Oliver Rosengren

• Herr talman! Det är talande att Vänsterpartiets förslag för att hantera arbetslösheten är en åtgärd som har blivit utdömd som ineffektiv av granskande myndigheter. Detta skulle man kunna använda som ett exempel på Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitik. Den syftar, enligt den vänligaste tolkningen, till att flytta människor som är arbetslösa ut ur arbetskraften till permanent utanförskap för att de inte ska synas i statistiken. Där ska de gömmas och glömmas. Ingen ska fråga efter dig eller vilja ha din arbetsförmåga på sin arbetsplats, utan där ska du stanna.

  Vi har en annan människosyn. Vi tror att alla behövs. Vi vet att ingen är oduglig och att de förmågor som du, jag och alla har behövs för att det här samhället ska fungera. Därför har vi stärkt drivkrafterna för arbete i a-kassan genom avtrappning genom hela a-kassan, inklusive aktivitetsstödet, och skarpare avtrappning för alla grupper. Därför sänker vi skatten på arbete - för att alla som arbetar ska känna att det lönar sig mer och för att det ska göra skillnad att anstränga sig.

  Därför har vi skärpt kraven på Arbetsförmedlingen, för att deras stöd ska rikta sig till människor och stötta dem tillbaka till arbete. Man ska inte ska glömma bort dem utan ställa tydliga krav, eftersom krav är att bry sig.

  Det är av dessa skäl vi stärker arbetslinjen i alla olika delar. Vi förbereder en bidragsreform. Vi satsar storartade resurser på yrkesutbildning för att arbetslösa utan utbildning ska utbilda sig till arbete.

  Den politik som Vänsterpartiet har stöttat under lång tid ledde däremot till att man till och med försökte glömma bort att man hade satt ett mål för lägst arbetslöshet i EU. Så kommer vi inte att göra.

  Vi tar problemet på allvar. Vi har en oacceptabelt hög arbetslöshet, och därför stärker vi arbetslinjen.

  (Applåder)

  2025-01-29 16:28:12

  

  Oliver Rosengren

• Herr talman! Det här handlar ju inte om bidrag för bidragets skull. Det här handlar om att vi socialdemokrater vill att de tiotusentals människor som är väldigt långt ifrån att ha en grundläggande utbildning, och därmed också står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, ska komma närmare utbildning och närmare arbetsmarknaden. Det är vad det här handlar om. Det handlar inte om bidraget, utan det handlar om att vi måste se till att fler människor kommer i arbete.

  Om regeringen ändå hade kunnat föreslå något annat för den här gruppen människor! Problemet är att den regering som Kristdemokraterna är en del av inte kommer med några sådana förslag. Det finns ju inga andra förslag just nu för hur den här gruppen människor kan komma närmare än genom studiestartsstödet. Det är därför bättre att utveckla det system som finns och som når människor som faktiskt kommer närmare utbildning och därmed också närmare arbetsmarknaden, än att helt avslå det.

  Det är en lite märklig diskussion, detta om bidrag för bidragets skull, för det är det ju inte. Det är faktiskt individer som kan komma närmare utbildning och närmare arbetsmarknaden.

  I replikskiftet är det också ganska slående att Kristdemokraternas röst för civilsamhälle, folkbildning och folkhögskolor tydligen väger extremt lätt när Sverigedemokraterna, Moderaterna eller Liberalerna säger nej. Detta visar att man måste rösta på något annat alternativ än det regeringen levererar om man ska få politik för folkbildning och för folkhögskolans skull.

  I budgetförslag från socialdemokrater har det funnits pengar till studiestartsstöd och mer pengar till både folkhögskolor och folkbildningen via studieförbunden. Då är det ju vår budget man ska rösta på, inte den budget som Kristdemokraterna försvarar här i kammaren.

  (Applåder)

  2025-01-29 16:54:34

  

  Niklas Sigvardsson

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för inlägget.

  Bidrag på bidrag, det ser inte vi kristdemokrater - och inte heller den här regeringen - att det stärker en individ. Det handlar om att ge förutsättningar för att växa, utvecklas, ta initiativ, få den utbildning man vill ha och sedan också kunna komma ut i arbete. Det handlar om att samhälle och skola ska ge ett stöd till en individ som är långt från arbetsmarknaden. I dag finns ekonomiska verktyg för just den här gruppen som är långt från arbete, som till exempel aktivitetsstöd. De är inte utanför ett stöd.

  När vi kristdemokrater pratar om att kunna titta på - eller att vi skulle önska att vi om möjligt skulle kunna införa - studiestöd från 18 år är det bättre att man har ett studiestöd som är bidrag och lån. Det är också ett sätt att ta ansvar för den utbildning man har. Jag menar, herr talman, att det här inte alls går stick i stäv med vad regeringen gör.

  Vi har inte en oändlig budget. Det är lätt för Socialdemokraterna att i opposition berätta om stora satsningar och om de miljoner och miljarder ni satsar på utbildning, men om ni i realiteten skulle styra skulle budgeten inte räcka.

  Den här regeringen tar ansvar steg för steg, och jag som kristdemokrat kommer att verka för att folkhögskolorna stärks. Det är en viktig utbildning för att människor ska komma in i arbete.

  2025-01-29 16:56:35

  

  Lili André

• Herr talman! Vi debatterade ganska nyligen studiestöd i budgetdebatten, så det finns viss risk för upprepningar. Jag är också den sista talaren i den här debatten, där vi inte behandlar särskilt många nya motioner i år. Det finns därför viss risk för upprepning även där. Det här är en förvarning - en innehållsdeklaration.

  De ämnesområden jag lyfte i budgetdebatten var ökat stöd till studier i teckenspråk för föräldrar till döva och hörselskadade barn, finansiering av ukrainska flyktingars rätt till studiemedel, en höjning och indexering av gymnasieelevers studiebidrag, stärkt finansiering till CSN för administration av omställningsstudiestödet och, slutligen, ett höjt studiebidrag för studenter. Vi är det enda parti som levererar det i vår fullt ut finansierade budget.

  Bara för att friska upp stämningen lite ska jag trots tidigare replikskifte börja med att berömma regeringen för arbetet - som har skett lite i skymundan - med att stärka möjligheterna till utbildning i teckenspråk för de föräldrar som får döva eller hörselskadade barn. Det är bra. Men det är också viktigt att det blir som Lili André säger, nämligen att det är ett första steg och att det här kommer att utvecklas. Det kommer jag att följa noga, och det kommer även många från min valkrets, där många berörs av frågan.

  Jag har tidigare beskrivit att föräldrar till barn med dövhet eller hörselnedsättning har rätt till en grundutbildning i teckenspråk via regionen. Man har också rätt till 240 timmars utbildning under barnets uppväxt. Som en jämförelse har Norge 1 600 timmar. De här 240 timmarna motsvarar 30 heldagar eller 60 halvdagar, och då får man ju tänka på att ett barns språk utvecklas såväl under de tidiga åren som under uppväxten och tonåren. Det betyder att man som den vuxna i familjen eller en närstående behöver fortbilda sig språkligt.

  Själva utbildningen finansieras av staten via Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det stämmer att det behövs ett särskilt stöd för vissa föräldrar, som behöver mer stöd för att komma igenom utbildningen och tillgodogöra sig den. Men huvudproblemet är att antalet timmars undervisning är för litet för alla föräldrar. Som med alla språkutbildningar har vi ju olika lätt eller svårt att lära oss språk och olika bra eller dåliga förutsättningar, och det måste ett sådant här studiemedel ta höjd för.

  Alla föräldrar som har fått ett dövt eller hörselskadat barn behöver alltså en mer gedigen teckenspråksutbildning, inte bara vissa. Vi fortsätter att hålla ögonen på detta.

  En liten ändring av temat, herr talman: Sveriges stöd till Ukraina är starkt och har ett starkt stöd i befolkningen. När massflyktsdirektivet aktiverades visste vi inte hur länge Rysslands anfallskrig i Ukraina skulle pågå, och det vet vi inte nu heller. Men det vi vet är att de som har sökt och fått trygghet i Sverige behöver kunna leva sina liv fullt ut här, och det innebär att man även behöver kunna studera och få studiemedel för det.

  Som det är nu kan man få studiemedel om man inte är svensk medborgare, är bosatt i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här och om syftet med att komma hit är något annat än studier. Personer från Ukraina som har fått uppehållstillstånd med stöd av EU:s massflyktsdirektiv har inte ett sådant uppehållstillstånd som ger rätt till studiestöd. För att en person ska få ett sådant uppehållstillstånd behövs särskilda skäl, och det görs en individuell bedömning i varje enskilt ärende. Det krävs en stark anknytning till Sverige, till exempel en familjeanknytning. Vi vet ju att man där och då kan ha kommit med hela familjen från Ukraina.

  Sverige vill ge ett starkt stöd till Ukraina, och det innebär även andra slags stöd än militärt stöd för att vinna kriget. Det handlar också om att ge ukrainare möjlighet till studier, så att det inte är någonting som man måste sätta på paus till dess att kriget är över och man kan återvända hem. Vi förstår att det kommer att behövas utbildade människor och att landet kommer att behöva mycket stöd för att bygga upp sina institutioner igen. I vårt fullt ut finansierade budgetförslag har vi såklart tagit höjd för detta, till skillnad från regeringen.

  Jag går vidare till ett nytt ämnesområde. När Miljöpartiet satt i regering drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor för studenter på högskolor och universitet. Vi gjorde även andra förstärkningar av den ekonomiska och sociala tryggheten när det gäller studenters ekonomi vid sjukskrivning och så vidare. Det här är ett arbete som måste fortgå, och det är ett bra inslag att ta med i en kommande utredning kring studiemedel.

  Vi är det enda parti som i vår fullt ut finansierade budget lägger pengar på bordet för ett ökat studiebidrag till studenter inom högre utbildning. Det har ändå kommit på tal - jag vet att det här inte är en budgetdebatt, herr talman, men det hänger ändå ihop.

  Många partier uttrycker förståelse för att studenter har små ekonomiska marginaler och att den ekonomiska stressen påverkar studierna på ett negativt sätt. Att höja studiebidraget är en viktig del, och det handlar också om att omfördela relationen mellan lån och studiebidrag. De studenter som kanske lyssnar nu kan ju tycka att 300 väl är bra men inte tillräckligt. Det är i alla fall 300 kronor; i de andra budgetarna finns ingenting mer än vackra ord om förståelse och att man ser behoven. Jag tycker att man behöver lägga pengarna på bordet, och det behöver man också kunna stå för hela året.

  Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 2, som handlar just om att ge ukrainska flyktingar möjlighet att studera här i Sverige.

  Nu när det ändå har kommit en del påpekanden om ordning och reda när det gäller pengar skulle jag bara vilja lägga till en sak. När Miljöpartiet och Socialdemokraterna kom till makten 2014 var statens budgetunderskott 72 miljarder. Efter två mandatperioder var överskottet 164 miljarder. Det är också ett sätt att skapa sig investeringsutrymme.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 13 februari.)

  2025-01-29 16:58:45

  

  Camilla Hansén