Digitaliserings- och postfrågor

Debatt i text

• Herr talman! Tänk er en läkare i norra Sverige som med hjälp av AI i realtid kan analysera röntgenbilder och rädda liv utan att patienten behöver skickas 30 mil söderut! Tänk er en lantbrukare i Småland som med AI-optimerade sensorer förstår exakt när grödan ska skördas så att inget går till spillo! Eller tänk er en myndighet som tack vare automatiserad handläggning kan korta väntetider från månader till dagar och samtidigt förbättra rättssäkerheten!

  När man pratar digitalisering och AI får åtminstone jag lite av den känsla som Jim Carrey förmedlade i filmen The Cable Guy. Många här är säkert så unga att de inte kommer ihåg den. Han står på en stor satellitdisk och säger: ”There’s no end to the possibilities.” Det handlar om stora möjligheter men också om utmaningar med integritet, säkerhet och sårbarhet.

  Herr talman! I dag listade man i Svenska Dagbladet en lång rad misslyckade digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor. Både centraliserade politiska modeller med självständiga myndigheter och 290 kommuner och 21 regioner är en fördel i många sammanhang, men AI och digitalisering för med sig en del utmaningar.

  Digitaliseringen har också inneburit nya möjligheter för icke-demokratiska krafter. Desinformation kan spridas i rasande takt, och integriteten kan hotas. Vi får inte vara naiva inför det här. Det kräver ansvar, struktur och politik som håller för verkligheten. Men det värsta vi kan göra är att stå stilla och titta på när andra länder formar framtiden medan vi fastnar i utredningar, tvekan och retorik. Sverige måste ligga i digital framkant, inte för att det är tekniskt spännande utan för att det är avgörande för välfärden, konkurrenskraften och människors frihet.

  Det är precis detta den moderata regeringen arbetar för. Vi har exempel på internationellt kända svenska företag som bygger sin affärsidé på digitala lösningar. Sådant vill regeringen se fler exempel av.

  Herr talman! Sverige är ett digitalt utvecklat land. Sverige ligger bland topp fem i EU när det gäller digital kompetens och digital användning. Av alla svenskar använder 97,6 procent internet. Det kan jämföras med EU-snittet som ligger på drygt 91 procent. I EU:s Digital Decade-rapport presterar vi mycket väl, även om Danmark, Finland och Nederländerna ligger före oss. Men marginalerna är små.

  Sverige halkar dock efter inom offentlig sektor. Företag som utsätts för konkurrens har en annan press på sig att hänga med eller försvinna. Därför är det viktigt att politiker på alla nivåer lyfter frågorna. Nästa vecka är jag värd för ett AI-seminarium här i riksdagen som ska fokusera på AI i den kommunala sektorn. Då kommer flera kommuner som har exempel på implementeringar av AI att vara med och berätta om sin resa.

  Regeringen har tagit flera initiativ för att offentlig sektor ska få bättre framdrift när det gäller digitalisering och AI. Det handlar bland annat om uppdrag om kompetenshöjande insatser för AI inom socialtjänsten och uppdrag att underlätta användningen av generativ AI inom offentlig sektor. När det gäller AI mer generellt tillsatte regeringen AI-kommissionen, som levererade sina slutsatser i förtid. Nu förbereds förslagen på Regeringskansliet, och några av dem har redan blivit satsningar i vårpropositionen. Det gäller AI-verkstäder och regulatoriska sandlådor.

  Herr talman! Vi har ett tydligt mål. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi levererar med detta mål i sikte, men vi nöjer oss inte med det. Just nu pågår en översyn av hela digitaliseringsstrategin. Mycket har hänt, och utvecklingen går snabbt. Det är hög tid för en uppdatering och nya förslag som stöttar Sveriges digitala utveckling.

  Herr talman! Även om de flesta i Sverige är digitala finns det människor som av olika anledningar tycker att det är svårnavigerat eller som på grund av någon funktionsvariation har svårt att vara delaktiga i det digitala samhället. Av alla svenskar använder 95 procent internet dagligen. För dem som fortfarande står utanför har regeringen bland annat tagit initiativ till Ring Digitalidag, lanserat av PTS i år. Det är ett konkret stöd där digitala nybörjare kan få hjälp över telefon.

  Förutom att kunna ta del av information med mera som digitala verktyg erbjuder ger ofta digitala tjänster snabbare och effektivare samhällsservice. Det vill vi att fler ska kunna ta del av. I december fick regeringen en återkoppling på uppdraget att föreslå insatser för att öka andelen individer som är digitalt inkluderade. Dessa förslag bereds nu i Regeringskansliet.

  När det gäller digitalisering i offentlig sektor är regeringens ambition tydlig. Sverige ska vara ledande i utvecklingen av öppna, säkra och effektiva offentliga tjänster. Det är glädjande att se att andelen användare av digitala tjänster har ökat från 93 till 96 procent mellan 2022 och 2024. Det är ett bevis för att vi är på rätt väg, men som jag nämnde tidigare finns mer att göra.

  För att få bättre styrning och framdrift i digitaliseringsfrågorna har PTS och Digg fått i uppdrag att förbereda ett sammangående. Digg går upp i PTS för att man ska få bättre samordning mellan initiativ inom digitalisering.

  Om digitala lösningar ska fungera i Sverige och Sverige fullt ut ska kunna ta del av de möjligheter som AI ger krävs en fungerande infrastruktur, något som AI-kommissionen lyfter fram. Regeringen satsar 3,8 miljarder kronor på att snabba på bredbandsutbyggnaden i glesbygd.

  Fru talman! Det betänkande vi debatterar heter Digitaliserings- och postfrågor. Frågan om framtidens postutdelning har vi diskuterat vid ett flertal tillfällen i utskottet. Faktum är att brevvolymen har halverats på bara tio år. Samtidigt ökar ehandeln och paketleveranser dramatiskt. Detta innebär utmaningar. Regeringen följer utvecklingen och har beredskap för att vidta åtgärder för att säkra postutdelningen i hela landet. Detta är viktigt inte minst ur beredskapssynpunkt.

  Fru talman! Jag avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

  (Applåder)

  2025-05-07 18:53:01

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Under den tid som jag har varit politiskt engagerad, sedan 2010, har jag suttit på väldigt många möten och lyssnat på olika dragningar om digitalisering. Det har varit många strategidagar och många strategidokument.

  Strategidagarna har börjat i en mörk, allvarlig bild där man beskriver läget för offentlig sektor, som står inför stora och svåra utmaningar. Det handlar om en åldrande befolkning, kraftigt ökande behov, en svår kompetensförsörjningskris och en allvarlig resursbrist.

  Efter den inledningen, med det ena diagrammet mer utmanande än det andra, har man sedan presenterat slutsatsen, och den har ofta varit att välfärdskrisen är ett faktum, men den ska lösas inom ram och med färre medarbetare. Det kommer att bli svårt, har man sagt, men det kommer att gå eftersom vi nu ska jobba ”smartare”. Smartare arbetssätt och digitalisering har varit lösningen med stort L i många år.

  Vi i Vänsterpartiet är positiva till stora delar av digitaliseringen, men att förvänta sig att den mirakulöst ska lösa ut en strukturell och allvarlig underfinansiering av offentlig sektor som pågått i decennier är inte rimligt. Välfärdskrisen behöver sin egen lösning.

  Fru talman! Digitaliseringens främsta funktion ska vara ökad tillgänglighet och medborgarnytta, och rätt använd kan digitaliseringen åstadkomma precis det. Men då krävs en tydlig strategi för att säkerställa att digitaliseringen sker jämlikt och genomtänkt: I offentlig sektor, inte med ett ovanifrånperspektiv utan i samarbete med ett aktivt medarbetarinflytande och i dialog med de fackliga parterna. På samhällsnivå, med likvärdighet och inkludering som bärande principer. Och på individnivå, med hänsyn tagen till den personliga integriteten och utan att kompromissa med behovet av social samvaro och det fysiska mötet.

  Men för att digitaliseringen över huvud taget ska fungera behöver också den digitala infrastrukturen göra det. Utan fungerande uppkoppling där man bor – ingen digitalisering. Vi har i Sverige antagit en ambitiös bredbandsstrategi, som har målår i år, 2025. Det ser bra ut på övergripande nivå, men nedbrutet ser vi ett tydligt mönster där landsbygd och glesbygd har halkat efter.

  Fru talman! Jag bor själv på landsbygden, och för några år sedan klippte man den fasta kopparledningen där jag bor. Vi fick löfte om att fiber snabbt skulle komma på plats, men det gick inte så fort. Vi fick vänta i sju år. Då hade vi ändå tur eftersom det fortfarande finns stora vita fläckar i mitt hemlän. Det finns exempel på kommuner som i tätbebyggda delar ligger väldigt nära 100-procentsmålet om snabbt bredband men som i mer glesa delar av samma kommun ligger betydligt lägre. Det finns fortfarande en stor och oacceptabel skillnad i utbyggnad.

  Skillnaden beror på att man har beslutat att bredbandsutbyggnaden ska vara marknadsstyrd. När lönsamhet är en faktor och ett incitament kommer utbyggnaden att ske där det är enklare och billigare att bygga, det vill säga i och omkring städer och tätorter. Utbyggnaden på landsbygden förhalas och skjuts på framtiden. Så fungerar marknadslogiken.

  Här behöver regeringen återkomma med en politik som inkluderar, och garanterar, ett helt uppkopplat Sverige – den här gången på riktigt. Den nya digitaliseringsstrategin som regeringen har sagt att man ska ta fram behöver därför innehålla en ambitionshöjning och tydligt adressera landsbygdens behov.

  Fru talman! Precis som bredband är också en fungerande postservice en del av en grundläggande och samhällsviktig infrastruktur. Och vad gäller postservicen har vi sett stora förändringar de senaste åren. År 2022 infördes varannandagsutdelning i Sverige. Förra året togs nästan 3 000 av de gula postlådorna bort. Och i år höjde man portot till 22 kronor – en fördubbling av portokostnaden på fyra år.

  Med start i januari nästa år kommer Postnord Danmark att helt sluta dela ut brev. I Sverige vill svenska Postnord att det ska få ta ännu längre tid att dela ut brev än vad det gör i dag. I förlängningen riskerar vi samma utveckling som i Danmark. Här är det viktigt att stå upp för en samhällsomfattande postservice genom att säkerställa att uppdraget inte urholkas utan tvärtom stärks.

  Och med detta vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 25.

  2025-05-07 19:41:11

  

  Malin Östh

• Fru talman! Ledamoten Maria Stockhaus är en klok person, och jag håller med om mycket av det hon framförde i sitt anförande.

  Jag har en seriös fråga, och den handlar om AI-kommissionen, som ledamoten kort berörde. Jag tyckte att hon uttryckte det på ett väldigt bra sätt, att det är farligt att stå stilla. Sverige får inte hamna på efterkälken, utan vi måste möta det med öppna armar och på ett klokt sätt.

  AI-kommissionen leddes av Carl-Henrik Svanberg, en erfaren företagsledare, men han hade hjälp av ett stort antal experter som har jobbat med det här under rätt många år. De fick sitt uppdrag 2023 och presenterade sitt förslag redan i höstas. De gjorde det väldigt tidigt, och skälet var att de tyckte att det här är så viktigt att vi inte får stå stilla. Nu får regeringen möjlighet att ta dessa frågor redan innan och alltså snabba på processen.

  Det är 75 olika punkter. I min värld var det som kom i vårbudgeten ganska tunt. Min ärligt menade fråga är: Hur ser ledamoten på detta? Hur kan vi hålla det här tempot? Och när det nu var så lite – hur kan vi öka tempot så att vi får den utveckling vi vill ha? Annars hamnar vi hopplöst efter i Sverige.

  Vi har historiskt sett legat väldigt högt i de här frågorna, men vi tappar och tappar. Det är klart att det inte är en bra konkurrenssituation för svenskt näringsliv att vi hamnar i det läget.

  2025-05-07 19:00:39

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! Jag delar otåligheten. Man hade önskat att en AI-kommission hade tillsatts betydligt tidigare, men jag är tacksam för att vi fick en kommission och att de har förslag så att vi får en tydlig ram.

  Sedan vet ledamoten precis som jag att vi har ett beredningstvång i den här världen. AI-kommissionens rapport är förträfflig, men den är ingen statlig utredning. En del av de förslag som ligger i AI-kommissionens rapport kommer att behöva utredas. En del kommer i digitaliseringsstrategin, som uppdateras nu. Den nya strategin kommer att presenteras nu i vår, och en del av frågorna kommer att tas om hand där.

  Något som Carl-Henrik Svanberg lyfte fram tydligt var vikten av att se till att det finns en bra digital infrastruktur på plats. Där satsar regeringen pengar på att bygga ut bredband och satsar dessutom på forskning om 6G, till exempel, för att säkerställa att vi har en infrastruktur som håller i dag och som också kan hålla i framtiden. Det är alltså flera saker som görs, och mer kommer. Men vi har ett beredningstvång.

  En fråga som jag lyfte upp i mitt anförande och som är en utmaning är att vi har ett antal regioner och kommuner som är självstyrande och som bestämmer över sin egen utveckling. Där har regeringen ett samarbete med SKR för att stötta kommuner och regioner, men till syvende och sist handlar det om politiskt ledarskap ute i kommuner och regioner och om att våga ta de nödvändiga stegen.

  Jag hoppas bli inspirerad av de kommuner som jag ska möta i nästa vecka. Några har vågat ta tag i inte minst AI-frågan, men många har inte ens vågat ta fram en AI-strategi i sin egen kommun.

  2025-05-07 19:02:41

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Sveriges uttalade bredbandsstrategi har som mål att 98 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till en gigabit per sekund till 2025. Dessutom ska 1,9 procent ha tillgång till minst 100 megabit per sekund och de sista 0,1 procenten till minst 30 megabit per sekund.

  Enligt Post- och telestyrelsen var dessa mål i princip uppnådda redan hösten 2023. Det måste vi väl ändå kunna vara lite stolta över! Det får ses som en stor framgång för Sverige som ett modernt land vad beträffar tillgång till snabb digital kommunikation.

  Likaså har tillgången till 5G ökat drastiskt. I april 2024 hade 90 procent av hushållen tillgång till 5G, vilket kan jämföras med året innan, då siffran bara var 67 procent.

  Lika bra har det dock inte gått för våra operatörer att bygga ut mobilnätet utmed våra högtrafikerade vägar och järnvägar. Jag menar att det var ett misstag att inte tidigare villkora en utbyggnad av mobilnätet utmed vägar och järnvägar när man vid spektrumauktionerna tilldelar operatörerna rätten att nyttja frekvensband. År 2025 borde det vara möjligt att utan avbrott ha fullgod tillgång till internet utmed våra mest trafikerade järnvägar. Dock menar PTS att det är i just dessa områden täckningen nu ökar snabbast, vilket ändå inger visst hopp.

  Fru talman! Tittar man på hur svenska företag, myndigheter, kommuner och regioner erbjuder digital service ser man att den mestadels är av hög kvalitet. Vid ett grundligt test av kommuners webbplatser där man mäter tillgänglighet, webbprestanda, informationssäkerhet och användarnas personliga integritet landar det genomsnittliga betyget på 4,0 av 5, vilket förresten är högre än jag hade när jag gick ut grundskolan. Denna undersökning genomfördes i april 2025. Det är dock samma genomsnittliga betyg som två år tidigare.

  Med det sagt: Även om tillgängligheten kan anses vara god är jag helt övertygad om att det finns mer att göra, framför allt när det gäller att fler tjänster kan erbjudas via hemsidor.

  Fru talman! Samtliga 3G-nät kommer att avvecklas innan 2025 är slut, och 2G-näten kommer att röna samma öde. Tele 2 och Telenor stänger sitt 2G-nät den 1 december i år, medan Telia håller sitt nät vid liv till slutet av 2027.

  Det är ganska många saker som påverkas av detta, och jag ska ge några exempel: vissa mobiltelefoner, mätare för gas, vatten och avlopp, telefonväxlar, kortterminaler, väderstationer, E-call-modem i fordon för anrop till 112, kameraövervakning, p-automater, trygghetstelefoner, låsmekanismer och larmanläggningar. Fler exempel finns.

  Två av tre kommuner har undersökt i vilken omfattning detta påverkar verksamheten, och bara sju av tio kommuner uppger att de är förberedda för denna avveckling. Det inger visst skäl till oro. Det kanske är ganska egalt om en robotklippare slutar fungera, trots att det kan vara irriterande. Men det går inte att jämföra med att äldres trygghetslarm inte fungerar, att låsmekanismen för dörrar som hemtjänsten använder slutar fungera eller att E-call-system lägger av. Det är desto allvarligare.

  Vi behöver följa upp detta noggrannare, och kanske får vi överväga en dialog med operatörerna om vi bedömer att avvecklingen sker alltför skyndsamt. En avveckling får inte ske på bekostnad av människors liv och hälsa.

  Fru talman! Vi ser hur användandet av artificiell intelligens ökar, men samtidigt halkar Sverige som nation efter i denna viktiga utveckling. Regeringens AI-kommission, ledd av Carl-Henric Svanberg, släppte därför sin färdplan för Sverige åtta månader tidigare än beräknat, då man var av åsikten att det verkligen brådskar. Man menar att regeringen borde gå upp i stabsläge och inrätta en task force samt inrätta något liknande hem-pc-reformen gällande artificiell intelligens.

  Sverige halkar efter i den senaste publiceringen av Global AI Index, där vi har fallit från plats 17 år 2023 till plats 25 i fjol av 83 jämförda länder globalt. Vad beträffar politisk styrning var siffran än mer nedslående. Där ligger Sverige på plats 57, även detta en fallande placering.

  I rapporten från AI-kommissionen levereras hela 75 konkreta förslag på åtgärder, såsom satsning på kvalificerad forskning, satsning på kunskap inom AI vad beträffar folkbildningen, ett säkerhetsinstitut, inrättande av ett excellenscenter och satsning på forskarskolor för doktorander.

  Fru talman! AI kommer att förändra vårt samhälle – exakt hur är omöjligt att förutspå. Men samhället kan komma att påverkas i grunden. AI kan vara ett stöd inom sjukvården och användas inom teknikutveckling eller för att effektivisera industrin och allt däremellan. Många arbetsuppgifter och faktiska jobb, för den delen, kommer att försvinna. Men nya tillkommer givetvis.

  Sverige ensamt är i ett globalt perspektiv en liten aktör, men tillsammans med övriga EU behöver vi kavla upp ärmarna om vi inte ska låta USA och Kina få hela spelplanen för sig själva.

  Fru talman! Vi brottas med det faktum att allt färre brevförsändelser skickas. Brevvolymerna minskar med ungefär 10 procent årligen, och i takt med att färre brev skickas höjs av naturliga skäl portot. Ett frimärke kostar i dag 22 kronor, vilket innebär en fördubbling på bara fem år. Dessutom samtransporteras inte brev som förr av en aktör, utan fler än en aktör kan köra ut brev till samma brevlåda.

  Utdelning sker numera varannan dag, och med rådande utveckling kommer frågan snart upp om huruvida brev ska delas ut ännu mer sällan. Vi kommer sannolikt att ställas inför frågan om vi ska behöva skjuta till skattemedel för att klara samhällsuppdraget med postservice eller om brev om några år bara ska delas ut en gång i veckan.

  Jag menar att vi under överskådlig tid är beroende av en fungerande postservice och att vi måste kunna skicka brev till och mellan hushåll med en rimlig leveranstid. Dessutom måste vi i händelse av kris och krig ha en fungerande postservice, något som det ganska sällan talas om i debatten.

  Danskarna fick ett bryskt uppvaknande när de ställdes inför fullbordat faktum: Efter nyår i år slutar Postnord att dela ut brev i Danmark. År 2023 fattades ett politiskt beslut som innebar att Postnord inte längre hade någon plikt att dela ut post i hela Danmark. Man lägger nu alltså ned hela den verksamheten, och 1 500 brevlådor ska monteras ned. Jag har inte kunnat se hur man ska lösa frågan, för jag har svårt att tro att behovet av att skicka brev helt har försvunnit.

  Fru talman! Den utvecklingen tycker jag inte att vi ska ha i Sverige.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

  2025-05-07 19:20:47

  

  Patrik Jönsson

• Fru talman! Digitalisering är temat för kvällens debatt. Digitaliseringen av Sverige påverkar alla delar av samhället. Ingen kommer undan. Jag tror att det är viktigt att ha detta med sig. Det kommer att påverka vår boendemiljö. Det kommer att påverka våra företag. Det kommer att påverka vår skola. Det kommer att påverka allting.

  Det är en teknikrevolution som är ganska kraftig. Den håller en väldigt hög hastighet och har stor omfattning. Den påverkar hela samhället. Vi vet att den typen av skiften historiskt sett alltid har skett och att det sker stora förändringar, både socialt, ekonomiskt och kulturellt.

  Samtidigt vill jag inte låta för negativ. Jag vill låta positiv, för det här skapar otroliga möjligheter framåt. Då, fru talman, tror jag att det är oerhört viktigt att vi investerar i infrastruktur för det här men också i utbildning.

  Det är viktigt och oerhört avgörande att hela landet omfattas av detta, att hela Sverige är uppkopplat och att enskilda individer i Sverige, från unga till gamla, har de färdigheter som krävs så att man får den kompetens man behöver på området. Den historiskt starka bredbandsutbyggnaden behöver fortsätta, men det är viktigt att den nya tekniken med 5G, 6G, 7G, 8G och vad som nu kommer också fortsätter och att det går så snabbt som möjligt.

  När det gäller kompetensbristen ska vi ta vara på skolans möjligheter. Naturligtvis ska detta vara en viktig del av skolan, så att alla ungdomar kan möta det och få samma möjligheter. Men jag tror också att man ska ta hjälp av folkbildningen. Också människor som har lämnat ungdomsskolan måste med på resan. Och svenska företag har ett stort ansvar när det gäller att fortbilda sin personal.

  Detta är viktigt, för annars hamnar Sverige på efterkälken. Andra länder kommer att gå om oss och göra detta snabbare. Hemdatorreformen är ett gott exempel. Där var det väl TCO som tog initiativet i början, för att man i varje familj billigt skulle kunna ha en dator.

  Fru talman! Sedan ger detta också effektiviseringsvinster. Vi kan genom detta skapa en enklare vardag för våra medborgare. Det blir enklare att ta kontakt med vården, olika statliga myndigheter och olika företag. Då är det viktigt att alla har tillgång till det och att alla har rätt kompetens.

  Fru talman! När vi talar om digitalisering är artificiell intelligens något som dyker upp hela tiden. Det handlar om att datorn eller tekniken själv, på ett eget sätt, tänker. Den automatiseringen kommer att påverka hela samhället. Jag tror att det är en viktig kompetens som vi ska ta vara på.

  Men samtidigt måste vi förhålla oss till det nya. Jag hörde att man vid ett företag, eller om det var en offentlig myndighet, var bekymrad över att folk använde den här tekniken när de skrev personliga brev i jobbansökningar. Om jag skulle anställa någon skulle jag välja den person som använde den nya tekniken. Jag tror att det är detta mindset vi ska ha när vi funderar kring detta.

  Vilken roll har då staten i detta? Jag tror att staten behöver gå före och att vi måste få en nationell samordning på området. Risken är annars, om vi skulle överlåta det på marknaden, att vi får ett antal marknadsmisslyckanden där det inte blir så bra. Erfarenheten från många andra europeiska länder är ändå att staten har en stor roll i det hela. Jag tror också att det ur ett klass- och rättviseperspektiv är viktigt, för det är viktigt att alla människor är med på den här resan. Det stärker Sverige och svenska företag.

  Jag tycker att det har vuxit fram en negativ inställning till digitalisering och AI i Sverige den senaste tiden. Jag som socialdemokrat är i grunden teknikpositiv, och det tror jag att man ska vara. Hur ska man då möta den tekniska utvecklingen? Det handlar naturligtvis om utbildning, så att alla kan ta del av den och att det täcker hela landet, så att alla människor har den kompetensen.

  Fru talman! Det är några saker som berörs i betänkandet som jag vill ta upp. Ett exempel är detta med bank-id, som vi har överlåtit på marknaden att sköta. Det är våra stora svenska banker som hanterar detta. Jag tycker att vi skulle ha ett statligt nationellt övergripande identifieringssystem som kunde komplettera bank-id på ett bra sätt. Annars är det som om de stora svenska charterbolagen skulle ansvara för passen. Jag tycker liksom inte att det hänger ihop. Detta är något som staten behöver ta ett större ansvar för.

  Fru talman! I ett tidigare replikskifte berörde jag AI-kommissionen. Jag skulle vilja ge kommissionen beröm. Det är ett bra jobb man har lagt ned. Man har gjort det på ett snabbt sätt, och det har gått på halva tiden.

  Sedan är jag lite besviken över att det var så lite som kom i vårbudgeten. Jag tycker att det borde ha kunnat komma mer. I den socialdemokratiska budgetmotionen har vi lagt in folkbildning, kombinationstjänster och excellenscenter, men det är klart att det också skulle kunna vara mer där. Jag tror att man behöver hålla ett högre tempo.

  Finns det då problem och hot med den nya tekniken? Ja, det är klart att det gör. Det gör det ju alltid. Människor kan göra fel, och teknik och datorer kan också göra fel. Det ska vi förhålla oss till, men det ska inte vara en grund till att vara motståndare och inte vilja utveckla detta. Då får vi hitta alternativ och skyddsmekanismer. Det gör vi ju redan i dag.

  För några år sedan drabbades Konsum av en it-attack som gjorde att kunderna inte kunde betala med vare sig kort eller kontanter. Då blir det lite oro för hur det ska fungera. På den gamla tiden hade det suttit ryska elitsoldater utanför Konsum och sagt att folk inte fick gå in och handla. Då hade vi förstått att något var fel. Då hade man ringt till polisen eller någon annan som hade fått komma dit och säga: Här kan ni inte sitta och hindra folk från att gå in och handla! Stabiliteten och tryggheten när det gäller vad man ska göra om något går fel behöver vi också hitta i det nya systemet.

  Det finns också ett alternativ att inte ha AI i vissa system. I allmänna val, där vi röstar vart fjärde år, behöver vi kanske inte använda den nya tekniken, för där får det aldrig gå fel. Vi behöver kanske utveckla ett sådant förhållningssätt när det gäller hot i detta.

  Fru talman! Jag ska avsluta med att yrka bifall till reservation 13.

  (Applåder)

  2025-05-07 19:07:26

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! I kväll debatterar vi digitaliserings- och postfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Väldigt mycket händer när det gäller artificiell intelligens. Redan de två inledande talarna har pratat om det, och jag fortsätter, för detta är väldigt stort. Det är ingen överdrift att påstå att AI redan har en enorm påverkan på hela vårt samhälle.

  Ibland känns det som om det inte finns några gränser för vad man kan få hjälp med av AI. Det används exempelvis i offentlig sektor och bland kommuner och regioner. Det har blivit ett väldigt stort och viktigt hjälpmedel. Även i jordbruket, som jag vanligtvis pratar mycket om, används det. Vi hörde min kollega Maria Stockhaus tala om traktorer – jag tror att det var i Småland eller något sådant. Faktum är att de används nu i dag, men de kommer att användas mycket mer i framtiden.

  Men vi får inte ha en naiv syn på AI. Det är viktigt att det finns regler för hur AI får användas. Jag är, som min kollega Mattias Ottosson, positiv till AI, naturligtvis. Men det är bra att EU har gått före och antagit regler. Det är något som fler länder borde göra.

  I fel händer är AI nämligen ett hot. I länder där man inte bryr sig om vare sig demokrati eller mänskliga rättigheter används AI på ett effektivt sätt mot människor för att upprätthålla diktaturen.

  Fru talman! Sverige har hamnat som blygsamma nummer 17 på den globala AI-indexlistan. Självklart ska vi inte vara där nere. Vi ska ha en annan placering, en topplacering. Sverige borde vara högre upp på listan, och regeringen arbetar aktivt för det. Man tillsatte ju en AI-kommission som nu är färdig och har lagt fram 75 förslag på åtgärder som kommer att göra stor skillnad i framtiden.

  I vår vårändringsbudget finns pengar till att stärka motståndskraften mot desinformation genom AI-kompetens. Detta är enormt viktigt med tanke på att man kan använda AI för att lura människor på olika sätt.

  Fru talman! Jag är glad över att vi har en regering som är aktiv i frågor som rör digitalisering. Exempelvis satsar regeringen 3,8 miljarder på ökat bredbandsstöd för bättre uppkoppling i glesbygden, vilket är oerhört betydelsefullt. Detta är en fortsatt mycket viktig fråga om vi menar allvar med att hela Sverige ska fungera.

  En annan mycket viktig fråga är alla bedrägerier som dagligen utförs mot framför allt äldre i Sverige. Jag kan bli så fruktansvärt arg och upprörd när jag läser eller får berättat för mig hur kriminella ligor ringer äldre och lurar till sig pengar. Regeringen har gett ett uppdrag till PTS att komma med förslag på åtgärder för att förhindra dessa bedrägerier.

  Fru talman! Ännu en viktig fråga som regeringen och civilminister Erik Slottner har uppmärksammat är digitalt utanförskap. Det gäller framför allt äldre och personer med vissa funktionsnedsättningar. Detta har resulterat i att det nu finns hjälp att få via en telefontjänst på Post- och telestyrelsen. Genom telefontjänsten går det exempelvis att få stöd med att börja använda e-tjänster, betala räkningar online, boka vård digitalt och ringa videosamtal. Det går också att få personlig vägledning om var man kan få praktisk hjälp i närheten av bostadsorten. Detta är mycket positivt!

  (Applåder)

  2025-05-07 19:16:17

  

  Magnus Oscarsson

• Fru talman! Jag delar otåligheten, men jag har respekt för att det är stora och komplicerade frågor och dessutom ett decentraliserat politiskt system som vi har i vårt land.

  Det finns uppdrag att titta på säkra sätt att dela data mellan myndigheter. I dagsläget kan man inte ens ha utbyte mellan regioners journalsystem då man har organiserat data på helt olika sätt. När det gäller den frågan har vi jättemycket data, och där pågår ett arbete för att säkerställa hur vi kan hitta säkra sätt att dela data. Det är grundläggande, inte minst för AI-utvecklingen, att vi får detta på plats.

  Jag har respekt för att det här är svåra frågor. Vi ska inte stå stilla, men vi måste se till att vi inte äventyrar integritet och säkerhet i Sverige.

  2025-05-07 19:06:25

  

  Maria Stockhaus

• Fru talman! Tack så mycket för svaret, Maria Stockhaus!

  Min känsla är att ledamoten har en positiv inställning. Jag upplever att ledamoten, som är en tung moderat företrädare, har ett visst inflytande på vilken politik Moderaterna lägger fram och driver i regeringen.

  Bland de 75 punkterna finns det vissa saker som jag tycker är viktigare än andra. Man kan alltid rangordna. Det gäller till exempel hur vi utbildar människor och hur vi får in det här i skolan. Förra gången tog vi stor hjälp av folkbildningen, till exempel när vi hade den stora hemdatorreformen, som vi kan kalla det, så att alla svenskar fick följa med på resan.

  Jag delar uppfattningen, och det tar naturligtvis ännu längre tid att bygga upp och bygga ut strukturen. Jag tror ändå att signalen om att ha något slags nationell plattform skulle vara viktig för utbyggnaden. Jag tror också att det skulle underlätta för många regioner och kommuner och även för Svenskt Näringsliv att ha en gemensam plattform. Det är så exempelvis offentlig sektor kan börja dela data med varandra, vilket är en viktig del i detta.

  Det finns alltså en hel del som man skulle kunna påbörja. Det är lätt att gömma sig bakom kravet på att vi ska utreda, men det är klart att vi ska göra det. Vi ska naturligtvis följa det regelverk vi har, men vi har ju gjort saker snabbt tidigare – väldigt snabbt.

  Jag tycker att AI-kommissionen har föregått med väldigt gott exempel genom att halvera sin tid. Det skulle också regeringen kunna göra, för det här behöver vi egentligen inte träta om. Vi har ju en gemensam syn på att det här är oerhört viktigt för svensk konkurrenskraft, och då borde vi gemensamt kunna hitta en ännu snabbare väg framåt.

  2025-05-07 19:04:27

  

  Mattias Ottosson

• Fru talman! I dag debatterar vi i trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor.

  Sverige har jättegoda förutsättningar att vara bland de ledande i att använda AI och digitalisering i samhället och samtidigt motverka de negativa sidoeffekterna. Vi är duktiga på att samarbeta och hitta lösningar där många aktörer gör sin del av utvecklingen.

  Vi har dock under väldigt lång tid haft en självbild att vi också är duktiga på digitalisering. Det stämmer på en rad områden, men självbilden har lett till att vi inte sett helheten och att Sverige inte längre räknas till de främsta. Det kan vi dock ändra på med gemensamma krafter.

  AI ger redan stora fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning och för underhåll av Sveriges infrastrukturer för väg och järnväg, för att ge några exempel. Rapporter visar en potential på 140 miljarder i besparingar inom de offentliga myndigheterna.

  Fru talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI kommer att få en lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, i EU och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste därför öka takten i vår användning av AI, så att vi i Sverige, baserat på våra värderingar om individens frihet och vår unika position som världens mest innovativa land, kan vara med och styra hur AI kommer att tillämpas här hemma och i vår omvärld – en AI som baseras på etiska riktlinjer.

  Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer vi har i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet.

  Regeringen har tillsatt en AI-kommission som i november 2024 kom med en delrapport och i februari 2025 med en färdplan för Sverige i form av en statlig utredning. Det är spännande läsning. Där finns 75 förslag på en rad olika områden. Regeringen arbetar nu med rapporten och har redan infört en rad åtgärder. Som exempel kan jag nämna att 25 myndigheter i sina regleringsbrev har fått i uppdrag att redovisa hur de utvecklar sin användning av AI. Sverige har också ansökt och valts ut som värd för en av de europeiska AI-fabrikerna. Vi ska utreda registerlagarnas påverkan på datadelning för att underlätta tillgången på data, en förutsättning för AI-utveckling. Vi har gett ökade resurser till beräkningskraft för AI-användning och ska skapa regulatoriska sandlådor. En lång rad åtgärder är alltså redan på gång.

  Politiken kan ge förutsättningar, men det är genom företagens innovationer och utveckling inom alla samhällssektorer som vi får ut den stora potentialen av AI. Den riktigt stora utmaningen är att människor i sitt dagliga arbete ska kunna förstå och utnyttja potentialen hos AI i sina arbetsuppgifter.

  Därför har Liberalerna motionerat om en ny hemchattreform, i likhet med den hem-pc-reform som lyfte den digitala förmågan på 90-talet. Genom att få tillgång till bra verktyg hemma kan vuxna och inte minst barn i hemmiljö testa och undersöka vad AI kan tillföra. Med en sådan grundkompetens kan man lättare förstå och utveckla sina arbetsuppgifter med hjälp av AI.

  Samtidigt kan AI som alla tekniker användas för negativa syften: kontrollera befolkningen, sprida desinformation, låta kända personer göra uttalanden som går stick i stäv med personens värderingar – ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system. Vem kan man lita på?

  Jag ska ta ett exempel. En vän till mig blev utsatt för ett experiment av sin dotter. De hade en lång konversation digitalt med video, och det var inte förrän de kom fram till specifika detaljer i hennes barndom som han började undra. Något stämde inte. Det visade sig att han ovetande hade chattat i 20 minuter med en avatar med tillgång till information om hans dotter som fanns på nätet. Han kunde alltså inte se skillnad på sin egen dotter och en avatar. Så bra är tekniken i dag. Hur skyddar vi oss mot felaktigt användande?

  I veckan fick vi höra att Tiktok lagrat data om svenskar på kinesiska servrar trots ett tidigare idogt förnekande. Det kom också en studie om att skandinaver är ett av världens mest bevakade folk på nätet, där tredjepartsinsamlingar genomförs digitalt innan vi klickar i att vi inte vill bli registrerade.

  Den svenska användningen av amerikanska molntjänster – detta är något som används i många kommuner och regioner, och vi tittar ju på det även här i riksdagen – baseras på en presidentorder signerad av Biden om att NSA i USA inte ska få tillgång till lagrade europeiska personliga data. Trump kan med en ny presidentorder – och det sägs att han funderar på det – ta bort detta och göra all lagring i dessa molntjänster olaglig.

  Jag tar inte upp detta för att skrämmas, men det är viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi ska bejaka AI:s och digitaliseringens enorma potential, samtidigt som vi måste motverka de negativa effekterna.

  Vi har en plattform att stå på. Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik lik den som används i Chat GPT men som vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området. Till exempel har det svenska AI-klustret utvecklat ett förslag till AI-strategi för Sverige.

  AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste samverka, och vi måste utveckla effektiva sätt att dela data. Utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika dataset effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

  Här vill jag också ta upp det uppdrag som regeringen har gett till Myndigheten för digital förvaltning att utveckla en digital id-legitimation och en digital plånbok. Det är ett beslut som kommer från EU, så detta kommer att gälla i hela EU. Man kommer att kunna använda digitalt id, till exempel kunna gå in och beställa medicin på apotek, i hela EU.

  I grundstrukturen är också utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät fundamental. För att öka människors och företags tillgång till bredband behöver vi öppna för olika tekniska lösningar för att få till bredband också i gles- och landsbygd. Regeringen satsar 3,8 miljarder på bredband i hela landet.

  Samtidigt med denna utveckling avvecklar vi 2G och 3G. När man tar bort någonting gäller det verkligen att vara uppmärksam på vad det får för effekter och om det är saker som blir för svåra för vissa grupper i samhället och som vi från politiskt håll behöver agera på.

  Det är också nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör och analysera sårbarheter när vi samlar mycket data med lätt dataåtkomst och när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och alternativen till det digitala är nedmonterade. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor. Totalförsvarets krav på en plan B, ett system som fungerar om elen är bortkopplad, är jätteviktigt. Detta kan i viss mån också kopplas till att alla människor måste kunna utföra nödvändiga tjänster utan att vara uppkopplade. Vi ska ha en inkluderande digitalisering, inte en som ställer människor i utanförskap.

  Fru talman! Postgången i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv, och digitaliseringen har drastiskt minskat antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet. Post, paket och bredband är viktiga delar av samhällets infrastruktur för att hela Sverige ska fungera. Det här är också en känsla hos människor, det vill säga man anser att om postgången nedmonteras i Sverige drar sig samhället tillbaka. Låt oss vara uppmärksamma i denna fråga när vi fattar beslut om postgången i Sverige.

  Slutligen, fru talman, är vi liberaler teknikoptimister. Vi tror verkligen att Sverige har förmåga att inta en ledarposition i Europa inom AI. Det handlar om vår förmåga till datadriven innovation, att se digitaliseringens potential för gamla och nya företag och att minska kostnaderna för en bra välfärd. Vi tror också att Sverige kan visa vägen för en utveckling där riskerna kan minimeras.

  Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

  (Applåder)

  2025-05-07 19:29:53

  

  Helena Gellerman

• Fru talman! Vi måste prata om posten. Vi har pratat om digitalisering, it och alla elektriska saker, men vi måste också prata om den gamla hederliga posten. Sanningen är att mycket har förändrats de senaste decennierna. Kommer ni ihåg när man hade postutdelning måndag till fredag? Ja, det gör vi ju allihop här inne. Vi är gamla i gården allihop. Det fanns A-post och B-post. Man kunde välja hur fort man ville ha fram sina brev. Man hämtade sina paket på posten. Om man bodde på landet fick man dem vid dörren.

  Den tiden kommer vi aldrig att komma tillbaka till. Nu får man tänka efter vilken dag och vilken vecka det är. Kommer posten måndag, onsdag och fredag, eller kommer den tisdag och torsdag? Äh, jag struntar i att gå till brevlådan över huvud taget! Så ligger brevet där och väntar. Man ledsnar på att posten kommer på så tokiga tider.

  Fru talman! Färre brev skickas, och det sker mer digitalt. Jag tror att två brev av tre skickas digitalt. Men det betyder inte att behovet av posten har försvunnit. Tvärtom spelar både brev och paket fortfarande en viktig roll i mångas vardag. Vi tycker inte att det ska spela någon roll var man bor i Sverige – om man bor i staden eller på landet, i norr eller i söder. Man ska kunna lita på att posten kommer fram i tid och att det fungerar som det ska. Det kan inte vara så att vinstintressen får bestämma hur posttjänsten ser ut. Det handlar om något större: om samhällsservice, om trygghet och om att vi alla ska kunna nås och skicka saker på ett pålitligt sätt.

  Vi vill därför vara tydliga: Postväsendet kan inte helt lämnas över till marknaden. Det behövs ett ansvar från samhällets sida, och där har regeringen en stor och viktig roll. Det är dess uppgift att se till att posten funkar i hela Sverige. Det här handlar inte om nostalgi. Det handlar om rättvisa och om att hålla ihop hela landet.

  Dessutom handlar det om hur vi i vårt land ska kunna förvara oss i händelse av krig och hur våra liv ska kunna fortgå. Fysiska brev nämns knappt alls när vi diskuterar beredskap i dessa turbulenta tider. Men Postnord spelar en avgörande roll för vårt totalförsvar. De anställda på Postnord är faktiskt krigsplacerade.

  Genom att hålla posten igång kan staten säkerställa att viktig kommunikation både mellan myndigheter och medborgare fortsätter även under svåra förhållanden. Det handlar inte bara om att få fram brev. Det handlar om att kunna skicka mediciner, förnödenheter och annan nödvändig information. Postnord har ett uppdrag att leverera brev och paket upp till 20 kilo. Det är en uppgift som är viktig i en osäker tid och i en osäker värld.

  Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 23.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 8 maj.)

  2025-05-07 20:07:02

  

  Inga-Lill Sjöblom

• Fru talman! Det är nu åtta år sedan den rödgröna regeringen presenterade en digitaliseringsstrategi för Sverige. Dåvarande bostads- och digitaliseringsministern, Peter Eriksson, listade fem områden som modeller för en positiv samhällsutveckling: digital kompetens, digital trygghet, digital ledning, innovation och infrastruktur.

  Vi har från nuvarande regering hört talas om en ny digitaliseringsstrategi. Men den har mig veterligen inte synts till. Andra här har vittnat om att den inte riktigt har nått fram till lansering eller presentation.

  Regeringen förefaller också ha gett upp om 2017 års strategi om en världsledande svensk ställning inom området. Det har andra också vittnat om. Jag tänker lite som von Heidenstam sa: Skönare lyss till en sträng som brast än att aldrig spänna en båge.

  Däremot har AI-kommissionen som bekant lämnat en färdplan för Sverige med inte mindre än 75 förslag för att snabbt få Sverige på banan i fråga om innovativ utveckling inom området artificiell intelligens. Betänkandet har varit på remiss och bearbetas i Regeringskansliet. Jag återkommer till det om ett par minuter.

  I slutet av 2024, för några månader sedan, lämnade den nuvarande regeringen ett uppdrag till Digg och PTS, det vill säga Myndigheten för digital förvaltning och Post- och telestyrelsen, om att överväga ett närmare samarbete och därmed ett mer utvecklat digitaliseringsarbete inom offentlig sektor.

  I Miljöpartiet har vi länge lyft att bredband av hög kvalitet ska finnas tillgängligt i hela landet. God tillgång till digitala tjänster är en förutsättning för att man ska kunna bo, arbeta, driva företag och verka var som helst i landet. Att man ska kunna göra det är lite av en idé som vi har. Vi kan konstatera att digitaliseringen behöver stärkas för små och medelstora företag på landsbygden. Där marknaden inte klarar av att bygga ut bredband behöver staten ta ett ökat ansvar för att finansiera exempelvis fiber och snabbt mobilnät i glesbygd.

  En robust infrastruktur är avgörande för samhällets motståndskraft och gör det svårare att angripa samhällets stabilitet. I en robust infrastruktur vill jag gärna räkna in det här med rätt kompetens och kunskaper. Där har inte bara hemmalösningar utan också studieförbund och folkbildning nyckelroller, kan jag tycka.

  Fru talman! I väntan på digitaliseringsstrategin tänkte jag säga några ord om våra prioriteringar och förslag. Därefter ska jag prata lite om AI som avslutning.

  Vårt mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Dessa mål förtydligar och preciserar också delar av det förvaltningspolitiska målet. Vi vill lyfta fram att det för att genomföra detta krävs tillgång till data, inte minst eftersom data är avgörande för teknikutvecklingen. Vi menar därför att regeringen bör se över hur tillgången till data kan öka och se till att Myndigheten för digital förvaltning främjar offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data.

  Digitaliseringen genomsyrar vårt samhälle. Sverige har mycket hög användning av elegitimationer. Bank-id används bland annat för att uträtta ärenden och signera dokument digitalt. För att man ska kunna få ett bank-id krävs svenskt personnummer och ett bankkonto. Det innebär att det i dag finns människor i Sverige som är utestängda från möjligheten att använda bank-id.

  Sverige är också ett av de få länder inom EU som inte har en statlig elegitimation. Elegitimationer är en samhällskritisk infrastruktur som måste fungera dygnet runt, årets alla dagar. Det nu förändrade säkerhetspolitiska läget, ett växande digitalt utanförskap och nya krav från EU gör frågan om en statlig elegitimation mer aktuell än någonsin. Digitaliseringen riskerar annars att försvåra åtkomsten till nödvändig service för exempelvis äldre och människor med någon form av funktionsnedsättning, men också för personer utan svenskt personnummer.

  Jag vill åter påminna om det säkerhetspolitiska läget, som har understrukit vikten av att säkra att det finns alternativ när digitala lösningar riskerar att ligga nere. Jag menar därför att en statlig digital elegitimation bör införas. Men jag menar också att det måste finnas alternativa lösningar på plats för dem som saknar bank-id eller annan digital elegitimation.

  Innan jag går in på AI-frågorna vill jag nämna en reservation som jag av praxisskäl inte kommer att yrka bifall till. Den avser internet på tåg. Det är kanske någon talare som har snuddat vid det här. Det är beklämmande att vi fortfarande inte har säker uppkoppling på de stora tåglinjerna i Sverige efter så många år. Det här bara måste lösas.

  Fru talman! Inom Miljöpartiet har vi arbetat med AI-frågorna i några år nu. Vi är positivt inställda till teknikens utveckling. Den kan ge oss många fördelar, inte minst inom hälsoområdet och när det gäller att förstå och därmed kunna motverka klimatförändringar. Torka, värmeböljor, översvämningar och bränder är extremt komplexa händelser. AI har förutsättningar att bidra till insatser som i sin tur kan bidra till att begränsa skadorna eller förebygga dem.

  Data i realtid ska analyseras mot bakgrund av tidigare erfarenheter och analyser. Utveckling av sådana modeller ställer mycket stora krav på både transparens och trovärdighet. Med samarbete över olika områden kan vi ha en helt annan beredskap och därmed också en möjlighet att begränsa risker, skador och de svåra följder för enskilda människor som vi ser i så många klimatrelaterade sammanhang. Den sortens utveckling ser vi förstås positivt på. AI-kommissionens förslag när det gäller resurser för forskning och utveckling är givetvis välkomna.

  Samtidigt är vi noggranna med att granska teknologins nackdelar vad gäller kränkningar av mänskliga rättigheter, liksom när det handlar om så vitt skilda företeelser som arbetsplatser, integritet och upphovsrätt. Utvecklingen inom området går obegripligt snabbt. Den som vill hålla sig uppdaterad får följa nyhetsbrev och texter på bloggar och liknande i stort sett dagligen.

  På senare tid, det vill säga de senaste veckorna, har flera skribenter tagit upp AI-genererade texter och bilder som är intill förväxling lika de original som använts som träningsmaterial. ”Ghibli-effekten” används som begrepp. Ghibli är en speciell japansk stil som Studio Ghibli utvecklat men som nu kan massproduceras. Det här väcker helt nya frågor när det gäller upphovsrätt och vem som egentligen har rätt till vad. I den mån det finns en ”Jan Riise, Miljöpartiet”-stil, med mina ord, min meningsbyggnad och mina språkliga mönster, går det förstås att skapa texter som ser ut som om jag faktiskt sagt så eller skrivit så.

  Lägg därtill allt som skrivits på Facebook och andra kanaler de senaste 20 åren och som nu sammanställs av de stora bolagen. Det är också så att AI integreras i söktjänsterna, så att de svar jag får när jag söker på någonting är anpassade till en person som deras algoritmer tror är jag. Det här har jag redan sett hända. Det är kanske i början av utvecklingen, men det fungerar. Det är dock inte alltid jag tycker att det stämmer så bra.

  Fru talman! Vi är också bekymrade över den enorma energiförbrukning som dessa AI-system genererar. Det är inga små servrar och serverhallar vi talar om. Vi ser även med oro på följderna av de stora hårdvarubehoven, inte minst eftersom det handlar om användning av ändliga resurser och sällsynta metaller.

  Det finns något som kallas Jevons paradox. Det är ett gammalt begrepp. På svenska blir det väl ungefär att det bästa blir det godas fiende. Ökad användning leder till bättre produkter som i sin tur ändå i det här fallet leder till ökade klimateffekter. Vi följer förstås detta med stor uppmärksamhet.

  Jag yrkar bifall till reservation nummer 20 om kompetens, som jag berörde som hastigast.

  2025-05-07 19:57:59

  

  Jan Riise

• Fru talman! Dagens betänkande spänner brett över elektronisk kommunikation, artificiell intelligens, digital delaktighet i offentlig verksamhet och postfrågor. Men jag börjar med att yrka bifall till reservation 16, Tillgång till elektronisk kommunikation, under punkt 6.

  Jag ska inte säga tack till regeringen, men ni har lyckats bra med den fortsatta utbyggnationen av bredbandsstrategin, som har pågått under lång tid i Sverige. Ett helt nytt trafikslag, fiber, har byggts. Det har varit ett tufft uppdrag och en stor resa. Jag har varit med sedan starten. Första gången jag fick information i denna fråga var från en person som heter Anna-Karin Hatt, minister, vid en kommundag. Därefter var jag ordförande för arbetet i kommunen och ledde utbyggnationen.

  Det jag har sett under denna resa är att det inte alltid är självklart i vilken takt man ska bygga ut. Det hänger inte bara på viljan hos en kommun, utan det måste också finnas en vilja från den som vill köpa tjänsten.

  När kopparnätet fanns kvar var det under lång tid många som valde en enklare teknik, ADSL, och inte fiber. Det var av kostnadsskäl, även om fibern egentligen var billig.

  Det fanns ett regelverk som gjorde att man inte kunde konkurrera, utan det skulle vara privata företag. Vi förhöll oss till det. Men de privata företagen skötte inte alltid uppdraget att etablera sig på ett sätt som var bra för kunden. Det ledde till att någon annan fick göra det. Många gånger var det kommunen och dess bredbandssatsningar som fick vara någon annan.

  Jag tycker att det har gått väldigt bra. Vi har kommit långt. Man kan tycka att det är stor täckning i dag. Men det skulle ha varit en täckning på 100 procent till 2025. När vi säger att det ska vara en täckning på 100 procent till 2025 ska man inte låta sig luras. Det räcker nämligen att frågan har ställts om du vill ha fiber. Om du då svarar nej blir det ändå en bock; du anses vara ansluten till fiber. Det är egentligen 20–25 procent som har svarat nej på frågan. De har inte sett behovet av att ha fiber. Vi har alltså en resa kvar att göra för att nå fler.

  Det handlar också om att stimulera de kunderna och personerna, för att få ut fiber till alla. Det finns nämligen en idé i samhället, inte minst i det offentliga, om att nyttja detta. I exempelvis hemtjänsten kan vi inte nyttja de här nya tjänsterna och bygga tjänster på ett klokt sätt förrän vi på något sätt har nått ut med de här funktionerna med hjälp av fiber eller internet.

  Min vädjan till regeringen är att man inte ska slå av på takten. Vi ser att det är 3,8 miljarder i år. Vi vet att det behövs ungefär 15–20 miljarder till innan målen med utbyggnation nås. Då har vi inte tagit med att 20–25 procent inte är anslutna utan bara har fått frågan.

  Malin var inne på att det är ojämlikt. Och det är ojämlikt över landet. Det finns kommuner som inte har kommit så långt. Det beror många gånger på att kopparnätet är kvar, som jag inledde med att säga. De har halkat efter, även när det gäller teknikutveckling. Det kommer att få effekter i nästa steg, när vi pratar om AI-utveckling, vilket jag kommer till lite senare.

  Slå inte av på takten! Vi kommer att lägga pengar i våra skuggbudgetar. Jag hoppas att det blir ett fortsatt tryck på budgetarna från regeringen framåt, så att målet kan nås, även om det inte kommer att nås till 2025. Det lär dröja minst tio år till innan vi är där vi egentligen skulle ha varit.

  En annan del som är viktig i dessa kristider är att bygga upp en robusthet. Det handlar inte bara om att vi ska ha fiber, utan vi måste säkra upp stöd med el vid elavbrott. Vi måste få en än stabilare funktion än vi har i dag utöver redundansen, som är en bra del i stabiliteten.

  Det handlar dock inte bara om fiber. Vi går ut på internet även på våra telefoner. Att komma ut på internet med 5G är jätteviktigt. Centerns krav är att 95 procent ska nå 90 procent. Det är vi ganska långt ifrån när det gäller täckning i landet. När vi pratar om 5G är det dock ganska diffust. Det är olika nivåer. Man kan säga att det finns 5G light. 5G fungerar väldigt olika på olika platser. På en del ställen kan man streama film, och på en del ställen kan man knappt göra någonting. Vi får inte luras där. Det är, som jag ser det, viktigare att prata om funktioner med 5G än att prata om 6G och 7G.

  Varför är det viktigt att få ut denna infrastruktur? Maria Stockhaus var inne på det i sitt anförande; när vi går vidare med ny teknik måste vi ha vägarna på plats. AI kommer. Jag är personligen inte särskilt orolig för att AI ska bli ett bekymmer när det gäller få ut det på marknaden. Marknaden är just nu effektiv och på hugget i fråga om att hitta nya lösningar och för att använda den tekniken. Det ser vi i alla sammanhang.

  Jag fick själv en AI-lösning till mitt batteri- och solcellssystem. Jag bad knappt om det. Det var bara att sätta ett kryss i rutan. Funktionen blev otroligt mycket bättre. Men i går kväll var funktionen inte så bra. Då skickade jag ett mejl, och en AI-robot som håller på med support svarade. AI kommer in överallt i systemet. Det är så det ser ut.

  I dag på förmiddagen hade vi ett seminarium om hur genmodifieringen kan användas för växtodlingsförbättringar, exempelvis på utsäde, för att öka takten och tempot i dess utveckling. Det är mycket spännande.

  Vi kommer att se väldigt många tillämpningar för alltmer. Som jag ser det kommer marknaden att lösa detta.

  Lite mer oroad är jag egentligen när det gäller offentlig verksamhet. När vi rekryterar chefer tror jag att vi måste vara noga med att en av frågorna gäller hur man vill använda AI-utvecklingen och hur man ser på möjligheten med AI som ett verktyg framåt.

  Avslutningsvis har vi postfrågan. Den är nästan lite under avveckling när det gäller hur vi hanterar själva breven. Däremot ökar paketen. Det finns ett jättebehov av att få ut dem. Det är ungefär samma aktörer där. Det är också viktigt att det finns en konkurrenssituation mellan olika aktörer på marknaden, så att vi inte saboterar den konkurrens som finns.

  Ibland kan man tro att det inte är lika viktigt med hastigheten när det gäller att få ut post, men det är många gånger minst lika viktigt i dag att få ut post i tid. Även om vi drar ned på leveransen av brev kan man behöva få ut paketen på dagen på ett eller annat sätt. Då är det viktigt att det finns tjänster också för det.

  (Applåder)

  2025-05-07 19:47:14

  

  Anders Karlsson