Internationella relationer m.m.

Debatt i text

• Herr talman! Vi har i dag att debattera utrikesutskottets betänkande om internationella relationer med mera. Det är ett omfattande betänkande som spänner över centrala delar av utrikespolitiken. Även om jag av naturliga skäl inte kan gå igenom varenda fråga här i dag vill jag belysa några viktiga frågor som sammantaget speglar riktningen för svensk utrikespolitik.

  Herr talman! Vi lever i en tid då världsläget blivit allt allvarligare. Kriget i Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, Irans aggressioner i Mellanöstern, USA:s tillbakadragande från världsscenen och stormaktspolitiken i Asien sätter hela den regelbaserade världsordningen under stor press.

  I detta läge måste svensk utrikespolitik vara både principfast och ansvarsfull. Det är därför välkommet att regeringen, som utrikesministern slog fast i utrikesdeklarationen, förankrar utrikespolitiken i ett tydligt försvar av den regelbaserade internationella ordningen och av demokrati och mänskliga rättigheter. Detta har även nordisk-baltisk, europeisk och transatlantisk förankring.

  Herr talman! Utskottet behandlar i detta betänkande en rad motioner. Flera av dessa rör biståndspolitiken, där en del partier vill höja nivån på biståndet. Vissa partier – eller ska jag säga ett parti – förefaller rent av ha mer pengar än de ger sken av.

  Här är utskottet tydligt: Svensk biståndspolitik ska vara långsiktigt hållbar, resultatinriktad och prioriterad utifrån vad som ger mest nytta. Det är inte rimligt att bara höja biståndsramen utan hänsyn till vad biståndet ska uppnå. Regeringen har redan tydligt sagt att Sverige ska vara en stark biståndsaktör, men vi måste också säkerställa att biståndet används effektivt och med verklig påverkan. Då krävs också prioriteringar.

  Jag behöver nog inte nämna för den här församlingen att Ukraina är och under lång tid kommer att förbli den största prioriteringen.

  Fru talman! En av de mest allvarliga globala utmaningar vi står inför handlar om Kinas växande inflytande. Kina är inte bara en viktig handelspartner utan också en systemrival som på många sätt hotar stabiliteten i vår omvärld. Det gäller landets påtryckningar på Taiwan, dess illegala anspråk i Sydkinesiska sjön och dess aggressiva teknologiska och ekonomiska expansion.

  Kinas agerande i Taiwansundet utgör ett direkt hot mot världsekonomin. En konflikt där skulle få konsekvenser långt utanför regionen, inte minst för tillgången till halvledare, som är avgörande för modern industri och teknologi.

  Därför är det avgörande att Sverige tillsammans med likasinnade står upp för Taiwans rätt till självbestämmande och internationell närvaro, exempelvis i Världshälsoorganisationen.

  Utskottet betonar i betänkandet att vi ska fördjupa samarbetet med Taiwan och se över möjligheten att öppna ett House of Sweden i Taipei. Det bereds i Regeringskansliet, som det heter, och vi hoppas förstås att regeringen snabbt får detta på plats. Det vore en viktig markering för att främja demokrati, handel, kultur och akademiskt utbyte mellan Sverige och Taiwan.

  Fru talman! Vi får inte blunda för de övergrepp som sker inom Kinas gränser. I Tibet pågår ett kulturellt folkmord. Kinesiska myndigheter försöker utplåna det tibetanska språket, den tibetanska kulturen och den tibetanska religionen. Sverige måste fortsatt vara en stark röst för det tibetanska folkets rättigheter. Detsamma gäller i Xinjiang, där uigurerna utsätts för omfattande människorättsbrott. Och det gäller i Hongkong, där den demokratiska oppositionen brutalt har tystats.

  Fru talman! Vi har svenska medborgare som sitter frihetsberövade utomlands. Det är bland andra Gui Minhai, den svenska förläggaren, som hålls fången i Kina efter att ha blivit kidnappad i Thailand. Nu är det också journalisten Joakim Medin, som blivit dömd och står åtalad för brott i Turkiet och riskerar långa fängelsestraff. Vi måste fortsatt ställa krav på frigivning av våra medborgare och vara en stark röst för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i hela världen.

  Fru talman! Vi är övertygade om att utrikespolitiken måste föras med ett frihandelsvänligt perspektiv. Det är viktigt inte minst nu när USA:s handelskrig utmanar frihandeln. Då blir det ännu viktigare att söka samarbete och fler frihandelsavtal med fler länder runt om i hela världen. Handel bygger välstånd och skapar band mellan länder.

  Fru talman! Det är en väldigt orolig tid i en orolig värld. Då måste vi stå starka tillsammans med våra värderingsfränder. Vi kan inte möta världens utmaningar med symbolpolitik eller ogenomtänkta förslag. Vi behöver en tydlig, stabil och principfast linje där vi försvarar friheten, främjar handeln och står upp för demokratin och inte tvekar att konfrontera auktoritära regimer när de hotar mänskliga rättigheter och internationell rätt.

  Det är den linje som utskottet ger uttryck för. Därför, fru talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

  2025-05-08 18:59:24

  

  John E Weinerhall

• Fru talman! Angelika Bengtsson talade varmt om FN, vilket jag också gjorde i mitt anförande. Men det rimmar ganska illa i förhållande till den budget Sverigedemokraterna står bakom där man tvärtom skär ned på FN:s organisation. Vi kan jämföra med hur stora anslagen var på den socialdemokratiska tiden och hur stora anslagen är nu. Högerregeringen skär ned på fonden för de minst utvecklade länderna, på UN Women och på UNFPA, alltså befolkningsfonden som jobbar med sexuell och reproduktiv hälsa. Regeringen har också skurit ned kraftigt på FN:s fond för katastrofbistånd. Vi gav 700 miljoner; ni är nere på 100 miljoner. Vidare har ni som det verkar helt tagit bort anslaget till Unaids, som jobbar för att förebygga aids.

  Angelika Bengtsson säger att vi måste stärka FN, för FN är viktigt. Men i nästa andetag skär hon ned på FN. Hur får hon ihop det? Angelika Bengtsson vill att Sverige ska flytta fram sina positioner i FN och att fler svenskar ska jobba i FN, men hur ska det gå till när Sverige samtidigt skär ned på väldigt viktiga FN-organisationer? Det skulle jag vilja veta.

  2025-05-08 19:41:28

  

  Morgan Johansson

• Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation nummer 1 under punkten om internationell samverkan.

  Det är på sätt och vis helt rätt att ha den här debatten om internationella relationer just i dag, för just i dag är det precis 80 år sedan andra världskriget tog slut i Europa.

  Den 8 maj 1945 kapitulerade Nazityskland för de allierade, och i dag har detta högtidlighållits över hela Europa. Men kriget var inte slut med det – i Stillahavsregionen rasade kriget i ytterligare tre månader innan Japan också kapitulerade.

  Andra världskriget är den värsta katastrof som mänskligheten upplevt. Över 60 miljoner döda. Ytterligare miljontals människor skadade och lemlästade och traumatiserade för livet. Europa i ruiner, Japan i ruiner, många andra krigsskådeplatser över hela världen i ruiner. Och så världens genom tiderna värsta folkmord: Förintelsen. Det systematiska dödandet av judar, romer, homosexuella och många andra grupper som nazisterna hatade och som inte skulle få vara en del i det ariska tredje rike som de fantiserade om. Men på nazisternas dödslistor fanns också deras politiska motståndare: socialdemokrater, fackföreningsmän och kommunister. För att inte tala om krigsfångar, som de dödade urskillningslöst.

  Kriget hade drivits fram av högerextrema nationalistiska krafter i Tyskland, Italien och Japan som i åratal hade hetsat mot minoriteter och vad de tyckte var underlägsna folk och tagit sig rätten att göra anspråk på andra länders territorier.

  Det var efter denna totala katastrof och förödelse som världens länder sa med en röst: Aldrig mer. Vi kan aldrig mer tappa kontrollen på det här sättet.

  Den känslan förstärktes än mer av det nya vapen som gjort inträde på världsscenen i krigets slutskede: atombomben. Med det vapnet skulle mänskligheten i praktiken kunna utplåna sig själv.

  Ropen om ”aldrig mer” resulterade i etableringen av internationella institutioner och ett internationellt regelverk med tillhörande domstolar.

  FN bildades. Europarådet etablerades. Vi fick Världsbanken, Internationella valutafonden, Världshälsoorganisationen och många fler institutioner. Och vi fick regelverk – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Genèvekonventionerna och folkmordskonventionen för att nämna bara några.

  Vi fick domstolar tillhörande detta: Internationella domstolen i Haag, Europadomstolen i Strasbourg och så småningom Internationella brottmålsdomstolen, också den i Haag.

  Vi fick regelverk, institutioner och domstolar för att upprätthålla folkrätt och internationell lag för att försöka se till att det som hände under andra världskriget aldrig någonsin skulle kunna hända igen.

  Nu har det gått 80 år, och vi kan konstatera att det faktiskt hittills har fungerat. Det är inte så att vi inte har sett några krig, för det har vi gjort – i Korea, i Vietnam, i Afghanistan, i Mellanöstern, på Balkan och ett otal gånger i Afrika. Man skulle kunna fortsätta räkna upp hemska krig som vi sett under de här 80 åren. Poängen är att vi inte har sett en eskalering till ett näst intill globalt krig på det sätt som vi såg inför andra världskriget. Vi såg visserligen en enorm upprustning under kalla kriget, inte minst av kärnvapenarsenalerna. De har hittills inte kommit till användning, för då skulle vi inte stå här i dag. Men kort sagt: De system vi satte upp efter andra världskriget har i allt väsentligt fungerat – hittills.

  Problemet är att det nu så här 80 år efteråt ser ut som att de här lärdomarna på något sätt är på väg att blekna. Vi kan se det i världen när det gäller demokratins ställning. Demokratin trycks tillbaka i världen. Antalet demokratier i världen minskar. Antalet auktoritära stater och rena diktaturer ökar.

  Vi kan se det i Europa. Den högerextrema och främlingsfientliga nationalismen har växt i länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, Ungern och även Sverige. När man lyssnar på retoriken från en del av de partierna tror man att man är tillbaka på 30-talet. Det är samma hets mot minoriteter och samma vilja att lägga skulden för alla problem på en särskild folkgrupp. Det är samma rasistiska lögner och fördomar som sprids. Det är samma vilja att exploatera motsättningar och ställa folkgrupper mot varandra. Det var precis detta som ledde fram till både det första och det andra världskriget. Det är precis detta som leder fram till alla krig.

  Lägg därtill utvecklingen i USA, där man nu har en president som inte respekterar valresultat, som inte respekterar domstolar, som inte respekterar oppositionen, som inte respekterar nationsgränser, som skamlöst försöker profitera på det krigsdrabbade Ukrainas olycka i stället för att hjälpa det och som låter sig imponeras av världens alla diktatorer.

  Då kommer också attackerna på den regelbaserade världsordningen och på de institutioner som bär upp den. USA gör anspråk på Grönland och vill att Kanada ska bli en delstat. USA drar sig ur Världshälsoorganisationen och lägger ned hela sin biståndsverksamhet. Bara det kan riskera livet på över 30 miljoner människor som i dag är beroende av humanitärt stöd, mat, vatten och förnödenheter.

  Israel, för att gå över till Mellanöstern, verkar ha fått fria händer att fördriva och döda palestinier så gott som urskillningslöst både i Gaza och på Västbanken medan världen står och tittar på. Ryssland har för länge sedan på alla upptänkliga vis visat att man inte respekterar folkrätt och internationell lag, tydligast genom sitt angrepp på Ukraina.

  Det är det som den här debatten om internationella relationer egentligen handlar om. Erfarenheten av andra världskriget fungerade som en injektion av vaccin mot högerextrem dårskap. Nu kan man nästan tro att det vaccinet är på väg att släppa. Men det är inte heller säkert, för vi har också sett att det går att vända. Högerextrem nationalism har tryckts tillbaka i länder som Spanien och Polen. Även i Kanada och Australien förlorade högern. Med Trump har väljarna i väst sett hur högerpopulister styr länder i realiteten, och det skrämmer dem. Högerpopulister lovar ordning, men de levererar alltid kaos.

  Fru talman! Jag önskar att jag kunde säga att även Sverige tar kampen mot dem som försöker undergräva den regelbaserade världsordningen. Tyvärr är det tvärtom. Sverige är tyst och passivt och förvärrar snarare problemen. Sverige ökar inte stödet till FN, den organisation som tydligast bär upp den internationella regelbaserade världsordningen. Tvärtom skär Sverige ned på anslagen. Sverige driver inte på för att Israel ska upphöra med sina krigsbrott. Tvärtom blockerar regeringen alla konkreta förslag för att öka pressen på Israel, till exempel genom att frysa handelsavtalet mellan Israel och EU. Sverige ökar inte biståndet. Tvärtom skär Sverige ned på biståndet och drar sig ur länder i Afrika och Sydostasien. Det är bara några exempel.

  Vi socialdemokrater menar att det är viktigare än någonsin att Sverige står upp för den regelbaserade världsordningen, stöder FN och dess organisationer, i alla lägen hävdar att internationell lag gäller alla överallt och aldrig accepterar dubbla måttstockar.

  Fru talman! Det här betänkandet gäller också det internationella arbetet för jämställdhet och kvinnors och mäns lika rättigheter. Här har tyvärr också den svenska regeringen tagit många steg tillbaka. Det första som högerregeringen gjorde var att lämna den feministiska utrikespolitiken, trots att den vunnit stort gehör i omvärlden, trots att många länder anslutit sig till samma tankegång och trots att Expertgruppen för biståndsanalys slagit fast att den haft ett starkt genomslag, till exempel i hur biståndsmedel fördelas.

  Den politik som vi sjösatte under vår regeringsperiod handlade helt enkelt om att hela utrikespolitiken alltid ska utgå från kvinnors lika rättigheter, lika resurser och lika representation. Nu har alltså även det övergetts. Vi tycker att det är ett stort misstag, och vi kommer att återupprätta den feministiska utrikespolitiken vid ett regeringsskifte.

  Fru talman! Allra sist vill jag säga några ord om de konsulära ärendena, som vi också har en reservation om. Sverige måste fortsätta och intensifiera ansträngningarna för att få svenska medborgare som sitter fängslade fria. Det gäller Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali. Det gäller självklart även i vårt senaste ärende: Joakim Medin. Vi har sett hur Turkiet agerat. Man har uppenbarligen stått och väntat på att den svenska journalisten ska landa på turkisk mark för att ingripa mot honom. Så uppträder helt enkelt inte en rättsstat.

  Jag menar att Sverige måste göra allt man kan för att se till att Joakim Medin omedelbart friges. Vi kan inte acceptera att man beter sig på det här sättet. Jag ser naturligtvis hur regeringen har agerat, men jag menar att man måste intensifiera sina ansträngningar ytterligare. Om man menar allvar med att detta är en prioriterad fråga måste frågan föras upp på stats- och regeringschefsnivå. Det bör tas en direkt kontakt med den turkiska regeringschefen i det här ärendet.

  2025-05-08 19:05:43

  

  Morgan Johansson

• Fru talman! Fulspel? Jag antar att John E Weinerhall har läst vår budgetmotion, och jag antar att han där har kunnat läsa sig till att vi har en trappa.

  Vi lägger till 1 miljard första året, 2 miljarder andra året och 4 miljarder tredje året – på väg upp till 1 procent, för att sluta det där gapet som Moderaterna ser till att öka hela tiden. Jag förstår faktiskt inte vad John E Weinerhall talar om. Han verkar helt enkelt inte ha läst vår budget. År för år har vi ökade anslag till biståndet.

  Sedan får jag påpeka att vi inte har någon annan uppfattning när det gäller Ukrainabiståndet. Det vi har en annan uppfattning om är att Sverige också måste göra mer för de allra mest utsatta. När Moderaterna pratar om att man ska vattna där det växer visar man ju egentligen bara att man inte är intresserad av att hjälpa de allra mest utsatta. I så fall borde man nämligen formulera det på ett annat sätt; då borde man formulera det som att man ska skapa en grogrund för att något ska kunna växa. Om man vattnar där det växer fokuserar man pengarna till områden där de allra mest utsatta kanske inte befinner sig. Det är en del av själva grundproblemet.

  Sedan tror jag också att ni i Moderaterna tänker fullständigt fel rent geopolitiskt, John E Weinerhall. Genom att dra ned på biståndet och dra er ur länder i exempelvis Afrika ger ni i stället länder som Kina och Ryssland fritt spelrum att flytta fram sina positioner. Om resten av västvärlden gör likadant är jag rädd att vi till slut hamnar i ett läge där västvärlden inte längre räknas globalt sett.

  Jag menar att vi måste gå åt precis motsatt håll. Nu när USA beter sig som de gör och nu när Ryssland bryter mot alla internationella regler som finns – ja, då har vi EU som kan stå upp för folkrätt och internationell rätt. Då måste man också kunna sträcka ut en hand till andra delar av världen för att skapa just det här stödet, och biståndet är en viktig del i det.

  2025-05-08 19:24:04

  

  Morgan Johansson

• Fru talman! Nu var det ju inte biståndet i sig som var löjeväckande utan Socialdemokraternas fulspel i den här frågan.

  Man låter påskina att man satsar 1 procent eller i alla fall att man är något slags pojke med guldbyxor som har mer pengar i fickan att lägga på biståndet än man faktiskt har. Det om något är väl att inte göra alla de människor som Morgan Johansson pratar om rättvisa – de som riskerar svält på grund av att USA drar sig tillbaka från världsscenen. Det om något tycker jag faktiskt är lite fult, om jag ska vara ärlig.

  Det stämmer att vi har skurit ned. Vi har koncentrerat biståndet till färre regioner, färre länder och färre strategier för att kunna arbeta mer koncentrerat, vilket vi tror höjer kvaliteten på det vi gör. Biståndsministern brukar säga att vi ska vattna där det växer, och jag tycker att det i grund och botten är väldigt sunt.

  Vi har som sagt gjort tydliga prioriteringar: Vi skär ned på en rad FN-organ, vi skär ned vad gäller vissa länder och vi har dragit oss tillbaka i andra länder. Inte minst har vi gjort det för att kunna satsa de pengarna på Ukraina. Det är en existentiell fråga för Ukraina. Det pågår ett fullskaligt invasionskrig på vår egen kontinent i en omfattning som vi inte har skådat sedan andra världskriget, vilket Morgan Johansson förtjänstfullt tog upp i sitt anförande tidigare.

  Jag måste säga att det blir en märklig debatt när vi hela tiden ska låtsas som att det finns mer pengar i budgeten än vad man rimligtvis skulle kunna lägga. Jag kommer lite osökt att tänka på Bagdad-Bob när jag hör Socialdemokraterna i biståndsdebatten.

  2025-05-08 19:22:08

  

  John E Weinerhall

• Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för möjligheten att ytterligare gå på djupet i några frågor. Som jag sa i mitt inledningsanförande är det ett stort och brett betänkande som spänner över många olika områden. Man kan inte ta upp allting i sitt anförande. Till stora delar håller jag med Morgan Johansson om den internationella regelbaserade världsordningen och så vidare. Men jag måste säga att det blir lite löjeväckande när han exempelvis pratar om biståndet.

  Morgan Johansson tog i sitt anförande upp att regeringen drar ned på biståndet till vissa regioner som Afrika och Sydostasien och till FN-systemet. Ja, det stämmer. Vi har gjort omprioriteringar. Vi har andra prioriteringar än Socialdemokraterna. Men vi har åtminstone de pengar vi talar om. Socialdemokraterna å sin sida säger ofta i debatter att de värnar enprocentsmålet, men de lägger inga budgetar som på vare sig kort eller lång sikt är i närheten av något enprocentsmål. Man fortsätter dock att argumentera som om man fortfarande hade budgetar med 1 procent av bnp till biståndet. Så är det ju inte. Man kan inte plocka russinen ur kakan.

  Eftersom Socialdemokraterna knappt lägger mer än regeringen i sin budget på bistånd skulle jag vilja fråga Morgan Johansson: Var finns de här pengarna till FN-organen? Var ska man hitta pengarna till nya ambassader och ambassader som ska återöppnas? De finns i alla fall inte i er budget, som ni har lagt fram här i riksdagen.

  Även om vi har skurit ned på biståndet och inte längre har ett procentmål utan snarare ett mål för vad vi ska uppnå, och även om vi har en fast ram så att vi har en förutsägbarhet vad gäller biståndet, ska vi komma ihåg en sak: Jag skulle inte tro att det var mer biståndspengar som gick ut när ni satt i regeringen, Morgan Johansson, utan det var kanske mindre. Ni gjorde nämligen enorma avräkningar på biståndet till förmån för migrationen.

  2025-05-08 19:17:50

  

  John E Weinerhall

• Fru talman! Sveriges utrikespolitik formas i en tid av växande spänningar och nya hot. Våra värderingar utmanas och kan inte längre tas för givna. Auktoritära stater försöker omdefiniera internationella normer, ifrågasätta folkrätten och flytta gränser med maktspråk i stället för med diplomati.

  I det läget är det viktigare än någonsin att Sveriges utrikespolitik är konsekvent, tydlig och värderingsdriven. Den ska bygga på frihet, demokrati, människovärde och solidaritet med dem som lever under förtryck.

  Så här i inledningen av mitt inlägg, fru talman, vill jag passa på att gratulera de miljoner katoliker som nu har fått en ny påve utsedd – Robert F. Prevost från USA. Jag hoppas att det är en person som kommer att kunna hjälpa till att föra världen mot en bättre plats.

  En annan fråga som jag vill prata om, där det blir särskilt tydligt hur de här auktoritära staterna beter sig, är Taiwan. Jag har i en enskild motion lyft att Sverige bör verka för att Taiwan ska ges rätt till ett meningsfullt deltagande i internationella organisationer, särskilt inom områden som global hälsa och luftfartssäkerhet. Det är inte bara min ståndpunkt utan en självklar del av Kristdemokraternas utrikespolitik.

  Taiwan är en demokratisk partner som vill bidra till lösningar. Att utestänga landet från internationella samarbeten är att förneka värdefull kompetens och ge efter för ett auktoritärt förtryck. Resolution 2758 används ofta som en förevändning, men den säger bara att det är Folkrepubliken Kina som representerar Kina i FN. Den utesluter inte explicit Taiwan. Att hävda att den gör det är att göra sig till språkrör för Kina och dess strategiska agenda.

  Fru talman! Sverige måste också utveckla en mer realistisk och principfast relation till Kina. Det är inte längre en fråga om enbart handel och diplomatiska artighetsfraser. Kina är i dag en regim som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter. Vi ser det i interneringen av uigurer i Xinjiang, i inskränkningarna av yttrandefriheten i Hongkong och i övervakningen och förföljelsen av religiösa minoriteter.

  Men hotet slutar inte vid Kinas gränser. Kina arbetar målmedvetet för att påverka och omforma internationella institutioner i sin egen auktoritära riktning. Man kräver språklig anpassning i FN-dokument, försöker blockera kritiska resolutioner och använder sin ekonomiska tyngd för att tysta röster, både i stater och i globala forum.

  Vi ser hur Peking utövar politisk och ekonomisk press på andra länder, företag, universitet och till och med sportorganisationer för att de ska rätta in sig i ledet. Det handlar inte bara om geopolitik. Det handlar om att forma en världsordning där makt går före rätt, där tystnad premieras och där grundläggande friheter urholkas steg för steg. Det är inte bara ett hot mot säkerheten utan också ett hot mot våra värderingar.

  Vi får inte möta detta med tystnad. Vi måste tala klarspråk från Sveriges sida, inte bara för vår egen trovärdighets skull utan även för alla demokratiska röster runt om i världen som hoppas att vi ska vara tydliga. Sverige ska vara ett land som står upp för yttrandefrihet, religionsfrihet och varje människas rätt att leva utan förtryck, oavsett vem som finns på andra sidan förhandlingsbordet.

  Värderingsstyrd utrikespolitik handlar inte bara om att stå emot det som hotar utan också om att bygga det som stärker. Därför vill jag lyfta fram vikten av jämställdhet i Sveriges utrikesarbete. Kvinnors rättigheter är en grundläggande förutsättning för hållbar fred, ekonomisk utveckling och mänsklig säkerhet. Det är därför vi kristdemokrater vill att Sverige konsekvent ska lyfta kvinnors frihet, flickors skolgång och skydd mot könsrelaterat våld i all dialog. Detta gäller i såväl bilaterala som multilaterala sammanhang. Jämställdhet får inte reduceras till en symbolfråga i internationella sammanhang. Det är en bärande del av trygghetspolitiken.

  Vi måste också stärka vår egen utrikesförvaltning. Svenska medborgare ska kunna lita på konsulärt stöd vid kriser, oavsett om det handlar om konflikter, katastrofer eller pandemier. Samtidigt måste vi prioritera vår diplomatiska närvaro där den verkligen gör skillnad – i strategiska relationer och demokratiska samarbeten där svensk utrikespolitik kan ha verkligt inflytande.

  Våra ambassader och utsända ska inte bara vara representanter, utan de ska även vara bärare av våra värden. Vår utrikespolitik måste spegla det Sverige vi vill att andra ska möta: ett land som står upp för rättvisa, frihet och ansvar.

  Fru talman! Vi ser i dag hur den regelbaserade världsordningen ifrågasätts, inte bara av isolerade diktaturer utan också av växande allianser där auktoritära regimer söker omskriva vad som är rätt och fel i internationella relationer. De använder sin ekonomiska makt, sitt teknologiska inflytande och ibland rena hot för att tysta opposition, undergräva samarbete och ersätta lag med makt.

  Det är i detta tidevarv som länder som Sverige måste välja väg. Antingen böjer vi oss för trycket, eller så står vi konsekvent upp för folkrätten, mänskliga rättigheter och varje människas okränkbara värde. Vår röst i världen får inte vara rädd, vag eller taktiskt tyst. Den ska vara tydlig och bära samma värden som vårt samhällsbygge vilar på: frihet, solidaritet, människovärde och ansvar.

  2025-05-08 19:26:28

  

  Magnus Berntsson

• Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan och möjligheten att förtydliga vår ståndpunkt om FN.

  Under mina två mandatperioder i riksdagen har jag vid två tillfällen besökt FN och själv sett hur stort och ineffektivt FN-systemet är. Sverigedemokraterna är helt övertygade om att det går att effektivisera FN-systemet enormt mycket. Dessutom försvinner tyvärr mycket av de medel vi skickar till FN i hål i fickorna.

  Många gånger behöver en organisation effektiviseras för att pengarna och hjälpen ska hamna där de verkligen behövs. Tyvärr är det inte så med FN i dag, utan mycket av pengarna hamnar i huvudkontoret i New York. Jag tror att man kan göra mycket för att skala ned och göra det mer effektivt och därmed fokusera ännu mer på dem som faktiskt behöver hjälp.

  Vi reformerar biståndspolitiken, som var så ineffektiv under Morgan Johanssons tid i regering. Nu gör vi om för att göra rätt. Låt oss komma ihåg att varenda krona vi lägger i statsbudgeten kommer från Sveriges skattebetalare.

  2025-05-08 19:43:10

  

  Angelika Bengtsson

• Fru talman! Det är inte löjeväckande att tala om bistånd när världen ser ut som den gör nu.

  Jag sa precis i mitt anförande att det riskerar livet på 34 miljoner människor när den amerikanska biståndsorganisationen USAID nu helt slår igen och drar in över 40 procent av världens totala humanitära bistånd. John E Weinerhall kan ju gå till de människorna och säga att det är löjeväckande att prata om bistånd. Det är det inte. Det handlar om liv och död för miljontals människor.

  När det här späs på av att andra länder går precis samma väg – såsom Sverige, som också drar ned på sitt bistånd – blir det ju bara ännu värre. Jag pratar inte om att öppna några ambassader. Jag konstaterar att Sverige har dragit sig undan när det gäller biståndet i ett antal länder i Afrika och i Sydostasien. Det gäller till exempel Mali, Burkina Faso, Sydsudan och Kambodja. Där hade Socialdemokraterna haft mer pengar, för i varenda budget vi har lagt fram har vi lagt mer pengar på biståndet.

  Vi har också redovisat en trappa för att minska det avstånd som nu finns upp till 1 procent, och den trappan kommer vi att helga. Vi ska tillbaka till enprocentsmålet. Men nu sänker ni biståndet så mycket och så snabbt, John E Weinerhall, att gapet upp till 1 procent kanske kommer att ligga på uppemot 20 miljarder kronor. Alla fattar att man inte kan lägga till så mycket från ett år till ett annat. Därför måste man försöka ha en riktning där man ökar biståndet igen.

  Fortsätter vi med den högerregering vi har nu kommer den vad jag förstår att fortsätta att skära ned på biståndet. Vad jag förstår vill Sverigedemokraterna ha ned det till en ½ procent, och Moderaterna vill ha det på 0,7 procent. Och även om kristdemokrater och liberaler som vanligt kommer att stå och lova 1 procent i valrörelsen kommer de att vika ned sig.

  Med vår politik kommer biståndet att trappas upp, och det behövs i världen just nu. Det är inte på något minsta sätt löjeväckande.

  2025-05-08 19:20:00

  

  Morgan Johansson

• Fru talman! Vi debatterar utrikesutskottets betänkande 7 Internationella relationer m.m. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8 om relationen till Kina.

  I det här betänkandet fokuserar vi på fyra områden utifrån yrkanden från den allmänna motionstiden. Dessa områden är internationell samverkan, jämställdhet samt kvinnor fred och säkerhet, relationer till Kina och konsulära frågor.

  Utrikesutskottets arbete under året har speglat en värld i snabb förändring. Frågor om internationella relationer och samverkan har stått i fokus bortom de rena budgetfrågorna. Genom återkommande information från utrikesministern och kabinettsekreteraren har vi ledamöter hållit oss uppdaterade om vår omvärld. Resor till bland annat FN i New York samt till Indien, Sydafrika, Vietnam och Filippinerna har givit viktiga insikter i frågor om fred och säkerhet, utvecklingspolitik och handel samt global samverkan. Dessa resor och kontakter har inte bara berikat betänkandets innehåll utan också konkretiserat utskottets roll i det internationella samtalet.

  Fru talman! Sverige har under lång tid burit ett tungt ansvar i det internationella samarbetets tjänst. Vi är inte bara en stark röst för fred, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Vi är också – och har länge varit – en av FN:s största finansiärer. Vårt land har investerat resurser, kunskap och engagemang, inte bara som ett självändamål utan i tro på en värld där samarbete slår splittring och där rätt går före makt.

  I tider då det internationella samfundet prövas och då auktoritära krafter försöker tränga undan den regelbaserade världsordningen måste vi dock ställa oss denna berättigade fråga: Får vi i Sverige tillräckligt mycket tillbaka för det vi ger?

  Därför anser vi att det är hög tid att Sverige verkar för att en FN-by etableras på svensk mark. I exempelvis Köpenhamn har man lyckats samla FN-organ i en miljö som både främjar synergieffekter och erbjuder tusentals kvalificerade arbetstillfällen. Sverige är, med sin starka internationella profil, sina universitet och sin teknologiska utveckling, minst lika lämpat att stå värd för en liknande etablering. Det handlar inte bara om arbetsplatser. Det handlar också om att skapa vägar in i det internationella arbetet för svenska studenter, forskare och experter och om att säkerställa att svenska värderingar som jämställdhet, transparens och demokrati blir tydligt representerade i FN:s korridorer. Det om något behövs mer än någonsin i dag.

  Vi föreslår därför att regeringen tar fram en handlingsplan för att öka antalet svenskar i FN-systemet. Det är ett verktyg för att stärka individers möjligheter och för att stärka Sveriges position som global aktör. Praktikplatser, mentorsprogram och riktad utbildning är inte bara investeringar i framtida ledarskap utan också investeringar i vår internationella relevans.

  Fru talman! Vi skådar en ny och oroväckande världsordning. Världen är som sagt i förändring, och många förändringar är inte till det bättre – tvärtom. Det har vuxit fram en ny geopolitisk verklighet där Kina alltmer öppet utmanar demokratiska principer, hotar regional stabilitet och urholkar de internationella normer som burit fred och välstånd. Vi ser detta i övervakningsstaten Xinjiang, i förtrycket av Tibet, i brutna löften om Hongkong och i hoten om Taiwan.

  Sverige antog sin senaste Kinastrategi 2019. För Sverigedemokraterna är det uppenbart att strategin inte längre är i takt med tiden. Det är en viktig anledning till att vi har en reservation i frågan i betänkandet. Vi vill se ökat engagemang, ökad aktivitet samt minskad låtgåpolitik och naivitet. Den taktiken har nämligen inte fungerat.

  Sverigedemokraterna ser därför att en ny, uppdaterad och tydlig Kinastrategi måste tas fram, inte i protest utan i syfte att göra oss mer oberoende och stärka vår motståndskraft. Strategin måste klargöra vilka risker som är förenade med ekonomiska beroenden, adressera cyberhot och spionage och lägga grunden för en strategisk handelspolitik med tydliga säkerhetsdimensioner.

  Det handlar också om att stärka våra allianser med demokratier som står i frontlinjen mot kinesisk påverkan: Taiwan, Japan, Sydkorea och Filippinerna. Samtidigt bör vi fördjupa samarbetet med andra konstruktiva och likasinnade stater, inte bara militärt utan också civilt, till exempel när det gäller rymden eller kritisk infrastruktur. Här har Sverige kompetens och intressen som sammanfaller med våra partner och därmed en skyldighet att agera medan fönstret fortfarande är öppet.

  Fru talman! I en alltmer oförutsägbar värld måste Sveriges politik vara både principfast och pragmatisk. Vi måste stå upp för det vi tror på och för svenska intressen och rusta oss för det vi fruktar tillsammans med likasinnade stater i vårt närområde.

  Att verka för en FN-by i Sverige, att stärka svensk representation i det internationella samfundet, att ta fram en ny Kinastrategi och att fördjupa samarbetet med likasinnade demokratier är vägar framåt. Framtiden tillhör inte dem som står still; den tillhör den som vågar agera i tid.

  2025-05-08 19:33:39

  

  Angelika Bengtsson

• Fru talman! Om det är något FN-systemet har gjort är det att ta svenska skattemedel för givna. Just därför betonade jag de svenska värderingarna i mitt anförande. De fattas nämligen i dag i FN-systemet. Om vi hade fått in mer av jämlikhet, transparens och demokrati hade vi haft ett mycket mer effektivt FN-system än vad vi har i dag.

  Herr Johansson kan vara trygg med att vi med vår politik kommer att fortsätta att säkerställa att svenska skattemedel inom FN går till de mest behövande. Vi får ju ta del av fruktansvärda historier, och just därför är det så viktigt att svenska skattemedel går dit där de gör mest nytta. Jag tror att jag har varit tydlig nog i den frågan.

  2025-05-08 19:47:20

  

  Angelika Bengtsson

• Fru talman! Som tidigare påpekats är det i dag 80 år sedan andra världskriget tog slut. Även jag vill ha den ingången till internationella relationer, för mycket av det som vi har byggt upp efter andra världskriget baserar sig på de erfarenheter vi fått efter två världskrig – hur vi ska kunna arbeta tillsammans utan att med militära medel ge sig på andra länder och hävda sin rätt.

  Det är hela utgångspunkten för det som vi har åstadkommit i Europa, inte minst när det gäller att bygga upp EU, som är modellen för att lösa konflikter vid förhandlingsbordet i stället för på slagfältet och i en rättsordning som fungerar. Det är oerhört viktigt att minnas just detta.

  Den ordning eller modell som vi har arbetat utifrån är i dag utsatt för oerhörda utmaningar. Det har vi alla sett. Vi vill från Centerpartiets sida se en utrikespolitik som försvarar och främjar demokrati och mänskliga rättigheter, stöttar rättsstatsuppbyggnad, motverkar korruption, stärker kvinnors rättigheter och möjligheter och stärker vårt samarbete med andra demokratier. Så vill vi jobba.

  Ofrihet präglar allt fler samhällen. I dag lever runt 70 procent av världens befolkning i en autokrati. Vi är tillbaka i 1985, den tid då Sovjetunionen fortfarande existerade och kommunismen präglade stora delar av Europa. Dit vill vi inte tillbaka.

  Kampen för frihet och demokrati behöver starka röster, och Sverige har möjlighet att ta ledningen i en sådan kamp. Det som många förväntar sig är inte ett tyst Sverige utan ett aktivt och engagerat Sverige som jobbar tillsammans med likasinnade för att visa alla där ute att det faktiskt finns hopp. Det finns en alternativ väg att gå. Man kan forma koalitioner som motvikt till de tydliga auktoritära strömningar som genomsyrar hela det internationella systemet i dag.

  När jag lyssnade på debatten tidigare hörde jag om FN. Vi säger också att vi vill stärka FN som organisation och dess roll i den multilaterala världsordningen, för det är ju kärnan. Här har vi sett att vi måste göra ett omtag utifrån den verklighet vi nu möter.

  Vi har uppfattat att vi försvarar vår liberala världsordning tillsammans med våra transatlantiska vänner, men nu skapar USA frågetecken kring om man står fast. Vi väntar ännu på den utvärdering som ska komma i juni i sommar. Vad händer? Kommer man att dra undan sitt stöd till FN, Världsbanken och IMF? Vad blir kvar, och hur löser vi detta?

  I det här läget, när vi möter den typen av utmaningar – att USA drar ned på det humanitära stödet i sitt bistånd med 40 procent och kommer med signaler om att man lämnar Afrika – har vi, kära kollegor, all anledning att fundera på om vi inte måste göra något annorlunda utifrån den nya verkligheten.

  Om alla drar sig tillbaka och säger ”Vår modell, annars är vi inte med” kommer vi att rasera det system som vi tillsammans har skapat. Vi kommer inte att kunna ersätta USA:s finansiella muskler. Det är tveklöst så. Men vi måste visa att vi är beredda att ta vårt ansvar.

  Nu är detta inte en biståndsdebatt, men i inläggen har det låtit som att det handlar mycket om bistånd. Från Centerpartiets sida har vi andra uppfattningar när det gäller biståndet än dem som regeringen har presenterat. Det finns saker som är bra i reformagendan, och det finns saker som vi står bakom. Men det finns också saker som vi inte håller med om. Framför allt tycker vi att vi behöver gå tillbaka och fortfarande sikta på 1 procent av bni.

  Det är som sagt oerhört viktigt att vi funderar på nytt. Det som gällde när motioner skrevs och budgeten lades fram förra hösten och reformagendan antogs gäller inte nu. Det kan komma att bli en rejäl förändring när USA landar i sin analys av stödet till FN och de internationella strukturerna.

  Fru talman! Vi har några reservationer som handlar om bland annat relationen till Kina. Jag vill yrka bifall till vår reservation 9 under punkt 3. När jag lyssnar till den här debatten låter det som att alla i princip borde stå bakom vår reservation. Jag hör om House of Sweden i Taipei, men varför tar det så lång tid att komma framåt? Det var länge sedan vi i bred enighet beslutade att det skulle genomföras, men ännu har vi inte sett något. Nu har regeringen ett år kvar, och ännu har ingenting hänt.

  Varför uppfattar man att det fortfarande fungerar på samma sätt som innan den nationella säkerhetslagen infördes, när det gäller makten i Hongkong? Vi var och är beredda att stötta Hongkong, men när demokratikämpar och studenter fängslas och hela demokratirörelsen brutalt tystas ser vi att ett Kina, två system inte längre gäller. Då måste vi göra ett omtag också där.

  När det gäller det rättshjälpsavtal som var en signal för att stärka och markera Hongkongs särställning finns inte denna särställning längre. Då borde vi också markera tillbaka och avbryta rättshjälpsavtalet.

  Konsulära frågor har vi redan berört. Jag instämmer i vad Morgan Johansson sa i den delen. Det är våra gemensamma förslag, och vi har en gemensam reservation där. Den fångar förstås inte upp Joakim Medin, men vi är alla tydliga när det gäller behovet av att han släpps fri.

  Avslutningsvis, fru talman, vill jag bara kommentera att vi har ett särskilt yttrande om jämställdhet. Även där är det viktigt att vara tydlig och stå upp för den. Den amerikanska administrationen vill i princip stoppa stödet till kvinnor och tycker att den typen av stöd som vi har sett som självklart inte längre är okej. Man signalerar till och med här i Sverige vad som är okej. Då måste vi från vår sida vara tydliga och stå upp för jämställdhet.

  Jag är glad att regeringen i den delen också var beredd att fylla på stödet till SRHR, där resultatet var en följd av USAID:s förändring. Mer sådant kommer att krävas. Sådant behövs.

  2025-05-08 19:49:04

  

  Kerstin Lundgren

• Fru talman! Jag ska börja med att skicka en hälsning från vår liberala kollega Joar Forssell, som tydligen befinner sig i Tirana och därför troligen inte hinner tillbaka hit innan debatten är slut.

  I kväll debatterar vi utrikesutskottets betänkande Internationella relationer m.m. Det känns som att ämnet är mer aktuellt än någonsin, då många av de relationer vi i decennier tagit för givna håller på att luckras upp på grund av maktgalna män i några av världens stormakter.

  Relationerna med USA skakas i grunden på grund av tullkrig. Relationerna inom EU är också minst sagt svajiga då enighet är svår att nå gällande bland annat sanktioner mot Ryssland och Putin. Men det finns även andra relationer som är i gungning – även vår regering har bidragit till ett minskat förtroende från en lång rad länder i bland annat Afrika.

  Sedan andra världskriget har en regelbaserad världsordning vuxit fram med gemensamma regler för hur stater ska bete sig mot varandra och en rad konventioner som reglerar hur stater ska bete sig mot sina egna invånare. En rad internationella domstolar har inrättats för att avgöra tvister mellan länder eller åtala personer som begår krigsbrott eller andra allvarliga folkrättsbrott.

  En av dessa domstolar är Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som inrättades genom Romstadgan, som antogs 1998. Domstolen har länge kritiserats av framför allt afrikanska stater för att nästan enbart döma afrikanska ledare för krigsförbrytelser. Därför var det mycket välkommet när domstolen i mars 2023 utfärdade en arresteringsorder mot Putin för de krigsbrott som begås i invasionskriget i Ukraina – en arresteringsorder som välkomnades brett av samtliga partier i Sveriges riksdag.

  Men när samma domstol ett och ett halvt år senare utfärdade en arresteringsorder mot bland annat Netanyahu för de krigsbrott som begås i Israel och Gaza blev det plötsligt en annan ton hos många. Bland annat ledande företrädare för Kristdemokraterna ifrågasatte domstolens legitimitet och oberoende och påstod att arresteringsordern snarare var politisk än juridisk.

  Det ifrågasättandet kan ses som milt jämfört med USA:s och framför allt Trumps attacker mot domstolen, men det bidrar likväl till ett ifrågasättande av de gemensamma regler vi kommit överens om, och det undergräver framför allt förtroendet från de länder som tidigare tyckt att domstolen varit alltför enkelriktad i sina åtal.

  Fru talman! Jag måste tyvärr uppehålla mig ett tag vid USA och Trump och den skada som hans första 100 dagar vid presidentmakten har åsamkat länders relationer och den regelbaserade världsordningen och agerandet som riskerar att leda till miljontals människors död. När Trump lämnar FN-organ efter FN-organ skadar det inte enbart kraftigt finansieringen av hela FN-systemet. Det bidrar även till försämrade relationer länder emellan och ett legitimerande av kritik mot hela FN-systemet som sådant.

  Nedläggandet av USAID och tillbakadragandet av amerikanskt bistånd dödar effektivt vaccinprogram, hiv-program och humanitärt stöd till en rad länder. Förutom att miljontals människors liv nu riskeras bidrar Trumps agerande och USA:s tillbakadragande även till stora geopolitiska konsekvenser. Man lämnar spelplanen öppen för länder som Kina, Ryssland och Turkiet, som alla har stora intressen på den afrikanska kontinenten.

  Målet med Project 2025, som verkar vara Trumps primära politiska ritning, är en ny världsordning byggd på traditionella könsroller, där rättigheter för kvinnor, hbtqi+-personer och minoriteter sätts ur spel. Förutom indraget ekonomiskt stöd har det redan lett till att legitimera en normförändring i många länder i Afrika, där både Kenya och Etiopien nu förbereder lagar som förbjuder icke-binära personer. Signalerna från den globala hbtqi-rörelsen är mycket oroande. Vid en internationell konferens häromveckan lyfte man att det finns en risk att enbart 6 procent av hbtqi-organisationerna finns kvar om ett år.

  Fru talman! Miljöpartiet är fast förankrat i en solidarisk och feministisk utrikes- och säkerhetspolitik, där vi skyddar Sverige och demokratin samtidigt som Sverige aktivt bidrar till det internationella samfundets ansträngningar för det globala freds- och utvecklingsarbetet. Med en feministisk utrikespolitik för fred, rättvisa och klimat kan Sverige bidra till att förbättra livet för miljoner kvinnor i utsatta länder. Med Miljöpartiet i regeringen ökade budgeten för klimatbiståndet, vilket gynnar kvinnor i fattiga länder. Dessutom bidrog vi till att det fanns mer resurser än någonsin för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, och vi drev på för ett jämställdhetsfokus inom bland annat handelspolitiken.

  Tyvärr går utvecklingen åt fel håll med den nuvarande regeringens reformagenda. Andelen av biståndet som har en jämställdhetskomponent har fortsatt att minska, och flera myndigheter som ligger under UD saknar jämställdhet i sina uppdrag och återrapporteringskrav. Och det lär inte bli bättre med de krav som nu ställs från bland annat amerikanska myndigheter.

  Det är tydligt att Sverige måste återgå till att driva en feministisk utrikespolitik som sätter fokus på kvinnors rättigheter – det handlar om politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt, inflytande i fredsarbete, frihet från våld samt rätten till reproduktiv hälsa. Respekten för kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter behöver öka. Fler kvinnor ska vara med och fatta de viktiga besluten.

  Fru talman! Vi ser, som sagt, en mycket oroande utveckling i världen, där högervindar viner som bidrar till protektionism och minskat internationellt engagemang. Med det blir det en allt större misstro mot våra gemensamma regler och internationella organisationers betydelse.

  För att den regelbaserade världsordningen ska fungera krävs en konstant internationell dialog om rättigheter, fredsbyggande och demokratisering. Den dialogen sker i globala organisationer, såsom FN-systemet, i regionala organisationer, såsom OSSE och EU, och i bilaterala sammanhang. För att förstå och kunna respektera andra staters agerande eller syn på olika situationer krävs en ständig dialog. Där spelar våra svenska och andra länders beskickningar en avgörande roll.

  Riksdagens och regeringens förståelse för omvärlden och andra staters agerande bygger inte enbart på medierapportering. Den kräver även i hög grad diplomatiska kontakter och rapporter från våra utlandsmyndigheter. För att öka respekten för den regelbaserade världsordningen i detta turbulenta läge krävs att Sverige lägger mer resurser på internationell samverkan, dialog och diplomati – inte mindre.

  Internationellt samarbete och alliansbyggande till försvar för den regelbaserade världsordningen, demokrati och mänskliga rättigheter behövs för att möta en alltmer polariserad värld. Att genom diplomatiska och konfliktförebyggande insatser undvika att konflikter uppkommer eller förvärras är centralt. Det är också det billigaste alternativet för att främja demokrati och säkerhet.

  Miljöpartiet är en stark förespråkare för konfliktförebyggande insatser och fredlig konfliktlösning med civila medel. Jag menar att militära medel bara ska kunna övervägas när alla andra alternativ är uttömda och att de måste hållas inom folkrättens ramar – inte användas som ett offensivt verktyg för nationella egenintressen utomlands.

  Fru talman! Utrikespolitiken är vår första försvarslinje, och där hör diplomati, medling och konfliktförebyggande arbete till våra viktigaste verktyg för att verka för avspänning och fred.

  Med det vill jag yrka bifall till reservationerna 4 och 7.

  2025-05-08 19:59:50

  

  Jacob Risberg

• Fru talman! Vi delar oron för inte minst de neddragningar som vi ser från USA men också den inriktning på politiken som USA nu tar när det gäller biståndet. Det är med stor oro vi ser på detta.

  Det är sant att regeringen har gjort omprioriteringar. Förklaringen stavas Ukraina. Ukraina är vår enskilt största mottagare av bistånd. Då är det inte bara jämställdheten och vissa FN-organ som har fått stryka på foten. Det är över hela linjen.

  Man kan säga att vi prioriterar jämställdhet. Vi växlar upp pengarna, som jag nyss sa, på SRHR. Vi ökar pengarna till UN Women. Nu när USA backar undan och också andra länder gör detsamma ökar Sverige. Men vi kan inte täcka upp för allt. Det kan vi inte.

  Ledamoten sa det klokt. Jag hoppas att vi kan samarbeta med fler länder inte minst inom EU. Det gäller att se till att samla en europeisk strategi för att täcka upp för åtminstone en del av det som USA nu drar sig ur. Jag hoppas att vi kan göra det. Jag vet att regeringen också jobbar med det i europeiska sammanhang.

  Vi kan nämna hur många områden som helst inom biståndet där regeringen har gjort omprioriteringar för att växla upp stödet till Ukraina. Det är en existentiell fråga inte bara för Ukraina utan för vår kontinent.

  Det har varit det sedan kriget bröt ut, och det kommer säkert i ett decennium att vara den viktigaste prioriteringen för den svenska biståndspolitiken och den svenska utrikespolitiken.

  Jag skäms inte för det. Man måste vara ärlig och säga att man måste kunna göra prioriteringar. Då får vissa saker stryka på foten.

  Men nu växlar vi upp stödet. Jag kan inte ge några besked här i dag. Men det finns säkert anledning att återkomma när det behöver ske ytterligare omprioriteringar i biståndspolitiken med tanke på det som händer runt omkring oss i världen och inte minst från USA.

  2025-05-08 20:16:39

  

  John E Weinerhall

• Fru talman! Världen omkring oss är på många sätt mörkare och mer hotfull än på länge. Med Trump i Vita huset och Putin i Kreml har vi fått en värld som blir alltmer oförutsägbar och osäker – en värld där demokratin backar och där folkrätten, FN och Internationella domstolen öppet ifrågasätts.

  Rysslands angreppskrig mot Ukraina fortsätter att skörda oskyldiga liv. Vi kan aldrig tolerera en världsordning där den som är stor och stark tar sig rätten att angripa och ta över andra länder om det gynnar dess egna intressen. Det är viktigare än någonsin att stå fast vid det ukrainska folkets rätt att försvara sig mot angripare. Låter vi principen om den starkes rätt segra i Ukraina går inget land säkert för stormakternas imperiedrömmar. Vi måste även uppmärksamma hur stormakten Kina uppträder alltmer aggressivt, inte minst mot det demokratiskt oberoende Taiwan. Och Israels urskillningslösa dödande av civila i Gaza fortsätter.

  I den situationen blir det allt viktigare att Sverige ökar sitt globala engagemang för en fredligare och mänskligare värld i FN och andra multilaterala organ. Tyvärr ser vi tvärtom hur det svenska globala engagemanget backar. Globala utmaningar måste mötas av ett ökat globalt samarbete.

  Fru talman! Utvecklingen för jämställdhet går bakåt. Kränkningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Världen över begränsas kvinnors liv av diskriminerande lagstiftning och samhällsnormer.

  Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen avskaffade den feministiska utrikespolitiken i en tid när den behövs som allra mest. Situationen när det gäller kvinnors och hbtq-personers rättigheter har förvärrats avsevärt efter att Donald Trump kom till makten och bland annat stoppat allt amerikanskt bistånd och attackerar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

  Miljontals människors liv riskeras, och särskilt hårt drabbas kvinnor, flickor och hbtq-personer. När kvinnors och hbtq-personers rättigheter är under attack måste Sverige kliva fram och ta på sig ledartröjan. Men tyvärr ser vi att Sveriges röst inte hörs lika starkt när det gäller det globala jämställdhetsarbetet.

  Det märks också genom att biståndets andel som går till jämställhet har minskat rejält totalt sett. Mot den bakgrunden är det svårt att ta regeringens ambitioner om att jämställdhet ska vara ett kärnvärde på allvar.

  Med ökad jämställdhet minskar risken för krig, och vi får mer demokratiska och välmående samhällen. För att bygga verklig och hållbar jämställdhet krävs att kvinnor aktivt kan delta på alla samhällsnivåer. Genusperspektivet måste därför integreras och genomsyra alla områden. Jämställdhet ska inte vara en separat och avgränsad strategi i utvecklingssamarbetet.

  Vi från Vänsterpartiet vill se en integrerad jämställdhetsstrategi som genomsyrar hela utrikes- och utvecklingspolitiken. För få ett bra och genomarbetat jämställdhetsarbete måste det tas fram en heltäckande handlingsplan som kan granskas och utvärderas.

  Slutligen måste regeringen öka ansträngningarna för att få Joakim Medin frigiven. Journalism är inget brott. Självklart måste arbetet för att frige Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali fortgå. Det är helt oacceptabelt att oskyldiga svenskar sitter i utländska diktaturers fängelser.

  Jag yrkar bifall till reservation nummer 6.

  2025-05-08 20:08:35

  

  Lotta Johnsson Fornarve

• Fru talman! Vilka belägg har Angelika Bengtsson? Efter två besök i FN kan hon uttala sig om att FN är ineffektivt och korrupt. Jag önskar att hon gjorde ett längre studiebesök och kanske någon gång till och med jobbade ute på fältet. Då skulle hon se allt FN gör. Till exempel delar World Food Programme ut mat till dem som hungrar, och UNFPA jobbar som sagt för sexuell och reproduktiv hälsa för att stoppa könsstympning och för att ge kvinnor bra mödra- och barnavård. Om Angelika Bengtsson besökte FN inte bara i New York utan ute på fältet och såg vad FN-tjänstemän gör på riktigt skulle hon kanske ändra uppfattning och inte komma med svepande kommentarer om att FN är korrupt och ineffektivt.

  Fru talman! Man kan inte i ena stunden stå i talarstolen och säga att FN är jätteviktigt för att bära upp den internationella regelbaserade världsordningen för att i nästa stund skära ned på FN-organisationer. Det går inte ihop. Ta katastrofbiståndet! Varför har ni skurit ned det från 700 miljoner kronor till 100 miljoner kronor? Menar ni att katastrofbistånd inte längre behövs? Har världen inte längre några katastrofer som behöver svenskt bistånd?

  Om Angelika Bengtsson verkligen vill att Sverige ska visa framfötterna och finnas med i FN-sammanhang måste hon också vara beredd att satsa på FN. Men om man som regeringen skär ned och drar sig undan kommer ingen längre att räkna med Sverige, och tyvärr är det nog där vi är nu.

  2025-05-08 19:45:11

  

  Morgan Johansson

• Fru talman! Tack, ledamoten Johnsson Fornarve, för möjligheten att diskutera ytterligare några frågor som jag inte hann med att ta upp i mitt tidigare anförande!

  Fru talman! Jämställdhet är en fråga som ligger Moderaterna varmt om hjärtat. Det låter inte så när man lyssnar på den samlade vänstern i den här debatten.

  Men om det inte varit det så hade vi inte satsat så mycket på SRHR när USAID och USA drar sig ur. Vi hade inte satsat så mycket på flickors möjligheter och rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter om det inte hade varit för det.

  Frihetsfrågor är ett kärnvärde i vår utrikespolitik. Men vi ser det inte som ett ideologiskt skyltfönster, vilket vänstern verkar göra.

  Jag anser att jämställdhetsfrågorna i utrikespolitiken är alldeles för viktiga för att bli en diskussion om bara etiketter. Vi ser det som ett verktyg för konkreta resultat i vår utrikespolitik och i vår biståndspolitik.

  Därför arbetar också regeringen systematiskt och strategiskt för kvinnors och flickors rättigheter, deras ekonomiska egenmakt och skydd mot könsrelaterat våld både genom biståndet och genom arbetet i FN.

  Hade det varit så att Sverige nu hade tappat så mycket i anseende i resten av världen för att vi inte längre benämner vårt jämställdhetsarbete som en feministisk utrikespolitik hade nog inte FN gett oss rollen att exempelvis ha ordförandeskapet i UN Women. Jag tror faktiskt inte det.

  Jag är stolt över vår politik. För mig känns Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets krav på att återinföra en så kallad feministisk utrikespolitik bara som fina plakatord som inte har något substantiellt innehåll som skiljer sig märkbart från den politik som regeringen för.

  2025-05-08 20:12:26

  

  John E Weinerhall

• Fru talman! Tack, ledamoten John E Weinerhall, för möjligheten att få diskutera jämställdhet och feministisk utrikespolitik! Det tycker jag naturligtvis är väldigt bra.

  Jag tycker också att det är bra att ledamoten ändå säger att han tycker att jämställdhetsfrågorna är viktiga. Men vi ser faktiskt hur biståndet som går till jämställhet minskar. Då är det svårt att ta pratet om att jämställdhet ska vara ett kärnvärde riktigt på allvar.

  Den del av biståndet som går till jämställdhet är den lägsta på 25 år. Det talar sitt tydliga språk. Det går att i ord prata väldigt fint om jämställdhet. Men det måste också visas i kronor och ören att man verkligen menar allvar med att man tycker att jämställdheten är viktig. Då måste man avsätta resurser.

  Vi ser också hur man minskar resurserna till olika FN-organ som jobbar med jämställdhetsfrågor. Man halverade till exempel biståndet till UN Women mellan 2022 och 2024. Sedan ökar man det lite grann när man är ordförande. Men totalt sett har biståndet minskat.

  Man har också minskat kärnstödet som går till jämställdhet i biståndet till andra FN-organ. Det är allvarligt. Om man ska ta jämställdheten på allvar måste man i stället ta på sig ledartröjan och öka biståndet.

  Nu när vi ser att jämställdheten är under en sådan massiv attack, inte minst på grund av Trumps stora neddragningar, måste ett land som Sverige, som har varit ett föregångsland för just jämställdhet, göra mer, ta på sig ledartröjan och samla länder som står på samma sida som Sverige i en strategi för hur man ska motverka de enorma neddragningar som nu sker på jämställdhetens område.

  2025-05-08 20:14:38

  

  Lotta Johnsson Fornarve

• Fru talman! Tack, ledamoten Weinerhall, för ytterligare kommentarer! Men ni har faktiskt skurit ned mycket på biståndet. Om ni inte hade gjort det skulle det finnas mer resurser kvar att satsa på jämställdhet och SRHR i denna svåra situation när jämställdheten backar så enormt i världen. Miljontals kvinnor, flickor och hbtq-personer världen över riskerar att dö på grund av det indragna biståndet från USA:s sida. Det är fruktansvärt.

  Självklart ska Sverige fortsätta att stödja Ukraina. Det tycker vi också. Men det är intressant att se hur just jämställdhetsbidraget till Ukraina har sjunkit som en sten, från att ha varit ganska stort till att det nu bara är några få procent. Det är också ett tydligt bevis på att det som sägs om att jämställdhet ska vara ett kärnvärde inte riktigt stämmer. Om jämställdhet ska vara ett kärnvärde måste man visa det på riktigt och avsätta de resurser som behövs.

  Jag måste ändå säga att den feministiska utrikespolitiken var framgångsrik. Det visar undersökningar och rapporter, bland annat från EBA, expertmyndigheten för bistånd. De har gjort en analys av den feministiska utrikespolitiken och kommit fram till att den fungerade och var effektiv. Den var bra. Den ledde också till att flera andra länder följde det svenska exemplet och började anamma en liknande politik. Nu dras den fungerande feministiska utrikespolitiken tillbaka. Det är verkligen att skicka fel signaler i en tid när den behövs mer än någonsin.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 14 maj.)

  2025-05-08 20:18:47

  

  Lotta Johnsson Fornarve