Sjöfartsfrågor

Debatt i text

• Herr talman! Jag vill börja den här sjöfartsdebatten med att ta oss tillbaka till 1994.

  År 1994 bodde jag, som fyraåring, ute på Donsö i Göteborgs södra skärgård. Jag drömde om att en vacker dag bli prinsessa. Om det var kalas med cowboytema kom jag som cowboyprinsessa. Om det var rymdtema var jag rymdprinsessa. Det var min stora dröm.

  Jag hade ytterligare en dröm som barn. Det var att få jobba på bensinstationen på Donsö. Något av det roligaste jag visste var att få vara med min pappa och stå i fören och hålla i tampen till vår lilla utombordare när han tankade vår båt.

  Herr talman! Jag har fortfarande inte blivit prinsessa, och jag har fortfarande inte jobbat på Donsös bensinstation. Men det är en ära att få stå här i riksdagens kammare i dag och debattera sjöfartspolitik.

  Lite längre fram i tiden, 1997, gick jag i första klass. Jag lärde mig skriva. Jag kan inte påstå att det var snyggt, men jag kunde i alla fall skriva. Då gjorde jag min första politiska gärning. Jag skrev en insändare till GT, Göteborgs-Tidningen. Den var handskriven, för det här var före datorernas tid.

  Jag skrev inte bara en insändare, herr talman, utan jag gjorde också en namninsamling. Min bästa vän Emelie, åtta år, skrev under. Min kusin Jonas, som var sex år, skrev sitt namn bakochfram.

  Det här var min första politiska gärning. Jag skrev till GT för att få kungen att läsa min insändare och kanske ändra på detta. Jag skrev att jag tyckte att det var korkat att barn skulle behöva betala på båten när de åkte till gymnastik på en annan ö eller för att besöka sina vänner.

  Herr talman! Min första politiska gärning handlade alltså om just sjöfart. Sjöfart är en otroligt viktig fråga både för människor i Sverige och för Sverige som land. Ungefär 1,6 miljoner människor i Sverige bor på en ö. Vi har ungefär 270 000 öar och en av Europas längsta kuster.

  Sjöfarten är viktig såväl för oss människor som för Sverige AB. 90 procent av det Sverige importerar eller exporterar går någon gång i fraktkedjan via sjöfart. Sjöfarten är viktig i fredstid, för att få människors vardag att fungera, men den är också otroligt viktig i orostid. Vi behöver komma ihåg att vi endast har en fast förbindelse söderut mot kontinenten. Vi är väldigt beroende av en fungerande sjöfart.

  Dessvärre har Sveriges handelsflotta minskat drastiskt de senaste 50 åren. De senaste 20 åren har flottan halverats. Men denna dystra trend, herr talman, ska den moderatledda regeringen nu bryta. Den moderatledda regeringen står för leverans efter leverans på sjöfartsområdet. Vi har räddat de viktiga järnvägsfärjorna från Trelleborgs hamn. Vi har sett till att Sverige är kvar i IMO för att ha internationellt inflytande. Sjöfarten stannar ju inte vid Sveriges gränser, utan detta är en fråga där vi verkligen behöver jobba internationellt.

  Den moderatledda regeringen har också lyssnat på branschen. Vi har haft samtal med branschen för att få höra vad man behöver för att flagga fler fartyg svenskt.

  Nyligen beslutade vi här i kammaren att inte bara sänka stämpelskatten för inteckning i skepp utan slopa den helt.

  Vi ser också över tonnageskattesystemet. Det är ett system som behöver – och kommer att – reformeras för att fler ska kunna ingå i detta.

  Regeringen levererar dessutom en proposition om ett nytt register som ska förenkla inhyrning av obemannade skepp, så kallad skeppslega. På engelska kallas det bareboat charter.

  Det här är sådant som har efterfrågats av branschen under många år.

  För att sjöfarten i Sverige ska fungera behöver vi både svenska fartyg och svenskt sjöfolk. Den moderatledda regeringen ser till att det nu blir fler svenska studenter på World Maritime University i Malmö. Vi har sett till att fixa en flexiblare utbildning för att bli sjöbefäl klass VII. Glädjande nog kan vi se att söktrycket till sjöfartsutbildningar nu ökar.

  Sverige behöver både svenskflaggade fartyg och svenskt sjöfolk. Vi behöver också göra myndighetskontakter enklare, och vi inför därför en inflaggningslots hos Transportstyrelsen. Vi har också sett till att sjöfartsavtal med länder utanför EU har kommit till för att ömsesidigt kunna godkänna behörigheter.

  Glädjande nog, herr talman, välkomnar sjöfartsbranschen de här satsningarna. Sjöfartsbranschen välkomnar regeringens arbete, och flera rederier har meddelat att de avser att flagga in fartyg under 2025. Stena Bulk meddelade i april att man planerar att flagga in upp till fem tankfartyg på grund av regeringens sjöfartsvänliga politik. Vi förväntar oss att handelsflottan ökar under 2025 och 2026, vilket skulle innebära ett trendbrott i statistiken.

  Jag har framtidstro när det gäller svensk sjöfart. Jag tror på grön omställning och på våra svenska rederier, som är världsledande inom grön teknik. Jag tror på innovation och forskning för en ännu bättre och mer miljövänlig sjöfart. Jag tror på morot i stället för straffskatter och piska.

  Jag tror att vi i Sverige behöver införa en maritim strategi som kan se till att hela det maritima klustret ska leva. Sjöfarten är mer än bara handelsfartyg. Sjöfarten är våra varv, som ska serva våra båtar. Den är våra hamnar, som är viktiga för att sjöfarten över huvud taget ska kunna ta sig in i vårt land.

  Jag tror alltså att Sverige behöver en maritim strategi. Jag tror också att vi behöver en hamnstrategi för att se till att sjöfarten fungerar.

  Vi ser alla trafikslag, för alla trafikslag behövs – även sjöfarten.

  Den moderatledda regeringen ställer inga trafikslag mot varandra, för alla trafikslag behövs.

  Den förra regeringen lämnade en underhållsskuld i världsklass efter sig. Vi håller nu på att reparera dessa skador, och vi prioriterar alla trafikslag.

  Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut. Jag tar också tillfället i akt att tacka alla medarbetare i riksdagen för arbetet under året och att önska herr talmannen en riktigt fin sommar.

  (Applåder)

  2025-06-17 14:41:44

  

  Johanna Rantsi

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Heie för relevanta frågor.

  Trafikutskottet hade ett fantastiskt bra seminarium i torsdags. Vi ägnade då en hel förmiddag åt att lyssna till föredrag om och diskutera inlandssjöfarten. Jag valde att inte ta upp det i mitt anförande eftersom de flesta ledamöter som är i kammaren nu också var med på seminariet. Det kom då fram goda förslag på hur man på både enkla och svårare sätt kan underlätta för inlandssjöfarten, och mycket av det tog vi självfallet med oss.

  Regeringen träffar ministern kontinuerligt, och vi kommer att träffa ministern eller åtminstone företrädare för departementet under morgondagen. Flera av de förslag som framkom under seminariet kommer jag och mina kollegor att diskutera med ministern och departementet.

  2025-06-17 14:52:27

  

  Johanna Rantsi

• Herr talman! Jag instämmer i att det har gjorts en del på detta område, vilket man förtjänar att få kredd för.

  Jag vet att man inte hinner säga allt på åtta minuter och att man lägger upp sitt anförande så att det ska bli intressant att lyssna på, och det var intressant. Men jag har ett par frågor jag inte fick svar på.

  I förra veckan hade trafikutskottet ett seminarium om inlandssjöfarten, men i Johanna Rantsis anförande hörde jag väldigt lite om inlandssjöfarten och de problem som togs upp på seminariet. Mot slutet av sitt anförande nämnde Johanna Rantsi att alla trafikslag behövs för att de samverkar. Det finns ju brister på både väg- och järnvägssidan, inte bara i underhåll utan också i kapacitet, och på seminariet sa Sjöfartsverket att 10 procent av godset, inte bara 3 procent som i dag, skulle kunna gå på sjön.

  Jag förstår att man inte kan ta initiativ från torsdag till tisdag, men jag vet att det finns ett engagemang för inlandssjöfarten. Är Johanna Rantsi beredd att driva på så att det skapas incitament att använda vattenvägarna i större utsträckning och inte bara ropa efter en maritim strategi och en hamnstrategi? När kommer vi i så fall att kunna se riktiga förslag? Blir det under denna mandatperiod, där det nu har gått tre år av fyra?

  2025-06-17 14:50:21

  

  Ulrika Heie

• Herr talman! För bara några månader sedan debatterade kammaren olika regleringar av EU-krav som skulle införas i Sverige, och både jag och ledamoten Heie deltog i den debatten. Det händer alltså mycket även på det europeiska området, och vi tror att det kan hända ännu mer inom både EU och IMO. Jag är övertygad om att Sverige inte ska ha några specialkrav, utan detta behöver regleras internationellt.

  Sverige är här en relativt liten aktör. Det är viktigt att vi går före och vågar, men vi behöver också driva på det internationella arbetet så att bestämmelserna för grön sjöfart blir lika bra internationellt som i Sverige. Jag tror att det är den vägen vi behöver gå för att få fler att ställa om och ta efter goda svenska exempel.

  2025-06-17 14:54:50

  

  Johanna Rantsi

• Herr talman! Det gläder mig mycket att höra att ministern redan i morgon får möjlighet att ta del av detta, för det gavs ett väldigt bra underlag. Varje år skulle 165 000 lastbilar kunna ersättas med sjöfart, och vi vet ju att det är både brist på chaufförer och väldigt trångt på våra vägar. Jag ser fram emot att höra hur ministern avser att ta dessa frågor vidare.

  Så till min andra fråga. Ledamoten nämnde IMO och vikten av att se att detta är en världsomspännande bransch. Kan ledamoten visa på några initiativ som har tagits? Även på EU-nivå behöver vi se över olika regelverk för att underlätta för sjöfarten. Det handlar om administrativa bördor och rapporteringar av olika slag. Vet ledamoten om den svenska regeringen har tagit några initiativ i EU-samarbetet för att underlätta för sjöfarten också på europeisk nivå?

  2025-06-17 14:53:27

  

  Ulrika Heie

• Herr talman! Även om Sverige inte är en ö fungerar vår logistik när det gäller handeln med utlandet som om vi vore en ö. Vi är också ett stort transitland för Norges och Finlands utrikeshandel, vilket är viktigt. Därför är sjöfarten extremt viktig, även om den säkert är ännu viktigare för Irland och Storbritannien som är öar på riktigt.

  Sjöfarten kommer alltid att vara internationell. De flesta fartyg som kommer till Sverige är från något annat land, och vi har många fartyg som ägs av svenska rederier men som går under annan flagg. Andelen svenskflaggade fartyg skulle behöva öka, och det är viktigt av två skäl. Det ena är försörjningstryggheten. I tider av oro är det oerhört viktigt att vi som land kan försörja oss själva. Det är 80 år sedan andra världskriget tog slut, och krigsseglarna drabbades hårdast under kriget. Det var drygt 2 000 svenska sjömän som omkom. Det är alltså viktigt att vi har denna typ av trygghet. Det andra skälet är att skapa arbetsplatser för dem som utbildar sig till sjöfolk.

  Regeringen har gjort en hel del, men det branschen säger är viktigast är att få en förnyad tonnageskatt på plats. Hur går det med det? När kommer den? Det börjar bli akut.

  2025-06-17 14:55:56

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka avslag på alla motioner och liknande och bifall till förslaget i betänkandet.

  Sjöfarten är en otroligt viktig del av svensk infrastruktur. Cirka 90 procent av alla varor som importeras och exporteras kommer vid något tillfälle att ha gått på en båt. Det är viktigt ur ekonomisk synpunkt. Det är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv, även i sådana frågor som kosthållning och mat. Vi har tyvärr inte förmågan att försörja oss själva. Med tanke på det läge vi befinner oss i, där Europa inte längre är den trygga hamn som det en gång i tiden var, blir sjöfarten allt viktigare.

  För Kristdemokraternas del är det viktigt att sjöfarten fungerar i hela landet. Göteborgs hamn omsätter 10 miljarder. Man håller på med ett muddringsarbete som ska vara färdigt 2027 eller 2028, vilket gör att man kommer att kunna ta emot ännu mer gods. Och man betjänar inte bara Sverige utan också Norge, som någon tidigare sagt. Svensk sjöfart är en del av hela den skandinaviska halvöns infrastruktur.

  Men vi har också andra situationer. Luleå hamn omsätter 130 miljoner. Även där uppe pågår ett muddringsarbete. Det kommer att vara färdigt något senare, 2028 eller 2029. Det är extremt viktigt för den svenska industrin när det gäller malm och sådant.

  Samtidigt vet vi, och den gamla hamnutredningen pekar också på, att när det gäller den här typen av infrastruktursatsningar behöver vi få till en bättre ordning mellan stat och kommun. Det är ofta kommunerna som äger hamnar. Vi kan givetvis lyfta det gentemot varandra hur vi vill, men faktum kvarstår att vi antagligen skulle behöva en ny hamnutredning som hjälper oss att få detta tydliggjort.

  Det sker väldigt mycket på miljöområdet, där sjöfartens ägare gör stora teknikframgångar. Sverige är ett land i framkant när det gäller både elektrifiering och nya bränslen. Vi ser också att kommunerna tar ett stort ansvar. Nuvarande regering lyfter också upp de här frågorna. Det är alltså viktigt att vi hittar denna synkronisering av det statliga och det kommunala och näringslivet.

  Ett annat exempel på en hamn där man känner stor frustration är Uddevalla, hemma hos mig. Det är en viktig hamn för oss med 200 miljoner i omsättning och 100 anställda. Men man kan inte byta personal. Jag vet att vi är många från olika partier som på olika sätt har legat på här. Jag pratade med hamn-vd:n så sent som i morse. Det finns en stor frustration över att polis och kustbevakning och i det här fallet även regeringen inte riktigt får fram en lösning på det här. Om vi ska ha en levande sjöfart är det oerhört viktigt att man kan byta personal på lämpligt sätt. För mig som kristdemokrat – alltså inte bara för att jag råkar bo i Uddevalla – är det såklart en viktig fråga, som jag kommer att bära med mig i de samtal som vi återkommande har med regeringen.

  En annan viktig farled där jag tror att vi inom kort kommer att kunna ge positiva besked är Gotlandstrafiken.

  I det läge som jag beskrev tidigare med risk för ofärd och krig och konflikter är det oerhört viktigt att fartyg flaggas svenskt, för det är bara de svenska fartygen som vi kan använda oss av vid ofärd. Ska då Gotlandstrafiken vara svensk eller dansk? Det är en rätt viktig fråga utifrån ett sådant perspektiv. Här pågår som sagt det arbete som redan har redovisats för att ta fram en ny tonnageskatt.

  Jag tror att man måste ha med en fråga till när man diskuterar detta, och det är den om att lösa ut obeskattade reserver som gör att man helt enkelt kan flytta fartyg från annat land till Sverige. Frågan har ju varit uppe. Jag vill inte vara elak mot mina moderata vänner, men just den här frågan hanteras faktiskt av Finansdepartementet. Det är en skattefråga. Men jag lovar att idogt fortsätta ligga på, för jag delar uppfattningen att det här måste komma framåt. Ur mitt perspektiv hoppas jag att vi ska kunna ha besked redan till hösten.

  Regeringen har gjort väldigt mycket, fru talman. Framför allt har man en ny attityd. Den här regeringen är noggrann med att signalera att alla trafikslag behövs.

  Jag har vid flera tillfällen sagt att jag gillar Centerns lilla variant, där man säger att också bredband och internet är ett trafikslag. Jag tror att det är en rätt klok tanke eftersom digitaliseringen i dag är så stark och så nödvändig.

  Bara för att ta ett exempel: Är det elledningen som är viktigast, eller är det bredbandet som styr elledningen? Slår man ut den digitala styrningen kan man inte leverera el i dag, och slår man ut elsystemet kan man inte leverera den digitala styrningen. Vi har byggt in oss i ett väldigt starkt samband.

  Det här ser vi också på sjöfartsområdet. Pratar vi insjöfart och moderna lotstekniker kommer det att vara teknik. Och det handlar inte bara om insjöfart; det handlar om hela transportleden när man kommer utifrån Atlanten och går in i Östersjön. Hela den digitalisering som pågår, ja, den pågår även inom sjöfarten.

  Regeringen har som sagt levererat när det gäller utredning av ny tonnageskatt, där jag hoppas att beskedet kommer skyndsamt, och slopad stämpelskatt. Jag är dålig på engelska, men bareboat är otroligt viktigt – alltså att man helt enkelt kan leasa fartyg och att de då ska räknas in i systemet.

  Regeringen levererar på en flexiblare utbildning, vilket bland annat innefattar sjöbefäl klass 7. Det kommer att underlätta exempelvis för sådant – det är inte alltid jag håller med, framför allt inte hemma i min egen hembygd – som att bygga havsbaserad vindkraft. Det kommer att underlätta när man har insjöfart och olika former av turistfärjor och annat som jobbar med detta.

  Sedan finns det stora önskemål från näringslivet. Man vill att vi säkerställer att sjöfartsstödet fungerar för alla, även sådana fartyg som man kan leasa in. Man vill ha ett besked om att tonnageskatten ska komma, och man vill att den ska gälla även den typen av fartyg.

  De obeskattade reserverna har jag redan nämnt. Det är givetvis en stor fråga. På ett sätt är det ändå en liten fråga, för de kommer aldrig att realiseras så som systemet är i dag. Men de facto finns de ändå rent matematiskt.

  Man vill ha ett underlättande för personal. Sjöfarten är ju internationell, och i dag har vi krav som går längre än EU, bland annat språkkrav. Jag kan förstå sjöfarten, som egentligen oftast bygger på engelska. Det skulle underlätta om vi lättade på våra regler. Generellt sett är det också det man säger: att vi ska ha mindre särregler i Sverige och snarare jobba mer med de internationella reglerna.

  Många av dessa önskemål från sjöfarten tycker jag är kloka. Jag håller med om dem och kommer att fortsätta att argumentera för dem.

  Sedan är det svårt, fru talman, att prata sjöfart utan att också reflektera över vad som händer i vår omvärld, i Persiska viken och i hela området runt Medelhavet. Vi har huthier som under en längre tid har beskjutit enskilda fartyg beroende på vilken flagg de har. Vi har somaliska jihadister kopplade till al-Shabab som är ute och bedriver sjörövarattacker. Periodvis har vi till och med haft svensk flotta på plats för att bekämpa detta.

  Man kan ha många uppfattningar om situationen i Mellanöstern. Jag brukar ibland jämföra den med Europa och trettioåriga kriget. Shia och sunni håller på med en maktkamp. Det är väl helt uppenbart att det som hänt de senaste två åren är att shiasidan, alltså perserna, Iran, har fått rejält med stryk. De har tappat Syrien. De har tappat Hizbollah. De har tappat Hamas. Huthierna är rejält försvagade. Nu ser det även ut som, med lite tur, att man kan få en ny regering i Iran.

  Skulle man få en ny regering i Iran som vill vara demokratisk innebär det i förlängningen att sjöfarten i hela området kommer att ha det säkrare. Fortsätter det som nu, fru talman, innebär det att sjöfarten kommer att ha det osäkrare, vilket driver upp kostnaderna.

  Med de här enkla orden skulle jag vilja tacka utskottet, kansliet, kammarkansliet, de väktare och ordningsvakter som gör ett fantastiskt jobb för vår säkerhet samt övrig personal.

  Jag vill avsluta med att travestera den politiska ledaren Cato den äldre: För övrigt anser jag att mullorna i Iran, Hizbollah i Libanon, huthierna i Jemen och Hamas bör förgöras.

  (forts. § 13)

  2025-06-17 15:12:34

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Det är inte bara viktigt för utrikessjöfarten. Det är också viktigt för inrikessjöfarten. Då tänker jag på den stora ö som vi har i Östersjön, Gotland. Många av oss riksdagsledamöter kommer i nästa vecka att befinna oss där.

  Det är nu väldigt bråttom. Ett beslut när det gäller tonnageskatt behöver fattas det här året för att vi ska kunna behålla en svensk flagga där. Jag hörde till dem som tyckte att vi redan vi upphandlingen skulle ställa krav på svensk flagga. Men där följer vi tydligen några konstiga regler som ingen annan än Trafikverket känner till.

  Det är helt riktigt att det gjordes en snabb utredning. Skälet till det var att det var bråttom och att det behövde göras. Nu har det gått två år. I dag har det faktiskt gått 367 dagar sedan ledamoten och jag debatterade det här förra året.

  Man är lite nyfiken på vad som har hänt under de 367 dagarna eftersom ingenting har kommit. Det är jättebra med bareboatregister och stämpelskatt. Allt annat som regeringen gör på det området tycker jag också är bra.

  Det är det absolut viktigaste som är problemet. Hela tiden är svaret: Utredning pågår på departementet. Så var det också när finansministern kallades till skatteutskottet: Utredning pågår.

  Jag känner att det nu skulle behöva komma ett besked. Ledamoten säger att det ska komma innan midsommar. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag får väl hålla tummarna helt enkelt.

  Jag vet inte om ledamoten kan utveckla lite mer vad som har gjorts under de 367 dagarna.

  2025-06-17 14:59:41

  

  Mattias Ottosson

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Ottosson för en mycket angelägen och aktuell fråga.

  Jag är glad att vi har kunnat leverera när det gäller slopad stämpelskatt, vilket träder i kraft om ett par dagar. Jag hade gärna sett att detta trätt i kraft redan vid årsskiftet, men bättre sent än aldrig. Nu är det här, sex månader senare.

  Förra året debatterade kammaren utredningen om tonnageskattesystemet. När utredningen kom insåg vi att vi delade mycket av det som stod i den men inte allt. Vi ville gå steget längre. Utredningen remitterades till berörda remissinstanser, och bland andra Svensk Sjöfart uttalade sig tydligt.

  Vi vill se till branschens bästa och är inte beredda att genomföra förslag som inte gynnar branschen tillräckligt mycket. Det har tagit tid att få till det så bra som möjligt för branschen och att säkerställa att vi får de effekter vi är ute efter med ett förändrat tonnageskattesystem.

  Även om utredningen och hanteringen har gått snabbt har det tagit längre tid än vi ville. Men det har gått betydligt snabbare under våra tre år än det gjorde under de åtta år Socialdemokraterna styrde och inte åstadkom något.

  Förslaget ligger just nu hos Finansdepartementet. Såvitt jag vet kommer det före midsommar, men som ledamoten väl vet är det inte många dagar kvar till dess. Det ska ligga i pipeline, men jag har dessvärre inget närmare besked att ge här i dag. Jag har dock goda förhoppningar att vi ska få veta mer under veckan.

  2025-06-17 14:57:49

  

  Johanna Rantsi

• Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för anförandet! I sitt anförande sa ledamoten att den här regeringen har en ny attityd som är efterfrågad. Samtidigt nås vi dock av väldigt oroande signaler.

  I dag hanterar vi sjöfarten. Men vi vet ju att den nya attityden handlar om att ta bort sådant som man har kommit överens om med kommuner och regioner när det gäller stambanorna. Jag vet alltså inte riktigt vad som är positivt i den nya attityden.

  I förra veckan hade vi ett seminarium om inlandssjöfarten. Där tog man från Thunbolagen i Lidköping upp att det finns en Väneröverenskommelse från början av 2000-talet som handlar om att främja inlandssjöfarten på ett positivt sätt. Där pekar man på avgifter för sjöfarten i Vänern och för sjöfarten upp genom kanalen.

  Eftersom Magnus Jacobsson är från Västsverige är han nog väl förtrogen med de utmaningar som är förknippade med slussarna, som vi inte riktigt vet när de är färdiga. Betyder den nya attityden att man kommer att återta förtroendet för att lagt kort ligger, alltså att sådant som det finns överenskommelser om ska vara något som man följer upp?

  Vi fick också beskedet att Transportstyrelsen nu har sagt att man behöver ta ut passageavgifter i Göteborg för alla båtar som ska gå upp i Vänern. Men sedan säger Trafikverket att det ju kan vara en nollavgift. På vilket sätt kommer man från Kristdemokraterna, som ju också innehar ministerposten, att jobba för att främja insjöfarten?

  2025-06-17 18:00:55

  

  Ulrika Heie

• Fru talman! Jag berättade i vårt förra replikskifte ganska utförligt hur regeringen har jobbat med den här frågan och varför det har tagit längre tid än önskat. Vi vill anpassa det mer efter branschens behov för att det ska bli så bra som möjligt.

  Moderaterna i trafikutskottet driver på mot departementet och vår infrastrukturminister Andreas Carlson. Vi jobbar hårt med detta. Jag delar Ottossons mening att det är en viktig fråga som behöver snabbas på. Jag gör också som Ottosson. Jag håller båda mina tummar för att det nu händer någonting.

  Jag får be Ottosson att ställa frågan till vår ministers partikollega, som eventuellt har mer information än vad jag har. Jag har här i dag delgett min uppfattning om det och hur mycket jag vet i frågan i dagsläget.

  Jag tackar Ottosson för en trevlig debatt och ett bra replikskifte om aktuella och viktiga frågor.

  (Applåder)

  2025-06-17 15:01:25

  

  Johanna Rantsi

• Fru talman! Man kan börja sina anföranden på olika sätt. Vad sägs om: Så länge skutan kan gå, så länge hjärtat kan slå. Så länge solen, den glittrar på böljorna blå. Sedan måste jag ställa min fråga: Hur länge ska vi vänta då?, så har rimmet fullföljts.

  Historiskt har sjöfarten haft en otroligt stor betydelse och varit extremt viktig. Det är den också nu.

  Precis som många säger är Sverige lite av en ö sett till hur landet ligger. Sjöfarten är otroligt viktig för handeln med både när och fjärran.

  Det handlar också om krig och försvar. Det handlar om nytta men också på senare tid alltmer om nöje, kopplat till hur sjöfarten på svenska vatten har utvecklats.

  I dag är det cirka 3 procent av våra godstransporter inom landet som sker med sjöfart. Om jag förstår det hela rätt har EU här en målsättning att det ska öka med 25 procent inom en viss framtid.

  Det var betydligt mer positivt att häromdagen höra Sjöfartsverkets generaldirektör säga att så mycket som en tiondel av godset i Sverige skulle kunna flyttas över från väg till sjöfart. Det är för låg andel som går på sjön i dag. Det är för dåligt, för att vara helt rakt på sak.

  Fru talman! Från Centerpartiets sida vill jag särskilt fästa fokus på några delar i betänkandet. Det handlar om svensk sjöfarts konkurrenskraft. Här finns en lång lista på vad som behöver göras.

  Den tidigare talaren ledamoten Johanna Rantsi lyfte fram några frågor som regeringen har arbetat fram. Men tyvärr är listan på återstående behov betydligt längre än det som man har lyckats leverera på dessa tre år.

  Vi efterfrågar en översyn av möjligheterna till stärkt konkurrenskraft och en effektivare miljöstyrning inom sjöfarten. Det var bra att ledamoten Rantsi nämnde inte minst behovet av en grön sjöfart och att vi har en miljövänlig inriktning på den.

  När det gäller inlandssjöfarten och även kustsjöfarten finns det mycket att göra när det gäller konkurrenskraften. Det har varit helt ohemula höjningar av avgifter av olika slag under de senaste åren. Det är klart att det drabbar konkurrenskraften väldigt hårt. Det finns gott om ledig kapacitet i många av de hamnar som vi har längs våra kuster och sjöar.

  Moderaterna sa innan valet att man prioriterar infrastruktur för trafiken till och från våra hamnar. Man sa att inlandssjöfarten ska ges förutsättningar och få en tydligare lagstiftning. Man skulle se över Sjöfartsverkets finansiering och organisationsmodell. Allt detta skulle ske så fort som M själva skulle leda eller ingå i en regering. Nu har man gjort det sedan snart tre år tillbaka.

  Jag vet inte riktigt var propparna sitter i regeringen och om man ska vända sig till Moderaterna eller Kristdemokraterna med de här frågorna, eftersom besked dröjer om ett antal delar.

  Hur blir det till exempel med Hjulstabron och slussarna i Trollhättan? Vi vet att det pågår ett arbete, men näringslivet behöver svar så fort som möjligt. Det är inga nya frågor.

  Det blir väldigt märkligt om talet blir: Vi vet inte vad som kommer att finnas kvar i nästa plan. En del saker kanske kommer att få flytta på sig. Det finns en stor oro kopplat till stora investeringar för det som skulle främja en inlandssjöfart på ett helt annat sätt än i dag.

  Det har snart gått tre år. Vi lyfter ofta fram tidsfaktorn. Tid är pengar. Accelerationskontoret lyfter också fram tidsfaktorn vid närmast varje tillfälle man lyssnar till det.

  Det kan inte få vara så att man från regeringen får höra: Det tar den tid det tar att bereda de olika utredningar som varit, lägga till lite grann, och att lyssna in och så vidare. Det tar den tid det tar kan inte vara regeringens svar på att vi inte ser mer hända.

  Fru talman! I förra veckan hade trafikutskottet ett mycket bra seminarium om insjöfarten. Det var allt från Trafikverket och Sjöfartsverket till hamnar, godstransportörer med flera. Budskapet var väldigt tydligt.

  Det finns mycket outnyttjad kapacitet på våra vattenvägar. Vi vet alla att det är trångt och närmast fullt på väg och järnväg. Använd vattenvägarna.

  Trafikverkets samordnare var väldigt tydlig och sa: Vi måste inse fakta. Barriärerna för inlandssjöfarten är oöverstigliga. Det stod på en bild som är helt offentlig.

  Överflyttning är nödvändig. Men det kräver att man är proaktiv. Det kräver att vi gör någonting och inte att vi bara säger att vi behandlar alla transportslag lika och att alla är viktiga. Vi måste proaktivt göra saker som gör att vi använder den outnyttjade kapaciteten på ett annat sätt.

  Jag nämnde det i ett replikskifte tidigare, och jag väljer att göra det igen. Sjöfartsverkets generaldirektör sa: Vi skulle omedelbart kunna flytta 10 procent av godset från väg till sjö. Det motsvarar 165 000 lastbilar.

  Bara för att få en bild av det gavs bilden att om man tar och ställer alla de långtradarna i en kö sträcker den sig från Ystad till Haparanda och också en liten bit in i Finland. Det är väldigt många lastbilar som givetvis också sliter på våra vägar.

  Vd:n för Mälarhamnar, Andreas Andersson, pekade på höjningen av avgifter och på att lotskostnader i Mälaren är en så stor andel som 25 procent av anlöpskostnaderna medan de bara är 4 procent av själva kostnaden ute vid kusten.

  Kära moderater och kristdemokrater, som leder både regering och departement! När får vi se förslag som på riktigt bidrar till verklig överflyttning från väg till järnväg och sjöfart?

  Det har tagits fram ett antal konkreta förslag. De bereds inom Regeringskansliet. Till exempel kom det en rapport i mars 2023, vilket nu är drygt två år sedan, där man pekade på att man skulle kunna helt avgiftsbefria inlandssjöfarten. Det skulle kosta 130 miljoner kronor. Det är mycket pengar, men man skulle också få väldigt mycket tillbaka om man gjorde en sådan insats. Varför hör vi ingenting om det?

  I går kväll kom jag hem från en konferens i tyska Lübeck. Den handlade om Fehmarn Bält-tunneln, den fasta länken mellan Tyskland och Danmark som öppnar om cirka fyra år.

  Vad har det med båt att göra? Det ska gå väg och järnväg genom den tunneln. Jo, jag tänker att regeringen är väldigt medveten om risken att det kommer att ytterligare öka trycket på våra vägar och järnvägar. Jag vet att ministern har identifierat några små åtgärder på den svenska sidan av sundet när det gäller Öresundsbron, men det skulle behöva göras betydligt mer.

  Vi vet alla att regeringen stoppade nya stambanor. De hade ändå inte varit klara om fyra år, men de hade varit på väg. Vi vet också att vi behöver flytta över mer till sjöfarten, och nu finns möjligheten att flytta över mer till inlandssjöfarten. Det skulle kunna vara ett av delsvaren på hur vi möter de ökade behoven av väg, alltså någonting att åka på, där också sjövägen blir en viktig del.

  Centerpartiet ser vikten av alla transporter och alla transportslag. Men med de brister vi ser är vi beredda att utifrån transporteffektiviseringssynpunkt göra en rad insatser som handlar om att inte bara underhålla eller bygga ny infrastruktur utan verkligen se över incitamenten så att alla transportslag gör så stort transportarbete som möjligt, inte minst där det finns ledig kapacitet.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 7, som handlar om farledsavgifter och lotsning med mera.

  Jag vill passa på att tacka medarbetarna på kansliet, talmanspresidiet med flera medarbetare och såklart kollegorna i utskottet och önska dem en riktigt fin sommar.

  Jag vill också passa på att fråga: När får vi se mer av regeringens politik när det gäller att göra insjöfarten till en tydlig del av transportarbetet i Sverige?

  2025-06-17 15:02:42

  

  Ulrika Heie

• Herr talman! Det bästa exemplet på den nya attityden är nog flyget. Där jobbade den förra regeringen, ivrigt påhejad av Miljöpartiet, aktivt för att alla skulle känna flygskam. Nu har vi en regering som jobbar aktivt för att flyget ska uppfattas som vad det är, nämligen en del av den svenska kollektivtrafiken som gör att man kan resa långa sträckor. Det är kanske det bästa exemplet.

  I övrigt tar ledamoten upp en viktig fråga. Jag har själv arbetat inom Kristdemokraterna med att ta fram en del förslag på hur vi vill jobba inför valet. Här finns en spännande grej. Jag kan ta Hjulstabron som exempel. Där hade myndigheter och regering en överenskommelse med kommunerna. Kommunerna runt Mälaren vidtog de åtgärder som de skulle, men bron blir inte byggd. Det är klart att sådana exempel leder till att kommuner inte kommer att våga göra den typen av investeringar. I min roll som kristdemokratisk politiker hoppas jag att Hjulstabron finns med när vi i vår kommer med den tolvåriga planeringen.

  I vår hembygd Trollhättan är det ingen hemlighet att en av de stora förseningarna har haft att göra med en diskussion om hur man ska dra farleden: Var i Trollhättan ska man bryta ny mark? Tyvärr har vi sett liknande diskussioner på fler områden. Vi har sett det i diskussionerna om järnvägens stambanor.

  Jag har varit kommunpolitiker i 16 år. Som kommunpolitiker är det helt rimligt att man ställer sig frågan var projekten ska gå fram. Men varje sådan fråga försenar projekten, och man får en helt ny kostnadsdiskussion.

  Den här regeringen har varit tydlig med att om kostnaderna skenar – detta är en del av diskussionen när det gäller stambanor – kan det hända att ärendet kommer tillbaka till Trafikverket. Jag tror att vi alla i längden tjänar på den inställningen, alltså att man har kostnadskontroll.

  2025-06-17 18:02:56

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Det är givetvis klokt att man bygger förtroende. Och när man runt Mälaren gör insatser för att främja Hjulstabron blir man såklart besviken när det dras i långbänk. Det är också många kommuner och regioner som är oerhört besvikna över de indragna stambanorna. När det handlar om att man ska kunna lita på staten har vi kanske ändå en gemensam uppförsbacke. Alla får väl ta åt sig lite när det gäller olika delar som inte har blivit gjorda från statens sida.

  Men låt mig precisera. Ledamoten nämnde slussarna, som jag också nämnde i min fråga. Det är klart att det är viktigt att Vänersjöfarten inte ska läggas i malpåse under tre år utan att man samtidigt ser till att slussarna byggs nu, så att vi får möjlighet att utveckla inlandssjöfarten.

  Man pekar på kommunernas och bolagens arbete runt Vänern, men man säger också att man uppskattar arbetet med Trafikverket i de här sammanhangen. På vilket sätt kan man säkerställa att man nu följer Väneröverenskommelsen och ser till att kostnadsutvecklingen för sjöfarten i Vänern inte blir så betungande att följden blir att inlandssjöfarten inte kan fortsätta? När lotsavgifter och andra avgifter har ökat med över 100 procent under en sex- till sjuårsperiod blir det ju oerhört kännbart för företagen. På vilket sätt kan man lita på Kristdemokraterna när det gäller sjöfarten och inte bara när det gäller flyget?

  2025-06-17 18:05:05

  

  Ulrika Heie

• Herr talman! Jag kan tycka att ledamoten Heie är lite vårdslös i sin historieskrivning. När det gäller stambanorna är det ingen hemlighet att det under förra mandatperioden skedde en politisk svängning där flera partier som befann sig i opposition landade i att det tidigare beskedet, som i princip var enigt, inte håller ekonomiskt. Från bland annat Kristdemokraterna var vi tydliga med att om vi vinner valet kommer arbetet med stambanan – jag talar främst om Göteborg–Jönköping – att avbrytas. Det var en information som vi var transparenta med till väljarna och som vi sedan också höll. Det var för övrigt ett av de första beslut regeringen tog för att frigöra resurser till annat. Det var ett politiskt medvetet ställningstagande. Det är en politisk förändring som man transparent har redovisat för väljarna.

  Detta ska inte jämföras med exempelvis Hjulstabron eller slussarna i Trollhättan. Där är vi politiskt överens om att projekten ska genomföras, men ändå har de försenats. Det är inget parti som har svängt och inför val gått ut och sagt att man har ändrat uppfattning. I stället handlar det helt enkelt om försummelser, om jag får säga det brutalt, och jag skulle vilja säga att vi alla kanske bär ett visst ansvar.

  Ledamoten tar upp Väneröverenskommelsen. Den riktigt stora investeringen i Vänern är trots allt slussarna. Där finns ingen annan uppfattning än att de ska byggas. När det gäller avgifterna finns en diskussion. Den för vi bland annat med vår kristdemokratiska minister Andreas, men det finns också en diskussion med Finansdepartementet, för det handlar om hur vi ska finansiera Sjöfartsverket och mycket annat.

  Så länge inställningen är att Sjöfartsverket ska bära alla sina egna kostnader – vilket jag personligen är tveksam till; det är bara att jämföra med Finland, som vi konkurrerar med – måste Sjöfartsverket också ta ut intäkter. Där har jag tyvärr inget annat svar än att det pågår en diskussion. Jag hoppas att man ska få besked som gör det enklare även för insjöfarten.

  2025-06-17 18:07:11

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Efter gruppmötena är det dags att fortsätta debatten om sjöfartsbetänkandet.

  Svensk sjöfart, eller sjöfarten till och från Sverige, är av väldigt stor vikt, framför allt för den svenska utrikeshandeln. Siffrorna har förekommit i debatten tidigare. Knappt 90 procent av det som exporteras och importeras går någon gång via köl till och från Sverige.

  När man hör den procentsiffran förstår man också hur viktigt det är för svensk industri att det här fungerar. Det är viktigt för svensk skogs- och massaindustri, för svenska gruvor, för svensk stål- och järnindustri och naturligtvis för svenska jobb i hela Sverige att frakten fungerar. Det är det som skapar tillväxt. Men det är inte bara farlederna och hamnarna som ska fungera, utan hela kedjan behöver fungera. Det är viktigt att man bygger ihop hamnarna med järnväg och väg och med det övriga samhället. Det är ju väldigt sällan båtarna eller fartygen kan gå ända fram dit de ska. De olika transportsätten hänger ihop.

  Jag pratar om 80–90 procent. Det är klart att det också i ofred eller i kristider är oerhört viktigt att det här fungerar för att vi ska kunna försörja oss. Det är så vi försörjer oss. Historien har visat hur viktigt det är med sjöfart för att kunna hantera krigssituationer eller situationer som uppstår när vi blir avskärmade. Det är viktigt att det fungerar på ett bra sätt.

  Efter de inledande orden ska jag beröra fyra områden som jag tycker är viktiga när vi behandlar sjöfartsbetänkandet.

  Ett område handlar naturligtvis om svensk flagg. Man kan fråga: Varför är det viktigt? Varför ska det vara en svensk flagga? Ett fartyg seglar ju lika bra om det är en brittisk flagga eller om det är en tysk flagga eller om det är en dansk flagga.

  Det har med försörjningstryggheten att göra. För att svensk försvarsmakt ska kunna skydda de här fartygen och garantera frakten behöver det vara en svensk flagga. Det behöver också många gånger vara det för att svenskt sjöfolk ska ha någonstans att jobba. Det är där man har de bästa arbetsvillkoren. Det är alltså också en insats för att det ska finnas en arbetsmarknad för alla som läser till sjöbefäl eller matros eller vad det nu är man vill göra när man ska jobba på sjön.

  Då finns det några olika ekonomiska incitament som vi skulle behöva ha. Ibland låter det som att tonnageskatten inte finns. Det finns, men den skulle behöva uppgraderas till 2.0 eller utvecklas mer så att vi kan konkurrera med våra nordiska grannar – Danmark, Finland och Norge. Jag tror att det är det viktigaste.

  Vi välkomnar nu att regeringen har tagit några steg när det gäller stämpelskatt och bareboatregister och sådana saker, men det är förändringen eller uppgraderingen av tonnageskatten som jag tror är viktigast. Jag hoppas att den kommer inom en snar framtid.

  Jag vill också lyfta nettomodellen, alltså den ersättning som staten ger till rederier i sjöfartsstödet. Det är viktigt att den hanteras. Det är någonting som också hanteras av arbetsmarknadens parter, där man är överens.

  Jag kan tycka att det var lite olyckligt att man när man införde tonnageskatten 1.0, eller vad man ska säga, gjorde den här justeringen av nettomodellen.

  Men jag tror att det är viktigt att vi gör detta. Som jag sa i något replikskifte tidigare är det också viktigt för att trafiken till Gotland ska fungera. Jag tror att beslutet om en ny tonnageskatt eller en utvecklad tonnageskatt behöver komma under året. Annars har vi nog en rödvit flagga på Gotlandsbolagets färjor. Det är oerhört viktigt att den trafiken fungerar och kan skyddas av den svenska Försvarsmakten för att vi ska kunna försörja Gotland och för att gotlänningarna ska känna sig trygga.

  Jag byter fokus lite och går in på inlandssjöfarten. Mycket av det som trafikerar Mälaren och Vänern är också oceangående trafik som kommer från andra länder. Här tror jag att man skulle behöva göra något slags översyn av hur avgifterna ser ut, för det är någonting som drabbar den här trafiken väldigt mycket.

  Vi pratar väldigt mycket om Mälaren och Vänern och så där, men det handlar också om kustnära trafik. Sträckan Oxelösund–Stockholm är ett exempel. Den tror jag skulle kunna fungera för att avlasta väg- och järnvägsnät på ett bra sätt. Ett annat exempel är pråmtrafiken. Jag var nere i Mannheim i Tyskland och tittade på hur de jobbade med pråmtrafik där. Det är någonting som vi skulle kunna ta in i Sverige på ett större sätt, tycker jag. Historiskt har vi gjort det. Det var så man fraktade ut malmen från gruvorna i Bergslagen förr i tiden. Det var via pråmtrafiken.

  Jag ska sedan prata lite om hamnar. Jag tror att det är viktigt att vi får till en hamnstrategi, där vi drar upp riktlinjerna för hur vi ska få farleder men också järnvägar och vägar att bindas ihop med hamnarna och att de ska kunna erbjuda de energilösningar som behövs i framtiden.

  Det är lite tråkigt. Åsa Torstensson, som för många år sedan var infrastrukturminister, tillsatte en utredning som tog fram ett förslag. Det hamnade tyvärr i byrålådan. Jag tror att man måste plocka fram det och börja fundera lite på det.

  Det blir allt tydligare att finansieringsfrågan när det gäller hamnarna är svår. Det är klart att Göteborgs stad kan ta ett stort ansvar för Göteborgs hamn. I Luleå är det svårare. Och det finns ännu mindre kommuner. Kommunerna ska vara med, för ofta är det kommunen som äger hamnen och vattnet runt omkring.

  Ett exempel är Landskrona och varvet där. Den farleden skulle behöva hanteras. Det är klart att det är en jätteinsats för Landskrona stad att vara med och medfinansiera det här. Men det är viktigt för svensk trygghet att vi ska kunna försörja oss själva och kunna hantera våra isbrytare och våra fartyg i ofredstider.

  Jag ska nu säga någonting om Sjöfartsverket och den ekonomiska situationen. Det är rätt uppenbart att det krisar där och att man har problem med ekonomin. Regeringen sköt till extrapengar under året, framför allt för att man skulle kunna hantera sjöräddningen. Det är bra. Jag hoppas verkligen att man i framtida budgetbeslut hanterar det så att sjöräddningen är stabil. Nu pratar vi naturligtvis om helikoptrar. Det finns mycket annan sjöräddning, men det är den sjöräddningen som Sjöfartsverket ansvarar för. Om man ska vara ärlig är det väl så att man kanske i norra Norrland skulle behöva ha en åretruntnärvaro. Jag tror att det är viktigt, och då är det klart att det är utökade kostnader.

  I det besparingspaket som Sjöfartsverket tog fram var också sjömätning och farledsunderhåll med. Det är klart att det också behöver fungera. Vi kan inte bara fokusera på sjöräddningen. Det gäller att få med sjömätning och farledsunderhåll när vi tittar på den ekonomiska situationen i Sjöfartsverket.

  Sist men inte minst handlar det naturligtvis om isbrytarna. Vi vet att det inte fungerar när det blir en riktigt kraftig isvinter. Det betyder att industrin i Norrland stannar upp. Det är klart att vi måste hitta en lösning på det. Den naturliga lösningen är att man lägger in driften av isbrytare i en nationell plan, precis som man gör när det gäller underhåll av väg och järnväg under vintertid, och att vi börjar ta tag i frågan om investeringar i nya isbrytare. De är lika gamla som jag, så de behöver bytas ut, om man uttrycker sig så.

  Då, herr talman, ska jag avsluta med att säga att av de reservationer vi har ställer jag mig bakom reservation nummer 14. Jag passar också på att tillönska talmannen och övriga en trevlig sommar.

  (Applåder)

  2025-06-17 18:09:31

  

  Mattias Ottosson

• Herr talman! Jag kan inte säga annat än att jag faktiskt mös ganska mycket när Mattias Ottosson stod i talarstolen. Det kändes lite grann som att jag hade kunnat stå där och uttrycka de fina orden om sjöfarten. Att sjöfarten har blivit en stor del av trafikutskottets område är helt underbart.

  Någonting som slog mig, herr talman, var diskussionerna om inlandssjöfart. Inlandssjöfart är någonting som jag har brunnit för ända sedan 2015, när intresset väcktes hos mig. Jag hade varit nere i Holland och tittat på hur det fungerade.

  År 2014 infördes möjligheten att ha inre vattenvägar. Vid den tidpunkten satt Socialdemokraterna i regering. Tyvärr tog man inte vara på möjligheten att införa svenska särregler för europeiska vattenvägar, vilket vi kan göra eftersom våra vattenvägar inte korsar något annat lands vattenvägar. Det innebär att vi hade kunnat ha särregler som gör att vi inte behöver lotsar, vilka ju är fördyrande. Lotsarna är, som Mattias Ottosson själv sa, enormt kostsamma. Det beror på längden på kanalen de ska ta sig uppför till Vänern.

  Är det nyfunnen kärlek, Mattias Ottosson, just när det gäller inlandssjöfart? Om det inte är det, varför gjorde Socialdemokraterna ingenting under sina åtta år vid makten för inlandssjöfarten?

  (Applåder)

  2025-06-17 18:18:13

  

  Jimmy Ståhl

• Herr talman! Det kanske kan uttryckas som att inlandssjöfarten är en nyupptäckt kärlek. Men så är det egentligen inte. Jag har mina absolut äldsta rötter uppe i Bergslagen, och där var förr i tiden inlandssjöfarten stor för att industrin skulle fungera.

  Numera är jag östgöte och bor granne med Göta kanal. Det är också ett sätt att inomskärs frakta saker. Jag har besökt kanaldirektören vid Göta kanal. Man pratar seriöst om att ha godsfrakt på kanalen. Det verkar som att dessa frågor väcks hela tiden.

  Det handlar om att det är trångt på vägarna, och det är trångt på järnvägen. Det finns olika typer av gods som på ett utmärkt sätt kan fraktas på det sättet. Spannmål fraktas oftast korta sträckor, och en pråm kan ta motsvarande 200 lastbilar.

  Jag har nog ändrat uppfattning. När jag i början tittade på dessa frågor var jag inriktad på att det handlar om oceangående frakter. Det är saker som kommer från långt borta som ska gå via sjöfart. Men där jag har ändrat uppfattning. I dag anser jag att man behöver se över regelverket. När jag var ny i utskottet var frågan uppe, men det gick lite för fort. Du märker nog en ändring hos Socialdemokraterna i inställningen till inlandssjöfart. Vi kan titta över regelverken så att sjöfarten kan fungera på ett bättre sätt.

  Efter ett långt svar får du ett ja på din fråga. Så kan jag uttrycka mig.

  2025-06-17 18:20:20

  

  Mattias Ottosson

• Herr talman! Jag har sett problemet med att det kostar mycket. Det handlar framför allt om den typ av gods som är volymkrävande. Jag tog tidigare upp exemplet spannmål, som oftast fraktas mellan svenska hamnar redan i dag. Det går att hitta ännu billigare lösningar.

  Något jag kan skicka med är följande. Ett fartyg kommer från Europa till Karlshamn. Det finns en farledsavgift och en hamnavgift, men sedan kostar det inte mer att angöra flera svenska hamnar. Det skulle kunna vara en variant att det kostar att komma till Sverige men att kostnaderna sänks om man besöker fler hamnar. Då skulle man också kunna feedra mellan de hamnarna eller gå in vid flera ställen. Många redare och transportköpare säger att det är alldeles för dyrt i dag att gå in på flera ställen, men om man kunde göra det skulle man även sprida det på ett annat sätt. Det är en sak jag skickar med.

  2025-06-17 18:28:46

  

  Mattias Ottosson

• Herr talman! Den här debatten tenderar att utveckla sig till en insjöfartsdebatt. Det är lite roligt! Det är väl dilemmat när vi debatterar ett ämne där vi i många stycken är överens. Det blir ibland svårt att hitta den tydliga konfliktytan.

  Jag drog över tiden när jag höll mitt anförande, men där finns ett stort dilemma utöver det som redan har nämnts i diskussionen om kostnadsbild, slussar och att Hjulstabron inte är färdig. De är hyfsat viktiga dilemman, men dem har vi redan berört.

  Jag har försökt att lyssna på olika operatörer, och beskedet har varit att insjöfart i Sverige inte är så attraktivt för transportköparen. När jag har försökt att gräva lite i detta är svaret ofta att även om ett fartyg tar mer last – ett antal lastbilar och järnvägsvagnar som frigörs när en pråm eller annan form av sjöfart används – blir det fråga om omlastningar.

  Jag kommer mycket riktigt från Uddevalla, och där finns en hamn. Vi har vid olika tillfällen funderat över någon form av kustsjöfart från Göteborg, som förr i tiden. Men även där finns olika koncept. Det har egentligen inte varit kritik mot staten, oavsett regering, utan det har mer handlat om att få köparen att tycka att lösningen är intressant.

  Det här är en ärlig och uppriktig fråga: Har ledamoten sett problemet, och har ni några goda grejer att skicka med oss in i regeringssamtalen?

  2025-06-17 18:26:44

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Här står en glad sverigedemokrat som hade lyckan att vara med i debatten om stämpelskattens försvinnande. Det var en glädjens dag.

  Vi sverigedemokrater har under lång tid lyft fram och belyst problemen och orättvisorna som svensk sjöfart har fått utstå. Det har funnits regler som inte bara gett konkurrensnackdelar utan även omöjliggjort för svensk sjöfart att konkurrera. Hur har det kunnat bli så illa, herr talman? Från att ha varit en stor sjöfartsnation med varv i stort sett i varje vik till att det är som i dag med näst intill hotfullt få svenska fartyg och knappt några varv.

  Vårt samarbete med regeringen har dock gett ringar på vattnet, och det är nu det händer. Vi vänder skeppet och börjar se att fler vill flagga in fartyg med svensk flagg.

  Herr talman! Jag vill passa på att säga förlåt till de svenska rederierna. Tidigare regeringars politik har tvingat rederier att byta till annan flagg än den svenska. Samtidigt kan jag passa på att välkomna de fartyg som så önskar tillbaka.

  Samarbetsregeringen har arbetat och kommer att fortsätta arbeta för att möjliggöra för fartyg att flagga svenskt. Vi hoppas även på att fartygen stannar. Det är oerhört viktigt att vi politiker är tydliga med vad vi säger och håller det vi lovar.

  Herr talman! Jag läste i tidningen Sjöbefälen att Stena Bulk flaggar in upp till sex av sina fartyg av Suezmaxstorlek. För att ge dem som följer debatten en känsla av vad ett av Stenas Suezmaxfartyg är kan jag berätta att de är 274 meter långa, har en bredd på cirka 48 meter och ett djupgående på 17 meter samt en lastkapacitet på 81 000 ton. Det är riktigt stora fartyg. De kommer att bli de största fartyg som går under svensk flagg.

  Varför gör Stena Bulk denna förändring? Jo, de ser att samarbetsregeringen jobbar för sjöfarten. Med de förändringar vi nu gör i och med borttagandet av stämpelskatten, kommande förändringar av tonnageskatten, bareboatimplementering, utbildningsförändringar med mera ger det ringar på vattnet. Rederier tror på Sverige igen.

  En annan stor glädje, herr talman, är att söktrycket till sjöfartsutbildningar har börjat öka. De senaste två åren har antalet ansökningar där sjökaptens- och sjöingenjörsprogrammen varit förstahandsval ökat med 45 procent. Detta är ett absolut positivt tecken på att politiken men även rederierna själva har gjort ett jättejobb med att marknadsföra sjöfarten som ett framtidsyrke med många spännande utmaningar.

  Herr talman! Tro inte att vi är nöjda med detta. Det finns tyvärr massor kvar att göra för sjöfarten, inte minst för de inre vattenvägarna, närsjöfarten och kustsjöfarten. Det finns stora möjligheter att flytta godsmängder till vattenvägarna. Hamnarna har kapacitet, och viljan finns bland rederierna. Men regler och kostnader står i vägen.

  När det gäller skärgårdstrafiken finns det också en möjlighet att utöka flottan. Men även här finns hinder, herr talman. Att ställa om flottan till fossilfrihet medför problem med tillstånden. Det finns även svårigheter med att ladda fartygen ute i skärgården.

  Innan jag avslutar, herr talman, vill jag lyfta upp något alldeles särskilt, nämligen inrättande av ett sjöfartsråd. Helst hade jag sett en sjöfartsminister som arbetar med sjöfartsfrågan, men man kan inte få allt – det hade dock varit en dröm. Men ett sjöfartsråd som tillsammans med representanter från olika departement träffas några gånger per år skulle kunna skapa möjligheter att stärka den svenska sjöfarten. Det handlar om alltifrån skattefrågor, utbildningar och infrastruktur till myndigheters agerande. Genom ett sådant råd skulle man öka möjligheterna att lösa upp knutar och arbeta framåt för att stärka svensk sjöfart. Det kan handla om allt från industri till butik och allt däremellan men även om framtidens sjöfart, med nya möjligheter.

  Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lutar sig inte tillbaka. Vi kör på och jobbar för en stärkt svensk sjöfart. Vissa saker tar tid – men det kommer, och det ska bli bra.

  Herr talman! Vi har massor av reservationer. Jag älskar dem alla, men jag yrkar inte bifall till någon av dem.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Rashid Farivar och Thomas Morell (båda SD).

  2025-06-17 18:45:10

  

  Jimmy Ståhl

• Herr talman! Jag vill börja med lotsavgiften, för jag tycker att det är intressant. Staten kan naturligtvis ta större ansvar för lotsavgiften, men jag tror också att man kan utveckla den tekniken på ett bra sätt. Med framtidens fartyg kommer det att gå ännu snabbare, för det är klart att digitalisering och AI kommer att bli del av sjöfarten precis som av luftfarten och vägtrafiken. Där tror jag att man kan sänka kostnader.

  Ledamoten är från området nära Vänern. Där kommer nya slussar på plats, och de kan ge möjlighet till större fartyg.

  Jag tror också att det är viktigt hur Göteborgs stad uppträder. Jag ska inte lägga mig i den inre planeringen i Göteborg eller hur det fungerar där, men det är klart att många broar över Göta älv inte är bra. Passageavgifter är inte bra. Är man stor ska man vara snäll! Jag tycker att man ska vara lite försiktig med att ta ut sådana. Det är ett sätt att få bättre ekonomi i det hela.

  Jag vill avsluta med att säga att jag tror att det är viktigt att få lika konkurrensvillkor. Man tar ut en hel del avgifter för sjötrafiken. Men det är klart att om den ska kunna konkurrera med vägtrafiken måste det ske på liknande villkor. Det säger de flesta transportköpare som jag träffar.

  Jag kommer från en pappersbrukstät kommun på östkusten. Jag tror att vi har fyra bruk igång just för tillfället. De använder sjöfarten för att de tycker att det är viktigt och ger en bra bild av verksamheten. Men de säger också att det alltid är billigare att skicka med lastbil ut i Europa. Det måste man komma ihåg när man ska välja väg.

  (Applåder)

  2025-06-17 18:31:53

  

  Mattias Ottosson

• Herr talman! I dag debatterar vi sjöfartsfrågor. Det området har regeringen haft stort fokus på under den här mandatperioden.

  Herr talman! Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till alla världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Det är därmed mycket viktigt för Sveriges företag och för vår välfärd att den fungerar. Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten, både med svenskregistrerade fartyg och med svenska sjömän, för beredskapens skull.

  Herr talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistrering av fartyg till Sverige. Det gäller inte minst stämpelskatten för nya fartyg. Stämpelskatten har dessutom en negativ påverkan på utvecklingen för den klimatvänliga sjöfarten. Därför har vi i Liberalerna med samarbetspartier sett till att stämpelskatten tas bort den 1 juli i år.

  I samband med beslutet i riksdagen fick vi direkt respons genom att Stena sa att de skulle flagga in minst fyra företag. Det är väldigt positivt. Det regeringen gör gör verkligen skillnad.

  För att ytterligare underlätta för sjöfarten har regeringen utrett tonnageskatten. Det ska bli mer attraktivt att registrera fartyg i Sverige. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler än våra närmaste grannländer. Danmark har till exempel regler som är mer attraktiva än dagens svenska regler. Utredningen är remitterad och behandlas just nu i Regeringskansliet, där förslag tas fram.

  Det ligger samtidigt en proposition på riksdagens bord om så kallad bareboat charter. Den handlar om att bygga ut och ändra ett regelverk för inhyrning av utländska fartyg och uthyrning av svenska skepp. Syftet är att förbättra möjligheterna för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya skepp. Förslaget är att detta ska börja gälla den 1 februari 2026. Som ni ser tar regeringen med vårt samarbetsparti sjöfartens konkurrenskraft och betydelse för Sveriges välstånd och beredskap på allvar efter att den varit eftersatt i åtta långa år med en socialdemokratisk regering.

  Sjöfartsverket har en central roll när det gäller att se till att sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter. Samtidigt är det viktigt att avgifterna man tar ut tar hänsyn till påverkan på svensk sjöfarts konkurrenskraft och inte skiljer sig markant från våra grannländers. Lotsavgifternas påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver ses över. En utvecklad digital lotstjänst är central. Sjöfartsverket har dock en väldigt ansträngd ekonomi, vilket påverkar avgifterna. Regeringen tittar nu på verkets förutsättningar.

  Herr talman! Det finns ett akut behov av att byta ut de svenska isbrytarna. De har en viktig funktion att hålla svenska hamnar isfria så att företag riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via svenska hamnar. Under ett besök i Karlskrona med Nordiska rådet i veckan fick jag även förståelse för isbrytarnas viktiga funktion när det gäller vårt försvar och i kristider.

  Isbrytarna finansieras genom nationell plan. Liberalerna vill att fler isbrytare byggs för att säkra tillgången till våra hamnar och även stärka den svenska beredskapen. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att inrätta en arbetsgrupp om isbrytning tillsammans med finska Trafikledningsverket för att undersöka förutsättningarna för att göra en gemensam upphandling.

  Våra inre vattenvägar, som har varit uppe flera gånger i debatten, är en tillgång som inte utnyttjas tillräckligt. Bara 3 procent av våra inrikes transporter går på inre vattenvägar, trots goda förutsättningar. Därför ordnade trafikutskottet ett kunskapsseminarium för bara någon vecka sedan om möjligheterna för trafik på våra inre vattenvägar. Vi fick väldigt många bra inspel som regeringen nu ska titta närmare på för att se hur man kan effektivisera och öka utnyttjandet av de inre vattenvägarna.

  Det talas också om överflyttning av gods från väg till sjöfart. Men för att lyckas krävs ett ökat fokus på infrastrukturen till hamnarna. Vägar, järnvägar och torrhamnar är en förutsättning för att sjöfarten ska fungera. Vi vet att det går. Det finns ett lyckat exempel, nämligen Göteborgs hamn och kopplingen till Västra stambanan. Över 60 procent av det som kommer in till Göteborgs hamn transporteras vidare på Västra stambanan.

  Göteborgs hamn är Sveriges, Finlands och Norges viktigaste hamn, ett faktum som många inte känner till. Där ser man en ökning av godset med 80 procent till 2035 – redan om tio år. Sträckan Göteborg–Alingsås är redan i dag Sveriges mest trafikerade järnvägssträcka med 100 procents beläggning. Jag ställer mig frågan: Hur ska det fungera om vi inte bygger ut sträckan?

  För att förebygga en infarkt när det gäller godstransporterna till hela Skandinavien vill Liberalerna att sträckan Göteborg–Alingsås byggs ut till fyrspår nu för persontrafikens, för företagens och för beredskapens skull.

  Herr talman! En väl fungerande färjetrafik till och från Gotland är livsviktig både för invånarnas och för näringslivets transportbehov samt för vår beredskap. Det nya avtalet, som gäller 2027–2035, speglar detta. Destination Gotland kommer att fortsätta att genomföra transporterna. Men det är också viktigt att vi från regeringens sida fortsätter att följa prisutvecklingen för transporterna så att de fungerar för dem som lever och verkar på Gotland.

  Tillgången på svensk sjöpersonal har minskat. Med alla de positiva åtgärderna från regeringen för sjöfarten är det därför glädjande att se att fler nu söker sig till sjöfartsutbildningarna, inte minst till högskoleutbildningarna för sjöbefäl på Chalmers och Linnéuniversitetet. Chalmers ser i år en ökning av ansökningar med 38 procent. Det är fantastiskt positivt.

  Regeringen har också justerat behörighetskraven när det gäller däcktjänstgöring för att fler ska kunna få behörighet att köra mellanstort tonnage. Det sker väldigt mycket på området också när det gäller utbildningsmöjligheter.

  Herr talman! Sjöfarten står globalt för 3 procent av klimatutsläppen, och tyvärr är trenden ökande. EU går nu före och har beslutat om klimatpaketet Fit for 55 med fyra styrmedel som ger stor påverkan på utsläppen från sjöfarten. Ett utsläppshandelssystem för sjöfarten ska vara infört helt och hållet till 2026. Vi har ett förändrat energiskattedirektiv, i vilket skattefriheten för sjöbränsle togs bort 2023. Man har infört en ökande reduktionsplikt genom RefuelEU Maritime och krav på infrastruktur för alternativa bränslen och el.

  Liberalerna välkomnar att vi nu får konkurrensneutrala regler i hela EU. Även detta stärker konkurrenskraften hos den svenska sjöfartsbranschen, som ligger väldigt långt framme i klimatomställningen.

  Regeringen har också åtgärdat miljöfrågor inom sjöfarten, inte minst i fråga om tvättade avgaser som förs ned i havet och förorenar de marina ekosystemen. Från och med den 1 juli i år förbjuds öppna fartygsskrubbrar, och från den 1 januari 2027 förbjuds alla skrubbrar som har utsläpp till vatten i det svenska sjöterritoriet.

  Alla dessa frågor jag har tagit upp låg på den socialdemokratiska regeringens bord under förra mandatperioden utan att det blev några resultat. Det är denna regering med samarbetspartiet Sverigedemokraterna som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten, för företagens, klimatets och landets beredskaps och välstånds skull.

  Slutligen yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

  Jag vill tacka för ett gott samarbete med alla partier i trafikutskottet under riksdagsåret. Jag vill tacka trafikutskottets kansli och även de fyra talmännen, som har lett våra olika debatter under året.

  (Applåder)

  2025-06-17 18:34:04

  

  Helena Gellerman

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för den idén. Jag noterar den och kommer givetvis att ta den med mig. Jag tror också att det finns fler frågor i samma härad, till exempel om lotsavgifter. Man kanske har lots till ett ställe och sedan vill gå vidare till nästa. Det är klart att allt som underlättar är värt att bära med sig.

  Jag har fångat upp en huvudsaklig kritik i diskussionen om sjöfart. I min hembygd kring Vänern har sjöfarten i princip halverats över tid, oavsett regering. Jag satt i den regionala utvecklingsnämnden i Västra Götaland i åtta år. Alla partier, från Vänstern till Sverigedemokraterna, var överens om att man ville underlätta för Vänersjöfarten. Alla kommuner runt Vänern var också överens om att man ville underlätta för Vänersjöfarten. Men den utvecklades inte utan gick snarare åt andra hållet.

  I min roll som politiker har jag gjort studiebesök hos transportköpare för att få deras perspektiv på saken. Jag har frågat varför de inte köper den här tjänsten. Ett av svaren är att det beror på prisbilden, men det vanligaste svaret jag fått är att orsaken är omlastningstid. Det är mycket smidigare att lasta på tåg. Om man lyckas med Fehmarn Bält och får ett järnvägssystem som gör att man kan lasta i Norrland och köra hela vägen ned till Italien kommer det nog att bli en ännu tuffare diskussion om hanteringen av insjöfarten. Det här med omlastningstid är jag alltså nyfiken på hur ledamoten ser på.

  2025-06-17 18:29:58

  

  Magnus Jacobsson

• Fru talman! Jag tackar trafikutskottet, som jag har haft nöjet att lyssna till under en dryg timme här. Det har varit en givande stund med många olika perspektiv.

  Jag ska inte försöka ersätta Linus Lakso, men jag kan ta hans plats här just i dag. Jag kommer kanske att prata om andra saker än vad många av er har gjort, men även om jag inte nämner Gotland eller Donsö specifikt betyder det inte att vi tycker att det är ointressant.

  En siffra som återkommer hela tiden är 90. 90 procent av all handel sker via sjöfart, både internationellt och i Sverige. Det är enorma export- och importflöden som går via våra hamnar.

  Sjöfarten har en central roll i vår omställning för att skapa ett fossilfritt samhälle, men ändå pratar vi väldigt lite om sjöfartens möjligheter att bidra. Stora volymer kan transporteras på sjön med mycket liten energianvändning per transporterat ton. Det finns alltså ekonomiska och klimatrelaterade skäl till att vi behöver värna sjöfarten. Det gäller både export och import med fartyg, som går långväga, och vi får inte glömma kust- och inlandssjöfarten, som har tagits upp här vid flera tillfällen. Om vi kan avlasta vägar och järnvägar där vi i dag har kapacitetsbrist nationellt är det en fördel.

  Fru talman! Transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030. Det har vi också talat om vid flera tillfällen här. Detta mål har sju av åtta av riksdagens partier kommit överens om i denna kammare, men i den matchen har vi ändå bara kommit halvvägs. Hur vi ska ta oss i mål är regeringens ansvar, men trots att vi närmar oss halvtid finns det inte många lösningar i sikte. Regeringen behöver komma med en politik för hur sjöfartens omställning ska skyndas på, för i en värld där vi värnar om miljön och klimatet kan sjöfarten omöjligt fortsätta att ta sig fram med fossil bunkerdiesel.

  Fru talman! Miljöpartiet har förslag för att påskynda omställningen. En av de viktigaste reformer som vi vill få på plats är någon form av produktionsstöd för elektrobränslen. Det skulle underlätta och skynda på sjöfartens omställning till hållbara bränslen.

  På korta sträckor är elektrifiering ett bra alternativ, men för långväga transporter kommer vi att behöva producera hållbara bränslen, till exempel olika typer av elektrobränslen, såsom vätgas, emetanol och annat, därav Miljöpartiets förslag om ett produktionsstöd.

  Ett statligt produktionsstöd för elektrobränslen skulle också komma extra lägligt i och med att EU äntligen har införlivat sjöfarten i EU:s utsläppshandelssystem och det stora reformpaket som rullas ut: Fit for 55. Från och med 2026 ska sjöfarten vara helt inkluderad i utsläppshandelssystemet, och infasningen har redan inletts.

  Fartyg som färdas mellan EU och tredjeländer behöver köpa utsläppsrätter för 50 procent av de utsläpp som resan medför. Detta kommer att betyda mycket för sjöfarten och dess arbete för omställningen. Inom EU gäller 100 procent av utsläppen. Till att börja med omfattas koldioxidutsläpp, men efter 2026 omfattas även metan och kvävedioxider. Det vi behöver göra från riksdag och regering är att stötta sjöfarten i denna omställning.

  Fru talman! EU har också tagit beslut om FuelEU Maritime-systemet, som innebär ett reduktionspliktssystem för sjöfarten. Det är otroligt glädjande att detta är på plats sedan den 1 januari 2025, med ett par undantag som handlar om EES-länderna Norge och Island. Det gäller, som sagt, att kunna producera hållbara bränslen.

  Sjöfarten har, som nämnts, många fördelar när det kommer till miljön, framför allt genom att vara ett effektivt sätt att transportera stora mängder gods. Men det finns stora utmaningar på miljöområdet. Riksrevisionen har gjort en granskning av regeringens politik på området, vilken lämnar en del övrigt att önska. Riksrevisionen konstaterar att miljön i svenska hav är hårt belastad, att god miljöstatus inte nås samt att negativa konsekvenser för både miljö och samhälle kan förväntas om vi inte vidtar omfattande åtgärder.

  Ett problem som kommit att uppmärksammas alltmer är den så kallade skrubbningen, alltså tvättvatten som använts ombord och som släpps ut orenat i havet. Flera länder har redan förbjudit detta. Sverige har följt efter, men statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp kan bli mer effektiva. Det behövs både tillräcklig reglering av utsläpp och tillräcklig mottagningskapacitet i hamnarna för att utsläppen i havet ska minska.

  Fru talman! Jag vill betona att utvecklingen i våra hav är oerhört allvarlig samtidigt som tillståndet för ekosystemen i både Östersjön och Västerhavet på många sätt är akut. Därmed är det ett kritiskt läge för att kunna vända utvecklingen och återuppbygga ekosystemen.

  Jag kan konstatera att sjöfarten bidrar till flera belastningar på havsmiljön, bland annat genom utsläpp av skadliga ämnen, såsom skrubbervatten, som jag pratade om alldeles nyss, alltså tvättvatten från rening av rökgaser, samt tvättvatten från rengöring av lasttankar. Jag menar därför att regeringen så snart som möjligt bör införa ett förbud mot utsläpp av allt skrubbervatten i Sveriges hela territorialvatten. Detta har, som vi hörde, redan hänt. Förbudet mot utsläpp från alla skrubbrar börjar gälla något senare, 2029, men det bör införas så snart som möjligt, helst tidigare än 2029.

  Även om regeringen uppger att Sverige har koordinerat förslaget med liknande förslag i Danmark och Finland menar jag att det svenska förbudet ska tidigareläggas i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer så att vi får förbud överallt så snart som möjligt.

  Jag vill också peka på vikten av att verka för förbud även inom stora vattenområden som Östersjön och internationella vatten. Det är inte bara inom våra egna gränser som detta är angeläget. Jag menar att regeringen ska verka för strängare reglering av utsläpp från sjöfart generellt och att regeringen måste verka aktivt inom EU och internationellt för att utsläppen från marina aktiviteter ska minska både drastiskt och skyndsamt, för att på sikt upphöra helt. Det är också viktigt att regeringen driver på för en skärpning av Marpol så att det inte längre ska vara tillåtet att släppa ut lastrester i havet.

  Fru talman! Mellan Danmark och Tyskland öppnas Fehmarn Bält-tunneln för järnvägs- och vägtrafik 2029. Som andra varit inne på kommer detta markant att ändra godsflödena in i och ut ur Sverige. Risken är överhängande att vi får stora mängder gods på vägarna, inte minst på E6 norrut mot Göteborg och Norge, om inte vårt järnvägssystem är anpassat till förändringarna. Detta bör genast utredas.

  För att öka kapaciteten till och från Sverige och övriga Norden måste flera transportslag involveras, inte minst järnväg. Det är av klimatskäl nödvändigt att en betydande del av den tillkommande trafiken kan flyttas från väg till järnväg eller till kustsjöfart. Hamnarna i Göteborg och längs Hallandskusten, och såvitt jag förstår även hamnen i Uddevalla, arbetar med att förbättra förutsättningarna för sjöfart på kortare sträckor. Det kan bidra ganska mycket.

  Vi menar att det behövs en svensk grön kustfartsstrategi som kombinerar de maritima frågorna och den nationella godshandlingsplanen. I Norge har en sådan redan tagits fram.

  Med detta sagt står jag självfallet bakom Miljöpartiets samtliga reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 13, som handlar om kustsjöfarten.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 18 juni.)

  2025-06-17 19:01:01

  

  Jan Riise

• Herr talman! Jag kan inget annat än tacka och buga. Det är underbara och glädjande besked.

  Jag kan inte hålla mig längre: Det är inte oceangående fartyg, Mattias Ottosson, utan det är fråga om närsjöfart eller kustsjöfart som trafikerar älven. Oceangående fartyg hade över huvud taget inte fått plats i älven. De hade fastnat på bredden, och fartygen är så långa att de inte kan svänga i första kurvan. Men det är mindre viktigt.

  Herr talman! Mattias Ottosson pratar om nettomodellen. Det är också en skamfläck i tonnageskattens historia. Tonnageskatten instiftades mycket riktigt av Socialdemokraterna, men den har tyvärr inte tagits väl emot av sjöfolket. Få har valt att ansluta sig till tonnageskatten. Det är en frivillig skatt, och vi hade hoppats på att fler skulle ansluta sig.

  Nu håller regeringen på att arbeta med frågan om tonnageskatten, och man är förhoppningsvis klar snart – i alla fall så pass snart att jag skulle säga att Destination Gotland inte behöver oroa sig. Det är de indikationerna som vi har fått.

  Däremot var det tråkigt när vi diskuterade nettomodellen. Den var 100 procent. Men när tonnageskatten infördes tog man 1 procent av nettomodellen för att bekosta tonnageskatten. Vi pratar 15 miljoner, så det är ganska små summor.

  Nu har jag lite problem med hur jag ska formulera en fråga, men vi går i stället snabbt in på Sjöfartsverket. Har Socialdemokraterna funderat över att göra om det till ett anslagsverk i stället för dagens affärsverk?

  2025-06-17 18:22:20

  

  Jimmy Ståhl

• Herr talman! Låt mig börja med tonnageskatten.

  Vi har fått lite olika bud under debatten, alltifrån innan midsommar till hösten, om när förslaget ska komma. Jag ska inte raljera eller göra mig lustig över den saken, utan jag hoppas att ett förslag ska läggas fram så fort som möjligt som kommer svensk sjöfart till godo så att man kan konkurrera på samma villkor som de nordiska konkurrenterna. Det är oerhört viktigt.

  Det blir lite konstigt när vi diskuterar tonnageskatt. Det är precis som du säger, nämligen att det var Socialdemokraterna som införde skatten. Men nu ska 2.0 komma. Det blir lite konstigt i diskussionen när jag ställs till svars för vad den här regeringen gör. Det känns som att Jimmy Ståhl och Sverigedemokraterna har närmare kontakt med regeringen än vad jag har. Med tanke på hur väl du pratar om tonnageskatten 2.0 är jag lite förvånad över att den inte redan är genomförd. Du borde ha läxat upp regeringen och talat om för dem att göra det.

  Sjöfartsverket är en lite udda fågel i den svenska förvaltningen. Det är Luftfartsverket och Svenska kraftnät som har den formen, och det sägs att det var Gunnar Sträng som en gång införde den för att spara lite pengar åt staten.

  Det här visar att det inte riktig fungerar, och Statskontorets rapport var tydlig. Jag tycker att man ska se över hur man finansierar detta. I första steget måste staten ta ett större ansvar för sina kostnader. Man har inte räknat upp anslagen på över 30 år, och där finns ett problem. Man måste börja med att ta ansvar för sina egna kostnader.

  Man behöver se över detta eftersom det handlar om att finansiera framtidens isbrytning. I mitt anförande framförde jag att jag tycker att det ska in i plan, och det betyder en annan finansiering än genom avgifter. Ja, på den frågan också.

  2025-06-17 18:24:29

  

  Mattias Ottosson

• Herr talman och ledamöter! Det är många som har beskrivit sjöfartens betydelse här i dag. Vi håller helt med från Vänsterpartiets sida. Utan sjöfarten skulle Sverige stanna av. Svensk export och import är helt beroende av att sjöfarten finns och fungerar.

  Sjöfarten är ett brett område med många olika delar. Men i dag skulle jag i stället för att använda den breda penseln vilja rikta in mig på två specifika områden: dels hur vi säkerställer en stabil finansiering av våra isbrytare, dels Gotlandstrafiken.

  Herr talman! I november förra året fick jag möjlighet att besöka isbrytaren Frej när den låg i hamn i Luleå, redo för vinterns isbrytning. Isbrytning är ett viktigt och avancerat arbete som utförs av skicklig besättning på imponerande fartyg för att hålla våra vattenvägar öppna. Det är samhällsviktig verksamhet och ett måste för åretruntsjöfart. Basindustrin i Sverige är lika beroende av isbrytning som vägtrafiken är av en effektiv vinterväghållning; utan den kommer man inte fram.

  När jag besökte Frej i november 2024 hade man vintern 2023 bakom sig. Det var en tuff vinter med det svåraste isläget på flera år. Då räckte den svenska isbrytarkapaciteten inte till. Av totalt sex isbrytare är tre över 50 år gamla. De är förvisso välhållna men omoderna och slitna efter alla år. Tillgången på reservdelar är dessutom mycket begränsad, och det gör läget väldigt pressat och sårbart.

  Isbrytarflottan behöver förnyas omgående. Från Vänsterpartiet driver vi, och yrkar därför på, att fyra nya isbrytare ska finansieras inom ramen för nationell plan, där det också införs ett anslag med full kostnadstäckning för drift och underhåll av isbrytare.

  Herr talman! Sverige är, som en tidigare talare också har varit inne på, det land i världen som har flest öar – fler än 250 000. Den största ön i Sverige är Gotland, där det bor ungefär 61 000 personer. Att bo, leva och verka på en ö innebär speciella förutsättningar och utmaningar.

  Det är därför flera länder har arbetat fram och också antagit en särskild öpolitik. Men Sverige har ingen sådan än, och det behöver vi ändra på. Geografi – att bo på en ö som saknar landförbindelser – spelar roll. Menar vi allvar med att hela landet ska ha likvärdiga villkor för att utvecklas och fungera måste geografi, i Gotlands fall öläget, få genomslag i beslutsfattande och planering.

  För Gotlands del är färjetrafiken det viktigaste transportsättet för gods och personer till och från ön, och dess betydelse går inte att överskatta. Färjetrafiken är Gotlands landsväg till fastlandet. På samma sätt som andra län behöver och också har ett fungerande vägnät till grannlänen behöver Gotland sina färjelinjer.

  Men färjetrafiken räknas inte som infrastruktur, utan den klassas som olönsam kollektivtrafik. I och med klassningen som olönsam kollektivtrafik sorterar färjetrafiken under trafikavtalen och upphandlas av Trafikverket med tioårsintervall, genom avtalsperioder på åtta plus två år. Varje ny upphandling innebär en risk för försämringar. Detta skapar en ryckighet och en oförutsägbarhet. Med jämna mellanrum riskerar förutsättningarna för resor till och från ön, men också för det gotländska näringslivet, för lantbruket och för Gotlands omfattande livsmedelsproduktion, att helt förändras. Det är inte rimligt.

  Här behöver flera saker komma på plats samtidigt. Det första är att Gotlandstrafiken inte längre klassas som olönsam kollektivtrafik och i stället räknas som infrastruktur och hanteras inom ramen för infrastrukturplanering och infrastrukturfinansiering. Detta är ingen ny tanke. Vi har från Vänsterpartiet drivit det kravet under flera år.

  Vi är inte ensamma om detta; det har lyfts av flera andra partier. Exempelvis beslutade Liberalerna, som är ett av regeringspartierna, på sitt landsmöte 2017 att Gotlandstrafiken ska räknas som infrastruktur. Men när man nu står inför ett skarpt förslag yrkar man avslag.

  Också regeringens expertmyndighet Trafikanalys har landat i precis samma slutsats och skriver i en rapport från 2012 att Gotlandstrafiken bör ses som en ersättning för en landförbindelse och hanteras som andra infrastrukturfrågor. Trots Trafikanalys tydliga medskick står vi i dag, nästan 15 år senare, fortfarande kvar på samma ställe, med samma problem. Frågan har inte rört sig en millimeter. Det duger inte.

  Herr talman! Jag skulle också vilja beröra färjetrafikens omställning och de klimatkrav som finns med i det nya avtal som gäller från 2027 – krav som vi anser är för lågt ställda. Regeringen har att förhålla sig till det som riksdagen beslutat, och riksdagen har som alla känner till beslutat om 2030-målet för inrikestransporter med en 70-procentig utsläppsminskning till 2030. Men det nya avtal för Gotlandstrafiken som börjar gälla 2027, som jag nämnde, innehåller inga krav på en 70-procentig utsläppsminskning, utan kravet gäller i stället en 30-procentig reduktion. Detta krav avser en period som är tidskritisk om vi ska klara våra klimatmål, inte bara 2030-målet. Eftersom avtalsperioden är lång har detta bäring och påverkan också på möjligheten att klara 2045-målet.

  Denna kravnivå stimulerar inte det tekniksprång som hade behövts under de kommande åtta åren. Det tycker vi är olyckligt. Men det skickar inte heller de signaler från staten som behövs om att klimatmålen ligger fast och ska nås. Här hade man en möjlighet att visa hur statligt finansierad sjöfart tar ansvar och går före. Det hade varit en väldigt viktig signal. Rimliga priser på rimliga tider utan att tumma på klimatkraven borde ha varit vägen framåt.

  Avslutningsvis, herr talman, vad gäller rimliga priser: Vi såg för ett par år sedan hur biljettpriset chockhöjdes, och i december 2022 gjorde alla partier på Gotland gemensam sak och lyfte frågan till regeringen. I september 2023 kom slutligen beskedet att Gotland skulle kompenseras för höga färjepriser, med 33 miljoner kronor – pengar som räckte ungefär ett halvår. Sedan dess har det varit tyst om statlig kompensation samtidigt som priserna fortsatt är för höga. Det här måste hanteras här och nu. Frågan är inte löst. En kompensation som garanterar rimliga priser fram till 2027 och därefter måste komma på plats.

  Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 26. Jag vill tacka samtliga ledamöter i trafikutskottet och alla övriga för det gångna året och önska en trevlig sommar.

  2025-06-17 18:51:50

  

  Malin Östh