Utgiftsområde 21 Energi

Debatt i text

• Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU3 Utgiftsområde 21 Energi. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  Herr talman! Satsningarna på planerbar, fossilfri och storskalig elproduktion har lagt grunden för svenskt företagande och konkurrenskraft, vilket i sin tur lagt grunden för jobb och välstånd.

  Vår unika energimix, där fossilfri vattenkraft och kärnkraft fått utgöra basen, gav oss länge ett försprång jämfört med övriga världen.

  Som konservativa styrs vi sverigedemokrater av devisen att man inte ska förstöra det som fungerar och inte riva ned det som tagit många årtionden att bygga upp.

  Det är bland annat därför vi med fasa ser tillbaka på de senaste årtiondenas skadliga och ansvarslösa politik inom en rad olika områden, däribland energipolitiken. Det är en politik som har förts av många partier men med Socialdemokraterna i täten.

  Trots alla varningar från industrin och Svenska kraftnät stängde man ned Barsebäck, och genom subventioner till förnybart, framför allt vindkraft, införd straffskatt på kärnkraft och mål om 100 procent förnybar elproduktion fortsatte man sedan systematiskt att straffa ut kärnkraften.

  Herr talman! Vilka blev konsekvenserna? Nedstängning av ytterligare reaktorer, minskad överföringskapacitet, ökat väderberoende, höjda priser, tider av effektbrist och därmed uteblivna företagsetableringar och EU:s sämsta kraftbalans blev några av konsekvenserna, inte minst därför att man under sin regeringstid heller inte säkrade upp tillräcklig överföringskapacitet och balans- och reservkraft. Tvärtom införde man i stället en straffskatt på kraftvärme- och värmeproduktion.

  Jag skulle kalla detta för fullständig inkompetens, även på detta område. Socialdemokratiska regeringar har minsann gjort allt de kunnat för att stänga ned välfungerande, effektiv och fossilfri kärnkraft och samtidigt skylla på marknaden, vars villkor man varit med och fastställt. Resultatet har vi sett, inte minst de senaste åren.

  Denna debatt har för övrigt väldigt dålig tajmning för vindkraftens supporterklubb här i kammaren. Läget är nämligen ytterst akut. Nu är det rekordpriser igen och dessutom rekord i skillnader mellan de olika elprisområdena.

  Framför allt har södra Sverige drabbats, och då 70 procent av industrins energianvändning sker i just södra Sverige slår priserna inte bara extremt hårt mot hushållen utan även mot företagens konkurrenskraft. Orsaken, herr talman, är rätt och slätt väder och en ännu mer extrem miljöpartistisk tysk politik. Det är helt enkelt kallt, och det blåser för lite.

  Vem kunde ha anat att just detta skulle inträffa förr eller senare? Det är ju inte så att jag inte har stått här i kammaren otaliga gånger och varnat för just denna situation. Vi har stått här många gånger och diskuterat och debatterat elmarknaden.

  Även här har Socialdemokraterna gått i täten för en opposition som har det gemensamt att de verkar vilja köra ned foten ännu djupare i den rävsax som de redan har satt ned foten i.

  Herr talman! Elmarknaden är komplicerad, men man behöver faktiskt inte ha disputerat på svensk elmarknad för att förstå följande: Vi har generellt sett ett överskott av elproduktion och exporterar mellan 15 och 20 procent av den till utlandet. Men vi har samtidigt ett underskott av effekt vid ogynnsamma väderleksförhållanden, som nu.

  Detta beror på att svensk energipolitik har styrts av ideologiska dogmatiker de senaste decennierna. Planerbart har ersatts med väderberoende. Och hör och häpna - inte ens nu vill man inse sina misstag. Lösningen på den aktuella problematiken enligt oppositionen är nämligen ännu mer vindkraft. Det är lite som att släcka eld med bensin.

  Herr talman! Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat. Detta är ett välkänt citat tillskrivet Albert Einstein som passar väldigt bra in på oppositionens förslag till budget för det utgiftsområde som vi debatterar här i kammaren i dag, för om man läser oppositionens förslag inser man att inga polletter har trillat ned - inga!

  Läget är akut, herr talman, väldigt akut, inte bara i Sverige. Tysk industri är i kris. Elpriserna skenar, industrin stänger ned eller flyttar verksamheten till andra delar av världen och tyska kristdemokrater och miljöpartister som varit med och stängt ned all kärnkraft pratar nu om att bygga nytt igen.

  Den miljöpartistiska energipolitikens förödande konsekvenser är numera uppenbara både på kontinenten och här hemma. Ändå, herr talman, föreslår oppositionen här fortsatt mer av samma medicin.

  Vänsterpartiet vill till exempel fasa ut kärnkraften helt på 15 år. 20 procent av Sveriges planerbara elproduktion ska på 15 år ersättas med framför allt vindkraft. Samtidigt har man pratat om att kapa kabeln söderut för att skydda oss mot miljöpartistiska tyska priser, utan en tanke på att vi numera är beroende av att kunna importera när det inte blåser. Detsamma gäller Miljöpartiet.

  Socialdemokraterna å sin sida vill, i alla fall enligt deras budget, inget annat än att dra undan benen för forskning om kärnkraft och få de kommuner som har sagt nej till vindkraftsetableringar att ompröva sina beslut. Socialdemokraterna vill alltså, liksom övriga i oppositionen, köra över allt från fastighetsägare, rennäring, försvaret och yrkesfiskare till kulturnäringar och helt vanligt folk för att få till stånd ännu mer av det kraftslag som har satt oss och delar av Europa i den akuta sits vi i dag sitter i.

  Vi sitter alltså med facit på hand, och ändå har vi en opposition som vill se en fortsatt massiv utbyggnad av väderberoende vindkraft. Man undrar, herr talman: När räcker det? Är det när all svensk industri flyttat till Asien, när ingen har råd att betala sina elräkningar eller när Sverige blivit ett u-land? När räcker det?

  Det har, tack vare oss sverigedemokrater, så sakteliga skett eller börjat ske ett antal paradigmskiften i svensk politik. Det gäller migrationen, integrationen, kriminalpolitiken och faktiskt även energipolitiken.

  Behovet av ny baskraft är stort, och det senaste året har vi idogt arbetat vidare med förutsättningar för ny kärnkraft. Det är numera tillåtet att bygga ny kärnkraft på fler platser än de i dag existerande. Begränsningen att det bara får finnas tio reaktorer har också tagits bort.

  Att investera i ny kärnkraft är initialt mycket kapitalkrävande och kräver långsiktighet. Därför ställer vi nu ut kreditgarantier på totalt 400 miljarder för den som vill investera. Detta är, nota bene, inte allmosor utan lån - långsiktiga lån - till rimlig ränta.

  Dessa första steg tar oss en bit på vägen mot att återskapa det vi en gång hade, nämligen ett av världens bästa, mest konkurrenskraftiga, leveranssäkra och fossilfria energisystem, där kärnkraften med alla sina positiva egenskaper utgjorde en självklar del.

  Men, herr talman, det tar tid - minst ett decennium i den verkliga världen - innan ny kärnkraft är på plats. Vi sverigedemokrater, som tillhör de pragmatiska här i kammaren, har redan föreslagit en interimslösning med gasturbiner.

  Gasturbiner går snabbt att installera, och tekniken fungerar utmärkt som både bas- och reglerkraft. Gasturbiner installerade på rätt ställen kan bidra till att stabilisera nätet och öka överföringskapaciteten men också täcka upp en del av den befintliga kapacitetsbristen.

  I Västsverige, där verkligheten har slagit extra hårt mot företagen, råder faktiskt just nu det vi kan kalla för en form av konsensus över blockgränserna. Två tre gasturbiner ska redan vara på gång. Tanken är att de ska stabilisera elnätet när vinden mojnar. Detta är något som faktiskt även vindkraftens vänner här inne borde omfamna.

  Herr talman! Vi har även, till skillnad från föregående regering, sett till att Svenska kraftnät har utökat effektreserven, vilket bland annat har medfört att Öresundsverket i Malmö återigen kommer att vara en del av den svenska effektreserven och fasa ut på nätet nästa år. Det ger ett välkommet effekttillskott på 448 megawatt el.

  Slutligen gick vi sverigedemokrater till val på att få ordning på Sverige igen, och budgetförslaget är ytterligare ett steg i rätt riktning.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

  2024-12-12 16:08:20

  

  Jessica Stegrud

• Herr talman! Tack, Jessica Stegrud, för ditt anförande!

  Ibland blir det beklämmande. Här i kammaren, där vi stiftar lagar, ska man hålla sig till sanningen, men det kan komma vad som helst från talarstolen. Jag hoppas att Jessica Stegrud kan peka på när Vänsterpartiet har föreslagit att kablar till kontinenten ska kapas. Jag vill höra varifrån Stegrud har fått den bilden. Var har vi sagt att vi ska kapa kablar?

  Jessica Stegrud säger att vi riskerar industrins framtid i Sverige om vi inte har kärnkraft. När jag besöker industrin i norra Sverige - tunga industrier, de som behöver mycket energi - säger de att det inte är kärnkraft som är deras lösning. De säger att de vill ha spelregler så att de vet att det finns tillräckligt med energi, både i nutid och till 2030-2035, så att de törs investera.

  Jag vill också fråga vad Sverigedemokraterna menar att skillnaden skulle vara om vi hade två reaktorer till som tuffade på med dagens regler - det finns ju ett bästföredatum även för dem. Vad skulle till exempel skillnaden ha varit i dag, när det skiljer 9 000 procent på priset i norra Sverige och priset i södra Sverige? Vi skulle ju förmodligen ha exporterat den energi som dessa reaktorer hade producerat. Vad är skillnaden, menar Sverigedemokraterna, mot den el vi ska exportera i dag? Vad säger att vi skulle ha ett annorlunda läge med kärnkraft?

  2024-12-12 16:19:06

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för frågorna.

  Det är lite intressant att ledamoten står här och pratar om sanningar. Då tar jag för givet att ledamoten anser att Svenska kraftnät ljuger när de nu annonserar att priserna framför allt beror på att det har blåst mindre och att det är kallt. Kanske har vi då en myndighet som ljuger rakt upp och ned.

  Att gå in en enskild sekund och titta hur det står till kan man inte göra. Det är ett väldigt märkligt påstående, helt enkelt.

  När det gäller den flödesbaserade beräkningsmodellen är dess effekt inte klarlagd i dag. Det är ren lögn att stå och säga att priserna beror på den. Det finns ingenting som tyder på det nu. Det här kommer man att granska efter hand.

  Vi sverigedemokrater har varit noga med att fråga om det kan finnas en väg tillbaka om så skulle behövas. Jag har också själv frågat ministern, herr talman, om eventuella åtgärder. Det är alltså inte så att vi inte har varit på den bollen.

  Det är som sagt rena lögner som sprids i dag. Även ledamotens partiordförande har nu varit ute och talat mot bättre vetande. Det är faktiskt häpnadsväckande.

  Jag var tidigt i debatten, för ganska länge sedan, ute och talade om vad vi kan göra i väntan på ny planerbar storskalig kärnkraft. Det har jag även gjort i mitt anförande här i dag. Det är framför allt gasturbiner. Nu har jag hört att till och med miljöpartister och socialdemokrater börjat prata om det. Jag förstår inte alls varför det skulle vara så förvånande. Det är väl ett alldeles utmärkt sätt.

  När det gäller denna efterfrågan och de fantastiska investeringarna i norr har jag stått här och varnat för vilka högriskprojekt det är. Jag har varnat för att alla inte kommer att gå igenom och bli den fantastiska framgångssaga som ledamoten här har hävdat. Men socialdemokrater lär sig aldrig - Stålverk 80, Gobigas och så vidare. Socialdemokrater har en förmåga att inte lära sig någonting av historien.

  2024-12-12 16:28:23

  

  Jessica Stegrud

• Herr talman! SD-regeringen har nu styrt Sverige i mer än en halv mandatperiod, och de har inte på något sätt löst några problem - snarare tvärtom. Det pratas en hel del, men resultaten är skrala.

  Arbetslösheten är den högsta på tio år, och den ökar i breda grupper. Konkurserna i det svenska näringslivet är på nivåer vi inte har sett sedan 90-talskrisen. Regeringen lånar till sina skattesänkningar för högavlönade samtidigt som vanliga svenska familjer plågas av krympande marginaler och höga priser på mat och i dag också på el. Tillväxten ligger därmed, inte förvånande, i bottenträsket i en europeisk jämförelse.

  På energiområdet är det egentligen inte mycket som är annorlunda. Regeringens och Sverigedemokraternas politik har ökat utsläppen. De har bromsat elektrifieringen, och de säger nej till och stoppar ny el i väldigt stor skala. Villkoren för havsvindparkerna har försämrats, och en lång parad av avslag på ansökningar har levererats. Det är projekt som skulle ha drivit investeringar, privata investeringar, på hundratals miljarder kronor och gett åtminstone 100 terawattimmar ny el.

  Regeringen skördar också den destruktiva retoriken om stålskogar. Det fattas nästan inga nya investeringsbeslut om landbaserad vindkraft. I takt med att tiden går blir det också allt mindre sannolikt att regeringen får någon fart som innebär att man till slut ändå skapar ny tillförsel under den här eller nästa mandatperiod.

  Den svenska industrin och alla de aktörer som vill utvecklas och investera i Sverige har dragit öronen åt sig. Den politik som Tidöpartierna bedriver inte bara ökar utsläppen utan kombineras också med en svajig retorik i fråga om det politiska stödet för industriell förnyelse och utveckling. Det hörde vi alldeles nyss.

  Den inriktningen är fel. När signalerna från regeringen i bästa fall är otydliga och från Sverigedemokraterna är väldigt negativa eroderar naturligtvis framtidstron. Då väntar aktörerna med investeringar. Då räknar man igen, då funderar man ytterligare och då letar man efter andra länder eller förlorar bara värdefull tid. Klart är att det är väldigt dåligt för Sverige.

  Jag ska också säga någonting om kärnkraft. Jag tror säkert att viljan på området är väldigt stor; det var den i alla fall nyss hos Jessica Stegrud. Men det som skulle gå fort och vara väldigt billigt verkar nu vara på väg mot det rakt motsatta. Regeringens utredning om finansiering av ny kärnkraft har fått väldigt hård kritik i remissomgången. I dag säger också kärnkraftssamordnaren att tidsplanen inte kommer att hålla.

  Det som har förts fram i kritiken har väl till stora delar varit det som vi socialdemokrater också sa: Det kan bli en väldigt dyr historia för skattebetalare och hushåll.

  Allvarligast är kanske inte minst att den politik som nu förs riskerar att slå undan andra produktiva och lönsamma investeringar. Det är klart att bara vetskapen om att det ska komma in väldigt mycket storskalig produktion kan påverka investeringsförutsättningarna här och nu för alla andra aktörer. Och när den produktionen dessutom ska komma från ett kraftslag som föreslås bli mycket kraftigt subventionerat och garanteras mycket höga priser blir det naturligtvis dramatiskt. Det ökar osäkerheten och försämrar påtagligt kalkylen för alla andra billigare och lönsammare investeringar.

  Det är uppenbart att det sätt som regeringen nu driver frågan på försämrar och försvårar möjligheterna att få fram annan kraft som behövs nu och också i väntan på kärnkraft, om det är den vägen man vill gå. Industrin behöver ny el innan ny kärnkraft ska finnas på plats, och det krävs konkurrenskraftiga priser både nu och sedan för att man ska klara jobben och välståndet. Annars behövs inte den här elen alls, om den blir för dyr.

  Bristen på helhetssyn och samhällsekonomisk analys om hur det framtida elsystemet bör riggas kan komma att skada Sverige rejält. Vi menar att kärnkraften har en viktig roll i den svenska energimixen, och det kommer den att fortsätta ha under oerhört lång tid. Vi vill se de effekthöjningar som kan göras, och vi vill se de livstidsförlängningar som kan åstadkommas. Vi vill att de ska bli verklighet. Men Tidöpartierna måste ta den hårda kritik som regeringens kärnkraftsförslag har fått på väldigt stort allvar. Det kan gå riktigt illa annars.

  Herr talman! Det går förstås att välja en bättre väg än den som regeringen och Sverigedemokraterna har slagit in på. Vi socialdemokrater vill att man sätter ambitiösa energipolitiska mål redan till 2030 och att hinder undanröjs så att man också kan nå dem. Svenska familjer och företag måste kunna lita på att det blir mer el till låga priser nu och inte bara i en avlägsen framtid.

  Vi vill ta vara på kapaciteten som kan komma från exempelvis Kriegers flak och andra tillståndsgivna havsvindsprojekt så att elen kommer in till land och sänker priserna, inte minst i södra Sverige. Vi vill att regeringen tar ansvar nu och aktivt pekar ut de områden i Östersjön där man vill att det ska byggas havsvindkraft.

  Vi vill att man glömmer stålskogarna och i stället ger en snabbhetsbonus till kommuner som ändrar sitt veto för landbaserad vind så att mogna projekt, som kommit långt i sin planering, kommer på plats så snart som möjligt. Vi kan inte bara börja om från början hela tiden.

  Vi tycker att man ska säkerställa investeringar i den teknik som gör det möjligt att ytterligare öka det förnybara, inte minst vindkraften. Det finns stora möjligheter att satsa på kraftelektronik, elnätsförstärkningar, batterier och gasturbiner som gör systemet mer stabilt och kostnadseffektivt. Detta skapar dessutom jobb och tillväxt i svenska företag som är världsledande på området.

  Vi måste ta vara på de möjligheter till ökad effekt som finns i vattenkraften. I vår motion lyfter vi fram behovet av att tillvarata och effektivisera den. Regeringen borde ta fasta på det som Sveriges Ingenjörer nyligen visade i en rapport, nämligen att man genom uppgraderingar eller installation av turbiner och aggregat kan öka effekten med 400 megawatt till 2030 och med 1 300 megawatt till 2035. Staten borde ta ett grepp om denna modernisering av det som varit och är ryggraden i det svenska elsystemet.

  Det är inte bara elkunder som har det tufft. Det gäller också fjärrvärmekunderna. Regeringen har helt negligerat de stora prisökningarna som drabbat samhället brett. Det gäller hyresgäster, villaägare och företagare. I vår budget sänker vi priserna med flera hundra miljoner kronor. Vi värnar därmed också fjärrvärmens och kraftvärmens centrala funktion i de lokala och regionala systemen.

  Vi får heller inte glömma bort energieffektivisering. Om andra optimerar och effektiviserar kan det skapa utrymme för nya aktörer, och det sänker dessutom priserna för alla.

  Vi borde göra om rotavdraget så att det får en inriktning mot energieffektivisering och förbättra det så att fler har råd att använda det. Eftersom regeringen dessutom har förstört byggandet i Sverige skulle vi hjälpa installatörer och byggnadsarbetare genom en tuff tid. Vi vill också att hyresgäster får stöd vid flerbostadshusens energirenoveringar, och vi lägger medel på att fler ska kunna vara en aktiv del i flexibla lösningar och stödtjänster.

  Det här är viktiga förslag som kan få fart på utbyggnad av el och som kan skapa utrymme för industrins tillväxt och elektrifiering. Med regeringens politik sätts alltför mycket på paus, och det kommer att vara förödande för svensk tillväxt, svenska jobb och därmed svensk välfärd.

  Det regeringen däremot har vägrat att pausa har vi redan talat om i dag, nämligen införandet av en ny flödesmodell på elmarknaden. En av de stora aktörerna i Sverige säger att detta kommer höja deras priser med kanske 100-150 miljoner kronor framöver. Det vore på sin plats att modellen togs tillbaka. Det vore bra för Sverige.

  Vi har inga reservationer i ärendet eftersom de ramar som vår budget bygger på redan är fastlagda, och det var inte våra ramar som vann. Men vi står förstås bakom alla förslag i vår budgetmotion.

  2024-12-12 16:34:43

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag tackar för försöket till svar från Stegrud.

  Jag fick inget svar på vad skillnaden skulle ha varit på dagens elpris om det hade blivit kärnkraftsel vi exporterade - för det är det vi gör. Vi exporterar i dag överflödig el från Sverige till kontinenten. Det smittar av sig på priset vi har i dag.

  De övriga försöken till svar lämnar jag därhän. Jag vill bara försöka få ett svar till: Vad säger Sverigedemokraterna om den prissättningsmodell vi har med marginalprissättning? Vi har export av el, oavsett om det är kärnkraftsel eller inte. När vi exporterar den för att täcka brister i Tyskland och Polen smittar deras pris av sig. Det är det vi kallar marginalprissättning. Vad tycker Sverigedemokraterna om den modellen? Är det bra för Sveriges konkurrenskraft och Sveriges energisystem att vi har den här marginalprissättningen?

  Jag ska inte lägga ord i någons mun, men jag har nog läst någonstans att någon från Sverigedemokraterna har yttrat att det kanske inte är så jättebra med den här marginalprissättningen. Vad gäller för Sverigedemokraterna?

  2024-12-12 16:23:20

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna. Det var ett antal.

  Den första frågan om att kapa kablarna har jag svarat på tidigare. Det är bara att googla: Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets partiledare, har yttrat det vid ett par tillfällen. Det kommer därifrån, men vi kan bortse från det.

  När det gäller industrin tänker jag: Är det de vidlyftiga högriskprojekten i norr som Birger Lahti talar om, herr talman, de som nu skjuts fram eller läggs ned och där enorma summor skattemedel i stort sett har kastats i sjön? Det gäller både EU-medel och svenska skattebetalares pengar, och för den delen svenska blivande pensionärers pengar. De har fått betala med högt riskkapital där. Jag vet inte om det är att värna vare sig svensk ekonomi eller svenska skattebetalare, men det är ju de stora projekten.

  Pratar man med industrin, inte bara några stora aktörer i norr, får man höra att det de vill ha är stabila elpriser. De vill ha el dygnet runt, inte bara när det blåser. Det är det som är skillnaden.

  Jag vill gärna vända tillbaka frågan. Jag nämnde också i mitt anförande, herr talman, att Vänstern vill se endast förnybar energi om bara 15 år. Hur ska det gå till? Det är ju fullständigt orealistiskt. Det känns nästan surrealistiskt att här få frågor om prisnivåer och annat när man fortsatt håller fast vid den visionen.

  Men jag ska ändå svara om priserna. Du kan gå in på Svenska kraftnät eller vilken elanalyssajt på nätet som helst, så står det klart och tydligt: Det är vindstilla, framför allt i södra Sverige, och Tyskland har kallt. Det orsakar de höga priserna. Finns det ingen vind finns det ingen elproduktion. Naturligtvis hade kärnkraften kunnat gå in på ett helt annat sätt om inte Tyskland hade stängt ned sin kärnkraft. Det är uppenbart.

  Sedan exakt hur mycket det skulle göra på priset varje enskild sekund går naturligtvis inte att säga på rak arm.

  2024-12-12 16:21:11

  

  Jessica Stegrud

• Herr talman! Socialdemokraterna har ju byggt ett av världens absolut bästa länder. Det har vi gjort kontinuerligt och med stor kraft, och det vill vi gärna fortsätta göra. En viktig del i det är förstås att få en industriell förnyelse och utveckling. Vi tror inte, som konservativa politiker, att industrin är basically gone och att vi ska leva på att tvätta varandras skjortor.

  Vi tror verkligen på svensk industri, på svensk produktionsförmåga och på svenska industriarbetare. Vi vet att de kan om de får chansen. En viktig del av det framöver kommer att vara att bygga ut mer elproduktion.

  Då är det bra om Jessica Stegrud och jag är överens om att en del av lösningen kan vara att bygga gasturbiner. Det är till och med så bra som att de ofta byggs i Sverige. Det kan skapa nya jobb i svenska fabriker, i svensk industri. De får beställningar från hela världen, eftersom många andra också är inne på detta. Det skapar jobb på Hitachi i Ludvika, som också sysslar med energiomställningen. Där anställer man tre personer om dagen - på riktigt om dagen. Det är fantastiskt, och det är en möjlighet för Sverige att bli en stor vinnare.

  Men poängen med gasturbinerna är inte att de ska gå en massa. Det blir dyrt. Poängen är att när vi bygger dem kan vi också addera mer vindkraft. Det är det som är det fina.

  Samordnaren själv säger nu att kärnkraftsprojekten blir ännu mer försenade. Och förslaget har fått svår kritik. Det borde få regeringen och Sverigedemokraterna att fundera på hur man ska utforma sådana här förslag framöver. Det verkar alltså inte gå jättefort.

  Vad är då svaret? Är det inte, också för Sverigedemokraterna, att vi ska ha mer vindkraft? Det borde det vara.

  När det handlar om det flödesbaserade tycker jag att det skulle vara jättebra om Jessica Stegrud kan berätta om vägen tillbaka. Det behövs nämligen. Man visste från början att det här systemet skulle leda till högre priser i Sverige. Det är dåligt för svenska konsumenter men bra för utländska.

  2024-12-12 16:30:29

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag kan svara ganska rakt på den frågan: Den går naturligtvis att ifrågasätta. Det håller jag med om. Det har jag gjort ända sedan mina år i energibranschen.

  Men det är också lite symtomatiskt att Vänsterpartiet nu, när man har varit med och stängt ned planerbar, välfungerande kärnkraft, stängt ned kapacitet och stängt ned möjligheten att mätta marknaden på ett helt annat sätt, kommer och ska åtgärda saker från ett annat håll. Man borde kanske ha tänkt sig för innan man ville integreras så enormt i den gemensamma elmarknadsunionen och innan man lyfte över makt till andra aktörer, till exempel Bryssel. Man borde någon gång tänka efter innan, i stället för att komma nu och säga att vi behöver ha en diskussion om det här.

  Jag tycker att detta ger fel incitament till marknaden. Vi ska i grund och botten inte behöva betala för tysk väldigt dålig vänsterpartistisk och miljöpartistisk politik.

  Men jag får återigen inga svar. Ni vill ju fortsätta. Tror Vänsterpartiet, herr talman, att en ny prissättningsmodell kommer att gynna svensk elmarknad i långa loppet om Vänsterpartiet dessutom fortsätter att stänga ned all kärnkraft vi också har?

  Det är dags för ett litet omtag av vänsterpartistisk politik här. Tillbaka till verkligheten!

  2024-12-12 16:24:39

  

  Jessica Stegrud

• Herr talman och Fredrik Olovsson! Jag noterar att det har tagit ett par år av mitt mässande här i kammaren för att få ledamoten att förstå kopplingen mellan vindkraft och gaskraft. Polletten har kanske trillat ned lite grann.

  Men ledamoten sa också att vi exporterar och producerar mer än någonsin. Det säger väl det mesta. Vad är det som är så svårt att förstå? Vi har överproduktion av el, men vi har brist på effekt. Ändå vill ledamoten ösa på med ännu mer väderberoende vindkraft. Vad är det som är så svårt att förstå? Det är otroligt fascinerande.

  Likadant är det när det gäller det här med flödesmodellen. Återigen: Det finns i dag ingenting som tyder på att det beror på den flödesbaserade metoden. Allt tyder i dagsläget på att det är vädret. Varför då stå och mata ut denna lögn innan vi vet? Det tar bara tar bort det lilla förtroende som eventuellt fanns kvar för socialdemokratisk energipolitik.

  I fråga om vägen tillbaka behöver vi väl inte titta på det än. Vi ska först se hur det har gått helt enkelt.

  När det gäller grundproblematiken däremot är vägen tillbaka till ett stabilt och robust elsystem faktiskt att få in mer planerbar fossilfri, storskalig kärnkraft. Det jobbar vi stenhårt för.

  Om det blir ett regeringsskifte - gud bevare oss - blir det däremot problematiskt. Socialdemokraterna vill nämligen tillsammans med miljöpartistiska ministrar - det ska till och med vara vänsterpartistiska ministrar i regeringen - stänga ned all kärnkraft vi har kvar. Det är vad vi har att se fram emot vid ett maktskifte. Då kan vi köra med gasturbiner och vindkraft. Det kommer helt enkelt inte att hålla.

  Herr talman! Jag vet inte vad jag ska säga. Det är fascinerande ologiskt.

  2024-12-12 16:32:37

  

  Jessica Stegrud

• Herr talman! Också jag har naturligtvis synpunkter på den verklighetsbeskrivning Jessica Stegrud gav uttryck för i talarstolen, inte minst när hon sa att Sverige har stora underskott i dag. Vi har ju exporterat till kontinenten de här dagarna och fortsätter säkert att göra det. Det är heller inte så att vindkraften inte skulle leverera under de här dagarna, tvärtom. Jag tittade precis nu, och då låg den kring 20 procent av den svenska produktionen. Beskrivningen är alltså i grunden felaktig.

  Däremot vore det bra om Jessica Stegrud hade möjlighet att exempelvis trycka på stoppknappen till det här nya, flödesbaserade systemet, som ju har höjt priserna i Sverige. Det gynnar en del producenter, men framför allt gynnar det utländska konsumenter. Det var ju tydligt att systemet skulle få de effekterna, och det hade varit väldigt bra om Jessica Stegrud tidigare hade sagt, precis som vi, att detta inte borde genomföras i den här formen.

  Det fanns ändå en möjlighet för regeringen att pausa systemet. Det hade varit bra om Sverigedemokraterna hade försökt få den att göra det. Ni har ju trots allt ett avgörande inflytande på den här regeringen. Det var det första.

  Det andra är att hela anförandet handlade om att kärnkraften måste komma och rädda oss. Så sent som i dag har kärnkraftssamordnaren sagt att tidsplanen nog inte håller. Detta kommer att ta längre tid. Då är frågan vad Sverigedemokraterna tycker att vi ska göra under tiden för att ge industrin möjligheter att utvecklas i Sverige. Vi vill inte bara att den ska ställa om; vi vill också få nya investeringar till Sverige. Det är många som vill komma hit. Ska vi verkligen strunta i den stora möjlighet som Sverige har att bli vinnare, bygga mer välstånd och skaffa fler jobb?

  2024-12-12 16:26:16

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Olovsson för ett svar som jag känner igen. Mer el, sägs det. Men Sverige har inte brist på el; vi har brist på effekt. Att mer vindkraft inte löser några problem i detta läge är en enkel ekvation. Regeringen satsar på baskraft som kan reglera de väderberoende kraftslagen så att elen kan finnas där och när den behövs.

  Vindkraft har länge premierats, och risken med Socialdemokraternas förslag är att de planerbara kraftslagen återigen skulle trängas undan. Det skulle bli fler dagar som i dag på ett år med vansinnigt höga elpriser. När kommer Socialdemokraterna att lära sig av sina misstag och ställa sig bakom regeringens plan för att få helheten att fungera? Det är precis som ledamoten själv beskrev det: När ska man förstå hur systemet fungerar?

  2024-12-12 16:46:43

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Sverige har tillsammans med Danmark mest vindkraftsproduktion per capita i hela världen. I slutet av året blir vindkraft det enskilt största kraftslaget i fråga om produktionskapacitet. Men i dag är det vindstilla i Europa, med elpriser som slår rekord för året och som påminner om energikrisen.

  Mot bakgrund av Socialdemokraternas förslag om att bredda regeringens förslag om kreditgarantier till kärnkraft till att inkludera andra kraftslag, i synnerhet havsbaserad vindkraft, undrar jag: Menar Socialdemokraterna verkligen att lösningen på detta är ännu mer vindkraft, som dessutom ska subventioneras?

  2024-12-12 16:44:13

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Ja, vi tror att hela elsystemet behöver byggas ut, och det som kan byggas ut på kort sikt kommer att vara havsvindkraft och vindkraft på land. Det kan även handla om gasturbiner och effekthöjningar i både kärnkraft och vattenkraft. Det är sådana åtgärder som vi borde använda så mycket av som vi kan. Det borde vi alla vara överens om.

  Alternativet är att säga att det inte går att göra mer - att svensk industri inte kommer att få den el den behöver och att det inte är här de ska söka sin framtid. Jag vägrar att tro att det är sant. Jämfört med de flesta andra länder har vi ju ett väldigt starkt, väldigt stort och väl fungerande elsystem.

  Vi är inte på något sätt nöjda med dagens situation. Men om vi fortsätter arbeta med detta och bygger elnät, investerar i gasturbiner, vattenkraft och havsbaserad vindkraft och ser till att de projekt som har fått tillstånd också blir av kommer såklart förutsättningarna att öka för att Sverige framöver blir den stora vinnaren i omställningen.

  Ambitionsnivån måste läggas där. Man kan inte bara tänka att man ska lappa och laga något utifrån hur det ser ut i dag, utan vi vill öka elsystemet så att det blir större och kan göra mer och att Sverige blir rikare. Det är hela poängen med energipolitiken.

  2024-12-12 16:45:05

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Det är självfallet ett felslut när man säger att mer havsvindkraft i Sverige inte skulle öka möjligheten att få mer effekt. Självklart gör den det.

  Ju mer vi har av förnybart och sådant som på olika sätt är väderberoende, desto viktigare är det att också andra åtgärder vidtas. Det kan exempelvis handla om gasturbiner eller att göra mer för vattenkraft och kärnkraft på effektsidan, där det går. Allt detta behöver naturligtvis göras. Att säga att det inte spelar någon roll är ett oerhört märkligt felslut.

  Det här är också en signal till hela den bransch - till svenska företag - som nu hjälper till vid omställningen i andra länder. Det är som att säga att det de gör inte är så viktigt. De som anställer mest är inne i den här branschen och ser till att det här blir möjligt i andra länder. De borde få vara med och utveckla även vårt land.

  Om den här signalen kommer från Kristdemokraterna och från Camilla Brodin som sitter i näringsutskottet är det väldigt allvarligt med tanke på att Kristdemokraterna innehar närings- och energiministerposten. Ni kan lita på att vi kommer att göra allt som krävs för att Sverige ska klara det här. Utgångspunkten kan ju inte vara det motsatta.

  2024-12-12 16:47:48

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för hans anförande. Jag skulle egentligen kunna skriva under på allt som Olovsson sa, förutom att det svävade lite grann när det gäller hur vi ska finansiera kärnkraft om någon eventuellt vill satsa på sådan. Men jag håller med om och tror att den kommer vara med oss länge som en baskraft.

  Men jag är egentligen nyfiken på hur Socialdemokraterna ställer sig till den prissättningsmodell som vi har med marginalprissättning. Jag vet nämligen att Fredrik Olovssons parti har låtit Riksdagens utredningstjänst titta på det. Ni ställde frågor om Bekenmodellen. Mitt parti ställde ungefär samma frågor till Riksdagens utredningstjänst. Jag vet att svaren som kom från Riksdagens utredningstjänst var mycket svävande. Man skriver att den antagligen, eller förmodligen, skulle strida mot EU:s förordningar om fri rörlighet för varor och tjänster. Men det är ingenting konkret om att det inte skulle vara genomförbart med en annan prissättningsmodell.

  Jag vet att det finns ett mycket hårt tryck även från Fredrik Olovssons parti eftersom den modell som detta bygger på är orsaken till att vi i dag ser att skåningarna går på knäna när de kan få betala mellan 3:50 och 8 kronor per kilowattimme samtidigt som jag kan köpa samma produkt för 11 öre per kilowattimme. Jag tycker inte att det är rimligt, trots att jag själv skulle kunna köpa den så billigt.

  Hur ställer sig Socialdemokraterna till denna prissättningsmodell som är dysfunktionell och egentligen förlegad utifrån att vi är den största exportören till kontinenten?

  2024-12-12 16:49:22

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för detta. Jag tror att vi har samma ambition. Ingen av oss vill att Sverige ska vara den stora exportören av el till andra och att vi ska ha höga priser i Sverige. Vi vill använda vår el och våra råvaror och förädla dem för att skapa nytt välstånd och nya jobb i Sverige. Det är förstås det som är vår utgångspunkt.

  Sedan är det klart att det har varit till stor nytta för Sverige att vi under en tid har funnits i ett nordiskt system. Jag tror att de flesta ser att den typen av kopplingar också kan vara bra. Det är inte så att all koppling till andra marknader är dålig. Ibland behöver man också hjälp av andra. Men jag håller helt med om att vi måste hitta en helt annan balans här. Och vi måste se till att värna både svensk industri och svenska hushåll som har det oerhört tufft just nu. Då bör man också göra vad man kan här och nu. Och då är en av dessa saker det som vi har pratat om i dag, den flödesbaserade metoden, som skulle kunna innebära förbättringar. Men vi behöver också se till att få in mer produktion inte minst i södra Sverige. Att det är så mycket produktion i norra Sverige är det som också gör att priserna är låga där och att överskotten blir stora. Det skulle vi vilja se i hela Sverige. Vi ska inte ha höga priser i hela landet, utan de borde vara låga i hela landet.

  2024-12-12 16:55:20

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för svaret.

  Jag har en följdfråga som bygger på detta. Marginalprissättningen och den gemensamma europeiska marknaden för el och fritt flöde bygger egentligen på att man vill ha samma pris i hela EU för samma vara.

  Jag köper argumentet att det är flera saker som gör att det accelererar ytterligare. Det är framför allt tyskarna som inte har några elprisområden. Men med det sagt har vi i Sverige fyra elprisområden, och vi kopplas ihop med kontinenten. När skillnaderna är så stora mellan våra egna elprisområden, hur kan man då köpa argumentet att vi ska få samma pris i hela unionen?

  Jag och Vänsterpartiet tror inte att vi kommer att lyckas med att få samma pris för samma vara i hela unionen, som är deras våta dröm. Jag förstår dem som driver på detta eftersom de inte har samma förutsättningar som vi har i Sverige. Det skulle vara genomförbart om man prissätter exportelen som en vara för sig när den passerar svenska gränser.

  Jag bara hoppas att vi får mer stöd för att titta på denna modell, för detta kommer inte att hålla i längden. Svenska konsumenter går på knäna, och industrin drabbas. Det vore kul att höra om även Socialdemokraterna kunde köpa att vi är beroende av en annan modell för att svenskarna ska kunna stötta det system som vi har i Sverige.

  2024-12-12 16:53:15

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Jag tror att många partier har letat ordentligt i gömmorna för att hitta bra lösningar på just detta problem med att vi har alldeles för höga priser och att vi har smittats av den europeiska marknaden. Det har förstås varit under en väldigt exceptionell tid i samband med den stora energikris som Putin skapade och de problem som följer i dess spår.

  Jag tror att alla partier har tittat på detta. Också vi har förstås tittat på den modell med Sverigepriser som Vänsterpartiet har lagt fram. Men vi har inte kunnat se att den är möjlig att genomföra, och vi förstår inte riktigt hur den skulle fungera i alla delar.

  Vi har presenterat andra förslag i stället. Ett är till exempel att vi tycker att man borde backa i fråga om den flödesbaserade modell som egentligen förstärker problemen. Det är utländska konsumenter som kommer att bli vinnare och svenska konsumenter som kommer att bli förlorare på den varianten. Vi har i stället fört fram möjligheten till folkhemsel som är ett annat sätt att genom långa kontrakt säkra låga och stabila priser för en väldigt stor del av den el som hushållen och företagen behöver använda. Det är en lösning som exempelvis stora företag ofta använder sig av. Vi har alltså landat i lite olika slutsatser om vilken väg man ska gå framåt.

  Sedan är det förstås också jätteviktigt att den europeiska marknaden fungerar bättre än vad den gör i dag. Och så länge Tyskland inte sköter sin energimarknad som man borde tycker jag att Sverige och Sveriges regering borde vara oerhört hårda i kritiken och driva på och också få med sig EU-kommissionen i arbetet med att se till att man sköter sin elmarknad på ett bättre sätt. Det krävs elområden även där om det ska bli rättvisa och rimliga villkor.

  2024-12-12 16:51:14

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för hans anförande.

  Socialdemokraterna är väldigt snabba med att påpeka att det är väldigt dyrt med ny kärnkraft. Men jag vill sätta detta lite grann i ett perspektiv. Nedstängning av väl fungerande och livstidsförlängd kärnkraft beräknas ha kostat ungefär 450 miljarder kronor enligt 2023 års elpriser. Det beräknas också ha orsakat uteblivna investeringar på omkring 80 miljarder kronor per år.

  Det föreslagna beloppet har inte fastställts än, men det har pratats om en prisgaranti på 80 öre per kilowattimme.

  I Storbritannien, där man satsar hårt på havsbaserad vindkraft, kan vi se att man har varit tvungen att ha garanterade priser på 116 öre per kilowattimme upp till 266 öre per kilowattimme. Dessutom kommer det rapport efter rapport om att livslängden för havsbaserad vindkraft är väldigt kort i förhållande till landbaserad vindkraft med tanke på de påfrestningar som vädret utgör och så vidare.

  Sedan tillkommer det en massa andra kostnader för svenska elkunder, och det är balanseringskostnaderna som har skenat under de senaste åren och som förväntas öka ännu mer just för att vi har alltmer väderberoende kraftslag i energimixen. Det pratas om det. Vi har gått från 1 till 2 miljarder per år och beräknas inom bara några år landa på 20 miljarder per år. Lägg också till den nätutbyggnad som krävs för detta.

  Jag har en konkret fråga. Ledamoten talade sig varm för havsbaserad vindkraft. En dag som denna, vad hade Kriegers flak tillfört i effekt när det inte blåser? Det vill jag gärna ha svar på.

  2024-12-12 16:56:53

  

  Jessica Stegrud

• Herr talman! Det är inte primärt jag som säger att förslaget till ny kärnkraftsfinansiering som ligger på bordet kommer att bli väldigt dyrt. Det är remissinstanserna, experterna på myndigheterna, som säger det. Det är inte minst Konjunkturinstitutet, regeringens expertmyndighet på just ekonomi och ekonomisk analys som säger det. Vi har förvisso också sagt att det är precis så det ser ut, men vi får ju stöd för det från de myndigheterna. Det är det första.

  Det andra är det som handlar om stödtjänster och kostnaderna för dem. Nu har utvecklingen inte riktigt varit sådan som Jessica Stegrud säger, men det är klart att elpriserna drog upp kostnaderna för stödtjänster. Det gör dock också till exempel det faktum att man behöver ha säkerhet för de stora leverantörerna. Därmed faller exempelvis kärnkraft bort. Då måste det finnas hjälp och stöd att få för att klara den situationen. Det driver också kostnader på det här området. Det är även vad SVK säger. Nu tog jag inte med citatet. Jag får väl leta rätt på det till nästa replikskifte.

  Det innebär inte att det inte kan vara möjligt att bygga ny kärnkraft. Vi är inte emot det. Men vi undrar verkligen om regeringen och Sverigedemokraterna har börjat i rätt ände när man lägger en stor plånbok på bordet och säger: Här finns det pengar att få!

  De energibolag som har svarat på remissen ser inte de här nivåerna som slutpunkten. Detta är snarast att se som en förhandlingsframställan. Det ser vi också på vilka priser man har fått betala för ny kärnkraft i andra länder. De ligger väsentligt över de här nivåerna i CFD:er.

  2024-12-12 16:58:56

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för den lilla utsvävningen.

  Jag tycker att det är ganska intressant att ledamoten påpekar att man måste börja i rätt ände och hävdar att vi i regeringsunderlaget nu börjar i fel ände. Att börja i rätt ände hade ju varit att inte stänga ned välfungerande, livstidsförlängd och välinvesterad kärnkraft. Det om något hade varit att börja i rätt ände.

  Nu står man här och pratar om den gröna omställningen, framtiden för gröna jobb och allt möjligt. Det hade vi ju varit väldigt väl rustade för om inte socialdemokrater hade stängt ned välfungerande, planerbar och fossilfri kärnkraft. Övriga världen har avundats oss vår energimix.

  De problem som vi ser nu är uppenbara för alla. Det råder inte i första hand brist på el utan brist på effekt och brist på planerbar storskalig elproduktion. Det är där problematiken ligger i dag. Att fylla på med mer av samma medicin kommer inte att hjälpa i det här skedet. En viss tillnyktring sker; det pratas om gasturbiner. I nästa andetag pratar man om klimatmål. Det där är en intressant kombination. Vi är pragmatiker, så vi ser lite annorlunda på det.

  Jag fick inget svar. Vad hade en stor utbyggnad av havsbaserad vindkraft som Kriegers flak gjort för effekten under en sådan kall och vindstilla period som vi är inne i nu? På vilket sätt hade det hjälpt det svenska elsystemet och därmed elpriserna? Vilken effekt hade det haft på elpriserna, Fredrik Olovsson?

  2024-12-12 17:00:59

  

  Jessica Stegrud

• Fru talman! Utgiftsområde 21 Energi är rubriken för denna debatt. Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastslagit att de samlade utgifterna för utgiftsområde 21 Energi inte får överstiga de dryga 6,6 miljarder kronor under 2025 som budgeten avser. Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Det budgetalternativ jag står bakom bör ses som en helhet. Jag väljer därför att avstå från ställningstagande under denna del av budgetberedningen. I stället redovisar jag min uppfattning i ett särskilt yttrande i betänkandet.

  Klimatkrisen är akut, och det krävs en snabb omställning för att Sverige ska kunna minska utsläppen. Det mål jag anser bör vara vägledande är 100 procent förnybar energiförsörjning. Detta kräver bland annat en snabb utbyggnad av den förnybara svenska elproduktionen. Det budgetalternativ för utgiftsområde 21 som jag hade ställt mig bakom i detta andra steg av budgetberedningen hade inneburit en betydligt offensivare energipolitik än vad regeringen föreslår. De förnybara energikällorna hade getts företräde framför regeringens oresonligt dyra och flerdimensionellt riskfyllda kärnkraftsfokus. Kärnkraftssatsningar bromsar inte bara omställningen till förnybar energiproduktion. Det saknas tydligen även investerare, då regeringen i anslaget öronmärker 400 miljarder till kreditgarantier till kärnkraftsutbyggnad.

  För att få fart på utbyggnaden av den förnybara kraftproduktionen anser jag att det behövs bättre incitament för vindkraft både på land och till havs. Jag förordar möjligheter att gynna de kommuner där vindkraft byggs liksom även de närboende. Det handlar om omfattande resursförstärkningar för stöd till lokal förnybar elproduktion och särskilda satsningar på havsbaserade vindkraftsprojekt. Jag ser för övrigt gärna att det offentliga genom ett statligt bolag tar kontroll över sådan samhällsviktig verksamhet som kommande havsvindsprojekt kan anses utgöra.

  I takt med att den förnybara kraftproduktionen byggs ut är det även nödvändigt att kraftöverföringskapaciteten stärks. Jag anser att det bör avsättas medel för omfattande investeringar i såväl överföringskapacitet mellan norr och söder som utbyggnad av elnät för att det ska vara möjligt att ansluta mer förnybar kraftproduktion och därmed även underlätta klimatomställningen.

  Fru talman! Jag kan inte för denna värld förstå hur regeringen tänker. Man är beredd att ge garantier på flera hundra miljarder för ett kraftslag. Men när det handlar om att staten skulle stå för anslutningen för havsvind är det alldeles för dyrt. Och så pratar man om teknikneutralitet. Snacka om mytomani!

  Den gröna omställning som pågår just nu och som har behov av att accelerera behöver besked från regeringen. Kommer det att finnas billig, konkurrenskraftig el i svenska ledningar 2030? Regeringen är svaret skyldig. Industrin är beredd att göra rätt, och transportsektorn behöver ställa om. Men det enda som kommer från regeringen är: Kärnkraft!

  Någon kan ha dålig hörsel, någon annan dålig syn. Någon är kanske inte den snabbaste på att förstå samband. Men den här regeringen lyckas få samtliga handikapp med sig. Det är Sveriges konkurrenskraft och arbetstillfällen som står på spel. När ska regeringen vakna?

  Jag är dessutom övertygad om att den kraftfulla utbyggnad som krävs görs bäst i offentlig regi. I sammanhanget vill jag även peka på att elnätsbolagens orimliga avgiftshöjningar på en monopolmarknad talar för att det bör införas ett tak på dessa avgifter och även för att det finns goda skäl att förstatliga delar och inte bara transmissionsnätet.

  Fru talman! Nu när vi debatterar är priset söder om Dalälven i medel över dygnet 3,50 kronor per kilowattimme och toppar på 8 kronor per kilowattimme, medan jag hemma kan få samma produkt för 14 öre eller 11 öre per kilowattimme. Då måste jag fråga mig: Är det rimligt?

  Det handlar om Sverigepriser eller Bekenmodellen har jag lyft fram otaliga gånger i talarstolen, och även med ministern här i dag. Det krävs ett femte prisområde för exportelen. Det måste prissättas på ett annat sätt.

  Jag har försökt debattera detta med energiministern nyligen. Där blev det återigen ganska klart att regeringen inte vill stå på konsumenternas sida. Nej, man pratar hellre om mat till barn och om hur jag och Vänsterpartiet driver fantasilösningar.

  Andreas Cervenka skrev i går i Aftonbladet: Är det någon som driver med oss? Den frågan är verkligen berättigad. Nej, det är bara sanningen. Vi har en regering som tittar på när svenska elkonsumenter betalar oskäliga elpriser framför allt i södra Sverige på grund av en havererad prissättningsmodell som låter kontinentens misslyckanden smitta av sig till Sverige. Cervenka gjorde en illustration i artikeln. Det är som att Malmöbor skulle betala 3 700 kronor för en liter mjölk och Sundsvallsborna en tjuga.

  Fru talman! Om inte detta väcker reaktioner, vad behövs för att människor ska reagera? EU:s våta dröm om en gemensam elmarknad där samma pris ska råda torde få lite frågetecken då vi i Sverige med våra egna fyra prisområden har en prisskillnad på 184 gånger eller 1 800 procent som det var i går. I dag är den på 8 000 procent; jag vet inte.

  Skribenter och opinionsbildare börjar vakna nu när priserna skenar. Man skriver att politiken inte har vaknat och inte prioriterar det. Det stämmer i den mån att än så länge är det bara Vänsterpartiet som med en åsnas envishet driver frågan att det inte är rimligt att en samhällsviktig funktion som elproduktion prissätts på ett dysfunktionellt sätt som gör att konsumenter betalar överpriser på vår egenproducerade el.

  Fru talman! Det jag hoppas på nu är att svenska folket ska reagera. Det är inte för att jag och Vänsterpartiet är de enda som driver frågan, utan för att det är så sjukt att företag och hushåll betalar överpriser på något livsnödvändigt när det kan finnas lösningar som råder bot på denna enorma kapitalöverföring som pågår.

  Att man prissätter guld och mineraler med en marginalprissättning i världen må hända. Men att man prissätter en livsnödvändig produkt som svenskarna, industrin och vår konkurrenskraft behöver på samma sätt visar att vi politiker har missat någonting.

  2024-12-12 17:05:06

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Tack så mycket, Birger Lahti, för anförandet!

  I anförandet påstår Birger Lahti att vi inte har någon annan politik än att bygga ny kärnkraft. Det stämmer över huvud taget inte. Vi vill såklart också maximera det vi kan med effekten från vattenkraft, fjärrvärme, kraftvärme och så vidare. Det gäller alla de möjligheter som finns i dag. Den bollen har vi varit på länge.

  Det var inte den här regeringen som införde straffskatt på bland annat kraftvärme och fjärrvärmen. Det är ganska magstarkt att stå här och låtsas som någonting annat. Det måste satsas på många olika plan. Så är det. Återigen är den långsiktiga lösningen trots allt att vi har mer planerbar baskraft.

  Fru talman! Det är fortsatt väldigt intressant med det mål som Vänsterpartiet har att det ska vara 100 procent förnybart i elproduktionen år 2040, det vill säga om 15 år. Jag undrar hur det ska gå till. Hur ska förstatligandet av all produktion gå till?

  Vi ska inte ha något förnybart alls och stänga ned all kärnkraft. Det blir konsekvensen av en sådan målsättning. Jag undrar vilken typ av balanskraft som ska finnas. Hur ska det gå till? Det är så orealistiskt, fru talman, att jag knappt finner ord.

  Vi har ställt den frågan så många gånger. Jag skulle gärna vilja ha ett försök till svar i varje fall. Annars kanske det är lika bra att ändra målsättningen i partiprogrammet.

  Jag har en sista avslutande fråga, som jag också ställde till Socialdemokraterna. Om vi hade investerat och det hade funnits ett Kriegers flak nu up and running, hur mycket effekt hade det gett de här dagarna när det är vindstilla?

  2024-12-12 17:13:44

  

  Jessica Stegrud

• Fru talman! Jag tror inte att vi blir överens om historiebeskrivningen. Det är ju inte så att det har lagts ned kärnkraft med politiska beslut. Det var de marknadsbedömningar som gjordes som innebar att man inte ville göra den typ av investeringar som krävdes, framför allt efter Fukushima. Det var säkert så att man trodde att de låga elpriser som man hade då och hade haft under lång tid skulle bestå. I dag är det möjligt att företagsledningarna och styrelserna i de bolagen hade fattat andra beslut. Det kan jag inte säga, men det kan vara så.

  Det andra är att vi verkligen vill få på plats allt det som är möjligt. Vi vill bygga ut systemet så fort det går på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt för att garantera så låga kostnader som möjligt för den industri och de hushåll som behöver elektrifiera för att kunna utvecklas.

  Men det är naturligtvis också så att det kommer att vara just en mix som är det billigaste. Exakt hur den ska se ut behöver man givetvis räkna på lite mer noggrant. Men det kommer att vara i en mix där vi har vindkraft, kärnkraft, vattenkraft och en del andra resurser i systemet som man hittar lösningen.

  Där hittar dock inte Jessica Stegrud någon lösning, utan hon pratar bara om någonting som kanske ska komma senare - tydligen mycket senare, eftersom kärnkraftssamordnaren i dag säger att det kommer att ta längre tid än vad regeringen har sagt. Då är Jessica Stegrud helt utan svar. Då finns det ingen lösning i Jessica Stegruds värld. Hennes politik kan inte hjälpa människor de närmaste 10-15 åren. Det måste vara ganska deprimerande - men inte för mig, som faktiskt vet att det här är möjligt.

  2024-12-12 17:02:57

  

  Fredrik Olovsson

• Fru talman! Jag blev inte riktigt klok på alla påståenden och frågeställningar. Däremot fick jag inget svar. Det får man sällan. Återigen: Hur ska det gå till under de 15 åren?

  Frågan ställdes om det finns någon bortre livslängd på en reaktor. Det är klart att det gör. Det är därför som vi också vill bygga nytt. Det är inte så att reaktorer varar för all evighet.

  Det är inte tal om att vi inte ska leva upp till några säkerhetskrav. Tvärtom är vi världsledande på att göra det. Det är en självklarhet i svensk energipolitik. Det har det till och med varit under föregående regeringar. Jag förstår inte alls frågan.

  Jag undrar återigen hur det ska gå till. Jag fick heller inget svar av Socialdemokraterna, fru talman. Jag har ett utbyggt Kriegers flak som ett exempel. Om det hade varit up and running, hur mycket effekt hade det gett en sådan här vindstilla period som vi nu är inne i? Det är någonting som man aldrig får svar på.

  Det frågades om varför vi tjatar om kärnkraft. Det är ju uppenbart. Det är inte i första hand brist på el. Det är brist på effekt. Kärnkraft är någonting som har tjänat landet otroligt väl. Det kommer den rimligen också att göra framöver. Det är mitt svar på frågan.

  2024-12-12 17:17:51

  

  Jessica Stegrud

• Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för frågorna!

  Först och främst hade vi ett meningsutbyte om ungefär samma fråga tidigare när jag tog replik. Då hävdade Jessica Stegrud att min partiledare Nooshi Dadgostar hade sagt att man skulle kapa kablar. Jag tycker att Stegrud ska gå tillbaka och googla och visa mig var hon hittar det.

  Sedan till frågan att det finns andra energislag än bara kärnkraft. Jag håller med om att det finns. Men varje gång, och det har även Stegrud visat på nu i replikskiftena, sägs det att man har stängt kärnkraft med politiska medel.

  Jag vill ställa en fråga tillbaka till Jessica Stegrud. Har Sverigedemokraterna något bästföredatum på kärnkraft? Eller är det bara nonsens när man säger det finns? I dag tror jag att det står en reaktor stilla därför att det finns sprickbildningar, och den har inte producerat på några veckor eller kanske till och med några månader. Finns det inget fog för att det finns ett bästföredatum för reaktorer i Sverige? Säkerhetskraven som kommer utifrån, är inte de relevanta?

  Fru talman! Det är därför jag ofta landar i: Svaret på allt är kärnkraft, och svaret är att allt beror på den gamla regeringen. Det köper inte jag. Det kanske skulle ha funnits en reaktor till om man hade andra säkerhetskrav, eller om effektskatten inte hade implementerats. Men jag köper inte att man skulle ha varit i ett annat läge.

  Sedan får jag svara på nästa fråga i min kommande replik.

  2024-12-12 17:15:52

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Tack, Camilla, för anförandet!

  Vi har inte tid att vänta, sa ledamoten från talarstolen. Och jag håller med henne. Vi har inte tid att vänta på en kärnkraftsreaktor som kanske är på plats om 15 år och som man kanske hittar en investerare till.

  Prislappen är också osäker. Vi vet inte ens hur mycket det kommer att kosta per kilowattimme, och man har till och med garanterat att staten kommer att gå emellan om investerarna inte får 80 öre.

  Jag håller också med om fysikens lagar. Men det pågår mycket i lagring, energieffektivisering och smarta elnät. I teknikutvecklingen för solceller och vindkraft har det hänt någonting. Det har hänt någonting på bara 15 år.

  Men vad har hänt vad gäller kärnkraftsutbyggnad? Vi har varit på resa och tittat på kärnkraft. Man pratar om SMR-reaktorer, men de finns inte någonstans ännu. Man pratar om utbyggnad av kärnkraft med gammal teknik, som var precis likadan för 30 år sedan.

  Då är frågan till Camilla Brodin och KD: Vilken fysikens lag ligger närmast till, lagring ihopkopplad med förnybar energi, där teknikutvecklingen går framåt, eller något revolutionerande vad gäller kärnkraften, som man tror ska bli billigare, bättre och säkrare? Vad är det man tror ligger närmast till?

  2024-12-12 17:28:13

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.

  Jag skulle vilja börja med att säga att under förra mandatperioden satt både ledamoten och jag själv i näringsutskottet, där vi debatterade energifrågor. Vi gjorde också försök att se till att vi inte skulle få de höga elpriserna i södra Sverige genom att också Ringhals 1 och 2 var uppe på bordet. Vi hade en omröstning här i kammaren.

  Jag gjorde också en sista häv genom att begära ett utskottsinitiativ där jag försökte förklara att jag förstår att ni inte gillar kärnkraft. Vi sa att vi visste att det skulle bli en tuff situation för södra Sverige om man fasade ut kärnkraften, så vi frågade om ni kunde vara beredda att i alla fall behålla den tills det finns något annat på plats. Det vägrade den nuvarande oppositionen att diskutera över huvud taget.

  Vi har nu en situation med höga elpriser i södra Sverige. Vi har aldrig sagt att det kommer att gå fort att bygga kärnkraft. För åtta år sedan beslutade den S-ledda regeringen också att avveckla planerna på att bygga två nya reaktorer. Varför gjorde man det? Jo, för att man satt i en regering med Miljöpartiet, exempelvis stöttad av er att inte se till att vi kunde ha det utgångsläge som vi så väl skulle ha behövt i dagsläget.

  Om Birger Lahti inte känner till alla de 50 olika punkter som vi har lagt på bordet för att på både kort och lång sikt klara av att vända skutan för att få ett robust och leveranssäkert elsystem har jag dem här. Ledamoten kan få läsa dem.

  2024-12-12 17:30:16

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Energipolitiken behöver långsiktighet. Efter många år av kortsiktigt beslutsfattande har Sverige äntligen en regering som ser till helheten i hur kraftsystemet ska fungera.

  Den energipolitiska inriktningspropositionen markerade ett historiskt skifte där fokus nu ligger på vad kraftsystemet ska prestera snarare än på vilka specifika kraftslag det ska bestå av.

  De S-ledda regeringarna avvecklade kärnkraftsreaktorer och tänkte att bortfallet av el kunde täckas av väderberoende kraftslag. Men fysikens lagar är tydliga: Utan baskraft finns inte elen där den behövs när den behövs. Det ser vi tydligt i dag, när det är vindstilla i Europa och elpriserna skenar.

  Vårt främsta problem är inte brist på el; det är bristen på effekt. Sverige producerar mycket mer el än vad vi konsumerar. Ändå drabbas vi av volatila elpriser och effektbrist, där vi tvingas importera fossil el från våra grannländer. Vi är i den här situationen i dag på grund av tidigare kortsiktighet och beslutsfattande som varken har gynnat klimatet, vår självförsörjning eller hushållens plånböcker.

  Fru talman! Det är därför vi tjatar om kärnkraften. Vi gör det inte för att vi är emot andra kraftslag. Vi gör det därför att de väderberoende kraftslagen inte fungerar utan den planerbara baskraften. Det är så ekvationen ser ut, och det går inte att rucka på detta. Ännu har tekniken inte kommit tillräckligt långt för att vi på ett skalbart och kostnadseffektivt sätt ska kunna lagra energi från väderberoende kraftslag. Och Sverige har inte tid att vänta.

  Vi är optimistiska när det gäller den teknikutveckling som pågår, men vi måste vidta åtgärder redan nu. Och då är kärnkraften, kraftvärmen och en effekthöjning av befintlig vattenkraft kraftsystemets räddning.

  Fru talman! Oppositionen tar varje chans de får till att spä på ett narrativ om att vi motarbetar vindkraften. De bygger detta på att regeringen inte betalar anslutningsavgifter för den havsbaserade vindkraften samt att vi behövde neka tillstånd för flera havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön.

  Jag anser att det är en självklarhet för regeringen att ta hänsyn till välavvägda rekommendationer från våra myndigheter. Försvarsmakten avrådde från vissa projekt i Östersjön för att de riskerar att försvaga Sveriges försvarsförmåga.

  Fortsättningsvis vill vi kristdemokrater att ansökningsprocesserna förbättras genom att man på förhand pekar ut vilka platser som är lämpliga för nya etableringar. Svenska kraftnät avråder från att skattebetalare och elkonsumenter betalar miljardbelopp för anslutningsavgifter till havsbaserad vind när man inte gör det för andra kraftslag. Det finns bolag som får lönsamhetskalkylen att gå ihop ändå. Den här regeringen går inte heller emot kommuners rätt till självbestämmande, och under vår regeringstid är det kommunala vetot inte heller hotat.

  Detta är ett fullkomligt rimligt beslutsfattande. Kraftsystemet är kritisk infrastruktur. Men nya kraftslag kan samtidigt inte kosta vad som helst när som helst - inte när det finns alternativ, och framför allt inte när mer väderberoende el i kraftsystemet inte spelar någon roll om vi inte först får bukt med effektbristen.

  Jag vill även påminna om att Sverige är världens mest vindkraftsvänliga land. Tillsammans med Danmark har vi flest vindkraftverk per capita, och vindkraften växer till det enskilt största kraftslaget i installerad produktionskapacitet. Det är ingen brist på vindkraft; det är återigen brist på effekt.

  Fru talman! Vi genomför en klimatomställning där vi behöver elektrifiera våra transporter och vår industri. För det krävs mycket el, och framför allt krävs leveranssäker el. Sverige har nu som mål att bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation. Elektrifieringen är nyckeln till att stärka vår konkurrenskraft och vår försörjningstrygghet och till att fasa ut fossila bränslen för klimatomställningen. Utfasningen av dyra, importerade fossila bränslen minskar vår sårbarhet för höga energipriser och för störningar i ett känsligt omvärldsläge.

  Genom den energipolitiska inriktningspropositionen, som beslutades av riksdagen i maj, har Sverige för första gången på flera decennier både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet innebär att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov av minst 300 terawattimmar per år 2045.

  För detta har regeringen fattat mer än 50 beslut och vidtagit åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030. Genom Kraftlyftet satsar regeringen på att säkra effekt där det behövs. Elmarknadsutredningen tillsattes för att få till en bättre elmarknad. Det har beslutats om pilotprojekt med gasturbiner i Västra Götaland. Öresundsverket och dess planerbara kraft behålls och återstartas under 2025.

  Vattenkraften ska få bättre villkor här och nu. Likaså läggs långsiktiga och stabila villkor fram för befintlig och ny kärnkraft.

  Ett ekonomiskt incitament inrättas till kommuner som väljer att acceptera vindkraftsetablering. Anslutningsköerna effektiviseras, och tillståndsprocesserna förbättras.

  Fru talman! Man bygger inte ett vindkraftverk eller ett kärnkraftverk på en dag. Det tar tid. Energiinfrastrukturen är ett oerhört tekniskt och komplext sakområde, som är svårt att kommunicera till gemene man. Man vinner inte val på att förklara hur ett kraftsystem bäst förvaltas eller hur många år det tar att bygga ut eller underhålla. Det är enklare att säga att det finns snabba och enkla lösningar här och nu.

  Men vi kan inte använda energiinfrastrukturen som ett politiskt slagträ. Vi behöver alla i den här kammaren ta ett ansvar för att lägga ideologin åt sidan. Jag vädjar till våra oppositionspartier att sluta vara i konflikt med fysikens lagar. Det är hög tid för långsiktighet, och det är hög tid för förutsägbarhet i energipolitiken.

  Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  (Applåder)

  2024-12-12 17:21:03

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Jag börjar med Kriegers flak. Vi har inte vindstilla i Sverige i dag. Det skulle ha levererat i dag. Måhända har inte tyskarna vind, men Kriegers flak skulle ha levererat i dag kombinerat med lagring och gasturbiner. Vi skulle kunna fixa ett system som funkar.

  Jag tar inte gift på att vi inte kommer att ha kärnkraft efter 2040. Det är mycket möjligt, och jag måste ju också anpassa mig efter faktiska händelser. Men när man påstår att vi inte skulle kunna fixa ett system utan kärnkraft i Sverige i framtiden är det inte sant. Vad gäller när den kommer att vara utfasad får jag dock måhända revidera mina siffror.

  Det sägs här att vi inte skulle vara seriösa när vi tittar på vad som är möjligt och inte möjligt. Men jag fick aldrig något svar från Sverigedemokraterna på vad skillnaden i pris skulle ha varit i dag om vi skulle exportera kärnkraftsel. Det skulle ha varit samma prischock för svenskarna som den vi ser i dag.

  Vad gäller effekten hade vi under 2023 sex dagar som vi importerade med nettoimport. Alla andra dagar och alla andra timmar har vi haft tillräcklig effekt. Att detta skulle vara ett jätteproblem i dag är inte heller sant.

  2024-12-12 17:19:17

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Lakso för frågor och olika påståenden.

  Vi behöver återigen titta på om det är mer elproduktion eller mer effekt vi behöver. Jag hoppas att vi ändå är överens om att vi behöver mer effekt. Men om det då ska vara väderberoende kraft, som Miljöpartiet förespråkar, ber jag återigen oppositionen att lägga de ideologiska skygglapparna lite grann åt sidan för att titta på hur fysikens lagar ser ut över huvud taget. Hur ser vi till att också södra Sverige får leveranssäker el till rimliga priser? Så ser det ju inte ut i dagsläget.

  Min fråga tillbaka gäller kärnkraften. Är Miljöpartiet ideologisk motståndare till kärnkraften, eller kan ni se nytta med den över huvud taget?

  Vi och Miljöpartiet är inte alltid överens om allting, men vi kan ändå ha sansade samtal och många goda inspel. Sedan tror jag inte att Kraftlyftet var Miljöpartiets förtjänst. Jag tror att det verkligen kommer att hjälpa till där det behövs för att hitta den reglerbara kraften som faktiskt hjälper systemet i södra Sverige att kunna bli riktigt bra.

  2024-12-12 17:37:48

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Jag vet inte om Camilla Brodin ska ha en så hög svansföring och prata om fysikens lagar om hon inte kan skilja mellan energi och effekt. Min fråga rörde just effekt och reglerbar kraft. Jag fick inte svar på min fråga om hur många gigawatt Kraftlyftet kommer att leverera. Jag kan informera om att vi hade en satsning med exakt samma innehåll som hette Kraftsteget i förra budgeten. Det är i så fall lite märkligt.

  Vi har dessutom satt ett mål för effekt, och det är flera tunga bedömare som menar att vi behöver ungefär tio gigawatt reglerbar kraft för att komplettera mycket väderberoende kraft. Vi har ett svar där. Men för regeringen är det oklart om man över huvud taget vill ha mer energi här och nu, och framför allt finns det inget mål för att få mer effekt som löser just sådana situationer som vi ser i dag. Det är så som Birger Lahti är inne på, nämligen att det inte finns en fungerande prismodell för just sådana extrema situationer. Jag tror att vi är överens om att pressa på Tyskland att dela upp landet i elprisområden, precis som Sverige har gjort.

  Till dess tycker vi att det är dags att utreda ett elpristak. Jag har frågat Ebba Busch om det är något som Kristdemokraterna är öppna för, men jag fick inget svar. Därför passar jag på att fråga Camilla Brodin om Kristdemokraterna är öppna för något sådant. Det är inte sant att det råder effektbrist. Jag kollade precis på Svenska kraftnäts hemsida; vi exporterar 190 megawatt. Det är inte heller effekten som är problemet, utan det är prissättningen. I och med att industrin behöver mer el är det elnäten som behöver byggas ut snabbare.

  2024-12-12 17:39:34

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Jag har några frågor till Camilla Brodin.

  Ledamoten påstod att den här regeringen inte motarbetar det förnybara. Det är en ganska enkel logik att om vi har mer kraftproduktion generellt får vi generellt lägre priser.

  Inte minst Kristdemokraterna har stoppat ungefär 70 procent av den landbaserade vindkraften genom det kommunala vetot. Man har lagt en död hand över all havsbaserad vindkraft i Östersjön utan att utreda hur man faktiskt kan samsas med försvarsintresset. I morgon väntas en ny utredning presenteras som kommer att lägga en död hand på resten av havsvindkraften under de närmaste tio åren. Enligt den information som jag har fått har man i alla fall ingen vettig övergångslösning för de projekt som redan har kommit långt.

  Man försämrar också för solkraften genom att ta bort den så kallade 60-öringen och sänka det gröna stödet till dem som faktiskt vill producera sina egen el.

  Det är alltså en lång rad försämringar för det förnybara som genomförs. Det leder till att investeringarna i ny kraftproduktion avstannar.

  För att råda bot på situationen med extremt höga elpriser behöver vi först och främst mer reglerbar kraft. Det är faktiskt bra att regeringen och Camilla Brodin har nyktrat till där och lyssnat på Miljöpartiets förslag. Vi föreslog redan i förra budgeten det som vi kallar grön baskraft. Där ser vi nu en blek kopia där man satsar alldeles för lite på det som heter Kraftlyftet. Hur många gigawattimmar reglerbar kraft kommer den satsningen att ge?

  2024-12-12 17:35:43

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för svaret och frågan.

  En fråga som hänger i luften är hur man kan påstå att det var den S-ledda regeringen som gjorde att utbyggnaden inte fortsatte. I så fall var det ministerstyre, och då skulle ni helt klart ha anmält någon minister. Det var bolaget självt som fattade beslutet. Det var inte något politiskt beslut om att inte fortsätta med planerna. Det var bolaget som beslutade det. Om ministerstyre har skett tycker jag att ni ska anmäla någon minister.

  Vad gäller de gamla reaktorerna 1 och 2, som inte togs i drift då vi inte trodde på dem, måste jag ställa en fråga till Camilla Brodin som hon ännu har chansen att svara på. Dagens elpris är 8 000-9 000 procent högre i prisområde 4 än i prisområde 1. Skulle det ha varit någon skillnad i pris i dag om vi hade haft Ringhals 1 och 2 igång? Då hade vi haft deras el som vi exporterar. Samma prissmitta från kontinenten skulle ha drabbat dessa priser.

  Jag tycker att Sveriges elkonsumenter med ärlighet ska veta att det inte är någon skillnad om vi exporterar kärnkraftsel eller vindkraftsel. Det är systemet som det är fel på när svenska konsumenter i Skåne i dag betalar 8 kronor eller 3,50 kronor per kilowattimme. Håller Camilla Brodin med om det, eller har du något annat svar på varför det ser ut så här? Är det någon skillnad om man exporterar kärnkraftsel eller vindkraftsel till kontinenten i dag?

  2024-12-12 17:32:23

  

  Birger Lahti

• Fru talman! I går kostade det, om du hade otur, över 30 kronor att ta en dusch i Malmö. I dag ser det inte så mycket bättre ut. Elpriserna rusar i södra Sverige. En del handlar om låg elproduktion i Tyskland, men faktum är att med rätt åtgärder hade de höga priserna i södra Sverige kunnat undvikas. Det är precis sådana åtgärder som regeringen med kirurgisk precision har monterat ned eller gått tvärt emot.

  I valrörelsen lovade samtliga Tidöpartier att sänka elskatten. I stället har den höjts varje år. Ebba Busch stod och kramade en dammsugare. Efter att hon blev ny energiminister har elproduktion i närtid både hånats och motarbetats.

  Tidögänget pratade om hur dyrt det var att vara svensk, i stället för att hjälpa människor att energieffektivisera och sänka sina elräkningar. Ja, de har tagit bort hela målet om energieffektivisering. Det är inte konstigt att det blir dyrt. Regeringen har effektivt sett till att det blir dyrt. Hur ska de annars motivera sina hundratals miljarder till kärnkraften och den extra skatt som ska läggas på folks elfakturor och som ska betalas ända fram till Ebba Buschs 90-årsdag?

  Det är snart jul, och då spelas samma jullåtar om och om igen. Regeringen verkar ha hämtat lite inspiration här, för man låter som en trasig skiva som har hakat upp sig. Man har fastnat i vinkelvolten - för att prata västgötska. Alla problem beror på nedlagd kärnkraft. Alla problem ska lösas med kärnkraft, kosta vad det kosta vill. Man pratar om fysikens lagar, och vi har hört det i flera replikskiften här. Men det råder tydligen andra fysikaliska lagar på regeringsdepartementet än i resten av samhället. Såväl Svenska kraftnät som Energimyndigheten har både scenarier och förslag som rimmar mycket väl med Centerpartiets och flera andra partiers politik.

  Den fysikaliska lag som regeringen verkar ha glömt bort är tid, det vill säga den tid det tar att bygga ny kärnkraft. I bästa fall är den på plats om 15 år. Det är alltså ytterligare 15 vintrar med dessa elpriser. Att bara ha kärnkraft som enda svar är att döma svenska folket till höga elpriser långt in på 2040-talet.

  Som tur är finns alternativ. I Centerpartiets budget, som vi debatterar i dag, finns sänkt elskatt. I dag har vi gett övriga partier möjlighet att sänka elskatten i förhållande till regeringens budget i ett utskottsinitiativ i finansutskottet. Vi har hört Sverigedemokraterna prata om detta under dagen. Vi har tidigare hört Kristdemokraterna och Liberalerna prata om detta under dagen. Är man nu beredd att stötta detta på riktigt, eller är det bara tomma ord - och man fortsätter att höja skatten?

  Upp till bevis! Det är möjligt, och finansutskottet behandlar frågan.

  I Centerpartiets budget finns också fokus på elproduktion i närtid, till exempel en kriskommission för ökad elproduktion. Fastighetsskatten på energiproduktion ska i stället för att landa i statens svarta hål och i bästa fall delas ut därifrån stanna i kommunerna. Det blir fler lärare, undersköterskor, ny flis på elljusspåret eller kanske rent av sänkt kommunalskatt.

  I vår budget stoppas regeringens skattehöjning på solceller, och den havsbaserade vindkraften byggs ut. Elproduktionen ökar i närtid. Det Camilla Brodin glömde säga är att Energiforsk har pekat på att om den havsbaserade vindkraften hade byggts ut hade elpriserna sänkts. Vet ni vad? Om man hade energieffektiviserat med 5 procent hade vi sänkt priserna ännu mer än om vi hade använt deras kärnkraftsreaktorer, som var gamla och slitna och skulle läggas ned.

  I Centerpartiets budget lyfter vi också upp vikten av rätt satsningar från statens sida. Människor ska hjälpas ur problem, och man ska stötta energieffektiviseringen. Det hjälper inte bara den här vintern utan även alla kommande vintrar. Det fiffiga är att det inte bara hjälper elhushållens egna elräkningar, utan med mer el över sänks priserna, som Energiforsk har visat, och alla får billigare el. Det är vinn-vinn. Det är dessutom samhällsekonomiskt mycket lönsamt. För de extra pengarna kanske man kan köpa en lite bättre julklapp, eller varför inte starta ett sparande nu när ISK-skatten så välbehövligt sänks.

  Vi ser i Centerpartiet behovet av att skydda människor från monopolartade situationer. Elnätsregleringen behöver ses över och bli mer effektiv. Det är inte rimligt att man tjänar mer pengar som elnätsbolag ju dyrare lösningar man har. Då kommer nätpriserna att fortsätta att skena, precis som den här regeringen tillåter dem att göra.

  Kan vi få mer fokus på energigemenskaper kan man också undvika att betala så mycket nätavgift. Men det är inte bara näten som är ett monopol. Även fjärrvärmen är i det närmaste ett monopol. Här behövs krafttag och lite stöttning. Transparensen från bolagen i prissättningen behöver stärkas, speciellt när vi vet att flera bolag har blivit utkickade från prisdialogen. Då behöver branschen ta sig en funderare på hur man ska göra det här på riktigt, annars kommer politiken att behöva gå in och reglera.

  Fjärrvärmen är samtidigt otroligt viktig eftersom den avlastar elsystemet de kalla dagarna. Här behöver vi hjälpa till så att den får bättre förutsättningar och större konkurrenskraft, inte minst med tanke på den tuffa situationen med ökade biobränslepriser. Det som är kul är också att det finns en enorm potential i kraftvärmen. Det är en potential som finns i befintliga anläggningar och som skulle kunna realiseras till en mycket låg kostnad - vi pratar enstaka miljarder jämfört med regeringens hundratals miljarder - och dessutom ge effekt väldigt fort.

  Är det effekt man från regeringens sida är ute efter är alltså kraftvärmen utmärkt. Vattenkraften har dessutom en enorm potential, och man kan få de här sakerna på plats på halva tiden och till en fjärdedel av kostnaden. Varför fokuserar man inte på det - på saker som gör skillnad här och nu?

  Jag har såklart inget emot kärnkraft. Den som vill bygga ut den på befintliga platser får gärna göra det! Men jag är inte beredd att belasta dagens och kommande generationers skattebetalare med en fördubblad statsskuld, vilket är det regeringens förslag skulle leda till. Man har inte ens gjort en ordentlig konsekvensanalys, och jag har nog aldrig hört ett förslag bli så sågat i remissrundan. Det har sågats av myndigheter, av elmarknadsanalytiker, av branschen - ja, i stort sett alla har sågat det förslag som regeringen lade fram. Nu är det dags att göra om och göra rätt.

  Den gröna omställningen är nämligen en möjlighet för Sverige. Regeringen verkar tro att det handlar om något slags grön fernissa, vilket gör att det spelar mindre roll och inte är så viktigt att gå före. Men ingenting kunde vara mer fel. Världen ställer om, och det har näringslivet fattat. Näringslivet är inte Sverigesentimentalt; om vi inte stöttar näringslivet kommer det att flytta. Med rätt förutsättningar kan vi sälja klimatlösningar till resten av världen, men annars kommer andra att sälja till oss i stället. Då tappar vi inte bara i konkurrenskraft, utan vi tappar även jobb och företagande.

  Trots det vill regeringen göra så lite som möjligt. Faktum är att vi inte ens når våra egna, för lågt ställda, klimatmål. Vad regeringen inte verkar förstå är att klimatexporten då vänds till import och att jobben i så fall flyttar. En stark klimatpolitik är en stark näringspolitik, och då behövs en stark energipolitik.

  Det är även säkerhetspolitik, för när vi slutar importera fossila bränslen från skurkstater stärker vi vårt totalförsvar. Därför måste även Försvarsmakten vara en del av lösningen, precis som i våra grannländer, och då kan regeringen inte använda Försvarsmakten som en ursäkt för att säga nej till ny elproduktion.

  Regeringen kan inte heller fortsätta negligera konsekvenserna av vattenkraftens omprövning. Den paus som det har beslutas om - som Centerpartiet lade fram förslag om och fick igenom efter ett utskottsinitiativ i riksdagen och som Tidöregeringen sedan förtjänstfullt, får man säga, plockade upp - har varit välbehövlig. Problemet är att man inte har tagit vara på den.

  Lyssnar man på remissvaren där hör man att de storskaliga är de enda som är nöjda, medan de småskaliga i stället får en värre situation. Miljörörelsen är dessutom fly förbannad. Man har alltså lyckats göra precis motsatsen till det man föresatte sig att göra. Jag hörde Ebba Busch säga att hon skulle avgå om man inte löste situation för den småskaliga vattenkraften, så jag ser fram emot att hon snart ställer sin plats till förfogande. Det här löser nämligen inga problem.

  Jag var i Ockelbo i Gävle i fredags och träffade alla inblandade, alltifrån verksamhetsägare och byföreningen till Älvräddarna, och alla var överens om att regeringen missar målet. Det var också tydligt att alla vill att staten ska ta ett större ansvar när det gäller miljöinventeringar, samråd och verkliga utredningar på plats samt agera med lite fingertoppskänsla. Det finns lösningar som alla kan vara överens om och nöjda med, men det är inte det regeringen levererar.

  Fru talman! Det är ju snart jul, så jag tänkte ändå avsluta med lite beröm. Det finns nämligen en sak i den här budgeten som regeringen har gjort bra, men det rör en budgetpost som man talar rätt tyst om. Det är budgetposten som fokuserar på förmågor och flexibilitet. Jag hade kunnat önska att den var större och att man lade större tyngd vid den, men det är precis det här som behövs. De här åtgärderna kan göra stor skillnad i systemet och behöver få betydligt mer kärlek från politiken, inte bara i budgeten utan också i regelverken i övrigt.

  Det är min önskan till regeringen inför det nya året: Lyssna på vad Energimarknadsinspektionen har sagt! Ta vara på Power Circles idéer, och gör de justeringar som behövs för att släppa lös potentialen i den smarta styrningen - i flexibiliteten. Inkludera det i det gröna avdraget så att man kan göra det hemma själv! Det skulle göra skillnad på riktigt.

  Vi har nämligen en skyldighet att lösa det här tillsammans. Centerpartiet har gjort det många gånger förr, och jag är beredd att komma till förhandlingsbordet vilken dag som helst. Näringslivet vill det, och hushållen vill det. Vi behöver det för hushållen, för företagen, för klimatet och för Sverige.

  2024-12-12 17:43:57

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja. Men jag kan i alla fall bjuda in ledamoten till en liten elskola i hur systemet fungerar.

  Först och främst finns det rapporter från Energiforsk som också visar att om vi hade haft Ringhals 1 och 2 kvar hade vi haft lägre priser i södra Sverige. Vi behöver planerbar kraft i södra Sverige för att trycka ned priserna på el som vi importerar från kontinenten.

  Vi måste också lägga ansvaret här på Tyskland, som inte har gjort det som EU har fastställt. Också Danmark, som ligger ganska nära, påverkar hur situationen ser ut i södra Sverige.

  Om vi hade haft Ringhals 1 och 2 kvar hade priserna varit 35-45 procent lägre. Det finns det undersökningar som visar.

  Jag välkomnar Birger Lahti att gå en liten elskola med mig, så kan vi ta det vidare därifrån.

  2024-12-12 17:34:18

  

  Camilla Brodin

• Jag påminner ledamöterna om att tilltalet i kammaren inte är "du", utan vi talar samtliga via talmannen. Det hoppas jag att alla är medvetna om.

  2024-12-12 17:35:37

  

  Kerstin Lundgren

• Fru talman! Jag tackar ledamoten återigen för ett bra resonemang. Jag tänker att vi absolut är överens om vissa delar, bland annat mer effekt. Det känns jättebra att även Miljöpartiet är med på detta.

  Vi behöver hitta en samsyn på energipolitiken så att vi också kan möta de behov som Sverige har. Vi är alla överens om att elpriserna är alldeles för höga i södra Sverige. Hela industrin står och stampar. Medborgare är med full rätt vansinniga på de höga elpriserna. Vi kan alltid säga: Vad var det vi sa? Men det hjälper inte här och nu.

  Vi måste ta tag i frågorna på riktigt allvar och titta på vad regeringen gör nu. Förra året sänkte vi skatten så att vi alla ska få lite mer råd, eftersom vi är i en situation där det inte är så enkelt att städa upp den oreda som Miljöpartiet har bidragit till.

  Ett normalhushåll fick 14 000 kronor i sänkt skatt förra året. I år lägger vi också en budget där en genomsnittsfamilj får 5 000 kronor i lägre skatt. Låt oss titta på indexeringen för energiskatten; för en villa skulle den öka 300 kronor per år, och för en lägenhet 75 kronor per år. Jag tycker ändå att vi försöker mota de stora kostnadsökningarna genom att sänka med många hundra procent mer än den faktiska kostnaden.

  Däremot behöver vi ta ansvar för att sänka elpriserna på längre sikt, och det gör vi med planerbar baskraft i södra Sverige.

  2024-12-12 17:41:43

  

  Camilla Brodin

• Fru talman! Det är känt att jag tycker att Rickard Nordin är mycket duktig på området energiförsörjning, och jag skulle egentligen kunna skriva under på allt som Rickard sa. Jag undrar dock över en sak.

  Som jag sa till Fredrik Olovsson har vi låtit riksdagens utredningstjänst titta på det som kallas Bekenmodellen, som vi har döpt om till Sverigepriser. Svaret vi fick var svävande; den skulle antagligen - förmodligen - strida mot den fria rörligheten för varor och tjänster. Ser Centerpartiet och Rickard Nordin något problem med att utreda vad det här skulle innebära? Det är många som säger att det inte skulle innebära något hinder för att exportera samma mängd el och att vi skulle vara solidariska med andra länder i Europa som har en annan prissättningsmodell.

  Ser Centerpartiet några som helst möjligheter att utreda det här?

  2024-12-12 17:54:53

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för berömmet. Vi har ju ofta ett mycket gott samarbete med många partier i de här frågorna, och vi står Vänsterpartiet väldigt nära i energifrågorna. Det är alltid trevligt.

  Här skiljer vi oss kanske lite åt, för mitt fokus är att göra skillnad i verkligheten. Jag tror att byråkratiska förändringar tar tid och energi från det som verkligen skulle göra skillnad.

  Även om vi ändrade om och det mot förmodan skulle gå att införa modellen med Sverigepriser skulle det ta ganska lång tid. Det skulle behöva läggas mycket kraft och resurser på förhandlingar nere i Bryssel utan att vi fick en enda kilowattimme mer. Vi vet att vi utöver det här ändå skulle behöva bygga ut energisystemet. Vi skulle behöva energieffektivisera, och vi skulle för den delen gärna kunna sänka elskatten också. Då är det bättre att vi lägger fokuset där, för det sänker priserna varaktigt, vilket inte är fallet om vi försöker fixa och trixa med olika indelningar.

  Det stora problemet är att Tyskland inte har infört elprisområden, och där tror jag att Birger Lahti och jag är överens om att regeringen är alldeles för vek. Man pratar om att det här är viktigt att lösa i Tyskland. Men danskarna stämde Sverige för att vi skulle införa elområden, så nu är det väl dags att vi stämmer skiten ur tyskarna för att de ska tvingas göra det! Det är nämligen det här som är det stora problemet; det är därför vi har höga elpriser i Skåne. Tyskland har inte infört elområden, och deras höga priser smittar upp till oss. Det skulle de inte göra om Tyskland hade elområden.

  Jag tänker att det är den byråkratiska lösningen, förutom att vi bygger mer, snarare än att försöka förhandla om hur den fria rörligheten fungerar på EU-nivå.

  2024-12-12 17:56:00

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Birger Lahti har rätt i att det inte är en kortsiktig lösning - kanske framför allt för att det, tror jag, skulle ta ganska lång tid om vi kunde genomföra den. Det skulle alltså snarare bli en lösning som kom om ett tiotal år, om vi ens lyckades. Just därför tror jag att det är fel fokus att ha - speciellt när det är så pass osäkert om det ens är möjligt.

  Däremot är vi helt överens om de orimliga priserna och regeringens passivitet, men jag tycker möjligtvis att det är lite spännande att Birger Lahti säger att han kan skriva under på varje ord jag sa. Jag vet inte, men elskatten kanske vi har lite olika syn på. Jag ser dock jättegärna att vi sänker elskatten tillsammans på något sätt. Vänsterpartiet får jättegärna vara med på utskottsinitiativet i finansutskottet om så är fallet, för situationen vi har nu - och där tror jag att vi är helt eniga - är ju helt orimlig. Det är högre skatt på ren el än på fossil diesel.

  Regeringen har gått helt vilse i klimat- och energipolitiken. Det är inte konstigt att utsläppen ökar och att vi halkar ned i rankningar som mäter klimatutsläpp. Det som vi inte har halkat ned i är de internationella rankningarna av elsystemet. Sverige rankas fortfarande i topp i internationella jämförelser av elsystemet. Så låter det inte alltid i den här kammaren, men det är fakta. Och väldigt ofta saknas det fakta i den här debatten.

  Jag skulle gärna ha sett mer av koppling till forskning, utredningar och internationella jämförelser. Då tror jag att den politik som jag själv och till många delar också Birger Lahti för skulle få mer utrymme.

  2024-12-12 17:58:40

  

  Rickard Nordin

• Fru talman! Precis som många talare redan har konstaterat är elpriserna i södra Sverige i dag orimligt dyra. Det är inte en situation som är hållbar, rimlig eller rättvis, om man vill använda det ordet.

  Jag tror att vi är många som intuitivt känner att något är fel när det är så höga priser och så stora skillnader inom samma land. Det är inte rimligt med så stora prisskillnader inom Sverige. I dag är det främst dyrt för dem som bor i södra Sverige, men i morgon kommer kostnaden att delas av hela landet, då majoriteten av det svenska näringslivet befinner sig i elprisområde 3 och 4. Skenar priserna där, vilket de gör nu, kommer det att märkas i hela landet när maten blir dyrare och varornas pris stiger.

  Fru talman! Jag vet att det finns personer i den här kammaren som tycker att lösningen är en form av elnationalism med minskad handel. Jag tror att det är ett misstag. Det är inte internationell handel med energi som är problemet, utan det är att vi på egen hand har delat upp Sverige i elprisområden. Liberalernas position har varit tydlig: Vi behöver ha Sverige som ett elprisområde. Det är inte rimligt att elpriset ska variera så mycket beroende på var i landet man bor.

  Vad som inte heller är rimligt är det som har nämnts här tidigare: Tysklands beslut att stänga sin kärnkraft men fortsätta att ha hela Tyskland som ett elprisområde. Detta ser vi nu får konsekvenser för södra Sverige. Lite hårdraget kan man säga att Tyskland dumpar konsekvenserna av sin misslyckade energipolitik på Skåne och södra Sverige.

  Vi kan titta på historien. Sverige införde sina nuvarande fyra elprisområden 2011. Detta skedde efter att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät till EU-kommissionen. Anmälan grundade sig i att Svenska kraftnät periodvis begränsat exporten av el till Danmark för att undvika elbrist i Sveriges södra delar. Att man gjorde så berodde på att Svenska kraftnät hade bristande förmåga att hantera flaskhalsar, vilket var ett direkt resultat av det politiska beslutet att stänga kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.

  För att kunna hantera situationen och sluta begränsa exportvolymerna bestämde Svenska Kraftnät på eget initiativ att införa fyra elprisområden i Sverige.

  Nu har vi samma problematik mellan Tyskland och Sverige. Tyskland producerar stora delar av sin el i norra delen av landet, men största delen av konsumtionen sker i södra Tyskland. Sedan Tyskland lagt ned flera av sina kärnkraftverk är dessutom stora delar av landets elproduktion baserad på väderberoende vindkraft. Sammantaget har detta lett till att södra Sverige drabbas av priser som egentligen borde uppkomma i ett Tyskland som är uppdelat i elprisområden. Det är komplext.

  Konsekvensen har för oss i Sverige blivit att alla svenskar söder om Dalälven betalar betydligt mer för elen än de borde och att den svenska industrin förlorar i konkurrenskraft. Det är inte rimligt.

  Fru talman! Att vi kopplar samman Europas elnät är bra. Det gör att vi kan sälja överskott till andra länder när de har ökade behov och köpa kapacitet när vi behöver det. Både Sverige och Tyskland har dessutom en resa att göra för att bygga ut elproduktionen. Men innan detta är gjort och för att alla länder ska få egna incitament att öka sin elproduktion måste den europeiska elmarknaden vara rättvis och bygga på samma logik.

  Liberalerna kommer att agera på alla fronter för att få rimligare elpriser till hushåll och företag. Rätt utformad är den sammankopplade europeiska elmarknaden en nyckel till detta.

  Fru talman! Vad gäller produktionen av energi har den här regeringen lagt om inriktningen för energipolitiken sedan den tillträdde. Målet har varit att öka produktionen av fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser.

  Tack vare de helt avgörande beslut som vi fattat på energiområdet sedan den nya regeringen tillträdde står vi nu rustade att ta oss an det historiska skifte som elektrifieringen och den gröna omställningen innebär. Det viktigaste är naturligtvis beslutet om ny kärnkraft. Förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer har tagits bort, och det har blivit tillåtet att etablera kärnkraftverk på nya platser. Regeringen har också gått fram med förslag på hur denna kärnkraft ska finansieras. Det är en debatt som vi har haft och som kommer att fortsätta. Men nu finns det något att diskutera.

  Detta är förmodligen det enskilt viktigaste som Sverige kan göra för att leva upp till sina åtaganden i det globala klimatarbetet: att vi går från fossila till fossilfria energikällor i Sverige. Här är kärnkraften helt avgörande. Det går inte att snabbt ställa om energiproduktionen med bibehållna leverans- och driftsäkerhetsmål på något annat sätt. Dagens skyhöga elpriser är vad som händer om man tar bort denna typ av stabil och väderoberoende produktion utan att ha en alternativ lösning.

  Med detta sagt har vi ett stort uppdrag att även i det kortare perspektivet bygga ut energiproduktionen. De 50 förslag som det har hänvisats till här tidigare är ett steg på den vägen. Vi kommer att behöva göra mycket framöver.

  Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

  (Applåder)

  2024-12-12 18:00:30

  

  Louise Eklund

• Fru talman! Tack, Rickard, för svaret!

  Det enda jag inte håller med om i ditt resonemang är att det bara skulle vara en kortsiktig lösning. Om man ändrade förordningen och hur vi prissätter exportelen är det klart att den skulle finnas kvar. Men jag håller med om att vi samtidigt måste jobba med alla andra pusselbitar, och vi är överens om att vi måste bygga ut. Industrin kräver det - du framförde behjärtansvärt väl hur industrin står i startgroparna och vill göra rätt för sig - och politiken hänger inte med.

  Jag håller med om att regeringen är passiv vad gäller Tyskland. Men vad gäller prisområdena ser vi ju vad som händer i svenska prisområden: Vi har prisområden, och ändå skiljer det nu 8 000 procent i pris. Det är klart att vi skulle komma närmare målet om även tyskarna hade prisområden, men det skulle inte lösa hela problemet. Vi skulle fortfarande smittas av deras underskott.

  2024-12-12 17:57:44

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Tack, Louise Eklund, för anförandet! Ledamoten nämner minskad handel och elnationalism. Jag undrar vilket parti hon då menar. Jag måste få svar på det. Vad menar Louise Eklund med minskad handel och elnationalism?

  Vi vet ju att man är ute efter att få en europeisk gemensam elmarknad med samma priser. De höga elpriser som vi ser i dag beror på att vi har en dysfunktionell prissättningsmodell. Vi kan handla med el och exportera när vi har överskott. Men tycker Louise Eklund att den nuvarande prissättningsmodellen funkar bra och gynnar svenska konsumenter och svensk industri?

  2024-12-12 18:06:13

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag uppfattar att det för de flesta som följer energidebatten är väldigt tydligt att det finns partier som när priserna stiger och vi har en handel tycker att det är ett rimligt förslag att begränsa handeln med utlandet och titta på de svenska elkonsumenterna. Det har vi sett de senaste dagarna. Vi har sett det över tid också.

  Det kan handla om att man vill begränsa handeln eller om att man vill göra regleringar som är till nytta för svenska elkunder, och man har en väldigt nationalistisk retorik i detta. Jag uppfattar att flera partier på vänsterkanten tar till den typen av retoriska grepp när elpriserna i Sverige stiger.

  Jag tyckte att jag i mitt anförande var ganska tydlig med att den situation vi nu har, med enormt stora prisskillnader mellan olika delar av landet, inte är rimlig. Det är inte rimligt, precis som ledamoten själv väldigt förtjänstfullt framhöll i sitt anförande, för det sliter isär landet när det är så stora variationer i vad det kostar att bo och leva beroende på var i landet man valt att bosätta sig. Jag tyckte att jag var väldigt tydlig med att detta är en situation som vare sig jag eller Liberalerna tycker är rimlig.

  Vi tittar nu på hur vi kan bemöta just prisskillnaderna, dels genom att titta på våra egna elprisområden, dels genom att börja ifrågasätta den brist på elprisområdesindelning som Tyskland har.

  2024-12-12 18:07:16

  

  Louise Eklund

• Fru talman! Tack, Louise Eklund, för svaret! Det finns en modell som kallas för Bekenmodellen, som Vänsterpartiet driver som Sverigepriser. Det är en prissättning som skulle innebär att man först prissätter svenska konsumenters efterfrågan och tillgång på el. Det som blir överskott exporteras, precis som i dag. Det skulle inte bli någon skillnad när det gäller hur vi exporterar. Det är ingen elnationalism. Men det blir en rimlig prissättning för Sveriges egenproducerade el.

  I norra Sverige, från Dalälven och uppåt, har man byggt mycket vindkraft. Detta leder till att det nu är oskäliga variationer. Jag håller med alla som har sagt att det inte är rimligt att jag kan köpa en produkt för 11 öre och att skåningarna betalar 8 kronor eller 3,50 för samma produkt. Det är inte rimligt.

  Ändå fortsätter kuststäderna och kustorterna att säga nej till vindkraft, som redan om några år skulle innebära mer produktion och mer effekt även om några hävdar att det inte finns effekt. Man säger alltså nej. Vad är logiken i att man säger nej till en annan prismodell och till ökad vindkraftsproduktion? Allt - återigen - från Tidöpartierna stavas kärnkraft. Det håller inte.

  2024-12-12 18:09:00

  

  Birger Lahti

• Fru talman! De som röstade på Tidöpartierna för att det skulle bli lägre elpriser känner sig nog ganska lurade i dag. Regeringens havererade energipolitik ser vi nu konsekvenserna av i södra Sverige.

  Under Ebba Buschs ledning har utbyggnadstakten när det gäller fossilfri elproduktion i närtid minskat när den i själva verket skulle behöva öka kraftigt för att möta framtidens behov av mycket mer hållbart producerad el.

  Anledningen till att Timbros vd PM Nilsson utsåg Miljöpartiet till Sveriges enda energirealister är nog inte att han har blivit miljöpartist, men han hade väl inget annat val. Jag ser det som en vädjan till borgerligheten om att man ska sansa sig, ta av de ideologiska skygglapparna och utgå från verkligheten och utgå från fakta när man formar sin politik.

  För Tidöpartierna verkar energipolitik framför allt vara ett kulturkrig mot billig el. Man gör allt för att stoppa mer kraftproduktion i närtid. Man har stoppat viktiga åtgärder för energieffektivisering, och man gör alldeles otillräckligt för att få till mer reglerbar kraft.

  Det var dessutom helt fel tillfälle att införa den nya modellen för överföring, så kallad flödesbaserad mätning, när inga åtgärder gjorts för att säkra att elpriserna inte skenar. Det är otroligt oansvarigt av både Ebba Busch och Ulf Kristersson. Det var riktigt taskig tajmning. Man har dessutom höjt elskatten två gånger under mandatperioden.

  Men framför allt har man stoppat utbyggnaden av mer kraftproduktion i närtid.

  Tidöpartierna stoppar majoriteten av vindkraften på land, som skulle kunna komma till före 2030. Man stoppar mellan 70 och 100 procent med det kommunala vetot när man får chansen. Detta har stoppat cirka 100 terawattimmar i ny produktion.

  Det är bra att man äntligen har gått fram med en ersättning. Det är något som Miljöpartiet länge har drivit på för - en ersättning till kommuner och närboende. Men faktum kvarstår: Många kommunala politiker har redan lovat sina väljare att säga nej till vindkraft, inte minst på grund av det kulturkrig som Ebba Busch har fört mot vindkraften.

  Nyligen lade dessutom regeringen en död hand över all vindkraft till havs i hela Östersjön utan att ha försökt hitta en lösning där man balanserar energiintresset och försvarsintresset. Energiintresset är dessutom en form av försvarsintresse eller ett beredskapsintresse. Vi behöver mer energiproduktion i Sverige för att säkra tillgången.

  Det ser inte bättre ut än att det verkar som att man i morgon kommer att lägga en död hand över resten av den havsbaserade vindkraften de närmaste tio åren i och med att man inte verkar presentera en vettig övergångslösning när det gäller det system som man själv förespråkade och nu kallar kaossystem. Man förespråkade det själv när man gjorde energiöverenskommelsen, när bland annat Miljöpartiet förespråkade en mer ordnad process, som man nu verkar vilja övergå till. Problemet är att det kommer att försena utbyggnaden med ytterligare tio år om man inte har någon vettig övergångslösning.

  Man har gått fram med försämringar för solenergin. Man tar bort den så kallade 60-öringen nästa år - något som alla villaägare och andra som har investerat i sol, och som är mikroproducenter, har räknat med i sin investering. De har gjort en insats för Sveriges elproduktion och för miljön, och så ska de bli straffade för det av denna regering.

  Det är dessutom riktigt dålig tajmning att sänka det gröna avdraget när marknaden sviktar och vi skulle behöva få till mer elproduktion.

  Man har avskaffat alla tidigare stöd för energieffektivisering. Dessutom tog man död på en utredning om att få ett långsiktigt stöd för energieffektivisering på plats. Detta skulle kunna frigöra 25 terawattimmar el redan till 2030. Det är alltså potentialen för en lönsam energieffektivisering. Då är dessutom frågan: Vad hade det gjort med priserna?

  Jo, analyser har visat att om vi effektiviserar med 10 procent kan elpriserna sjunka med så mycket som 50 procent. Det hade nog alla i södra Sverige varit ganska glada för i dag. Men den möjligheten har inte regeringen gett. 25 terawattimmars effektivisering skulle alltså motsvara 20 procents effektivisering på totalen. Det skulle alltså ge en rejäl effekt på elpriserna att faktiskt stimulera energieffektivisering. Men man har i stället rivit upp målet för energieffektivisering.

  Till råga på allt går man fram med ett förslag till finansiering av kärnkraft som till och med sågas av kärnkraftsförespråkare. Den främsta kritiken är att detta lägger en död hand över all elproduktion som kan komma till i närtid. Det skapar nämligen stor osäkerhet på marknaden att man vill subventionera in ett specifikt kraftslag.

  Om man inför detta riskerar det dessutom att konkurrera ut den resterande befintliga kärnkraften, som har högst marginalkostnader. Då har man inte vunnit någonting i slutändan.

  Det är otroligt märkligt att man inte klarar av att tänka längre och se på systemeffekterna.

  Sedan är det så att vi behöver vänta i ungefär 20 år om man skulle bygga ny kärnkraft. Skulle man vänta 20 år på billig el? Nej, jag skulle inte tro det.

  Det är ganska många som har analyserat vad systemkostnaden för tio nya reaktorer skulle bli. Kostnaden utslagen per hushåll och månad motsvarar en merkostnad för el på ungefär 1 000 kronor i månaden i ungefär 40 år. Detta ska man ta in via en straffskatt - en Ebba Busch-skatt - på el. Det är ett rejält haveri.

  Apropå kärnkraft kan vi konstatera att Forsmark 3 ligger nere sedan i september på grund av sprickbildningar. Reaktorn väntas vara i drift igen den 1 januari, så det är inte alls så att man alltid kan lita på kärnkraften.

  Jag fick en fråga som jag inte hann svara på, men nu har Camilla Brodin gått. För att vara tydlig: Nej, vi vill inte lägga ned någon kärnkraft med politiska beslut, och vi har heller inte lagt ned någon kärnkraft med politiska beslut.

  Sedan är det mycket riktigt så att vi behöver mer el men också mer effekt för att få stabila priser, och då behöver vi mer reglerbar kraft. Här vill jag passa på att ge lite beröm till regeringen, om än kanske lite sparsmakat. Det finns ett bra förslag, det som heter Kraftlyftet. Anledningen till att jag tycker att det är bra är att det är en ren kopia av Miljöpartiets politik.

  I förra budgeten hade vi något som kallades för Kraftsteget, med precis samma innehåll. Nackdelen med förslaget nu är att det är ren symbolpolitik, för med 100 miljoner kronor per år kommer vi absolut inte att få tillräckligt med reglerbar kraft för att råda bot på sådana extrema situationer som vi ser i södra Sverige i dag.

  Miljöpartiet har i stället föreslagit en betydligt större satsning och satt ett konkret mål som är i linje med vad flera tunga bedömare menar behövs i form av reglerbar kraft, nämligen 10 gigawatt till 2030, eller 2035, som vi kan sträcka oss till. Det handlar om mer effekt från vattenkraften, mer effekt från kraftvärmen, pumpkraft, batterier, flexibilitet och utökad energilagring. Där hör jag att många partier, inte minst regeringspartierna, har nyktrat till lite grann då de nämnde dessa satsningar i sina anföranden.

  Sedan behöver vi definitivt stötta kraftvärmen. Det är ett otroligt viktigt energislag i vårt energisystem. Där tycker vi att man ska ta bort skatten på el så att vi, under de perioder då vi faktiskt har överskott på el och elpriserna är negativa, kan köra in överskottselen i kraftvärmen i stället för att reglera ned vindkraft. Den kan lagras då många har ackumulatortankar. Detta är smartare. På så sätt kan vi sänka priserna för fjärrvärmekunderna och dessutom öka lönsamheten för fjärrvärmebolagen. Det är en otroligt viktig del i vårt energisystem.

  Jag hörde att några regeringsföreträdare nämnde att en av regeringens ambitioner med energipolitiken är att minska andelen fossila bränslen. Där vet man inte riktigt vad man ska tänka. Det enda regeringen gör är ju att kraftigt öka beroendet av fossila bränslen. Regeringens politik har nu fått genomslag i utsläppen, och vi såg redan under första och andra kvartalet i år att utsläppen ökar kraftigt. Där får man nog gå och göra sin hemläxa, helt enkelt.

  Sammantaget leder regeringens misslyckade energipolitik till att det råder stora osäkerheter om huruvida det kommer att finnas tillräckligt med fossilfri elförsörjning till 2030 och 2035.

  Det saknas en tydlig plan för att öka tillgången på reglerbar kraft och flexibilitet, och det saknas en plan för att bygga ut elnäten mycket snabbare. Alla lösningar som vi vill ha här kan ni läsa mer om i Miljöpartiets budget, som tyvärr inte kommer att gå igenom denna gång.

  2024-12-12 18:12:26

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Tack så mycket, Birger Lahti, för en bra fråga!

  Jag gör egentligen samma analys, att prismodellerna inte funkar riktigt bra, speciellt inte i sådana extrema situationer som vi ser i Skåne och också i SE3 och SE4 i dag. Generellt funkar den så kallade energy only- marknaden bra, men här behöver vi nog se om något behöver göras.

  Jag har faktiskt analyserat Vänsterpartiets förslag noggrant. Vi hade nog gärna stöttat det på något sätt, i alla fall när det gäller att hitta en ny modell, om jag hade trott att det hade varit genomförbart.

  Om man skulle lägga olika bud på en nationell marknad och en exportmarknad kommer ju ändå alla att vilja lägga ett bud på exportmarknaden för att sätta exportpriset på sin el. Alla kommer ju att buda in på den marknaden där priset är högre. Vem ska man då tvinga att lägga ett lägre bud?

  Jag har stor sympati när det gäller problembilden. Jag ser bara inte hur just detta förslag skulle funka. Däremot tycker vi att man kanske borde utreda ett pristak för el för att undvika extrema situationer, för där tycker jag inte att marknaden funkar bra med tanke på hur det skenar i Skåne i dag.

  Generellt finns det jättemycket vi kan göra för att undvika extrema situationer, men där har regeringen misslyckas kapitalt. Ett pristak är något som vi är beredda att undersöka för att undvika sådana situationer.

  2024-12-12 18:24:56

  

  Linus Lakso

• Fru talman! Som jag uppfattade svaret från ledamoten här var formuleringen nästan ordagrant: att använda prissättning för att gynna svenska konsumenter. Jag tror att vi talar förbi varandra här. För mig är det alldeles självklart att det är en form av elnationalism, men uppenbarligen tycker vi olika där.

  Vad gäller produktionen är det absolut viktigt med kärnkraften, för den är planerbar och hjälper till dagar som dessa när det blir höga elpriser i södra Sverige. Som har sagts här flera gånger tidigare hade det inte hjälpt med mer vind i systemet i dag. Det hade inte gjort skillnad för priset.

  Det är förvånande att man fortsätter att lägga fram just vindkraften som ett förslag. Den behövs. Det har liberaler hela tiden varit tydliga med. Vi vill ha en mix. Vi tycker att vindkraften är väldigt viktig, men en dag som i dag hade den inte hjälpt.

  Jag tycker också att detta behöver förtydligas: Det som har gjort att vi i dag står utan havsbaserad vindkraft är inte att kustkommunerna i Skåne säger nej. Det är att försvaret har sett det som ett säkerhetshot. Det är ett förändrat geopolitiskt läge. Ryssland har invaderat Ukraina. Vi behöver ta hänsyn till detta även i vår energipolitik. Det är det här som ligger bakom beslutet, inte vad skånska kustkommuner säger.

  2024-12-12 18:10:44

  

  Louise Eklund

• Fru talman! Tack, Linus Lakso, för anförandet!

  Jag vet att Linus Lakso är mycket insatt i energifrågorna, och jag har en fråga. Jag och Vänsterpartiet lade fram ett utskottsinitiativ en gång för att försöka driva på för att säga till EU att vi tänker prissätta svensk efterfrågan med en annan prismodell, men inte ens Miljöpartiet stöttade mitt förslag då.

  Vad är det som gör att Miljöpartiet inte ser någon nytta i att ha en annan prissättningsmodell som skulle göra att vi prissätter exportelen ungefär som i ett femte elprisområde? Varför ser inte Miljöpartiet det som en lösning?

  2024-12-12 18:24:07

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Tack, Linus Lakso, för svaret!

  Om någon skulle försöka sig på prismanipulation har vi en myndighet som skulle se till att detta inte kan pågå under någon längre tid. Det köper jag, men att man inte ens tordes ge ett uppdrag att utreda hur det skulle fungera tycker jag var märkligt.

  Annars håller jag med om att regeringen inte gör något för att försöka stävja det hela. Precis som Linus Lakso själv nämner är det, i den situation vi nu befinner oss i, helt klart att det är prissättningsmodellen och marginalprissättningen som gör att det blir så sjukt.

  Jag vill åter understryka att jag kan köpa att man prissätter guld och mineraler på en marknad ute i världen med den här modellen, men att det har blivit ett sådant marknadskaos för en samhällsviktig funktion som el är mycket märkligt.

  2024-12-12 18:26:39

  

  Birger Lahti

• Fru talman! Jag har inte så mycket mer att säga i just denna fråga. Jag håller med om problembilden, men jag tycker att man kanske borde undersöka det.

  Vi har talat i utskottet om att regeringen vill förlänga effektreserven, dock utan att ställa om den till fossilfri el. Det är jättemärkligt. Vi vill att den ska ställas om så att den går på fossilfri el. Då hade man kunnat tänka sig att kanske sätta ett pristak för när effektreserven ska gå in.

  Vi vill se ett investeringsstöd för det vi kallar grön baskraft, för att få in mer effekt. Där skulle man kunna tänka sig ett motkrav - att den som mottar ett investeringsstöd ska gå in och trycka ned elpriset när det blir alltför högt.

  Jag tror att det kan finnas modeller som rättar till felet eller det missöde som uppstår när det blir sådana här extrema priser. Det handlar om att jobba långsiktigt med mer elproduktion och mer reglerbar kraft på marknaden, men det kanske faktiskt också behövs ett pristak på el för att undvika extremerna.

  2024-12-12 18:27:35

  

  Linus Lakso

• Fru talman! I dag debatterar vi energipolitik med anledning av statsbudgetens utgiftsområde 21 Energi. Jag yrkar bifall till betänkandets förslag i sin helhet. Det gäller inte minst att regeringen under 2025 får ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft med en summa om 400 miljarder kronor. Detta menar jag är bra. Det är av största vikt att vi så snart som möjligt kommer igång att bygga ny kärnkraft. Det visar inte minst elprisvariationerna. Under gårdagen uppnådde man i södra Sverige 20 000 procent högre elpriser än i norra Sverige. Vi har i dag ett trasigt energisystem som måste lagas, och marknadskrafterna kan inte lösa det. Då måste vi politiker steppa in.

  Häromveckan publicerades remissinstansernas svar på promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. I promemorian föreslås bland annat att kärnkraften ska få en garanterad intäkt om 80 öre per levererad kilowattimme. Detta kan man diskutera. Det kanske inte blir exakt så i en slutgiltig produkt.

  Några av remissinstanserna skriver problematiserande kring detta. Exempelvis Svenska kraftnät, som ska ansvara för balanseringen av hela elnätet, bekymrar sig över att detta ska minska investeringsviljan i annan kraftproduktion. Jag har fått bekräftat att det är sol- och vindkraft de åsyftar i sammanhanget. Det är ett besynnerligt ställningstagande från Svenska kraftnät, om ni frågar mig. Vi står ju där vi står i dag på grund av att vi med hjälp av subventioner har tryckt in vindkraft i systemet och förstört såväl energisystemets funktionssätt som elmarknaden.

  Planerbar baskraft i söder är helt avgörande för att vi ska få ordning på systemet igen. Då existerar bara två realistiska kraftslag. Det är gasturbiner och kärnkraft, och kärnkraft kommer inte att byggas om vi inte har en tydlig modell där staten delar risken med investerarna. Så enkelt är det.

  Fru talman! När man hör vissa yttra sig i frågan är det som att det är utraderat ur hela folkminnet att vi för bara ett par decennier sedan hade världens bästa, billigaste, renaste och mest stabila energisystem, med kärnkraften som baskraft i söder och vattenkraften i norr, som också fungerade som reglerkraft för hela riket. Systemet kunde förse vår tunga industri med en tydlig konkurrensfördel så att vi kunde exportera varor och bygga välstånd.

  Sedan kom Maud Olofsson och sa att den här pallen behövde tre ben, och resten är historia. I dag får företag stå i kö för effekttilldelning, och de uteblivna investeringarna inom industrin beräknas ligga på runt 80 miljarder kronor per år.

  Detta är dock bara en del av samhällskostnaderna som den effektbrist vi nu ser medför. Ökade kostnader för nätstabilisering ligger på ungefär 7 miljarder per år. Till detta kan också läggas direkta investeringar i stamnätet för elöverföring som tvingats fram av tidigare satsningar på bland annat vindkraft. Här pratar vi om ytterligare ett antal miljarder årligen.

  Sammantaget är det snarast så att Sverige inte har råd att inte bygga kärnkraft. Man kan ha synpunkter på det statliga stödet, men alternativet, att vi inte bygger kärnkraft alls, blir långt mycket dyrare än ett värsta-scenario med den stödmodell som just nu diskuteras.

  I sammanhanget vill jag liksom tidigare debattörer i dag peka på att det kommer att hända en del med gasturbiner kommande år som kommer att mildra men absolut inte lösa problemet. Öresundsverket är på gång och startar upp igen 2025. Det kommer att mildra särskilt sådana situationer som den vi i dag är i.

  Fru talman! Jag måste säga att det är intressant och fascinerande att ta del av Socialdemokraternas skamlösa historierevisionism. Jag tänker framför allt på Magdalena Andersson i diverse medier men också på vad som sagts här i kammaren i dag. Man vägrar ta ansvar och låtsas nu som att de höga elpriserna är kopplade till införandet av en flödesbaserad kapacitetsberäkningsmodell eller så kallad flowbase.

  Det går nog knappast ens att säga åt vilket håll det nya systemet påverkar elpriserna. Möjligen kan man reda ut det i efterhand. Nej, Socialdemokraterna, de höga elpriserna beror på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet med berått mod tvingade fyra kärnkraftsreaktorer till stängning mellan 2015 och 2020. I siffror betyder det ett effektbortfall i södra Sverige på ungefär 3 000 megawatt och en förlorad överföringskapacitet från norra Sverige på ungefär 1 500 megawatt. Det är alltså ett bortfall på 4 500 megawatt, vilket kan sättas i relation till att Skåne och elområde 4 i dag har en nettoimport om 2 700 megawatt.

  Nu vill Socialdemokraterna inte låtsas om detta. Jag tycker att det är skamlöst, så skamlöst som bara en sosse kan agera.

  Värt att påpeka i sammanhanget är också att man av någon outgrundlig anledning förstörde reaktorerna i Ringhals på ett sätt som mer eller mindre omöjliggjorde en återstart. Vi ville som sagt återstarta Ringhals 1, framför allt, efter valet 2022. Jag har pratat med sakkunniga i branschen som säger att detta är ett mycket anmärkningsvärt förfarande som knappast kan förklaras på annat sätt än att det var ett politiskt beställningsjobb. Man rev ut viktiga komponenter från kärnkraftverket och hällde syra i tankar och rör. Sett till vilken skada Sverige har lidit av detta får det nästan betecknas som ondska. Det är upprörande.

  Jag nöjer mig där för i dag och önskar ledamöterna av Sveriges riksdag och fru talmannen en god jul.

  2024-12-12 18:29:12

  

  Josef Fransson

• Fru talman! Jag ser på glädjen i mina kollegors blickar att man gärna vill att jag drar över min talartid, men det tänker jag inte göra. Jag tänker naturligtvis hålla mig till de fyra minuter jag har.

  Jag vill också nämna att jag fick stryka mig från talarlistan tidigare eftersom jag var tvungen att gå och diskutera det lilla ämnet elpriser i public service. Det är också någonting som ibland behöver prioriteras.

  Jag vill framför allt yrka bifall till regeringens proposition. Sedan vill jag ändå säga några ord som jag känner behöver sägas.

  Detta är tredje året i rad som vi har fått möjligheten att debattera budgeten på energiområdet baserat på Tidösamarbetets politik, en politik som dessutom i bred samsyn inom samarbetet riktats in på att hantera de problem som skapades under en tid då teknik, fysik, tekniska faktum och naturlagar sparkades ut från energiområdet. Skillnaden mellan energi och effekt förnekar man än i dag på vissa håll, för att bara nämna ett exempel. Med en verklighetsfrånvänd och dogmatisk ideologi skapades en energikris på kort sikt, samtidigt som grunden för kraftsystemet urholkades långsiktigt.

  Avslutningsvis, fru talman: Oppositionen är handfallen. Den är splittrad. Det är svårt att hitta någonting som man egentligen är överens om. Den ena vill sänka skatterna på kraftvärme, den andra annan vill beskatta bort kraftvärmen igen. Vissa säger att de vill ha mer kärnkraft, andra säger att de vill stänga ned all kärnkraft i morgon. Här hade jag kunnat fortsätta i 22 minuter, men då talmanspresidiet har varit tydligt med att det inte är aktuellt gör jag inte det. Men man är splittrad, man har inga lösningar och man använder låtsaspengar för att finansiera förslag utan förankring i verkligheten.

  Men vi har ändå anledning att vara positiva i dag. I dag gör detta nämligen ingenting. Tidösamarbetet har en väl genomarbetad energipolitik som gynnar företag och hushåll. Den politiken kommer också att bli verklighet eftersom vi har majoritet i Sveriges riksdag och kommer att få majoritet för våra budgetar. Tidösamarbetet kommer att få igenom alla sina budgetar, till skillnad från tidigare mandatperiod när mitt parti satt i opposition och bara fick igenom varannan budget.

  Just därför yrkar jag bifall till regeringens proposition. Jag vill också tillönska alla mina goda riksdagskollegor en god jul och ett riktigt gott nytt år, om SSAB är okej med det.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 17 december.)

  2024-12-12 18:36:18

  

  Mats Green