Företag, kapital och fastighet

Debatt i text

• Fru talman! Tack, ledamoten, för inlägget! Vi får vara eniga så långt att vi tycker att tillväxt är viktigt. Vi är eniga om att det är viktigt att ha en bred och fungerande riskkapitalmarknad i vårt land.

  Däremot är vi oense om ett par saker. Det första är att det är i bara i nominella termer, alltså om man inte justerar för det som är rimligt, som infrastrukturpropositionen den största infrastruktursatsningen på flera år. När man har sådan inflation som vi har och inte justerar på ett rimligt sätt blir det bara ett spel för gallerierna.

  Den andra poängen jag vill göra är att det inte finns någon tydlig koppling, som ledamoten gör gällande, mellan breda skattesänkningar för dem som är rikast och skapandet av en kapitalmarknad. Det finns ingen sådan koppling. Titta till exempel på Stockholm! Det är per capita den största kapitalmarknaden i världen. Den skapades inte av breda skattesänkningar utan av kluster. Den skapades av framgångsrika företag. Det skapades av riskvilligt kapital. Men vägen dit är inte breda skattesänkningar för dem som redan har. Den skattepolitiken gör Sverige fattigare och farligare.

  Vi lever i en osäker tid. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Tillväxten är svag och välfärden blöder. Gängvåldet skenar. Då är det inte rimligt att ledamoten kan vara så nöjd som regeringsföreträdare.

  När man sänker skatterna på det här sättet missar man också rimliga åtgärder för att jämna ut klyftorna i Sverige. Ni säger nej till vår tillfälliga bankskatt, som skulle kunna finansiera ett höjt barnbidrag, precis som man har gjort i Danmark, Norge och Finland. Det innebär att klyftorna i Sverige blir större, och de som får ta den ekonomiska smällen för krisen är vanligt folk - de som kämpar på golvet och de som faktiskt har det sämst. Det är helt orimligt, och det skapar klyftor i Sverige.

  (Applåder)

  2025-04-10 13:21:20

  

  Mathias Tegnér

• Fru talman! Skatteutskottets betänkande nummer 13 behandlar ett stort antal motioner i vitt skilda frågor. Rubriken Företag, kapital och fastighet vittnar om bredden i det som ska diskuteras. Det är allt från en bankskatt, som vi precis har hört, till skogskonton och jämställd avdragsrätt för sponsring. Det finns mycket att säga, men jag skulle vilja börja med några av de grundläggande principerna för skattepolitiken.

  Som socialdemokrater har målet för vår ekonomiska politik i alla tider varit full sysselsättning. Det är därför vi har en ekonomisk politik och en skattepolitik. Den socialdemokratiska näringspolitiken är ett medel för att nå dit, alltså att skapa jobb och därmed också stärka välfärden och samtidigt frigöra människors potential.

  Vår skattepolitik är ett verktyg för rättvisa, för ansvar och för att ge företag goda och stabila villkor. Dessa politikområden hänger ihop. Vi behöver också en legitimitet i skattesystemet. Det bygger framför allt på tre saker: att skatterna är generella, att skattebaserna är breda och att skatterna är allmänt accepterade. Den svenska skattepolitiken bygger i allmänhet på just de principerna.

  Sedan skattereformen på 1990-talet har dock ett stort antal förändringar gjorts. Det har gjort våra skatteregler till ett lapptäcke. Där är vi socialdemokrater tydliga med att vi vill se flera ändringar av skattesystemet, men vi tycker att de helst bör göras sammanhängande. Vi är tydliga med att det är dags för en ny stor skattereform. Vi beklagar att den svenska högern i allmänhet och statsministern i synnerhet inte ser det behovet. Det är dåligt för medborgarna, det är dåligt för tillväxten och det är dåligt för företagen. Det är riktigt dåligt.

  Den stora reformen från 90-talet har tjänat oss väl, men samhället har förändrats sedan dess. Vi menar att det är dags att bredda skattebaserna, öka kapitalbeskattningen i några avseenden och samtidigt hålla nere skatten för dem som tjänar minst. Vi behöver ett mer rättvist skattesystem, men det behöver också i vissa avseenden vara mer neutralt. Det är inte bara för rättvisans skull utan faktiskt också för tillväxten, precis som vi konstaterade i replikskiftet tidigare.

  Fru talman! Jag vill i det här sammanhanget göra en liten utvikning och särskilt ta upp frågan om tonnageskatten. Det är en särskild företagsbeskattning för rederibranschen som syftar till att stärka den svenska sjöfarten. De senaste två decennierna har antalet svenskflaggade fartyg mer än halverats. På tio år har vi tappat en tredjedel av den svenska flottan. Under samma period har våra nordiska grannar byggt upp sina flottor.

  Sjöfarten spelar en stor roll. Det är en viktig roll nu när totalförsvaret behöver byggas upp. Vi behöver fler fartyg som seglar under svensk flagg. Det är här som tonnageskatten har en så viktig funktion.

  För drygt ett år sedan kom utredningen Vågade skatter. I den föreslår utredaren att stämpelskatten ska slopas och att tonnageskattesystemet ska revideras. Vi socialdemokrater förstår inte varför SD-regeringen nu sitter på händerna. Det duger inte att regeringen bara väntar och väntar, likt en trött sengångare. Vi socialdemokrater är rädda att SD-regeringen inte agerar förrän hela den svenska flottan är borta. Vi menar att tonnageskatten behöver justeras omgående, så att fler fartyg och fler verksamheter inkluderas. Därmed kan man trygga en svensk handelsflotta i framtiden. Det här är en lågt hängande frukt som till och med en sengångare borde kunna plocka. Därför yrkar vi bifall till reservation 23.

  Fru talman! Den här regeringens skattepolitik gör Sverige både fattigare och farligare. Som jag konstaterade i replikskiftet lever vi i en osäker tid. Vi har ett hot om en lågkonjunktur som lurar runt dörren. Tillväxten är svag, välfärden blöder och vi har gängvåld på våra gator. Som jag konstaterade uppfattar jag att vi har en regering och ett regeringsunderlag som är opassande självbelåtna. Det är som att verkligheten utanför den här kammaren inte existerar.

  Vi socialdemokrater har en annan bild, och vi föreslår också andra prioriteringar. Vi föreslår en tillfällig bankskatt för att kunna finansiera ett tillfälligt höjt barnbidrag. Vi vill värna vårdplatser - vi vill inte se dem försvinna. Vi vill att kapital beskattas rättvist, inte att de allra rikaste får ytterligare skattesänkningar.

  Finessen med att ha en rimlig kapitalbeskattning, där man dessutom aktivt täpper till de luckor som finns, är att man också skapar rättvisa mellan företag. När vi har en regering som inte aktivt jobbar med att täppa till de luckor som finns hamnar vi i läget att företag som betalar sina skatter faktiskt hamnar i underläge mot dem som inte gör det.

  Därför har vi föreslagit att källskatten ska moderniseras och att exitskatteutredningen ska fullföljas. Den här regeringen valde i stället att lägga ned exitskatteutredningen. Vi vet ju att den typen av regler finns i hela Norden, i stora delar av EU och dessutom i Nordamerika. Vi vet att de fungerar, men den här regeringen valde den enkla vägen: att blunda för miljardbortfallet och blunda för välfärdens behov.

  Fru talman! Det sägs ibland att företagens konkurrenskraft sitter i skattesatserna. Jag tror minsann att ledamoten Ahlstedt ibland brukar anföra den typen av resonemang. Min absoluta uppfattning är att det är ett missförstånd. Sveriges konkurrenskraft byggs av tillgång på utbildning, fungerande infrastruktur, en stark välfärd och frihandel som fungerar, kombinerat med ett välfärdssystem som gör att man inte tvingas lämna hus och hem om man är verksam eller anställd i ett företag som får ekonomiska problem. Det är ett samhälle som ger trygga medarbetare, kreativa miljöer och nya innovationer.

  Som socialdemokrat anser jag att Sverige måste fortsätta att vara ett ledande kunskapsland, men det vi behöver då är mer än sänkta skatter. Det behövs en politik som präglas av mod. Vi behöver en aktiv näringspolitik. Vi behöver en regering som investerar i framtidens jobb, inte monterar ned möjligheten att finansiera dem.

  Slutligen, fru talman, behöver kapital beskattas mer rättvist. I dag är skillnaden för stor mellan beskattningen av arbete och kapital. Dessutom är situationen den att skillnaderna i vårt samhälle - ojämlikheten - är alldeles för stora. Det som händer då är att tilliten brister och legitimiteten försvinner. Det är en av de viktigaste bestämningsgrunderna för tillväxten. När vi är i ett läge som vi är i nu, när tilliten försvinner och det inte finns legitimitet för våra system, kommer också tillväxten att drabbas på sikt.

  Därför är det olyckligt att regeringen gång på gång försvarar skatteförmåner för de allra rikaste. Man motsätter sig en bankskatt på övervinster, vilket är tragiskt. Man tvekade att införa en EU-beskattning av energibolagen. Vi kan också se att andra länder i Europa gör det här, utan att det skapar den typ av förflyttning som ledamoten Ahlstedt talar om.

  Vi menar att det inte är värdigt ett land som Sverige att man driver en politik som motverkar att samhället hålls ihop. Vi tycker inte att det är värdigt ett land som Sverige, eftersom vi menar att Sverige behöver bli mer tryggt, mer rättvist och mer starkt.

  Fru talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga yrkanden i vår kommittémotion. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 23 och reservation 25.

  Jag menar att Sverige kan bättre. Sverige blir bättre med en annan skattepolitik. Men ska det bli möjligt behövs det politiskt mod. Det behövs en regering som ser vanligt folk, klarar av att sätta välfärden främst och låter de rika bidra lite mer. Det krävs en ny politik för framtiden. För att få en ny skattepolitik i enlighet med våra förslag i betänkandet behövs det en ny regering 2026.

  (Applåder)

  2025-04-10 13:25:44

  

  Mathias Tegnér

• Fru talman! Detta betänkande, SkU13, handlar om företag, kapital och fastigheter och berör några av de mest centrala delarna av vårt skattesystem och därmed en mycket stor del av statens inkomster och välfärdens finansiering.

  Beskattning av företag, kapital och fastigheter är samtidigt några av de skatteområden där det finns mest forskning med tydligast resultat. Det är min mening att enkla och tydliga regler tillsammans med låga skattesatser är det som skapar bäst förutsättningar för tillväxt och därmed högre skatteintäkter. När man läser alla motioner får man dock intrycket att oppositionens motionärer har struntat i detta. I stället ser man att det i deras motioner föreslås en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, arvsskatter, värnskatter, gåvoskatter och så vidare.

  Fru talman! De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att företagen växer och utvecklas skapas nya jobb och högre skatteintäkter. För att kunna bibehålla och öka vår levnadsstandard är tillväxt i ekonomin avgörande, och en viktig del är att nya företag kan växa fram.

  Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden då många svenska företag, men även arbetstagare, verkar i en internationell miljö.

  I stället för att öka beskattningen av företag och arbetsgivare behöver vi gå i motsatt riktning för att stimulera investeringar i våra befintliga svenska företag och attrahera nya investeringar till Sverige. Detta är särskilt viktigt i den tid vi lever i just nu. Med tio år av låg tillväxt och fem år av i stort sett obefintlig tillväxt måste vi vara ganska pragmatiska och genomföra skattereformer som gynnar företagande och investeringar. I år befinner vi oss fortfarande i en lågkonjunktur med låg sysselsättning och för få arbetade timmar.

  Detta har regeringen naturligtvis förstått och uppmärksammat, och som vi slår fast i Tidöavtalet måste bolags- och kapitalskatterna göras mer konkurrenskraftiga för att främja nya och befintliga företag. Det tydliggörs även i regeringens ekonomiska plan, finansplanen, som bland annat innehåller åtgärder för att bekämpa inflationen och stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom nya strukturreformer.

  Detta är vad som behövs, inte straffskatter på ägande eller beskattning av redan intjänade pengar. Ett flertal av oppositionens motioner innehåller förslag som är av sådan art att de är samhällsekonomiskt ineffektiva och skulle skada vår ekonomi och välfärd. De som skulle drabbas hårdast av de föreslagna kraftigt höjda skatterna är inte någon rikemansklass utan alla hårt arbetande svenskar som är i behov av en trygg välfärd och en pålitlig stat.

  För er som inte är fullt övertygade av mina och Moderaternas argument är det bara att titta på hur det har gått i exempelvis Norge, där man har återinfört förmöghetsskatt och också utreder om arvsskatten ska införas igen. Har dessa reformer varit till någon nytta för Norge? Nja, knappast. Nu flyr i stället entreprenörer och investerare till andra länder med sitt kapital, vilket gör att Norge går miste om tiotals miljarder norska kronor som i stället kunde ha gått till företagsinvesteringar i norskt näringsliv.

  Fru talman! De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Det är just inom de små och medelstora företagen som majoriteten av alla nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör för fler människor att få sin första anställning.

  Sverige har på ett bra sätt lyckats få fram framgångsrika och internationellt kända företag med tusentals anställda, bland annat tack vare skickliga entreprenörer. Klarna och Spotify är två lysande exempel på detta.

  Fru talman! När det gäller att driva utveckling och tillväxt i hela landet spelar entreprenörsskatten en viktig roll. En attraktiv entreprenörsskatt bör stärka företagande, skapa fler arbetstillfällen och öka Sveriges konkurrenskraft. En sådan beskattning gynnar också den gröna omställningen.

  I maj förra året kom det efterlängtade utredningsbetänkandet Förenkla och förbättra, som beskriver hur våra befintliga regler för små och medelstora företag kan förenklas och förbättras - detta för att stärka och främja entreprenörskap i små och medelstora företag och möjliggöra för dem att växa och anställa fler. Utredningen tar sikte på hur reglerna kan bli enklare genom ett mer schabloniserat sätt att beskatta och på att reglerna ska bli ännu bättre, bland annat genom att ett högre belopp inledningsvis kan undantas från tjänstebeskattning. Jag ser fram emot att regeringen lägger fram förslag på detta viktiga område.

  Fru talman! I flera av motionerna i detta betänkande ser man tydligt att Socialdemokraterna har svängt i skattefrågan sedan de själva var i regeringsställning. De föreslår i sin kommittémotion Skattepolitik att man ska återinföra värnskatten, beredskapsskatten, som de själva avskaffade så sent som 2020 samt öppna för att återinföra fastighetsskatten, vars avskaffande påbörjades av en S-ledd regering.

  Värnskatten är en av de genomgående mest kritiserade skatter vi har haft, en skatt som Socialdemokraterna menar ska öka skatteintäkterna med uppåt 8 miljarder kronor. I verkligheten drabbas arbetstagarna av en skatteökning på 8 miljarder medan staten knappt tjänar någonting på skatten. I stället för att drastiskt öka skatteintäkterna får straffskatter, som Socialdemokraternas nya värnskatt och beredskapsskatt, till följd att våra väl behövda läkare, tandläkare och entreprenörer väljer att arbeta färre timmar. Det finns många studier på detta område, och vill man fördjupa sig finns det flera studier från IFAU i ämnet.

  Fru talman! Det är genom ökad tillväxt i Sverige som vi får ökad välfärd och ett större välstånd och klarar den gröna omställningen. Det är så vi bygger Sverige rikare och tryggare. Detta åstadkommer vi inte genom straffskatter och symbolpolitik. Många av oppositionens motionärer i detta betänkande verkar vilja ta oss tillbaka till skattepolitiken på 80-talet, då arbete inte lönade sig och entreprenörerna var få. Detta gjorde att såväl svenskt kapital som svenska bolag drevs utomlands.

  Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag angående motionsbetänkandena i SkU13.

  (Applåder)

  2025-04-10 13:08:57

  

  Fredrik Ahlstedt

• Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i skatteutskottets betänkande.

  Dagens debatt handlar om flera viktiga skatter för både företag och privatpersoner. Skattepolitiken ska säkra goda och stabila skatteintäkter, skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, en hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.

  Riksdagen har tidigare fastställt flera viktiga principer för att stödja den ekonomiska politiken. Det handlar bland annat om ett legitimt och rättvist skattesystem, om generella och tydliga regler, om beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället och om hållbara regler i förhållande till EU.

  Utskottet avstyrker motionerna av flera anledningar. Ibland är förslagen redan på gång. Ibland anser vi att det helt enkelt är felaktiga förslag.

  Många av grundtankarna bakom skattereformen 1991 ligger kvar. Liberalernas bedömning är att det, om man ska gå in och göra förändringar, är viktigt att grundprinciperna ligger kvar.

  Det är lätt att motionera om förändringar, men risken är att vi kommer tillbaka till det lapptäcke som var före 1991.

  Genom de skattehöjningar som har skett i kommunerna sedan 90-talet är vi en bit ifrån tanken på 30 procent i kommunalskatt och ytterligare 20 procent i statlig skatt. Och man ska alltid ha minst hälften kvar. Det är Liberalernas uppfattning.

  Betänkandet behandlar bland annat den populära sparformen investeringssparkonto. Sparformen har blivit populär på grund av att det nu inte är möjligt för de flesta medborgare att spara till pension med avdragsrätt. Regeringen har velat främja sparformen genom att höja den skattefria grundnivån från 150 000 kronor till 300 000 kronor. Det är en lätt form att spara i, men den är givetvis väldigt långsiktig då förlusten på sålda aktier inte kan kvittas mot vinster. Det är snarare tioåriga än femåriga sparperspektiv vi talar om.

  Forskning och utveckling är en utomordentligt viktig fråga för Sverige. Därför är det bra att Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling - en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna har lagt fram ett delbetänkande med förslag till flera förändringar av reglerna om FoU-avdrag i syfte att öka företagens investeringar i forskning och utveckling.

  Det är också viktigt att regeringen fortsätter det påbörjade arbetet med att se hur man kan locka forskare i USA till Sverige och om det innebär att man måste se över expertskatten.

  Jag vill ånyo yrka bifall till utskottets förlag i skatteutskottets betänkande SkU13.

  (forts. § 12)

  2025-04-10 15:06:37

  

  Anders Ekegren

• Herr talman! I dag debatterar vi motioner som rör beskattning av företag, kapital och fastigheter - en central del av vårt samhällskontrakt. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1.

  Skattesystemet utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Det är genom skatteintäkterna vi kan finansiera vår sjukvård, skola och äldreomsorg och vårt trygghetssystem. För att detta ska vara långsiktigt hållbart krävs ett skattesystem som är rättvist, effektivt och - inte minst - konkurrenskraftigt.

  Företagen är själva motorn i denna ekvation. Genom sitt arbete skapar de jobb. De driver innovation och genererar de intäkter som bygger vår välfärd. Därför är det avgörande att företagens skattemässiga villkor är gynnsamma, tydliga och rättvisa. Risktagandet som det innebär att driva företag måste också löna sig. Samtidigt måste vi skydda och stärka skattebasen så att samhällets gemensamma åtaganden kan fullföljas.

  Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram det samarbete som formats genom Tidöavtalet. Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tar vi ansvar för Sverige under den nuvarande mandatperioden. Men även inom detta samarbete finns utrymme för nyanser och olika ingångar, och i beskattningsfrågorna har Sverigedemokraterna några perspektiv som jag särskilt vill lyfta.

  Ett exempel är frågan om en så kallad streamningsskatt - något som redan införts i flera europeiska länder, däribland vårt grannland Danmark. Syftet med en sådan skatt är att finansiera inhemsk filmproduktion genom att beskatta internationella streamningsplattformar. Det låter tilltalande i teorin, men i praktiken har det visat sig problematiskt. Erfarenheterna från Danmark är talande: När man införde nya filmpolitiska åtgärder valde både Viaplay och Netflix att helt upphöra med sin produktion i landet. Det är ett högt pris att betala.

  Om en sådan skatt alls ska övervägas i Sverige måste det ske i nära dialog med branschen. Målet måste vara att stärka, inte skada, svensk produktion och att bevara innehåll och tillgänglighet för konsumenterna.

  Herr talman! En annan fråga som kräver politiskt nytänkande gäller hur vi beskattar den växande delningsekonomin. Den digitala utvecklingen har skapat helt nya sätt att handla och erbjuda tjänster. Men skattesystemet hänger inte med, och det skapar både osäkerhet och orättvisa.

  Vi menar att det behövs en särskild utredning för att tydligt definiera vad som avses med delningsekonomi och för att skapa enklare skatteregler för privatpersoner som använder dessa tjänster i liten skala. Dessutom bör digitala plattformar ta ett större ansvar för att rapportera användarnas intäkter för att förenkla administrationen och motverka skattefusk. Det handlar om att anpassa regelsystemet till verkligheten - inte tvärtom.

  Herr talman! Sveriges konkurrenskraft har tyvärr urholkats under de senaste decennierna. För att stärka vår position på den globala marknaden krävs mod att reformera. Ett särskilt intressant förslag som vi vill lyfta fram handlar om möjligheten att införa carry back, ett system där företag får kvitta förluster mot tidigare års vinster.

  Det är redan verklighet i vissa länder. Det är ett system som gynnar företagens likviditet, särskilt i tider av konjunktursvackor eller kriser. Det kan innebära skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Det är en enkel och träffsäker reform för att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

  Herr talman! Jag vill också särskilt lyfta den svenska sjöfarten. Med den införda tonnageskatten har vi tagit viktiga steg för att stärka branschens konkurrenskraft, men mer behöver göras. I utredningen Vågade skatter, som kom förra året, pekar man på flera förändringar som kan genomföras för att utveckla systemet ytterligare.

  Vi ser fram emot att den beredning som nu pågår inom Regeringskansliet kommer att leda till konkreta åtgärder. Vi har redan en proposition om borttagen stämpelskatt på vårt bord. Sjöfarten är inte bara en näringsgren - den är en strategisk resurs. Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till jobb och tillväxt utan är också en tillgång för vårt totalförsvar. I tider av kris eller konflikt behöver Sverige ha kontroll över sina transporter. Svenskflaggade fartyg kan då sättas in för att säkerställa att livsviktig logistik fungerar.

  Mot denna bakgrund förespråkar vi att fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten. Vi vill även att regeringen överväger att se över punktbeskattningen för dessa fartyg, så att sjöfarten får villkor som motsvarar dess strategiska betydelse.

  Herr talman! Sverige behöver en modern, framåtblickande och konkurrenskraftig skattepolitik - en politik som gynnar företagande och tillväxt, förenklar för medborgarna och stärker Sveriges position i en global ekonomi. Vi sverigedemokrater är redo att ta ansvar, tillsammans med regeringen, för att skapa just detta: en sund och välavvägd skattepolitik som tjänar hela landet.

  (Applåder)

  2025-04-10 15:01:13

  

  Bo Broman

• Fru talman! Ledamoten Tegnér, vi tycker inte att det behövs en skattereform. För oss pågår det nämligen en skattereform hela tiden. Vi vill inte ha en skattereform som går ut på höjda skatter. Det är ju det som är själva kärnan i det hela: Ni vill ha en skattereform för att kunna maskera höjda skatter.

  Ni talar om en skattereform som ska göra det bättre och mer rättvist med bredare skattebaser. Men egentligen handlar det om höjda skatter. Kanske inte höjda inkomstskatter - det har jag faktiskt inte hört någon säga, så det jag ska inte lägga i munnen på er. Men ni pratar om bankskatt, beredskapsskatt, värnskatt, fastighetsavgift eller fastighetsskatt och bolagsskatt. Allt det där ska ingå i paketet.

  Vi gör det här hela tiden. Regeringen har pumpat ut propositioner på skattesidan. Vi har knappt gjort någonting annat. Vi har haft otaliga debatter här i kammaren för att det finns så många propositioner på skatteområdet.

  Vi vill, och tror, att rätt medicin är att sänka fler skatter, inte höja dem. Vi vill inte höja fastighetsskatten. Vi vill inte höja bankskatten. Vi vill inte höja bolagsskatten. Vi vill inte försämra 3:12-reglerna. Vi vill inte höja inkomstskatterna med en beredskapsskatt eller värnskatt. Det är det som är hela essensen, och därför anser vi inte att vi behöver ha en skattereform som syftar till att höja skatterna.

  Vi tror att vi ska ha rättvisa skatter som är effektiva, och vi ska ha regelverk som är enkla och som ger människor möjlighet att arbeta och företag möjlighet att växa.

  (Applåder)

  2025-04-10 13:40:33

  

  Fredrik Ahlstedt

• Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för ett brinnande anförande. Det var roligt, även om jag vill uppmana ledamoten att ta på glasögonen. Det finns inga förslag om återinförande av en fastighetsskatt i vårt betänkande. Jag uppmanar alla åhörare att läsa betänkandet själva. Jag tror att Ahlstedt kommer att vidhålla att det står så, men det är faktiskt inte sant.

  Sedan sjunger Ahlstedt en lovsång till skattesänkningar i allmänhet. Ju mer skattesänkningar, desto bättre - så tror jag att man kan tolka ledamotens inlägg.

  Jag vill rekommendera ledamoten att läsa gedigen forskning från de främsta universiteten i USA eller, för den delen, LSE i London. De har utvärderat Thatchers och Reagans skattesänkningar under 80-talet. Vet ledamoten vad de ledde till? Lägre inkomster till staten. Det var den enda effekten. Skattesänkningar har inte den effekt som ledamoten påstår - att avsevärt öka arbetskraftsutbudet. Det är faktiskt inte korrekt, enligt modern, internationell forskning.

  Jag uppfattar att ledamoten låter lite som ett eko från 80-talet, när det var modernt att prata om breda skattesänkningar som skulle leda till framgång. Men sanningen är att stora internationella organisationer som OECD, IMF och Världsbanken pratar om social sammanhållning och effekterna av ojämlika samhällen. Även svensk forskning om tillväxtens djupa bestämningsfaktorer konstaterar att om klyftorna blir för stora kommer människor inte att våga. Om klyftorna blir för stora kommer det inte att finnas resurser till det som är viktigt och skapar tillväxt: innovation, infrastruktur, utbildning.

  Därför undrar jag: Ser inte Ahlstedt att det finns en risk för att ökade klyftor kommer att få handelshindren att öka och för att en liten, exportberoende nation som Sverige då kommer att drabbas stenhårt?

  2025-04-10 13:17:06

  

  Mathias Tegnér

• Fru talman! Ledamoten tar upp bankskatten. Det är en väldigt intressant fråga. För vad hände i Sverige när vi införde en ansats - alltså bara en början - till en bankskatt? Jo, en av Sveriges största banker flyttade sitt huvudkontor från Sverige. Det kan inte bli tydligare hur saker och ting hänger ihop.

  Med en bankskatt flyttar bankerna härifrån. Samma sak hände i Norge. Där höjde man förmögenhetsskatten. Då flyttade riskkapitalister, företagsledare, entreprenörer och många som äger företag från Norge. Det finns ett samband.

  Jag vill än en gång understryka hur viktigt detta är. Utbildning är viktig. Infrastruktur är viktig. Men kapitalet är viktigt för att man ska kunna ha en utveckling i företag som i sin tur skapar arbetstillfällen.

  Sedan vill jag att ni ska vara uppmärksamma på vad ledamoten säger. Jag har inte föreslagit några ytterligare skattesänkningar. Jag bara varnar för de skattehöjningar som föreslås av bland annat ledamotens parti. Det är de skadliga skatterna som riskerar att förstöra det fina entreprenörs- och innovationsklimat som finns i Sverige.

  Vi ska bland annat med utredningen Förenkla och förbättra! se till att vi kan få ytterligare lite bättre entreprenörs- och innovationsklimat i Sverige. Vi ska få ett enklare och lite bättre skattesystem för att få små och medelstora företag att växa, så att de kan anställa fler och bli större företag och också bli internationellt framgångsrika.

  (Applåder)

  2025-04-10 13:23:28

  

  Fredrik Ahlstedt

• Fru talman! Ledamoten Tegnér! När vi talar om ekonomisk tillväxt som bärande motor i ett samhälle där vi vill att välfärden ska öka, där vi vill ha en ekonomisk utveckling och där vi vill att fler ska få det bättre, finns det tre viktiga beståndsdelar, precis som ledamoten påpekade, även om det kanske snabbades förbi lite.

  Det första är vilken kompetens eller utbildning som finns att tillgå. Där har regeringen gjort stora satsningar för att rusta Sverige starkare när det gäller både vidareutbildning och högre utbildning - förhoppningsvis kommer också forskningspropositionen snart - liksom för att människor ska kunna komma i omställning.

  Det andra är infrastruktur. Den här regeringen har lagt fram ett historiskt stort infrastrukturpaket som ska bygga Sverige eller egentligen först reparera det som inte fungerar men också utveckla infrastrukturen i Sverige.

  Det tredje, som kanske är en av de viktigaste sakerna, är tillgången på kapital. Finns det inget kapital kommer inte företagen att växa. Finns det inte kapital kommer inte företagen att utvecklas. Tillgången på kapital är avgörande. Det handlar om riskvilligt kapital men också om kapital för att företagen ska kunna fortsätta att växa. Detta är viktigt att komma ihåg i den här debatten. Det räcker inte med utbildning och infrastruktur, utan det måste också finnas tillgång på kapital.

  Kapital får vi genom att vi har framgångsrika företagare som kan återinvestera de pengar de har tjänat i sina framgångsrika företag för att bygga nya företag eller utveckla befintliga företag och på det sättet se till att arbetskraften växer och att det blir fler jobb i Sverige.

  2025-04-10 13:19:14

  

  Fredrik Ahlstedt

• Fru talman! Om ledamoten Ahlstedt slår upp en enkel bok i ekonomisk historia som beskriver svensk skattepolitik under de senaste decennierna tror jag att han kommer att se att det som av forskning benämns "den stora skattereformen" inträffade på 90-talet. Det som var finessen med den stora skattereformen på 90-talet var att man i politiken låg väldigt nära det som akademi och samhälle föreslog. Man kompromissade också. Vet ledamoten Ahlstedt vad som är finessen med det? Jo, finessen med det är att man skapar förutsägbarhet för människor, så att de vet vad de ska betala i skatt.

  Innan jag blev riksdagsledamot arbetade jag huvudsakligen i näringslivet. Vet ledamoten Ahlstedt vad näringslivet ofta brukar be om? Förutsägbarhet! Finessen med hela den stora skattereformen är att skapa förutsägbarhet, inte att som Moderaterna gjorde 2006 och senast 2022 ensidigt ändra skattepolitiken så att det riskerar att bli en backlash när en annan regering kommer till makten.

  Du har rätt i att vi inte vände på alla skattereformer som hade gjorts under de två Reinfeldtregeringarna. Vi har nämligen respekt för människors livssituation. Man måste ge människor förutsättningar att planera sina liv, och det var precis det som var min kritik mot regeringen: att ni inte ser vanliga människor.

  Min fråga till ledamoten Ahlstedt är därför: Nog måste du väl se skillnaden mellan en bred politisk uppgörelse, alltså en kompromiss, och en ensidig moderat skattesänkarpolitik?

  (Applåder)

  (ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att vi tilltalar varandra med namn eller "ledamoten". Vi säger inte "du".)

  2025-04-10 13:38:21

  

  Mathias Tegnér

• Fru talman! Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att det är ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv som skapar möjligheter för människor att få ett arbete. Det är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och skatteintäkter som kan användas till vår gemensamma välfärd.

  Skatter och avgifter ska bidra till en rättvis konkurrens, och regelbördan som drabbar företagare ska minskas. Flera av våra myndigheter har fått uppdraget att aktivt arbeta med regelförenklingar i sina verksamheter. Denna regering arbetar för ett rättvist skattesystem, med generella och tydliga regler.

  Fru talman! Vi kristdemokrater är glada att betänkandet Förenkla och förbättra! från utredningen om 3:12-reglerna nu är på lagrådsremiss. Att göra det enklare för företagare att förstå och använda regelverket är inte bara en fråga om effektivitet - det är också en fråga om rättvisa och respekt för de människor som i egenskap av företagare tar risker, jobbar hårt och skapar arbete för andra och därmed bistår vårt samhälle.

  Vi ser positivt på att man nu föreslår att förenklingsregeln och huvudregeln ska slås ihop. Det skapar likvärdighet och transparens, oavsett om du är en stor eller liten delägare. Förslaget att alla får tillgodoräkna sig ett höjt schablonavdrag stärker också de mindre företagen, ofta familjeägda, som vi kristdemokrater särskilt vill se till.

  Att slopa det nuvarande löneuttagskravet och ersätta det med ett schablonavdrag är en välkommen förenkling. Samtidigt är det bra att modellen fortsatt gynnar dem som faktiskt skapar sysselsättning. Löneunderlaget kommer fortsatt att kunna användas. Vi vet att företag som anställer behöver ha långsiktig trygghet och förutsägbarhet.

  Kristdemokraterna tror på företagandets kraft men också på att regler ska vara enkla och begripliga och främja ett rättvist ansvarstagande. Det är vår övertygelse att de föreslagna förändringarna ligger i linje med detta.

  Fru talman! Den 1 januari 2025 markerade ett viktigt steg för att stärka det långsiktiga sparandet i Sverige: införandet av en skattefri grundnivå i investeringssparkonto, det så kallade ISK. Det är en reform som vi kristdemokrater länge har efterfrågat. Vi vet att trygghet byggs underifrån genom eget ansvar, sparande och möjligheten att skapa en buffert i livet. Det gäller unga som vill spara till sin första bostad, familjer som planerar för framtiden och även pensionärer som vill spara sina pengar och se dem växa på ett tryggt sätt.

  Men framför allt gäller det kvinnor. Vi vet att kvinnor kan behöva ett "stick-och-brinn-kapital". Man ska kunna vara fri och kunna lämna en dålig relation och inte sitta fast av ekonomiska skäl. Kvinnor behöver spara mer. Där ser vi att det finns en orättvisa.

  Med en skattefri grundnivå på 150 000 kronor, som nästa år kommer att bli 300 000 kronor, får människor incitament att spara långsiktigt, ansvarsfullt och brett. Det handlar inte om skatteförmåner för de rikaste utan om att ge vanliga människor möjlighet att bygga ekonomisk trygghet utan att beskattas hårt för varje sparad krona.

  Detta är också en fråga om rättvisa mellan generationer. Vi ser hur dagens unga bär tyngre lån och har högre trösklar in till bostadsmarknaden. Vi kristdemokrater vill skapa en kultur av sparande snarare än skuldsättning. Det är ett klokt steg och ett exempel på hur vi kan förena ekonomiskt ansvarstagande med socialt ansvar.

  Fru talman! Sverige ska ha en långsiktigt hållbar bostadspolitik. Det är en självklar utgångspunkt - men också ett krav som förpliktar. Utan en fungerande bostadsmarknad faller grunden för människors trygghet och livskvalitet och i förlängningen hela vårt samhälles utveckling.

  För Kristdemokraterna är bostaden mer än bara ett tak över huvudet. Det är ett hem - en plats för gemenskap, uppväxt, återhämtning och framtidsdrömmar. Därför måste bostadspolitiken utformas med både hjärta och förnuft, med respekt för människans behov och förståelse för marknadens spelregler.

  Det behövs fler bostäder, men inte vilka som helst. Det behövs trygga småhusområden, fler hyresrätter med rimliga hyror och en bostadsplanering som bygger lokala samhällen. Kommunerna måste också ta ansvar och ta fram bättre verktyg för att göra det enkelt att göra rätt. Med de nya bygglovsreglerna ser vi också att det faktiskt är lättare att bygga hus.

  Kapitalvinstskatten skapar inlåsningseffekter för äldre. På grund av hög beskattning väljer de att bo kvar i en stor villa när de i stället skulle kunna flytta till ett lämpligt boende och samtidigt öka familjers möjlighet att förverkliga sin dröm om ett eget boende. För att bryta detta behöver flyttkedjorna komma igång. Vi ser över systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder. Vi vill också att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostäder ska höjas för att stimulera ökad uthyrning av bostäder och möjliggöra ett effektivt nyttjande av bostadsbeståndet.

  Kristdemokraterna vill även lyfta frågan om sponsring. Det är i dag naturligt att olika inslag i samhället samspelar mellan näringslivet och civilsamhället. Företag stöttar idrott, kultur och barn- och ungdomsverksamhet inte bara av marknadsföringsskäl utan ofta också för att ta socialt ansvar. Vi ser mycket positivt på engagemanget. Samhället mår bra när företag inte bara ser till vinsten utan också bidrar till livskraftiga föreningar, lokalt engagemang och sociala sammanhang.

  Jag hade förmånen att i förra veckan träffa några familjeföretagare som har ett långsiktigt sparande i sitt lokalsamhälle. De har ett engagemang som sträcker sig även till samhället runt dem och inte bara till den möjliga vinsten. De gör en insats för lokalsamhället. De kan ge sina anställdas barn sommarjobb trots att de kanske inte bidrar så mycket till verksamheten.

  Det är avgörande att reglerna för sponsring och beskattning är tydliga, rättvisa och generella. När ett företag ger ekonomiskt stöd måste det klart framgå om det handlar om en avdragsgill motprestation eller en icke avdragsgill gåva. På så sätt kan vi hjälpa till att inte underminera förtroendet för hela skattesystemet.

  Fru talman! Det ska vara enkelt att göra rätt. Företagare ska inte behöva oroa sig för gränsdragningar mellan gåva och marknadsföring. Samtidigt måste vi skydda skattebasen från missbruk. Vi ser därför fram emot regeringens utredning som tittar på generella och tydliga regler för sponsring. Tydlighet skapar trygghet, och trygghet främjar ansvarstagande i samhället.

  Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

  (Applåder)

  (forts. § 9)

  2025-04-10 13:45:02

  

  Cecilia Engström

• Fru talman! Det är spännande att ledamoten Ahlstedt berättar hur en politisk förhandling skulle sluta!

  Det är förstås riktigt att vi nu, i en speciell situation, tycker att det är rimligt med en tillfällig bankskatt, till exempel för att finansiera höjt barnbidrag för dem som behöver. Det är helt riktigt, och det är korrekt som ledamoten säger: Det finns skillnader i vår politik. Det är inte tu tal om det.

  Det som den stora skattereformen från 90-talet ger vid handen är dock att man kan skapa ett bättre skattesystem där man breddar skattebaser så att inte alla nominella skatter behöver öka, och därför skulle jag ändå vilja be ledamoten Ahlstedt att titta på vad hans kloka partivänner lyckades göra på 90-talet.

  Jag är övertygad om att vi kan genomföra skattereformer som skulle göra vår ekonomi mer effektiv och som också skulle leda till goda förutsättningar för både näringsliv och vanliga människor.

  Problemet just nu är att Moderaterna och SD-regeringen genomför en extremt ensidig skattepolitik, där man sänker skatten för dem som har absolut mest, samtidigt, och det är kanske mest anmärkningsvärt, som man ser mellan fingrarna när det gäller stora skatteluckor i vårt system, till exempel genom att inte hantera exitskatten, som faktiskt är ett brott mot hur vi brukar se på skatter. Den tidigare moderata finansministern Anders Borg arbetade ju med den typen av frågor just för att skattesystemet skulle fungera.

  Jag skulle därför vilja säga att problemet med Moderaternas politik just nu är att det bara handlar om att sänka skatterna för dem som har mest och att man vägrar att täppa till skatteluckor för dem som faktiskt fuskar. Det är inte bra politik för Sverige.

  (Applåder)

  2025-04-10 13:42:44

  

  Mathias Tegnér

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Tegnér för ett intressant anförande. Jag tänkte så här när jag hörde anförandet: Vi startade en skattereform redan 2006. Då hade vi - en del kommer ihåg det - höga skatter på låga inkomster. Vi startade då en resa med det som kallas jobbskatteavdrag och som innebär att man förflyttar beskattningen från låga inkomster och gör det mer attraktivt att arbeta och mer attraktivt att spara. Den resan påbörjades redan 2006, och sedan har det kommit jobbskatteavdrag efter jobbskatteavdrag som förbättrat villkoren för sparande och företagande.

  Vid regeringsskiftet 2014 var det inte så många av de här skattesänkningarna som rullades tillbaka. Det blev snarare stiltje. Det hände inte så mycket. Man höjde en del skatter, särskilt punktskatter. Men man accepterade hela förflyttningen mot lägre skatt på arbete för låg- och medelinkomsttagare.

  Vi fortsatte med det här när vi kom till makten 2022. Det är en viktig bärande del i Tidöavtalet att fortsätta med jobbskatteavdrag, stimulera människor och öka möjligheten att få arbete och jobba. Jobbskatteavdragen har varit en jättestor och bärande del i skattereformen. Vi har ändrat andra skatter också. Skattereformen pågår hela tiden.

  Jag förstår alltså egentligen inte vad ledamoten Tegnér menar - om han inte menar att man ska sätta igång med att höja inkomstskatterna igen.

  2025-04-10 13:36:04

  

  Fredrik Ahlstedt

• Herr talman! Vi debatterar i dag SkU13, Företag, kapital och fastighet. Det är ett ganska brett område. Jag kommer i första hand att gå in på företagets roll och dess möjligheter.

  Herr talman! Att driva företag är väldigt viktigt - för företagaren, självklart, men också för samhället. Samhället är byggt på skatteintäkter från dem som är anställda. Där behövs företagen, och i Sverige har vi många små företag.

  Det ställs dock stora krav på småföretagare, speciellt när de startar upp, vad gäller hur regelverken ser ut. Hur man skapar vinst i företaget är avgörande. Att ha ett lönsamt företag är inte självklart, inte heller att få det att lira på ett bra sätt. Det behövs möjligheter att reglera överskott och underskott. Periodiseringsfonder är ett alldeles utmärkt sätt att hantera detta, men även andra saker. Det som till exempel kan komma periodiskt är stora intäkter från fjällnära skog.

  Bland Centerpartiets reservationer yrkar jag bifall till reservation 13 under punkt 7, som berör skogskonto och möjlighet att hantera fjällnära skog. Det är ett sätt att bredda möjligheten för skogskontot, som också gör det möjligt att reglera en tillfällig intäkt för företaget.

  Det är viktigt att kunna reglera med både skogskonto och periodiseringsfonder för att skapa mindre osäkerheter för företag. Med mindre osäkerhet finns större möjlighet att hantera möjligheter att anställa personal. Om man inte har regleringsmöjlighet kan det vara en bidragande orsak till att man inte anställer utan låter företaget gå lite långsammare i sin utveckling. Detta är ofta inget stort bekymmer för större företag. Där kan man reglera via förvärv och annan hantering. Inom en koncern kan man förflytta både vinster och förluster mellan olika delar. Detta handlar i första hand om småföretag - riktigt små företag - som har intäkter av engångskaraktär. Inte minst inom den gröna sektorn kan skillnaden vara väldigt stor och gå från ganska okej intäkter till riktigt stora underskott.

  Herr talman! Ett år då skörden blir kanske en tredjedel jämfört med ett normalår - 2018 var ett sådant år - blir det otroligt svårt att hantera underskottet. Det innebär ju inte att man har mer pengar, utan det är egentligen bara resultatpåverkan. Men detta kan ge en möjlighet att gå till banken och säga vad man behöver och att man kan hantera resultatet. Skulle man inte kunna hantera resultatet i lägen när det går upp och ned innebär det ju egentligen en högre beskattning. Det är inte det man vill ha om man vill att fler företag ska växa.

  När det gäller företag finns det fler kostnader som spelar in, till exempel sponsring. Det är någonting man kan använda när man vill profilera sitt företag, och det är viktigt för många. Det kan vara en lokal småföretagare som vill profilera sig och visa att han bryr sig om sin hemmaplan och ett sätt att få acceptans, fler kunder och också bättre lönsamhet.

  Vår uppfattning om sponsring är att det egentligen är som vilken kostnad som helst. Alla företag vill använda sponsringen som ett sätt att göra en större vinst. Det är grundtanken. Även ett stort företag kan lägga ned väldigt mycket pengar, såsom vi ser det. Det kan handla om 10-20 miljoner på en stor ungdomssatsning för att få en barnprofil. Det är också någonting jag anser vara helt korrekt, om företaget behöver det för sin profil och vill vara där.

  En annan del av sponsring är jämställd sponsring. Det handlar om vilken idrott man sponsrar: herr, dam- eller barnidrott. Att ett företag vill ha en profil även på det här området är otroligt viktigt för att vi inte ska strypa dess möjligheter att visa vilket slags företag man är. Speciellt när man är på internationell nivå är detta jätteviktigt.

  I EU ser man på sponsring på ett annat sätt - mer liberalt och mer som vilken kostnad som helst. Företagaren bestämmer vad man lägger sin sponsring på och på vilken nivå.

  Det är viktigt att vi fattar rätt beslut, för det kan inte vara rätt att Skatteverket ska göra sådana bedömningar. Det blir många gånger ganska subjektivt och lite klumpigt. I dag gynnas de stora publiksporterna, ofta manliga, som drar mycket folk. Det bör egentligen inte vara ett kriterium.

  Herr talman! Att företagen själva får avgöra detta är min och Centerpartiets grundinställning.

  2025-04-10 15:44:21

  

  Anders Karlsson

• Herr talman! Klyftorna i Sverige har ökat de senaste åren. Skillnaden mellan dem med låga löner och dem med höga har blivit större. Decennier av skattesänkningar och subventioner för de rika har inneburit växande klyftor, och vi har nu ett ekonomiskt system som behöver lagas så att fler kan få det bättre.

  Skatter ska jämna ut inkomstskillnader, inte öka dem. Viktiga områden att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelningen. Om vi ska ha ett samhälle som håller ihop kan vi inte upprätthålla klassamhället och de stora skillnader som finns i människors livsvillkor.

  År 2023 gjorde de fyra storbankerna en vinst som var större än budgeten för hela det svenska försvaret. Medan välfärden går på knäna skär banksektorn guld med täljkniv, och det är hårt utsatta hushåll som betalar med högre räntor på sina lån och låga räntor på sina eventuella besparingar.

  För 2024 ökar utdelningarna till nya rekordnivåer. De beräknas bli mellan 115 och 155 miljarder. Bankerna och matjättarna gör stora vinster, medan vanligt folks reallöner sänkts. Många ensamstående har inte ens råd att äta sig mätta, och de stigande hyrorna och räntorna har tvingat barnfamiljer från hus och hem.

  Den svenska bankmarknaden är ett oligopol som domineras av de fyra storbankerna. Detta har resulterat i att de svenska bankerna under lång tid har tjänat mer än sina europeiska motsvarigheter. För att komma till rätta med det har Vänsterpartiet föreslagit att man ska använda statens bank, SBAB, för att sätta press på de övriga bankerna. Men så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en mer pressad konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. Vi föreslår därför en tillfällig bankskatt.

  Det är inte bara bankerna och deras ägare som skär guld med täljkniv. De förmögna i Sverige blir bara fler och fler. Antalet dollarmiljardärer har nu ökat till 45. De flesta har ärvt sina förmögenheter. Sverige hör till de länder i världen där den totala förmögenheten är mest ojämlikt fördelad, och arv är ett tydligt exempel på hur kapital påverkar en individs livschanser. Arvs- och gåvoskatter finns i många OECD-länder. Vänsterpartiet föreslår att en arvs- och gåvoskatt införs också i Sverige. Vi vill dock ha ett ganska stort fribelopp.

  En central tanke bakom 1990-talets skattereform var att lika inkomster skulle beskattas lika. Sedan reformens genomförande har en rad undantag gjorts, bland annat för utdelning från fåmansbolag och från onoterade aktier. De så kallade 3:12-reglerna ger arbetande ägare i fåmansbolag betydligt lägre skatt på sina inkomster än vanliga löntagare. Det vill Vänsterpartiet ändra på.

  I dag är fastigheter ett sätt att undvika skatt. Vänsterpartiet vill därför komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt.

  Såväl avskaffandet av fastighetsskatt och arvs- och gåvoskatter som sänkning av skatt på utdelningar och kapitalvinster har bidragit till att Sverige gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till att vara ett av de länder i världen där den totala förmögenheten är mest ojämlikt fördelad. Vänsterpartiet vill se ett Sverige som är jämlikt, där alla har mat på bordet.

  Politiken har ett stort ansvar för att det byggs fler bostäder men också för att rätt typ av bostäder byggs. Det som framför allt behövs är hyresrätter med rimliga hyror. Vi har en bostadsmarknad där skeva ekonomiska och regelmässiga villkor gäller för de olika upplåtelseformerna, till hyresrättens nackdel. Därför vill Vänsterpartiet se en totalöversyn av både regler och skatter som kan jämna ut villkoren.

  Vi behöver en skattepolitik som gynnar vanligt folk och inte dem som är förmögna.

  Jag står naturligtvis bakom samtliga av Vänsterpartiets reservationer men yrkar här bifall endast till reservation 26.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 23 april.)

  2025-04-10 15:52:02

  

  Ilona Szatmári Waldau