Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering

Debatt i text

• Herr ålderspresident! Jag har tillbringat tid här i kammaren från klockan 09.20 i morse – klockan är nu 14.00 – med det stora ämnet kärnkraft och dess finansiering. Det är självfallet ett viktigt ämne, men inte mindre viktigt är immaterialrätt. Det är viktigt på ett helt annat sätt och är kanske ingen kioskvältare i valrörelser.

  Ni som sitter med spetsade öron sedan den förra debatten kan fortsätta göra det, för det är väldigt viktigt att man i Sverige förstår vad immaterialrätt innebär. Om man inte vet vad det betyder kan man slå upp det.

  I detta betänkande finns två delar. Den ena innebär i korthet att vi ska besluta om ett lagförslag om att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordnigen för privatkopiering och att regeringens rätt att meddela föreskrifter tydliggörs. Den andra delen samlar motioner från den allmänna motionstiden om olika delar av immaterialrätt.

  Immaterialrätt förkortas IP, från engelskans intellectual property, och delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovsrätten ger skydd för musik, litteratur och annat konstnärligt skapande, och det industriella skyddet omfattar skydd för tekniska lösningar genom patent, designskydd och skydd för varumärken och andra varukännetecken.

  Vi kommer som privatpersoner dagligdags i kontakt med immaterialrätten, inte minst när vi rör oss i sociala medier. Förr satt vi med våra fotoalbum. Nu lägger vi ut bilder för hela världen. Men många tänker inte på att det inte är självklart att publicera bilder på andra. Man behöver få tillåtelse att göra det. För det mesta – kanske i 98 procent av fallen – tycker de som är med på bilderna att detta är okej om man befinner sig i samma rum och blir tillfrågad.

  Tittar man på helheten handlar lagstiftningen om såväl respekt som rättigheter.

  Herr ålderspresident! Personer livnär sig på sin konst, sin musik och sina framträdanden. Historiskt sett har Sverige burit fram fantastiska skapare: författare som Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren, musikskapare som Benny Andersson och konstnärer som Carl Larsson. Och listan kan göras lång med filmskapare, formgivare och uppfinnare. Deras verk har inte bara format vår kultur och identitet, de har också skapat ekonomiska värden, arbetsplatser och inspiration över hela världen.

  De immateriella rättigheterna kan vara och är av stor ekonomisk betydelse för upphovspersoner, uppfinnare och entreprenörer. Därför har man genom historien tagit fram internationella konventioner, såsom Bernkonventionen 1886 för upphovsrätten och Pariskonventionen 1883 för det industriella rättsskyddet och konkurrens.

  År 1994 fick vi Tripsavtalet, Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights. Det togs fram inom ramen för Världshandelsorganisationen, WTO. Avtalet förpliktar de avtalsslutande länderna att upprätthålla den standard som följer av de senaste textversionerna av Bern- och Pariskonventionerna.

  Inom EU bärs systemet upp av flera centrala syften. En ökad harmonisering av medlemsstaternas immaterialrättsliga regleringar är viktig för att skapa bättre konkurrensvillkor för aktörerna inom EU och främja EU-företagens internationella konkurrenskraft. Det här är en viktig nationell såväl som internationell lagstiftning.

  Herr ålderspresident! Immaterialrätten är inte bara en teknisk eller juridisk fråga. Det är också både en ekonomisk fråga och en demokratifråga. Vi måste därför börja tidigt. Redan i grundskolan bör barn få lära sig om immaterialrätt. Men det behövs mer. Kunskap om immaterialrätt måste också vara en självklar del av undervisningen på universitet och högskolor, kanske särskilt inom teknik, design, konst, musik, juridik, journalistik och entreprenörskap. Det är där framtidens innovatörer, kreatörer och företagare formas. Det behöver dock genomsyra hela universitetsvärlden.

  Vår industri och våra företag behöver personer som är duktiga inom immaterialrätt och entreprenörskap som kan leva på sitt skapande. De behöver veta hur man skyddar sig.

  Herr ålderspresident! En allt större del av företagens värde i dag ligger i deras immateriella tillgångar: deras varumärken, uppfinningar, tekniska lösningar, design och digitala innehåll. Tyvärr saknar många små och medelstora företag i Sverige kunskap om hur man skyddar dessa tillgångar. Det gör dem sårbara.

  Patent- och registreringsverket jobbar med detta. Man har varit ute på universiteten och informerat och har nu goda kontakter med organisationer, företagsvärlden och andra myndigheter.

  För att Sverige ska kunna vara en stark nation behöver vi identifiera, registrera och kommersialisera immateriella rättigheter på ett strategiskt sätt. Det är därför glädjande, herr ålderspresident, att regeringen tagit initiativ till att samla och stärka detta område.

  En särskild arbetsgrupp, IDA-gruppen, som är en interdepartemental arbetsgrupp, har tillsatts och har kommit igång inom Regeringskansliet. Uppdraget är att samordna immaterialrättsliga frågor och bidra till att ta fram en svensk strategi för området.

  Inom vårt land är industriellt, kreativt och kulturellt skapande centralt för svensk innovations- och konkurrenskraft. Vi rör oss i en värld där samhällsutmaningar, snabb teknikutveckling, AI och en tuff global konkurrens råder. Därför är det viktigt att det initiativ som regeringen nu har tagit leder fram till ett samlat grepp.

  Tio departement är involverade. Man jobbar nu vågrätt mellan departementen för att samla kunskap. Det gäller Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Klimat- och näringslivsdepartementet, Kulturdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet. Allting samlas under Justitiedepartementet.

  Justitieministern talar om att det gäller att flytta fram positionerna för Sverige. Energi- och näringsministern understryker att det handlar om att behålla och öka Sveriges ställning som innovationsland. Och kulturministern kallar de kulturella och kreativa branscherna för en ny basnäring i Sverige.

  Det är viktigt att alla delar av samhället involveras. Utbildning, företagande, forskning och kulturskapande samlas kring samma mål: att immaterialrätt inte ska vara något för de få utan något som bär vår gemensamma framtid.

  Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

  2025-05-21 14:00:54

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för anförandet.

  Vi står inför väldigt stora utmaningar just nu i fråga om immaterialrättens område. Den globala konkurrensen hårdnar för varje dag som går. Därför menar vi socialdemokrater att det inte bara behövs ett samlat grepp, som den här regeringen nu talar om, utan även ett strategiskt grepp.

  Jag vill vara tydlig med att jag inte ifrågasätter ledamotens engagemang i frågorna. Det jag ifrågasätter gäller regeringens ambitionsnivå, särskilt när vi ser hur andra länder växlar upp på området.

  Det näringslivet, akademin och innovatörer vill se är en nationell strategi med konkreta målsättningar och tillräckliga resurser. De vill även se en bred politisk förankring, vilket jag är helt övertygad om att vi kan uppnå.

  Det är inte bara vi socialdemokrater som säger att det inte är tillräckligt att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet eller att bjuda in till ännu ett rundabordssamtal, som jag läste om i det pressmeddelande som skickades ut. I stället behöver vi en nationell strategi.

  Iva publicerade också nyligen en förstudie, där man har tittat på dessa möjligheter och tagit fram en färdplan med 23 konkreta förslag. Där är slutsatsen klar och tydlig: Sverige behöver en nationell strategi för att vi ska kunna ta till vara våra kunskapsbaserade tillgångar på bästa möjliga sätt. Delar inte ledamoten den slutsatsen?

  2025-05-21 14:08:26

  

  Aida Birinxhiku

• Herr ålderspresident! Tack, Aida Birinxhiku, för frågan! Jo, jag delar uppfattningen att vi ska ha en nationell strategi. Och strategi är alltså en av de delar som ingår – det är därför det är tio departement som är involverade i frågan.

  Detta ska ske brett. Vi hade tidigare en utrikeshandelsstrategi, och den har man också tagit vara på genom att man sett till att det inte blir en fålla till ett departement och en annan fålla till ett annat departement. Dessutom bjuder man in brett till de rundabordssamtal som ledamoten uttryckte sig lite nedvärderande om men som jag känner är väldigt viktiga så att man får en bred syn på detta.

  Fort är inte alltid bäst. Jag kan själv vara väldigt frustrerad över att tiden går, men jag tycker att det är viktigt att man tar detta grepp och har med alla dessa delar för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt och få så mycket input på varje område så att detta hänger ihop.

  När det gäller detta pratar vi ofta om att det saknas delar som avser utbildning, näring eller något annat. För att få alla dessa inslag kan man inte bara göra som Socialdemokraterna – man hade där och då breda sittningar, stormöten, om upphovsrätten. I stället sitter man ned och möts och kommunicerar – det handlar inte om envägsinformation.

  Detta är viktigt, och jag känner gott förtroende för att det kommer att bli riktigt bra.

  2025-05-21 14:10:16

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för svaret!

  Det var inte min avsikt att uttrycka mig nedlåtande om arbetsgruppen. Min avsikt med mitt anförande och min fråga till ledamoten, som jag har upprepat ända sedan jag klev in i näringsutskottet och började arbeta med de här frågorna, var att ta reda på när den här strategin kan vara på plats – när man inte bara tar ett samlat grepp utan också ett strategiskt grepp, vilket vi ser sker i många andra länder som vi konkurrerar med på immaterialrättens område.

  Tidigare handlade det om brist på underlag. När Iva nu – det skedde i april – har presenterat förstudien och lagt fram en färdplan med 23 konkreta förslag har regeringen underlaget och den breda politiska förankringen. Då har regeringen hejaropen från näringslivet och akademin. Jag har svårt att begripa vad det i så fall är man väntar på.

  Men jag ska ändå snälltolka ledamotens svar. Eftersom ledamoten vill se en strategi och det verkar som att regeringen är på väg mot en strategi kan jag inte låta bli att fråga om den här strategin kommer att komma på plats före mandatperiodens slut, särskilt mot bakgrund av att Iva faktiskt har presenterat den här förstudien, som kan utgöra ett fullgott underlag.

  2025-05-21 14:11:48

  

  Aida Birinxhiku

• Herr ålderspresident! Tack, ledamoten, för frågan!

  Det är spännande med Socialdemokraterna. När man sitter i opposition kan man alltid göra något från en dag till en annan. Man kan lämna en regering i Rosenbad, och dagen efter ska allting vara gjort som man inte gjorde på åtta år.

  Vi har drivit frågan – jag har själv drivit den i opposition. Nu är den på väg fram, och man gör detta. Man tar vara på Ivas stora arbete med den här förstudien. Man ser till att man har alla samtal med sig.

  När detta ska avgöras kan jag inte ge ledamoten svar på, för jag sitter inte i regeringen. Men jag har gott hopp om att detta kommer att bli riktigt bra för svensk konkurrenskraft och innovationskraft framöver, med den moderatledda regeringen.

  2025-05-21 14:13:13

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Herr ålderspresident! De immaterialrättsliga frågorna får sällan det utrymme som de förtjänar, trots att världsekonomin under de senaste decennierna har börjat skifta från fysiska till immateriella tillgångar. Det är i den här verkligheten, i den moderna kunskapsekonomin, som Sverige måste ligga i framkant.

  I dag står de immaterialrättsintensiva näringarna för över en tredjedel av alla jobb och nästan 40 procent av vår bnp. I vissa branscher utgör de immateriella tillgångarna hela 80 procent av företagens värde. Det handlar om patent, varumärken, upphovsrätt och design. Det handlar om värdeskapande.

  Trots detta, herr ålderspresident, är den dominerande bilden i Sverige att immaterialrätt bara handlar om att skydda och inte så mycket om strategi. Det gör att vi missar hela poängen. Immaterialrättens roll handlar i dag inte bara om att försvara idéer utan om att bygga värde – genom kommersialisering, export och innovation.

  Sverige är en stark kunskapsnation, men vi måste bli bättre på att få utväxling av den kunskapen och omsätta den till fler arbetstillfällen, större exportintäkter och lösningar på våra samhällsproblem, inte minst när det gäller klimatomställningen. Detta är helt avgörande för vår välfärd, vårt välstånd och vår konkurrenskraft i den moderna kunskapsekonomin.

  Herr ålderspresident! Det är mot bakgrund av just detta som vi socialdemokrater vill se en nationell innovationsstrategi, vilket jag nämnde i mitt tidigare replikskifte, med en bred ansats och en effektiv hantering av våra immateriella tillgångar. Det är inte bara vi socialdemokrater som vill det. Det vill som sagt näringslivet, akademin och nu senast även Iva. I april presenterade Iva sin förstudie om behovet av en strategi för immaterialrätt, och slutsatsen var klar och tydlig: Vi i Sverige behöver en nationell strategi för att vi ska kunna ta till vara våra kunskapsbaserade tillgångar på bästa möjliga sätt.

  Sverige ligger i framkant. Men faktum är att andra länder nu springer förbi oss. De gör det snabbt och med en samlad strategi på plats. Den globala konkurrensen hårdnar. De geopolitiska spänningarna ökar, och klimatförändringarna kräver nya lösningar. Det handlar inte längre bara om låga kostnader utan om vem som snabbast kan utveckla, skydda och sprida sina idéer. Därför behöver vi en nationell strategi för hur vi kan hantera våra immateriella tillgångar, särskilt i ljuset av den gröna och den digitala omställningen.

  Många länder, från Storbritannien till Sydkorea, har insett dessa tillgångars strategiska betydelse och därför arbetat fram nationella strategier, handlingsplaner och snabbspår. Våra grannländer har också gått före. Det är bara att konstatera: Vi håller på att halka efter och måste bli bättre på att få utväxling av vår innovationsförmåga. Detta, herr ålderspresident, kräver kraftsamling.

  Vi socialdemokrater har presenterat flera konkreta förslag som man kan läsa om i det här betänkandet och som vi skulle vilja se inom ramen för en sådan kraftsamling. Vi vill öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att växa och konkurrera globalt.

  Lika viktigt är det att kunskapen ökar inom universitets- och högskolevärlden och att samverkan mellan akademin och företagen stärks. Den kunskapsbrist som råder i dag leder till att alldeles för stora värden går förlorade. Därför vill vi socialdemokrater även se ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt, enligt finsk modell.

  Därutöver är det hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett systematiskt och strategiskt sätt.

  Precis som i Norge borde vi göra djupgående patentanalyser varje år för att kunna påskynda innovationer, analysera utvecklingstendenser och helt enkelt öka utväxlingen av våra innovationssatsningar. Vi socialdemokrater vill även utreda ett snabbspår för patent inom grön teknik, särskilt när vi ser hur den globala konkurrensen hårdnar och hur vi behöver öka takten i den gröna omställningen.

  För att möta den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering behöver vi ha ett välfungerande regelverk på plats även på den digitala marknaden. Här ser vi hur den kulturella och kreativa sektorn, som är helt grundläggande för vår ekonomi och vårt kulturliv, just nu står inför stora utmaningar. Vi behöver säkerställa att rättighetshavares möjligheter att utöva sina rättigheter inte urholkas.

  Slutligen vill jag ta upp det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter. Varje år förlorar Sverige jobb, innovationer och skatteintäkter på grund av dessa intrång. Det handlar om miljardbelopp som flödar rakt in i organiserad kriminell verksamhet och omsätts illegalt.

  Herr ålderspresident! Det är mot bakgrund av denna utveckling som vi socialdemokrater vill se en nationell innovationsstrategi med konkreta målsättningar, med bred politisk förankring och med tillräckliga resurser. Då duger det inte att regeringen tillsätter en arbetsgrupp inom Regeringskansliet eller bjuder in till ännu ett rundabordssamtal, utan vi behöver en gemensam vision för ökad kompetens, konkurrenskraft och kommersialisering för att Sverige ska vara en ledande innovationsnation även i framtiden – även i den nya geopolitiska och teknologiska verklighet som vi befinner oss i.

  Vi måste ta till vara våra kunskapsbaserade tillgångar på bästa möjliga sätt, för jobben, för välfärden och för vårt framtida välstånd. Med de orden vill jag avslutningsvis yrka bifall till vår reservation nummer 13.

  (Applåder)

  2025-05-21 14:14:15

  

  Aida Birinxhiku

• Herr ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

  Kristdemokraterna tror på ett samhälle som byggs underifrån, av människor som tar ansvar, som bygger företag och skapar idéer, kultur och innovation. Det är därför vi alltid har värnat ägares och upphovsmäns rätt till frukten av sitt arbete.

  Immaterialrätten – rätten till den egna uppfinningen, den egna sången eller det egna varumärket – är inte bara juridik. Det är en frihetsfråga, en rättvisefråga och en avgörande fråga för Sveriges innovationsförmåga.

  Den proposition som ligger på bordet i dag, Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering, handlar om en relativt smal men viktig förändring i upphovsrättslagstiftningen. Det handlar framför allt om rättvisa.

  Kristdemokraterna står bakom förslaget och välkomnar att vi nu säkerställer att även radio- och tv-företag får den ersättning de har rätt till när deras verk kopieras för privatbruk. Det är en efterlängtad förändring och en nödvändig sådan.

  Bakgrunden till propositionen är tydlig. Enligt EU:s upphovsrättsdirektiv, det så kallade Infosocdirektivet, har medlemsstaterna rätt att införa undantag från upphovsrätten vid privatkopiering, alltså när enskilda personer gör kopior av skyddade verk för eget icke-kommersiellt bruk. Ett sådant undantag kräver dock att rättighetshavarna får så kallad skälig kompensation.

  Det har redan funnits ett system för privatkopieringsersättning i Sverige sedan 1990-talet, där upphovsrättsinnehavare som artister, filmproducenter och manusförfattare får ersättning via en avgift på lagringsmedier. Men radio- och tv-företag har hittills varit uteslutna från denna krets av ersättningsberättigade, trots att deras material i praktiken är lika utsatt för privatkopiering som andra former av verk. Detta är en ordningsfråga, herr ålderspresident, men också en principfråga.

  Kristdemokraterna har alltid betonat vikten av att människor ska få skälig ersättning för sitt arbete, oavsett om det handlar om vårdpersonal, småföretagare eller, som här, producenter av innehåll som når miljoner tittare och lyssnare. Att inte ge de här aktörerna tillgång till privatkopieringsersättning vore att behandla dem som upphovsrättsliga aktörer av andra klass. Det är inte rätt, och det är inte heller förenligt med EU-rätten.

  Detta är också en fråga om likvärdiga konkurrensvillkor. Att säkerställa att alla typer av rättsinnehavare omfattas av samma system är avgörande för att skapa förutsägbarhet och rättvisa på mediemarknaden. Vi vet att mediebranschen är pressad, inte minst av digitalisering, global konkurrens och nya konsumtionsmönster. Då måste lagstiftningen vara tydlig, konsekvent och rättvis.

  Samtidigt stärker vi Sveriges efterlevnad av de åtaganden som följer av EU:s regelverk. En ökad harmonisering av medlemsstaternas immaterialrättsliga regleringar är viktig för att skapa bättre konkurrensvillkor för aktörer inom EU och främja EU:s och företagens internationella konkurrenskraft.

  Vi får inte ha en situation där nationell lagstiftning blir ett hinder för den fria rörligheten eller skapar ojämlika förutsättningar mellan medlemsländerna. Genom att Sverige nu rättar till denna obalans skapar vi ett mer rättvist och EU-konformt system där alla upphovsrättsinnehavare får samma möjligheter att kompenseras när deras verk används privat.

  Herr ålderspresident! Även om dagens proposition är ett välkommet steg återstår viktiga utmaningar på immaterialrättens område. En av de mest akuta gäller rättssäkerheten för små och kunskapsintensiva företag, forskare och innovatörer. I takt med att Sverige blir ett alltmer idéburet och forskningsdrivet land ser vi också att tvister om patent, företagshemligheter och immateriella tillgångar blir allt vanligare. Det är tydligt att systemet inte alltid är rustat för att skydda de mindre aktörerna som kämpar i uppförsbacke när det gäller att skydda sina immateriella rättigheter i praktiken.

  Vi ser hur kostnaderna för att driva ett civilrättsligt mål om till exempel intrång i en företagshemlighet kan vara så höga att mindre företag helt enkelt ger upp. Vi ser orimligt långa handläggningstider, och vi ser att de asymmetriska förhållandena mellan små och stora parter riskerar att tysta rättmätiga krav. För en startup inom life science, för en forskare med ny teknik eller för ett litet mediebolag kan en enda rättslig konflikt vara skillnaden mellan fortsatt verksamhet och nedläggning.

  Regeringen följer utvecklingen noga och är beredd att se över hur civilrättsliga processer kan bli mer rättssäkra och tillgängliga även för små aktörer.

  Herr ålderspresident! Kristdemokraterna vill se ett samhälle där arbete lönar sig, där rättvisa råder, och där de som bygger Sverige – oavsett om det sker med mikrofon eller svets – får det erkännande de förtjänar. Vi står därför bakom regeringens proposition och anser att den är ett nödvändigt steg mot en mer rättvis, konkurrenskraftig och EU-förenlig immaterialrätt.

  2025-05-21 14:22:12

  

  Lili André

• Herr ålderspresident! Tack till ledamoten för frågan!

  Det finns en uppsjö av olika stöd från det offentliga till det privata näringslivet. Det är innovationsstöd, industrikliv, klimatkliv och så vidare. Att få en överblick över systemen och stöden och över vad de har för effekt är mer eller mindre omöjligt.

  Vi måste göra satsningar som faktiskt gör nytta på riktigt. Så länge vi inte vet var pengarna hamnar är inte mer pengar alltid lösningen. Jag tror att ledamoten och jag är överens om att regelförenklingar för företag kommer att bidra till en ökad innovationskraft och även stärka konkurrenskraften för Sveriges företag ute i världen.

  Vi har ju en historik i Sverige av att tillämpa till exempel EU-direktiv och annat som kommer från Bryssel på ett sätt som kanske inte alltid harmonierar med vad företagen vill och behöver och på ett sätt som kanske inte alltid heller är nödvändigt.

  Jag tror att det viktiga är att vi skapar regelförenklingar för företag och att vi skyddar immateriella rättigheter och stärker skyddet för de små och medelstora företagen när det kommer till deras immateriella tillgångar.

  2025-05-21 14:35:05

  

  Angelica Lundberg

• Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 8.

  Immaterialrätt framstår antagligen för många som både tråkigt och komplicerat, men trots detta är vi alla dagligen omringade av immateriella tillgångar, troligtvis utan att reflektera över det eller ens veta om det.

  Immaterialrätt handlar om tillgångar som inte är fysiska. Det kan till exempel vara uppfinningar som skyddas via patent, varumärken, logotyper eller företagsnamn som skyddas genom varumärkesskydd. Det kan vara design och formgivning som skyddas genom mönsterskydd. Det kan också vara litterära och konstnärliga verk som böcker, musik och film som skyddas av upphovsrätten. Allt detta är tillgångar som har ett värde.

  Syftet med immaterialrätten är att uppmuntra kreativitet, innovation och företagsamhet genom att ge skapare och uppfinnare ensamrätt att bestämma över hur deras verk eller idéer ska få användas under en viss tid.

  Det gör att de kan få en belöning för det arbete och den tid som de har lagt ned på sin uppfinning eller sitt varumärke och att andra inte kan stjäla det som tillhör dem.

  Herr ålderspresident! Det svenska folket är exceptionellt när det kommer till uppfinningar och innovationer. Sverige har genom åren, via våra uppfinnare, fått globala storföretag som varit avgörande för Sveriges utveckling.

  Vi står dock i dag inför en utmaning som hotar Sveriges position som ledande innovationsnation. Trots vårt rika arv av uppfinningar och teknologiska framsteg riskerar vi att förlora mark i den globala konkurrensen. En central orsak till det är bristerna i vårt immaterialrättsliga system, särskilt när det gäller att skydda och försvara patent.

  En del i att återskapa det vi har förlorat och åter göra Sverige till en blomstrande industrination är att underlätta för nya uppfinningar, lösningar och innovationer och att skydda dem från immaterialrättsintrång. Här kan och bör politiken ta på sig sin del.

  Sverigedemokraterna har lyft fram de här problemen och föreslagit konkreta åtgärder för att stärka Sveriges innovationskraft. Men, herr ålderspresident, det är inte lätt att navigera i den juridiska djungeln. Vi föreslår därför att en myndighet ska få i uppdrag att assistera svenska företagare och uppfinnare vid immaterialrättsliga intrång. Det skulle kunna handla om rådgivning, stöd och vägledning för att hjälpa aktörer att navigera i det komplexa rättssystemet. Vi vill också utreda hur en försäkringslösning med statlig garanti skulle kunna erbjuda skydd och ekonomiskt stöd för dem som hamnar i en tvist om sitt patent.

  Vidare föreslår Sverigedemokraterna att det ska införas ett tak för rättegångskostnader vid patenttvister för att hjälpa småföretagare och uppfinnare att försvara sina rättigheter. Detta är något som annars kan kosta stora summor och som kan hindra mindre aktörer från att ta sin sak till domstol. Så ska det såklart inte vara. Näringsutskottet riktade 2022 ett tillkännagivande till regeringen om att se över handläggningstider och processkostnader, så att även mindre aktörer får möjlighet att skydda sina patent.

  De här förslagen är inte bara önskvärda. De är också nödvändiga. I en studie från Chalmers från 2023 analyserades ett stort antal rättegångar i 40 länder, däribland Sverige, där mindre företag deltagit i olika rättstvister. Resultatet visade att de små aktörerna och deras rådgivare saknade både erfarenhet och kunskap när det gällde immaterialrätt. Det är därför avgörande att vi skapar ett system där även små och medelstora företag har möjlighet att försvara sina rättigheter utan att riskera hela sin ekonomi. Vi måste säkerställa att det finns en rättslig infrastruktur som är tillgänglig och rättvis för alla aktörer, oavsett storlek.

  Herr ålderspresident! Vi kan inte tillåta att ett bristande skydd för immateriella rättigheter hindrar Sveriges innovationskraft. Vi måste undanröja onödig byråkrati och regelkrångel för företag för att möjliggöra nyetablering och innovation. Det här gäller för alla företag – nya som gamla, små som stora – i alla branscher. Det ska inte vara så himla krångligt.

  Genom att vidta dessa åtgärder kan vi skapa ett system som främjar innovation, skyddar uppfinnare och säkerställer att Sverige förblir en ledande aktör inom forskning och utveckling – från tändstickor och skiftnycklar, via Bluetooth, Spotify och mobilt bredband och in i framtiden.

  2025-05-21 14:28:14

  

  Angelica Lundberg

• Herr ålderspresident! Tack, Angelica Lundberg, för svaret!

  Det finns många olika typer av stödformer. Startup-företag vet att industrikliv och miljökliv handlar om helt andra summor än vad de själva har råd med. För dem är det viktigt att det finns en science park, att det finns en innovationshubb och att det finns en accelerator. Särskilt viktigt är det i städer ute i Sverige.

  I Stockholm finns det oftast nätverk som är tillräckliga. Även här är de viktiga, och de är väldigt starka. Men jag tänker på de strukturer som har byggts upp under många, många år tillsammans med universitet, regioner och lokala företag i till exempel Östersund, Kalmar och Skövde. Där har de miljöer som har byggts upp blivit otroligt viktiga för fortsatt utveckling för de här företagen. Det är just de miljöerna som i dag vittnar om att de har fått halverade anslag och därmed måste ta bort väldigt mycket av sin verksamhet.

  Jag ställer frågan igen. Om vi tror att de här strukturerna är viktiga undrar jag varför Sverigedemokraterna har valt att underminera just de strukturerna, som finns ute i landet.

  2025-05-21 14:36:39

  

  Elisabeth Thand Ringqvist

• Herr ålderspresident! Jag blev väldigt glad när ledamoten Lundberg pratade om hur viktigt det är för småföretag att kunna få hjälp – det handlar om startup-företag och innovationssystem – och att en myndighet bör få i uppdrag att hjälpa dem med det här.

  Det finns en myndighet i dag som heter Vinnova, som har det här uppdraget och som tillsammans med innovationshubbar runt om i Sverige har varit de som har hjälpt startup-företag med det som handlar om innovation och framför allt patent. I hubbarna har man kunnat ta hjälp av andra företag som har varit i samma situation. Man har kunnat ta in experter. Man har också tagit in olika typer av mentorer som har jobbat med företagen.

  Jag undrar: Varför har Sverigedemokraterna jobbat med att dra ned anslagen till Vinnova när de är så viktiga i fråga om att jobba med innovationshubbarna runt om i landet?

  2025-05-21 14:34:08

  

  Elisabeth Thand Ringqvist

• Herr ålderspresident! Man ska komma ihåg att det land som Tidöpartierna ärvde hösten 2022 var ett trasigt land med enormt många stora problem.

  Det är såklart viktigt att beta av problemen undan för undan, och för det krävs det naturligtvis investeringar. Vi har inte en aldrig sinande kassa eller ett pengaträd i regeringens källare som vi kan använda oss av. Vi måste se till att de satsningar vi gör är viktiga och riktiga och att de har effekt.

  Vinnova har fortfarande kvar uppdraget, och det finns fortfarande pengar till det. Men jag tror att det finns andra delar i det här som är viktigare för företagen, och jag tror att frågan är för viktig för att vi ska skapa en politisk konflikt som kanske inte är nödvändig. Jag tycker att vi ska arbeta tillsammans för att hitta bästa vägen för företagen. Där tror jag att vi kan vara överens, jag och ledamoten.

  2025-05-21 14:37:53

  

  Angelica Lundberg

• Herr ålderspresident! Vi har i dag att diskutera immaterialrätt, det vill säga skyddet av intellektuella prestationer – ett starkt begrepp och en väldigt viktig princip om vi även fortsättningsvis ska ha innovation i Sverige och i Europa.

  Immaterialrätten är nämligen i allra högsta grad internationell. Den påverkas av globaliseringen och av den tekniska utvecklingen. Inte minst det senare har gjort att musik, böcker och innovationer i bred skala kan få väldigt stor internationell spridning.

  Detta gäller dessutom precis alla områden – jag har exempelvis förstått att den teknik i beachvolleyball som ledde Sverige till OS-guld nu har varumärkesskyddats som Swedish Jump Set. Det är ju alldeles utmärkt. Fler borde belönas även ekonomiskt för de innovationer och tekniska utvecklingar som de kommer på. Detta gäller inte minst de intellektuella prestationer som ibland kan vara svåra att definiera och därmed också att skydda.

  Det förslag vi nu har på bordet är ett sätt att både uppmuntra och försvara uppfinningar, utveckling och tekniska innovationer. Därför är det också alldeles självklart för mig att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

  2025-05-21 14:39:15

  

  Louise Eklund

• Herr ålderspresident! Sverige är en kunskapsdriven ekonomi. Vår framtid bygger på kreativitet, nytänkande och innovation. Därför är immaterialrätt, trots att sakfrågan kanske inte får pulsen att rusa, en av de mest avgörande framtidsfrågorna för ett kunskapssamhälle – inte bara som skydd utan också som möjliggörare.

  Dagens betänkande rör just de verktyg som gör att nya idéer kan bli till affärer, att konst kan spridas och att företag kan växa i trygg vetskap om att det de skapar inte olovligen tas ifrån dem. Men det är tydligt att mycket av dagens system är byggt för en annan tid. Därför har Centerpartiet i det här betänkandet flera reservationer som har en gemensam grundidé, nämligen att vi måste modernisera immaterialrätten, med innovationen i centrum.

  Herr ålderspresident! Redan vid millennieskiftet för 25 år sedan – säger jag och tittar på de unga personer som sitter på läktaren – var kassettband i princip utagerade som huvudsakligt musikformat i de flesta länder. I dag är det knappt någon under 25 som vet vad ett kassettband är.

  Vi föreslår därför att den så kallade kassettbandsavgiften, alltså arvet från en tid med just bandspelare och cd-skivor, avskaffas. Det är dags att gå vidare till ett system som reflekterar hur kultur faktiskt konsumeras och sprids i dag. Lagringsmedier är inte längre kopieringsverktyg utan en del av en digital vardag. Den nuvarande modellen riskerar att slå orimligt hårt mot både konsumenter och innovativa företag.

  Vi föreslår också att den så kallade panoramafriheten utvidgas. Det måste vara tillåtet att inte bara fotografera ett offentligt konstverk utan också dela bilderna digitalt. Det handlar inte om att underminera upphovsrätten utan om att anpassa den till en verklighet där gränsen mellan det fysiska och det digitala har suddats ut.

  Slutligen behövs det som flera talare har varit inne på i dag, det vill säga en samlad strategi. Det räcker inte med fragmenterade initiativ, punktinsatser eller möjligtvis ännu en arbetsgrupp. Sverige behöver en tydlig, samlad strategi för immaterialrätten som utgår från innovatörernas och kreatörernas perspektiv, som tar hänsyn till nya affärsmodeller och som väver ihop upphovsrätt, patent, data och AI.

  Vi har blivit bättre men är fortfarande svaga på att ta innovationerna hela vägen till kommersialisering och investering. Det innebär att idéer som föds här hemma alltför ofta blir till företag i ett annat land, vilket betyder att arbetstillfällena också hamnar i ett annat land. Det är ett systemfel som vi måste rätta till, och där är frågan om patent väldigt viktig.

  För att mer av värdet från svensk forskning och innovation ska stanna i landet krävs ett innovationssystem som hänger ihop. Villkoren för utveckling, testning, uppskalning och affärsutveckling behöver förbättras. Det måste också bli enklare för små företag och nya innovatörer att förstå hur man skyddar sina idéer med tydlig, tillgänglig information om patent- och immaterialrätt. Här spelar forskningsinstitutioner och inkubatorer en nyckelroll som broar mellan akademi och näringsliv, men det kräver ett tydligt uppdrag, en samlad styrning och anslag.

  Det vi har i dag är som ett halvfärdigt manus utan tydlig intrig och utan regi. Sverige förtjänar en immaterialrättspolitik med både riktning, handling och framtidstro. Därför vill vi se en nationell strategi som samlar universitet, näringsliv, myndigheter och kultursektor med ett tydligt uppdrag att ta Sverige från skydd till möjliggörande, herr ålderspresident. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan det är även en fråga om tillväxt.

  Innovation kräver trygghet, men innovation kräver också rörelse – att vi ständigt ser till att lagstiftning och regelverk följer med när världen utvecklas. Vi i Centerpartiet kommer alltid att försvara den balansen. Vi tror på kraften i en idé, och vi vet att rätt immaterialrätt kan vara det som förvandlar just den idén till nästa svenska världsföretag, nästa genombrott inom AI eller nästa internationella kultursuccé.

  Jag yrkar bifall till reservation 12 under punkt 7.

  2025-05-21 14:43:33

  

  Elisabeth Thand Ringqvist

• Herr ålderspresident! Nu har jag kanske chansen att betala tillbaka lite talartid.

  Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag om ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering. Lagförslagen innebär att radio- och tv-företag inkluderas i en ersättningsordning för privatkopiering samt att regeringens rätt att meddela föreskrifter tydliggörs. Så långt är vi överens.

  Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om olika immaterialrättsliga frågor. Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete, vilket vi hörde i ett replikskifte här.

  För att se skillnaderna gällande vilka som lyckas komma framåt i att försvara sin immaterialrätt bör man dock ha hela bilden framför sig. För att stärka innovationskraften anser jag att patent hos småföretag, startup-företag och uppfinnare behöver säkerställas. Patenträttegångar är väldigt dyra, vilket gör att få vågar ta risken att inleda en rättslig process.

  Bland andra Europeiska kommissionen och FN:s immaterialrättsorgan World Intellectual Property Organization – eller Wipo, som det förkortas – har studerat dessa frågor. Sammanfattningsvis har de kommit fram till att reglerna för rättegångar är en grundpelare i patentsystemet, att kostnadsfördelning har en fundamental betydelse, att tidsutdräkten till det rättsliga utslaget har stor betydelse och att data för jämförelse mellan olika system saknas.

  I Sverige tar rättegångarna lång tid jämfört med liknande rättegångar i andra delar av världen. Jag tycker därför att regeringen bör utreda hur patenträttigheterna kan stärkas och hur obalansen mellan parterna kan minimeras vid rättegångar.

  Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till reservation 9, som beskriver precis det här.

  2025-05-21 14:41:04

  

  Birger Lahti

• Herr ålderspresident! Den här debatten berör lite olika områden, och jag skulle vilja säga någonting om upphovsrätt och AI.

  AI har utvecklats snabbt de senaste åren, och jag är säker på att många av oss har sett exempel på den mångfald av nya webbtjänster som har tillkommit och som tillgängliggör AI-tekniken för var och en. Förutom att AI kan skriva tal och ett oändligt antal frågor till våra ministrar kan man också som total amatör skräddarsy egna låtar i olika genrer eller göra om sina semesterbilder i olika konstnärliga utformningar, allt från japansk anime till Pixarfilmsstuk. Det är förstås jättekul, men det har redan inneburit och kommer att fortsätta att innebära enorma förändringar och utmaningar inte minst för kultursektorn.

  Förutom frågor om kulturens värde och funktion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet är upphovsrättslagstiftningen i det här avseendet helt central. AI tränas i dag på stora mängder befintligt material, och det är svårt – för att inte säga omöjligt – för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar alltså om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller upphovsrättsinnehavarna.

  Det regelverk vi har från EU är inte tillräckligt på området och ställer krav på den enskilda upphovsrättsinnehavarens uttryckliga agerande. Hittills har det ofta tolkats som att det utan ett tydligt nej är tillåtet att träna AI på upphovsrättsskyddat material. Upphovsrättsfrågan måste därför behandlas både snabbt och separat från annat. Sverige behöver agera, och det är bråttom.

  Jag anser därför att regeringen omgående bör tillsätta en utredning med syfte att se över lagstiftningen för att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter i ljuset av den snabba AI-utvecklingen. Arbetet inom EU behöver också påskyndas, och jag menar att regeringen behöver vara pådrivande inom EU för en översyn av gällande upphovsrättslagstiftning.

  Många är de konstnärer som har lagt ett liv på att förfina sin egen stil. Denna stil kan nu någon som jag själv kopiera och sprida på en kafferast, till exempel på Instagram. Hayao Miyazaki, som ligger bakom filmer som Min granne Totoro och Spirited Away, har sagt följande om AI-genererade bilder: I strongly feel that this is an insult to life itself.

  Herr ålderspresident! Jag vill därför yrka bifall till Miljöpartiets reservation 3 i betänkandet.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 11.)

  2025-05-21 14:48:35

  

  Katarina Luhr