Vägtrafik- och fordonsfrågor

Debatt i text

• Herr talman! I dag är vi här i kammaren för att debattera betänkandet om vägtrafik- och fordonsfrågor. Låt oss börja med vägarna. Gemensamma vägar är en av de viktigaste delarna av ett fungerande samhälle. De skapar möjligheter för transport och kommunikation. De gör det möjligt för människor att pendla till arbete, skola och fritidsaktiviteter samtidigt som distributionen av varor och tjänster fungerar.

  Ett välutvecklat och robust vägnät bidrar till ekonomisk tillväxt genom att koppla samman företag, industrier och marknader, vilket i sin tur gör handeln och affärsverksamheten smidigare och bättre. Utan effektiva vägar skulle det vara svårt att säkerställa stabil försörjning av mat, mediciner och andra nödvändigheter.

  Herr talman! Förutom att ge ekonomiska och praktiska fördelar har vägar även social och säkerhetsmässig betydelse. De gör det helt enkelt lättare för människor att besöka vänner och familj, vilket stärker gemenskapen och sammanhållningen i samhället. Vägar är också avgörande för räddningstjänst och sjukvård, eftersom snabba transporter kan vara skillnaden mellan liv och död vid olyckor eller akuta sjukdomsfall. Därför är det viktigt att investera i både vägunderhåll och ny infrastruktur för att säkerställa ett robust vägnät.

  Herr talman! Den moderatledda regeringen har drivit på för att ta tag i de problem som vi har sett i den gemensamma infrastrukturen. Jag pratar om den underhållsskuld som över många år byggts upp. Vi åtgärdar nu underhållsskulden för landets vägar och går helt enkelt från sänkta hastigheter och en skuld på 30 miljarder till ett robust vägnät som alla på riktigt kan lita på.

  Herr talman! I oktober förra året presenterade regeringen infrastrukturpropositionen, den ekonomiska ram som ska gälla för infrastrukturinvesteringar under perioden 2026-2037. Vi gör en historisk satsning med en utökning på 203 miljarder i fasta priser. Totalt uppgår den till 1 171 miljarder. 354 miljarder av dem går till vägunderhåll.

  Den stora nationella planen för transportinfrastruktur presenteras under 2026, och där är alla projekt - både underhåll och nyinvesteringar - med. I årets vårändringsbudget presenteras 500 miljoner till vägunderhåll från Tidöpartierna. Det är ett välkommet anslag som skyndar på underhållet av vägarna. Moderaternas och övriga Tidöpartiers mål är att vägbit för vägbit prioritera och ta bort underhållsskulden som vuxit fram. Det gör vi för att Sverige ska hålla ihop, för att godstransporter ska komma fram och för att man ska kunna bo och verka i hela landet.

  Herr talman! Nu går vi in i nästa del av mitt anförande, men utan att tappa markkontakt. Vi ska prata om bilens betydelse, laddinfrastruktur och elektrifiering av fordonsflottan.

  I valet 2022 lovade Moderaterna att diesel- och bensinpriset vid pump skulle sjunka. Dieselpriset skulle gå ned med minst 5 kronor. Om vi jämför 2022 års S-priser med dagens priser är skillnaden närmare 9 kronor. Samtidigt har vi sänkt skatten på arbete och pension. Det är två av många viktiga vallöften som den moderatledda regeringen uppfyllt och som på riktigt gör skillnad för svenska folket, för dem som behöver sin bil till jobbet och för dem som behöver skjutsa barnen till fritidsaktiviteter - helt enkelt för dem som är med och bidrar till att Sverige fungerar.

  Innebär detta att vi struntar i klimatet? Nej, absolut inte. Tvärtom! Elektrifieringen av transportsektorn är en avgörande del av hela Sveriges klimatomställning. Jag vill därför understryka vikten av det omfattande arbete som nu pågår för att anpassa samhället till en storskalig elektrifiering. En central del i denna omställning är utbyggnaden av laddinfrastrukturen. För att elektrifieringen ska få genomslag krävs att det finns laddstationer med rätt effekt på rätt plats och till ett rimligt pris.

  Herr talman! Regeringens insatser för att stärka laddinfrastrukturen är av stor betydelse. Jag ser väldigt positivt på alla de omfattande stöd som finns för den utbyggnaden. De gäller för privata och publika laddstationer men också för snabbladdare för såväl lätta som tunga fordon. Tack vare riksdagens beslut i budgetpropositionen för 2025 finns nu medel avsatta för att säkerställa att laddinfrastrukturen byggs ut i hela landet.

  Jag vill också lyfta fram den utredning om elektrifierade transporter som regeringen tillsatte 2023. Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i januari i år. Det är ute på remiss just nu. Jag kommer att följa den fortsatta beredningen med stort intresse, eftersom resultaten kan få stor betydelse för hela transportsektorns omställning.

  Herr talman! Avslutningsvis vill jag faktiskt ta upp kärnkraften. Vän av ordning kanske funderar på vad en debatt om vägtrafik och fordonsfrågor har med kärnkraft att göra. Den är viktig. Den moderatledda regeringen i samverkan med Sverigedemokraterna lovade i valet 2022 att bygga ut den fossilfria kärnkraften, och under förra veckan togs viktiga steg i det arbetet. Den fossilfria kärnkraften behövs för att Sverige ska kunna ställa om, för att personbilar och godstransporter ska kunna elektrifieras och för att elektrifieringen med stabila priser och bra leverans ska bli en framgång i vårt avlånga land.

  (Applåder)

  2025-04-02 15:09:45

  

  Oskar Svärd

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

  I detta betänkande, som handlar om vägtrafik- och fordonsfrågor, hanterar vi 114 olika yrkanden från den allmänna motionstiden, vilket gör att betänkandet berör ett stort antal olika områden.

  Herr talman! Sverige och Europa har satt upp mål för att minska trafikens klimatpåverkan. Inom EU innebär det att nuvarande regering förhandlat fram Fit for 55, vilket betyder att EU ska vara klimatneutralt 2050. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent fram till 2030. I Sverige har vi antagit ett långsiktigt mål om att vi ska ha nollutsläpp 2045 och att vi ska minska våra utsläpp med 70 procent fram till 2030 jämfört med 2010.

  Fram till 2022 hade utsläppen i Sverige minskat med 34 procent - det är alltså långt kvar för att uppnå 55 procent och ännu längre kvar för att uppnå 70 procent fram till 2030. Det är fyra och ett halvt år vi pratar om.

  Personligen konstaterade jag redan under förra mandatperioden att vi inte kommer att klara det svenska målet till 2030. Jag var också kritisk till att Sverige använde sig av andra mål än det vi har tagit fram tillsammans inom EU.

  Herr talman! Med detta sagt arbetar regeringen för att vi ska klara de mål som är uppsatta. Ett åtgärdspaket för nettonoll har aviserats, där målen är fossilfri fordonsflotta, fossilfria bränslen och fler laddstationer. Regeringen har även en handlingsplan för laddinfrastruktur och vätgas som bygger på bland annat publik snabbladdning för lätta fordon och laddinfrastruktur för tunga fordon. Vidare ska nätanslutning av laddinfrastruktur underlättas, förutsättningarna för markåtkomst förbättras och elvägssystem användas för att komplettera annan laddinfrastruktur. Allt detta är åtgärder som man redan har pekat på.

  Inom EU arbetar man med stöd till infrastruktur för alternativa drivmedel inför utfasning av fossila bränslen i transportsektorn längs det transeuropeiska transportnätet, TEN-T.

  Herr talman! Det pågår således ett nationellt och ett internationellt arbete för att klara våra miljömål, vilket är bra. Jag vill dock skicka med att det är viktigt att Sverige i så stor utsträckning som möjligt arbetar med samma regler som vi förhandlar fram inom EU samt att vi för en politik som är teknikneutral. Just nu finns ett stort fokus på el och vätgas. Tidigare har det funnits ett fokus på etanol. Samtidigt utvecklas just nu ammoniakmotorer. Det är inte politikens uppgift att styra den tekniska utvecklingen, utan vi bör fokusera på vilka utsläpp de olika teknikerna genererar över tid.

  Herr talman! Andra ämnen som tas upp är självkörande fordon, bilpooler och fordonsbesiktning. När det gäller de två första frågorna finns redan lagstiftning på plats. Nu får vi se vilka lösningar som växer fram. När det gäller bilbesiktning är vi i KD nöjda med avregleringen. Den har lett till att det finns fler och bättre möjligheter att få besiktningstider, vilket vi är tacksamma för.

  Herr talman! Flera yrkanden berör flyttning av fordon, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter. Även här har regeringen agerat, och berörda myndigheter, inklusive de rättsvårdande myndigheterna, har till uppgift att se till att dessa frågor hanteras på ett bra sätt. För egen del har jag blivit uppvaktad av enskilda personer som utsatts för brott och inte längre har kontroll över ett fordon som inte finns men ändå är registrerat. På sikt tror jag att man behöver titta på hur denna typ av problem kan hanteras.

  Herr talman! Slutligen vill jag lyfta fram de historiska fordonen, som vi i dagligt tal kallar veteranbilar. I Sverige finns en levande fordonskultur. Man köper fordon och delar, på en skrot men också av varandra. Här har det dykt upp en oro för att nya regler och domslut kommer att göra att det blir svårt att handla genom självplock på en skrot, hantera egna personliga lager eller köpa två trasiga delar och bygga ihop dem till en hel, fungerande del. Detta är frågor som vi i KD kommer att följa för att se hur den svenska bilkulturen kan värnas även när nya miljö- och säkerhetskrav växer fram.

  Slutligen: Man kan inte prata om dessa ämnen utan att också nämna själva vägarna. Precis som tidigare sagts jobbar den KD-ledda infrastrukturdelen med att ta tag i hela vägsystemet. Det är jag som kristdemokrat synnerligen tacksam för.

  I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

  2025-04-02 15:32:50

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för anförandet - även om jag tyckte att det var lite märkligt att ledamoten både inledde och avslutade anförandet med frågor som inte ligger inom det här betänkandets ram! Jag tänker att vägfrågorna ligger i infrastrukturbetänkandet. Det här betänkandet handlar snarare om fordonsfrågor och vägtrafik - själva trafikarbetet på vägen. Men frågorna hör ihop, och ledamoten knöt även ihop dem i sitt anförande. I mitten kom ändå ett avsnitt om bilen och elektrifieringen.

  Jag skulle vilja ställa frågor om det som ledamoten valde att inte ta upp i sitt anförande. Det står nämligen ganska mycket i betänkandet om förslag som gäller delad mobilitet och möjligheten till bilpooler. Man skulle kunna framföra, även om ledamoten lovordade regeringens politik, att det finns en väldig ryckighet på området - inte minst kopplad till elbilens möjligheter till utveckling i Sverige.

  Ledamoten sa att regeringen säkerställer en utbyggnad av laddinfrastrukturen med hjälp av en satsning i budgeten. Men vi har också sett hur man har dragit tillbaka stimulansåtgärder och så vidare som hade behövts. Jag skulle gärna höra hur ledamoten ser på bilpooler, det regelverk som finns kopplat till sådana och möjligheten till delad mobilitet.

  Vi vet ju att de flesta bilar står stilla cirka 97 procent av tiden. Det innebär att det finns en resurs som man verkligen skulle kunna optimera användningen av för att ge möjlighet till ökade trafikrörelser. Det förstod jag att ledamoten också var inne på. Hur ser ledamoten på möjligheten för bilpooler att bli del av den delade mobiliteten och att utveckla dem för klimatets och mobilitetens skull?

  2025-04-02 15:17:18

  

  Ulrika Heie

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

  Bilpooler som transportmedel utgör självklart en viktig del, men vi har många andra viktiga delar. Moderaterna och regeringspartierna gör ingen skillnad mellan trafikslagen, utan vi tycker att alla behövs. Det är de som gör att vi kan resa runt i vårt avlånga land och förflytta oss till jobbet och fritidsaktiviteterna eller vart vi nu vill åka. Moderaterna har alltså inga problem med bilpooler.

  Beroende på var man bor är bilpooler ett bättre eller ett sämre alternativ. Jag bor mitt i stan, så för egen del skulle bilpooler kunna vara ett alternativ. Men jag är född och uppvuxen i utkanten av Kumla, och där har man inte samma förutsättningar att använda sig av bilpooler.

  Jag delar inte riktigt uppfattningen att jag inte lyfte upp sådant som har med betänkandet att göra. När jag skrev mitt anförande var det just utifrån betänkandet jag hämtade det jag tog upp.

  I fråga om laddinfrastruktur är regeringens satsning otroligt viktig; vi pratar miljardbelopp de kommande åren. Det görs för att få en stabil och bra laddinfrastruktur i hela landet. Samtidigt är det viktigt att bostadsrättsföreningar och andra tar sin del av ansvaret för omställningen och att politiken och näringslivet kan arbeta tillsammans.

  2025-04-02 15:19:30

  

  Oskar Svärd

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för de tre frågorna.

  Som svar på fråga 1 är jag inte villig att här i dag säga att vi behöver en strategi. Jag kommer däremot att ta med mig frågan. Det här är sådant som diskuteras både i den moderata gruppen och på departementet när vi träffar infrastrukturministern och andra.

  Fråga 2 gällde privatägda laddstolpar och om de skulle kunna bli lite mer publika. Jag tror att marknaden är väldigt duktig på att lösa sådan problematik. Men vi behöver självklart titta på om politiken och samhället i stort behöver vara med i omställningen. Jag tror att det till och med redan finns företag som undersöker hur man kan använda fler laddstolpar på olika ställen runt om i vårt avlånga land.

  Som svar på fråga 3 måste vi självfallet ha en snöröjning som fungerar i hela Sverige. Ledamoten nämnde något som en sverigedemokratisk ledamot sagt. Jag tror inte att jag befann mig i kammaren under repliken, så jag kan inte reflektera över detta. Jag har inget tydligt svar utan får passa på frågan och återkomma.

  2025-04-02 15:23:15

  

  Oskar Svärd

• Herr talman! Jag uppskattar verkligen det ledamoten tar upp om hur vi kan öka mobiliteten. Jag uppskattar också hans positiva inställning till exempelvis bilpooler. Men jag har en fråga om det - jag kan för övrigt redan från början tala om att jag har tre konkreta frågor. Är ledamoten villig att gå så långt som att det borde finnas en strategi i Sverige för delad mobilitet?

  Min andra fråga handlar om elektrifiering. Ledamoten lyfte ju upp regeringens satsningar på det. Hur långt är ledamoten villig att gå för möjligheten att laddstolpar i olika delar av Sverige kan bli tillgängliga för fler? Kan privatägda laddstolpar göras tillgängliga för dem som reser förbi? Kan man hitta system för att kunna ta betalt för den el som säljs till någon annan på lite mindre nivå? Jag är nyfiken på hur ledamoten ser på detta ur ett mikroperspektiv.

  Min tredje fråga handlar om samma sak som den sverigedemokratiske ledamoten tog upp i den förra debatten. Han talade om snökaoset på våra vägar. Solen skiner visserligen in nu, och vi skriver den 2 april. Snösäsongen är till största delen över i Sverige. Jag vill ändå lyfta upp en fråga som har tagits upp i motioner och debatterats i bland annat frågestunder. Det gäller samfälligheters möjlighet att vara en del av upphandlad snöröjning.

  Till stora delar är det Trafikverket som upphandlar snöröjningen. I vissa delar av Sverige, inte minst i norra Sverige, kan det vara svårt att upphandla trafik för enskilda vägar. Det har skapat problem. Man har nästan inte tillåtit Trafikverkets fordon att köra där. Jag ser inte att man över huvud taget tar upp samfälligheter i utskottets ställningstagande. Det förvånar mig väldigt mycket. Hur ser ledamoten på samfälligheters möjligheter att ta del av den större snöröjningsinfrastrukturen?

  2025-04-02 15:21:04

  

  Ulrika Heie

• Herr talman! Jag får kanske börja mitt anförande med att förtydliga den sista frågan i replikskiftet med den förra talaren. Även om våren kommer nu har snöröjningen varit ett problem. Ledamoten Morell valde att ta upp det i sitt anförande redan i den förra debatten. Det var alltså inget replikskifte, utan bara en del av hans anförande.

  Det finns problem för enskilda samfälligheter, inte minst i norra men även i södra Sverige, att delta i upphandlingar, och det är ett reellt problem. Den moderatledda regeringen har ändå tagit ett antal initiativ på området, men frågan är om det blir någon skillnad i verkligheten. Även om man har en strategi är frågan om det blir någon skillnad. Snösäsongen är nu på väg att ta slut, men om bara om ett halvår kan den slå till med full kraft igen. Därför är det oerhört angeläget att man inför nästa snösäsong gör något åt detta.

  För både 2024 och 2025 har det funnits en plan från Trafikverket som skulle åtgärda delar av problemet, men vi vet att många snöröjningsfordon kan gå på tomme, det vill säga med plogen uppe, och bara ploga vissa vägavsnitt. Man måste dock kunna säkerställa att det är snöröjt i precis hela Sverige om ett utryckningsfordon, en ambulans eller en brandbil, behöver rycka ut till boende i delar av landet där man bor vid en enskild väg. Även om man har ett eget ansvar för detta måste vi i möjligaste mån göra om regelverket så att det fungerar för alla.

  Herr talman! I detta sammanhang vill jag yrka bifall till reservation 24 under punkt 18. Den handlar om snöröjning.

  Betänkandet behandlar väldigt många olika frågor. Jag ska försöka göra en resumé av vägtrafik- och fordonsfrågorna under mina minuter. Centerpartiet har elva reservationer i betänkandet, och jag har yrkat bifall till nummer 24. Men vi står givetvis bakom alla de andra.

  När vi talar om vägtrafik och fordonsfrågor är det otroligt viktigt att ibland lyfta upp och lösa de mindre frågorna i detta sammanhang, för de är stora problem i enskilda människors vardag. Därför måste vi ta oss an dem.

  Jag har redan nämnt snöröjningen som ett exempel. Den är viktig att lyfta fram. En annan sak är möjligheten att konvertera sitt fordon.

  Nu kommer det förresten att låta som att jag plockar ur en påse Gott & Blandat när jag tar upp olika punkter från betänkandet. Det rymmer verkligen många olika frågor. Jag ber om ursäkt om ni inte förstår hur de olika saker jag tar upp hänger ihop med varandra. Hur kan jag gå från snöröjning till konvertering av fordon?

  Jag skulle önska få höra mer från regeringen om hur den ser på möjligheten att konvertera sitt fordon till mer miljövänliga alternativ. Hur kan vi göra så att bilarna blir fossilfria? Centerpartiet anser att vi borde öppna för möjligheten för fler att kunna ställa om. Man har kanske inte råd att köpa en elbil, men man kan ha ett särskilt intresse och en vilja att konvertera den bil man har till ett fossilfritt fordon. Det borde vara möjligt att göra olika miljöåtgärder på detta område.

  Ett annat område jag vill ta upp handlar om bilpooler och vikten av att vi som land tar tag i detta på allvar. Både på landsbygd och i städer runt om i Sverige görs försök för att öka mobiliteten med hjälp av de fordon vi faktiskt har. Jag skulle önska att regeringspartierna lyssnade och tog in detta och såg den efterfrågan, som kommer från många människor, på ett bredare tänk när det gäller regelverket för beskattning och olika tillståndsfrågor. Man vill kunna använda sig av bilpooler och delad mobilitet. För att möjliggöra det behöver man stärka hela detta regelverk, som också påverkar möjligheten att driva bilpooler på ett effektivt sätt.

  Nästa fråga jag skulle vilja lyfta upp handlar om att stärka den lokala klimatmakten. Det har när det gäller parkeringsavgifter funnits en möjlighet att gynna fordon som är mer miljövänliga. Tyvärr får man inte göra det i dag. Jag skulle önska att vi fick se initiativ från regeringen när det gäller att göra detta på ett bra sätt.

  När vi ändå pratar om fossilfria fordon, som kanske inte är elektrifierade, kommer vi till frågan om besiktning av gasfordon och proportionalitet i de regler som finns. Också här behöver man se över regelverket.

  Det är detta jag menar när jag säger att det finns en ryckighet från regeringens sida. Elektrifieringen ses som det enda alternativet trots att det finns ett antal andra möjligheter att driva våra fordon, alltifrån bilar till lättare lastbilar. Varför ser man inte på möjligheterna när det gäller hela flottans omställning så att vi inte bara pratar om sänkt reduktionsplikt och sänkta priser för el, bensin och diesel utan om alla de fossilfria bränslen som kan utvecklas så att vi får en bättre diversifiering? Detta är viktigt också i beredskapssyfte.

  Jag skulle också vilja komma in på autonoma fordon. Här blir det också viktigt med en ökad digitalisering mot bakgrund av den utveckling som sker mot fler autonoma fordon. Även där måste regelverket följa efter och vara så pass följsamt att man i tid klarar av att göra de satsningar som behövs. Det pågår många spännande projekt i Sverige. Det finns spännande företag som jobbar med detta på olika sätt, men de är frustrerade över regelverken och lagstiftningen. På detta område behöver lagstiftningen vara mer flexibel så att vi inte tummar på säkerheten men gynnar utvecklingen framåt. Jag skulle önska att Tidöpartierna tog tag i denna fråga ytterligare. Jag ser med spänning fram emot att få lyssna på de kommande anförandena från ledamöterna på detta område.

  Vägtrafik och fordonsfrågor är alltså en fråga som rymmer väldigt mycket. Jag har låtit det bli lite Gott & Blandat - alltifrån snöröjning via autonoma fordon, bilpooler och besiktning av gasbilar till konvertering och olika delar som gäller det fossilfria. Det finns väldigt mycket vi kan göra, och vi behöver vårt transportsystem. Vi behöver bilens möjligheter för att klara rörligheten i hela vårt avlånga land. Men det finns nya smarta möjligheter att åstadkomma delad mobilitet.

  2025-04-02 15:24:51

  

  Ulrika Heie

• Herr talman! Jag har delvis redan varit inne på en del frågor som jag tänkte ta upp i mitt anförande. Jag tänkte uppehålla mig vid några av våra yrkanden i det betänkande vi nu debatterar. Vi står bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 5 under punkt 3, om laddinfrastruktur för elfordon, och reservation 23 under punkt 18, som handlar om vinterväghållning. Jag tycker att Ulrika Heie föredömligt redogjorde för den problematiken, så jag berör den inte ytterligare, men jag vill ändå yrka bifall till den reservationen.

  Transportsektorn är avgörande för svensk konkurrenskraft och tillgänglighet och för den gröna omställningen. Den är avgörande för att vi ska kunna ta oss till jobb, studier och fritidsaktiviteter. Det förutsätter en politik som ger människor och företag möjlighet att ta steg mot hållbara transporter.

  Tyvärr ser vi i dag hur regeringens politik bromsar omställningen i stället för att driva den framåt. En av de största utmaningarna för elektrifieringen är en tillräckligt utbyggd och pålitlig laddinfrastruktur i hela landet. Det är också avgörande för att Sverige ska nå klimatmålen och omställningen till i princip nollutsläpp av växthusgaser till 2045.

  För att fler ska våga satsa på elbil behöver laddstolpar finnas där människor bor, arbetar och reser. Den socialdemokratiskt ledda regeringen möjliggjorde genom Klimatklivet installationen av 65 000 laddpunkter, varav nästan 11 000 var publika. Men nuvarande regering har inte för det arbetet vidare i tillräcklig omfattning.

  Drivmedelsbranschen var i utskottet i början av året. De pekar på en rad områden som behöver förbättras för utbyggnaden av laddinfrastruktur. Det handlar till exempel om en högre grad av transparens när det gäller kostnader, tidsramar, nätets kapacitet och handläggningstiderna. Det handlar också om att styra offentlig upphandling till fossilfria fordon samt om en fungerande andrahandsmarknad för elbilar.

  Tidigare ökade antalet elfordon kraftigt. Nu har regeringens politik lett till en dramatisk minskning av antalet sålda elbilar. Vi ser också en utveckling där begagnade elbilar i allt högre grad exporteras utomlands i stället för att bidra till att fler i Sverige får tillgång till en billigare elbil.

  Detta är inget som SD-regeringen adresserar.

  Herr talman! Jag har varit inne på Klimatpolitiska rådet och den rapport som publicerades i februari. Där säger man tydligt att Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade under 2024. Vi kommer inte att nå klimatmålen med nuvarande politik. Vi kommer inte heller att nå det nationella utsläppsmålet med den beslutade politiken och inte heller målet för inrikes transporter.

  En av klimatrådets rekommendationer till regeringen handlar om skärpt reduktionsplikt och högre skatter på fossila drivmedel. Det är åtgärder som kan bidra till störst utsläppsminskningar på kort sikt.

  Då vill jag egentligen svara på det som Magnus Jacobsson var inne på. De här insatserna kan och ska naturligtvis kombineras med fördelningspolitiska åtgärder, där man fördelar vinster och kostnader och skyddar utsatta grupper. Men regeringen väljer i stället att använda reformutrymmet till att sänka skatterna för redan ekonomiskt starka grupper.

  För att nå våra klimatmål behöver vi få till en ökad transporteffektivitet och minska behovet av transporter. Det krävs ökade satsningar på förnybara drivmedel och elektrifiering samt mer energieffektiva fordon.

  Herr talman! Avregleringen av fordonsbesiktningen, som genomfördes av den moderatledda regeringen, skulle leda till ökad tillgänglighet, mer valfrihet och lägre priser. Det har inte infriats för alla och överallt. På lands- och glesbygd är i stället resultatet höjda avgifter och sämre tillgänglighet. Avregleringen har där fått till följd att stationer lagts ned. Många bilägare får resa längre och betala mer för att få sin bil besiktigad.

  Samtidigt har det riktats kritik mot att det är för stora skillnader i besiktningsföretagens bedömningar, vilket skapar en osäkerhet hos fordonsägare. En regelbunden och noggrann besiktning är avgörande för trafiksäkerheten och för att bilarna på våra vägar ska vara i gott skick. Vi behöver en fordonsbesiktning som är både tillgänglig och rättssäker. Därför anser vi socialdemokrater att regeringen bör ta initiativ till att se över hur besiktningsverksamheten fungerar och säkerställa att hela landet har en likvärdig tillgång till tjänsten.

  Herr talman! Utvecklingen av bilpooler och delad mobilitet är en viktig del av en hållbar transportpolitik. För många människor, särskilt i städer, kan tillgången till bil när den behövs vara viktigare än att äga en egen bil. Bilpooler kan minska behovet av parkeringsplatser, minska biltrafiken och sänka hushållens kostnader.

  Men den här utvecklingen av bilpooler kräver att politiken ger rätt förutsättningar. Det handlar om parkeringslösningar, om samverkan mellan kommuner och näringsliv och om incitament för att fler ska kunna välja delad mobilitet. Regeringen gör för lite för att stödja denna utveckling. Vi socialdemokrater vill se en tydligare strategi för att främja bilpooler, inte minst genom att säkerställa att kommuner får bättre möjligheter att planera för och uppmuntra delad mobilitet.

  Herr talman! Om Sverige ska nå klimatmålen och säkerställa en modern, tillgänglig och hållbar transportsektor behövs det politisk handlingskraft. Vi behöver en politik som tar ansvar för utbyggnaden av laddinfrastruktur, som ser till att fordonsbesiktningen fungerar i hela landet, till rimliga priser, och som skapar goda förutsättningar för nya mobilitetslösningar, som bilpooler.

  Vi behöver en politik som ser till helheten - med en tydlig färdriktning och en rättvis omställning där alla är med. Vi behöver en politik för vägtrafik och transporter som stärker konkurrenskraften för näringslivet och som gör det enklare för oss att resa hållbart. Vi behöver en politik där Sverige tar på sig ledartröjan i stället för att sätta sig på avbytarbänken.

  Tack för ordet!

  (Applåder)

  (forts. § 18)

  2025-04-02 15:47:04

  

  Carina Ödebrink

• Herr talman! Tack, Magnus Jacobsson, för inlägget! Betänkandet om vägtrafik och fordonsfrågor rymmer ju ganska många olika områden, och det är svårt att ta upp allt i ett inlägg.

  Jag lyssna noga på vad Magnus Jacobsson sa just när det gäller klimatmålen och arbetet med omställningen. Där är transportsektorn otroligt viktig. Detta måste vi lösa om vi ska komma till rätta med de höga utsläppen av växthusgaser.

  Magnus Jacobsson var kritisk till det arbete den förra regeringen gjorde, och han kanske också var kritisk till den nuvarande - detta får väl Magnus Jacobsson redogöra för. Detta att skicka med en inriktning och att jobba enligt samma regelverk är naturligtvis jätteviktigt. Men Klimatpolitiska rådet kom med sin rapport i februari, och den är tydlig.

  Klimatpolitiska rådet är ju regeringens eget expertorgan. Där säger man att vi går åt helt fel håll. Utsläppen ökade under 2024. Vi kommer inte att nå målen med den politik som nuvarande regering driver. Då vore det intressant att höra lite mer om hur Magnus Jacobsson och regeringen tänker om hur vi ska nå målen, för det är ju ganska bråttom.

  (Applåder)

  2025-04-02 15:39:05

  

  Carina Ödebrink

• Herr talman! Jag försökte i mitt anförande peka på att det finns två väldigt tydliga mål. De målen går faktiskt inte fullt ut ihop.

  Den föregående regeringen hade som någon form av tävling att sätta så höga mål som möjligt - i det här fallet satte man målet 70 procent före 2030 medan EU landade på 55 procent till 2030. När det gäller det totala målet för när man ska vara helt fossilfri säger EU 2050 medan den föregående regeringen sa 2045.

  Man kan givetvis jobba med den typen av mål, men det får effekter för vårt näringsliv. Det har inte fått de effekter som en del talar om, alltså snabbare ekonomisk utveckling. Det man ser i den stora studien som jämför Europa och USA är att Europa faktiskt halkar efter medan den amerikanska och kinesiska ekonomin växer.

  Då kommer man till en av de käpphästar som finns i den kristdemokratiska ideologin, nämligen att vi måste jobba med sociala, ekologiska och ekonomiska hänsyn.

  Vi är troligtvis helt överens om det mer slutliga målet när det gäller miljön, nämligen att vi ska nå ett nollutsläpp. Men att sätta mål som man inte ens kan leva upp till är inte realistiskt. Jag påpekade detta redan under förra mandatperioden när er regering satt med er politik, ivrigt påhejade av Miljöpartiet. Även då konstaterade man att vi inte skulle komma att nå målet 2030.

  Då tror jag att det är mycket bättre att sätta realistiska mål och sedan jobba med faktiska åtgärder. Det var därför jag var så noga i mitt tal med att peka på de faktiska åtgärderna. Det handlar om energisidan och om att se över motorer och teknikutveckling.

  I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

  2025-04-02 15:41:10

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Problemet är återigen att den föregående regeringen sa att Sverige skulle ha 70 procent till 2030 och att vi skulle vara färdiga före alla andra, nämligen 2045. Men man hade ingen politik som ledde till det målet. Tittar man på vad effekterna blev av att försöka leva upp till målet, med bland annat höjd reduktionsplikt, kan man se att det slog rakt in i den svenska landsbygden. Det slog rakt in i jordbruket och gjorde att människor fick svårt att klara av sin vardag.

  Man har hela tiden haft en tanke på att gå före i stället för att göra stora, europeiska uppgörelser, jobba med de utsläppssystem vi har inom EU och se till att vårt näringsliv har sjysta, raka spelregler tillsammans med det europeiska näringslivet som verkligen får effekt över tid. Och kommuner och regioner tänker likadant som socialdemokratin: Låt oss gå lite före! Detta har lett till att man gör upphandlingar med miljökrav som går längre än svensk lagstiftning, vilket gör att det blir betydligt dyrare med infrastrukturen. Man klarar inte ens att bygga färdigt i tid.

  Enskilda kommuner går före och ställer högre krav än miljölagstiftningen när det ska byggas bostäder. Det gör att man inte kan ta fram typbostäder som går att använda i alla kommuner, eftersom kommunerna väljer att inte följa lagstiftningen utan går före. Då kan man inte effektivisera bostadsbyggandet.

  Jag är den största anhängaren av god miljöpolitik, men den måste vara social, ekonomisk och ekologisk. Den måste hänga ihop, och det gör den tyvärr inte.

  (Applåder)

  2025-04-02 15:44:58

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Ambitiösa mål eller realistiska mål - det är klart att de ambitiösa målen också ska vara realistiska. Men som socialdemokrat vill jag att Sverige ska ligga i framkant och att vi ska ha ledartröjan när det gäller den gröna omställningen och att fasa ut fossila bränslen. Det är en ödesfråga för hela världen. Naturligtvis är det väldigt viktigt för hela Europa att vi kan kroka arm och jobba tillsammans.

  Jag tycker att vi ska ha höga mål, men målen ska också vara realistiska, och det tycker jag faktiskt att de mål har varit som vi har haft tidigare.

  Näringslivet ger tydliga besked när vi talar med dem. De vet inte riktigt hur de ska förhålla sig i dag, för den politik som bedrivs från regeringen och som innebär att vi inte kommer att nå de uppsatta målen ställer sig näringslivet frågande till. Näringslivet vill att regeringen ska vara ännu mer offensiv. De vill att Sverige faktiskt ska ligga i framkant. Detta tycker jag är viktigt att slå fast.

  Jag är oroad över den utveckling som vi nu ser framför oss med en klimatomställningspolitik som inte levererar och där Sverige lite grann sätter sig på avbytarbänken.

  (Applåder)

  2025-04-02 15:43:17

  

  Carina Ödebrink

• Herr talman! Jag reagerade på en mening i anförandet, och det var när ledamoten försökte måla upp bilden av att nuvarande regering har en negativ fördelningsprofil. Utgår man från våra samlade budgetar är det uppenbart att vi har lagt och lägger mer resurser på dem med låga inkomster än på dem med höga inkomster. Vi har således en väldigt god fördelningsprofil.

  Det är ett antal åtgärder som har gett denna effekt. Många glömmer att den sänkta reduktionsplikten framför allt når dem med låga inkomster så att de kan ta sitt fordon till jobbet eller köra barn till idrottsaktiviteter. Elstödet hjälpte dem med lägst inkomster mest eftersom de drabbades hårdast av de höga elpriserna, som vi fick ärva. Jobbskatteavdraget har rent tekniskt den konstruktionen att det gynnar dem med låga inkomster mer än dem med höga inkomster, om man tittar på systemnivå. Men det kanske absolut viktigaste är att den nuvarande regeringen har bekämpat inflationen. Det leder till lägre räntekostnader, vilket framför allt gynnar dem med låga inkomster.

  Herr talman! Jag vet att det är ett vanligt förekommande retoriskt knep hos socialdemokratin att oavsett debatt lägga in en mening om hur den hemska, hårda högerregeringen slår mot dem som har det sämst. Men det är alltså tvärtom; vår profil når hela tiden dem som har det sämst. Vi försöker att få hela landet att fungera, oavsett om vi pratar trafikpolitik eller skattepolitik.

  2025-04-02 16:32:38

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Jag kallar det inte retoriskt knep utan krass verklighet, för det är faktiskt så det ser ut i dag.

  Givetvis har bränslekostnaden för många på landsbygd och i glesbygd varit stor. Men man kan använda olika verktyg för att komma till rätta med det. Vi behöver nå klimatmålen till uppsatta datum, och Klimatpolitiska rådet säger bland annat att åtgärder som skärpt reduktionsplikt och högre skatter på fossila drivmedel bidrar till störst utsläppsminskning på kort sikt. Det är inte Socialdemokraterna som säger det utan Klimatpolitiska rådet, regeringens eget expertorgan. Detta måste givetvis mötas med åtgärder och reformer som fördelar om och lindrar effekterna för dem som har de minsta marginalerna.

  Det är knappast de med minst marginaler som gynnas mest av regeringens gigantiska skattesänkningar, utan det är höginkomsttagarna. Det är alltså inget retoriskt knep, Magnus Jacobsson, och läget är allvarligt. Inflationen har gått ned, men vad den kommer att vara i morgon har vi ingen aning om. Arbetslösheten i Sverige är en av de högsta i Europa, och vi har den sämsta tillväxten. Vi har också en rad andra problem som gör att Sverige har hamnat på efterkälken.

  2025-04-02 16:34:29

  

  Carina Ödebrink

• Herr talman! Låt mig börja med att ge ledamoten Ödebrink rätt i en sak. Om vi hade lyssnat på Klimatpolitiska rådet när det gällde reduktionsplikten hade det haft positiv effekt på koldioxidutsläppen. Det är helt korrekt. Det enda parti som har varit hyfsat ärligt i den frågan är Miljöpartiet, som har sagt att man är beredd att gå upp till ett bränslepris på 30, 40 eller 50 kronor. Men det hade slagit hårt mot dem som har det sämst ställt. Det jag kritiserade i anförandet var just påståendet att regeringen skadar dem som har det sämst ställt, för om vi hade lyssnat på Klimatpolitiska rådets råd om bränslepriserna hade vi skadat dem som har det sämst ställt.

  Under förra mandatperioden fick de borgerliga vid flera tillfällen igenom sin budget, och varje gång gav vi mer pengar till kommuner och regioner än Socialdemokraterna och deras kompisar. Tack vare den politik vi nu för, bland annat med sänkta bränslepriser, sparar kommuner och regioner pengar varje månad. Det har bland annat resulterat i att inflationen har tryckts tillbaka, och de som kan lite om kommunalekonomi vet att när inflationen rusar i höjden rusar även pensionsskulden i höjden. När vi nu trycker med inflationen trycker vi också ned pensionsskulden, vilket gör att flera tusen anställda som riskerade att förlora sitt jobb kan fortsätta att gå till jobbet. Vi bedriver en politik som tar hand om hela landet, oavsett om det handlar om infrastruktur, kommun och region eller den enskilda människan.

  2025-04-02 16:36:36

  

  Magnus Jacobsson

• Herr talman! Betänkandet behandlar en rad olika områden, men här ingår varken pensioner eller en del annat av det Magnus Jacobsson tar upp.

  Det jag vill fokusera på är att vi behöver kraftsamla för att nå klimatmålen, och transportsektorns utsläpp är bland de största. Klimatpolitiska rådet pekar på reduktionsplikten. Nivån har varit hög, och nuvarande regering har sänkt den. Men nu går den upp igen. Är reduktionsplikten morgondagens lösning? Det gäller att hela tiden hänga med i tiden och hitta lösningar som gör att vi når målen och samtidigt ha en politik som fördelar om Sveriges gemensamma pengar.

  Jag kan inte påstå eller hålla med Magnus Jacobsson om att vi har en sådan politik i dag. Jag tror inte att vare sig kommuner eller regioner går omkring och är glada över att de sparar en massa pengar. Det är inte riktigt den bild jag får när jag är ute och besöker kommuner och regioner.

  Det är mycket som går åt fel håll. Det behövs en annan, mer offensiv politik för att Sverige ska ha ledartröjan i klimatarbetet och i utbyggnaden av laddinfrastruktur och för att vi ska kunna bygga ut och utveckla tjänster som gör att man kanske inte alltid behöver äga en bil för att ha tillgång till en bil i den stund man behöver en. Jag ser inte riktigt att nuvarande politik fyller de behoven.

  (Applåder)

  2025-04-02 16:38:28

  

  Carina Ödebrink

• Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Vägtrafik- och fordonsfrågor.

  Betänkandet gäller utvecklingen av vägtrafik och vår fordonspark. Vägtransporterna står för majoriteten av Sveriges transporter, och om de inte fungerar påverkas vardagen för alla, både invånare och företag.

  Stora delar av vårt vägnät byggdes för över 60 år sedan. Nu tar Liberalerna tillsammans med samarbetspartierna tag i underhållsskulden för våra vägar. I infrastrukturpropositionen står det att denna underhållsskuld ska vara åtgärdad till 2037. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination.

  Det gäller inte minst möjligheten att tillåta längre och tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Längre lastbilar kan köras på 590 mil väg, och tyngre lastbilar på upp till 74 ton kan köras på ungefär hälften av våra statliga vägar. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna, som har en viktig funktion inte minst inom byggnation. Där bör Trafikverket kunna erbjuda stöd till kommunerna i tillståndsprocesserna.

  Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägare av enskilda vägar för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får det inte innebära att statens kostnader läggs över på ägarna av vägarna.

  Ett annat område är snöröjning, där Trafikverket bör utforma upphandlingarna gentemot entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter. Vi har initierat en översyn av vinterväghållningen, för även om det har blivit bättre behöver samordningen av myndigheter och beredskapen vid oväder stärkas.

  Herr talman! Det finns en fråga som dominerar området väg och fordon i dag, och det är omställningen av vår fordonsflotta och utökningen av antalet laddpunkter. Vägtransporterna står för över 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så Liberalernas största fokus ligger där.

  På kort tid ska hela fordonsflottan bytas ut. Utbytet av större delen av fordonsflottan bör vara klart om 10-15 år, max. Utmaningen för samhället består i att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar och lastbilar som kan säljas till rimliga priser så att fler personer och företag har råd med ett laddbart fordon.

  Båda utmaningarna är komplexa och kräver samarbete. Vi är dock på god väg. Vi har knappt 5 miljoner personbilar i Sverige, och 2024 var 672 000 av dem laddbara, alltså över 13 ½ procent. Det gäller att laddinfrastrukturen hänger med i försäljningsutvecklingen, och där är den största utmaningen laddning vid flerbostadshus.

  För bilarna är det prisskillnaden mellan fossildrivna fordon och elfordon som är utmaningen. Där kommer konkurrensen mellan biltillverkarna att pressa fordonspriserna steg för steg tillsammans med utvecklingen av bilbatterier.

  Ur en bilköpares synvinkel finns en punkt i klimathandlingsplanen om att lättförståelig information ska tas fram där kunden på ett enkelt sätt ska kunna jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp ur ett livscykelperspektiv samt vid drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också stålet till karossen har producerats. Detta är en fråga som jag personligen har drivit i flera år i riksdagen, och nu blir det äntligen verklighet. Förhoppningen är att bilkunder framöver ska välja bilar utan utsläpp med stöd av en tydlig klimatguide.

  Herr talman! Andelen sålda laddbara fordon behöver stadigt öka, och nuvarande ekonomiska kris bryter den positiva trenden. Prognoserna säger dock att en elbil kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil runt 2026. I Norge kan man tydligt se att vid samma pris accelererar försäljningen, inte minst eftersom andrahandsvärdet för fossildrivna bilar samtidigt sjunker då en elbil är billigare att köra, vilket ytterligare förbättrar ekonomin vid inköp av en elbil. Det blir en positiv spiral för klimatet. Men vi är inte där ännu, så det gäller att följa marknaden noga. I regeringens budget för 2025 finns därför ett stöd till elbilsköp på landsbygden.

  Herr talman! Vad gäller tunga fordon ökar antalet elfordon stadigt men för långsamt. Lastbilspremien kvarstår därför då andelen nya ellastbilar fortfarande är alldeles för låg. Regeringen har också infört en premie för lätta lastbilar. Vi behöver dock öka efterfrågan på ellastbilar, och en väg är genom miljökrav vid offentlig upphandling. Liberalerna har, bland annat i Europaparlamentet, drivit på för att göra det möjligt att ställa miljökrav vid upphandling.

  Laddinfrastruktur för vägtransporter är den enskilt viktigaste åtgärden för att transportområdet ska kunna ställa om och få bort sina klimatutsläpp. I dag finns en rad stöd och subventioner för installation av laddbox vid villan och laddinfrastruktur längs våra vägar samt Klimatklivet med 50 procents stöd till laddplatser vid flerbostadshus.

  Även denna fråga är komplex då den förutsätter att tillräckligt mycket el kan levereras på kort tid för laddning där vi bor, arbetar och reser men även till transportdepåer. Att bygga elkraftverk och elnät tar lång tid och är en flaskhals i omställningen. Här arbetar regeringen fokuserat för att komma i kapp efter den förra regeringens felbeslut avseende nedläggningen av kärnkraft i södra Sverige.

  Herr talman! Liberalerna tror på idén att förorenaren ska betala. Då en personbils livslängd är i genomsnitt 19 år i Sverige behövs fossilfria bränslen under lång tid framöver för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar.

  Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att behovet av transporter kan säkerställas vid ett större elavbrott.

  Parallellt finns också frågan om vårt kulturhistoriska arv i form av äldre bilar och säkerställande av att det fortsatt finns bränslen för dessa fordon på marknaden. Det är viktigt att det kulturhistoriska bilarvet undantas från EU:s kommande lagstiftning, som gäller utskrotning av uttjänta bilar i Europa i stället för att exportera dem utanför Europa.

  Herr talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Åtgärder behöver vidtas för att säkra framkomligheten för personer med synnedsättning vid transporter, inte minst vid hållplatser.

  Nu kommer snart dagen då vi har självkörande fordon på våra vägar. Tekniken har introducerats och byggs successivt ut. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Med utgångspunkt i 2015 års rapport om införandet av självkörande fordon i Sverige behövs det en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar ska introduceras i samhället. Detta kan också vara en lösning på en fråga som vi haft uppe här tidigare om delning av fordon och bilpooler, inte minst på vår landsbygd.

  Avslutningsvis vill jag säga att Liberalerna välkomnar de stora satsningarna i forskningspropositionen på fordonsstrategisk forskning och innovation. Samarbeten mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar för att svensk fordonsindustri ska kunna fortsätta ligga i framkant.

  Inom fordonsindustrin finns de största företag vi har här i Sverige. De är förutom stora arbetsgivare en stark drivkraft för innovation och utveckling, och de skapar tillväxt runt om i Sverige. Deras nya teknik tas till vara även i andra företag i andra branscher.

  Herr talman! Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

  2025-04-02 16:40:46

  

  Helena Gellerman

• Herr talman! Sverigedemokraterna står bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 18.

  Herr talman! Våra vägar har i likhet med våra järnvägar en underhållsskuld som vi behöver ta igen. Exakt hur stor den är kan vara svårt att bedöma, men enligt Transportföretagens årliga analys beräknas underhållsskulden i vårt vägnät uppgå till 19 miljarder. Dessa siffror är drygt ett år gamla. Om inget görs för att beta av denna skuld beräknas den ha stigit till cirka 46 miljarder om åtta år. Då cirka 82 procent av persontransportarbetet och 53 procent av godstransportarbetet enligt Trafikanalys utförs på våra vägar är det oerhört dumt att låta dessa förfalla.

  Herr talman! Det är därför glädjande att vi inom Tidösamarbetet har fått till stånd en satsning på vägunderhåll som inom den tolvåriga planperioden kommer att bokstavligt talat inte sopa bort men väl asfaltera bort denna underhållsskuld. Det ökade anslaget ska vara tillräckligt för att radera ut underhållsskulden helt och hållet.

  Svensk industri och dagligvaruhandel är beroende av pålitliga och punktliga transporter, och gemene man behöver kunna ta sig till och från jobbet utan att riskera att potthål slår sönder fälgarna eller att man fastnar i massiva bilköer. Även kollektivtrafiken mår bra av god framkomlighet så att tidtabellerna hålls och resenärerna kan känna att de kan lita på att bussarna går.

  Som kuriosa i sammanhanget kan jag passa på att nämna att persontransportarbetet 2023 var 148 miljarder personkilometer och att godstransportarbetet var 98 miljarder tonkilometer.

  Av den nationella planens 1 171 miljarder avsätts 354 miljarder till att underhålla och reinvestera i det statliga vägnätet.

  För att få ut maximalt med underhåll är det av största vikt att Trafikverket förbättrar sitt arbete och arbetar effektivt med bättre styrning, minskade administrativa kostnader och avtal där inte kostnaderna tillåts skena ohämmat. Här har Riksrevisionen upprepade gånger slagit ned på Trafikverkets arbete, och man har en läxa att göra.

  Herr talman! Utöver att stärka underhållet behöver vi bygga ut och nyinvestera i vägnätet. Vi har snart färdigställt motorvägsstandard på hela sträckan mellan Malmö och Stockholm, och vi håller på och bygger Förbifart Stockholm. Men det finns åtskilliga sträckor kvar att ta tag i, till exempel E22 längs med östkusten, E20 mellan Alingsås och Skara, Tvärförbindelse Södertörn, E6 mellan Malmö och Helsingborg som behöver sex filer och E65 som behöver byggas ut till fyra filer hela vägen till Ystad.

  Det finns fler exempel än så, men nu när den nationella planen snart ligger på vårt bord och ska gälla från 2026 till 2037 är det viktigt att sträckor som är viktiga för vårt näringsliv och för arbetspendling prioriteras. Sveriges befolkning har växt, och transportarbetet har ökat drastiskt sedan dessa vägar kom till. Vi måste säkerställa att vårt vägnät anpassas efter dagens och i synnerhet morgondagens förhållanden.

  Herr talman! När jag ändå är inne på Trafikverket tänkte jag gå in på vinterväghållningen.

  År efter år har Trafikverket kritiserats från denna talarstol för bristande vinterväghållning. Även denna vinter har vi mötts av dessa problem, och då har det ändå varit ovanligt snöfattigt. Dessa ibland fatala brister kostar inte bara tid och pengar för företag och privatpersoner. De kostar även liv. Jag tänker inte gå in på enskilda olyckor. Jag konstaterar bara att det även i år har brustit i vinterväghållningen och att liv har gått till spillo. Bättre förebyggande halkbekämpning måste till liksom snabbare och även mer omfattande insatser när snön väl faller.

  Herr talman! Hastighetsgränser ska ha folklig acceptans. Vi politiker sitter här i denna sal på folkets mandat, och det ska vi ha mycket stor respekt för.

  Mätningar från VTI visar på att många trots medvetenhet om höga bötesbelopp väljer att överträda hastighetsgränserna. Sämst är hastighetsefterlevnaden vid 40 kilometer i timmen, där ungefär hälften väljer att negligera rådande hastighetsbegränsning.

  Då återkommer jag till frågan om folklig acceptans. Jag har själv förmånen att bo i en kommun som har kvar 50 kilometer i timmen i tätort. Hastighetsgränser ska uppfattas som rimliga, och jag upplever ett brett stöd när jag och mitt parti förespråkar en återgång till de gamla hastighetsgränserna 30, 50, 70, 90 och 110 kilometer i timmen.

  I Sverige precis som i andra länder är motorvägar de säkraste vägarna, och av länderna nere på kontinenten är det många som har en hastighetsgräns på 130 kilometer i timmen eller högre på sina motorvägar. Vi menar att de motorvägar som har god standard i Sverige skulle lämpa sig för 130 kilometer i timmen, en höjning som Danmark införde för inte så länge sedan med gott utfall. Sverige är ett avlångt land och vinner på effektiva transporter.

  Herr talman! En plåtpolis fångar inga rattfyllerister. Den lagför ingen för olaga cabotage, och den hindrar inga trafikfarliga fordon. Den hjälper däremot till att lagföra den sannolikt trafiksäkre bilisten som kör i 86 kilometer i timmen på en fin 80-väg en solig sommardag - en väg som dessutom tidigare hade en hastighetsgräns på 90 kilometer i timmen. Vi behöver skifta fokus. Vi behöver i stället stärka polisens kontrollverksamhet på väg.

  NTF bedömer att ungefär 1 bilist på 500 kör bil med en promillehalt över 0,2. Fler fordon behöver kontrolleras, i synnerhet inom yrkestrafiken. Fler utandningsprov behöver utföras och då på lämpliga tider och platser - ingen pinnjakt, alltså. Beteendeövervakningen behöver stärkas. Det är här resurserna ska sättas in.

  Vi motsätter oss också sträckmätningen genom ATK-systemet, där samtliga bilister registreras. Känsliga uppgifter kan hamna hos främmande makt när samtliga, även laglydiga, bilister registreras - detta till mycket hög införandekostnad, och det är uppenbart att åtgärden inte svarar mot nyttan sett till vare sig kostnaden eller säkerhetsrisken.

  Polisen har ifrågasatt projektet och menar att nyttan inte står i proportion till kostnaden eller intrånget i den personliga integriteten.

  Även Imy, Integritetsskyddsmyndigheten, flaggar för problemet med denna massövervakning och massregistrering.

  Fackförbundet Seko - där jag är med, och jag tror att Kadir också var med där - framför kritik, som jag instämmer i till fullo, mot att personer med viktiga samhällsfunktioner kartläggs när man samkör fordons- och körkortsregister.

  På väldigt starka grunder har därför vi i Tidöpartierna valt att lägga förslaget om sträck-ATK i soptunnan. Pengarna behöver i stället läggas på att stärka arbetet med att mötesseparera fler vägar - ett arbete som går alldeles för långsamt -, att förbättra skyddet vid avåkning, att ta bort farliga träd och stenar eller branter, att lägga ny beläggning på spåriga vägar för att minska risken för vattenplaning med mera.

  Avslutningsvis, herr talman, vill jag bara belysa att vi äntligen fått rimliga bränslepriser. Ett av de viktigaste vallöftena från Sverigedemokraterna var just att se till att Sveriges befolkning skulle ha råd att tanka sina bilar. När dieselpriset låg på 28 kronor och vi sa att vi ville sänka priset med minst 10 kronor litern blev vi hånade från alla håll och kanter. Men titta nu: Vi har ett bensin- och dieselpris som gör att folk inte behöver gråta när man tankar sin bil. Med ett bensin- och dieselpris på 16-17 kronor litern får hushållen det lättare att få ekonomin att gå ihop. Totalkostnaden för att bruka sin bil blir mer rimlig.

  Med detta sagt stärker vi Tidöpartier även satsningen på laddinfrastrukturen i landet. För 2025 har vi tillfört 450 miljoner i budgeten för att stärka laddinfrastrukturen för såväl lätta som tunga fordon. För 2026 är summan 620 miljoner, och tillsammans med tidigare satsningar uppgår stödet till 2,5 miljarder för åren 2024 till och med 2026. Med detta rustar vi Sverige för den fortsatta ökningen av den elektrifierade fordonsflottan.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö, Rashid Farivar och Thomas Morell (alla SD).

  2025-04-02 16:51:10

  

  Patrik Jönsson

• Herr talman! När Klimatpolitiska rådet presenterade sin rapport häromveckan kom jag att tänka på en av Moderaternas valaffischer från senaste valrörelsen. Det var en affisch med Moderaternas partiledare, numera statsminister Ulf Kristersson, som var ute på skogspromenad. Budskapet var: Nu får vi ordning på klimatet.

  Det var en ganska kaxig men samtidigt rimlig målsättning. För även om Sverige länge har setts som ett föregångsland på det klimatpolitiska området har samtidigt omställningen i Sverige gått för långsamt i förhållande till det som behöver göras. Det är uppenbart att mer måste till, och i snabbare takt, om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Där hade alltså Ulf Kristersson rätt. Vi behöver "få ordning" på klimatet.

  Men hur har det då gått? Har Moderaterna fått ordning på klimatet? Nej. För transportsektorn, som står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, minskade utsläppen under 2023 i otillräcklig takt, tio gånger mindre än vad som behövs för att klara 2030-målet. För 2024, ett år då regeringens politik fått genomslag och syns i siffrorna, ökade utsläppen från vägtrafiken med 18 procent.

  Detta är ett dramatiskt trendbrott. Utsläppen från vägtrafiken har minskat långsamt men stadigt i Sverige sedan 2007. Den trenden är nu alltså bruten, med råge. Och det här sker samtidigt som också elektrifieringen av transportsektorn har saktat in efter att regeringen tagit bort klimatbonusen för elbilar och sänkt skatten på fossila bränslen. Under 2024 sjönk försäljningen av elbilar med 16 procent.

  Frågan är vad Moderaterna och resten av Tidöpartierna vill med sin klimatpolitik på transportområdet. I regeringens klimatpolitiska handlingsplan står det att "Sverige bör ta en aktiv roll inom internationella klimatsamarbeten på transportområdet för att driva på för en global omställning av transportsektorn". Det tycker jag låter bra. Men det är skillnad på vad man säger och vad man faktiskt gör.

  I EU-sammanhang har regeringen så här långt inte arbetat för en starkare klimatreglering utan jobbar i stället för regelförenklingar och undantag. EPP, partigruppen där både Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, driver linjen att EU ska ta en "klimatpolitisk paus" och vill också se ett förbud som gör det omöjligt för enskilda medlemsstater att gå före och anta mer ambitiösa regler än de som beslutas på EU-nivå.

  Är det så Sverige tar en aktiv roll och driver på för omställning? Är det så Moderaterna får ordning på klimatet? I så fall har vi stora problem.

  Vi vet vad som står på spel. Misslyckas vi med att ställa om i tid riskerar vi en värld där en femtedel av landytan är obeboelig och där över 1 miljard människor kan tvingas på flykt på grund av klimatförändringar. Det är därför Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen väl under 2 grader är så viktigt. Det är också därför det inte är en överdrift att tala om klimatfrågan som vår tids stora ödesfråga.

  Herr talman! Ett argument som regeringen använt flitigt för att förklara sina vägval på klimatområdet och som också hörts i debatten här i dag är att klimatpolitiken måste ha en folklig förankring. Det tycker jag också är viktigt.

  En färsk Sifoundersökning visar att två av tre svenskar är oroliga för klimatförändringarna och att tre av fyra svenskar tycker att det är viktigt att regeringen för en politik som leder till att Sverige når klimatmålen. Det betyder rimligtvis att den bristfälliga klimatpolitik som regeringen för saknar folklig förankring - eller hur?

  Att dessutom skjuta åtgärder framför sig genom att hoppa över 2030 och peka mot 2045, som regeringen också gör, gör det svårare att genomföra en ordnad omställning. Det riskerar att leda till att man tvingas genomföra snabba, panikartade, drastiska åtgärder längre fram som riskerar att slå hårt mot människor i form av kraftigt ökade priser. Jag är helt övertygad om att det saknas folklig förankring för en sådan politik.

  Jag vill också bara påminna om att regeringen själv i sin klimathandlingsplan skriver att en ordnad omställning är viktig.

  Herr talman! Från Vänsterpartiet har vi lagt fram ett stort antal förslag på transportområdet. De finns utförligt beskrivna i våra följdmotioner dels på regeringens infrastrukturproposition, dels på regeringens klimathandlingsplan. Vänsterpartiets utgångspunkt är att infrastrukturplaneringen ska vara målstyrd på ett sätt som gör att klimatmålen får genomslag och där vi tydligt styr mot ett hållbart, transporteffektivt samhälle.

  Vad gäller just transporteffektiviteten konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin senaste rapport att regeringens beslut under 2024 till övervägande del har bidragit till att motverka utvecklingen mot ett mer transporteffektivt samhälle. Det är en allvarlig kritik som jag hoppas att de moderater och övriga Tidöpersoner som fortfarande vill få ordning på klimatet tar till sig.

  Med det vill jag yrka bifall till reservation 6.

  2025-04-02 17:01:33

  

  Malin Östh

• Herr talman! Vi befinner oss i ett allvarligt läge när det gäller den pågående klimatkrisen. Vi ser redan i dag hur människor både i Sverige och runt om i världen drabbas av tilltagande extremväder - allt från översvämmade källare, bortspolade vägar och järnvägar och nedblåst skog till tropiska stormar och döende korallrev. Allt detta drabbar människor i dag, här och nu. Tyvärr ser det ut att bli allt värre om vi inte vänder utvecklingen.

  Vad gäller Sveriges utsläpp står utsläppen från trafiken för ungefär en tredjedel av dessa. Det är också ett område där vi relativt snabbt kan sänka utsläppen eftersom det finns hållbara tekniker att byta till redan i dag.

  Regeringens svar på klimatfrågorna har varit just elektrifiering. Men i verkligheten misslyckas man totalt. I förra årets granskning gjord av Klimatpolitiska rådet fick regeringens klimathandlingsplan svidande kritik för att inte nå klimatmålen till vare sig 2030 eller 2045. Den kallades missvisande och osaklig.

  I årets granskning konstaterar rådets experter att regeringens nuvarande politik inte heller räcker för att nå vare sig Sveriges klimatmål eller våra EU-åtaganden fram till 2030 och 2045. Svart på vitt försvårar, fördröjer och fördyrar regeringens politik omställningen. Tidsfönstret för att fatta beslut som gör att vi faktiskt når klimatmålen till 2030 krymper snabbt.

  En stor majoritet av svenska folket är orolig för pågående klimatförändringar. Ungefär 70 procent av Sveriges befolkning vill att vi når klimatmålen. Det finns alltså en stark folklig förankring.

  Ulf Kristersson gick till val på att få ordning på klimatet, men vi kan konstatera att det i stället går käpprätt åt skogen. Misslyckandet är monumentalt för regeringens klimatpolitik. Utsläppen från transportsektorn ökar lavinartat - närmare 20 procent förra året. Sverige är nu det EU-land där utsläppen ökar allra mest. Sverige som föregångare, som kristdemokratiska ledamöter tidigare har talat om, finns inte på kartan. Sverige är sämst i klassen. Grattis till det! Det beror naturligtvis på att regeringen har kraftigt ökat inblandningen av fossilt i drivmedlet, gjort gigantiska skattesänkningar på fossila bränslen, ryckt bort den bonus som stimulerade elbilsförsäljningen och stoppat ett reseavdrag som skapade mer jämlikhet mellan transportslagen.

  Resultatet är att elbilsförsäljningen 2024 för första gången sjönk i Sverige, när den i stället skulle behöva öka. Skälet till det är inte så konstigt. Till SVT säger bilisten Kalle att han hade tänkt att byta till elbil, men det blir inte aktuellt när priset på bensinen går ned och elen ska gå upp. Då tänker han sannolikt på regeringens svindyra kärnkraftsel.

  Vi befinner oss alltså i ett helt absurt läge med en regering som gynnar fossilindustrin i stället för att hjälpa svenska företag och svenska hushåll att ställa om. Kritiken har varit massiv från näringsliv, miljöorganisationer, experter och forskare. Även OECD har kraftigt kritiserat Sverige, tillsammans med Klimatpolitiska rådet som har sågat regeringens klimatpolitik.

  Miljöpartiets mål inom transportsektorn är att ha både billiga och hållbara transporter i hela landet. Det är lite magstarkt av Magnus Jacobsson att ljuga om Miljöpartiets politik. Skillnaden hade varit några kronor med Miljöpartiets politik, men det handlar om något som ska fasas ut. Hela idén är ju att göra oss oberoende av fossila bränslen och byta till bättre alternativ. Därför vill vi rulla ut en nationell elbilsoffensiv, det vill säga se till att alla har möjlighet att resa hållbart, inklusive alla som är beroende av bilen, för att kunna ha en fri mobilitet i hela landet.

  Vi behöver återinföra elbilsbonusen, men i en mer rättvis form. Vi ska fokusera på de billigaste elbilarna som sannolikt människor med lägre inkomster skulle köpa, inte de allra dyraste. Människor som köper den typen av bilar har sannolikt råd att köpa en bil utan hjälp av ett statligt stöd.

  Vi vill dessutom ge en extra bonus till människor på landsbygden. Framför allt vill vi ha ett generöst och inkomstprövat leasingstöd riktat mot låginkomsttagare och människor på landsbygd utan tillgång till kollektivtrafik på 2 500 kronor, vilket vi räknar med gör det billigare att byta till elbil i morgon jämfört med att behålla sin fossilbil. Har man råd att skaffa elbil via leasing eller genom att köpa den blir det billigt att köra den eftersom drivmedlet är relativt billigt. Omställning handlar om att erbjuda alternativ som innebär både billiga och hållbara transporter. Vi vill också att det ska bli enkelt att konvertera sin fossilbil till både biogasdrift - det är lätt med en bensinbil - och eldrift. Det finns konverteringspaket. Det har till exempel blivit populärt i Frankrike att konvertera sin gamla bil eftersom där finns ett sådant stöd.

  Det har tidigare tagits upp att det i dag är betydligt krångligare att besiktiga ett gasfordon. När man har gjort en insats för miljön och för det lokala lantbruket som producerar biogas, ska man sedan straffas i samband med besiktning av bilen. Det vet jag mycket väl eftersom jag själv kör gasbil. Transportstyrelsen borde få i uppdrag att göra ett omtag i denna fråga.

  Regeringen satsar för lite på att bygga ut laddinfrastrukturen. Framför allt måste den bli mer tillgänglig för människor som bor i flerbostadshus, så att även människor som bor i bostadsrätt eller hyresrätt får tillgång till laddning. Laddinfrastrukturen behöver byggas ut snabbare. Vad gäller den tunga trafiken behövs ytterligare stöd för att påskynda elektrifieringen. Det måste bli lättare att göra mer för bilpooler, och där finns utredda förslag i Bilpoolsutredningen, till exempel att anvisa parkeringsplatser. Det är en SOU vars förslag borde införas omedelbart. Tillsammans med dessa förslag vill vi kraftigt gynna kollektivtrafiken för alla som bor i städerna och ha ett Sverigekort. Det ska kosta max 499 kronor i månaden att resa med kollektivtrafiken. Naturligtvis ska cykel och annan typ av hållbar transport gynnas, men det är inte ämnet för i dag. Men helhetspaketet gör det billigt och hållbart att transportera sig i hela Sverige, och till skillnad från den här regeringens förslag når paketet våra klimatmål. Det är möjligt.

  Herr talman! Det mest galna i detta är att vi behöver lägga mindre pengar på de reformer som jag har nämnt än vad regeringen har lagt på att subventionera fossila bränslen. Skillnaden i konsekvens är att det vi vill göra inom biogasen och elektrifieringen också gynnar svenska bönder och svenska företag som ska investera i den nya energin, vilket gynnar det svenska näringslivet. Regeringens politik gynnar framför allt Putin och skurkstater som lever på att sälja fossila bränslen. Den huvudsakliga finansieringen till Rysslands anfallskrig mot Ukraina går via skuggflottan och den olja man exporterar. Regeringens politik bidrar till att driva upp oljepriset, och det gynnar Ryssland. 40 procent av det vi importerar till Sverige i form av olja är av okänt ursprung - kanske från Ryssland.

  Herr talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men jag väljer att yrka bifall till reservation 1.

  2025-04-02 17:08:22

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Från många håll hörs att den svenska och europeiska bilindustrin är i kris. Omvärldsläget blir alltmer osäkert med tullkrig mellan USA, Kina och EU. Många undrar vad framtiden har att erbjuda den europeiska fordonsindustrin.

  Faktum är att en majoritet av de regelverk som styr fordonsfrågor beslutas på EU-nivå. Det är där vi måste börja för att hantera dessa utmaningar. Europeiska unionen har blivit ett alltmer centraliserat och byråkratiskt projekt. Samtidigt fattas beslut som kommer att forma vår framtid i generationer framöver ofta utan att det finns en realistisk plan för hur de ska genomföras.

  Den så kallade gröna given är ett tydligt exempel på detta. Det är en strategi som från början lät lovande. Man skulle förena EU:s ekonomi med miljön, minska utsläppen och samtidigt skapa jobb och innovation. Men i verkligheten har denna politik utvecklats till en av de största ekonomiska och industriella riskerna för Europa.

  EU har beslutat att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer till 2035. Samtidigt ska bensin- och dieselbilar fasas ut helt till 2042. Det innebär att konventionella fordon i praktiken förbjuds och att hela Europas transportsektor ska elektrifieras, oavsett om infrastrukturen, energiförsörjningen eller industrin klarar av det.

  Herr talman! Detta är politik som bygger på önsketänkande snarare än på fakta. För över 20 år sedan bestämde sig Kina för att bli världsledande inom elbilsteknik. De investerade tungt i batteriforskning, subventionerade sina företag och säkrade kontroll över råmaterial som litium, kobolt, nickel, grafit och sällsynta jordartsmetaller.

  I dag står Kina för över 80 procent av världens råmaterial till elbilar och för 85 procent av den globala batteriproduktionen. Kinas andel av den globala elbilsförsörjningen förväntas öka till mer än 60 procent i år. I januari stod kinesiska bilmärken för 76 procent av elbilsförsäljningen i världen.

  Northvolt, som skulle bli Europas flaggskepp inom batteritillverkning, har nu gått i konkurs. Trots massiva subventioner kunde företaget inte leverera en enda inhemsk battericell. Kina dominerar hela leveranskedjan för elbilar och batterier. Utan tillgång till kinesiska råvaror, maskiner och komponenter är Europas elbilsindustri chanslös.

  Eftersom EU samtidigt stryper vår egen bilindustri genom sina klimatlagar innebär det att vi i praktiken öppnar våra marknader för kinesiska elbilar utan att vi har någon inhemsk industri som kan konkurrera. Med andra ord leder elektrifiering till Made in China. Jag kritiserar inte elektrifiering i sig. Jag berättar bara vad det kommer att betyda för Europas och Europas industris framtid.

  Herr talman! Detta är inte hållbar politik. Det är självsabotage. Om vi analyserar konsekvenserna av denna politik ser vi att den är förödande. Jobb försvinner i massor. Volkswagen hotar redan nu att stänga fabriker i Tyskland. Dagens industris reportage från Wolfsburg den 9 mars bör betraktas som en väckarklocka för våra politiker. Energiförsörjningen hotas, kostnaderna skjuter i höjden och konkurrenskraften undermineras.

  Efter andra världskriget var Europa sönderslaget. Men bilindustrin återhämtade sig snabbt och blev en framgångssaga. Nu är vi på väg att förstöra denna framgång. Vi ser redan tecken på att bilindustrin kollapsar samtidigt som Kina tar över elbilsmarknaden. På bara tre år har Kinas andel av Europas elbilsmarknad ökat från 3 procent till över 20 procent.

  Herr talman! Förbudet på EU-nivå mot förbränningsmotorer måste omprövas. Vi måste satsa på tekniker där Europa faktiskt har en konkurrensfördel. Vi måste se till att vår industri överlever och att våra jobb bevaras. Vi måste stoppa den politik som gör oss beroende av Kina och som underminerar vår egen framtid, självständighet och säkerhet.

  Herr talman! EU:s nya förslag till förordning om uttjänta fordon, den så kallade ELV-förordningen, är ännu ett angrepp på den svenska bilparken och riskerar att slå hårt mot vårt fordonskulturarv, inklusive veteranbilar och husbilar. Förslaget, som nu behandlas i EU-parlamentet, innebär skärpta krav på återvinning och insamling av gamla fordon utan att ta hänsyn till entusiasternas engagemang för klassiska bilar och historiska fordon i Sverige.

  Inför förra EU-parlamentsvalet lovade flera svenska partier att stå upp för bilentusiasterna. Trots detta är det nu tyst från många av dem, och de verkar inte agera i enlighet med sina vallöften.

  Sverigedemokraterna har däremot en tydlig och konsekvent linje i frågan, både på nationell nivå och på EU-nivå. EU ska inte ha rätt att inskränka våra möjligheter att äga, bevara och använda veteranbilar. För att minimera skadorna har vi lagt fram en rad ändringsförslag på EU-nivå. Vi driver också ett skarpt motförslag om att helt stoppa förordningen i dess nuvarande form. EU ska inte detaljstyra våra fritidsintressen och vårt kulturarv.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Thomas Morell (båda SD).

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 9 april.)

  2025-04-02 17:18:57

  

  Rashid Farivar