Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Debatt i text

• Fru talman! Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt. Barn och unga har rätt till stöd och omsorg även om föräldraförmågan brister eller om det är ett eget beteende som gör att barnet behöver stöd.

  I den bästa av världar får barn och unga om föräldraförmågan brister hjälp i ett tidigt skede hemma i sin egen bostad. I vissa fall misslyckas vuxensamhället, och i värsta fall får barnet placeras utanför hemmet. Då är Sis ett av alternativen där barn och unga med störst behov kan få vård och omsorg.

  Sis har fått mycket kritik de senaste åren, och kritiken ges fortfarande.

  Fru talman! Orsakerna till att kritiken har pågått i många år är att vi under många år har haft en dålig uppföljning av verksamhetens och vårdens innehåll. Lokalerna har varit dåligt underhållna, och det har varit en dålig anpassning till samhällsförändringar. Det här är inte nytt utan har pågått i många år. Flera regeringar har varit ansvariga, och flera riksdagar har inte följt upp verksamheten på ett tillräckligt bra sätt.

  Den rapport från Riksrevisionen som ligger på bordet i dag, en rapport från maj 2024, visar på ytterligare kritik när det gäller styrning, uppdrag och innehåll.

  Regeringen har svarat med att beskriva och redovisa de åtgärder som har vidtagits. Många av åtgärderna står Centerpartiet bakom - de är bra åtgärder. Men jag undrar ändå om vi får det vi vill ha. Hur följer vi upp att det blir kvalitet för det enskilda barnet eller den unga personen? Hur vet vi att en ung person har förändrat sitt beteende efter att ha fått vård inom Sis?

  Fru talman! Jag upplever att vi inte riktigt får svar på frågorna. Vi får svar på vissa parametrar som är lite mer av ett fast värde. Vi får svar på hur många avvikelser som har skett tidigare. Frågan är då om avvikelserna har minskat på grund av att fler dörrar har låsts eller för att vården och behandlingssätten har blivit bättre så att avvikelser inte längre är intressanta. Jag önskar att jag visste att detta beror på den förbättrade vården och omsorgen, men jag känner mig inte helt trygg i att det är så.

  Jag saknar en uppföljning av kvaliteten i vården. Jag saknar ett gemensamt arbete i riksdagen. Våra barn och unga är faktiskt lika viktiga som arbetet med försvaret eller energifrågorna. Vi i Centerpartiet anser att vi borde genomföra ett gemensamt parlamentariskt arbete som följer upp barns och ungas rättigheter.

  Fru talman! Varför är det så viktigt? Jo, för att barnen är vår framtid. Vi måste säkerställa att våra barn får den bästa vården och omsorgen som finns. Jag har en fundering över varför regeringen inte vill lägga större vikt vid årliga kvalitetsuppföljningar. I Centerpartiets följdmotion för vi fram önskemålet att regeringen ska redovisa resultaten av åtgärderna för riksdagen angående uppföljningen av kvaliteten för barnet. Svaret från regeringspartierna i utskottet är att några initiativ inte bör tas. Men det finns inga skäl till varför. Varför vill inte regeringen göra en uppföljning?

  I dag hade vi besök av generaldirektören i utskottet, och jag frågade hur man gör för att följa upp om kvaliteten för det enskilda barnet har blivit bättre. Jag fick svaret att intervjuer görs vid in- och utskrivning och att det är få som svarar - men de som svarar är nöjda.

  Men jag undrar fortfarande hur man följer upp att vården och omsorgen för den enskilda faktiskt blir bättre. Hur mäter man kvaliteten när barn klagar? Hur går det systematiska arbetet till för att ta emot de klagomål som kommer in till den oberoende klagomålshanteringen?

  Fru talman! Centerpartiets följdmotion handlar om att få en årlig uppföljning av kvaliteten, baserad på det enskilda barnets eller den unges verklighet. Jag yrkar bifall till reservation 7.

  2025-02-13 16:12:35

  

  Martina Johansson

• Fru talman! Det är tydligt att utvecklingen inom Sis går åt rätt håll. Vi hade en dragning av generaldirektören i utskottet i dag, och väldigt mycket går åt rätt håll.

  Det betyder inte att allt är bra, verkligen inte. Det finns ett stort arbete kvar att göra för att höja kvaliteten, säkerheten och tryggheten på Sis.

  Som jag nämnde i mitt anförande tycker vi moderater att hela den statliga barn- och ungdomsvården behöver en nystart på riktigt. Sis av i dag ska inte finnas kvar. Vi ska ha någonting nytt och bättre. Det är därför den utredning som nu pågår och som ska presenteras senare i vår är så viktig.

  När det gäller den nya socialtjänstlagen vill jag ändå understryka någonting. Ledamoten Rågsjö sa att förebyggande arbete kan vara vad som helst. Det som är så viktigt och bra med den nya socialtjänstlagen är att vi ställer krav på att man faktiskt ska jobba utifrån evidens och beprövad erfarenhet.

  Det är någonting som inte har varit tydligt i den nuvarande socialtjänstlagen. Nu blir det inte att det förebyggande arbetet kan vara vad som helst. Det blir krav på att det ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet. Det är bra och viktigt. Det är så vi bygger en stark, välfungerande socialtjänst som kan leverera resultat.

  Vi fyller också socialtjänstens verktygslåda med fler och bättre verktyg. Vi ser till att koppla den nya socialtjänstlagen med egentligen 10 miljarder för att kunna genomföra en satsning på stärkt bemanning och kompetens men också för att kunna utveckla det brottsförebyggande arbetet under åren framåt.

  Vi ger också socialtjänsten nya och andra verktyg. Den så kallade mellantvångsutredningen är jätteviktig för att vi ska täppa till det stora gap som finns inom socialtjänsten mellan insatser som totalt bygger på frivillighet och insatser med väldigt långtgående befogenheter och inskränkningar. Det gäller till exempel när vi placerar barn på Sis eller på ett annat ungdomshem.

  I det gapet krävs det andra verktyg. De ger vi nu socialtjänsten. Vi ger också föräldrar bättre förutsättningar att kunna ta emot hjälp. Ett förslag i utredningen handlar om att man ska kunna ha föräldrapenning för att kunna ta emot hjälp och stöd. Vi jobbar med att både stödja föräldrar och stödja socialtjänsten.

  2025-02-13 16:46:38

  

  Johan Hultberg

• Fru talman! Statens institutionsstyrelse får ta hand om det som samhället har misslyckats med. I dag har vi fått höra att 95 procent av barnen och de unga som finns på Statens institutionsstyrelse har bristfällig skolgång, jämfört med 5 procent av den övriga befolkningen. Vi vet hur mycket skolan betyder. Förmodligen har det varit så här väldigt länge, och man kan fundera på varför det har hänt så lite.

  Samhället väntar alltför länge med att fånga upp de här barnen. De kan inte bara dyka upp som 15-åringar, utan de har funnits i förskolan, skolan och barnpsykiatrin. Föräldrarna hade behövt stöd, och så vidare. Vi kan alla konstatera att samhället har väntat för länge och väntar för länge. Om man rustar ned välfärden ser man till slut inte barnen. Det förebyggande arbetet får sättas åt sidan i en välfärd som blir mer anorektisk.

  Riksrevisionens övergripande slutsats är att Sis inte når målen med verksamheten på de särskilda ungdomshemmen och att barn och unga som placeras på de särskilda ungdomshemmen inte får en effektiv vård och behandling. Det är väldigt illa, när man dessutom tänker på att de här barnen kostar. Nu låter jag som värsta högerspöket, men det kostar ganska mycket att ha barn och unga placerade på Sis-hem. Därför kan man förvänta sig att de också ska få någonting.

  Men det är inte bara Statens institutionsstyrelse som ska lastas, utan vi ska också lasta de kommuner som - ursäkta det slafsiga uttrycket - dumpar barn och sedan inte har någon plan för vad som ska göras därefter. Detta är fullständigt förödande, och det har pågått ganska länge. Jag har sett det på nära håll.

  Riksrevisionen anser att Sis uppdrag är otydligt formulerat såväl i instruktion som i lagstiftning. Mycket är på gång nu, och det är jättebra. Det handlar också om vilka målgrupper Sis ska ta emot. När vi i dag lyssnade på generaldirektören för Sis fick vi höra om flickor som mår väldigt psykiskt dåligt. Det är uppenbart att dessa flickor, som har ett extremt självskadebeteende, borde vara närmare psykiatrin och inte hamna på Statens institutionsstyrelse.

  Riksrevisionen har i sin granskning noterat att det inte finns några riktlinjer eller motsvarande där det tydligt framgår när ett barn eller en ungdom ska vårdas på ett särskilt ungdomshem, få psykiatrisk tvångsvård och så vidare.

  Vi anser att regeringen bör se över frågan om kompetenslyft. Vi tycker precis som Miljöpartiet att det är viktigt. Mycket görs, men mer måste göras. Riksrevisionen föreslår att Sis ska säkerställa att personalen får rätt kompetens för att bedriva vård och behandling på ett effektivt sätt utifrån barnens och ungdomarnas behov. Det här kommer förstås också att kosta budgetmässigt.

  Vi anser dock att regeringen bör ta ytterligare initiativ för ett rejält kompetenslyft på området. En kompetenshöjning är helt nödvändig oavsett hur verksamheten kommer att se ut i framtiden och hur vi kommer att organisera Statens institutionsstyrelse och boende för den här typen av barn.

  Jag yrkar därför bifall till reservation 4.

  2025-02-13 16:53:54

  

  Karin Rågsjö

• Fru talman! Vi debatterar nu Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Sverigedemokraterna välkomnar Riksrevisionens granskning. Vi anser att den är ett viktigt bidrag i det pågående arbete som bedrivs i syfte att reformera den statliga barn- och ungdomsvården.

  Sis ansvarar för tvångsvård av ungdomar med psykosociala problem och missbruk, men sedan 1990-talet tar de även emot unga som är dömda för grova brott. Detta skapar en bred variation bland de placerade, vilket ställer stora krav på rätt personal och kompetens.

  Att Riksrevisionens granskning visar att tvångsvården på Sis särskilda ungdomshem ofta brister i effektiv vård och behandling är ingen överraskning. Detta problem har återkommande belysts i rapporter och granskningar under många år. Förbättringar krävs både inom och utanför Sis. Tvångsomhändertagande är en av samhällets mest ingripande åtgärder, och utan rätt vård och återanpassning ökar risken för återfall i kriminalitet och missbruk, vilket i sin tur leder till stora samhälls- och individkostnader.

  Sis har ett brett uppdrag och ska möta barn och unga med varierade behov. Vi ser också att barn och unga med ett allt tyngre vårdbehov och gruppen unga med allvarliga psykosociala och psykiska tillstånd oftare placeras inom Sis verksamhet i dag. Det vittnas om att flera av dessa ungdomar egentligen borde ha placerats inom barn- och ungdomspsykiatrin men att kommunerna i sitt arbete inte får in ungdomarna på bup och då i andra hand väljer att placera dem på Sis. En av rekommendationerna som ges är att det behöver tydliggöras vilka målgrupper som ska placeras på Sis.

  I utredningen En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga konstateras det att brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdomsvård infördes. Färre ungdomar begår brott, men de som gör det är mer brottsbelastade och begår allvarligare brott. Användningen av skjutvapen och explosiva varor har ökat liksom dödligt våld kopplat till kriminella nätverk.

  Om straffen på grund av detta blir längre blir stöd vid övergången från institution till frihet ännu viktigare för att minska risken för återfall i brott. Det är viktigt att en frihetsberövande påföljd för unga ska inkludera stöd i denna övergång. Samhället bör också ha möjlighet att kontrollera att den frigivne följer uppsatta villkor och att kunna ingripa tidigt vid negativ utveckling.

  Om kriminalvården tar över ansvaret för dömda ungdomar kan Sis fokusera mer på vård. Vissa av de platser som i dag används för sluten ungdomsvård skulle i stället kunna nyttjas för vårdande insatser. En sådan förändring skulle skapa ett tydligare system där Sis ansvarar för tvångsvård medan en annan myndighet hanterar straffverkställighet för ungdomar som är dömda för allvarliga brott.

  Den 25 april ska Utredningen om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård presentera sitt betänkande. Utredarens uppdrag är att analysera om den statliga barn- och ungdomsvårdens organisation är ändamålsenlig och effektiv samt föreslå hur verksamheten kan organiseras på ett bättre sätt.

  Vidare ska förslag lämnas på åtgärder för att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektivet, inklusive insatser för att förhindra våld, och säkerställa att tvångsåtgärder endast vidtas med lagstöd. Utredaren ska också undersöka behovet av en mer effektiv utslussning och eftervård efter placering inom den statliga barn- och ungdomsvården samt ta fram nödvändiga författningsförslag.

  Den statliga barn- och ungdomsvården står inför flera svårigheter. Men genom att följa många av de förslag som dessa två utredningar har lagt fram och förhoppningsvis kommer att lägga fram ser vi en framtid där vi genom ett tydligare arbetssätt säkerställer att de olika problembilder som finns hos barn och unga bemöts och behandlas på rätt sätt, på rätt plats och av rätt personal. Då kommer det att finnas möjligheter och förutsättningar att erbjuda barn och unga en trygg och kvalitativ vård.

  2025-02-13 16:19:01

  

  Mona Olin

• Fru talman! Det här är mitt första anförande i socialutskottet. Jag ser fram emot att arbeta här. Jag hade tänkt att jag skulle kunna chilla och ta det lite lugnt med att komma hit eftersom jag stod så långt ned på talarlistan, men jag är ganska glad att jag ändå kom tidigt.

  Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation 4 under punkt 4 om kompetens.

  Riksrevisionens rapport om Statens institutionsstyrelse, Sis, är en viktig granskning som belyser allvarliga brister i vården och behandlingen av samhällets mest utsatta barn och unga. Den kompletterar en lång rad tidigare utredningar och rapporter som har påpekat samma problem: att Sis inte fungerar som det borde.

  Situationen är djupt problematisk. Bristerna finns på område efter område. En central faktor som lyfts fram är personalens kompetens. Den är helt avgörande för den vård och behandling som ges. Men enligt Riksrevisionens rapport finns det till och med olämplig personal på samtliga ungdomshem de besökt. Långt ifrån all personal har genomgått de obligatoriska utbildningarna, och ännu färre har fått vidareutbildning i exempelvis kognitiv beteendeterapi eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Konsekvensen är att ungdomshemmen inte kan erbjuda den behandling och det stöd som barnen och ungdomarna faktiskt behöver.

  Fru talman! Vårdmiljön är en annan allvarlig brist. Många av de besökta ungdomshemmen är slitna och i dåligt skick.

  Vården är dessutom inte tillräckligt individanpassad för att möta varje individs behov, vilket var en av grundtankarna när Sis bildades.

  Detta är oacceptabelt. Staten har ett särskilt ansvar för de barn och unga som placeras på Sis. När vi som samhälle tvångsomhändertar barn måste vi vara säkra på att vi kan ge dem den vård de behöver.

  Visst görs vissa insatser för att förbättra Sis. På socialutskottets sammanträde i dag fick vi en bra dragning av generaldirektören om det förbättringsarbete de genomför. De har en tuff situation att klara. Vi börjar se en del positiva resultat, men det är långt ifrån tillräckligt.

  Riksrevisionen föreslår flera åtgärder för att höja kvaliteten i verksamheten. Även om regeringen har tagit till sig vissa av dessa rekommendationer räcker det inte.

  Bristen på kompetent personal är en central del av problemet. För närvarande erbjuds utbildningar inom Sis, men alla tar inte del av dem - inte ens de som är obligatoriska. Det behövs ett rejält kompetenslyft. Statusen för dem som arbetar med dessa unga måste höjas. Hur kan vi attrahera personal med hög kompetens? Hur skapar vi en sund behandlingskultur på Sis-hemmen? Vi vet att bättre utbildad personal leder till färre incidenter och en tryggare vårdmiljö. Därför räcker det inte med de initiativ som regeringen har tagit hittills. Det behövs mer.

  Fru talman! Ett förslag som bör lyftas fram är att införa en ny specialistutbildning för socionomer. Flera experter har påpekat att dagens socionomutbildning inte är tillräcklig när det gäller att möta de utmaningar som finns. En specialistutbildning på avancerad nivå med inriktning på exempelvis barn, missbruk och ungdomar skulle ge socionomer de verktyg de behöver för att arbeta på Sis-hemmen och i andra viktiga verksamheter.

  Vi måste också se över vilka barn och unga som placeras på Sis.

  Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över målgruppen. Många unga som placeras på Sis har stora behov av psykiatrisk vård eller insatser enligt LSS. Men i stället för att få rätt stöd hamnar de på institutioner som saknar den kompetens och de resurser som krävs. Detta måste förändras. Vi måste säkerställa att dessa barn får den vård de faktiskt behöver.

  Fru talman! Sis-hemmen är ofta slutlänken i en lång kedja av insatser, placeringar och vård. Ungdomar hamnar där efter en lång tid av utmaningar och problem. Det är också ett symtom på de större samhällsmisslyckanden som vi har, när vi inte i tillräckligt stor utsträckning kan jobba till exempel för de förebyggande insatserna och för att minska segregationen och försöka utjämna de socioekonomiska skillnader som finns.

  Man kan exempelvis se i ett av diagrammen i granskningen från Riksrevisionen hur just de som är placerade i Sis-hem väldigt markant skiljer sig från resten av befolkningen när det gäller faktorer som ligger på föräldrarna, såsom föräldrarnas inkomstnivå och utbildningsnivå och en massa annat.

  När vi misslyckas med våra barn och ungdomar riskerar det såklart att fortsätta en förödande och destruktiv spiral. Den måste brytas, och det krävs mycket mer än bara att förbättra situationen på Sis-hemmen. Det tror jag är viktigt att komma ihåg.

  Vi i Miljöpartiet har länge tryckt på vikten av förebyggande insatser, vikten av socialtjänstens arbete och vikten av att jobba tillsammans inom skola, vård och omsorg. Vi har även framhållit civilsamhällets roll för att hjälpa barn, så att de inte börjar hamna fel.

  Miljöpartiet anser därför att det måste satsas mer på förebyggande insatser. Tidiga insatser kan som sagt vara avgörande för att unga personer inte ska hamna i kriminalitet eller situationer som leder till tvångsplaceringar. Därför föreslår vi 1 miljard kronor till brottsförebyggande arbete och 1 miljard till socialtjänsten för att den ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt.

  2025-02-13 16:25:01

  

  Nils Seye Larsen

• Fru talman! Statskontoret, Barnrättsbyrån, Arbetsmiljöverket, Inspektionen för vård och omsorg och Riksrevisionen - alla är de aktörer som har granskat Statens institutionsstyrelse, Sis, och som har riktat allvarlig och omfattande kritik mot myndigheten. Kritiken och larmen har också under lång tid hörts härifrån riksdagens talarstol.

  Moderaterna och jag personligen har hört till de vassaste kritikerna mot myndigheten men framför allt mot tidigare regeringars oförmåga och dessvärre också ovilja att agera utifrån bristerna och kritiken. Det vilar ett mycket tungt ansvar på tidigare rödgröna regeringar för de helt oacceptabla brister och rena missförhållanden som funnits inom Sis. Tidigare regeringar har visat direkt underlåtenhet. Tidigare regeringar har misslyckats i sin styrning av Sis och har negligerat myndighetens skriande behov av bättre förutsättningar för att kunna axla sitt uppdrag på ett bra sätt.

  Fru talman! Sis är också i dag, vilket Riksrevisionens rapport visar, en myndighet vars verksamhet dras med allvarliga brister. En viktig skillnad mot tidigare är dock att vi nu äntligen har en regering som agerar kraftfullt för att öka tryggheten, säkerheten och kvaliteten inom Sis. Äntligen har vi en regering som både akut och långsiktigt tar tag i de många både allvarliga problem och stora utmaningar som Sis och hela den sociala barn- och ungdomsvården i stort dras med.

  Moderaterna och regeringen, med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i spetsen, vill ge den statliga barn- och ungdomsvården en verklig nystart. Därför tillsattes den 1 februari i fjol en särskild utredning med uppdrag att se över den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag och organisation.

  Sis av i dag kommer inte att finnas kvar. Morgondagens statliga barn- och ungdomsvård ska ha ett stärkt vårdande uppdrag med bättre möjligheter att ge berörda ungdomar det de behöver: trygg och högkvalitativ vård, skola och behandling. En viktig del av det reformarbete som är påbörjat handlar om att flytta ansvaret för ungdomar dömda för allvarliga brott från Sis till Kriminalvården. Sis har därför fått i uppdrag att förbereda utfasningen av sluten ungdomsvård. Samtidigt har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda ungdomsavdelningar för unga i åldern 15-17 år som döms för grov brottslighet.

  Parallellt med det långsiktiga reformarbetet, där utredningen om framtidens statliga barn- och ungdomsvård är helt central, arbetar regeringen intensivt här och nu för att åtgärda akuta brister och problem, för att öka antalet platser, för att säkra tryggheten och säkerheten på ungdomshemmen och för att höja kvaliteten i vården. Konkret har regeringen bland annat höjt anslagen till Sis och på olika sätt stärkt styrningen av myndigheten.

  Instruktionen till Sis har i flera delar förändrats och skärpts. Bland annat har det i en ny målbestämmelse tydliggjorts att Sis ska svara för att de barn och unga som man vårdar får en god, ändamålsenlig och rättssäker vård som ger bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk, kriminalitet och annat socialt nedbrytande beteende.

  Myndigheten har också fått flera konkreta regeringsuppdrag. Jag vill särskilt lyfta fram de uppdrag som har getts i syfte att förbättra vården. Bland dessa förtjänar uppdraget om en satsning på högkvalitativ vård för flickor ett särskilt omnämnande, liksom uppdraget att stärka möjligheterna för barn att framföra klagomål till någon som de inte är i beroendeställning till.

  Fru talman! Denna liksom tidigare debatter om Sis fokuserar på brister och problem. Det är helt i sin ordning. Samtidigt är det viktigt att understryka att Sis uppdrag är otroligt svårt och komplext liksom att mycket av verksamheten inom Sis faktiskt fungerar bra. Jag har varit runt och besökt många av Sis ungdomshem och LVM-hem, alltså hem där vuxna tvångsvårdas för allvarligt missbruk. Under mina besök har jag mött otroligt många duktiga och engagerade medarbetare som verkligen gör sitt yttersta för att Sis ska leva upp till sin vision om att skapa plats för förändring.

  För att Sis och dess medarbetare ska kunna lyckas med sitt uppdrag krävs att vi politiskt skapar rätt förutsättningar. Därför har regeringen under mandatperioden lagt fram flera propositioner med viktiga lagändringar som vi här i riksdagen sedan har fattat beslut om och som har gett Sis bättre förutsättningar att upprätthålla säkerhet och trygghet.

  Vi har i denna kammare också fattat beslut om att ge Sis bättre ekonomiska förutsättningar. I fjol fick Sis ökade anslag för att höja vårdkvaliteten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen. Även i år och nästa år förstärks anslagen för att stärka vårdkvaliteten. Det handlar mer konkret om satsningar på kompetens och differentierad vård. Ungdomarna som vårdas inom Sis har väldigt olika utmaningar och behov. Det krävs därför ökad differentiering, vilket dock ska sägas är utmanande när placeringarna på Sis ökar. Antalet unga som döms till sluten ungdomsvård har ökat kraftigt.

  Fru talman! Också platsbristen är något som regeringen arbetar hårt för att lösa. Anslagen till Sis har höjts för att möjliggöra fler platser. Regeringen har även tillsatt en samordnare som ska lämna förslag på hur fler platser i familjehem, HVB, stödboenden och särskilda ungdomshem kan skapas.

  Men lösningen på platsbristen inom Sis är inte bara att öka antalet platser inom myndigheten. Än viktigare är att arbeta förebyggande för att långsiktigt minska behovet av placeringar inom den statliga ungdomsvården.

  Den nya socialtjänstlagen, som regeringen precis lagt fram en proposition om, är en historiskt viktig reform för att stärka socialtjänstens tidiga och förebyggande arbete.

  I den bästa av världar skulle inget barn och ingen ungdom behöva placeras inom Sis. Till dess måste arbetet fortsätta för att åtgärda brister och för att höja kvaliteten i vården vid Sis särskilda ungdomshem.

  2025-02-13 16:32:25

  

  Johan Hultberg

• Fru talman! Riksrevisionen anser att Sis uppdrag är otydligt formulerat vad gäller både vilka målgrupper Sis ska ta emot och vad Sis ska erbjuda för vård och behandling. Låt mig först säga att detta är relevant kritik.

  Till Sis särskilda ungdomshem kommer i dag barn med vitt skild problematik. Det handlar om unga flickor med psykisk sjukdom och allvarligt självskadebeteende, unga missbrukare och tungt kriminellt belastade personer.

  För många av barnen är det helt avgörande att de hanteras på rätt sätt för att de inte ska utgöra en fara för sig själva eller andra. Det är därför problematiskt att Sis inte har varit rustat för att hantera sina vitt skilda målgrupper. Särskilt illa rustad har man varit med tanke på den dramatiska ökningen av barn som är tydligt kriminellt belastade eller avtjänar sina straff på Sis. När det gäller de sistnämnda handlar det om en fyrdubbling på två år.

  Det har också rapporterats om helt andra typer av missförhållanden på Sis-hem. Unga flickor har utsatts för våld och sexuella övergrepp av såväl personal som andra intagna. Inte minst handlar det om att de barn och ungdomar inom Sis som har psykiska besvär heller inte har fått tillgång till det stöd eller den vård och behandling som de behöver och har rätt till, mycket beroende på att samarbetet mellan Sis, regionerna och barn- och ungdomspsykiatrin har fungerat alldeles för dåligt.

  Det har nu påbörjats ett viktigt förändringsarbete inom Sis, och det tycks ge goda resultat. Exempelvis ser vi att antalet avvikelser från boenden har minskat med 50 procent de senaste fem åren. Men missförhållandena på Sis-hem har varit allvarliga länge, och vi måste kunna säkerställa tryggheten för de tusentals barn och unga som befinner sig inom den statliga barn- och ungdomsvården.

  Det var mot denna bakgrund som vi vid regeringens presskonferens i februari förra året meddelade att en utredning skulle tillsättas för att skapa förutsättningar för en reformering av den statliga ungdomsvården i grunden. Utredaren ska särskilt överväga om det finns behov av ytterligare differentiering och hur vården och det vårdande uppdraget kan stärkas.

  Fru talman! Min bedömning är att regeringens historiska och genomgripande arbete på detta område i kombination med redan pågående utredningsarbete och aviserat utredningsarbete, exempelvis en central in- och utskrivningsfunktion för de särskilda ungdomshemmen, svarar upp mot Riksrevisionens kritik på ett mycket bra sätt.

  Mot denna bakgrund yrkar jag bifall till utskottets förslag.

  2025-02-13 17:02:02

  

  Christian Carlsson

• Fru talman! Föräldrar har ett stort ansvar, och de ska ha ett stort ansvar. Men om de inte räcker till eller mäktar med eller om en ung person har så stora problem att det är nödvändigt med tvångsvård måste samhället gå in. Det sker först med stöd och hjälp och i värsta fall genom att förvaltningsrätten beslutar att samhället ska ta över ansvaret för barnet.

  Sis särskilda ungdomshem skiljer sig från andra HVB-hem genom att de har särskilda befogenheter vad gäller tvångsmedel. Vårdformen skapades från början med inriktning på framför allt äldre tonåringar med missbruk, beroende och kriminalitet men har under åren använts även för betydligt yngre personer. Det handlar om 12- och 13-åringar, och någon gång så unga barn som 8-åringar som skadar andra eller sig själva så allvarligt att de ibland riskerar att inte ens överleva.

  Det här gör att det blir otroligt viktigt att vården är rätt och att vi tar hand om samhällets mest utsatta barn på ett klokt och omtänksamt sätt och med kunskap. För ett år sedan beslutade regeringen om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Någonting nytt och bättre behövs. Utredningen pågår nu; reformen är sjösatt. Det här är jätteviktigt.

  Man kan tycka att det borde ha hänt för länge sedan, och det tycker jag också. Men nu är det äntligen på väg. Nu ska ungdomsvårdens vårdande uppdrag stärkas. Varje ung människa ska ha trygg och kvalitativ vård och skola. De ska få den behandling de behöver. Uppdraget redovisas senare i vår.

  Fru talman! Därutöver har en särskild utredare fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka barnperspektivet vid vård enligt LVU. Utredaren har också fått i uppdrag att se vägar att öka sakkunskapen i ärenden om vård enligt LVU. Alla vet att våra utredningar behövs. De stora reformerna behövs.

  Men barn vårdas på Sis här och nu, och i väntan på den reform som dessa unga människor verkligen behöver har regeringen beslutat om flera ändringar i instruktionen för Statens institutionsstyrelse. Det handlar bland annat om en ny övertydlighet, fru talman, när det gäller att myndigheten ska säkra att de barn och unga som vårdas får en god, ändamålsenlig och rättssäker vård så att de har en chans att få ett fungerande liv - utan att må dåligt, utan att skada andra och utan att skada sig själv.

  Dessutom har regeringen säkrat metodstöd som ska säkerställa en rättssäker tillämpning av Sis särskilda befogenheter. Varje barn som placeras på Sis ska kunna framföra klagomål till någon som de inte är i beroendeställning till. Ni hör ju - det här borde ha varit självklart för länge sedan!

  Unga flickor har historiskt sett hamnat allra mest i kläm på Sis, och regeringen har gjort särskilda satsningar på just vården av flickor.

  Det är sorgesamt att detta inte har funnits på plats tidigare. Men nu händer det. Barnen ska vara trygga och säkra. Det gäller både de barn som finns i dag på de statliga ungdomshemmen och de barn som kommer att behöva statens och samhällets stöd framåt i tiden.

  Placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård och tandvård och en obruten skolgång. Deras skolresultat ska följas. Vi vet att en avklarad skolgång är ett vaccin mot det allra mesta lidandet senare i livet.

  Fru talman! Det handlar helt enkelt om att varje barn ska ha en ljus framtid - både de som vårdas i dag och de som kommer att behöva stödet i framtiden.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag, och jag är väldigt glad över det arbete som nu genomförs.

  2025-02-13 16:49:05

  

  Lina Nordquist

• Fru talman! Det märks att det är valrörelse snart, säger jag lite cyniskt.

  Vi har en arbetslöshet på 10 procent. Vilka föräldrar kommer inte att drabbas av den? Vi har en skola som verkligen inte fungerar och inte heller kommer att fungera under den här mandatperioden. Det krävs helt andra resurser.

  Det är så mycket som inte fungerar. Det finns också en barnfattigdom, och antalet vräkningar av barn ökar alarmerande. De ökar enormt. Det är också frågor som man måste ta tag i.

  Det är jättebra att vi får en ny socialtjänstlag. Det tycker väl alla i den här salen. Men sedan gäller det också att fylla den på riktigt så att det blir ett förebyggande arbete och att det blir metodiskt.

  Förebyggande arbete kan vara vad som helst. Det kan vara att du och jag har föredrag i skolan. Sedan kallar vi det för förebyggande arbete i vår förening eller vårt bolag som vi har bildat.

  Det finns evidens på förebyggande arbete. Jag vill se att det blir förebyggande arbete på riktigt. Det ska finnas människor ute i närsamhället, som exempelvis fältassistenter och så vidare som det fanns för väldigt länge sedan. Det låter som att det var på urtiden. Det krävs resurser för det.

  Det kanske är så att man får ge mer resurser till välfärden än till skattesänkningar, vad vet jag, för att minska antalet barn på Sis. Det gäller att se till att barn i Sverige får det som barn i Sverige behöver för att exempelvis kunna gå ut skolan med betyg. Det är något som är absolut basic för att inte hamna snett.

  Det här kommer vi att tala mer om. Men när det gäller Sis och de barn som är där hoppas jag att de kan få en bättre vardag och att den vård de får där blir på riktigt.

  2025-02-13 16:44:50

  

  Karin Rågsjö

• Fru talman! Jag kan hålla med om mycket som ledamoten Johan Hultberg sa. Men det finns saker och ting som jag känner att jag absolut inte riktigt är med på banan om.

  Saken är den att tillströmningen av barn och unga fortfarande ökar när det gäller rekrytering. Då kan man kanske fundera på andra åtgärder än Sis.

  Det behövs en skola och en förskola som håller ihop. Det behövs barn- och ungdomspsykiatri som är fungerande. Det är den inte nu. Det behövs så mycket annat som vi i dag inte kan ge de familjerna på grund av resursbrist. Om man skulle börja väldigt tidigt skulle inte tillströmningen till Sis vara så stor som den har varit.

  Psykiatrin är en fråga som verkligen är under isen. Det har den i och för sig varit länge och inte bara nu. Där behövs det helt andra muskler för att rycka upp den.

  Likadant är det med skolan. Det behövs otroliga insatser. Det förstod vi i dag efter den dragning vi fick av Statens institutionsstyrelse.

  Det visar sig att 95 procent av de barn som är inskrivna på Sis inte har en nivå som är okej. I vanliga fall är det 5 procent. Det är en vansinnig skillnad.

  Då undrar man: Behövs det inte väldigt förstärkta resurser i skolan på ett helt annat sätt för att tidigt upptäcka de barn som far väldigt illa?

  Precis som ledamoten sa behövs det också en annan typ av utbildad personal med ordentlig utbildning, ordentlig metodutbildning och så vidare. Så ser det inte ut i dag.

  Ser ledamoten att det kommer att lösas under de närmaste tio åren?

  2025-02-13 16:40:31

  

  Karin Rågsjö

• Fru talman! Först och främst kan man konstatera att den enorma rekryteringen av unga in i de kriminella gängen är ett enormt misslyckande för samhället.

  Det gäller inte minst för tidigare regeringar som inte har förmått att se till att få ett bra förebyggande arbete på plats. De bär ansvaret för en till stora delar misslyckad integrationspolitik och bär ansvar för att vi har lämnat alldeles för många barn utan fullständiga betyg i skolan.

  Nu har vi en regering som steg för steg försöker att laga de allvarliga hålen och åtgärda bristerna och luckorna i det svenska välfärdssamhället. Den försöker att få på plats en helt ny socialtjänstlag som ger socialtjänsten möjlighet att gå in och tidigt jobba förebyggande.

  Vi ser till att lägga om skolpolitiken så att vi tidigt fångar upp barn och unga som inte lär sig tillräckligt. Alla ska till exempel få tillgång till lovskola och annat.

  Jag håller verkligen med ledamoten Rågsjö om att det är otroligt viktigt att vi stärker psykiatrin och gör den mer tillgänglig. Vi ska också se till att avlasta barn- och ungdomspsykiatrin. Den är tänkt att vara en specialistfunktion men får i alldeles för stor utsträckning hantera all form av psykisk ohälsa när det gäller barn och unga.

  Därför är det så viktigt att vi till exempel stärker elevhälsan. Det är någonting som regeringen arbetar hårt med just nu. Det finns till exempel med en särskild elevhälsogaranti i Tidöavtalet.

  Jag delar uppfattningen att om vi långsiktigt ska minska behovet av placeringar inom Sis krävs det att vi har en stark arbetslinje, att fler barn får se sina föräldrar gå till arbetet, att vi har en bättre fungerande psykiatri och en bättre fungerande skola. Det krävs att vi har en socialtjänst som tidigt kan agera innan de små problemen har blivit stora.

  Det arbetar den regering som jag står bakom oförtrytligt för varje dag. Det kommer vi att fortsätta att göra tills vi har en helt annan situation i Sverige.

  2025-02-13 16:42:43

  

  Johan Hultberg

• Fru talman! Ett bra sätt att mäta hur väl ett samhälle fungerar är att se på hur det behandlar sina sköraste individer. Det är därför så sorgligt att läsa Riksrevisionens skarpa kritik mot att Sis inte når målen med verksamheten på de särskilda ungdomshemmen. Riksrevisionen konstaterar oinlindat att barn och unga som placeras på särskilda ungdomshem inte får en effektiv vård och behandling.

  Det ska mycket till innan samhället gör något så ingripande som att omhänderta ett barn. Det ska ännu mer till innan samhället låser in ett barn. Innan det händer har mycket havererat. Den omsorg och det stöd som ska finnas runt ett barn har inte funnits. Inte sällan kommer barnen från familjer eller miljöer med sexuella övergrepp, våld eller missbruk.

  Det är en extremt utsatt situation att vara placerad hemifrån i en låst miljö. När så sker vilar ett tungt ansvar på samhället att ge barn och unga en vård och behandling som kan göra framtiden ljusare för barnet.

  Fru talman! Det måste finnas ett tydligt uppdrag för en sådan angelägen uppgift. Det gör det inte i dag, enligt Riksrevisionen. Det finns en otydlighet i instruktionen till myndigheten, men även i lagen.

  Frågor som enligt Riksrevisionen hänger i luften är vilka målgrupper Sis ska ta emot och vad man ska erbjuda för vård och behandling. Det råder alltså oklarheter kring vilka som ska bo på ett Sis-hem och vad som ska hända med dem där. Själva kärnan i verksamheten är ju att man har ett uppdrag. Den rådande situationen är oacceptabel.

  Riksrevisionen konstaterar att det inte finns några riktlinjer eller motsvarande där det tydligt framgår när ett barn eller en ungdom ska vårdas på ett särskilt ungdomshem, få psykiatrisk tvångsvård eller få insatser enligt LSS i situationer när alla dessa insatser kan vara aktuella.

  Många tjejer och killar med riktigt svåra självskadebeteenden sitter i dag inlåsta på Sis-hem. Vissa av dem tar varje möjlighet att försöka ta sitt liv. Dessa barn och unga borde få vård inom psykiatrin. De behöver en mycket intensiv vård med hög personalbemanning snarare än en låst miljö. Barn ska inte bara överleva utan även leva.

  Om regeringen ändå bedömer att denna grupp ska vara kvar på Sis-hem måste den specialiserade sjukvården beredas plats inom Sis på ett helt annat sätt än i dag. Det konstaterar också Riksrevisionen i sin granskning.

  Fru talman! Regeringen har tillsatt utredningar som berör den svenska ungdomsvården, och de kommer inom kort att redovisa sina uppdrag.

  Jag hoppas verkligen att den kritik som Riksrevisionen har riktat tas om hand i de förslag som är att vänta. Inte minst bristen på sakkunskap i ärenden och mål om vård enligt LVU är en sak som riskerar att drabba enskilda barn hårt. Det är därför angeläget att det införs en reglering som säkerställer denna kompetens så snart som möjligt.

  Jag och mitt parti kommer att följa regeringens arbete mycket noga och återkomma med förslag om det finns skäl för det.

  (Applåder)

  2025-02-13 16:57:44

  

  Gustaf Lantz

• Fru talman! Tack, Christian Carlsson, för anförandet!

  Som jag sa i mitt anförande är Centerpartiet överens med regeringen när det gäller många av de åtgärder som den har vidtagit för att förbättra situationen inom Sis, för vi vet alla att verksamheten där behöver förbättras.

  Det som jag och Centerpartiet saknar är dock hur vi ska veta att det faktiskt blir bättre. Vi har alla samma ambition: att vården av och omsorgen om våra mest skyddsvärda personer ska bli bättre, men hur vet vi att det blir så?

  Utgångspunkten för Centerpartiets följdmotion när det gäller rapporten var att vi ville att regeringen skulle återkomma om att kvaliteten för den enskilda individen ska följas upp årligen. Även om jag står bakom de åtgärder som vidtagits vet jag inte om de faktiskt ger det som vi är ute efter.

  I svaret om följdmotionen står det att utskottet inte är berett att ta något initiativ i frågan, men där står ingenting om varför. Varför, ledamoten Christian Carlsson, vill regeringen inte göra en kvalitetsuppföljning baserat på de åtgärder som vidtagits och som vi ser faktiskt gör skillnad för det enskilda barnet?

  2025-02-13 17:05:23

  

  Martina Johansson

• Fru talman! Låt mig först ta fasta på det positiva i att vi trots allt är ett enigt utskott. Vi värderar dessa frågor högt och vill verkligen arbeta och anstränga oss för att förbättra situationen för barnen och ungdomarna på de särskilda ungdomshemmen.

  Det är ett arbete som har bedrivits under lång tid, och det är glädjande med den positiva förändring vi nu ser inom Sis i dag och med alla de initiativ som handlar om att ta fram en ny typ av ungdomsvård framöver.

  Självfallet behöver man följa upp reformer och vilka resultat olika typer av myndigheter och verksamheter kan leverera. Där, skulle jag säga, finns det en stor brist inom den sociala sektorn i stort.

  Vi har en ny socialtjänstlag på gång där vi pratar just om vikten av att det är evidensbaserat och att det går att följa upp. Vi håller på att ta fram ett socialtjänstdataregister för att man ska kunna följa ärendena och utvärdera effekten. Det är ett underbeforskat område, så där finns mycket att göra.

  Jag har ingen annan uppfattning än att regeringen kommer att behöva följa utfall och effekt även av Sis arbete, men vi ser inget behov av något tillkännagivande från riksdagen. Vi känner oss helt trygga med att regeringen avser att följa upp sina reformer och Sis arbete.

  2025-02-13 17:07:03

  

  Christian Carlsson

• Fru talman! Jag kan bekräfta det goda arbete framåt som vi alla gör. Under den förra mandatperioden drev vi kristdemokrater och centerpartister tillsammans på den dåvarande regeringen när det gäller detta arbete.

  Jag har också alltid pratat mycket om evidensbaserat och hur vi följer upp och så vidare, så där är vi överens. Men återigen: Vi vidtar olika åtgärder, men vi utvärderar inte vad de faktiskt får för effekt för det enskilda barnet innan vi vidtar fler. Risken finns ju att vi med goda intentioner skapar olika åtgärder som i slutändan inte ger det vi faktiskt vill ha.

  Jag tycker att det är en brist att vi på en fråga till generaldirektören om hur man följer upp kvaliteten kring det enskilda barnet inte fick svar på hur man jobbar med det i vardagen utan bara att man baserar det på ett inskrivningssamtal och ett utskrivningssamtal. Det händer ju så mycket däremellan. Jag hoppas verkligen att det sker ett annat kvalitetsarbete och en annan uppföljning än vad vi fick redovisat.

  Vi kan mäta antalet avvikelser, alltså hur många som väljer att rymma från våra institutioner. Det har minskat. När det gäller personer som är dömda och avtjänar straff på Sis har det inte skett några rymningar alls de senaste åren. Det är väldigt bra, men - som jag sa i mitt anförande - beror det på att dörrarna är låsta på ett bättre sätt eller på att vården och omsorgen blivit bättre? Jag tycker att det är ganska stor skillnad. Jag vill känna trygghet i att det handlar om att vården och omsorgen blivit så mycket bättre att färre personer vill avvika.

  2025-02-13 17:08:41

  

  Martina Johansson

• Fru talman! Jag ser ingen anledning att förlänga debatten utan tar fasta på att regeringen naturligtvis måste följa Sis kvalitetsarbete och hur deras förändringsprocess fortskrider. Sis behöver ha ett kvalitetsarbete som även innebär uppföljning av resultaten av placeringarna och de behandlingar och insatser som sätts in. Det är vi överens om. Låt oss se till att det händer! Vi ska fortsätta jobba i den riktningen.

  För mig är det självklart att man måste bedriva uppföljningsarbete, men jag ser inte att vi behöver göra ett tillkännagivande om det i dag. Det är skillnaden. Men vi är överens om att uppföljning ska göras, för det förtjänar de här utsatta barnen. De behöver trygghet och har också rätt till vård och behandling som kan göra deras tillvaro bättre. Det är det vi jobbar för tillsammans framåt.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 19 februari.)

  2025-02-13 17:10:39

  

  Christian Carlsson