Socialtjänstens arbete

Debatt i text

• Fru talman! Det går inte att inleda dagens diskussion om socialtjänstens arbete utan att ta utgångspunkt i att vi i socialutskottet nu äntligen har fått ta emot propositionen om ny socialtjänstlag. Den nya socialtjänstlagen kommer att innebära den största socialpolitiska reformen i Sverige på 40 år, och det är fantastiskt att se hur den nya lagen redan nu välkomnas och firas runt om i Socialtjänstsverige. Den nya lagen förtjänar att nämnas här i dag därför att den på allvar kommer att kunna stärka socialtjänstens arbete.

  Socialtjänsten får ett tydligare förebyggande uppdrag, och tack vare Kristdemokraterna och regeringen får den också ett särskilt brottsförebyggande uppdrag. Det kan exempelvis handla om föräldrastödsprogram och fortsatt nära samverkan med skola, polis, vård och föreningsliv så att vi ser till att fånga upp fler unga i tid och stötta föräldrar som behöver stöd i föräldrarollen.

  En annan viktig sak med den nya socialtjänstlagen är att fler insatser kommer att vara möjliga utan omfattande utredningar och individuella bedömningar. Socialtjänsten blir helt enkelt lättare att komma i kontakt med, och den som har behov av stöd ska lättare kunna få det. Det kommer att frigöra resurser och underlätta det förebyggande arbetet. Det skapar fler verktyg i verktygslådan för socialtjänsten, och det gör det möjligt att fler utsatta människor ska kunna få det stöd de behöver i ett tidigare skede - ett skede då de kanske behöver det som mest och är som mest mottagliga.

  Regeringen har redan avsatt 8 miljarder kronor till och med 2028 för att stödja omställningen så att vi får en större, starkare och mer förebyggande socialtjänst. Tillsammans med förslagen om stärkt föräldraansvar och mellantvång, nya sekretessbrytande regler mellan myndigheter, sökbara orosanmälningar och utvecklandet av ett socialtjänstdataregister kommer den nya socialtjänstlagen att kunna revolutionera socialtjänstens arbete.

  Jag är också övertygad om att den nystart och ambitionshöjning för svensk socialtjänst som den nya lagen innebär även kommer att skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar att rekrytera och behålla personal. Det är av den enkla anledningen att fler socialarbetare kommer att ges förutsättningar att jobba på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt med det fantastiska arbete som de faktiskt är utbildade för, nämligen att hjälpa socialt utsatta människor. Min bedömning är att många kommer att vilja vara med på den förändringsresa till något bättre som nu tar fart inom svensk socialtjänst.

  Fru talman! Ett av de uttalade målen med den nya socialtjänstlagen är att varje människa ska få leva ett värdigt liv. Jag skulle med anledning av dagens motionsbetänkande vilja lyfta fram två saker som jag tänker är särskilt viktiga för att människor ska kunna leva ett värdigt liv. Det första handlar om arbete. Man ska känna att man får bidra till det gemensamma, till samhället, och att man får känna arbetsgemenskap och den stolthet som det innebär att ha ett arbete och kunna försörja sig själv och sin familj. Det andra handlar om tak över huvudet - en plats att kalla sitt hem.

  Vår regering bedriver ett omfattande arbete för att fler människor ska kunna gå från bidrag till arbete. Socialdepartementet har presenterat ett förslag om aktivitetskrav inom försörjningsstödet som är ute på remiss. Men jag vill också lyfta fram utredningen om drivkrafter och möjligheter. I dag är tröskeln för hög att gå från bidrag till arbete. Det lönar sig inte alltid tillräckligt, och utredningen syftar till att det ska löna sig bättre så att personer snabbare ska kunna komma i arbete.

  Det finns flera sätt att göra detta på. Ett är att låta människor behålla en del av stödet när de börjar jobba. Ett annat är att införa en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete. Men oavsett vilken väg man väljer är just att stärka incitamenten att gå från bidrag till arbete en viktig prioritering för oss kristdemokrater. Det är ett arbete som regeringen nu tar vidare. Det handlar om att fler barn ska kunna se sina föräldrar gå till jobbet och att fler föräldrar ska kunna försörja sin familj.

  Fru talman! Regeringen arbetar även för att motverka hemlöshet. Den nya socialtjänstlagen med ett starkare förebyggande fokus har förutsättningar att på allvar bana väg för ett bättre förebyggande arbete också när det kommer till att motverka hemlöshet, särskilt om man tar vara på möjligheterna att samverka med andra aktörer såsom vården och psykiatrin, Hyresgästföreningen och civilsamhället.

  I grunden har vi goda förutsättningar att motverka hemlöshet om det finns ett väl utformat förebyggande arbete lokalt. En sak handlar förstås om att ha en välfungerande skuldrådgivning som människor vågar ta hjälp av i tid. Socialstyrelsens uppdrag att föreslå åtgärder och stärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer är särskilt viktigt. Det är även uppdraget att Socialstyrelsen i nära dialog med kommunerna ska stötta dem i arbetet för att färre människor ska behöva lämna sina hem.

  En del av regeringens strategi för att motverka hemlöshet handlar om att Bostad först ska rullas ut i hela landet. Det är en åtgärd för att hjälpa hemlösa personer med missbruksproblematik. Detta är vi kristdemokrater särskilt stolta över.

  Socialstyrelsens lägesrapport för 2024 har visat att 125 kommuner ansökte om att få ta del av statsbidraget för Bostad först inför 2024, vilket innebär en ökning med cirka 20 procent i jämförelse med året innan. Det visar att regeringens politik har fått allt fler kommuner att röra sig i rätt riktning. Det är naturligtvis väldigt glädjande. Fler behöver följa efter.

  Regeringen har dessutom föreslagit ett förtydligande om att en kommunal bostadsförmedling får reservera lägenheter eller införa förtur för olika kategorier av sökande, bland annat för att motverka hemlöshet. För Kristdemokraterna är detta ett viktigt arbete som handlar om att underlätta socialtjänstens arbete och om att vi tillsammans på ett bättre sätt ska kunna ta ansvar för och hjälpa några av vårt samhälles mest utsatta. Det kan handla om kvinnan som drar runt på stan och har alla sina tillhörigheter i en kundvagn och om mannen på gatan som inte vet under vilken bro han ska sova nästa natt. Det handlar om alla människor som saknar tak över huvudet och en plats att kalla sitt hem.

  Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betänkande.

  2025-02-13 19:09:00

  

  Christian Carlsson

• Fru talman! Detta är verkligen lång dags färd mot natt, tänker jag när jag tittar ut över mina trötta vänner här i salen.

  Om några veckor kommer vi att få debattera förslaget till ny socialtjänstlag. Det är en lag som vi alla har väntat på i många år. Jag kommer inte att gå in på socialtjänstlagen och hur den ser ut eller inte, utan jag väntar med det till den debatten.

  Jag är själv utbildad socionom. Mitt första arbete var som fältassistent i Huvudsta, i Solna. Det var under en glänsande period då förebyggande arbete var självklart i kommuner på olika sätt. Jag tror att vi var 16 fältassistenter i Solna. Vi var alla utbildade socionomer. Vi samarbetade med socialtjänsten och satt i deras arbetslokaler - ja, vi var ju socionomer. Vi jobbade med fritidsgårdar, polisen och skolan. Vi hade väldigt många aktiviteter med de utsatta barnen. Vi gjorde skillnad; det kan man se.

  Sedan kom den stora 90-talskrisen, och detta försvann. I dag vet jag inte hur många fältassistenter som finns kvar i Solna, men det är i alla fall inte jättemånga.

  Socialpolitik rör väldigt mycket. Det kan röra hemlöshet. Det är alltid så - detta är adresserat till Kristdemokraterna, som lyfte just hemlösheten, en fråga som jag har jobbat mycket med som politiker i Stockholm - att det också behövs lägenheter. Det räcker inte med sociala projekt.

  I dag kanske vi ska fundera på vilka som har försörjningsstöd. Den siffran har sjunkit enormt. Det kan vara bra att veta detta när man pratar om personer som har just försörjningsstöd.

  Vi kan konstatera att den stora förändringen med den nya lagen är att man ska fokusera på förebyggande arbete. Det är jättebra att socialtjänsten kan släppa skrivbordet, där de har suttit. Det tycker vi är jättebra. Då måste de också ges förutsättningen för det, det vill säga ekonomiska förutsättningar under lång tid. Detta är nämligen på ett sätt en kulturrevolution. Det handlar om att arbeta på ett lite annat sätt än man har gjort tidigare.

  Men i ett system när det gäller socialt arbete finns det ofta personer som hamnar i skymundan. Det kan exempelvis vara personer som lever i beroende på olika sätt. Vi har jobbat väldigt mycket med den frågan inom vänstern, och vi har lyft den frågan på olika sätt.

  När det gäller den nya socialtjänstlagens ambition om förebyggande arbete ser vi att man också måste fokusera på beroende, så att man inte tappar den delen.

  Varje förälders mardröm är att barn ska hamna snett och bli just beroende. Om den mardrömmen besannas är det en situation som inte bara påverkar hela familjen utan också allt det familjen gör - hela livet. Det handlar om att ständigt leva i oro och att inte veta från en dag till en annan vad som händer. Det är därför helt avgörande att den som är anhörig ges möjlighet att involveras i vård och insatser i mycket högre utsträckning än i dag, så länge det inte sker på bekostnad av den missbrukandes hela integritet.

  Det är mycket sorgligt att vi i dag, 2025, fortfarande har ett väldigt bestraffande beteende mot dem som är beroende.

  Föräldrarnas stöd är mycket viktigt när en ung person med beroende vårdas. Det är lika viktigt att föräldrarna i sin tur får den hjälp och det stöd de behöver för att kunna finnas till hands. Vi vill därför att regeringen ska komma med förslag på lagstiftning om att anhörigas rätt till information, stöd och hjälp ska säkerställas, så att det inte blir en slump.

  Fru talman! Det sociala arvet spelar en stor roll för barn till föräldrar med beroendeproblem. Vuxna barn till missbrukare löper fyra till sju gånger större risk för eget missbruk senare i livet än övriga i befolkningen. För tidig död är två till tre gånger vanligare bland vuxna barn till missbrukare. Vart fjärde barn som växer upp i familjer med beroendeproblematik går ut skolan utan gymnasiebehörighet. Det är dubbelt så många jämfört med andra familjer.

  Det här är en ganska stor grupp. Det är en viktig grupp. Med tanke på att det är så många barn som någon gång under sin uppväxt har levt med en förälder med beroendeproblem är det viktigt att samhället snabbt ger insatser för barnet självt, att barnet får hjälp i tid. Så är det inte nu. Detta är frivilligt, så att säga. Alla har inte Ersta Vändpunkten, exempelvis. Man kanske inte har någonting, och man lämnar då barnet helt åt sitt öde.

  Problemen som kan uppkomma är ofta komplicerade och kan kräva många insatser. Eftersom det är barnets förälder som är sjukt kan det vara extra svårt för barnet att få hjälp. Den ansvariga, som annars skulle finnas till hands, finns ju inte där.

  Vi anser att det måste ske något mycket snabbare när det gäller rätt till eget stöd. Vi har nu en fantastisk möjlighet, med den kommande socialtjänstlagen, att få ett paradigmskifte. Det ger oss nya möjligheter: att gå från att agera när skadan redan är skedd till att med omsorg agera i tid för just de här barnen. Vi får inte missa de anhöriga och barnen och dem som står dem nära. Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 8.

  2025-02-13 19:48:21

  

  Karin Rågsjö

• Fru talman! Jag var nyligen på min frus examen i Uppsala. Hon började läsa till socionom mitt i livet. Det har varit en häftig resa för henne men även för mig. Jag önskar att alla som med förakt i rösten pratar om naiva soctanter får möjlighet att vid middagsbordet diskutera med någon som har kommit hem efter ännu en dag på socionomutbildningen.

  Bland fiskpinnar och stuvad spenat har jag fått höra om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om lagar och förordningar och om Socialstyrelsens metodstöd. Jag har fått höra hur samtal ska föras för att en person ska hitta sin egen drivkraft - det som kallas motiverande samtal. Jag har fått höra om utbildning kring föräldraskap och missbruk. Det har inte handlat om löst tyckande utan om strukturerad kunskap byggd på forskning och beprövad erfarenhet. Det är inget flum utan viktig kunskap som kan göra verklig skillnad.

  Att jag fick se 88 ivriga socionomer vandra ut från universitetsaulan i Uppsala till tonerna av Dolly Partons 9 to 5 med var sitt diplom i handen gav hopp. Deras kunskap är en kraft som kan göra skillnad för enskilda individer och hela vårt samhälle. Men utväxlingen av den kraften avgörs till stor del av politiska beslut.

  Sätter lagen stopp för socionomers kraft? Kvävs deras engagemang av långa utredningstider och detaljstyrd dokumentation? Hindrar byråkratin dem att ge rätt hjälp i rätt tid? Ja, så är det tyvärr i många stycken. Men den 1 juli släpps mer av socionomernas kraft fri. Då börjar den nya socialtjänstlagen förhoppningsvis att gälla. Då kan många insatser ges utan individuella biståndsbeslut med allt vad det innebär av tidskrävande processer.

  Vi kommer även att få en socialtjänstlag som betonar vikten av förebyggande och tidiga insatser. Dessutom införs ett nytt krav på att all verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

  Den nya lagen är resultatet av den utredning som Lena Hallengren tillsatte, som Margareta Winberg ledde och som Camilla Waltersson Grönvall till slut tog till riksdagen. Det kunde ha gått snabbare eftersom den förra socialdemokratiska regeringen avsåg att gå till riksdagen med lagen redan 2022. Men en valförlust kom tyvärr emellan. Jag är dock väldigt glad att lagen snart är på plats. Den har kommit till genom ett lagarbete där många socionomer har bidragit med sina perspektiv och synpunkter.

  Fru talman! Socionomernas kraft att förändra Sverige är också avhängig av vad de har för resurser. Den nya socialtjänstlagen behöver bränsle. Därför blir det viktigt hur vi prioriterar i relation till annat. Nu när kostnaderna har skjutit i höjden är det tufft för kommunerna. Inflationen skonar ingen, men vissa kompenseras mycket. De med allra högst inkomster är vinnarna i regeringens budget. Tyvärr står inte kommunerna och regionerna på budgetens prispall. De som ska genomdriva den nya socialtjänstlagen på fältet tvingas gå på ekonomisk bantningskur.

  Det är jättebra att det kommer pengar de första åren för utbildning och organisatorisk anpassning till den nya lagen. Det är bra med en instruktionsbok till den nya lagen. Socialdemokraterna är med, men vi vill så mycket mer. Det är en vilja som blir tydlig när man läser vårt budgetförslag och jämför med regeringens. Pengarna skulle behövas här och nu, men regeringen valde som den gjorde där och då. Nu saknas alla dessa miljarder.

  Fru talman! Det kommer att bli tufft för de 88 nyexade socionomerna från Uppsala. Men socionomer är inga glasfigurer. De har inte valt yrket för att det är lätt. De vill göra skillnad. De är tuffa. De är beredda att jobba hårt och med engagemang. Men det finns gränser.

  Sedan ett drygt decennium har vi sett arbetsplatser som har haft svårt att både rekrytera och behålla sin personal. Det tar på psyket att behöva titta sig över axeln på vägen hem till den egna familjen efter att ha skrivit fram ett beslut om att tvångsomhänderta sonen till en gängkriminell. Det är inte lätt att möta klienter som marinerats i en desinformationskampanj från islamistiska stater.

  Socionomerna står i främsta ledet i allt detta, och de behöver känna att vi håller dem om ryggen. Mot denna bakgrund anser vi att regeringen behöver tillsätta en nationell samordnare för stabil personalförsörjning inom socialtjänsten.

  Fru talman! Något som också tar energi från socionomer är att se hur välfärdsstaten i vissa delar klappat ihop och se hur människor tillåts falla fritt. Det tar på yrkesstoltheten att se hur samhället accepterar hemlösheten. Här måste vi inom politiken kraftsamla. Regeringen måste ta nya grepp för en social bostadspolitik värd namnet. En bostad är en mänsklig rättighet. Oavsett om orsaken till hemlöshet är missbruk, psykisk ohälsa eller något annat måste det finnas ett aktivt samhälle som står redo att ge stöd.

  Fru talman! De nya efterlängtade socionomerna, som ska arbeta med en ny och efterlängtad socialtjänstlag, har också en viktig roll att spela i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det är endast om vi stoppar nyrekryteringen till gängen som vi kan vända utvecklingen på allvar. Uppklaringen blir bättre. Fler hamnar bakom lås och bom. Men unga står i kö för att fortsätta vansinnet med skjutningar och sprängningar. Vi måste ge socionomerna både resurser och verktyg att kunna ingripa tidigt.

  Socialtjänsten måste också ha verktyg för att ingripa när föräldrar motsätter sig insatser. Samhällets reaktion på att barn och unga involveras i brottslighet behöver bli tydligare och kraftigare. Nu saknas den satsning som vi socialdemokrater har föreslagit i budget efter budget, nämligen att punktmarkera ungdomar i riskzonen att hamna i händerna på gängen.

  Socialtjänsten måste ges resurser så att den inte bara kan ha avhopparprogram utan även U-svängsprogram. Fler måste göra en U-sväng när de närmar sig ett kriminellt liv: bort från mord och död, bort från stress och ångest och bort från droger och depression.

  Fru talman! Jag ser fram emot att få åldras med min fru. Jag ser fram emot att hon blir en soctant, en soctant som arbetar hårt och målinriktat i en tuff miljö, en soctant som är långt ifrån naiv och godtrogen, en soctant varmt hjärta och kallt huvud, som både tror på människan och vetenskapen.

  Jag yrkar bifall till reservation 6.

  2025-02-13 19:16:46

  

  Gustaf Lantz

• Fru talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 18 Socialtjänstens arbete. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Fru talman! Jag tänker ägna min tid i talarstolen till att prata om den nya socialtjänstlagen.

  Socialtjänsten är en av grundpelarna i vårt välfärdssamhälle. Den finns till hands när människor behöver hjälp som allra mest: när livet tar en oväntad vändning, när barn far illa, när familjer kämpar och när människor står utan tak över huvudet.

  Våra socialsekreterare gör ett ovärderligt arbete varje dag, men lagstiftningen som styr deras arbete är över 40 år gammal. Samhället har förändrats, och nu förändrar vi lagen. Den 1 juli 2025 träder en ny socialtjänstlag i kraft. Det är en lag som ger fler rättigheter, ställer tydligare krav och framför allt skapar bättre möjligheter för socialtjänsten att arbeta förebyggande. Det är en historisk reform som syftar till att hjälpa fler och hjälpa dem tidigare och mer effektivt.

  Fru talman! Den nuvarande socialtjänstlagen bygger på den lag som kom 1982. I dag, drygt 40 år senare, ser behoven och utmaningarna annorlunda ut: segregation, otrygghet, barn som dras in i gängkriminalitet, desinformation och minskad tillit till socialtjänsten. Därför behövs det nu en ny lag som ger socialtjänsten möjlighet att jobba på andra sätt än i dag. Socialtjänsten är en viktig del av det svenska välfärdssystemet. Det är genom socialtjänsten som vi kan arbeta med att hjälpa dem som behöver vår hjälp allra mest.

  Fru talman! Sverige står inför stora sociala utmaningar. Segregationen och otryggheten växer. Unga rekryteras in i gängkriminalitet. Psykisk ohälsa ökar. Tilliten till samhället minskar. Det här är verkligheten för många i vårt land. Socialtjänsten står ofta i frontlinjen för att hantera dessa problem men har länge saknat de verktyg som behövs. Därför är den nya lagen så viktig. Med den skapar vi en modern och handlingskraftig socialtjänst, en socialtjänst som inte bara reagerar när problemen vuxit sig stora utan som agerar tidigt, förebyggande och kraftfullt.

  Fru talman! Socialtjänstens arbete, som är brett och omfattar en rad olika områden, syftar till att stödja individer, familjer och grupper i samhället som behöver hjälp. Det handlar om barn och unga, familjestöd, missbruk och beroende, psykisk hälsa, integration, ekonomiskt bistånd och kris- och katastrofhjälp. På dessa områden arbetar socialtjänsten för att skapa en trygg och stödjande miljö för medborgarna och för att förebygga och lösa sociala problem. Socialtjänsten är därmed en viktig del av välfärdssystemet och spelar en central roll i att främja social rättvisa och mänskliga rättigheter.

  Fru talman! Socialtjänsten hanterar livsavgörande frågor varje dag - från stöd till barn och unga till hjälp för missbrukare, psykiskt sjuka och äldre. Men för att kunna utföra sitt uppdrag måste de ha rätt resurser och rätt kompetens. Därför måste vi säkerställa att fler unga utbildar sig till socialarbetare. Bristen på personal är akut, och det gäller inte bara i de små kommunerna. Vi måste skapa en bättre arbetsmiljö så att fler orkar stanna kvar i yrket, och vi måste ge socialtjänsten ökat skydd; ingen ska behöva arbeta under hot och våld. Slutligen behövs mer samarbete mellan myndigheter, skola, sjukvård och civilsamhälle. Socialtjänsten kan inte lösa allt på egen hand. Det krävs ett gemensamt ansvar.

  Med tanke på den stora uppmärksamhet som den nya socialtjänstlagen nu får har jag en önskan och en förhoppning om att fler unga kommer att söka sig till utbildningar som leder till arbete inom socialtjänsten. På flera ställen i landet råder stor brist på kompetens samtidigt som kommunerna har ett ansvar för sina invånare och för besökare.

  Socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserat och vila på forskning och beprövad erfarenhet.

  Fru talman! Debatten kring socialtjänstens arbete och behovet av en ny socialtjänstlag är en viktig fråga som berör många aspekter av samhället. Den nya lagen syftar till att förbättra skyddet för utsatta grupper, öka resurserna för socialtjänsten och skapa tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Syftet med den nya lagen är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig än i dag - att sänka trösklarna och att nå invånarna tidigt, innan problemen har vuxit sig stora. En ny lag kan ge möjlighet att reformera och effektivisera arbetet, vilket i sin tur kan leda till bättre stöd och hjälp för dem som behöver det allra mest.

  Fru talman! Låt mig ge ett konkret exempel. Förra veckan, när det var plenifritt, besökte jag min hemkommun Mora, där förberedelserna för den nya lagen var i full gång, precis som i många andra kommuner i Sverige. Speciellt utpekad personal har fått ansvar för att säkerställa en smidig övergång. Socialsekreterare, som jag också träffade, ser fram emot att arbeta mer förebyggande och ser den nya lagen som en möjlighet att hjälpa och nå fler.

  Fru talman! Den nya socialtjänstlagen är en reform som kommer att göra verklig skillnad. Den kommer att stärka skyddet för utsatta grupper, ge socialtjänsten mer handlingsutrymme och göra samhället mer rättvist och tryggt. Men det räcker inte med bara en ny lag. Vi måste göra detta tillsammans - stat, kommuner, regioner, civilsamhälle och näringsliv. Socialtjänsten är en del av den sociala välfärden, men den kan inte bära hela ansvaret själv. Om vi samarbetar kan vi nu rita om kartan för hela den sociala välfärden i Sverige.

  En ny socialtjänstlag ses som ett steg mot att skapa en mer rättvis och effektiv socialtjänst, som kan möta dagens och framtidens utmaningar. Den kommer att ha en direkt positiv inverkan på kommunernas invånare, vilket bidrar till ett mer sammanhållet och välmående samhälle.

  Alla behöver hjälpas åt. Det handlar inte bara om att socialtjänsten ska uppfylla kraven i en ny lag. Om vi gör detta tillsammans med andra aktörer kan vi rita om kartan för hela den sociala välfärden. Aktörer som vården, skolan, kultur- och fritidsverksamheter, samhällsbyggnadsförvaltningar och civilsamhälle kommer att vara viktiga pusselbitar.

  2025-02-13 19:26:06

  

  Malin Höglund

• Fru talman! Innan jag glömmer bort det ska jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 11 under punkt 4 om försörjningsstöd och övriga insatser.

  Det har pratats en del om den nya socialtjänstlagen, och jag ser också fram emot att den kommer på plats. Jag väljer dock att debattera den när det väl blir dags här i kammaren.

  Jag tänkte ta mig friheten att prata om socialtjänstens roll i ett tryggt samhälle och det arbete vi haft i Umeå, den kommun jag kommer ifrån. Umeå har utsetts till Sveriges tryggaste storstad och är den enda storstaden utan utsatta områden. Umeå har också utsetts till den stad som är bäst att leva i.

  När vi pratar om det förebyggande arbetet, trygghetsarbetet och arbetet för våra barn och unga spelar socialtjänsten en jätteviktig och avgörande roll, men som en del av en större helhet. Man kan inte bortse från de andra faktorerna runt omkring för att ge socialtjänsten de rätta förutsättningarna att jobba och verka exempelvis för barn som börjar hamna på glid och i problem och för vilka vi behöver stärkta insatser eller för familjer som behöver hjälp och stöd. Här spelar andra komponenter också in.

  När vi fick indikationer på tendenser till oro hade vi samverkan, och där hade socialtjänsten än en gång en avgörande roll. Men detta skedde också som en del i planerandet av samhället - att säkerställa att vi undviker segregation och har blandade boendeformer i olika stadsdelar, att säkerställa allmännyttan och se till en stark allmännyttas roll etcetera. Vi såg också till att civilsamhället arbetade i samklang med socialtjänsten och att socialtjänsten hade de ekonomiska förutsättningarna att kunna jobba med fältarbete och annat.

  Kompetensbristen är en utmaning. Jag är jätteglad att få höra dessa fina ord om socionomer, för de gör ett enormt viktigt arbete. Det värsta vi kan göra är att bränna ut dem genom att låta så mycket falla på socialtjänsten - de växer inte på träd. Men det behövs resurser.

  Man måste förstå att de kommuner och regioner runt om i Sverige som vill jobba med dessa frågor har en stor kompetens och ett stort kunnande kring de lokala förutsättningarna. Det vi skulle behöva mer av är generella bidrag och stöd till kommunerna snarare än riktade bidrag, så att man kan få jobba för att stärka upp de projekt som kan lyckas och de metoder man bäst kan använda just där.

  Jag tänkte gå in lite på några av de motioner som behandlas i betänkandet om socialtjänstens arbete och då börja med frågan om försörjningsstöd.

  Att växa upp i en familj som lever på försörjningsstöd är att leva med ständig ekonomisk utsatthet. För dessa barn innebär det avsaknad inte bara av fritidsaktiviteter utan också av det mest grundläggande - möjligheten att känna sig som en del av samhället, att kunna följa med kompisarna på bio någon gång ibland, att gå på ett födelsedagskalas eller att ha de kläder som behövs för att delta i skolans utomhusaktiviteter. Det som borde vara en självklarhet för alla barn blir en ouppnåelig dröm för många.

  Miljöpartiet vill höja riksnormen för försörjningsstödet. Det är en kortsiktig lösning men en nödvändig sådan för att ge familjer bättre möjligheter att delta i samhället på lika villkor. På lång sikt måste fler människor kunna försörja sig själva. Att ha ett arbete innebär inte bara en inkomst utan också frihet, självständighet och en känsla av delaktighet.

  I dag finns tröskeleffekter som gör att det inte lönar sig att ta ett arbete eftersom försörjningsstödet minskar i samma takt som inkomsten ökar. Regeringens lösning har hittills varit att minska stödet ytterligare för att tvinga människor att ta även de mest lågavlönade jobben.

  Vi menar att det är en farlig väg att gå. Det riskerar att krossa framtidstron och skapa ännu djupare utanförskap. Vi vill i stället se en reform där hushåll som går från försörjningsstöd till arbete får behålla en del av stödet under en övergångsperiod. Det ska alltid löna sig att ta ett arbete, även om det är på deltid. Vi måste ge människor en väg in på arbetsmarknaden utan att straffa dem ekonomiskt på vägen dit.

  Fru talman! Hemlösheten är också ett av de mest akuta samhällsproblem vi står inför. År 2023 vräktes 674 barn i Sverige, vilket då var ett rekordhögt antal. Trots att vi har en nollvision för vräkningar av barnfamiljer ser vi en oroväckande ökning. Bakom varje siffra finns ett barn som förlorat sitt hem, sin trygghet och sitt sociala sammanhang.

  Vi vet att osäkra boendeförhållanden påverkar barns hälsa och skolgång negativt. Ändå händer detta gång på gång.

  Kommunerna och socialtjänsten har en avgörande roll i att förebygga vräkningar och hjälpa familjer att hitta långsiktiga boendelösningar. I dag är dock lagstiftningen för snäv - vi får verkligen hoppas på den nya socialtjänstlagen. Socialtjänsten kan bara hjälpa bostadslösa med speciella svårigheter, vilket gör att många barnfamiljer hamnar mellan stolarna. Vi vill ge socialtjänsten ett utökat ansvar att bistå alla barnfamiljer i hemlöshet, även utan social problematik.

  Dessutom måste hyresvärdar få ett tydligare ansvar. I dag kontaktas socialtjänsten oftast först när vräkningen redan är ett faktum. Vi anser att hyresvärdar ska vara skyldiga att informera socialtjänsten så snart en hyresgäst riskerar att vräkas. På så sätt kan socialtjänsten agera i tid och förhindra att barnfamiljer hamnar på gatan.

  När vräkningar ändå sker måste vi ha fungerande lösningar. Vi vill införa en snäv tidsgräns för hur länge barn får bo i akutboenden i enlighet med Barnombudsmannens förslag. Vi behöver fler genomgångsbostäder som leder till en plats på den ordinarie bostadsmarknaden, och vi behöver en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen.

  Fru talman! Barn ska inte behöva oroa sig för var de ska bo. Barn ska inte behöva känna sig utanför för att familjens ekonomi inte räcker till. Det är politikens uppgift att se till att alla barn får en trygg uppväxt med möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Låt oss ta den uppgiften på allvar!

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 19 februari.)

  2025-02-13 20:01:22

  

  Nils Seye Larsen

• Fru talman! Vi debatterar i dag socialtjänstens arbete. Sverigedemokraterna står bakom alla sina reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 13.

  Socialtjänstens arbete är en viktig och stor del av det svenska välfärdssystemet. Socialtjänsten hjälper till att skapa trygghet i samhället. Genom att stötta personer och familjer som har det tufft ser socialtjänsten till att fler får möjlighet att klara sig på egen hand.

  Socialtjänsten tar hand om många viktiga områden, bland annat hjälp till barn och unga, stöd till personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg, missbruksvård och ekonomiskt bistånd. Den fungerar som ett skyddsnät för dem som behöver det mest och ser till att alla får den hjälp de behöver för att kunna leva ett tryggt liv.

  Barn som växer upp under svåra förhållanden behöver extra stöd för att få en trygg och hälsosam uppväxt. Socialtjänsten har en viktig roll i att se till att dessa barn får den omsorg och det skydd de behöver. Samhället måste ge vissa föräldrar och familjer stöd och resurser för att hjälpa sina barn att få just den trygga uppväxt alla har rätt till. Det kan handla om allt från öppna insatser och stöd i hemmet till familjehemsplaceringar eller extra hjälp i skolan. Genom att ge föräldrar rätt stöd och vägledning kan socialtjänsten bidra till en trygg och kärleksfull uppväxtmiljö för barn. Detta minskar risken för att barn får till exempel beteendeproblem eller dras in i kriminalitet. Tidiga insatser kan förebygga och lindra många problem innan de växer sig större.

  Fru talman! Offentliganställda, inklusive socialarbetare, utsätts ofta för hot och våld. För att öka tryggheten krävs säkra arbetsplatser, stöd efter svåra händelser och tydliga rutiner för hantering av hot.

  Sverigedemokraterna vill stärka socialförvaltningen bland annat genom en nationell specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barn och unga. Specialistsocionomer skulle höja kompetensen och skapa tydligare karriärvägar. Vi föreslår även att socialtjänstassistenter införs för att avlasta socialsekreterare, förbättra arbetsmiljön och möjliggöra mer kvalitativt socialt arbete.

  Fru talman! Sverige har haft stor invandring från länder där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer, samtidigt som integrationen brustit. Socialtjänsten har därför en viktig roll i att skydda barn och unga från hedersvåld.

  Orosanmälningar grundar sig på socialtjänstlagen och kan gälla allt från våld och övergrepp till försummelse och familjekonflikter. Den breda definitionen gör det lättare att upptäcka missförhållanden men kan också leda till att allvarliga fall inte hanteras skarpt nog.

  Till exempel uppmanar Socialstyrelsen i broschyren Att möta barn som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck vårdpersonal att överväga orosanmälan vid misstanke om hedersförtryck snarare än att alltid anmäla. Detta gäller även vid fall av könsstympning och oskuldskontroller, situationer där en orosanmälan i allra högsta grad borde vara självklar.

  Socialtjänsten har ett stort ansvar att ge stöd och hjälp, men det är lika viktigt att individen själv tar ansvar för sin situation. För att insatserna ska ge resultat krävs engagemang från dem som får stöd, bland annat genom att de följer uppsatta planer, deltar i program för till exempel rehabiliterande insatser och aktivt arbetar för att förbättra sin livssituation.

  Utredningen Aktivitetskrav inom försörjningsstödet - för arbete, egenförsörjning och nationell likformighet är ute på remiss, och remissvaren ska ha inkommit till Socialdepartementet senast den 11 mars i år. Utredningen lyfter fram flera förslag som vi sverigedemokrater förordat i vår politik sedan länge. Vi ser fram emot regeringens fortsatta arbete med dessa frågor.

  Den nya socialtjänstlagen, i propositionen En förebyggande socialtjänstlag - för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter, innebär mycket bra förändringar av socialtjänstens arbete. Sverigedemokraterna är glada över att tidiga, förebyggande insatser ska prioriteras och att socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserat och bedrivas i överensstämmelse med beprövad erfarenhet.

  För att socialtjänsten ska fungera optimalt krävs samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, polis och frivilligorganisationer. Den nya lagen inte bara möjliggör detta utan förespråkar ett starkare samarbete mellan olika myndigheter. Detta samarbete kommer att skapa en bättre helhetsbild av individens situation och ge effektivare insatser.

  Genom att jobba förebyggande kan socialtjänsten också hjälpa till att minska brott, psykisk ohälsa och långvarigt beroende av bidrag, vilket är bra inte bara för den enskilda individen utan för hela samhället.

  Fru talman! Socialtjänstens arbete är en grundpelare i ett välfungerande och medmänskligt samhälle. Genom att ge stöd och skydd till de mest utsatta bidrar socialtjänsten till ökad trygghet och sammanhållning.

  Det är positivt att flera beslut redan har fattats för att förbättra insatserna för dem som behöver samhällets stöd. Genom att satsa resurser, stärka samarbetet mellan olika aktörer, prioritera förebyggande arbete och skapa en god arbetsmiljö för socialarbetare kan vi utveckla en socialtjänst som är tillgänglig, hållbar och effektiv på lång sikt.

  2025-02-13 19:34:58

  

  Mona Olin

• Fru talman! Jag blev så uppeldad av mitt eget prat om min fru som blivande socialtant att jag yrkade på fel reservation. Det ska inte vara reservation 6 utan reservation 5. Det var bara detta jag ville säga.

  2025-02-13 19:42:22

  

  Gustaf Lantz

• Fru talman! Äntligen kommer en förebyggande socialtjänstlag! Det område vi nu ska debattera handlar ju om socialtjänsten i bred bemärkelse, men jag kan inte tänka mig något som är enskilt viktigare än den nya lagen. Jag vet att det är många av oss som under många år har slitit för att den ska komma på plats.

  Socialtjänsten är ett oerhört viktigt skyddsnät för dem som behöver stöd, på många olika sätt. Nu är vi äntligen på väg mot att socialtjänsten ska vara lättare att nå och lättare att få hjälp ifrån när det behövs. Människor ska kunna få hjälp snabbare utan omständlig behovsprövning varje gång. Stöd och hjälp ska ges i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet, och den ska kontinuerligt följas upp och utvecklas. Den hjälp vi får nästa år ska vara bättre än den hjälp vi får i dag, och vi ska lära oss vad som fungerar och vad som inte fungerar.

  Den allra bästa hjälpen är förstås att aldrig ens behöva drabbas. Vi liberaler vill - och detta är på väg i och med den nya lagen - att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och fånga upp behov innan de har blivit för stora. Färre ska utsättas för våld, och färre ska hamna i riktigt svåra situationer i sina liv.

  På det här området finns också en del andra saker som jag vill peka på. Socialtjänsten kommer naturligtvis att vara en del av den nya strategin mot psykisk ohälsa som regeringen har presenterat. Hela samhället måste göra sin del, men inte var och en för sig utan tillsammans. Samma sak är det med strategin mot hemlöshet. Hemlöshet måste förebyggas. Ingen ska behöva leva eller bo på gatan. Metoden Bostad först behöver införas nationellt. I samhällsplaneringen behöver man ha ett socialt perspektiv. Den strategin blir också väldigt viktig.

  För socialtjänsten är det helt avgörande att se till att fler människor kan försörja sig själva och får egna pengar på sitt bankkonto att använda till vad de vill. Det är inget märkligt att vara mellan jobb - det är inget skumt med det - men den som under lång tid inte har någon egen försörjning kommer inte bara att bli fattigare och mer ensam utan också bli sjukare än vi andra. Det är farligt att vara utan arbete under lång tid. Här behövs också socialtjänsten i högre grad än i dag för att motivera människor att gå utbildningar, lära sig språket bättre, kanske göra praktik om de står långt från arbetsmarknaden, skriva cv eller på andra sätt bli redo för att ha ett jobb och tjäna egna pengar.

  Slutligen vill jag säga att parallellt med att den nya socialtjänstlagen har förberetts och att strategierna har sjösatts har ett arbete pågått med att stärka och stötta anhöriga. Det tycker jag är nästan lika viktigt som hela lagen i sig. Trots att lagen är så efterlängtad tror jag nästan att anhörigperspektivet väger lika tungt.

  Under otroligt många år har anhöriga varit nästan samhällets största yrkesgrupp men utan inkomst, utan kollektivavtal, utan arbetstider och utan semester - inga rättigheter över huvud taget. Det är hög tid att anhöriga till personer som är svårt sjuka - även om det handlar om personer som är kortvarigt men allvarligt sjuka - och anhöriga som är barn får ett bättre, lagstadgat stöd med rätt till en kontakt som kan hjälpa, lotsa och stötta. Och, som sagt: barn som är anhöriga får inte glömmas bort. De har varit osynliga länge. De har haft alldeles för dåliga villkor och för dåliga möjligheter att klara sig i livet. Nu är även det arbetet på gång.

  2025-02-13 19:43:14

  

  Lina Nordquist

• Fru talman! Jag reagerar lite grann när man i debatten säger: Vi ska nu få en ny socialtjänstlag, och det är nog det viktigaste som har hänt på väldigt lång tid.

  Den nya socialtjänstlagen är verkligen behövlig; det är ingen tvekan om det. Men en lagstiftning innebär inte per automatik att vi får en bra och välfungerande socialtjänst. Socialtjänsten har nämligen, precis som skolan, sjukvården och äldreomsorgen, en oerhört stor utmaning. Det handlar om kompetens och kompetensbrist.

  Jag måste, fru talman, säga att jag inspirerades lite grann av att lyssna på Gustaf Lantz när han beskrev den entusiasm som man som nyutexaminerad socionom upplever när man är färdig med utbildningen. Men min tanke är: Vad är det för verklighet som de nyutexaminerade socionomerna faktiskt möter? Vi har väldigt stora bekymmer, och det kommer inte den nya socialtjänstlagen att helt och hållet lösa.

  Jag tänker på när man kommer till sitt första jobb. Väldigt många av kommunerna har inte ens rejäla introduktionsprogram för nyutexaminerade socionomer. Socionomerna kommer till en verklighet där de direkt får hugga i och börja arbeta. Det är inte alls som det är i många andra yrken, där man får en introduktion i månader och kanske till och med, i vissa fall, ett halvår.

  Det finns också något annat som man möter i verkligheten som socionom inom socialtjänsten. Det är att det inte finns några krav på kompetensutveckling. Det har vi sett i sjukvården också. Det har lett till att vi som politiker faktiskt har sagt att det bör vara lagstadgat. Detta bör styras upp. Inom sjukvården bör man ha rätt till kompetensutveckling. Det måste förstås också gälla i socialtjänsten.

  Det finns ytterligare en sak som gäller personalsituationen. Detta är för oss lite grann av ett socialtjänstpaket, som vi i Centerpartiet har lyft vid flera tillfällen. Det gäller karriärmöjligheterna. Om man kommer som nyutexaminerad socionom till socialtjänsten i en mindre kommun och till äventyrs skulle vara kvar i 30 år är risken väldigt stor att man står på precis samma ställe och stampar och har ungefär samma arbetsuppgifter.

  Jag tror att staten måste gå in med ett socialtjänstpaket, riktat mot personalen, för att styra upp dessa delar. Man skulle önska att kommunerna vore kompetenta och starka nog att lösa det här själva, men om inte ens regionerna kan lösa dessa frågor vad gäller sjukvårdspersonalen behöver även kommunerna hjälp.

  Det andra området, där staten måste gå in, handlar om en utmaning inom socialtjänsten. Det är att vi inte vet vad vi gör, det vill säga det finns inte evidensbaserade metoder på samma sätt som det finns inom andra områden inom välfärden. I pedagogiken är det mer av evidensbaserade metoder än det är inom socialtjänsten. Och i sjukvården är väldigt mycket baserat just på forskning och beprövad erfarenhet.

  Det är inte nytt att det ser ut så här i socialtjänsten, utan så har det varit under väldigt många år. Det har delvis att göra med den akademiska tradition som man har inom disciplinen socialt arbete. Vi har inte alls den typ av studier på våra institutioner som är möjliga att sedan använda i praktiken.

  Det är en stor glädje, tycker jag, att den nya socialtjänstlagen innehåller väldigt tydliga skrivningar om evidensbaserat arbete, men för att man ska kunna arbeta evidensbaserat måste det också finnas evidensbaserade metoder.

  Här bör regeringen redan nu styra upp så att inte minst SBU, men även Socialstyrelsen, får i uppdrag att börja ta fram de kunskapsstöd som måste finnas. De finns till viss del redan i dag, men det måste bli betydligt bättre.

  Det tredje området gäller det som nu också börjar komma. I ett läge där det finns väldigt svag evidens måste man ha effektiva metoder så att man kan följa upp och se vilka resultat en åtgärd får. Jag pratar förstås om kvalitetsregister. Det finns embryon till det. Regeringen har tagit vissa initiativ, men det här måste stagas upp ordentligt. Vi kommer nämligen inte i närtid att ha tillräckligt mycket forskning för att kunna ha evidensbaserade metoder som socialtjänsten kan arbeta med. Att få verkliga, skarpa kvalitetsregister på plats inom socialtjänsten är därför oerhört viktigt för att kunna nå målet med evidensbaserat arbete.

  Det fjärde och sista området har också andra talare lyft, nämligen att det är en otroligt tuff verklighet man möter i socialtjänsten, med hot och våld. Där finns också all anledning för staten att gå in med ytterligare trygghetsskapande åtgärder, på samma sätt som för andra yrkesgrupper, och identifiera var hotmiljöerna finns och vad vi kan göra både för att man ska kunna förutse tänkbara hot och för att man ska kunna få hjälp i ett sådant läge.

  Socialtjänsten är väldigt mycket av nyckeln till att lösa de problem som Sverige har hamnat i. Då tänker jag förstås på gängkriminaliteten och det dödliga våldet. Vi fokuserar i kammaren väldigt mycket på vad vi kan göra när unga människor har fastnat i de gängkriminellas våld. Då har vi ett antal åtgärder som vi har beslutat om här. Jag skulle från Centerpartiets sida önska att vi hade fokuserat minst lika mycket på hur vi genom att stötta socialtjänsten kan se till att den unga över huvud taget inte hamnar i gängens klor.

  Jag yrkar bifall till reservation 3.

  2025-02-13 19:54:39

  

  Anders W Jonsson