Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft

Debatt i text

• Herr talman! Jag tackar för de ytterligare frågorna från Fredrik Olovsson. Jag ska försöka gå honom till mötes och besvara dem alla. Jag vill ändå konstatera att vi har suttit fyra gånger på departementet med sakkunniga från departementet, utredarna och så vidare. Möjligheterna för Socialdemokraterna att få svar på de frågor man har sparat till kammaren har varit många, men jag ska försöka avhandla dem ändå.

  Först och främst har vi absolut en export av el. Det är el som vi hade kunnat bruka genom industriutveckling i södra Sverige om det hade funnits effekt. Det är någonstans där problemet ligger. Jag tror inte att vi hade exporterat så mycket el som vi gör i dag från södra Sverige till Danmark och Tyskland om vi hade haft tillräckligt med effekt för att kunna balansera systemet i södra Sverige. Då tror jag att vi hade byggt ut produktionen där i stället och nyttjat denna el. Det är detta som kärnkraften kommer att möjliggöra.

  Sverigedemokraterna tycker i grunden att det är positivt med energisjälvförsörjning. Ju mer vi kan öka självförsörjningsgraden, desto bättre. Till viss del kommer en elektrifiering att ske, men den behöver ske i ett sådant tempo att vi klarar av omställningen.

  Gällande CFD-nivåerna kan jag bara konstatera att den 80-öresnivå som utredaren föreslår är den lägsta i världen, inte för kärnkraft utan för alla kraftslag. Det finns ingen havsbaserad vindkraftspark någonstans i världen, mig veterligen, som ligger under 1 krona per kilowattimme i CFD-avgift.

  Alternativen är alltså definitivt dyrare, och detta tycker jag kanske är det viktigaste. Snarare kan vi, oavsett om det hamnar på 70 eller 90 öre, konstatera att havsvind är avsevärt dyrare i alla de CFD:er som finns utställda på marknaden i något land.

  Jag får tacka Socialdemokraterna för att man bidrog till att bygga ut elsystemet. Det var synd att man sedan var tvungen att rasera det efter ett tag.

  2025-05-21 09:37:16

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Det är klart att det i ett land som Sverige, som har det största eller kanske näst största elöverskottet i hela EU, inte är oväsentligt att veta vad all ny el ska användas till. Vi är redan stora nettoexportörer. Vi tillhör också de länder som har absolut lägst elpriser. Det gäller faktiskt hela landet, även om vi tycker att de är för höga i de södra delarna.

  Den kärnkraft som kommer till nu kommer sannolikt att vara dyrare. Det är därför man måste garantera priset. Utredningen säger 80 öre, men i verkligheten hamnar det kanske lite högre. Tobias Andersson får gärna säga var han tycker att gränsen går. Är det 1,10, 1,20, 1,50 eller 1,70? Det är den typen av nivåer som förekommer i andra länder som investerar i detta kraftslag.

  Tobias Andersson tog i sitt anförande upp det svenska elsystemet, som ofta byggdes ut av socialdemokrater. Man byggde både vattenkraft och kärnkraft men sedan också vindkraft. Detta föregicks av rigorösa utredningar, ordentlig planering och ett tydligt och bra genomförande.

  Nu står vi här och diskuterar frågan, men Tobias Andersson kan inte svara på vad det kostar eller hur mycket det ska vara. Han kan heller inte svara på någon av de andra frågor jag ställde. Tyder det verkligen på att ni har kommit så långt i processen, Tobias Andersson, att man kan säga att det är ansvarsfullt att gå vidare?

  2025-05-21 09:35:47

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag och Tobias Andersson har suttit i samma utskott sedan han kom in i riksdagen. Jag vill bara berömma hans sätt att vara ordförande för näringsutskottet sedan han blev varm i kläderna. Det har inte varit någonting sådant som stör den här debatten.

  Det pågår nu givetvis en diskussion om hur propositionen ser ut. Det står något i den som jag vill höra Sverigedemokraternas syn på vad det handlar om. Ledamoten var själv inne på att han kommer att ha en etta med lock och jordvärme när de här tas ur drift. Så länge kommer de att vara i drift. Samtidigt står det: ”Lånen betalas tillbaka inom den förväntade driftstiden.”

  Finns det något hum om vad regeringens syn på detta är? Hur länge kommer de här lånen att tillåtas vara lån? Är det tills ledamoten själv har en etta med lock och jordvärme, och när infaller den tiden? Finns det verkligen någon deadline för när de ska vara betalda? Jag börjar med den frågan.

  2025-05-21 09:39:18

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Jag tackar för frågan från Birger Lahti.

  När det gäller vad man egentligen har för avsikt i det här fallet är den att från statens sida kunna garantera att man kan låna det kapital som behövs för konstruktionen. Kapitalkostnaden utgör en stor majoritet av kostnaderna för att bygga ny kärnkraft. Om vi kan dela på risk och sänka räntor minskar det kapitalkostnaden och totalkostnaden, och det genererar lägre elpriser.

  I de modeller som kommer att förhandlas fram kommer en del att vara risk- och vinstdelningsmekaniken, vilket man berör i utredningen, även för lånet. Det ska alltså finnas incitament att gå från en viss andel statligt lån till att öka andelen kommersiella lån. Det kan vi också reglera med räntenivåerna över tid, så jag ser det som osannolikt att det statliga låneansvar som tas tidigt i ett sådant här projekt kvarstår tills man tar kraftverket ur drift 80–90 år senare.

  Jag tror att det är mer sannolikt att man genom avtalet med den specifika partnern har en vinstdelningsmekanik som bygger på att partnern över tid går över till kommersiella lån. Dessutom vet vi att den absolut stabilaste och billigaste kraftproduktionen är ett avbetalat kärnkraftverk, så det ligger naturligtvis även i investerarnas intresse att nå dit.

  2025-05-21 09:40:40

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Jag är fullt medveten om de risker som är förknippade med storskaliga infrastruktursatsningar. Oavsett om det rör sig om en väg, el eller energiinfrastruktur eller om det rör sig om storskalig industrietablering finns det stora risker med den typen av enorma projekt. Vi pratar ju om tusentals personer som ska vara på rätt plats vid rätt tidpunkt och skruva i rätt mutter vid rätt tillfälle för att det här ska ske på det sätt som är avsett. Jag är fullt medveten om de riskerna.

  Jag har också tagit mig tid att besöka alla de västländer som i närtid har byggt storskalig kärnkraft. Jag har varit i Sydkorea hos KHNP. Jag har varit i USA hos Westinghouse. Jag har varit i Finland och tittat på EFTS. Jag har varit i Förenade Arabemiraten och tittat på hur man har byggt där under sydkoreansk ledning och så vidare. Projekten skiljer sig åt, och riskerna skiljer sig åt. Pandemin underlättade absolut inte för leverantörsled och så vidare i de här projekten; det var exempelvis Westinghouses problem i USA.

  Det jag tror är viktigt är att Vattenfall och politiken tittar på vilka leverantörsled de här aktörerna tar med sig, vad de har för kompetens, hur värdekedjorna ser ut och vem som sköter konstruktionen, om de har tidigare erfarenhet av storskaliga projekt och så vidare. Det kommer att vara viktiga faktorer i de beslut som tas i det här. Då kan vi minska riskerna, som Birger Lahti är inne på.

  När det gäller uran är Sverigedemokraterna det första partiet att konstatera att vi aldrig borde ha förbjudit uranbrytning i Sverige. Jag är emot ryskt uran. Jag är glad över att vi kan köpa kanadensiskt eller kazakstanskt i stället. Men vi behöver också utvinna uran i Sverige.

  Jag vet att flera av oss var på ett seminarium nu på morgonen med tre olika gruvföretag som är på plats i Sverige och som är intresserade av att utvinna uran i Sverige, vilket tyvärr Socialdemokraterna med stöd av andra förbjöd under tidigare mandatperioder.

  2025-05-21 09:43:46

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Nu är det dags att debattera näringsutskottets betänkande 20 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft med anledning av propositionen med samma namn.

  Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna.

  Det vi nu ska debattera och senare i dag rösta om är utan tvekan en av de största frågorna för näringsutskottet och riksdagen denna mandatperiod. Politiken kommer genom kammarens beslut i dag att lägga grunden för omfattande investeringar i ny kärnkraft i Sverige.

  I sak innebär det ett möjliggörande av storskalig, planerbar baskraft, vilket givet en teknisk livslängd på runt 80 år kommer att generera el och effekt även efter att alla som i dag fattat beslutet har dött. Detta är värt att stanna upp och reflektera kring. Jag tillhör de yngre ledamöterna i kammaren, och trots att jag är nyss fyllda 29 år kommer inte ens jag att leva när de kärnkraftsreaktorer vi nu krattar manegen för tas ur drift.

  Ambitionen är som bekant att ha nya kärnkraftverk påkopplade på nätet 2035 som sedan utan bekymmer kan producera själva förutsättningen för vår industri, vårt välstånd och vår välfärd i minst 60 år men mer sannolikt i flera decennier därefter.

  Herr talman! Det är inte ofta kammaren tar beslut vars konsekvenser är så långlivade. Mot denna bakgrund har det funnits en ambition hos Tidöpartierna att försöka säkerställa ett så brett politiskt stöd som möjligt för denna långlivade reform. Ett flertal energipolitiska samtal har ägt rum mellan riksdagens åtta partier med en öppenhjärtig ambition att försöka nå så stor samsyn som möjligt. Men trots beslutets livslängd och de stora investeringar och åtaganden för det offentliga det rör sig om har oppositionspartierna endast kunnat enas i sitt motstånd till kärnkraften. Därmed har vi inte lyckats få gehör för propositionen bland riksdagens oppositionspartier.

  Låt oss återgå till kärnkraftens roll. När tidigare generationer byggde ut det svenska elsystemet genom vattenkraft och kärnkraft visste de mycket väl vad de gjorde. De planerade och skapade världens bästa elsystem, som var stabilt, billigt och rent. Trots den rigorösa planeringen och de tydliga ambitionerna på den tiden kunde de sannolikt inte på förhand veta att detta i sin tur skulle skapa förutsättningarna för Sverige att bli ett industriland i absolut världsklass. Sedan dess har dock välståndet som kunde skapas tack vare kärnkraften och vattenkraften genererat utrymme för kritik och sedermera nedmontering.

  Herr talman! Alla känner till psykologen Maslows beryktade behovspyramid. Förenklat handlar det om att vi har olika behov, och beroende på om vi har lyckats uppfylla de mest basala behoven eller inte kan vi röra oss uppåt i pyramiden.

  Tack vare vattenkraften och kärnkraften hamnade Sverige i toppskiktet på pyramiden i termer av elförsörjning och industriförutsättningar. Det finns utrymme för utsvävningar av mer självförverkligande art när man är i behovspyramidens topp, och med stora volymer reglerkraft och baskraft kunde Sverige kosta på sig lite väderberoende kraftproduktion. Det kändes säkert bra för dem som tog besluten och genomförde investeringarna. Initialt var det dock just ett uttryck för självförverkligande. Att bygga vindkraft när det finns gott om reglerkraft i systemet utgör inget stresstest av systemet. Problemet uppkommer när andelen väderberoende kraftproduktion ökar på bekostnad av reglerkraft och baskraft.

  Herr talman! Missförstå mig inte; jag är ingen kategorisk motståndare till något kraftslag. Jag kan dock konstatera att det finns vissa kraftslag som är beroende av andra för att kunna existera och producera samtidigt som det finns andra kraftslag som utan bekymmer kan stå på egna ben – därav referensen till Maslows behovspyramid. Det är enkelt att efterfråga eller förespråka väderberoende kraft när det finns bas- och reglerkraft. Problemet är att man när man befinner sig i toppen på behovspyramiden glömmer bort de grundläggande behoven eftersom de redan har blivit tillfredsställda och då sätts åt sidan.

  Det var precis det som skedde i Sverige. De systemnyttor som kärnkraften garanterat började tas för givna, varvid beslutsfattare och investerare glömde bort att den självförverkligande väderberoende kraftproduktionen var oförmögen att stå på egna ben. Som resultat byggdes den ut samtidigt som politiken stängde ned kärnkraften.

  Nu kritiserar samma politiker som lade ned kärnkraften och som genom elcertifikat finansierade utländska riskkapitalisters exploatering av svensk miljö och natur genom förlustbringande vindkraftsparker Tidöpartierna för att skapa förutsättningar för kärnkraft. Trots sin historia på det energipolitiska området har de i dag mage att hävda att politiken styr marknaden för mycket genom att låta kärnkraften få leverera de förmågor in i systemet som behövs och efterfrågas och som under alltför lång tid blivit åsidosatta.

  Det finns ett företagsekonomiskt talesätt som lyder ”förvärva, ärva, fördärva” och som egentligen åsyftar familjeföretags uppgång och fall. Den första generationen förvärvar företaget, den andra generationen ärver detsamma och försöker driva det vidare och den tredje generationen fördärvar det eftersom den uppfostrats av generationen som ärvde företaget och därmed saknar drivkraft. Bekvämligheten lamslår. Det är precis samma tendens vi har sett i Sveriges elsystem. När Tidöpartierna nu är i förvärvandefasen vill de som fördärvade vara med och påverka och ifrågasätta. Det ger jag inte mycket för, herr talman.

  När jag ändå är lite utsvävande och filosofisk kan jag också kosta på mig ett citat av G Michael Hopf, som i svensk översättning lyder: ”Hårda tider skapar starka män, starka män skapar goda tider, goda tider skapar svaga män och svaga män skapar dåliga tider.”

  Sveriges elsystem befinner sig i dåliga tider på grund av de svaga politiker som fattat de dåliga besluten – om vi nu ska välja att bokstavstolka citatet och placera det i den energipolitiska debatten.

  Dessa cykler upprepar sig dock, och det är därför vi i dag fattar beslut som skapar goda tider. Det är nu vi förvärvar och bygger välstånd för kommande generationer.

  Herr talman! Frågan kvarstår hur vi gör detta rent konkret. Låt mig därför gå vidare till det. I dag beslutar kammaren om en risk- och vinstdelningsmodell för i huvudsak statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt. På detta sätt stöttar vi både konstruktionen och driften av de kärnkraftverk som byggs inom ramen för detta stödpaket.

  Jag ska försöka förklara och förenkla vad detta innebär. Staten kommer att ingå avtal med de företag som får stöd. I ett sådant avtal kommer risker och vinster att fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten, politiken och företagen.

  Stödet kommer att regleras av villkor i avtalet som utformas med hänsyn till statens risk, statens möjlighet att tillvarata sin rätt och statens behov av kontroll och uppföljning.

  Det statliga stödet utgörs primärt av att staten står för en andel av det lånade kapital som behövs fram till dess att rektorn tas i rutinmässig drift. Vid rutinmässig drift träder det dubbelriktade differenskontraktet in, och ett inlösenpris fastslås därför i avtalet. Det innebär en sund riskdelning och vinstdelning med maxtak för ersättningen per kalenderår.

  Herr talman! Nu har jag försökt förklara vad finansieringsmodellen består av. Jag tror att det ändå kommer att komma en del frågor och påståenden i debatten om hur mycket det kan kosta, varför det inte finns några siffror i propositionen och så vidare. Det är så enkelt att det kommer att bli en statsstödsprövning gentemot kommissionen när avtalet ingås. Respektive parametervärden i varje affär kommer att behöva förhandlas fram mellan de företag som ska bygga och staten samt till viss del EU-kommissionen.

  I debatten slänger man sig med siffror i ett härad som aldrig någonsin kommer att bli aktuellt, givet att vi har en begränsning på 5 000 megawatt, vilket avgör hur mycket staten kan kliva in och riskdela.

  Det som är stort på denna historiska dag är att politiken på nytt tar ansvar för systemet, ställer krav på vilka förmågor som kraftslagen ska generera in i systemet och skapar förutsättningar för investeringar i kärnkraftverk som kommer att stå och producera el långt efter det att jag och alla andra som i dag röstar i kammaren har avlidit. Detta i sig – hur långvariga dessa beslut är och vilka förutsättningar de skapar – tycker jag är värt att betona.

  I detta anförande instämde Josef Fransson (SD), Mats Green (M) och Camilla Brodin (KD).

  2025-05-21 09:20:10

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Jag tänkte börja med att ställa en fråga till Tobias Andersson: Vad ska han använda all den el till som ska bli resultatet av de investeringar i kärnkraft som han nu menar möjliggörs?

  Vi som tycker att elsystemet ska bli bättre har en idé om att vi ska klara klimatomställningen, att vi ska ha en nyindustrialisering och att vi ska elektrifiera vår transportsektor. Tobias Andersson och hans parti brukar för det mesta slänga grus i det maskineriet eller driva en politik som går åt precis andra hållet. Varför man ska göra så stora investeringar när man har den grundläggande synen på Sverige, Sveriges välstånd och vad vi ska leva på i framtiden undrar jag verkligen.

  Som Tobias Andersson lyfte upp i sitt anförande är det rimligt att ställa frågor om hur mycket saker och ting kostar eller får kosta. Nu blir det en stor sak att propositionen antas, och då borde man kunna svara på frågor om hur många hundra miljarder som en, två, tre eller fyra reaktorer kostar.

  I den utredning som ligger till grund för propositionen finns det idéer om att man ska garantera ett lägstapris på 80 öre. Det är väldigt lågt jämfört med andra länder som har den typen av subventioner till kärnkraft; där hamnar man kanske på 1 krona eller 1,10, 1,20 eller 1,30. Finns det någon gräns där Tobias Andersson tycker att det blir för dyrt?

  Den sista frågan är kopplad till det som ledamoten sa om begränsningen i lagstiftningen på 5 000 megawatt, men i vilken paragraf i lagtexten står det? Det finns luftiga skrivningar om detta, men det finns ingen konkret begränsning eller något tak för hur mycket kärnkraft som kan tänkas få stöd av Tidöpartierna.

  2025-05-21 09:31:45

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Tack för anförandet, Tobias Andersson!

  Jag hade faktiskt en liknande fråga som Fredrik Olovsson, men jag noterade att han inte fick svar. Frågan är: Vad vill Sverigedemokraterna göra med 300 terawattimmar fossilfri el?

  Hela grundidén för att producera mer fossilfritt är ju, i alla fall som jag ser det, att fasa ut den fossila energin. Men det är Sverigedemokraterna uppenbart ointresserade av att göra. Tobias Andersson och Sverigedemokraterna är tydliga med att de vill bromsa och riva upp klimatpolitiken både i Sverige och i EU. Sverigedemokraternas fossilkramande har lett till ökat beroende av fossil energi, och de har skapat väldigt stor osäkerhet kring hela den gröna omställningen.

  Jag noterade Tobias Anderssons kollegas uppenbara skadeglädje här i kammaren när Northvolt hade gått i konkurs. En annan kollega fastslog stolt att man vill stoppa stöd till grön omställning i norra Sverige. Det upprepade Tobias Andersson här.

  Det är ganska märkligt att man vill subventionera fram stora mängder extremt dyr el men inte vill ha en omställning från det fossila till det fossilfria. Tobias Andersson får gärna svara lite närmare på frågan vilken typ av användning man vill se.

  Vi har redan ett stort överskott, så att ersätta tidigare produktion som fallit för åldersstrecket är inte aktuellt. Om det är svaret har man inte koll på Sveriges energibalans. Vi har ett stort överskott, men vi har samtidigt ett stort beroende av fossil energi. Vad vill Tobias Andersson använda elen till?

  2025-05-21 09:46:02

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Då övergår jag till lite grann av fysikens lagar för att få detta på plats om det nu blir verklighet.

  Alla exempel från nybyggda reaktorer i världen i dag visar att minsta tiden från att man går in med ansökan börjar närma sig 20 år. Det är någonstans runt 19 år. I Finlands exempel blev reaktorn 14 år försenad.

  Är regeringens bedömning att Sverige skulle kunna klara av detta inom den tidsram som man har satt upp? I så fall, om det går i lås, blir man proffs i världen på att bygga kärnkraft.

  En annan fråga: Många länder har nu med all rätt, och jag tycker att det är hedervärt, tagit avstånd från ryssarnas uran. Har Sverigedemokraterna och Tobias Andersson bilden att ryssarnas export av uran har minskat sedan sanktionerna blev av? Jag har bilden att den inte har minskat med ett enda kilo. Det hamnar någonstans i världen, och jag vill hävda att den exporten gynnar ryssarna i dag. Man köper det någon annanstans, för uranet från Ryssland är det billigaste i världen. Hur ser Sverigedemokraterna på problembilden vad gäller uran när man ska drifta framtida reaktorer?

  2025-05-21 09:42:04

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Tack, Fredrik Olovsson, för alla frågor! Vi har suttit i energipolitiska samtal och haft möjlighet att hantera dessa frågor vid ett flertal tillfällen, men jag kan passa på att bemöta dem här i kammaren i stället.

  Vad ska elen gå till? Jo, framför allt till att täcka upp för det system som ert parti har raserat. Om inte Socialdemokraterna hade lagt ned Barsebäck 1 och 2, vilket Göran Persson skriver och skryter om i sina memoarer, och om Socialdemokraterna inte därefter, tillsammans med Miljöpartiet, hade lagt ned de fyra kärnkraftverk som i dag är avstängda skulle vi från politikens sida sannolikt inte ha behövt stå här i dag och hantera den här propositionen. Det enkla svaret är alltså att elen och effekten ska gå till att rädda det system som Socialdemokraterna, ackompanjerade av Miljöpartiet, har förstört.

  Med detta sagt: Vi kommer också att kunna investera mycket mer i södra Sverige eftersom det sannolikt är där reaktorerna kommer att hamna då det finns en kraftig effektproblematik där. Det jag framför allt ser framför mig är att befintlig industri kommer att bygga ut i stället för att flytta ut från landet. Den stora skiljelinjen är att Socialdemokraterna hellre satsar på högriskprojekt i norra Sverige än på att skapa förutsättningar för industriutveckling i södra Sverige.

  När det gäller den andra frågan berör utredningen hur stor del av risken staten kan ta. Där går man upp till 600 miljarder i det mer expansiva scenariot för lånefinansieringsdelen. Det är också värt att i denna kammare befästa att det är ett lån som är avsett att betalas tillbaka. Det är alltså ingen kostnad. I debatten slänger man sig lite slarvigt med att det kommer att kosta staten hundratals miljarder, trots att grundfundamentet faktiskt är att lånet ska betalas tillbaka, med ränta dessutom.

  Gällande megawattbegränsningen finns här en politisk skiljelinje. För Fredrik Olovsson är det otroligt viktigt med exakt vilket tak vi sätter för hur mycket kärnkraft som byggs, medan det för mig snarare handlar om att vi ska skapa förutsättningar för den effekt som vi behöver.

  2025-05-21 09:33:42

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Jag tackar för frågan från Linus Lakso.

  Jag kan börja med att upprepa det jag sa i replikskiftet med Fredrik Olovsson på detta tema: En stor del handlar om att vi måste skydda det system som har blivit så eftersatt. Vi har den högsta effektbristen i Europa i SE4.

  Det är klart att vi behöver ha mer planerbar kraftproduktion för att möjliggöra industrietableringar i södra Sverige. De kan ju inte ske på grund av effektbristen, trots elexporten från SE4. Det tycker jag är ett viktigt faktum att fastslå.

  När vi pratar om 300 terawattimmar gör vi det mot bakgrund av de analyser som finns från såväl myndigheter som branschorganisationer och andra, som har skissat på vilka behov det finns över tid från olika industrier. Jag har ingen anledning att ha en egen analys av det totala elbehovet när det finns de som frågar befintlig industri hur mycket den behöver ha om 5, 10, 15 år och så vidare och när myndigheterna sitter och skissar på det här. Jag tror att de har ett bättre underlag än vad jag och Linus Lakso har. Mot den bakgrunden tycker jag att det är rimligt att vi försöker gå dem till mötes och säkerställa förutsättningarna för den typen av storskalig kraftproduktion i Sverige fram till de årtal som finns.

  Det går ju också att vända på frågan, herr talman. Nu får jag frågor om att vi vill ha mycket fossilfri el, vad den ska gå till och om vi vill ha någonting som i sin tur går på fossilfri el. Det går att vända på frågan. När Linus Lakso och andra driver på för den gröna omställningen i ett tempo som jag tycker är för hastigt och som skapar problem vill man göra det utan ett elsystem som hänger med.

  Man har inga egna lösningar på hur vi utan mer reglerkraft och baskraft i systemet ska kunna säkerställa den utbyggnad av så kallad grön industri som Miljöpartiet gärna vill se. Där någonstans kommer det att bli en utmaning, och det är mycket möjligt att den gröna omställningen faller just på grund av avsaknaden av ett fungerande elsystem.

  2025-05-21 09:48:13

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Energisystemet är grundläggande i våra moderna samhällen. Det är centralt för hur länder utvecklas, hur jobb skapas och hur välfärd och välstånd säkras. Att steg för steg trycka ut de fossila utsläppen från energimixen är också viktigt för att stärka vårt oberoende och vår konkurrenskraft så att vi kan göra vår del av omställningen.

  Sverige har sedan lång tid kunnat glädjas åt att vi i princip har haft ett helt fossilfritt elsystem. Men i såväl industrisektorn som i transportsystemet använder vi fortfarande mycket fossil energi. Att ta nya steg i elektrifieringen bort från fossilimport är därför viktigt för Sverige. Därför behövs också mer fossilfri elproduktion.

  I den delen är vi socialdemokrater överens med och har en gemensam bild med regeringen. Elsystemet behöver växa kraftigt under de kommande åren. Det elöverskott som finns i dag räcker inte till om transportsektorn elektrifierar och om industrin ställer om. Det räcker definitivt inte till om vi ska ta vara på Sveriges stora och goda förutsättningar till ny industrialisering, stora investeringar för nya jobb, ökad tillväxt och därmed också ett större välstånd.

  En förutsättning för att det här ska bli framgångsrikt är att priserna är konkurrenskraftiga och att systemkostnaderna är låga. Hushåll ska ha råd att betala sin räkning, och företagen ska bli konkurrenskraftiga på globala marknader.

  Mer el är bra, men billig el är en förutsättning för att det ska bli en så stor efterfrågan som vi i grunden vill. El i en mer avlägsen framtid är förstås också bra, men mer el de kommande åren är nödvändigt för att industrin ska få möjlighet att slå ned sina bopålar ordentligt. Man ska investera här, och hushållen ska känna trygghet i att omställningen är bra också för dem.

  Eftersom regeringen lägger fram en politik som bortser från behovet av mer billig el snabbt ser vi risker med den politiken. Liksom en lång rad remissinstanser ser vi en politik som ensidigt ger stora stöd och subventioner till ett kraftslag, och det riskerar att slå undan benen för alla de investeringar i billigare elproduktion och i kostnadseffektiva lösningar som kan komma på plats de närmaste åren. Det är alltså inte bara vi som säger så, utan det är den allmänna bilden också från dem som vill se ny kärnkraft.

  Ändrar man förutsättningarna så radikalt på en marknad får det helt enkelt konsekvenser. Vi ser redan resultatet av regeringens och Sverigedemokraternas politik. Det har inneburit en tvärnit i nya investeringsbeslut för energiproduktion. Det innebär inte bara att elöverskottet kommer att krympa ihop framöver och i förlängningen också öka vårt behov av import, utan det sätter framför allt en grimma på de företag som vill investera i elektrifiering och i ny verksamhet, de som vill växa och utvecklas i vårt land.

  Sverige riskerar alltså att slarva bort en möjlighet till låga elpriser och därmed till utveckling och ny industrialisering. Regeringens väg medför alltså reella problem och risker. Samtidigt har man lättvindigt avfärdat modeller, även modeller för statliga stöd, som utgår från att förmågor i konkurrens kan få stöd mellan olika leverantörer och kraftslag. En mer teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv modell skulle helt enkelt ge Sverige mer el snabbare. Svenska hushåll skulle få lägre elpriser, och konkurrenskraften för företagen skulle stärkas.

  Herr talman! Den proposition som nu ligger på riksdagens bord svarar inte heller på centrala frågor som många människor ställer sig i dag. Vad kommer ny kärnkraft att kosta i investeringar och i löpande kostnader i form av garanterade priser för den el som ska produceras? Det är långa tidsperspektiv, som sas tidigare. Det är kanske fråga om CFD:er som ska gälla i 40 år i verksamhet som ska rulla i 80 år.

  Propositionen svarar inte heller på vem som ska betala, det vill säga hur kärnkraften egentligen ska finansieras. För oss skulle en ja-röst till propositionen i dag vara som att köpa grisen i säcken eller skriva ut en blank check till regeringen. Det gör vi förstås inte. Vi vill se en mer balanserad energipolitik som tydligt klargör förutsättningarna för investeringar i alla kraftslag som nu behöver växa, inte minst de som kan komma på plats snabbare än kärnkraft och som kan leverera billig el.

  När vi talar om risker för andra kraftslag talar vi egentligen också om befintlig kärnkraft. Kärnkraften kommer att spela en viktig roll i det svenska elsystemet lång tid framöver. Effekthöjning och livstidsförlängning av dagens reaktorer är det första som bör säkerställas. Regeringens utredare pekar på att det kan handla om en tiondel av kostnaderna av att bygga nytt och att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt. Men om ny kärnkraft får omfattande stöd riskerar också de investeringarna att utebli. Det skulle väl onekligen vara ett ödets ironi om dyra kärnkraftssubventioner skulle straffa ut billig befintlig kärnkraftsproduktion.

  Detsamma gäller faktiskt också för andra investeringar, till exempel det som det talades om tidigare, nämligen att uppgradera vår vattenkraft. Här pekar rapporter på att det finns potential att till 2035 tillföra ny effekt som motsvarar ungefär en kärnreaktor. Men risken finns att detta inte blir av om annan produktion får stora subventioner.

  Vi socialdemokrater har också i beredningen av det här ärendet fört fram att den här typen av lagar också borde sätta tak för hur omfattande stödet kan bli. Regeringen gick in i mandatperioden med idéer om att det skulle byggas tio nya reaktorer. I den här propositionen skriver man på flera ställen att det kanske handlar om ungefär hälften. Men i lagen finns ingen begränsning alls. Det är en uppenbar risk om man ändå vill signalera att det finns ett tak som kan möjliggöra för andra kraftslag att få plats.

  Eftersom de ekonomiska konsekvenserna för såväl skattebetalare som elkunder kan bli betydande med den här modellen skulle vi förstås vilja ha avgörande inflytande och insyn i fråga om de avtal som föreslås tecknas framöver mellan stat och projektbolag. Vi tycker att en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken skulle vara särskilt viktig för att skapa legitimitet. Att det inte finns någon sådan är ett demokratiskt underskott, om regeringen väljer att gå vidare ensidigt.

  Det ska också sägas att bristen på bredd och långsiktighet även är ett hinder för att investeringar i ny kraftproduktion över huvud taget ska bli av. Stabila förutsättningar över tid är viktigt för den här sortens omfattande och långsiktiga investeringar.

  Den här ramlagen innebär inte att ny kärnkraft byggs. Vi ifrågasätter faktiskt om den över huvud taget behövs. Det är snarast budgetbeslut, avtalsskrivande och sedan förstås alla tillståndsprocesser, lösningar på försäkringsfrågor, slutförvarsfrågor och alla de andra frågorna som kommer att vara avgörande för det.

  Därmed finns i grunden också möjlighet för ett fortsatt gemensamt arbete för att hitta breda överenskommelser framåt. De ska vara bredare både när det gäller det parlamentariska underlaget, helt enkelt fler partier i den här kammaren, och när det gäller andra kraftslag och delar i el- och energisystemet.

  I vår motion föreslår vi en energiberedning som över de kommande mandatperioderna ser till att hålla ihop det politiska arbetet med att utveckla och bygga vårt elsystem större i en bred politisk samverkan. Det skulle vara bra för Sverige, herr talman.

  Vi står förstås bakom alla socialdemokratiska reservationer i detta betänkande, men jag yrkar bifall endast till nummer 1 och nummer 7.

  (Applåder)

  2025-05-21 10:02:35

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Som jag sa i den förra energidebatten hade det varit mycket lättare och mycket bättre för Sverige om det bara hade handlat om min förnuftige kollega Fredrik Olovsson. Problemet är Fredrik Olovssons vidhängande parti. Men det ska jag tala mer om senare.

  Det finns egentligen en fråga som jag tycker att Socialdemokraterna undkommer totalt. Tidöpartiernas, expertmyndigheternas och näringslivets analys är att Sveriges främsta utmaning är att säkerställa planerbar elproduktion i södra Sverige. Vårt förslag är känt. Vi satsar på den beprövade kärnkraften och 5 000 megawatt i vårt startprogram.

  Socialdemokraterna verkar numera instämma i analysen att stabil elproduktion behövs även i södra Sverige. Men då bör Socialdemokraterna också ha en egen lösning på det problemet. Man kritiserar även här och nu att det enbart finns uppskattningar av, men inte exakt på kronan, vad ny kärnkraft kostar.

  Min uppenbara fråga till Socialdemokraterna blir givetvis: Kan Fredrik Olovsson förklara hur man ska säkerställa planerbar elproduktion om 5 000 megawatt i södra Sverige, och framför allt hur mycket den kommer att kosta?

  Eftersom ledamoten efterfrågar exakta bedömningar vad gäller ny kärnkraft efterfrågar jag mycket exakta bedömningar av vad det socialdemokratiska förslaget för mer planerbar elproduktion i södra Sverige kommer att kosta och även vad den kommer att bestå av.

  2025-05-21 10:11:28

  

  Mats Green

• Herr talman! Jag får väl säga detsamma om Mats Green. Jag tycker förstås att han är en bra företrädare för sitt parti.

  Myndigheterna som Mats Green hänvisar till samt forskarna och näringslivet säger dock samma sak allihop: att vi inte kan vänta i 15–20 år på att lösa de problem man ser på kortare sikt. Vi kan inte vänta så länge med att komma till rätta med det och att få stabila förutsättningar för att investera i ny verksamhet och ny energiproduktion. Det är till sist det som kommer att behövas, oavsett hur man ser på kärnkraft längre fram i tiden.

  Försvaret från Mats Greens Moderaterna och de andra Tidöpartierna kan inte vara att det inte går att göra någonting under ett decennium eller två utan att vi får stå ut med situationen vi har i dag. Det är nämligen inte sant. Det går att göra saker. En del har redan lyfts upp i debatten här. Annat finns med i våra motioner på energiområdet. Det handlar om gasturbiner, som helst bör drivas på biogas förstås. Det handlar om kraftvärme, det handlar om batterilager och det handlar om kraftelektronik, som gör att vi kan bygga ut vårt elsystem och göra det på ett kostnadseffektivt sätt.

  I den här propositionen borde det förstås finnas ett gediget underlag från regeringen som pekar på just den typen av alternativa lösningar. Det är en del av den beredning som borde göras. Men här står det i väldigt generella termer och utan egentlig grund att det är den här vägen man ska gå, trots att vi vet att det slår undan benen för andra kraftslag.

  Vi har också redan nu sett att den linje som har bedrivits under de här snart tre åren har inneburit ett tvärstopp i nya investeringsbeslut för energi. Det är ett problem som innebär att man nu skjuter på planer eftersom man inte är säker på att man kan investera i och utveckla sin verksamhet i Sverige.

  2025-05-21 10:13:27

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Vi får inte ett enda svar på vad det skulle kosta, inte ens mellan tummen och pekfingret. Det är djupt ohederligt. Man kräver exakta siffror vad gäller kärnkraft, som dessutom finns. Det är dessutom regeringen och riksdagen som sedan kommer att fatta beslut om de exakta örena. Men man kan inte ens redogöra för en enda kostnad för det alternativ som man själv påstår sig ha. Det säger ganska mycket.

  Dessutom finns det inget nollalternativ. Det finns inget alternativ till kärnkraft som kostar noll kronor.

  Fredrik Olovsson säger att vi inte kan vänta. Nej, det är just det som är poängen. Vi kan inte vänta på att Socialdemokraterna ska sluta våndas över kärnkraften, som ni har gjort i 50 år. LO säger att vi inte kan vänta. IF Metall säger att vi inte kan vänta. Svenskt Näringsliv säger att vi inte kan vänta. Det är därför vi i dag kickar igång beslutet om ny kärnkraft.

  Det är också därför som vi på den korta och medellånga sikten har stoppat er straffbeskattning av kraftvärme, som ni ville beskatta bort. Vi har pausat er utrivning av vattenkraft. Vi har också kickat igång Kraftlyftet, som handlar om att få planerbar och stabil elproduktion där den behövs som mest, det vill säga i Skåne, resten av elområde 4 och Västra Götaland.

  Vi gör massor med saker på både kort och medellång sikt. Men vi kan inte glömma bort den viktiga långa sikten. Det är jättebra att ni nu omfamnar de kraftslag som ni gjorde allt för att tvinga bort under era åtta år i regeringsställning. Ni lade ned kärnkraften, ni beskattade bort kraftvärmen och ni rev ut vattenkraften.

  Återigen: Vad kommer era alternativ att kosta? Redovisa det för dem som lyssnar på den här debatten, Fredrik Olovsson!

  (Applåder)

  2025-05-21 10:15:27

  

  Mats Green

• Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för svaret!

  Jag kan konstatera att i alla fall den industri jag pratar med har en samstämmig bild av att det är helt avgörande att vi håller i klimatmålen för att detta ska hända. Men det vill ju inte Sverigedemokraterna, så det där faller på sin egen orimlighet.

  Vi måste stå fast vid klimatmålen och se till att vi kan stötta den utvecklingen för att denna konsumtion faktiskt ska bli av, för den bygger ju på att vi når klimatmålen. Annars kommer vi inte att behöva den elen. Där hänger resonemanget inte ihop.

  Vi har också sett resultatet: Många satsningar har stoppats under den här regeringen. Uniper stoppade satsningen på grönt flygbränsle i Långsele, Flagship One stoppade en satsning på grönt fartygsbränsle i Örnsköldsvik och till exempel Volvo och LKAB har skjutit fram sina planer för omställning. Den gröna omställningen havererar betänkligt under den här regeringen – och säkerligen mycket på grund av Sverigedemokraterna.

  Jag kan delvis börja svara på de frågor Tobias Andersson ställde. Vi har ju inte effektbrist, men vi har produktionsunderskott i SE4. Då behöver vi mer produktion. Jag noterar att Tobias Anderssons svar är att man ska vänta i ungefär 20 år på ny kärnkraft.

  Miljöpartiet har tvärtom föreslagit det vi kallar grön baskraft – som Sverigedemokraterna nu börjar kopiera, men med egna ord. Det handlar om gasturbiner, det handlar om höjd effekt från kraftvärmen och vattenkraften, det handlar om fler batterier i systemet och det handlar om efterfrågeflexibilitet som man kan göra genom att styra värmepumpar och elbilsladdning och så vidare.

  Det här går att göra fort. Det funkar här och nu. Det är också någonting som Skåne faktiskt efterfrågar via sin effektkommission, som dessutom leds av en moderat politiker.

  2025-05-21 09:50:18

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Jag tackar för frågorna och svaren från Linus Lakso!

  Jag kan bara konstatera att alla seriösa aktörer ser kärnkraften som en möjliggörare för att över huvud taget kunna komma i närheten av klimatmålen. Det är någonstans där jag inte får ihop logiken från Miljöpartiets sida. Man vill att det ska finnas mängder med el för diverse gröna projekt – inte minst till ren energiförstörelse genom att man går från el till vätgas och kanske tillbaka till el igen. Då tappar man 70 procent eller någonting av energivärdet.

  Det finns ingen seriös aktör som tror att vi kan klara av att bli energisjälvförsörjande, något jag för övrigt står bakom. Jag tycker att det är positivt om Sverige kan öka sin självförsörjningsgrad kopplat till energi. Det innebär elektrifiering av transporter och industrier och att frångå vissa fossila kraftslag.

  Detta ser jag som ett värdefullt steg utifrån en självförsörjningsgrad och utifrån ett totalförsvarsperspektiv – inte för att jag tror att det räddar klimatet och världen. Vi kan landa i ungefär samma sak, men utifrån olika ingångsvinklar. Det här behöver ske i ett tempo som industrin och vanliga människor klarar av att hantera.

  Kärnkraft är en möjliggörare för att nå de klimatmål som Miljöpartiet håller så varmt om hjärtat. Men trots det gör man allt man kan för att lägga ned, rasera och stoppa investeringar i kärnkraft.

  Herr talman! Det finns ingen grön baskraft. Det här är ett påhittat uttryck som man slänger sig med. Det finns gasturbiner som kan köras på naturgas, biogas och vätgas, men det finns inte biogas och vätgas för att köra dem i den utsträckning vi behöver. Det är naturgas. Det är inget grönt med det. Låt oss inte försöka skönmåla det hela.

  Den typen av produktion och den typen av effekttillskott vi behöver i södra Sverige stavas gasturbiner. Men de kommer inte att köras på biogas och vätgas på ett bra tag. Antingen vet Linus Lakso detta och låtsas som att han inte vet, eller så är man inte medveten om det. Det är okej för mig så länge gasturbinerna kommer på plats och vi matar dem, vi kör dem och vi löser de systembrister som finns. Men det kommer inte att vara grön baskraft, herr talman.

  2025-05-21 09:52:28

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Jag vill likt Birger Lahti börja med att berömma Tobias Andersson för att han i sitt anförande lyfte fram långsiktigheten och hur länge vi kommer att få leva med de beslut vi nu fattar i riksdagen.

  Ur Tobias Anderssons perspektiv kanske det är något bra. Jag är lite mer skeptisk med tanke på vilka kostnader det också medför. Jag tycker dock att det är värt att poängtera så att alla som lyssnar på debatten eller tar del av den i efterhand också inser hur fruktansvärt långa tidsperspektiv vi pratar om.

  Jag tänkte snäva ned tidsperspektivet en aning. I dag kom en rapport från Energiforsk som säger att det enda som kan möta behoven av efterfrågan på el från industrin till år 2035 är landbaserad vind och solel. Detta är alltså inte bara min slutsats, utan Energiforsk har låtit fyra oberoende forskargrupper titta på dessa utmaningar.

  När man lyssnar på Tobias Andersson i talarstolen låter det dock som att det inte ska byggas någon ny vind eller någon ny sol. Hur ska vi då möta behoven i industrin fram till 2035? Det är min första fråga.

  Problemet som Tobias Andersson har här är att beskedet är tydligt, om man lyssnar på energibolag och industrin: Om man inte bygger ut vind och sol nu finns det heller inget behov av någon kärnkraft sedan.

  Hur ska vi lösa problemen på kort sikt egentligen? Vi har ju ingen ny kärnkraft på plats de närmaste 10 åren och antagligen inte heller de närmaste 15.

  2025-05-21 09:54:38

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan!

  Om jag börjar med att konstatera vad Sverigedemokraterna vill göra för att möta det kortsiktiga behovet är det ju absolut inte en vare sig kortsiktig eller långsiktig lösning att addera mer väderberoende kraft in i vårt elsystem. Vi har redan utmaningar. Vi har enorma kostnader kopplat till överföring. Vi har en effektbrist, och vi har en obalans i vårt elsystem. Att tro att det löser sig med sol eller vind är naivt. Det borde räcka med att titta på Spanien för att lära sig av riskerna med ett sådant agerande.

  Jag vet vilka volymer av väderberoende kraft man från Centerpartiet vill skjuta in i det svenska elsystemet. Hade detta skett genom en stor utbyggnad av framför allt sol skulle svängmassan ha fått en ordentlig törn och utmaningarna för vårt elsystem varit definitiva.

  Det Sverigedemokraterna vill göra på kort sikt handlar framför allt om effekthöjningar av vattenkraften. Det är någonting Centerpartiet säger sig vilja ha, men det blir intressant att se hur långt Centerpartiet är redo att gå för att förenkla de tillståndsprocesser och annat som reglerar och begränsar vattenkraften i dag.

  Genom nya turbiner kan vi effekthöja såväl storskalig som småskalig vattenkraft. Genom pumpkraft kan vi se till att nyttja systemet än mer effektivt. Genom en utvidgning av dammar kan vi fylla på våra vattenreservoarer ytterligare utan att göra ingrepp i nya älvar. Det gäller också gasturbiner – bland annat genom de redan aviserade stödprogrammen och kanske även annat. Det sker ju exempelvis ett testprojekt i Rickard Nordins valkrets med Göteborgs Energi och Svenska kraftnät för att möjliggöra detta – tillsammans med bättre förutsättningar för kraft- och fjärrvärme.

  Då kan vi få en effekthöjning, och vi kan få ökad elproduktion. Vi kan också säkerställa de förmågor som systemet i dag har för få av, inte minst i termer av reglerkraft, för att hantera den väderberoende elproduktionen.

  2025-05-21 09:56:09

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Tobias Andersson gör sig här lite skyldig till problemet med att inte kunna skilja på energi och effekt. När det gäller just effekt tror jag att Tobias Andersson och jag är helt överens. Det är ju superbra om vi kan effekthöja vattenkraften och bygga ut för pumpkraft och annat. Kraft- och fjärrvärme är otroligt viktigt.

  När det gäller detta har vi i Centerpartiet också lagt fram en strategi där vi visar på vilken potential som finns. Vi skulle alltså till år 2035 kunna möta lika mycket effektbehov som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna försöker göra med denna nya kärnkraft på ungefär halva tiden och till en fjärdedel av kostnaderna.

  Problemet när regeringen lägger fram förslag i dag är att man gör det ensidigt mot kärnkraften. Man klarar inte av att titta på de andra alternativen och lägga fram förslag för dessa också. Hade man fått samma förutsättningar för vattenkraft och kraft av fjärrvärme som regeringen nu vill ge till kärnkraften hade detta kommit på plats.

  Det här är problemet. Man stirrar sig blind på en sida. Grejen är också att det inte är jag som säger det här. Det är fyra oberoende forskargrupper som säger att vi behöver möta energibehoven med mer vind och med mer sol.

  Jag undrar vilka underlag som Tobias Andersson lutar sig mot när han säger att det inte behövs och inte heller är lämpligt. Vilka forskargrupper har han pratat med? Vilken industri har han pratat med? Vilken energibransch har han pratat med? Alla säger samma sak, nämligen att om det ska vara någon mening med kärnkraft på sikt behöver vi vind och sol nu. Annars finns inte behovet där. Då har de företag som ska använda energin flyttat.

  Jag har två sammanfattande frågor. Vilka underlag lutar sig Tobias Andersson mot? Regeringen har ju inte utrett något annat än just kärnkraften.

  Vidare har vi frågan om effekthöjningar i vattenkraften. Där är vi helt överens. Om det är någon som har drivit på den frågan i riksdagen är det Centerpartiet. Om vi behöver vattenkraft och kraft från fjärrvärmen, varför ger man inte dem chansen att bidra på samma sätt som man ger till kärnkraften?

  2025-05-21 09:58:14

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Mats Green är väldigt nöjd med den fantastiska utveckling som följer av Tidöpartiernas politik. Jag kunde dock redogöra för att vi får många rapporter om att ny energiproduktion i Sverige tvärstoppas. Man fattar inte nya investeringsbeslut, och kvartal efter kvartal under den här perioden beställer man helt enkelt inte nya turbiner, exempelvis. Det är ett stort problem. Vi har ett elöverskott. Och vi har gamla beslut som kommer att genomföras. Men det är det enda som kommer till nu. Det är ett underbetyg till Tidöregeringens politik.

  Det är dessutom inte bara jag som säger att vår väg framåt är billigare. Det säger alla andra också. Det finns många olika scenarioanalyser. Det finns mycket om det som myndigheterna säger behöver göras och om vad som blir kostnadseffektivt. Det var precis de sakerna jag tog upp. Jag tror att regeringen förstår att det är sådana insatser som behöver göras och att det kommer att vara billigare än den väg man går fram med nu.

  Dessutom har vi, som inte har lagt stora subventioner för ett kraftslag på bordet, inte heller samma behov av att ge stora subventioner till alla andra. På en fungerande marknad skulle väldigt mycket av det hända ändå. Men om man lägger upp så otroligt mycket pengar till ett kraftslag slår man undan benen för alla andra investeringar. De kommer helt enkelt inte att kunna bära sig i längden när de ska konkurrera med en dopad kärnkraft. Det är bakgrunden. Därför kommer kön till Finansdepartementet och Mats Green med folk och kraftslag som vill ha stöd att bli väldigt lång. Och det kommer att bli dyrt.

  Fokus borde ligga på att bygga det mest kostnadseffektiva och stabila elsystemet, som vi kan behöva framöver, och se till att det är samhällsekonomiskt lönsamt. Det här bygger mer på att genomföra någonting man kommit överens om i Tidöavtalet än på att faktiskt åstadkomma ett riktigt konkurrenskraftigt energisystem för Sverige.

  (Applåder)

  2025-05-21 10:17:29

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag tackar ledamoten Fredrik Olovsson för hans anförande, som klargör lite grann var Socialdemokraterna står i denna fråga.

  Jag noterade att ledamoten var med i Agenda i söndags och gav ett tydligt besked till svenska folket: Vi håller på att enas om kärnkraften. Vi har samma syn på vilka utmaningar det finns och på förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt elsystem.

  Ändå kommer Socialdemokraterna, i alla fall som jag uppfattar det, att rösta emot utskottets förslag i dag. Med det i ryggen tror jag att man behöver hitta någon form av väg framåt. Jag uppskattar verkligen alla de samtal som vi har mellan alla partier för att få ordning på Sveriges elsystem.

  I går kunde vi höra vår energi- och näringsminister Ebba Busch, tillika min partiledare, säga att Sverige kommer att stå värd för en internationell kärnkraftskonferens i oktober. Det är ett gyllene tillfälle att stimulera investeringsviljan i Sverige.

  Min fråga till Fredrik Olovsson är: Kommer Socialdemokraterna att hindra kärnkraftsinvesteringar i framtiden?

  2025-05-21 10:19:39

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Hindra investeringar i framtiden? Vad vi pratar om här är ju huruvida staten ska stå för mycket omfattande investeringar i ett kraftslag. Vi har sedan 2016 varit brett överens i riksdagen om att det är möjligt att investera även i ny kärnkraft. Med den överenskommelse som moderater, kristdemokrater, centerpartister, socialdemokrater och miljöpartister då ingick möjliggjordes det att bygga upp till tio reaktorer. Det är alltså fyra till som kan byggas i Sverige. Inget av dessa partier hade intresse av att stoppa det, inte heller vårt parti.

  Vad det handlar om nu är hur stora offentliga stöd man ska få för ett visst kraftslag. Där är vi väldigt skeptiska. Vi tycker i grunden inte att den här typen av stödpolitik är särskilt bra. Men om detta ändå ska komma på bordet måste man ju se över hur alla kraftslag ska få möjlighet att utvecklas. Den stora säck med pengar som man nu vill ge till ett visst kraftslag kommer att innebära att det inte investeras i de andra kraftslagen, eftersom osäkerheten blir så stor. I värsta fall kommer de företag som skulle ha kärnkraften inte ens att finnas när den väl kommer till stånd om 15 eller 20 år. Frågan är verkligen hur vi nu ser till att få investeringar i all den energiproduktion som vi behöver under de kommande åren. Annars kommer Camilla Brodins kärnkraft inte att behövas.

  2025-05-21 10:21:07

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin på nytt för frågorna.

  Jag konstaterar att oppositionen försöker debattera mot en medveten halmdocka. Man säger att det nu kommer en gräddfil för kärnkraften. Varför hanterar vi inte alla de andra kraftslagen på samma sätt?

  Herr talman! För all del! Låt oss göra det. Låt oss lägga fram en ansökningsavgift till statliga myndigheter på 100 miljoner. Precis så är det för kärnkraften. Om du vill bygga en kärnkraftsreaktor, oavsett hur många som redan finns på platsen eller storlek, behöver du betala in 100 miljoner till SSM. Sedan är det en granskningsavgift på ungefär 100 miljoner per år. Det i sig utgör 1 miljard i kostnader för statlig översyn bara utifrån granskningen, inte tillståndsprocessen, inte överklagan, inte domstolsprocesser. Du betalar in 1 miljard som aktör till staten för att bygga kärnkraft.

  Sätt 100 miljoner i ansökningsavgift för en vindkraftspark och se vad som byggs, Rickard Nordin. Vi garanterar kraftslagen lika, eller så kan vi hantera dem lika utifrån vilka förmågor de genererar till systemet. Det är där vi inte möts. Vi konstaterar att vi behöver förmågorna kärnkraften kan leverera, och vi vet att havsbaserad vindkraft inte kan leverera samma förmåga. Vi behöver inte utreda det.

  Jag behöver inte lyssna på någon som driver ett solkraftsföretag, eller ett vindkraftsföretag, eftersom denne aldrig kommer att kunna övertyga mig om att havsbaserad vindkraft kan generera samma systemnyttor som kärnkraft – eller för den sakens skull att solkraft kan göra det. Det behöver inte utredas.

  Gällande de så kallade oberoende tyckarna i frågan anser jag att SVT:s inslag i söndags var ett bra exempel på hur oberoende man kan framställa personer som är uppenbara parter i målet och som under decennier har haft fel i sak på området. Vi kan nu se att de som raserat vårt elsystem har åsikter om att vi räddar detsamma, men jag bryr mig inte så mycket om denna åsikt.

  2025-05-21 10:00:13

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Jag tackar Fredrik Olovsson för detta svar.

  Det finns lite oro över vad som kommer i framtiden. Min största oro är kanske inte hur mycket det kommer att kosta framöver, mer än att det kommer att kosta ofantligt mycket för svenska hushåll och svenska företag om vi inte ser till att ha ett elsystem som fungerar. Här behöver vi göra kloka investeringar över tid. Det pågår också en internationell kapplöpning till mer kärnkraft, och i dag visar vi – en majoritet i den här kammaren – att vi är med i det racet.

  Jag väljer ändå att tycka mig höra lite grann mellan raderna att kärnkraften kommer att vara en del av helheten framöver även för Socialdemokraterna, att det är detaljer vi debatterar och att vi är överens om ett elsystem som kommer att vara robust och leveranssäkert. Men det är lite sorgligt att Socialdemokraterna inte kan gå med på att de detaljer vi fattar beslut om i dag utgör en investering inför framtiden för svenska hushåll och svenska företag. Det handlar om att kunna lita på Sverige.

  2025-05-21 10:22:43

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Jag vet inte om jag håller med Camilla Brodin om att det är detaljer som det handlar om. Det handlar om enormt stora subventioner till ett visst kraftslag, vilket riskerar att slå undan benen för alla andra. Det handlar om hundratals miljarder kronor i stöd till jag vet inte hur många reaktorer – det återstår att se. Det kommer att vara en kostnad under decennier, kanske tills jag är 100 eller 104 år, om jag får leva så länge. Tobias Andersson funderade också på de frågorna.

  Man ska stå för 80 öre enligt utredningen, men i verkligheten blir det kanske 1,10, 1,20, 1,30 eller 1,40 i garanterade priser för just den här elproduktionen. Vi vet inte riktigt var gränserna går. Några sådana detaljer har vi dessvärre inte fått från Camilla Brodin. Om vi hade fått det hade det inte riktigt varit samma sak. Då hade jag inte kunnat säga att man köper grisen i säcken och att man ger carte blanche till regeringen – en blankocheck att skriva ut. Då hade vi vetat, men i dag vet vi ingenting. Detta är en brist om man vill vara tydlig, både om man vill ha investeringar i kärnkraft och kanske framför allt om man vill se till att kraftsystemet kan utvecklas under de 10, 15 eller 20 år då vi inte kommer att ha ny kärnkraft på plats ens med de mest optimistiska bedömningar som Camilla Brodin kan göra.

  2025-05-21 10:24:10

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Regeringen har presenterat ett ramverk för finansiering av ny kärnkraft. Beslutet kommer att fattas senare under dagen. Det kommer att påverka Sverige fram till nästa sekelskifte och längre därtill, som min utskottskollega Tobias Andersson konstaterat. Det är ett nödvändigt beslut, för de beslut vi fattar i dag avgör om Sverige om 20 år kommer att vara ett land med högt välstånd som går en ljus framtid till mötes.

  Beslutet i dag innebär dock inte bara en satsning på ny kärnkraft. Det är en tydlig skiftning i inriktning. Vi kommer att ta ett stort kliv från det ideologiska till det funktionella kraftsystemet. Det är en återgång till den grund som gjorde Sveriges kraftsystem till världens bästa, där samhällets behov och inte önsketänkande får diktera hur kraftsystemet ska utformas.

  Herr talman! Vi ska satsa på kärnkraft, för dess förmågor svarar mot samhällets behov, vilket alternativen inte klarar av att göra med dagens teknik. Kärnkraften är inte en lösning man blir tvingad till, utan den är det bästa vi har i dag för att tillgodose en bra basproduktion där vattenkraft inte finns att tillgå.

  Av de andra kraftslagen finns det inget som kan ersätta kärnkraften. Kraftvärmen är fantastisk och ska stärkas, men den kan inte skalas upp för att ersätta kärnkraften. Vår skog kan vi göra bättre saker av än att elda upp. Solkraften producerar under helt fel tid av året. Vindkraftens volatilitet måste man alltid kompensera för med något annat, och de negativa konsekvenserna för närboende gör att det ibland är svårt att placera vindkraftverk där behovet är som störst.

  Alla de här kraftslagen bidrar till ett optimerat kraftsystem, vilket jag vill vara väldigt tydlig med. Men det är inte möjligt att använda dem som bas i ett industriland. För att det ska fungera måste man ta oerhörda risker och förlita sig på tekniker som enbart finns i labbskala eller politiska regleringar som avindustrialiserar länder – det sista Sverige som framstående industriland ska göra.

  När man väldigt ospecificerat talar om batterier och lagring som lösning kan jag konstatera att varken tekniken eller kapaciteten finns. Svenska kraftnät konstaterar att det på flera decenniers sikt är helt orealistiskt med storskalig långsiktig energilagring. Vad man menar när man ospecificerat talar om flexibilitet, energieffektivisering och smarta elnät är – lite tillspetsat – elransonering. Det är inte en möjlig väg om Sverige ska fortsätta vara ett industri- och välfärdsland, i synnerhet inte om vi ska vara ett fossilfritt industri- och välfärdsland.

  Jag har en sak att säga. De olika kraftslagen finns alltså till för kraftsystemet, för industrin och hushållen, och inte tvärtom. Det är alltså inte kraftsystemet, hushållen och industrin som ska behöva anpassa sig efter kraftslagen, utan kraftslagen som ska finnas till för samhällets behov av el. Kraftsystemet är inte en välgörenhetsorganisation för kraftslagen. Kraftsystemet kan heller inte bara vara utlämnat till kraftslag som bara producerar el när de känner för det.

  Att ensidigt välja bort kärnkraften och enbart fokusera på de alternativa lösningarna är farligt. Flera har konstaterat det den senaste veckan. Danmark håller på att överge ett kärnkraftsförbud som gällt sedan 1985. Belgien rev upp sitt avvecklingsbeslut förra veckan och ska nu satsa på ny kärnkraft, och i måndags meddelade Tyskland att det ska sluta motarbeta kärnkraft i EU.

  Oppositionen har länge haft ett ensidigt fokus på bara de väderberoende kraftslagen. Problemen har blivit så uppenbara att till och med de har insett att man behöver el under vindstilla mörka vintermånader. I det läget borde den naturliga tanken vara att vända sig mot den välbeprövade kärnkraften som gett oss stabil, ren och billig el i över 50 år, men nej. Hatet mot, och besattheten av, kärnkraften är stort.

  Trots otaliga exempel från omvärlden – särskilt Tyskland, som har ett kraftsystem från helvetet, där man nästan driver sin industri i konkurs – väljer oppositionen här en farlig politik som gör svenskarna fattigare och otryggare.

  Herr talman! Vi inom Tidösamarbetet vågar erkänna att ny kärnkraft kostar. Det gör all vital infrastruktur som ska stå längre än till nästa sekelskifte. Men den står inte mot ett gratis nollalternativ, vilket inget av oppositionspartierna egentligen vågar berätta för väljarna och dem som sitter och lyssnar här i dag.

  I deras experimentella elsystem ska det plöjas ned hundratals miljarder i extra elnät, miljardsubventioner till väderberoende kraftslag som ska byggas in på varje knut. Till det ska reservkraft byggas, vilket även den givetvis måste subventioneras.

  Återigen: Det finns inget alternativ mot kärnkraftsfinansiering som är ett gratis nollalternativ. Man är inte ärlig mot människor om man påstår att så är fallet.

  Herr talman! Den största kostnaden för svenskarna är inte att bygga kärnkraft. Den största kostnaden är att inte bygga den. Sedan ska vi komma ihåg att vårt förslag om riskdelning inte är pengar rakt ner i aktörernas fickor, som elcertifikaten till vindkraften. Riskdelning för kärnkraft är alltså lån, som ska betalas tillbaka med ränta.

  Vi ska bygga ny kärnkraft för att det ger det bästa kraftsystemet. Ett system med basen i kärnkraft ger de bästa sammanlagda effekterna. Det ger lägst utsläpp av koldioxid. Det tar minst mark i anspråk och kräver minst mängd kritiska mineraler. Kärnkraften är det varje miljövän borde kämpa för.

  Reaktorerna kan placeras nära kunderna och levererar när det behövs, och kan enkelt skalas både upp och ned. Elpriset blir lågt och volatiliteten minimal. Den sänker kostnaderna för stödtjänster och minskar också behovet av enorma elnät. Det är vad samhället behöver. Ren, stabil el när varje hushåll behöver det och där varje industri vill ha det.

  Kära socialdemokrater, och min förnuftiga utskottskollega Fredrik Olovsson! Det finns flera förnuftiga socialdemokrater i näringsutskottet, ska jag vara väldigt tydlig med. Ni har våndats över kärnkraften i 50 år nu. Frågan handlar inte om pengarna eller behovet. Alternativen är betydligt dyrare och löser inte problemen, och behovet av kärnkraft är uppenbart. Ni socialdemokrater vet det.

  Problemet är att man har drivit opinion mot kärnkraften i 45 år och dessutom lämnat över sin energipolitik till Miljöpartiet och Centerpartiet, som egentligen har elransonering som bärande idé. Ni har redan erkänt att vi hade rätt och kopierat vår politik inom rättsväsende och migration.

  Jag vädjar: Ta nu ansvar för Sverige, och släpp ransoneringsradikalerna på ytterkanten. Stå upp för svensk industri, svensk välfärd och svenska arbetstillfällen och ge dem den baskraft de behöver. Kopiera den samhällsbyggande energipolitiken.

  Herr talman! Fyra år och två månader – det var så lång tid det tog att bygga Oskarshamn 3. På 13 år byggdes tolv reaktorer i Sverige, och två levererades till Finland. Ingen kunde bygga kärnkraft lika effektivt som Sverige under 80-talet, och ingen har kunnat bygga så effektivt sedan dess. Tyvärr har vi inte längre den förmågan. Den fantastiska kärnkraftsindustrin vi hade var inte välkommen av våra fyra oppositionspartier på vänstersidan.

  Genom tankeförbud, stopplagar, forcerade nedläggningar, indragna forskningsmedel och politiskt avbrutna projekt har man försökt att strypa den svenska kärnkraftsindustrin. Investerare har lärt sig: Att bygga ett kärnkraftverk i Sverige är riskfyllt. När som helst kan oppositionspartierna vilja stänga det.

  Herr talman! Låt mig avsluta med att säga varför denna proposition om kärnkraftsfinansiering behövs. Industrin ska kunna vara trygg med att staten säkerställer den grundläggande infrastrukturen och inte försöker torpedera den med jämna mellanrum. Vi säkerställer nu detta.

  Ny kärnkraft ska byggas för dagens och morgondagens svenskar. Varje hushåll och företag ska ha tillgång till el – dygnet runt, året runt och i hela landet. Sverige behöver i princip fritt flödande, fossilfri, billig el. Det finns, herr talman, inga rika lågenergiländer.

  Med det yrkar jag bifall till förslaget om statlig riskdelning för ny kärnkraft.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Josef Fransson (SD) och Camilla Brodin (KD).

  2025-05-21 10:25:47

  

  Mats Green

• Herr talman! Att vi inte får veta vad det kommer att kosta har blivit rätt tydligt hittills i debatten. Det jag undrar är: Vem ska betala? Tittar man i utredningens förslag ska alla elanvändare vara med och dela på kostnadsnotan. Men i regeringens proposition saknas den informationen.

  Det gäller oavsett hur mycket man nu tänker sig att det kommer att bli. Regeringens kalkyler är något av glädjekalkyler. Vi ska bygga på snabbare tid än någon annan, till ett billigare pris än någon annan, med ett elpris som redan är högre än någon annan prognostiserat och så vidare.

  Oaktat det svarar man inte på frågan: Vem ska betala? Vem ska betala den kärnkraftsskatt som regeringen vill införa och som kommer att finnas kvar i decennier framöver? Vem betalar egentligen, Mats Green?

  2025-05-21 10:37:06

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Tyvärr är det Sveriges befolkning som har fått betala Centerpartiets stora käpphäst de senaste 50 åren, att avveckla Sveriges kärnkraft. Nu handlar det om att återställa spelplanen.

  Vem är det som får betala? Naturligtvis betalar vi som sedan kommer att bli de stora vinnarna på detta. Det är dessutom så att det är regeringen och riksdagen som på öret beslutar om den totala kostnaden för att bygga upp den kärnkraft som gav oss världens renaste energisystem och de billigaste elpriserna och ser till att det gäller även i framtiden.

  Jag måste ändå ställa frågan till Centerpartiet, som bara talar om kostnader. Vad är kostnaden för ert förslag till lösning, och då ”lösning” inom citationstecken. Hälften av den lösningen handlar egentligen om elransonering. Ni kallar det energieffektivisering.

  Mer än hälften av den el ni vill ha handlar om att man ska förbruka mindre el. Det är vad som gör att företag framför allt i södra Sverige säger: Vi kan inte fortsätta vår verksamhet. Rickard Nordin står här och påstår att hans alternativ är helt gratis. Återigen: Om man påstår det vilseleder man väljarna ganska grovt. Svenska folket har nu fått betala kostnaden för den nedstängda svenska klimatsmarta kärnkraften.

  Det här är alltså inte något bidrag rakt ned i fickorna på aktörerna, som stödet till vindkraften var. Det här är lån som ska betalas tillbaka med ränta. Det är den stora skillnaden.

  Jag upprepar: Vad kostar ert förslag till lösning, Rickard Nordin?

  2025-05-21 10:38:01

  

  Mats Green

• Herr talman! Först och främst: Mellan 2009 och 2019 hade Moderaterna och Centerpartiet samma energipolitik. Det var Alliansens energiöverenskommelse, som sedan ledde vidare till en annan energiöverenskommelse som Moderaterna till slut lämnade. Det är sanningen om vi pratar om vilken energipolitik vi har haft.

  Om vi pratar om vad kostnaderna för vårt förslag är kan vi lösa samma problem som regeringen har med hjälp av vattenkraft och kraftvärme. Det kostar en fjärdedel av priset, och det går att göra på halva tiden. Den energieffektivisering som Mats Green pratar om som elransonering är lönsam. Det handlar inte om att någon ska göra mindre av något eller förbruka mindre el, för man behöver inte använda mer el.

  Mats Green vill att vi ska elda upp pengar; det är det han säger. Vi ska slösa bort saker, menar han. Vi kommer inte att ha sämre komfort inomhus. Industrin kommer inte att göra mindre. Man använder bara bättre fönster, tilläggsisolerade grejer, bättre varvtalsräknare i motorer och annat. Energimyndigheten har räknat på detta och dessutom sagt att det är lönsamt.

  Problemet som Mats Green har är att han inte svarar på frågan. Jag frågade: Vem ska betala? Dels handlar det om lånen som man ställer ut. De behöver betalas tillbaka av någon, och det gör företagen. Men de gör det med den intäkt de får från den skatt som Mats Green och hans kompisar ska införa. Vi har alltså moderater som i regeringsställning är beredda att införa en skatt som ska finnas kvar i decennier. Men Mats Green kan inte svara på vem som ska betala skatten.

  Det är en mycket enkel fråga som alla som lyssnar på debatten har rätt att få svar på. Vem ska betala regeringens kärnkraftsskatt? Det är den som i sin tur betalar bolagen för att bygga reaktorerna. Är det en så svår fråga att besvara? Man vill införa en skatt, men man kan inte säga vem som ska betala den.

  Du får en chans till, Mats Green: Vem ska betala regeringens kärnkraftsskatt?

  2025-05-21 10:40:05

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Det finns ju ingen kärnkraftsskatt över huvud taget. Det finns inget förslag om att införa någon kärnkraftsskatt. Den kärnkraftsskatt som fanns ville Centerpartiet mångdubbla för att driva ut kärnkraften ur Sverige.

  Det här ska naturligtvis betalas på precis samma sätt som alla andra statsutgifter som vi har, med den skillnaden att det här ska betalas tillbaka med ränta. Återigen: Det här är inga bidrag rakt ned i fickorna på aktörer, som de gamla elcertifikaten var. Det här är lån som ska betalas tillbaka till Sveriges skattebetalare med ränta.

  Jag tycker att det är jättebra att Centern numera omfamnar kraftvärmen, som tydligen ska lösa allting trots att man ville beskatta bort kraftvärmen under tidigare mandatperioder och belade den med den ena straffskatten efter den andra.

  Nu vurmar man också för vattenkraften, och det är jättebra. Men era kollegor i Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill riva ut så mycket vattenkraft som de bara kan. Miljöpartiet satsar ännu mer pengar på att accelerera utrivningstakten i södra Sverige, där vattenkraften behövs som mest. Ni har inga förslag vad gäller ny baskraft i Sverige.

  Nu har jag besvarat Rickard Nordins frågor, och jag behöver återigen ställa frågan: Vad är alternativkostnaden för ert förslag till lösning, där hälften bygger på att hushåll och företag ska förbruka mindre el?

  Vi såg hur det här gick under inledningen av energikrisen, när familjer stängde av vissa rum och vissa företag gick i konkurs. Hade det någon effekt på förbrukningen? Svar nej. Lösningen på Sveriges problem är inte elransonering. En del av lösningen är ny, klimatsmart, billig och fritt flödande baskraft. Kärnkraften är en stor del av det svaret.

  2025-05-21 10:42:02

  

  Mats Green

• Herr talman! Tack, Mats Green, för anförandet, som väckte några frågor!

  Jag är enig när det gäller att energipolitiken bör vara samhällsbyggande. Det är liksom hela idén. Det spelar naturligtvis jättestor roll för vårt samhälle hur el- och energisystemen utformas.

  En viktig sak att ha med sig i detta arbete är förstås att det är ett effektivt, billigt och konkurrenskraftigt system. För att åstadkomma det i en modern värld behövs flera kraftslag. Vi ska använda en mix av åtgärder som gör att vi får ned priserna för konsumenter och företag så att de blir så låga som möjligt. Då får man som konsument en liten elräkning att betala och mer pengar över till annat, och som företagare kan man se till att konkurrera på världsmarknaden. Då behöver man mer än bara kärnkraft och vattenkraft; man behöver investera i mycket annat också.

  En sak som spelar stor roll är förstås de nätinvesteringar som behöver göras och som Mats Green tog upp. Det finns ganska aggressiva utbyggnadsplaner för elnätet. När man lyssnar på Mats Green låter det som att man nu kan dra tillbaka alla dessa. Nu kan Svenska kraftnät och regionnätsägarna helt enkelt skrota de planer som man har. Jag undrar om det verkligen är Mats Greens uppfattning, för det lät som att kärnkraft skulle ersätta de investeringarna.

  Det är också märkligt att frågan om energieffektivisering beskrivs på det sätt som Mats Green gör. Vi har ju kommit långt genom att effektivisera både vår energiförbrukning och vår elkonsumtion. Det är ett effektivt sätt att göra saker och ting billigare. Energimyndigheten säger att var sjunde kilowattimme är samhällsekonomiskt lönsam att spara bort. Det skapar också utrymme för de företag som vill investera och utveckla verksamheten framöver i ett kortare perspektiv innan ny kraft kan komma på plats. Varför så defensiv?

  2025-05-21 10:44:16

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag trodde att huvudanklagelsen i dag var att Moderaterna och våra kollegor är för offensiva. Men nu är vi visst för defensiva.

  Först och främst: Det är väl ingen som är emot energieffektivisering! Vi har energieffektivitet i Sverige. Marknaden har åstadkommit det, och tekniken har åstadkommit det. Kraftvärmen är en stor del av detta, men den ville ni beskatta bort. Problemet uppstår när man ska göra det här på politisk väg, för det blir ju elransonering om man ska tvinga företag och familjer att skära ned på sin elförbrukning.

  Kärnkraften är inte lösningen på allting; det har vi aldrig sagt. Men låt oss komma ihåg att vi bara under den tid som har gått hittills under vårt regeringsinnehav har fått in mer väderbunden kraft i systemet, 6 000 megawatt, än hela vårt startprogram för kärnkraft.

  När det gäller diskussionen kring nät är en del av problemet att våra fantastiska förfäder byggde ett perfekt kraftsystem där man i södra Sverige hade ett fåtal stora sajter som tryckte in massivt med el i hela systemet. Om man ska ha massor med småsajter över hela Sverige kommer det naturligtvis att kräva enorma nätutbyggnader, och det ställer jag mig väldigt skeptisk till.

  Det är klart att man kommer att behöva bygga ut näten. Men det mest samhällsekonomiskt och miljömässigt försvarbara är naturligtvis att utgå från de stora anslutningspunkter vi har – de stora sajter där man redan har en anslutning till stamnätet.

  Jag behöver återupprepa min fråga eftersom jag inte fick ett enda svar från Fredrik Olovsson tidigare. Vad är er alternativkostnad? Påstår ni här att ert ”förslag” till lösning på Sveriges elutmaning kostar noll kronor och är gratis? Jag vet att Fredrik Olovsson inte påstår detta, för han vet att det kostar enorma summor – betydligt mer än vårt startprogram för kärnkraft.

  Vad är er beräkning av vad ert alternativ, eller frånvaron av alternativ från er, kommer att kosta? Det finns inget gratis nollalternativ till kärnkraftsfinansiering, mina vänner. Den som påstår det far med osanning.

  2025-05-21 10:46:20

  

  Mats Green

• Herr talman! Det är naturligtvis oerhört svårt att jämföra system när regeringen i sin proposition inte berättar vad det förslag som ska röstas igenom faktiskt innebär i form av kostnader. Det framgår varken när det handlar om investeringen eller när det handlar om nivån på CFD-kontrakten, de garanterade lägsta priserna som man ska betala till reaktorägarna under flera decennier.

  I den meningen går det inte att jämföra, för ni har inte presenterat något sådant förslag. Det borde vara tydligt i propositionen om ni hade ställt de här sakerna mot varandra. Det är en brist i beredningen.

  Jag vill komma tillbaka till en annan fråga som jag tog upp i mitt anförande. De här subventionerna slår förvisso mot andra kraftslag, men jag vill också lyfta den befintliga kärnkraftens lönsamhet när ni ger stora subventioner till den nya. Här skriver ni väldigt övergripande att risken är liten att man ska konkurrera ut sig själv. Men det finns ju andra, oberoende rapporter som pekar på motsatsen.

  Mats Green ger ju sällan uttryck för några varmare känslor för andra kraftslag, men jag tänker att den befintliga kärnkraften ändå måste ligga honom väldigt varmt om hjärtat. Kärleken till de reaktorerna borde väl få honom att oroas åtminstone lite grann. Det vore ju som sagt en ödets ironi om stora subventioner för ny kärnkraft skulle konkurrera ut billig, avbetald, gammal kärnkraft och kanske framför allt den livstidsförlängning och effekthöjning som skulle kunna göras på samhällsekonomiskt väldigt lönsamma villkor. Eller tänker sig Mats Green att också den ska få stora subventioner framöver?

  2025-05-21 10:48:44

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Fredrik Olovsson säger att jag bara skulle krama kärnkraft. Jag tror att de som är helt besatta av kärnkraft och bara pratar kärnkraft är dels vindkraftsbolagen, dels den rödgröna oppositionen.

  Fredrik Olovsson vet att jag älskar vattenkraft. Jag älskar också kraftvärme, för jag vet hur bra det är. Och visst, jag har en ganska positiv känsla även för kärnkraft eftersom jag älskar Sverige. Vi är ett välfärdsland och kommer förhoppningsvis att kunna vara ett framgångsrikt industriland även i framtiden.

  Att detta skulle slå ut befintlig kärnkraft är ett argument som jag aldrig ens hört någon framföra på fullt allvar. Det ser jag faktiskt inte någon risk för över huvud taget.

  Ibland framförs det dock i debatten från Fredrik Olovssons och hans partis sida att detta riskerar att slå ut vindkraften och solkraften. Då kan jag bara konstatera: Det enda som slår ut investeringar i solkraft är mer solkraft, och det enda som slår ut investeringar i vindkraft är mer vindkraft – detta eftersom man då kannibaliserar på sina egna vinstmarginaler. Det gäller i synnerhet under sommarhalvåret, om man då producerar massivt med el när det behövs som minst, så att säga.

  Vi satsar på alla kraftslag. Vi har förbättrat för både vindkraften och solkraften. Vi gör så att kommunerna får fastighetsskatten för vindkraft, exempelvis, och vi tittar på hur man kan kompensera närboende för vindkraftens konsekvenser.

  När det gäller kärnkraften handlar det om att återställa spelplanen eftersom ni stängde ned sex av tolv fullt fungerande klimatsmarta reaktorer. Det är därför vi behöver göra detta, eftersom just kärnkraften har pekats ut som det mest förhatliga av alla kraftslag. Det är därför vi behöver göra en återstart av kärnkraften för miljöns, för tillväxtens och för den svenska välfärdens skull.

  (Applåder)

  2025-05-21 10:50:29

  

  Mats Green

• Herr talman och ledamoten Mats Green! Jag börjar med det som vi absolut är överens om, så behöver inte Mats Green mata mig med det: Det finns inget nollalternativ till de systemnyttor som kärnkraften i dag levererar. Och om det är någon som vill bygga utan stöd så inte mig emot, också om det skulle handla om kärnkraft.

  Mats Green representerar ett regeringsparti. Kanske håller vi inte alla gånger med, men Moderaterna värnar alltid om marknadslösningar. De fungerar. De ger mest pang för pengarna. Jag stördes givetvis i början av att Sverige har låtit en samhällsnyttig funktion som elproduktion och eldistribution bli marknad. Jag störs jättemycket av, även om jag själv gynnas av det, att vi har jättebillig el i norra Sverige, också med minuspriser, samtidigt som smålänningarna och skåningarna som mest betalar 8 kronor per kilowattimme. Det är något sjukt i systemet.

  Jag vill fråga Moderaterna: Tror Moderaterna plötsligt inte på marknadslösningar? Säg att man skulle gå ut och fråga om någon kan leverera systemnyttor 2035 som ger effektbalans – man pratar mycket om effekt, men det är inte många timmar det är underskott på effekt heller i prisområde 4. Tror Moderaterna plötsligt inte att någon då skulle kliva fram och säga: För den här prislappen ger vi systemnyttor?

  Jag tror att det skulle vara billigare än det man försöker driva fram i dag.

  2025-05-21 10:52:40

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Jag gillar Birger Lahti skarpt. Jag brukar på moderata årsmöten säga att statskommunismen är underskattad, och alla fattar vad jag menar. För en god moderat i allmänhet och för mig som ändå har vissa konservativa sympatier är det klart att det finns vissa grundläggande samhällskritiska infrastrukturer där det offentliga alltid måste ha ett grundgrepp, även om det inte behöver göra allting.

  Jag tycker att jag är lika god marknadsliberal som någon. Men kan någon visa mig något kraftsystem i världen som bara bygger på marknadsmässig grund? Det finns inget sådant.

  Återigen: Vi behöver ha ett offentligt grundgrepp och ta ansvar för det som det offentliga har gått in och stängt ned, framför allt kärnkraften.

  Sedan pratar Birger Lahti om systemnytta. Det vill jag också göra. Det är ju min replik, känner jag. Vi kan vara teknikneutrala och kraftslagsneutrala, och då hade det varit jättebra om vi hade kunnat göra upp med Vänsterpartiet om att alla kraftslag behöver behandlas lika. Alla kraftslag ska producera och leverera el dygnet runt, årets alla dagar, med undantag för revision, renovering och driftsunderhåll. Ett sådant likadant krav på alla kraftslag vill dock Vänsterpartiet absolut inte ha, eftersom alla kraftslag inte klarar av att leverera detta.

  Jag är beredd att säga: Vi ställer samma krav på alla kraftslag att leverera dygnet runt, årets alla dagar. Varför motsätter sig Vänsterpartiet det? Varför vill man bara ha kraftslag som bara levererar el när de känner för det? Så bygger man inte ett framgångsrikt samhälle och i synnerhet inte ett framgångsrikt industriland, herr talman.

  2025-05-21 10:54:41

  

  Mats Green

• Herr talman! Jag tackar Mats Green för svaret.

  Jag är övertygad om att vi måste ha ett system där industrin känner sig trygg. Jag har träffat företrädare för många tunga industrier i norra Sverige som inte alls känner sig bekväma med det som håller på att hända. Elpriset riskerar att höjas på ett sätt som inte är till gagn för deras planer på grön omställning. Jag vet inte varför Mats Green vill få det att framstå som att vi inte skulle ha förståelse för det. Det är klart att vi inte kan ha ett system där 50 hertz i transmissionsnätet inte skulle funka. Det funkar i dag därför att det finns tekniker som gör att det funkar.

  I Sverige har vi också vattenkraften, som vi ska vara jätteglada för. Det finns länder som dreglar när de hör hur det ser ut i Sverige.

  Att vi skulle vara i kris i Sverige vad gäller elsystemet stämmer inte. Det är återigen en sådan där lögn som man försöker basunera ut gång på gång från talarstolen.

  Jag fick egentligen inget svar från Mats Green på min fråga. Tror inte Mats Green att det skulle komma fram någon om man gick ut och frågade vem som kunde leverera systemnytta med effektbalans i prisområde 4 och tillräckligt med produktion? Ja, vi vet att det finns fördelar med kärnkraft, men tror inte Mats Green att det skulle finnas någon som kunde leverera detta om man ställde frågan? Om fem år kanske någon kommer och säger: För den här prislappen gör vi det.

  Från regeringspartiets sida har man ju ingen prislapp, precis som många har varit inne på. Hur mycket kommer det här att kosta? Det står fortfarande skrivet i stjärnorna hur stor prislappen blir för konsumenter och stat.

  2025-05-21 10:56:46

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Alla nya kraftslag kostar pengar i början. Kärnkraften gör det därför att risken med den egentligen är att Vänsterpartiet ska komma i regeringsställning och lägga ned den tillsammans med kollegorna i Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är risken där.

  Visst, jag har också mött oroliga industriledare i norr. De är oroliga för Vänsterns budgetförslag, där man lägger i princip hela sin energisatsning på att öka överföringskapaciteten från norra till södra Sverige. Det är naturligtvis det sista de vill, för det skulle generera högre elpriser för el. De är livrädda för Vänsterns energipolitik.

  Återigen: Varför kan vi inte ställa samma teknikneutrala och kraftslagsneutrala krav på alla kraftslag? Med undantag för revision och underhåll ska ni ju leverera el till Sveriges hushåll och industrier dygnet runt, årets alla dagar. Varför ska vissa undantas från detta?

  Det kan heller inte vara så att baskraften – kärnkraften, kraftvärmen och den fantastiska vattenkraften, som ni i Vänsterpartiet vill riva ut – enbart ska finnas till för att facilitera kraftslag som bara levererar el när de känner för det.

  Herr talman! Det var inte så vi byggde Sverige rikt och framgångsrikt. Så bygger vi inte ett rikt, framgångsrikt och fossilfritt Sverige i framtiden. Vi behöver mer baskraft. Det här är inte ett inlägg i kulturkriget mellan vindkraften och kärnkraften, utan det är tekniska faktum och naturlagar. Vi behöver baskraft. Kärnkraften är en omistlig del av den planerbara baskraften. Så är det.

  (Applåder)

  2025-05-21 10:58:47

  

  Mats Green

• Herr talman! Jag är väl inte fullt lika imponerad av Mats Green som företrädare för sitt parti som Fredrik Olovsson är. Jag tycker nämligen att man ska hålla sig till sanningen och inte stå och ljuga här i kammaren.

  Det finns inget parti som har föreslagit elransonering i Sverige. Jag brukar i mina repliker försöka reda ut alla felaktiga påståenden som Mats Green hittar på, men tyvärr tar tiden då oftast slut. Jag tänkte att vi ska prata lite om kostnader i stället.

  Mats Green menar att andra kraftslag också kostar pengar att bygga, och det gör de naturligtvis. Men det intressanta är ju vad de kostar – alltså hur mycket. Jag vet inte vad man ska jämföra med. Men det är lite som om Mats Green skulle gå på visning av en lyxvilla på 20 miljoner och på en mindre bostad för 2 miljoner och tänka att båda kostar pengar, alltså kan han lika gärna slå till på 20-miljonerkronorsvillan. Man får lite Lyxfällan-känsla av Mats Greens resonemang. Det kanske är ”pappa betalar”-politik som har smugit sig in här.

  Många oberoende analyser visar att skillnaden mellan ett system som bygger på förnybar energi med grön baskraft och ett som bygger på kärnkraft är att systemet med ny kärnkraft blir radikalt mycket dyrare. Regeringen vill i den här propositionen att mellanskillnaden ska betalas med en straffskatt på svenska elkonsumenter. Det står Mats Green och försöker mörka och förneka här i kammaren.

  Garantipriset måste ju betalas. Det blir högst sannolikt skillnad mellan vad ny kärnkraft kostar och vad systempriset i Sverige kommer att vara. Jag vill ha svar på frågan om vem som ska betala straffskatten.

  2025-05-21 11:00:57

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Jag gillar hus med bärande pelare och bärande väggar. När jag köper hus vill jag inte ha sådana som kollapsar så fort det börjar blåsa. Jag tycker inte att det är kul att bo i en håla under jorden med stampat jordgolv. Jag vill ha ett robust hus som bygger på beprövad vetenskap. Man vet att det här funkar. Man vet att det här bär. Kärnkraften är en av de bärande väggarna och en av de bärande pelarna. Vi kan även diskutera byggnormer, och där vet jag vad Miljöpartiet står för. Men när jag tittar efter hus är det det jag är beredd att betala för. Jag är inte beredd att betala mycket mer för ett sämre hus.

  Detta är inte en straffskatt. Då skulle ju elcertifikaten i vindkraften vara straffskatt, men det är det ingen som påstår, för det stämmer inte. Detta är lån som ska betalas tillbaka med ränta, och till skillnad från era elcertifikat är det inte pengar rakt ned i fickorna på aktörerna.

  Apropå straffskatter betalar i synnerhet Skåne, men även mitt Småland och största delen av övriga södra Sverige, just nu straffskatter för ett miljöpartistiskt kraftsystem där man bara har väderberoende kraft, som ger volatila elpriser som för det mesta är höga. Det är ett komplett opålitligt system.

  Det system Miljöpartiet vill ha finns inte någonstans i världen. Det är dessutom helt oförenligt med att Sverige ska fortsätta vara detta rika, framgångsrika, fossilfria industriland. Det kraftsystem Miljöpartiet förespråkar existerar inte i sinnevärlden. Det är ett faktum, herr talman.

  (Applåder)

  2025-05-21 11:03:08

  

  Mats Green

• Herr talman! Det är ju ett totalt falsarium. Det är precis tvärtom. Mats Green står här och vevar mot Miljöpartiet och vill ha mer reglerbar kraft. I sitt anförande tog han upp Kraftlyftet, som är en direkt kopia av Miljöpartiets politik. Det vi hade året innan hette Kraftsteget och innehöll exakt samma sak. Mats Greens regering har alltså kopierat Miljöpartiets politik, eftersom den faktiskt fungerar i verkligheten. Det är dessutom exakt det Skånes effektkommission – som för övrigt leds av en partikollega till Mats Green – efterfrågar. Det handlar om effekt som kan komma här och nu, som är betydligt billigare än kärnkraft och som kan komplettera mer billig el från vindkraft och solkraft. Men det sätter Mats Green stopp för.

  Jag kan ta några röster från högersidan om regeringens extrema kärnkraftssubventioner. ”Stoppa miljardsubventioner till kärnkraft”, skriver företrädare för Institutet för Näringslivsforskning och Timbro och kallar projektet ”planekonomiskt”. PM Nilsson dömer ut satsningen på ny kärnkraft i Sverige och säger att prislappen blir sinnessjukt stor och att tidsplanen är helt orealistisk. Mikael Odenberg, tidigare moderat energitalesperson, försvarsminister och gd för Svenska kraftnät, kallade beslutet att stoppa 13 vindkraftsprojekt i södra Sverige närmast katastrofalt och tangerande självskadebeteende.

  Det här är ett näringspolitiskt och energipolitiskt haveri, och försvarspolitiskt betyder det ingenting. Vad har Mats Green att säga om det?

  2025-05-21 11:05:14

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Ingen av dem Linus Lakso räknade upp har något emot kärnkraft. De säger alla att Sverige behöver kärnkraft. Sedan ska man också komma ihåg att en av dem sitter i styrelsen för ett vindkraftsbolag eller arbetar för ett vindkraftsbolag. Egenintresset ljuger aldrig. Så är det ju.

  Linus Lakso pratade om falsarier. Men om vindkraft och solkraft hade gått snabbt och varit billigt att bygga hade Skåne haft Sveriges absolut lägsta elpriser, inte Sveriges högsta elpriser. Det är således ett direkt och uppenbart fel. Skånes effektkommission säger absolut inte det Linus Lakso står här och påstår.

  Miljöpartiet pratar nu om baskraft. Det är jättebra. De förnekade ju behovet av baskraft under 40 år, trots att det är ett tekniskt faktum, en naturlag. De säger att de vill ha grön baskraft. Det har vi velat ha hela tiden. De vill ha vattenkraft och kraftvärme, säger de – men de ägnade åtta år i regeringsställning åt att riva ut vattenkraft. Miljöpartiet lägger 50 miljoner i sitt budgetförslag på att se till att utrivningen av vattenkraft i södra Sverige, där den behövs som bäst, ska gå betydligt snabbare.

  Miljöpartiet hatade kraftvärme. De lade ett antal straffskatter på kraftvärme, som gjorde att många anläggningar blev ekonomiskt olönsamma. Bara några veckor efter att vi tog över makten 2022 rensade vi bort de kraftvärmerelaterade straffskatterna. Vi satte stopp för avvecklingen av Öresundsverket i Skåne. Det gick åter i drift för bara några veckor sedan, just där det behövs som bäst.

  De kraftslag Miljöpartiet hatade mest då – förutom kärnkraften – det vill säga vattenkraften och kraftvärmen, omfamnar de mest nu. Det tycker jag är jättebra. Men jag tror också att man behöver vara ärlig med historieskrivningen. Vi behöver givetvis all baskraft, men kärnkraften är omistlig och den största delen av en ny, miljövänlig, fossilfri baskraft för Sverige.

  (Applåder)

  2025-05-21 11:07:16

  

  Mats Green

• Herr talman! Jag skickade ett sms till min fru i morse. I sms:et skrev jag: I dag ska jag ha den viktigaste debatten jag haft i riksdagen under min tid.

  Debatten handlar om finansiering och riskdelning av investeringar i ny kärnkraft. Jag börjar med att konstatera magnituden av ärendet. Om det är något som kan skuldsätta kommande generationer eller riskerar att de måste betala notan för något vars behov är ytterst osäkert är det ny kärnkraft.

  Att som regeringen stressa fram ett beslut som om det vore panik att få avtal på plats med någon som tar på sig att bygga och drifta ny kärnkraft är så oansvarigt att det liknar ingenting. Det är ingenting annat än näst intill kriminellt att äventyra gigantiska investeringssummor där svartepetter hamnar hos kommande generationer och skattebetalare. Jag kan för ingenting i världen förstå den här forceringen när det verkligen inte är någon ko på isen att fatta detta beslut nu.

  Vi vet att utvecklingen för vind och framför allt sol går framåt med hiskelig fart. Priserna för dessa produktionsslag minskar varje år. Att med en åsnas envishet bara köra på med ett nytt kärnkraftsspår, och till vilket pris som helst, är oförståeligt.

  Herr talman! Jag har vid det här laget varit med i många debatter om just energisystemet och framtiden för detsamma. Varje gång kommer kritik om hur sossarna stängde fungerande kärnkraft och hur vårt elsystem därför har blivit så dåligt att priserna har skenat och att allt håller på att kollapsa.

  Jag har sagt tidigare att jag håller med om det som sagts om de två som stängdes i Barsebäck. Vi betalade till och med dyrt för den första. Det är klart att det var politiska beslut. Men jag köper inte påståendet att det var samma sak med de andra fyra.

  Därför frågar jag: Hur kan riksdagsledamöter tillåta sig att säga vad som helst från den här talarstolen och komma undan med det?

  Ta bara effektskatten, eller skatt på termisk effekt som det heter när det gäller kärnkraft. Det går inte att bara peka ut sossarna som bovar som beskattade den. Regeringen Reinfeldt höjde den redan höga skatten med ytterligare 24 procent i januari 2008. Smaka på det, moderater! Javisst höjdes den ytterligare med en S-regering 2015, innan den sänktes 2017 med 90 procent av en regering under samma ledning.

  Den blocköverskridande överenskommelsen slopades helt 2018, och det skedde under samma S-ledda regering. Det är sju år sedan, mina vänner.

  När man påstår att allt som har hänt med kärnkraften bara kan hänföras till sosseregeringar är det alltså inte sant.

  Jag har ofta sagt att jag som politiker är så ärlig att jag egentligen inte är någon duktig politiker. Några gånger är det till min nackdel att jag är ärlig, och någon gång kan det vara till min fördel.

  Att Moderaterna och Kristdemokraterna hoppade av den förra energiuppgörelsen är egentligen bara skämmigt. Kritiken handlade om att man skrivit ”förnybart” i stället för ”fossilfritt”. Detta skulle ha skrämt bort investerare för ny kärnkraft, och därför valde dessa partier att hoppa av uppgörelsen. Sverigedemokraterna och Liberalerna var i alla fall ärliga och hade en orsak till att de inte anslöt sig till uppgörelsen. Det var på något sätt hedervärt och ärligt.

  Anledningen till att jag och Vänsterpartiet inte kunde ansluta oss berodde på ett kongressbeslut om att fasa ut kärnkraften snabbt. Och jag hade svårt att tolka det på något annat sätt än att sådana skrivningar av naturliga skäl inte kunde skrivas in i uppgörelsen. Men i dag skulle jag kunna ansluta mig till skrivningar som liknar dem som fanns med då.

  Låt mig återgå till alla fel som skulle kunna stavas ”Socialdemokraterna”. Även jag har massor av kritik som skulle kunna hänföras till S-ledda regeringar, herr talman. Men om jag någon gång ändå står vid pärleporten och mycket troligt hamnar i en dispyt med Sankte Per, precis som i sången av trubaduren Liikavaara-Frans från Gällivare, om vilket håll jag ska gå vill jag stolt kunna säga: Det må bli den värld det blir för mig. Men om jag riskerar att hamna där jag hamnar på grund av alla lögner eller för att jag varit en hycklare blir det en diskussion som jag kommer att klara av med Sankte Per.

  Jag kommer nog att hamna i den hetare delen av andra orsaker, men det är en annan femma. Att ljuga sig genom livet kommer i alla fall inte att vara min orsak.

  Efter 2018 har kärnkraften fått sina skatter borttagna men även fått pålagor genom krav på oberoende härdkylning och liknande. Det har inte precis gjort att investerare har vallfärdat för att få investera i denna fantastiska teknik, som i princip har stått stilla i flera decennier. Det här är inget man kan använda som orsak till att man pekar ut en enskild regerings beslut.

  I ett replikskifte med den moderata ledamoten tog jag nyss upp att jag kan sträcka mig så långt till att regeringen borde ha lugnat ned sig lite och låtit se över vad som står till buds som skulle kunna ge samma systemnyttor om bara några år. Om det då inte kan presenteras en plan som fungerar efter 2035, med ett robust elsystem, skulle vi kunna titta på hur mycket kärnkraft som de livstidsförlängda reaktorerna kan leverera.

  Vi instämmer givetvis i regeringens uppfattning att det av både klimat- och konkurrensskäl är nödvändigt med en kraftig utbyggnad av fossilfri elproduktion i Sverige. Däremot delar vi inte regeringens enögda vurm för just kärnkraften som svar på de utmaningar som kraftsystemet och elmarknaden står inför.

  Det ska vara möjligt för riksdagen att ta välgrundad ställning till en i flera avseenden så riskfylld satsning på ett specifikt produktionsslag. Då måste beslutsunderlagen vara mycket mer solida än de som regeringen presenterar i propositionen.

  Ett antal tunga remissinstanser har för övrigt riktat stark kritik mot konsekvenserna av förslaget. De menar att de är bristfälligt belysta. Det handlar bland annat om att det inte går att veta vad de sammantagna kostnaderna kommer att bli, vilket tagits upp i andra replikskiften. Det går heller inte att veta vem som ska bekosta de skattehöjningar som kommer att behövas för att finansiera delar av förslaget. Då talar vi givetvis om garantisummorna, inte investeringssummorna.

  Enligt vår uppfattning vilar de scenarier som regeringen redovisar när det gäller hur hushållen kan komma att drabbas på orealistiska antaganden om byggtid, förväntat elpris och flera andra parametrar. Det saknas dessutom sådana känslighetsanalyser som ett anständigt beslutsunderlag rimligen bör innehålla.

  Till detta vill jag även foga att tidsplanen för utbyggnaden av kärnkraft måste betraktas som högst osäker i ljuset av de omfattande förseningar som drabbat olika kärnkraftsprojekt runt om i Europa. De som har sökt tillstånd i västvärlden hamnar på 19 år från start.

  Utöver detta ger propositionen inga svar på hur marknaden kan komma att påverkas beträffande vare sig elpriser, uteblivna investeringar i andra kraftslag eller påverkan på elbehovet.

  Herr talman! Vi har föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Oavsett om förslaget vinner gehör eller inte anser vi att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med en mer genomarbetad konsekvensanalys av det aktuella lagförslaget. Denna analys kan sedan ligga till grund antingen för att den föreslagna lagen rivs upp, för ett nytt lagförslag eller för att underlätta bedömningen av de avtal som eventuellt kan komma att tecknas med stöd av den nya lagen.

  Det som känns märkligt är att man, när man försöker hitta underbyggd fakta som visar varför regeringen landar i att ny kärnkraft nu bör byggas, inte hittar dessa faktaunderlag.

  I DN den 26 april skrev 1 047 forskare så här: ”Att som makthavare ignorera forskningsbaserade fakta och avfärda vetenskapliga rön som ’åsikter’ underminerar grunden för ett demokratiskt och hållbart samhälle.”

  Underlaget för det förslag som nu ligger på riksdagens bord har ifrågasatts av nästan alla expertmyndigheter. Det är inte rimligt att utifrån ett så bristfälligt underlag ta ett beslut med så långtgående konsekvenser som den föreslagna lagen får. Jag har hört att några själva inser att de kommer att vara begravda. Det talas om millennieskiftet eller om att ett nytt sekel har börjat.

  Att man skulle kunna kalla mitt ställningstagande för en åsikt kan nog många hålla med om, även jag. Jag är politiker och lekman och måste förlita mig på forskare, vetenskap, expertmyndigheter och så vidare och utifrån den samlade bilden bilda mig en åsikt och landa i ett beslut. Men jag har i alla fall något att trygga mitt sinne med när det gäller varför jag tycker så här. Frågan som ska ställas till regeringen och Sverigedemokraterna är: Vilka tillförlitliga underlag bygger ni er åsikt på? Är det månne nationalekonomerna Henrekson och Sundén som är faktaunderlaget?

  Herr talman! För att klargöra för alla lyssnare: Sveriges befolkning, Sveriges konkurrenskraft och småföretag och den tunga industrin, som är viktig för vårt välstånd, förtjänar en mer seriös hantering av vår framtid när det gäller energiförsörjningen. Det är inte seriöst att de partier som styr Sverige, bara för att de gett löften om att ny kärnkraft ska börja byggas under mandatperioden, är beredda att skriva avtal som garanterar priset på el från ett kraftslag i decennier, ger kreditgarantier och tar mycket stora risker samtidigt som forskningen visar att detta kanske inte behövs.

  Herr talman! Jag yrkar givetvis bifall till vår reservation 1 men även till reservation 5.

  Jag vill även påpeka att jag ser det som en betydande brist i beredningen av ärendet att Lagrådet inte fick möjlighet att granska lagförslaget. Mot bakgrund av att förslaget kan kräva att det införs en ny elskatt och således kan komma att beröra enskilda människors ekonomiska förhållanden borde Lagrådet ha fått den möjligheten.

  De avtal som förhandlas fram mellan regeringen och kärnkraftsbolaget om den här propositionen vinner stöd kommer att innehålla huvuddelen av de parametrar som avgör utfallet av den föreslagna lagens tillämpning, inte minst när det gäller påverkan på statens finansiella åtaganden. Givet de många osäkerheter när det gäller kostnader och risk som fortfarande kvarstår efter att lagstiftningsärendet har behandlats av riksdagen anser jag att det ska krävas att de eventuella avtal som sluts med stöd av den föreslagna lagen också godkänns av riksdagen.

  Herr talman! Jag vet att jag har dragit över tiden. Men som jag inledde med att säga är detta en av de viktigaste debatterna. Jag försöker förmå svenska folket att se riskerna. Då tar jag inte med mina känslor – vad jag tycker om kärnkraft – i bilden, utan det handlar om kostnaderna för kommande generationer och för svenska folket.

  2025-05-21 11:09:39

  

  Birger Lahti

• Herr talman! I dag är det en historisk dag för Sverige. Den 21 maj 2025 kommer att gå till historien som dagen då en ny era för svensk kärnkraft inleddes.

  Men innan vi kastar oss in i framtiden skulle jag vilja be om att vi gör en snabb tillbakablick. Året är 1954, och Sveriges första kärnteknikprogram inleds. Socialdemokraten Tage Erlander är statsminister. Snabbt rör vi oss vidare in i det teknikoptimistiska 60-talet, och Sveriges första kommersiella kärnkraftsreaktor invigs i Ågesta 1964. Socialdemokraten Tage Erlander är fortfarande statsminister.

  Under 70- och 80-talen sker en kraftig utbyggnad av kärnkraften – hela tolv reaktorer byggs före 1985. Olof Palme och Centerpartiets Thorbjörn Fälldin turas om att inneha statsministerposten under denna period. Trots den stora utbyggnaden växer en kärnteknisk skepticism nu fram, och det uppstår ett motstånd till kärnkraft. Och så inleds också avvecklingen.

  I folkomröstningen 1980 står valet mellan tre olika alternativ när det gäller avveckling. Kristdemokraterna sitter inte i riksdagen vid denna tid men stöder linje 3: avveckling inom tio år och satsning på andra alternativ – alltså kärnkraftens värsta fiende.

  Vi har sedan dess omprövat vår hållning, med sans och balans. Vi var kritiska till nedläggningen av Barsebäck och har konsekvent drivit linjen att kärnkraft inte kan fasas ut förrän likvärdiga alternativ finns på plats.

  Sedan kommer ödesåret 1999, då den första reaktorn i Barsebäck avvecklas. Därefter faller de en efter en. I dag återstår endast sex av tolv kärnkraftsreaktorer – en dyr förlust för Sverige. Hur kunde vi hamna här? Var är betongsossarna när man bäst behöver dem?

  Den nutida historien har ni koll på. Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet ingick den energipolitiska överenskommelsen 2016. Kärnkraften skulle få finnas kvar, men i praktiken innebar överenskommelsen ett hot om dess avveckling. Vi lämnade också överenskommelsen.

  Man känner historiens vingslag – och nu står vi här i dag.

  Herr talman! I dag behandlar vi näringsutskottets betänkande om finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Det handlar om att skapa ett elsystem som gör att vi klarar både framtidens behov och våra klimatmål – om att gå från avveckling till utveckling.

  Sverige har stora ambitioner för klimatet. Vi elektrifierar vår industri och transportsektor, och det kommer att kräva mycket mer el än vi konsumerar i dag. Men det räcker inte att elen vi producerar är fossilfri; den måste vara storskalig, stabil och planerbar. Det finns i dag ett enda fossilfritt kraftslag som klarar det kravet, och det är kärnkraften.

  Vi har sett vad som händer när elsystemet blir alltför väderberoende – vi kan ta Spanien som exempel. Jag landade den 28 april i ett strömlöst Valencia. Elnätet hade kollapsat, och 50 miljoner människor drabbades. Det innebar inga fungerande betalsystem och inga kylar eller frysar. Sjukhus och flygplatser hölls igång med fossila reservgeneratorer.

  Tankarna gick till någon dystopisk cyberattack som Spanien utsatts för, men det visade sig vara läskigare än så. Avbrottet berodde i grund och botten på medvetna, inhemska energipolitiska beslut. Enligt kraftnätsoperatören Ren och de första rapporterna om händelseförloppet uppstod flera kraftiga oscillationer i spänning och frekvens. En halvtimme senare föll produktion bort från nätet, och blackouter i Spanien och delar av Portugal, med spilleffekter över hela det europeiska nätet, var ett faktum.

  Det låter lite som om kollapsen var en blixt från klar himmel – det var krafter bortom vår kontroll. Fenomenet må vara ovanligt, men det är inte första gången Spaniens elnät har utsatts för sådana påfrestningar. Liknande hände i maj 2022, och då lyckades man rädda systemet med bara 30 minuters marginal.

  Problemet här är inte oscillationer. Problemet är hur människor har planerat kraftsystemet. Ett kraftsystem behöver kunna hantera alla väderfenomen och drifttillstånd, och den egenskapen har inte de väderberoende kraftslagen riktigt än.

  Spaniens energiminister skulle göra rätt i att titta på Ukraina. Ukraina är ett land i krig, invaderat av Ryssland, och ändå står landets elnät kvar. Ukrainas kraftsystem bygger till 90 procent på baskraft: kärnkraft, gas, kol och olja. Och trots pågående krig har den ukrainska regeringen beslutat att 50 procent av elen ska komma från fossilfri kärnkraft i framtiden och 50 procent från förnybart.

  Ukraina visar att ett robust, planerbart elsystem är det som klarar de svåraste påfrestningarna. Ukraina har också förstått att kärnkraft är avgörande för klimatomställningen.

  Herr talman! Dagens elprissituation är ohållbar. I södra Sverige betalar hushåll och företag betydligt mer för el än man gör i norr. Vi har inte bara problem med höga elpriser, utan de är också ojämna och oförutsägbara. Det hämmar både hushållsekonomin och företagens konkurrenskraft.

  Ny kärnkraft på rätt plats kan minska dessa prisskillnader. Tillförlitlig effekt ut i elnätet gynnar hela landet och skapar trygghet för både människor och företag.

  Det betänkande vi behandlar i dag innebär ett finansiellt ramverk som möjliggör ny investering i kärnkraft. Marknaden bygger, men staten tar ansvar för spelreglerna – precis som vi gjort när det gäller vägar, järnvägar och elnät. Nu gör vi det för en ytterligare samhällskritisk infrastruktur, nämligen kärnkraften.

  Jag hoppas in i det sista att alla partier i Sveriges riksdag kan samlas i den här frågan. Det omöjliga har varit möjligt förut. Under 1970-talets oljekris samlades Sverige över blockgränserna. Man tog ansvar. Det är dags att göra det igen.

  Herr talman! Det finns kritiker som invänder mot utskottets förslag. Man hör dem säga att kärnkraft är för dyrt. Men effektbrist är ännu dyrare, för industrin, för hushållen och för klimatet.

  Man hör dem säga att det tar för lång tid. Ja, det går snabbt att riva ned, men det tar tid att bygga nytt. Därför måste vi börja i dag.

  De säger att det tränger undan vind- och solkraft. Nej, elbehovet ökar. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Kärnkraften kompletterar sol och vind men står inte och faller med moln eller vindstilla dagar.

  Herr talman! Det vi beslutar om här i dag är en avgörande pusselbit i Sveriges klimatomställning, beredskap och konkurrenskraft. I dag röstar vi för att göra det som krävs. I dag röstar vi för att ta ansvar. I dag möjliggör vi ny kärnkraft – för Sverige, för klimatet och för framtiden.

  Jag röstar ja till utskottets förslag.

  (Applåder)

  2025-05-21 11:25:03

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Jag kan börja med att påminna Camilla Brodin om att det största strömavbrottet vi haft i Sverige var 2003. Då handlade om att det först blev ett snabbstopp i en reaktor, som stängdes. Sedan var det ett fel i ett ställverk som gjorde att ytterligare två kärnkraftverk stängdes ned. Det ledde till att i princip hela södra Sverige och även Själland blev strömlöst. Den typen av problem finns i alla kraftsystem, även i det svenska.

  Som Svenska kraftnät har sagt är detta ganska svårt att parera. Om man ska göra det vid varje givet tillfälle blir det väldigt dyrt. Sådana problem kan alltså drabba även Sverige. Jag tror inte att man behöver måla fan på väggen när det gäller just det spanska systemet. Men nog om det. Detta var mer av en upplysning.

  Det jag är lite nyfiken på är vilken prislapp Kristdemokraterna kan tänka sig för detta. Det finns inga summor nämnda i propositionen när det gäller hur mycket av skattebetalarnas pengar som regeringen kan tänka sig att gå in med i detta. Det räkneexempel som ges i propositionen handlar om ett 80 öres lösenpris, trots att Vattenfall säger att det nog behöver ligga på 1 krona eller 1,10. Vi vet att omvärldens prissättning ligger på nästan det dubbla.

  Man räknar med sju års byggtid, trots att rekordet i Europa ligger på elva, tror jag. Man räknar också med högre elpriser än alla andra bedömningar för att kunna hålla nere subventionsgraden i räkneexemplet. Det gör att de exempel som finns i propositionen blir minst sagt glädjekalkyler.

  Då blir min fråga: Finns det någon övre gräns för hur mycket Kristdemokraterna är beredda att betala med skattebetalarnas pengar för att få de nya kärnkraftverken på plats?

  2025-05-21 11:33:36

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Alternativkostnaden är inte noll. Jag har hört mina vänner i regeringen och regeringsunderlaget besvara denna fråga så korrekt som det bara går. Men alternativkostnaden är alltså inte noll. Om man säger att ny kärnkraft är dyr bör man se svenska företag och hushåll i ögonen när man påstår att det inte finns någon alternativkostnad.

  Det är också en billig försäkring mot höga och variabla elpriser. I dag finns ingen förutsägbarhet. Man kan inte förutsäga vad nästa månads elräkning ska bli. Detta måste vi ta bort, och det går bara om man också bygger stabil baskraft, särskilt i södra Sverige.

  Här behöver staten gå in och medfinansiera med lån. Staten behöver låna ut pengar som sedan ska betalas tillbaka. Vi har hört Mats Green tala om detta tidigare. Jag tror att vi också kommer att få tala om det längre fram.

  När vi debatterar här i talarstolen tror nog svenska folket att vi har lite hål i huvudet. Ibland känns det så. Vi diskuterar ett elsystem som ska vara robust och leveranssäkert. Som politiker tar vi ansvar för att här i dag fatta beslut som kommer att vara historiska. Nästa generation kommer att tacka oss för att det faktiskt fanns modiga politiker – precis som jag stod här i talarstolen nyss och tackade de politiker som vågade vara modiga tidigare. Det är tack vare dem som vi har ett näst intill helt fossilfritt elsystem.

  Men låt mig komma med en motfråga. Ni släppte en rapport i år med en alternativ strategi för Sveriges elförsörjning. Vad skulle ert alternativ kosta?

  2025-05-21 11:35:36

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Detta är ju inte bara hål i huvudet, om man vill uttrycka det så, utan framför allt gräver det djupa hål i hushållens plånböcker.

  De lån som Mats Green och Camilla Brodin talar om ska ju betalas tillbaka, och de vinster som man ska betala tillbaka lånen med ska finansieras av någon. De finansieras inte av dem som ska betala elen, för elen kommer att vara för dyr för att säljas på marknaden. Lånen ska alltså betalas med de differenskontrakt som regeringen föreslår. Men det regeringen inte föreslår och inte pratar om är hur de ska finansieras.

  Detta är en mycket enkel och basal fråga. Vem ska betala för dessa kontrakt? Det har jag inte fått något svar på.

  Alternativkostnaden är inte noll, säger Camilla Brodin. Nej, absolut. Men regeringen och Camilla Brodin har inte svarat på vilken kostnaden är för det alternativ vi nu debatterar. Det är ju detta som är problemet. Det är detta som svenska folket borde få veta. Vad kostar det?

  Vi har visat på kostnaderna. Utbyggd kraftvärme motsvarande två kärnkraftverk kostar 3–4 miljarder. Det är en hundradel av de belopp som regeringen vill låna ut till ny kärnkraft, vilket i sig bygger på glädjekalkyler.

  Ökad effekt i vattenkraften kan ge motsvarande fyra kärnkraftsreaktorer. Kostnaden för det motsvarar ungefär en fjärdedel av de pengar som regeringen vill låna ut.

  Vår alternativkostnad är supertydlig. Lägger vi dessutom till den lönsamma potentialen i energieffektivisering – det vill säga att vi gör saker bättre och smartare utan att det kostar mer och utan att man minskar komforten – kan vi se att vi kan fördubbla effektpotentialen. Detta är superenkelt. Jag har redovisat vår kostnad, men regeringen har inte redovisat sin.

  Min fråga kvarstår: Vem ska betala, och vad kommer det att kosta? Den här propositionen ger inga som helst svar på det. Jag tycker att skattebetalarna är värda att få veta det.

  2025-05-21 11:37:44

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för att han återigen upprepar vad han anser att vi ska stå här och säga – exakt på kronan och öret. Själv har han inte några svar att ge tillbaka.

  Jag tycker att det vore smakligt om Sveriges medborgare kunde bli upplysta om att Rickard Nordin och hans parti har tagit fram en rapport där man har räknat ut att man liksom ska bygga dubbelt så mycket och att det ska kosta en fjärdedel av priset. Det intressanta är att det inte finns en enda forskare eller expert som någonsin har lyft fram det här som ett gott exempel.

  Men oavsett legitimiteten i det här förslaget handlar politik om att man behöver gå från ord till handling. En fråga som vi inte kommer att få svar på nu är: Hur ska man få igenom sitt eget lite hopsnickrade förslag, som ingen stöder, med resten av oppositionen? Det behöver Sveriges medborgare i så fall få reda på.

  Det man vet är att man, med det beslut vi tar här i dag, faktiskt kommer att få ny kärnkraft i Sverige.

  (Applåder)

  2025-05-21 11:39:42

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Tack, Camilla Brodin, för anförandet!

  Camilla Brodin sa någonstans i anförandet att vi får se hur kommande generation kommer att tacka den här regeringen för beslut som tas. Jag kommer att säga så här: Vi får se vem som tackar vem i historien.

  Camilla Brodin säger: Marknaden bygger. Staten tar ansvar för spelreglerna. Är det så Kristdemokraterna ser på det här – att det bara är spelreglerna som staten tar ansvar för? Staten går ju inte bara in och garanterar, så att säga, lånesummor. Man garanterar priset. Man gör mycket stora och osäkra finansieringsmodeller när man inte, som många har varit inne på, vet summan. Det var en socialdemokrat som sa att det är ungefär som att köpa grisen i säcken. Det är det som det handlar om.

  Jag har inga problem, som jag sa, med att man skulle landa i detta om det skulle visa sig att Sverige behöver det och att det inte finns något annat som kan täcka de här systemnyttorna – fine. Men i det här skedet går man in för ett energislag, ett produktionsslag. Man ger stora subventioner för att få det på plats utan att se om det finns någonting annat. Man går ju inte till marknaden. Man säger: Marknaden bygger. Är det någon som kan leverera samma systemnyttor för någon annan summa?

  Det kallas också för planekonomi. Vi beskylls många gånger för det. Jag tycker att det här lutar åt planekonomi.

  2025-05-21 11:40:56

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Tack, Birger Lahti, för ditt anförande! Det här är mycket riktigt, som du påpekade, kanske den viktigaste debatten som du har varit med i här i kammaren. Så är det också för mig.

  Birger Lahti pratade om spelreglerna och så vidare. Jag uppfattade inte riktigt frågan, men jag ska försöka summera det hela.

  Här har vi gått från ett helt förnybart system till ett helt fossilfritt elsystem. Detta är liksom en del i varför man inte tidigare har satsat på kärnkraften.

  Vi har också gått från ett system där vi länge subventionerade vindkraften för att lyfta upp den och för att den skulle komma in på marknaden. Staten gick faktiskt in och gjorde det. Vi gjorde det tillsammans med Norge. Det är fint så.

  Här behöver vi se hur vi ska kunna ha ett elsystem som är robust, leveranssäkert och så vidare.

  Det här är det absolut modigaste beslut som vi politiker kan fatta. Vi gör detta just nu genom att också ge lån för att man ska våga ta den risk som det ändå innebär med ganska framtunga investeringar. Det här är något som vi borde ha gjort för länge sedan. Men nu ska ingen dag gå förlorad, utan vi tar de här besluten i dag. Jag tycker att det är det modiga politiker ska göra. De ska sätta upp reglerna så att man vet vad man har att förhålla sig till när man gör den här typen av investeringar. Oavsett i vilken bransch man är vill man veta om det är lönsamt eller inte att göra investeringar.

  Med den tidigare förda politiken var det inte lönsamt, för då skulle inte ens kärnkraften finnas kvar efter 2040. Det har vi ändrat på, och det tycker jag är klokt och bra. Vi har modiga politiker som sitter i regeringen i dag.

  2025-05-21 11:42:56

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Tack, Camilla Brodin, för svaren!

  Jag ska bara klargöra något när det gäller elcertifikatssystemet. Ja, det var ett stödsystem, men varenda en visste vilka som betalade. Det var konsumenterna som betalade några ören via sin elräkning. Det blev ingen nota för staten. Det var ett system som var byggt för att uppmuntra vindkraft eller förnybart – ja, absolut. Men man visste vem som fick räkningen. I det här fallet vet vi inte. Vi har fortfarande inte fått svar. Många av mina kollegor har frågat: Vem ska betala? Det har de inte fått svar på.

  Min fråga var: Ser Kristdemokraterna det som att staten bara tar ansvar för spelreglerna? Staten tar ju ansvar för hela kittet. Man går ju in med både hängslen och livrem. Men fortfarande saknas svar på frågorna: Vem ska betala? Hur länge ska man betala?

  Vi kan gå tillbaka till det som man brukar kalla för marknadsekonomi. Kristdemokraterna var ju själva med i energiuppgörelsen. Man klev av den eftersom det var ett ord som man störde sig på. Det var det som gjorde att man inte kunde få investeringar på plats. Det handlade om förnybart i stället för fossilfritt. Man tog bort texten 2018, när ni tyckte att man skulle ta bort den texten. Det finns inte med någonstans att Sverige skulle vara emot att kalla det för fossilfritt. Det är sju år sedan. Det är fortfarande ingen som vill investera utan stöd.

  Jag köper till och med stödsystemet, om det är det som krävs. Men som jag har sagt: Man tittar inte på modeller där marknaden får komma fram. Är ni villiga att presentera ett system som ger detsamma som kärnkraft? Nej, det har blivit religion för den här regeringen att bygga kärnkraft till vilket pris som helst. Det ska svenska folket veta.

  2025-05-21 11:44:59

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Här ställer ledamoten några frågor om energiöverenskommelsen. Jag har stått i den här kammaren ganska många gånger och förklarat varför vi lämnade den överenskommelsen 2019.

  När man gör en överenskommelse ”committar” man sig till olika delar. I den här stod det att vi skulle ha upp till tio reaktorer – det var möjligt. Vi hade sex reaktorer, så det fanns lite utrymme där. Vi gjorde detta för att vi skulle rädda kärnkraften och för att inte mer skulle avvecklas i framtiden – man straffbeskattade ju kärnkraften. Det var därför vi gick in i det här. Ja, effektskatten togs bort.

  Men tänk på när det sedan kommer regeringar, när man väl har gjort den här överenskommelsen, som faktiskt gör tvärtemot det som man har kommit överens om! Ta kraftvärmen, exempelvis! Är det att värna kraft- och fjärrvärmen när man åttadubblerar skatten och man har tre månader på sig att ställa om? Nej, det är inte särskilt fräscht. När de gång på gång går emot det som vi har kommit överens om ger man till slut upp, för en överenskommelse är inte någonting värd när de gång på gång bryter mot den.

  Vi lämnade den. Vi gjorde det för att vi också ville ha en helt ny inriktning på energipolitiken. Den var faktiskt skadlig för Sverige.

  Det går fort att riva, men det tar lite längre tid att bygga upp. Jag är glad över att vi har en regering på plats som faktiskt tar sitt ansvar för att bygga ett robust och leveranssäkert elsystem, så att morgondagens generation inte ska behöva tveka om huruvida elen finns när man behöver den och där den behövs.

  Tack för att vi har en ny regering, och tack för frågan, Birger Lahti!

  2025-05-21 11:47:07

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Tack så mycket för anförandet, Camilla Brodin!

  Först och främst vill jag nämna Spanien. Jag tycker att det är grovt vilseledande att ta det som exempel på att förnybart inte funkar, för det finns ingen utredning som har slagit fast vad felet berodde på. Jag kan i sammanhanget konstatera att samma sak har hänt i England – och även i Sverige. I till exempel England var mindre nogräknade politiker och tyckare ute och skyllde på det förnybara, men det visade sig vara ett fel i ett konventionellt kraftverk.

  Det som verkar ha hänt är ett så kallat N−2-fel, det vill säga att två stora fel inträffar samtidigt utan att man vet riktigt vad. Det har hänt även i Sverige då två kärnkraftverk och dessutom ett värmekraftverk stoppade. Det berodde på ett elfel i ett ställverk, så det var inte deras fel, men vi var otroligt nära en blackout i Sverige – ytterst på grund av kärnkraften, som snabbstoppade på grund av detta. Jag tycker att vi ska vara lite mer nogräknade där.

  Camilla Brodin tog också lite spjärn i historien och gick ända tillbaka till 50-talet. Det är ju intressant. Pratar vi utifrån de perspektiven och tittar på teknikutvecklingen tänker jag att det ändå vore intressant att ställa en fråga. För en eller två veckor sedan hade vi en debatt om energipolitiken lite bredare, och där hade alla partier i oppositionen en reservation om att införa bättre reglering av och en strategi för fusionskraft. Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men det går framåt. Jag tror att vi alla har besökt ett ledande svenskt företag som jobbar med det här.

  Pratar vi om ett tidsperspektiv där 50-talet ingår och tittar 20–50 år framåt kan detta bli ett alternativ. Det är faktiskt en sorts utvinning av kärnenergi som är hållbar och i princip kan anses vara en förnybar energikälla. Men Camilla Brodin och regeringen röstade nej till detta. Varför gjorde man det?

  2025-05-21 11:49:12

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Tack, Linus Lakso, för frågan!

  Jag tror också att vi är många som har besökt ett företag som forskar kring fusionsenergi. Man tar baby steps framåt, och det går i rätt riktning. Men pratar vi med andra forskare hör vi att det där kommer att vara på plats om 50 år. Vi måste absolut omfamna ny teknik, men vi måste även försöka se vad som behöver göras här och nu. Vi måste också se vad vi ska grotta i mer lite mer exakt så att vi inte gör fel framöver utan ser till att ändå fatta kloka och goda beslut.

  Jag stänger dock inte dörren, utan jag tror att vi säkerligen kommer att få debattera just den här frågan även framöver. Men jag tror att vi behöver se en lagstiftning som gör det möjligt att omfamna ny teknik i framtiden. Vi är alltså inte teknikfientliga på något sätt – absolut inte – men det är inte detta vi kommer att bygga i dag. Tekniken finns nämligen inte färdig. Däremot kan det absolut bli aktuellt någon gång i framtiden.

  2025-05-21 11:51:26

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Då måste jag tyvärr informera Camilla Brodin om att vi inte kommer att bygga någon konventionell kärnkraft i dag heller. Tittar man på byggtiderna runt om i Europa ser man att det handlar om 14–18 år från byggstart. Nyligen var Romina Pourmokhtari ute och skröt om att tillståndsprocessen har kortats från 13 till 10 år. Det går säkert att korta den något år – det ska jag inte hålla för omöjligt – men även om vi kortar processen från 25 till 20 år blir det verkligen inget här och nu.

  Där är regeringen alltså fortfarande svaret skyldig. Man har väl börjat inse lite grann att det behövs politik här och nu. Inte minst har man kopierat Miljöpartiets gröna baskraft i form av Kraftsteget, vilket vi välkomnar.

  Vi har dock inte fått svar på frågan vem som ska betala kärnkraftsskatten. Det tycker jag faktiskt är extremt allvarligt. Och jag vet inte vad som är mest allvarligt, herr talman – Mats Green och Camilla Brodin kanske inte förstår förslaget, det vill säga att differenskontraktet i alla fall enligt utredningen ska finansieras av en skatt. Här får vi absolut inga svar.

  När regeringen går fram med någonting som kan behöva subventioneras med hundratals eller kanske faktiskt tusentals miljarder, vilket ett flertal oberoende analyser visar – jo, Niklas Wykman, det stämmer – bör man faktiskt få reda på vem som ska betala den skatten. Skattebetalarna kommer nämligen inte att få tillbaka de pengarna på något sätt.

  Det skulle jag alltså faktiskt vilja ha svar på från Camilla Brodin. Är det industrin eller elkonsumenterna som ska betala? Ska det smetas ut på elpriset?

  2025-05-21 11:52:40

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Tack, Linus Lakso, för många olika frågor i ett och samma inlägg!

  När det gäller att kärnkraftens utbyggnadstid är lång: Om man tittar på all kärnkraft i hela världen ser man att snittiden är någonstans kring fem och ett halvt till sex år.

  Tillståndsprocesser i Sverige har vi stått här och debatterat ganska många gånger. Jag tror inte att det finns något parti som inte vill att tillståndsprocesserna ska kortas. Vad gör den här regeringen? Jo, man jobbar stenhårt. Den förra regeringen tog ett steg på vägen – absolut – och vi tar vid och ska fortsätta.

  Varför får vi alltid höra exempel som visar att det skulle ta fasansfullt lång tid? Varför ska Sverige alltid sikta på att vara sämst i klassen? Med vår ingenjörskonst kan vi faktiskt vara stolta som kärnkraftsnation och ändå visa att det går att bygga, både när det gäller tid och när det gäller kostnad. Varför ska man dra upp en massa andra exempel?

  Man kanske måste bygga flera reaktorer samtidigt för att man ska kunna komma i mål med det där, och det skapar den här regeringen förutsättningar för just nu. Det är någonting som borde ha gjorts för länge sedan. Vi hade inte heller behövt lägga ned reaktorer i södra Sverige. Då hade södra Sverige inte haft de kostnader de har i dag.

  Det är lätt att vara efterklok, men här visar vi att vi har en helt annan energipolitik än Miljöpartiet och att det går i rätt riktning. Man ska inte kunna tveka på att Sverige nu har en regering som tar fasta på leveranssäkerhet och robusthet i den tid vi lever i, med alla osäkerheter runt om i världen. Det är den stora skillnaden mellan den här regeringen och Miljöpartiet.

  (Applåder)

  2025-05-21 11:54:35

  

  Camilla Brodin

• Herr talman! Det överlägset största stödet till ett enskilt företag och till en enskild teknik någonsin i svensk historia.

  Ett ideologiskt beslut utan hänsyn tagen till vare sig verklighet eller faktiska behov.

  En lösning som inte svarar mot de problem som finns, vare sig på kort eller på lång sikt.

  Ett planekonomiskt beslut utan vare sig eftertanke eller utvärdering.

  En skattehöjning i generationer framåt med hundratals, kanske tusentals, miljarder.

  En skattehöjning på tusentals kronor per år för ett vanligt villahushåll.

  En blank check som regeringen ber riksdagen att skriva ut, helt utan insyn eller möjlighet att granska.

  Ett förslag som kraftigt ökar risken för korruption och där konkurrens i praktiken saknas.

  Att gå fram med förslaget om kärnkraftssubventioner är tekniskt och ekonomiskt vansinne – speciellt som vi har visat att vi kan lösa de här problemen, på halva tiden och till en fjärdedel av kostnaden, med det förslag som Centerpartiet har lagt fram. Till skillnad från regeringen klarar vi nämligen av att redovisa kostnader.

  Det finns många sätt att beskriva regeringens förslag till kärnkraftsfinansiering. De jag nyss nämnde är några, och jag hade kunnat fortsätta länge till. Att helt utan att värdera alternativen vilja låsa sig vid en enskild teknik, med kostnader som är oöverskådliga i generationer framåt, är minst sagt ansvarslöst. Beakta de tidsperspektiv som tidigare talare har talat sig varma för! Det här ska gälla tills vi alla är döda. Då måste man klara av att titta på helheten.

  Hur en moderatledd regering kan ta något så marknadsfrånvänt till sig är nästan oförklarligt. Väljarna får betala för regeringens vidlyftiga vallöften, oavsett vad som sades före valet. Då behövdes tydligen inga subventioner, för bara man tillät reaktorerna att byggas lite var som helst och ändrade det energipolitiska målet skulle investerarna stå på kö. Nu har vi facit: Det är ingen vill bygga – om nu inte skattebetalarna står för notan och garanterar avkastningen, såklart.

  Skattebetalarna får stå kvar med en kärnkraftsskatt i decennier framöver. Både Niklas Wykman och Ebba Busch kommer att närma sig 90-årsdagen innan skatten, i bästa fall, avskaffas. Då har den sannolikt dragit in något tusental miljarder till kärnkraftsbolagen. Det är långt mycket mer än vad regeringen anför i sina räkneexempel, för de kalkylerna håller inte.

  Man räknar med att bygga snabbare än någon har gjort i västvärlden i modern tid. Man räknar med att kostnaden för att bygga är betydligt lägre än vad bolagen själva anger. Man räknar på snabbare tillståndsprocesser än vad man själv säger är möjligt i sin egen kommunikation. Man räknar med högre elpriser i samhället än vad någon annan marknadsbedömare gör för att kunna minimera behovet av stöd. Man vägrar dessutom att berätta vem som ska stå för kalaset. Ska industrin vara med och betala, eller ska hushållen få stå för hela notan?

  Allt görs för att det ska låta så billigt som möjligt, men inte ens då är det billigt. Regeringen pratar om 80 öre. Det är högre än snittpriset i södra Sverige 75 procent av tiden. I norr skulle konsumenterna förlora på det här 90 procent av tiden. Om vi i stället gör något mer rimliga antaganden när det gäller byggtid och andra kostnader är det lönsamt med kärnkraft ungefär 5 procent av tiden; de övriga 95 procenten får konsumenterna stå för. Det är helt galet.

  Regeringens kärnkraftspolitik väcker frågor om framtidens energisystem, om ansvarstagande och om vår väg mot klimatneutralitet. Från Centerpartiets sida ser vi med oro på hur regeringen ensidigt fokuserar på en energikälla som varken är snabb, billig eller riskfri att bygga ut. Om vi tittar på den forskning som finns kring stora projekt kan vi se att det bara är olympiska spel som har blivit dyrare än kärnkraftsbyggen. Om vi tittar i andra änden av skalan – på det som faktiskt har blivit billigare än planerat – hittar vi solkraft.

  Remissinstanserna är tydliga; det är inte bara Centerpartiet som säger det här. Varenda remissinstans påpekar att underlag saknas eller är missvisande. Forskare skriker sig hesa – för döva öron – om riskerna med allt från förseningar till fördyringar. Energibranschen varnar för konsekvenserna för såväl befintlig kärnkraft som kommande elproduktion. Sällan har ett enskilt förslag fått så mycket kritik.

  Vi står mitt i en energiomställning där Sverige behöver mer el. Framför allt behöver vi el snabbt, hållbart och kostnadseffektivt. Att då sätta sin tillit till att nya kärnkraftsreaktorer ska lösa problemen är att spela ett högt spel med både skattebetalarnas pengar och klimatets tålamod.

  Vi centerpartister är inte emot kärnkraften i sig. Kärnkraft är en möjlighet men inte en fysisk nödvändighet, som ett antal forskare skrev på DN Debatt nyligen. Den kan fylla en viktig funktion, inte minst den kärnkraft vi har i dag, men att bygga ny kärnkraft med hundratals – kanske tusentals – miljarder i subventioner löser inga problem på kort sikt. Den tar decennier att bygga. Samtidigt har vi redan i dag tekniker som är billigare och snabbare och som kan ge oss den energisäkerhet vi behöver.

  Centerpartiet har lagt fram förslag om detta, med vattenkraft, kraftvärme och energieffektivisering som bas. Det är heller inte bara vi som tycker så. Om Camilla Brodin faktiskt hade läst rapporten och kollat på källhänvisningarna hade hon sett att det här backas upp av exempelvis forskare på Chalmers och Energimyndigheten, som har tagit fram de här rapporterna. Sveriges Ingenjörer har lagt fram siffrorna när det gäller potentialen i vattenkraft. Det är ingenting vi har hittat på.

  Det som däremot saknas är rimliga källhänvisningar till forskning i regeringens förslag. Man har en egen utredning som inte backas upp av någon som helst forskning.

  Det här handlar inte om teknik. Det handlar inte om ekonomi. Det handlar om politik. Regeringen gick till val på att bygga ny kärnkraft, och nu ska den byggas – kosta vad det kosta vill.

  Regeringen pratar gärna om teknikneutralitet. Det här är otroligt fascinerande. I Tidöavtalet står att man ska fokusera på teknikneutralitet, och Ebba Busch brukar prata om förmågor snarare än kraftslag, men nu gör man precis tvärtom. Man fokuserar inte på förmågor utan på ett enskilt kraftslag utan att ens titta på alternativen.

  Till skillnad från regeringen tror vi i Centerpartiet på marknadens kraft. Staten ska sätta spelregler, inte peka ut vinnare i förväg. Vi har visat på vilka alternativ som finns men inte sagt att det är de som ska ges direkt stöd.

  Med regeringens politik har investeringarna i andra kraftslag slopats. Vi vet att det på kort sikt behövs mer vind och mer sol; det är detta som kan lösa situationen. Det säger också forskare mycket tydligt. Fyra oberoende forskargrupper från Energiforsk, bland annat de mest kärnkraftsvänliga forskningsgrupper vi har i Sverige, säger samma sak.

  Risken är att de här investeringarna inte blir av nu. Vem vågar investera i något annat när man vet att man om ett fåtal år, enligt regeringens planer, kommer att bli utkonkurrerad av subventionerad kärnkraft som får betalt även när det är minuspriser och den inte behövs?

  Riksrevisionen har riktat kritik mot tidigare regeringars energipolitik. Den kritiken är en västanvind jämfört med det som komma skall, för en så undermålig konsekvensanalys som i det här förslaget har jag nog aldrig någonsin sett.

  Sverige har i decennier byggt sin styrka på ett brett, robust, förnybart och hållbart energisystem som är fossilfritt. Vi har nyttjat de fantastiska förutsättningar som naturen har gett oss, som gör att vi kan vara konkurrenskraftiga. Oavsett vad regeringen säger rankas vi i topp internationellt. En lögn blir inte sann bara för att den upprepas.

  I ett slag vill nu Tidöregeringen höja folks elräkningar och slå sönder det energisystem som vi så mödosamt har byggt upp. Vi ska bygga samma sorts kärnkraft som alla andra, och då kommer vi också att ha samma elpris som alla andra.

  Om Ebba Busch nu tvunget vill ha ett kärnkraftverk kan jag tipsa om att Marvikens kärnkraftverk ligger ute på Hemnet för 5 miljoner. Det är betydligt billigare än de hundratals miljarder av skattebetalarnas pengar som man nu vill lägga.

  Låt oss fokusera på det som faktiskt funkar, som är klimatsmart och som kan byggas ut nu! Låt oss fokusera på det som sänker folks elräkningar och inte höjer dem! Låt oss fokusera på det som stärker vår energisäkerhet och inte gör oss mer sårbara! Låt oss avslå den här propositionen en gång för alla!

  Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 8.

  I detta anförande instämde Birger Lahti (V).

  2025-05-21 11:56:48

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Jag tackar Rickard Nordin för ett intressant anförande.

  Det finns väl egentligen ingen anledning att på nytt konstatera att Rickard Nordin och jag tycker väldigt olika och ser verkligheten på olika sätt i den här frågan. Det jag däremot tycker är väldigt intressant är hur oppositionen mot den proposition som vi debatterar här i dag ska försöka enas kring något alternativ.

  I den energipolitiska debatten här i kammaren för ett tag sedan lyfte jag fram vilka olika ambitioner de fyra oppositionspartierna har. Hur mycket solkraft behövs det, och till vilket årtal? Hur mycket vindkraft behövs det, och till vilket årtal? Hur mycket nät behöver man, och till vilket årtal? Hur många gasturbiner behövs, och vad ska de matas med? Det finns fyra olika svar på alla dessa frågor, som berör all energipolitik från de fyra oppositionspartierna.

  Det enda de egentligen enas i, herr talman, är att de här i dag motsätter sig den här kärnkraftsfinansieringspropositionen. Åtminstone Socialdemokraterna börjar dock luckra upp lite – det kanske ändå kan finnas ett behov av kärnkraft i framtiden, men det behöver finnas vissa tak för statens åtagande.

  Jag vill ställa en fråga om något som jag tycker är intressant i den här kontexten. Detta var anledningen till att jag tog replik på Rickard Nordin; jag hade också kunnat göra det på Birger Lahti eller någon annan. Kommer Centerpartiet att acceptera en socialdemokratisk statsministerkandidat som väljer att inte riva upp det vi i dag fattar beslut om?

  Alldeles oaktat det avslagsyrkande som kom från Rickard Nordin kommer ju kammaren i eftermiddag – om det inte är fler än tre som trycker fel eller som har glömt att komma hit – att bifalla den här propositionen. Det innebär att vi skapar förutsättningar för att sluta avtal med kärnkraftsbolag om nyproduktion av kärnkraftverk i Sverige, oavsett vad Rickard Nordin tycker. Om det – gud förbjude – blir ett maktskifte någon gång i framtiden kan ju nästa regering välja att låta detta finnas kvar. Hur agerar C då?

  2025-05-21 12:06:54

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Först kan jag konstatera att jag när jag räknar antalet mandat i riksdagen ser en majoritet för stärkt vattenkraft, effektökningar, pumpkraft och annat som är mycket mer kostnadseffektivt än regeringens kärnkraftsförslag. Jag ser samma majoritet för effektökningar och stöd till kraftvärme. Jag ser samma majoritet – kanske med någon skillnad, men det är ändå en tydlig majoritet – för energieffektivisering. Jag ser det även för havsvind och för solel.

  Att samla majoritet i riksdagen för alternativ är alltså inte svårt. Det går ganska lätt om man jämför de olika partiernas energipolitik. Jag har inget problem med att enas med många partier i riksdagen om energipolitiken. Vi kanske inte kommer överens om 100 procent, men kan vi lösa 80 procent vore det väldigt välkommet, inte minst för dem som sysslar med vattenkraft och kraftvärme.

  Jag svarar för Centerpartiet. Vad Socialdemokraterna gör får Fredrik Olovsson och Socialdemokraterna svara för. Vi är tydliga. Vi röstar emot denna proposition, precis som övriga oppositionspartier gör. Alla beslut som fattas i kammaren och som vi röstar emot har vi också frihet att fortsätta att vara emot. Det tycker jag mig också ha hört väldigt tydligt från Socialdemokraterna.

  För vår del är vår främsta statsministerkandidat Anna-Karin Hatt. Vi går inte till val för något annat partis räkning. Vi går till val för vårt parti och på vår politik, och vi vet, uppbackade av forskare och en myndighet, att det finns mycket effektivare sätt att lösa de problem regeringen nu försöker lösa med miljarder i kärnkraftssubventioner.

  Låt mig passa tillbaka till Tobias Andersson så att vi får ett fortsatt bra replikutbyte: Vem ska betala för subventionerna? Det har jag fortfarande inte fått svar på.

  2025-05-21 12:09:01

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Låt mig börja med att glädja Rickard Nordin med att jag, Niklas Wykman och andra i förra veckan höll en pressträff bara 150 meter härifrån där vi bland annat presenterade just de kortsiktiga lösningar Rickard Nordin efterlyser rörande både effekthöjningar i vattenkraft och kraftvärme – om nu Rickard Nordin skulle ha missat det. Detta paket på exakt det tema ledamoten efterfrågar går att läsa om på regeringens hemsida, och det är ganska konkret och kommer att konkretiseras ytterligare.

  Gällande Socialdemokraternas agerande är jag medveten om att Centern och Socialdemokraterna är två olika partier. Ibland är det väldigt tydligt, ibland mindre tydligt. I går sa Centerpartiet att man avser att försöka sätta stopp för detta i framtiden, om det blir ett maktskifte. Är det ett ultimatum? Kommer man att säga till Magdalena Andersson eller den som är Socialdemokraternas partiordförande den dag Tidöpartierna lämnar ifrån sig nycklarna till Rosenbad att Centerpartiet inte kommer att rösta ja till en statsministerkandidat som inte aktivt river upp den kärnkraftsfinansiering som kammaren i dag ska fatta beslut om? Det vore intressant att veta. Är detta ett ultimatum som kommer att ställas till alla framtida statsministerkandidater?

  Gällande de forskare Rickard Nordin upprepat nämner kan jag konstatera att varken Chalmers eller Blekinge tekniska högskolas papper har granskats vetenskapligt eller ens varit peer-rewiewed av andra på lärosätena. Jag tycker att det är relevant då dessa insatsvärden har ifrågasatts av Energiföretagen och andra. Det är alltså många som tycker mycket, och det får de gärna göra. Men de övertygar inte mig.

  Gällande kostnaden vet Rickard Nordin att det inte handlar om några tusentals miljarder, vilket han slänger sig med. Utredaren har ett maxtak på lånedelen på 600 miljarder, och det betalas tillbaka. Enligt beräkningen i CFD:n handlar det om 50 kronor per hushåll.

  2025-05-21 12:11:06

  

  Tobias Andersson

• Herr talman! Tyvärr löser ett par myndighetsuppdrag varken utrivningen av vattenkraft i södra Sverige eller situationen för öringen i norr. Det frigör inte heller potentialen i kraftvärmen. Än så länge är det bara ord på papper.

  Om regeringen hade varit seriös hade man gett samma förutsättningar till vattenkraftens effektivisering och effekthöjning och kraftvärmens dito som till kärnkraften. Men det är klart, då hade det inte blivit någon kärnkraft eftersom dessa lösningar är så otroligt mycket billigare och snabbare.

  Sveriges Ingenjörer håller med Centerpartiet liksom Energimyndigheten, Chalmers, KTH och ett stort antal forskare. Nästan ingen backar regeringens och Sverigedemokraternas förslag. Några av remissinstanserna gör det, och det är de som får bygga kärnkraftverken och de som tjänar på dem. Det är de enda remissinstanser som är positiva.

  Att det skulle kosta 80 öre per kilowattimme för ett differenskontrakt, CFD, är ett räkneexempel. Det säger inget om vad det övre taket är. Och lånen ska betalas tillbaka och bekostas av den kärnkraftsskatt som föreslås. I propositionen sägs inte vem som ska betala denna skatt. Man säger att en skatt antagligen kommer att införas, vilket också utredningen föreslog.

  Om vi nu ska göra den största statliga satsningen någonsin förtjänar svenska folket att få veta vad det kommer att kosta och vem som ska betala. Svaret på det står regeringen och Sverigedemokraterna helt utan.

  2025-05-21 12:13:13

  

  Rickard Nordin

• Herr talman! Vi har ett historiskt beslut att fatta i dag. Det ligger äntligen ett förslag på bordet om hur vi ska skapa förutsättningar för att få på plats en stabil energiproduktion i hela landet. Förslaget möter både näringslivets behov i dag och i morgon och möjliggör den elektrifiering och gröna omställning som många i denna kammare vill se och som framför allt det klimatarbete vi bedriver behöver. Dagens beslut ligger också i linje med vad som nu sker i ett flertal europeiska länder, vilket är bra.

  Det är inte första gången vi debatterar energi i kammaren, och anledningen är givetvis att vi fortsatt har problem med energiförsörjningen i Sverige. Ett grundproblem är att det råder stora obalanser mellan landets norra och södra delar. Medan södra Sverige har ett väl utbyggt nät men dåligt med energiproduktion har landets norra delar en väl utbyggd produktion men ett sämre utbyggt nät.

  Som nyss nämndes presenterade regeringen i förra veckan ett uppdrag till Svenska kraftnät att verket ska komplettera sin planering med att även titta på hur stamnätet ska kunna byggas ut i norra Sverige. Som det ser ut i dag slutar transmissionsnätet i Porjus i Jokkmokks kommun, och det är inte rimligt.

  Obalansen mellan landets norra och södra delar ställer till det för vår elförsörjning, för vår konkurrenskraft, för vår förmåga att leverera på de energipolitiska målen och faktiskt även för våra Natoåtaganden. Utöver detta ser vi hur en sviktande produktion och överföringsförmåga får konsekvenser för både elektrifieringen av befintlig industri och den nyindustrialisering av landet vi hoppas på.

  Att bygga ut transmissionsnätet i norra Sverige löser en del av problemet. Men det är tydligt att vi även behöver åtgärda bristerna i landets södra delar, inte minst i ljuset av det nya säkerhetspolitiska läget.

  Herr talman! Vad gäller produktionen av energi har regeringen lagt om inriktningen för energipolitiken sedan den tillträdde. Målet har varit att öka produktionen av fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Tack vare de helt avgörande beslut vi har tagit på energiområdet sedan regeringen tillträdde står vi nu rustade att ta oss an det historiska skifte som elektrifieringen och den gröna omställningen innebär.

  Oppositionen målar i dag upp en inte helt sanningsenlig bild av vad regeringen har gjort utöver besluten om ny kärnkraft. Regeringen har också presenterat en rad åtgärder som möter den situation vi har att hantera här och nu. Det handlar om energieffektivisering, om hur fjärrvärme och kraftvärme kan bidra till det större systemet och om en översikt av prisområdena, som ibland gör elen oerhört dyr, speciellt i landets södra delar. Det handlar också om ekonomisk ersättning till vindkraftskommuner samt en rad andra åtgärder.

  När det gäller kärnkraften har vi beslutat att tillåta nya kärnkraftsreaktorer och att kärnkraft ska få etableras på nya platser. Vi har också beslutat om en färdplan för att bygga ut den fossilfria kärnkraften, vilket vi debatterar här i dag och vilket i mina ögon är det kanske enskilt viktigaste Sverige kan göra för att leva upp till sina åtaganden i det globala klimatarbetet: att gå från fossila till fossilfria energikällor. Att kärnkraften är avgörande i det hänseendet går inte att blunda för. Det går inte heller att på något annat sätt så snabbt ställa om energiproduktionen med bibehållna leverans- och driftssäkerhetsmål.

  Att använda gasturbiner som en övergångslösning har lyfts fram här, och det kan vi göra. Det är bra att de alternativen och tekniska lösningarna finns, men nu har vi faktiskt ett förslag på bordet som inte bara skulle göra det lättare att få på plats övergångslösningar utan som permanent skulle skapa en stabil energiproduktion även i det längre perspektivet.

  Man kan naturligtvis ha åsikter om utformningen, men att det finns ett seriöst, välbalanserat förslag som signalerar statens villighet att ta risk och bygga ut den fossilfria energiproduktionen är helt avgörande. Det är avgörande för att kunna tillmötesgå hela Sveriges, men i dagsläget speciellt södra Sveriges, behov av egen energiproduktion och därmed tillmötesgå näringslivet, som lägger grunden för den välfärd vi har i dag i Sverige och som i alla fall jag önskar att vi kommer att ha även fortsättningsvis.

  Vi pratar om alternativkostnader. Om vi inte går vidare med detta är jag rädd för vad det kommer att innebära för Sveriges produktivitet, näringsliv och jobbskapande och därmed för den svenska välfärden.

  Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och till det som min moderata kollega kallade fritt flödande fossilfri el.

  (Applåder)

  2025-05-21 12:15:17

  

  Louise Eklund

• Herr talman! Det här är sannolikt det mest oansvariga beslut som Sveriges riksdag har fattat under sin historia. Tidöpartiernas plan är alltså att kasta hundratals eller, mer sannolikt, tusentals miljarder av skattebetalarnas pengar på något som enligt en enig expertkår inte behövs och som dessutom bromsar klimatomställningen.

  Elkostnaden kan bli 1 000 kronor dyrare per månad för hushållen i 40 år, om det är de som ska stå för notan. Det värsta av allt är ändå att det inte bidrar till att vi når våra klimatmål, utan det bidrar tvärtom till ökade utsläpp eftersom ny kärnkraft tar alldeles för lång tid att få på plats.

  Därför, herr talman, kommer vi i Miljöpartiet att göra vad vi kan för att sätta stopp för vansinnet och i stället styra mot en hållbar och verklighetsförankrad energipolitik. En röst på Miljöpartiet i nästa val är alltså en röst på ett nej till 1 000 kronor mer i elkostnad varje månad, ett nej till skenande koldioxidutsläpp och ett nej till urangruvor som förstör den svenska landsbygden.

  Herr talman! Regeringen verkar helt sakna kompetens för den här typen av beslut, som är otroligt avgörande för Sveriges framtid. Vi har en energiminister som inte kan skilja mellan effekt och kapacitet i elnäten, vi har en finansmarknadsminister som inte kunde skilja mellan elenergi och energi under utfrågningen i finansutskottet och vi har en statsminister som tror att Sverige hade ett fossilfritt energisystem på 70-talet, vilket är väldigt långt från sanningen. Ideologiska skygglappar gör nu att man har stakat ut en plan som är totalt orealistisk vad gäller både tid och kostnad och som helt saknar vettiga konsekvensanalyser.

  Herr talman! Innan jag går in på det som är mest graverande vad gäller tid och kostnad vill jag klargöra några saker. Regeringen anför som anledning att vi har ett havererat energisystem och att det inte går att bygga ut det förnybara, men detta motsägs inte minst av Svenska kraftnät, Energimyndigheten, Chalmers och flera andra universitet samt nu senast Energiforsk, som har visat att det går alldeles utmärkt att expandera energisystemet rejält de närmaste decennierna och därmed nå klimatmålen med förnybar energi i kombination med grön baskraft, som jag kallar det.

  Vi har alltså inte ett havererat energisystem. Under elpriskrisen 2022 hade vi de lägsta priserna i EU och det största elöverskottet, och förra året hade vi ett effektöverskott 90 procent av tiden. Man kan läsa om detta i propositionen, där det står att Sveriges elsystem i en internationell jämförelse är säkert, kostnadseffektivt och miljömässigt hållbart.

  De problem vi hade under åren 2021–2023 med kostnadskrisen berodde på Putins fullskaliga invasion av Ukraina och energikrig mot Europa. Därefter har vi sett att priserna har gått ned, tillsammans med och tack vare att vi har byggt ut den förnybara energin. Då bör man dra slutsatsen att det är Europas beroende av fossila bränslen som är grundproblemet och försöka minska det beroendet, men regeringen gör precis tvärtom. Man ökar beroendet av fossila bränslen och därmed också utsläppen.

  Det går som sagt alldeles utmärkt att fasa ut den fossila energin genom att bygga ut sol och vind tillsammans med tekniker som balanserar ett sådant system. Med grön baskraft avser jag höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, energilagring i form av pumpkraft, värmelagring och kanske även vätgas samt gasturbiner som drivs av biogas producerad av svenska bönder i stället för rysk fossilgas, som Sverigedemokraterna vill ha.

  Det handlar också om efterfrågeflexibilitet, smart styrning av elbilsladdning, värmepumpar och så vidare. Det här är helt möjligt. Det är beprövad teknik. Jag har rest runt i landet och tittat på de pumpkraftverk vi har, de värmelager som redan har byggts, de batterilager som snabbt byggs upp och så vidare. De finns i verkligheten. Jag har besökt de platserna.

  Herr talman! En röst på Miljöpartiet i nästa val är ett ja till ett miljövänligt och väl fungerande energisystem med låga elpriser och en konkurrenskraftig grön industri, elektrifierade transporter till låga driftskostnader, ett omfattande program för energieffektivisering, mer hållbart producerad energi från sol och vind och ett energisystem som balanseras av grön baskraft.

  Herr talman! Jag ska tala lite mer om vilka kostnader som vi faktiskt pratar om och fattar beslut om här i dag. Om man jämför systemkostnaderna för ett förnybart system med systemkostnaderna för ett system med kärnkraft, vilket till exempel BTH – med siffror från Internationella energibyrån – Chalmers, KTH, Institutet för Näringslivsforskning och Svenska kraftnät har gjort, ser man att merkostnaden uppgår till mellan 1 000 och 5 000 miljarder, sett över systemets livslängd.

  Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys visar att elpriset blir 20 öre högre per kilowattimme med utbyggd kärnkraft jämfört med om vi bygger ut det förnybara. SNS Konjunkturråd pekar på att ny kärnkraft är det dyraste alternativet och förespråkar i stället en marknadsbaserad utbyggnad, där landbaserad vind är det billigaste.

  Om vi slår ut kostnaderna på hushållen ser vi att det rör sig om 1 000 kronor per månad och hushåll i 40 år. Den fråga som vi inte har fått svar på, herr talman, är vem som ska betala och vad som är realistiska antaganden.

  Jag bad riksdagens utredningstjänst att räkna på lite olika alternativ. Man kan utgå från lite mer realistiska antaganden, såsom ett elpris på 50 öre framöver, vilket är fullt möjligt om vi bygger ut det förnybara, och en kostnad för ny kärnkraft på 150 öre, vilket är väl i linje med den som har byggts runt om i Europa.

  Vi har som sagt inte fått svar om vem som ska betala, men om man inte lägger kostnaden på alla elkonsumenter utan bara på hushållen – jag tror inte att industrin är så sugen på att betala det här – rör det sig för en villaägare om en kostnadschock på mellan 30 000 och 36 000 kronor per år, räknat på en villa som förbrukar 20 000 kilowattimmar – om vi ska ha tio nya reaktorer, vilket regeringen vill.

  Det finns inget tak i den här finansieringsmodellen, även om man nämner 5 gigawatt. Räknar vi på fyra reaktorer blir det för en villaägare 15 000 kronor per år. Det är alltså astronomiska belopp, som regeringen inte kan svara på vem som ska betala eller hur de ska finansieras.

  Om man i stället slår ut kostnaden per kilowattimme rör det sig snarare om 20 öre per kilowattimme för 5 gigawatt och 50 öre per kilowattimme för tio nya reaktorer. Jag vet inte om näringslivet är så suget på att betala de kostnaderna i slutändan.

  Man kan naturligtvis spekulera och undra om framtida elpriser, men räknar man på de siffror som jag nämnde blir detta resultatet.

  Herr talman! Sannolikheten att regeringens kärnkraftsprojekt – om det blir av, vilket jag inte tror – skulle hålla sig inom utsatt tidsram är väl i princip obefintlig. Vi kan ju titta på vad som har hänt när man har byggt kärnkraft runt om i Europa.

  I Frankrike byggdes nyligen Flamanville 3 klart. Planen var en byggtid på 5 år med start 2007 och en budget på 40 miljarder. Resultatet var en byggtid på 17 år, och den verkliga kostnaden beräknas till 200 miljarder kronor – fem gånger ursprunglig budget.

  I Storbritannien byggs Hinkley Point C. Man fick tillstånd 2012 och började bygga 2017. Planen var att vara klar 2025. Nu är prognosen kring 2030, alltså en byggtid på minst 13 år, och kostnaden har skenat till 600 miljarder för två kärnkraftsreaktorer.

  I Finland började man 2005 bygga Olkiluoto 3 med planerad driftsstart 2009. Driftsstarten blev i stället 2023, 14 år försenad, och byggtiden slutade på 18 år. Planerad budget var 37 miljarder; slutnotan uppskattas till 125 miljarder.

  Det här är faktiskt inga undantag. Bredare sammanställningar visar att just kärnkraftsprojekt dras med de värsta förseningarna och fördyringarna av alla projekt i alla kategorier.

  Herr talman! Kan då ny kärnkraft faktiskt bidra till att klara klimatomställnigen?

  Sverige har nationella klimatpolitiska mål för 2030, 2040 och 2045 och ett särskilt mål för transportsektorn. Utöver detta har vi ett antal EU-mål till 2030. Majoriteten av Sveriges klimatpolitiska mål förutsätter en snabb elektrifiering, vilket i sin tur kräver mer el och mer effekt i närtid.

  Regeringens plan är motsvarande två storskaliga kärnkraftsreaktorer till 2035, men den tidsplanen har dömts ut av många remissinstanser. Inte ens regeringens egen kärnkraftssamordnare tror på den.

  En studie från handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att kärnkraftsprojekt i EU har blivit i snitt elva till tolv år försenade. Då är regeringens projekt färdigt någonstans efter 2045, alltså efter att Sverige ska ha uppnått klimatneutralitet. Med den tidsaspekten kommer ny kärnkraft inte att kunna bidra till något av Sveriges klimatmål – vare sig till 2030, 2040 eller 2045.

  Men klimatproblemen med regeringens kärnkraftsstöd stannar inte vid att det blir för dyrt och för sent. Det är tyvärr värre än så, herr talman.

  Det föreslagna statliga stödet till ny kärnkraft kommer att aktivt motverka utbyggnaden av den energi som vi behöver här och nu. Det kommer att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion såsom effekthöjningar och livstidsförlängningar av existerande elproduktion, inklusive vattenkraft och befintlig kärnkraft, men framför allt i ny förnybar energi. Remissinstanser har understrukit att detta ökar risken för effektbrist i närtid och bromsar elektrifieringen.

  Naturskyddsföreningen har räknat på klimateffekten av den här fördröjningen och visat att om vi fasar ut den fossila energin betydligt långsammare blir utsläppen 220 miljoner ton högre. Det motsvarar fyra gånger Sveriges årliga utsläpp.

  Därför, herr talman, anser jag att riksdagen gör klokast i att avslå den här propositionen. Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4.

  2025-05-21 12:21:04

  

  Linus Lakso

• Herr talman! Splittringen i oppositionen är minst sagt omfattande. Det har den här debatten visat väldigt tydligt.

  Man kan börja med den rena formfrågan, där Socialdemokraternas Fredrik Olovsson mer eller mindre säger att den här propositionen kanske egentligen inte behövs och att det här skulle ha kunnat lösas på annat sätt. Det kan man möjligtvis tycka har sina poänger. Vi har tyckt att det har varit rimligt att gå till Sveriges riksdag med detta för att fatta beslut i demokratisk ordning.

  Men det är inte min poäng här. Poängen är att Socialdemokraternas bedömning är att den här propositionen nog inte är så viktig medan det vi hör från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är att det här är det värsta som har hänt. Det är ett ganska stort spann däremellan, får man väl lov att säga, från den något nedtonande och eventuellt diskutabla positionen att det här kanske är ett steg men inte hela klivet som behöver tas till positionen att det här är det värsta som har hänt. Det är en mycket stor spricka där.

  En annan sak som förvånar, herr talman, är den mycket negativa inställningen till kärnkraften som Centerpartiet, Vänsterpartiet och framför allt Miljöpartiet ger uttryck för. En ganska vanlig bedömning är trots allt att Sverige har och framför allt har haft ett av världens bästa elsystem. Lite förenklat brukar man tala om att vattenkraften i norr och kärnkraften i söder har byggt ett av världens bästa länder att jobba och leva i, som dessutom har kunnat ha mycket lägre utsläpp än andra länder. Ändå beskrivs kärnkraften som något alldeles fruktansvärt. Det finns inte ett slut på listan över de problem som kärnkraften medför. Det finns något slags stolthet över att vi har och har haft ett av de bästa energisystemen, som har byggt en av världens högsta levnadsstandarder. Men ändå finns det bara problem, hur många som helst, när man pratar kärnkraft.

  Det finns en annan sak som är värd att reflektera över när man lyssnar på de mest inbitna motståndarna till detta. Det hänvisas till rapporter, citat och forskare, och bilden som målas upp är att det finns ett kompakt motstånd mot ny kärnkraft i Sverige. Det finns ingen gräns för hur eländigt det är med lite ny kärnkraft i Sverige.

  Problemet som de personer som ger uttryck för de här uppfattningarna åtminstone kan fundera på är hur de ser på verkligheten och på hur de människor som faktiskt lever och verkar i ekonomin förhåller sig till detta.

  Vi hör positiva signaler från den svenska fackföreningsrörelsen om ny kärnkraft. Har de helt fel?

  Vi har sett det ena stora och stolta industriföretaget efter det andra skriva om att det behövs ny kärnkraft i Sverige. Har de helt fel?

  Vi har sett de många viktiga och fina traditionella industriföretagen i sammanslagningen Industrikraft säga att de till och med är beredda att investera i och vara med och driva kärnkraft. Har de helt fel och Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet helt rätt?

  Ute i det arbetande och producerande Sverige finns det en mycket stor efterfrågan på mer baskraft och mer kärnkraft, men i ett ganska högt tonläge och emellanåt lite raljant underkänns alla deras bedömningar trots att det är de som går till industrijobben och trots att det är de som försöker konkurrera på den internationella marknaden.

  Alla de hushåll som säger att det behövs mer baskraft in i systemet avfärdas likadant – de som har de volatila elpriserna och den tuffa utmaningen med att det är jättedyrt att använda elen när man behöver den som mest. Har alla de också fel?

  Min bedömning, herr talman, är att det finns en ganska stor trötthet på detta tonläge i debatten. Man väntar på och längtar efter en lösning – inte mer av det här käbblet.

  Ny kärnkraft är en trygghetsfråga mer än någonting annat. Det är trygghet för svenska jobb, trygghet för klimatomställningen och trygghet för hushållsekonomin. Det är också en trygghetsfråga för vår svenska säkerhet att vi har ett stabilt, robust och pålitligt elsystem som klarar av olika typer av externa chocker och problem eller utmaningar. I värsta fall ska det snabbt kunna omstartas, men framför allt ska det kunna stå emot olika typer av osäkerheter.

  Nu har vi också en trygg modell för finansiering av ny kärnkraft. Det är en modell som värnar skattebetalarnas pengar, slår vakt om de offentliga finanserna och skapar transparens och tydlighet. Det gäller dagens proposition, den förordning som finns och de frågor som får sitt svar – som andra frågor får sitt ekonomiska svar – i den budgetproposition vi senare lägger på riksdagens bord.

  Det är sedan förhandlingar, och vi ska ha ett godkännande från EU. Det är absolut en komplicerad process. Det är stora investeringar. De kräver mycket eftertanke, kompetens och vägval. Men i verkligheten, där det på riktigt händer, kan vi konstatera att vi redan är igång. Vattenfall har som exempel redan bildat ett projektbolag som är redo att bygga. De har sagt att de kommer att inkomma med en ansökan i höst. På frågan om spaden i backen har de svarat att de inte riktigt förstår frågeställningen, för de är redan igång och förbereder sin sajt i Ringhals för nya reaktorer.

  Det här kan ske tack vare att vi i Sverige äntligen har en energiminister och en regering som ser till alla energislags styrkor. Vi har också äntligen en majoritet inne i den här kammaren som är beredd att ge långsiktiga förutsättningar för det som är bäst för svenskt energisystem. Det handlar om att vi har gett bättre förutsättningar för vindkraft och för att öka den lokala acceptansen för denna.

  Det har talats mycket i denna kammare i dag om de förbättrade förutsättningar vi förbereder för fjärr- och kraftvärme och som vi gör för vattenkraften. På område efter område förstärker vi det svenska energisystemet utan ideologiska blockeringar eller käpphästar.

  Herr talman! Det är väldigt enkelt. Alla energislag har sina brister och sina förtjänster. Baskraft som kärnkraft har den mycket tydliga förtjänsten att den alltid kan producera. Den tillför många stödtjänster in i systemet. Den hjälper till att stabilisera och bygga motståndskraft.

  Vindkraft till exempel kan ha den stora fördelen att man när det blåser mycket kan producera el till mycket låg marginalkostnad. Den har å andra sidan problemet att den inte levererar samma stödtjänster, och den levererar inte när det inte blåser. Vitsen här är inte att lägga alla ägg i samma korg, utan vitsen är att upprätthålla den grundstyrka vi har haft i Sverige.

  Vi har byggt ett av världens mest framgångsrika exportländer. Vi har byggt ett av världens bästa länder att bo och verka i. Vi ska ha kvar vår vattenkraft och till och med dra mer nytta av den. Vi ska ha kvar vår förmåga till kärnkraftsproduktion. Självklart ska vi anamma och komplettera med det nya. Vi ska ha stått på två ben väldigt tydligt. Nu är det bättre att stå på tre ben eller fler men inte skapa risker och osäkerheter.

  Jag har fått en del kritik förut för att jag har pratat om den här enhörningen. Men vi är inte beredda att satsa på att den där enhörningen finns. Det kan vara så att vi i framtiden får nya teknologier och bättre sätt att lagra energi. Det är långa ledtider på det. Det är mycket kring detta som fortfarande är forskning och på försöksstadiet.

  Det är att spela tärning att säga till svenska folket att vi med säkerhet vågar säga att det här kommer och att vi därför inte behöver värna våra grundstyrkor, att vi inte behöver ta till vara vår baskraft i södra Sverige och inte behöver stärka vår grundkapacitet i elnätet. Det är att spela tärning med svenska jobb, svenska hushåll, svenska möjligheter att exportera och svenska företag.

  Grunden för den här modellen är ganska enkel, även om man givetvis kan tycka att enskilda detaljer är komplicerade. Det handlar om att ta till vara företags möjlighet till kompetens men också företags drivkrafter att vara effektiva och sköta saker på ett så effektivt sätt som möjligt och att tillsammans med statens möjlighet att låna mycket billigare än vad ett enskilt företag kan göra sedan gjuta ihop detta till en fungerande helhet. – en helhet bestående av företags ständiga strävan efter effektivitet, företags höga kompetens när det gäller att bygga och driva olika funktioner i våra elsystem och statens förmåga att låna billigt och ge långsiktiga förutsättningar.

  Huvuddelen i detta handlar om lån som ska betalas tillbaka. Man kan under byggfasen få lite högre kostnader, och sedan får staten lite högre intäkter i takt med att lånen betalas tillbaka.

  Herr talman! Det framförs diverse olika spekulationer kring vad detta ska kosta. De bedömningar som hittills har gjorts visar att det, förutsatt att vi får ett lägre elpris än vad man kan förvänta och föreställa sig – vilket skulle vara bra för svensk industri, svenska jobb, svenska löner och svenska hushåll – kan kosta någon tia för ett lägenhetshushåll eller någon femtiolapp för ett villahushåll. Det är i de digniteterna vi pratar, givet det förslag som har funnits i utredningen.

  Kostnaden för att inte göra detta känner vi i hyfsat stor utsträckning redan till: volatila elpriser, stor osäkerhet för hushållen och problem för företag att ansluta till elnätet. Vi känner till och har sett den sårbarhet som har vuxit fram i Europa med beroende av gasleveranser från till exempel Ryssland.

  Den person som säger ”låt oss nu bara göra det som är billigast, snabbast och lättast” har ju redan facit. Det är ett ökat europeiskt beroende av rysk gas, svenska volatila elpriser och problem med att ansluta till elnätet. Är det verkligen, herr talman, så vi vill ha det i Sverige? Ska vi göra mer av bara det? Vi har ju provat det, och vi vet vad vi har fått.

  Det var bättre förr. Det smärtar mig som en framåtsyftande person att säga. Men elsystemet fungerade faktiskt bättre innan man började lägga ned kärnkraftsreaktorerna.

  Herr talman! Vi har pratat en hel del om kostnaderna för det volatila elsystem vi har fått. Låt mig som finansmarknadsminister nämna en sak till.

  När man får väldigt volatila priser på en marknad behövs olika typer av finansiella produkter för att hantera det. Företag och hushåll kan inte klara av hur mycket volatilitet eller hur stora prisförändringar som helst. Då skaffar man sig olika typer av försäkringar för det – derivat till exempel.

  Jag har sett människor som ägnar sig åt den här typen av derivathandel med näbbar och klor försvara det volatila elsystem vi har fått. De vill absolut inte ha kärnkraft, för då finns det inga derivat att sälja. Då går i stället ekonomins förmåga till arbetarna i fabriken. De här människorna vill i stället att det ska gå till finansvalparna som säljer derivat.

  Det är klart att man då vill ha ett volatilt elsystem som ger väldigt skiftande priser, för då kan man sälja fler derivat. Det här har vi fått i Sverige eftersom vi har lagt ned baskraft. Förra regeringen fick ställa ut likviditetsstöd på en kraschande derivatmarknad på 250 miljarder kronor – 250 miljarder kronor i likviditetsstöd till en marknad som har slutat fungera, helt enkelt därför att det är alldeles för volatilt.

  Herr talman! Det är klart att man får blicka bakåt. Nedläggningen av Barsebäck och de nedstängda kärnkraftsreaktorerna har skapat olika typer av problem. Vi syftar på att återskapa en svensk grundstyrka: ett pålitligt och tryggt elsystem som ger hushållen vad de behöver, som ger företagen rätt förutsättningar och som slår vakt om den gröna omställningen.

  Det är dags att lägga ideologi och käpphästar åt sidan. Den modell som debatteras här i dag har fått ett ”comfort letter” från EU som ungefär betyder att den i sin form är användbar för de syften som åsyftas.

  Vattenfall är redan igång med sitt arbete. Man ska skicka in en ansökan. Man har meddelat att man ska göra det. Andra energibolag är intresserade av detta. Stora delar av fackföreningsrörelsen är positiva till ny kärnkraft. Näringslivet driver på för detta. Flera stora svenska industriföretag har på olika sätt sagt att de till och med kan vara beredda att investera eller vara med och driva detta. Det svenska folket är med på detta. Man vill ha mer baskraft.

  Vad är det vi egentligen väntar på? Jag har en tydlig uppmaning till Socialdemokraterna, nämligen att inte låta Centerpartiet och Miljöpartiet skrämmas. Ni är bättre än dem. Alla kan göra fel, men framöver kan man också välja att göra rätt. Sverige behöver mer baskraft. Kärnkraften är viktig. Så har vi byggt ett av världens bästa länder, och det kan vi fortsätta att göra.

  (Applåder)

  I detta anförande instämde Lars Engsund, Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (alla M).

  2025-05-21 12:35:11

  

  Niklas Wykman

• Herr talman! Jag tackar finansmarknadsministern för att han deltar i debatten. Det är alldeles för sällan som statsråden kommer hit när propositionerna ska debatteras och beslutas.

  Jag kan också stämma in i varför vi ska ha ett starkt, stabilt och konkurrenskraftigt el- och energisystem. Det är naturligtvis helt centralt. Men just konkurrenskraften handlar i stor utsträckning om vilka priser och kostnader som företag och hushåll möter för elen de köper och för de kostnader som hänger ihop med leveransen – det är en helhet. Att ha låga systemkostnader är avgörande för hushållens möjligheter att klara att betala sina elräkningar och för företag som ska möta internationell konkurrens. Därför blir det så centralt att ställa frågan till finansmarknadsministern och till regeringen, och till de ledamöter som ska rösta på propositionen, vad det kommer att kosta och vem som ska betala.

  Jag förstår att det är svårt att svara på frågan i dag, men om man går fram med den typen av propositioner och anser att detta är starten – eller i alla fall en viktig milstolpe – på vägen till ny kärnkraft bör man också kunna svara på frågorna. Det handlar trots allt om hundratals miljarder kronor och i varje fall om många miljarder i årliga kostnader för att betala för den prisgaranti som reaktorägarna ska få. Det är viktiga frågor.

  Jag tycker också att det är viktigt att regeringen svarar på frågan hur man ska lösa andra kraftslags möjligheter att utvecklas med den typen av mycket omfattande subventioner. Vi ser redan i dag hur investeringsbesluten inte fattas för ny energiproduktion, därför att det ligger så mycket pengar just till ett kraftslag som man sedan förväntas konkurrera med. Det skulle vara viktigt att få besked också på den punkten från regeringen, det vill säga att ni inte är nöjda med att så ensidigt stödja kärnkraft.

  2025-05-21 12:50:09

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Låt mig först och främst säga att jag tycker att alla Fredrik Olovssons frågor är relevanta, och var och en av dem förtjänar ett svar. Jag ser på min nedtickande klocka att 1 minut och 49 sekunder nödvändigtvis inte kommer att räcka för att ge alla svaren. Dessbättre finns de formulerade i andra sammanhang.

  Herr talman! Låt mig också säga att det här var precis den tanke som drev mig när vi började ta fram ett konkret förslag. I stället för att låsa in sig i rum och förhandla om oklarheter har vi lagt fram förslag. Det konkretiserar debatten och diskussionen, det gör det tydligare för svenska folket och det gör det lättare att utkräva ansvar. Det är bra.

  Precis som har sagts flera gånger i debatten är det tre olika typer av kostnader man måste väga mot varandra. Ett nollalternativ: att ha det som i dag, det vill säga inte att tillföra mer elproduktion in i systemet och att ha kvar ett tungt väderberoende. Det blir volatila priser och anslutningsproblem till elnätet. Detta medför mycket stora samhällsekonomiska kostnader utöver vad som händer i själva elsystemet, eftersom det påverkar hushållen och påverkar industrin och jobbskapande.

  Det andra alternativet är att hoppas på att det dyker upp nya tekniker. Det hör vi mycket om – enhörningen. Det ska komma superbatterier och jättestora lagringsmöjligheter. Allt detta är ett mycket stort risktagande; det kanske inte blir så eller kommer mycket senare än vad man hade tänkt sig. Det kan också vara dyrt, och här råder genuin osäkerhet om kostnaderna. Eftersom tekniken inte finns går det inte att kostnadssätta den, och vi är inte beredda att chansa på det sättet.

  När det kommer till den här modellen och de offentliga finanserna handlar det i huvudsak om lån som ska ställas ut och som ska betalas tillbaka. Utredningen visar på så sätt hur de offentliga finanserna till och med kan gå något plus i detta. Även om det inte är ett självändamål råder följande, nämligen att värna skattebetalarnas pengar, hålla ordning och reda samt ha stabilitet i våra ekonomiska system.

  2025-05-21 12:52:15

  

  Niklas Wykman

• Herr talman! Jag tror fortfarande att det skulle vara till stor nytta om regeringen och de partier som ska rösta för förslaget berättar vad det ska kosta och vem som ska betala. Det borde inte vara så svårt när man tycker att man har kommit långt i processen.

  Det finns ingen som förespråkar ett nollalternativ. Alla vill utveckla vårt elsystem på olika sätt, och vi vill göra det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är inte heller någon science fiction som vi eftersträvar. Det handlar inte så mycket om ny teknik, utan det handlar om att köpa grejer som svenska metallarbetare redan gör i Finspång i form av gasturbiner. Eller det kan vara grejer från Hitachi i Ludvika, som får de största exportorderna någonsin därför att andra länder utvecklar sina elsystem – samtidigt som vi mest pratar om dem eftersom investeringsbeslut inte fattas för ny elproduktion.

  Det skulle vara viktigt att veta hur regeringen tänker sig att lösa problemet. De stora subventionerna till ett kraftslag innebär de facto att andra inte vågar investera och inte vågar komma fram. Finansministern, chefen för det departement som Niklas Wykman jobbar på, sa alldeles nyligen att det var uteslutet att ge samma stöd till havsvindkraft. Regeringen har förvisso avslagit de flesta ansökningarna, men det finns några kvar som har fått tillstånd. Och det finns rimligen andra som skulle kunna bidra.

  Om vi verkligen ska få fart på energiproduktionen i Sverige, om industrin ska känna att man de närmaste 10–15 åren kan vara säker på att få leveranser, måste andra kraftslag leverera. Varken jag eller Niklas Wykman kommer ifrån detta. Det är också ett tydligt medskick från remissinstanser, från industrin och från facken. Lös problemen även de kommande åren.

  Visst, ni vill bygga kärnkraft – gör det! Men ingen kommer undan politiken, och i det här fallet handlar det om att få mer billig el på plats snabbare.

  2025-05-21 12:54:23

  

  Fredrik Olovsson

• Herr talman! Jag ser det inte på något annat sätt än att det råder en bred enighet mellan oss att stärka svensk energiproduktion brett. Så sent som förra veckan presenterade regeringen ett antal åtgärder och ett antal nödvändiga förutsättningar för att bättre ta till vara vattenkraft och fjärrvärme. Här råder det en bred samsyn.

  Det blir mycket diskussion om kärnkraften eftersom det här finns gamla käpphästar och ideologiska motsättningar. Kring de andra energislagen råder det en bred samsyn. Däremot behöver vi konstatera att vi måste tillföra baskraft in i systemet. Vi har relativt mycket el när det väl blåser och väderförutsättningarna är de rätta. Men det som detta syftar till att lösa är att vi ska ha ett stabilt elsystem som fungerar också när det inte blåser.

  Sedan var det frågan om kostnaderna. Eftersom det förekommer många diskussioner kan vi ta ett djupt andetag och fundera över vad kostnaden är och inte låta fria fantasier definiera svaret. Bland annat har man räknat på CFD. Har vi fått lägre elpriser än förväntat? Beräkningarna från Finansdepartementet har visat att det kan handla om någon tia i månaden för ett lägenhetshushåll och någon femtiolapp för ett villahushåll. Skulle elpriset bli radikalt ännu lägre handlar det såklart om stora vinster för hushållen och industrin. Då skulle man få betala lite mer för försäkringen.

  Låt oss gå på utredningens fördyringsalternativ – vi tar värsta möjliga scenario – att det ska kosta 600 miljarder kronor enligt utredningen. För enkelhetens skull säger vi att vi kan driva detta i 60 år. Då är kostnaden 10 miljarder kronor per år.

  Innan man svävar iväg i en massa komplicerade modeller kan man se det så enkelt som möjligt. Om det kostar 600 miljarder kronor att bygga, då är det också kostnaden. Man kan driva det i 60 år – låt oss säga det för enkelhetens skull. Och då är det bara att dela 600 med 60 så får man en årskostnad. Jag säger inte att detta är den riktiga kostnaden, men det är svårt att tro att det bir dyrare.

  2025-05-21 12:56:27

  

  Niklas Wykman

• Herr talman! Jag vill börja med att klargöra för Niklas Wykman att jag och Centerpartiet inte har något emot kärnkraft. Det vi däremot har något emot är ensidiga subventioner på hushållens bekostnad. Det vi också har något emot är åtskilliga miljarder i skattehöjningar, som hushållen kommer att få betala för differenskontrakten. Att vara emot skattehöjningar och subventioner brukar Moderaterna också vara – men uppenbarligen inte här.

  Under valåret kunde man läsa en artikel i Dagens industri med en intervju med Ulf Kristersson. Där stod det att Moderaterna inte var villiga att ställa sig bakom statliga subventioner till kärnkraft. I stället ville de ändra målformuleringar, och det har de nu gjort i sin inriktningsproposition. De ville också att lagstiftningen bakom skulle ändras, och det har de också gjort.

  Så sent som valåret 2022 sa Moderaterna alltså att vi inte skulle ha några statliga subventioner till kärnkraft. Vad, Niklas Wykman, är det som har ändrats sedan 2022 som nu motiverar att vi ska ha det största statliga ingripandet och åtagandet för något infrastrukturprojekt någonsin i svensk historia?

  2025-05-21 12:58:51

  

  Rickard Nordin

• Herr ålderspresident! Jag tänker inte ge mig i någon tävlan med Rickard Nordin om politisk arkeologi. Vi kan titta på verkligheten i stället. Det är väldigt volatila elpriser. Det är ibland svårt att ansluta till elnätet. Hushållen oroar sig mycket över att det är dyrt att använda el när man behöver den som mest. Och det har hänt saker i Ryssland, i Ukraina och med svensk energimarknad.

  Det är möjligt att man vill ta sin utgångspunkt i gamla citat och andra saker. Men det är nog rimligare att titta på verkligheten och sedan utforma politiken utifrån hur det faktiskt ser ut.

  Beskedet från verkligheten är entydigt. Vi behöver mer baskraft in i systemet. Men jag har respekt för dem som säger att man ska bygga gasturbiner och så vidare. Många länder runt om i Europa är inte lika avståndstagande till koldioxidutsläpp som vi är i Sverige. Jag står bakom till exempel våra höga ambitioner på klimatområdet fullt ut. Därför är kärnkraften ett attraktivt alternativ som baskraft.

  När det kommer till grundläggande infrastruktur i samhället är Moderaterna ett parti som tycker att staten har ett ansvar. Energisystem, vägar och sjukhus ger tillsammans något mer än glassbilarna. Vi är ett land, och vi gör saker ihop.

  Vi säkrar saker för våra medborgare och skapar trygghet och säkerhet. Infrastruktur är en sak. Energitillgång är en annan. Likvärdig möjlighet till skola och utbildning är en del av Sverige. Det är värt någonting. Det är den moderata hållningen till detta. Den skäms jag inte alls för. Vi tar det ansvaret, också i energipolitiken. Det är klart att vi ska ha ett fungerande elsystem. Och det är klart att det ytterst är ett statligt ansvar.

  2025-05-21 13:00:14

  

  Niklas Wykman

• Herr ålderspresident! Det här är inte någon historia som går långt tillbaka. Det är vad Moderaterna sa i den senaste valrörelsen. Man sa att man inte var beredd att ställa sig bakom statliga subventioner till kärnkraft. Och nu föreslår man de största subventionerna någonsin, i något enskilt projekt. Kan man inte lita på vad Ulf Kristersson säger till väljarna? Det är den stora frågan.

  Det är klart att alla tycker att det vore bra med mindre volatila priser, om vi kan öka effektmöjligheterna i södra Sverige och lösa alla andra problem som Niklas Wykman radar upp.

  Problemet är att om det är kärnkraft som ska vara lösningen kommer vi inte att ha någon lösning på plats de närmaste 10–15 kanske till och med 20 åren. Det är ett gigantiskt problem.

  Det är något som väljarna, inte minst i södra Sverige, får ta med sig in i nästa valrörelse. För det första går det inte att lita på vad Ulf Kristersson säger, eftersom förutsättningarna förändras radikalt efter valet. För det andra kommer den enda lösningen man har att levereras om decennier.

  Det finns andra lösningar. Niklas Wykman talade om alternativen tidigare. Men nollalternativet är det ingen som föreslår. Teknikalternativet, med framtida teknik, är det inte heller någon som föreslår. Däremot finns det många som föreslår att vi ska nyttja den teknik som redan finns på bättre sätt. Det handlar om kraftvärmen i söder, om vattenkraften i norr, om effektiviseringar och annat. Det backas också upp av forskning och myndigheter. Det som inte backas upp är regeringens politik, förutom av Niklas Wykman och hans kollegor.

  Min fråga går tillbaka. Vad är det som har ändrats sedan Ulf Kristersson sa att vi inte ska ha några statliga subventioner till kärnkraft, vilket han gjorde i valrörelsen? Kan man inte lita på hans ord?

  2025-05-21 13:02:24

  

  Rickard Nordin

• Herr ålderspresident! Låt mig återvända till mitt anförande. Folk är trötta på det här käbblandet i oändlighet – vem som sa vad och när – på politiskt språk och på konfliktmakeri.

  Vi har en verklighet att hantera, Rickard Nordin och Centerpartiet. Där har vi väldigt volatila elpriser. Det skapar problem för hushållen och anslutningsproblem för företagen. Vi har också en klimatomställning att ta ansvar för.

  Jag har all respekt för att man kan gå tillbaka och leta efter olika citat och sätta in dem i ett annat sammanhang. Problemet med det är att det inte spelar någon roll. Problemen finns kvar. Det är ett aggressivt Ryssland, som lever på att sälja råvaror och som har energiexport som en mycket viktig intäktskälla och använder den i sitt krig. Och vi har ett väderberoende elsystem, vilket skapar stora problem för våra konsumenter och producenter i svensk ekonomi.

  Vi behöver riktiga lösningar, inte politiska oneliners och bråk av olika slag. Därför är jag glad över att Socialdemokraterna trots allt stegvis har närmat sig en position som innebär att vi kan bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är tråkigt att det inte blir en ja-röst fullt ut här i dag, men jag är glad för de öppningar som finns framöver.

  Man kan lita på Ulf Kristersson. Det här är inte stora subventioner till ett enskilt kraftslag. Det handlar om lån som ska betalas tillbaka. Och en prismekanism och en vinstdelningsmekanism ska säkerställa att projekten kan fullgöra att vinsterna inte blir för stora. Det handlar om ordning och reda, trygghet och stabilitet.

  Centerpartiet vill kanske inte ha det elsystemet. Så kan det vara. Men när det kommer till att vara en lösning eller ett problem tänker jag att det måste vara besvärligt att vara Rickard Nordin. Tänk på alla röster som ropar efter breda överenskommelser, från fack till industri – svenska jobbskapare. Varför ropar de efter breda överenskommelser? Det gör de eftersom de är rädda för Centerpartiet och Rickard Nordin.

  (Applåder)

  2025-05-21 13:04:21

  

  Niklas Wykman

• Herr ålderspresident och statsrådet Wykman! Det var intressant att höra anförandet. Mycket skulle jag också kunna skriva under på. Jag reagerar dock på att statsrådet hänvisar till att hushållen behöver baskraft. Det hushållen behöver är låga energipriser. Det är det som är avgörande för hur hushållen ser på det som kommer från uttaget.

  När det gäller den prissättning som vi tillämpar för el hade man om man värnade om hushållen och låga elpriser infört Bekenmodellen för länge sedan. Jag har försökt bilda mig en uppfattning om det ens är möjligt. Finns de pusselbitarna? Någon har ju hittat på det, och det är ingen hemlighet att vi har hakat på och kallar det för Sverigepriser.

  Det sägs att om man utmanar systemet och säger att man tänker införa ett femte prisområde för exportdelen i dag skulle man i bästa fall kunna implementera det efter ett år. Men det har man inte velat göra, eftersom det givetvis också trillar in pengar i statskassan med det här systemet.

  Låt oss säga att det byggs reaktorer. Jag har varit inne på att det inte är någon religion för mig att säga nej på grund av att jag inte tycker om kärnkraft. Men det här systemet, att processa fram det så fort och kostnaden är osäkerheter. Men säg att det nu byggs en ny reaktor och att det strular till sig på kontinenten. Då kommer svenska konsumenter att få betala ett högt pris för samma el som kommer från den reaktorn, och det kommer inte att stanna på de 80 örena. Om de på kontinenten då är beredda att betala mer för den elen blir det marginalprissättning igen.

  Är inte det ett systemfel eller ett problem om hushållen ska få de här låga elpriserna?

  2025-05-21 13:06:31

  

  Birger Lahti

• Herr ålderspresident! Tack, Birger Lahti, för frågan!

  Jag uppskattar verkligen de samtal vi har haft om olika saker. Ibland låter det som att vi står väldigt långt ifrån varandra. Det gör vi inte nödvändigtvis alltid, åtminstone inte i fråga om att vi behöver elektricitet i Sverige. Sedan kan vägen dit vara lite annorlunda.

  Birger Lahti sätter fingret på ett betydande problem. Att ett antal europeiska länder inte har skött sina elsystem på ett bra sätt har fått väldigt stora konsekvenser, också i Sverige. Men man ska i all ödmjukhet säga att vi inte heller har skött vårt elsystem på bästa sätt. Ifall vi inte hade beroendet av övriga länder, för att kunna importera när vår egen produktion brister, skulle exponeringen såklart vara mindre. Men i och med att vi har avhänt oss mycket av vår baskraft genom de omfattande kärnkraftsnedläggningar vi gjort har vi också skapat ett större beroende till andra länder.

  I grund och botten är jag en person som tycker att ömsesidiga beroenden, oavsett om det gäller medmänniskor eller grannländer, bygger mer styrka. Ensam är inte stark, utan tillsammans gör man saker och ting bättre. Jag tycker inte att man ska stänga ned idén om att vi ska hjälpa varandra i Europa och stå starka tillsammans.

  Det som Birger Lahti pratar om gällande elprisområdena handlar om europeisk reglering. Det är klart att den har blivit mer svårhanterlig för Sverige eftersom man har stängt ned baskraft i södra Sverige. Man har fått både överföringskapacitetsproblem och mer av volatila priser. Därför är det nu väldigt viktigt att vi kan komma fram med mer baskraft i södra Sverige. Om då den här problematiken inte helt upphör mildras den åtminstone.

  Med den här propositionen är vi alla skåningar. Vi ser de problem man har i Skåne, och vi möter dem med det här förslaget. Vi har lyssnat på Carl Johan Sonessons och andras önskemål. Vi går brett fram med förslag om kraftvärme, fjärrvärme och annat som ska hjälpa skåningarna ur den här mycket problematiska situationen.

  2025-05-21 13:08:40

  

  Niklas Wykman

• Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för svaret.

  Det finns något som stör mig lite grann i den här diskussionen. Ja, vi har haft nettoimport av el. Jag kommer inte ihåg om det var 2023 eller 2024 som det gällde ungefär 140 timmar; i övrigt var det nettoexport. Men det svaret räcker inte för att förklara de här höga priserna. Vi smittas av höga priser, precis som statsrådet nämner; det finns länder som inte har skött sitt system på ett bra sätt, och det smittar av sig. Men jag kan aldrig inför konsumenter som frågar argumentera att problemet bara skulle ligga i det här. Det finns givetvis fog för det som statsrådet säger, men det räcker inte.

  Problemet kommer att kvarstå oavsett om man bygger reaktorer i elprisområde 4. Om problemen med marginalprissättningen kvarstår kommer även den elen att göra att man får betala höga elpriser i elprisområde 4 på grund av det system vi har för priser. Däremot håller jag med statsrådet om att vi står starka gemensamt och inte ska klippa kablar. Men det skulle inte förändra priset för vår exportel med det prissättningssystem som vi har förespråkat. Det vill man dock inte ta i, för det kommer pengar till statskassan med det här systemet.

  Hur ser Moderaterna på bränslet till kärnkraften? Ryssland är den största uranexportören och har de lägsta priserna. Även om vi och de andra européerna inte köper deras uran har deras export inte gått ned. Någonstans hamnar det. Den här cykeln gör, vill jag hävda, att Sveriges import av uran har en koppling till att ryssarna fortfarande tjänar pengar på sitt uran. Stör det inte regeringspartiet att det är så här vi får vårt uran?

  2025-05-21 13:10:53

  

  Birger Lahti

• Herr ålderspresident! Låt mig först och främst vara mycket tydlig med att regeringen inte har några pekuniära intressen av att upprätthålla ett dåligt elsystem. Tvärtom slår brister i vårt elsystem långsiktigt hårt även mot de offentliga finanserna. De gör oss mindre produktiva, mindre arbetande och mer sårbara som land. Även om jag inte förstod precis vad Birger Lahti hänvisade till vill jag säga att det inte finns några dolda motiv som handlar om att öka intäkterna till staten med ett dysfunktionellt elsystem. Det tror jag i ärlighetens namn inte heller att socialdemokrater eller andra skulle vilja ägna sig åt. Det är ett betydande problem att det ser ut som det gör.

  Vad gäller prissättningen tittar vi nu över elprisområdena, som vi har meddelat. Det är viktigt. Men det ska ändå poängteras att om man inte vill ha stora prisskiftningar inom landet eller mellan länder måste man ha mer av baskraft i södra Sverige och en fungerande överföringskapacitet. Det är kärnan i problemet med att EU-reglerna slår så hårt mot Sverige, framför allt södra Sverige, som de nu gör. Det ska också poängteras att ett dåligt fungerande elsystem drabbar hela landet och alla medborgare, både genom den generellt sett sämre förmåga landet får och genom olika typer av avgifter och skatter som tillkommer på grund av dysfunktionalitet.

  När det kommer till Ryssland kan jag säga till Birger Lahti och denna kammare att vi är glada för det breda stöd som finns för att motverka det ryska kriget och den ryska ekonomin. Här står vi eniga, och det ska vi fortsätta att göra. Uran är en fråga som inte är aktuell för den svenska marknaden. Men här ska man konstatera att Ryssland har mycket av andra stora exportintäkter som också kommer från energisektorn, inte minst från gas och olja. Att bygga ny kärnkraft i Sverige är också ett sätt att göra Europa och Sverige mindre beroende av den ryska gasen. Det är ett hårt slag mot den ryska krigsekonomin.

  2025-05-21 13:12:58

  

  Niklas Wykman

• Herr ålderspresident! Jag vill rikta ett stort tack till Niklas Wykman för att han deltar i debatten. Jag tycker att det är väldigt bra när statsråd gör det.

  Jag vill börja lite grann med historiebeskrivningen. Låt oss gå tillbaka till den tid då Moderaterna styrde förra gången, det vill säga allianstiden. Det är den tid som Niklas Wykman verkar drömma sig tillbaka till vad gäller elsystemet. Men då var Sverige på årsbasis beroende av import av bland annat tysk och polsk kolkraft. Det är bara att gå tillbaka och kolla på statistiken för hur energibalansen såg ut då.

  Sedan säger Niklas Wykman att det är viktigt att bygga ut elsystemet. Där kan vi också kolla hur det går i verkligheten. När vi lämnade över regeringsmakten 2022 hade vi det största elöverskottet och de lägsta elpriserna i Europa. Vi hade också en historiskt hög utbyggnadstakt på ungefär 3 gigawatt per år. Nu har den kollapsat. Sedan regeringen tog över och fram till i år minskade den med 50 procent, och den ser ut att minska ännu mer, kanske med 75 procent, till nästa år. Där går utvecklingen åt helt fel håll. Dessutom har vi ett ökat fossilberoende, tvärtemot vad Niklas Wykman säger sig vilja åstadkomma genom kraftiga subventioner till fossila bränslen, varav 50 procent är av okänt ursprung och kanske kommer från Ryssland.

  Niklas Wykman säger också att det alternativa sättet att balansera det förnybara, det vill säga grön baskraft, inte finns. Då kan jag berätta för Niklas Wykman att jag har ägnat mig åt att resa runt och titta på de anläggningar som finns runt om i Sverige och de tekniker som redan används för produktion. Jag ska berätta lite mer om det i min nästa replik, för snart tar min talartid slut.

  Slutligen vill jag återigen ställa en fråga som vi inte har fått svar på. Det blir väl sista chansen. Vem ska betala straffskatten för ny kärnkraft?

  2025-05-21 13:15:06

  

  Linus Lakso

• Herr ålderspresident! Något som Miljöpartiet och Centerpartiet har gemensamt – förutom att vara ett stort problem för Socialdemokraterna såklart – är att det är politisk arkeologi som gäller för dem. Man ska blicka tillbaka och ha mycket diskussion om vad som varit. Anledningen till att vi inte riktigt känner behov av att delta i detta, herr ålderspresident, är dels att det inte löser något aktuellt samhällsproblem, dels att alla som vill veta vad som har gått snett i Sverige kan läsa Göran Perssons memoarer, där han mycket noggrant och skrytsamt går igenom hur man till exempel stängde ned Barsebäck och hur det sedan har fortsatt i Sverige. Det finns nedtecknat från högsta ort, så det är inte så stor idé att prata mer om det. Det är bekanta siffror. Den som låg bakom det har dessutom skrutit om det för egen maskin. Det är klart att alla som vill kan läsa på.

  Vårt arbete handlar om att lösa de problem Sverige har. Det är fråga om volatila elpriser, problem med att ansluta till elnätet och ett europeiskt beroende av rysk gas, för att nämna tre betydande exempel. Det här skapar svårigheter för bland annat den gröna omställningen, nya jobb och högre löner i Sverige.

  Jag har lyssnat på Linus Laksos tidigare argument om kostnaderna för detta. Han talar om tiotusentals kronor per år och hushåll, flera tusen miljarder och så vidare. Det här är ett mycket avgränsat program. Det syftar till att möjliggöra att man kan bygga motsvarande fyra fullskaliga reaktorer. Enligt utredningens huvudbedömning – fördyringsalternativet – är det fråga om 600 miljarder kronor. Tänker man sig att de drivs 60 år är det 10 miljarder kronor per år. Jag säger inte att det är den exakta kostnaden, men det är mycket svårt att förstå vad man hittar för andra kostnader utöver hela kostnaden för att bygga reaktorerna. Men det kanske Linus Lakso har ett begåvat svar på.

  2025-05-21 13:17:20

  

  Niklas Wykman

• Herr ålderspresident! Jag noterar att jag inte fick svar på frågan om vem som ska betala den straffskatt som ska bekosta CFD-kontrakten, eller differenskontrakten, som det kallas.

  Vad man får för resultat beror på vad man stoppar in för siffror. Där har regeringen stoppat in glädjekalkyler vad gäller både kostnaden för ny kärnkraft, byggtiden och framtida elpris.

  Man kan alltid manipulera en beräkning. Men jag har bett riksdagens utredningstjänst att stoppa in lite mer realistiska siffror. Det var dem jag hänvisade till i mitt anförande. Då hamnar vi på de beloppen.

  Speciellt om kostnaderna enbart ska läggas på hushållen handlar det om att det kommer att kosta kanske 1 000 kronor eller mer i månaden per år i 40 år.

  Jag ska också berätta lite grann om vad som faktiskt existerar i verkligheten. Jag skulle rekommendera Niklas Wykman att lämna Stockholms tullar och sitt kontor och resa runt.

  Jag har nämligen besökt till exempel Göteborg Energi som redan i dag har gasturbiner, och det fungerar. Jag har besökt Skellefteå Kraft som effekthöjer vattenkraften i Rengård i Skellefteälven.

  Jag har besökt Mälarenergi som redan har invigt ett värmelager som kan göra kraftvärmen mer flexibel. I Finspång tillverkas gasturbinerna. I Ludvika tillverkas den kraftelektronik som kan balansera ett system med mycket förnybar energi vad gäller kraftelektronik, svängmassa, spänningsreglering och så vidare.

  Jag har besökt Vattenfalls pumpkraftverk som man håller på att återuppta i Juktan i Västerbottens inland.

  Det här är tekniker som finns och som fungerar. Det är inga enhörningar. De enhörningarna finns nog mer på Niklas Wykmans kontor i hans beräkningar av kostnaderna.

  Här är sista chansen att svara. Är det hushållen eller industrin som ska betala? Vem är det som ska betala kärnkraftsskatten som detta kommer att innebära?

  2025-05-21 13:19:18

  

  Linus Lakso

• Herr ålderspresident! Det kanske till och med kommer en resedagbok från Linus alla resor runt om i Sverige. Jag tror att de flesta av oss som ägnar oss åt att försöka förbättra Sverige också skulle kunna vara med och skriva en sådan.

  När det kommer till kostnaderna talas det igen om tusentals miljarder. Det skapar en oro om att Linus Lakso kanske inte har förstått alla delarna i förslaget.

  Det finns en vinstdelningsmekanism som består av tre delar. Man ska kunna få tillgång till billigare lån. Man ska ha en CFD som säkerställer att man kan gå vidare med projekt och genomföra dem. Sedan finns också delen med risk- och vinstdelningsmekanism.

  Ifall det till exempel finns en investering på 300 miljarder säger Linus att det ska leda till att tusentals miljarder ska betalas. Det en risk- och vinstdelningsmekanism syftar till är att det inte ska bli så.

  Visar det sig att projekten är väldigt lönsamma kommer räntan på lånen höjas eller CFD:n sänkas. På så sätt kommer det att återföras mer pengar tillbaka till skattebetalarna.

  Här finns tre olika typer av mekanismer. I bästa fall är det så att Linus Lakso har utelämnat den tredje och sista mekanismen. Ifall man skulle betala in tusentals miljarder för investeringar på några hundra miljarder talar vi i sådana fall om en väldigt hög avkastning.

  Det finns en begränsning för hög avkastning i det tredje benet i förslaget. Ifall avkastningen skulle visa sig bli väldigt hög sker det i sådana fall en återbetalning. Kanske har Linus Lakso inte fullt ut tagit in det i sin bedömning av detta.

  Linus Lakso har dock det stora testet kvar. Ifall han har rätt, varför har då så stora delar av svensk fackföreningsrörelse och så många stora gamla svenska industriföretag, det svenska näringslivet och svenska energibolag fel?

  Det är en tung uppgift för Linus Lakso att förklara för alla framgångsrika svenska bolag, stora delar av svensk fackföreningsrörelse och för svenskt näringsliv varför han har rätt och alla de har fel.

  (Applåder)

  2025-05-21 13:21:28

  

  Niklas Wykman

• Herr ålderspresident! I dag debatterar vi NU20, Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet.

  Jag menar att det är ett viktigt steg på vägen för att Sverige ska få en ny planerbar och miljövänlig kraft så att vi kan återskapa ett robust energisystem med konkurrenskraftiga priser.

  Man kan också säga i sammanhanget att vi egentligen aldrig hade behövt vara här. Vi ska nu ge någon form av stöd till kärnkraften, även om vi diskuterar lite grann vad det stödet kommer att innebära. Det beror på tidigare politiska misstag.

  Statliga Vattenfall hade med enkelhet kunnat förnya sin kärnkraftspark successivt bland annat med de pengar man plöjde ned i Nuonaffären eller på tysk kolkraft.

  Socialdemokraternas och Centerpartiets historiska kärnkraftsmotstånd har kostat Sverige otaliga miljarder. Tyvärr fortsätter man på samma spår här i dag.

  Herr ålderspresident! Jag vill reagera lite grann på den alternativa politiken som presenteras. Det är den politik som oppositionen står för när man här i dag tänker rösta emot vägen till ny kärnkraft.

  Jag ska läsa upp ett stycke från den gemensamma reservationen från S, V, C och MP. Det står att ”det är mycket tveksamt om just kärnkraft ska vara det givna valet för att möta de utmaningar och nå de mål som regeringen listar i propositionen när det samtidigt finns flera alternativa lösningar. Dessa alternativ inkluderar höjd effekt i vattenkraften och kraftvärmen, en mer flexibel elanvändning, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och olika former av energilagring”. Detta var alltså ett citat från reservationen.

  Jag menar att detta inte alls är några alternativa lösningar. Rent tekniskt kan man åstadkomma mycket. Men lägger man på ekonomi som en faktor för att industrin ska kunna ha konkurrenskraftiga priser är detta ungefär lika realistiskt som ett barns fantasier om rosa flygande enhörningar.

  Jag ska försöka att bryta ned alternativen lite grann. Vi börjar med ökad effekt i vattenkraft och kraftvärme, som syftar till att reglera vindkraften på ett mer effektivt sätt.

  Det är klart att det är möjligt. Men jag har svårt att se att det åtminstone i närtid kan hjälpa balanseringen av vindkraften mer än på marginalen. Det tar också tid att bygga upp.

  Rickard Nordin nämnde tidigare i debatten att det fanns potential att öka effekten i svenska vattenkraftverk med motsvarande fyra kärnkraftverk eller 4 gigawatt.

  Till att börja med är det inte någon ny energi som tillförs, utan det handlar bara om när man använder effekten. Men det som Nordin helt verkar ha glömt är tidshorisonten. Det här är ingenting som man gör i en handvändning.

  Det här är ingenting som man gör innan ny kärnkraft är på plats. Det handlar om ett antal decennier innan man kan nå ett sådant mål. I en rapport som behandlade just detta nämndes 2050.

  Det kommer också med en mängd andra utmaningar och konsekvenser. Det är inte så enkelt att man bara kan slänga sig med sådana saker utan att verkligen fördjupa sig.

  Jag går vidare. Man talar från oppositionen om mer flexibel användning som ett alternativ till kärnkraft. Återigen kan det på marginalen kapa toppar och minska dalar i användningen. Men i det stora hela löser det definitivt inte Sveriges behov av planerbar kraft. Det gäller särskilt inte från en säsong till en annan. Det kan möjligen vara från en dag till en annan.

  Sanningen är att priselasticiteten är nära på noll när det kommer till el. Sjukhus, industrier, skolor och så vidare kan inte i någon avgörande utsträckning planera sin förbrukning efter elpriset, utan de behöver kraften när de behöver den. Prismekanismerna på en marknad fungerar inte för el på det sättet. Snälla, släpp det och gå vidare!

  Sedan nämner man gasturbiner drivna med förnybara bränslen, igen som alternativ till kärnkraft. Tidigare debattörer har redan ställt frågorna. Men jag hade gärna velat se att man berättade och satte siffror på det. Var ska gasen komma ifrån om det inte är naturgas?

  Biogasens potential är högst begränsad, och då återstår bara vätgas. Återigen är det tekniskt inte några problem. Det är möjligt att reglera med vätgas och gasturbiner. Men det är förenat med stora investeringskostnader såväl som massiva energiförluster.

  Att producera vätgas, lagra densamma och sedan använda den för att åter producera el i en gasturbin är förenat med energiförluster på ungefär 70 procent.

  Om vi har ett genomsnittligt elpris på ett par kronor i Sverige skulle en sådan investering alldeles säkert kunna bära sig. Men kan vi ha så höga elpriser? Kommer några industriföretag att kunna verka i Sverige då? Förra året var Sveriges genomsnittliga elpris på spotmarknaden runt 60 öre, kanske något mer.

  Berätta gärna i detalj, ni i oppositionen, vad ni menar med grön gas och hur den ska produceras! Hur ska den användas, och i vilka mängder? Då skulle jag och vi andra här i kammaren få möjlighet att granska och analysera de förslag som kommer från er. Då kommer det också att bli uppenbart hur verklighetsfrånvänt det här är.

  Herr ålderspresident! Jag går vidare till lagring, som man också nämner som en del i alternativen till ny kärnkraft. Det kan betyda många saker. Våra vattenkraftsdammar är lagrad energi, och jag tror faktiskt själv att de lägst hängande frukterna finns just där när det handlar om att öka lagringskapaciteten. Men jag tror inte att det är det som avses i reservationen, utan den handlar snarast om vätgas och batterier.

  Vätgas har jag redan nämnt, så nu tänkte jag säga några ord om batterier. Till er som menar att batterier skulle vara en lösning på fluktuationer i elleveranserna och använder detta påstående i er argumentation skulle jag vilja säga: Det är helt verklighetsfrånvänt!

  Om man gör minsta ansträngning för att räkna på det här framstår storskalig lagring i batterier inte alls som något särskilt trevligt alternativ. Det är extremt resurskrävande och extremt kostsamt. När jag själv försöker göra beräkningar för en sådan investering hamnar jag på åtminstone en bra bit över 10 kronor per kilowattimme, om man tänker sig att en vindkraftspark ska kompletteras med batterier för att kunna leverera en jämn ström. Det behövs alltså mer än 10 kronor per kilowattimme för att man ska kunna bekosta sin investering.

  Återigen: Glöm och gå vidare! Batterier kommer aldrig att kunna användas till annat än väldigt specifika systemtjänster såsom effektreglering på sekundnivå.

  Sedan kommer vi till vindkraften. Den nämns förvisso inte i reservationen i dag, men i tidigare energidebatter är det ständigt denna vindkraft som kommer tillbaka. Det är häpnadsväckande att se hur oppositionen ropar på mer vindkraft för att lösa de problem som vindkraften har medfört.

  Här i dag har man sagt att företagen behöver ny energi snabbare än under de tio år vi räknar med att det kommer att ta att bygga ny kärnkraft. Men även om det vore sant att man kan bygga ut så stora mängder vindkraft på så kort tid löser inte det effektsituationen.

  Nu ska jag berätta en sak, och jag hoppas att ni spetsar öronen. Tittar man på statistiken över energitillskott från vindkraft och svensk export, alltså nettoexport, av energi ser man att korrelationen är väldigt hög. Det är klart att det är variationer från år till år, men i princip gäller detta: När vi installerar mer vindkraft i Sverige ökar exporten med ungefär lika mycket. Titta på de senaste tio åren så ser ni en nästan perfekt korrelation! Hur kan då ny vindkraft lösa dagens problem för dagens industri? Kontentan är att den inte gör det.

  Jag måste nämna någonting om solceller också. Vi har ett miljöparti här i riksdagen som tycker att vi ska ha ett mål om en utbyggnad av 30 terawattimmar solel senast till 2030. Det skulle innebära en installerad effekt på en bit över 30 gigawatt. Det betyder att en solig sommardag, när industrin är stängd och vi ligger på stranden och lapar sol, kommer solkraften under en viss timme att leverera in en effekt motsvarande 30 kärnkraftverk. En varm sommardag ligger förbrukningen på kanske 12–13 gigawatt. Är det då lämpligt att trycka in 30 gigawatt solel utöver det man inte kan reglera med till exempel vindkraft och vattenkraft? Nej, det är det inte.

  Vad gäller solkraft över huvud taget tycker jag alltid att det är angeläget att lyfta att solkraft levererar under sommarmånaderna. Under vintermånaderna levererar solkraft i princip inte över huvud taget. Men det är på vintern svensk industri och svenska hushåll är i allra störst behov av energi och effekt. Den slutsats jag drar är att solkraft i Sverige aldrig kan bli annat än en hobby. Det är totalt vansinne med storskalig solkraft i Sverige.

  Till slut skulle jag vilja säga någonting om kostnader. Oppositionen har ägnat nästan hela debatten åt att kräva svar på vad utbyggnaden av kärnkraften ska kosta. Men den mest relevanta frågan i sammanhanget är: Vad är samhällskostnaden för ett dysfunktionellt energisystem? Den är hög. Det tickar på.

  Det handlar om uteblivna investeringar i industrin, inte minst, men även om bostäder och annat. Det handlar om tiotals miljarder årligen i uteblivna investeringar, och vi tappar jobb och tillväxt. Där borde debatten också landa: Alternativkostnaden för att inte bygga kärnkraft eller ny baskraft är mycket hög.

  2025-05-21 13:23:57

  

  Josef Fransson

• Herr ålderspresident! Tack för anförandet, Josef Fransson!

  Anförandet landar hela tiden i att alla kraftslag förutom kärnkraft är dåliga. Det är den tolkning man gör när man lyssnar på Josef Franssons anförande. Jag tänkte inte begära replik, för jag är så hungrig efter den långa debatten, men jag kunde inte låta bli att ställa en fråga.

  Ledamoten sågar helt möjligheterna att höja effekten på vattenkraften och säger att det skulle ta decennier. Då frågar jag: Vet Josef Fransson hur lång tid det tog för Skellefteå Kraft att dubblera effekten på ett vattenkraftverk i Skellefteälven från det att beslutet fattades till dess att stationen började producera dubbel effekt? Låt höra!

  2025-05-21 13:35:33

  

  Birger Lahti

• Herr ålderspresident! Svaret på den direkta frågan är: ingen aning.

  Alla kraftslag är dåliga utom kärnkraft, säger Birger Lahti att jag har sagt. Det är egentligen inte vad jag säger eller vad någon annan här inne har sagt tidigare heller, för den delen.

  Det handlar om att Sveriges energisystem behöver ny baskraft. Där är kärnkraften ett mycket attraktivt alternativ kopplat till kostnad och dessutom förenat med väldigt låga utsläpp. Kärnkraften är miljövänlig. Alternativen är kol, olja och gas, och vi har ju gemensamt bestämt här i kammaren att vi inte vill satsa på det. Då återstår bara kärnkraft. Det är det enda energislag som är uppskalbart på det sätt som vi behöver i dag.

  Låt mig komma tillbaka till Skellefteå Kraft och deras utbyggnad. Det beror ju på vilka förutsättningar man har. De kanske hade en väldigt lågt hängande frukt genom att byta ut gammal teknik. Det kan finnas ytterligare sådana fall där man kan göra investeringar som ger resultat väldigt fort.

  Men ska man bygga ut en hel älv hjälper det inte att bygga på en kraftdamm. Då får man kanske för mycket vatten i nästa kraftdamm. Då måste man bygga om den, och så får man för mycket vatten i nästa kraftdamm. Sedan får man kanske alldeles för snabba fluktuationer i vattennivå, och man kan ha eventuella vattendomar och sådant att förhålla sig till.

  På det stora hela är det inte så enkelt som oppositionen vill göra gällande. Det är avancerat och komplext, och det kommer att ta tid. I den rapport som jag tror att Rickard Nordin hänvisade till tidigare – jag hoppas i alla fall att det är samma rapport – nämndes att fyra kärnkraftverk i effekt skulle kunna vara på plats runt 2050. Då ska man också ha med sig att det inte är någon ny effekt. Det är bara det att man har flyttat den från en tidpunkt till en annan för att lösa vindkraftens inneboende problem.

  2025-05-21 13:36:40

  

  Josef Fransson

• Herr ålderspresident! Tack, Josef Fransson, för svaret!

  Fyra år är svaret på frågan om hur lång tid det tog från det att Skellefteå Kraft började söka tillstånd för att byta ut en turbin till dess att effekten fördubblades. Rengård kraftstation heter stationen – du kan googla på det efter debatten. Och det finns många sådana exempel.

  Det är ingen som vill bygga ut en ny älv. Det finns inte på kartan; det tror jag att alla är överens om. Men det finns stor potential i vattenkraften, som ledamoten själv var inne på, om man har ett helt älvsystem med många kraftstationer och samkör dem. Det finns mycket att göra, och jag hävdar inte att alla kommer att göra det på fyra år. Men ledamoten sa att det kommer att dröja decennier innan man får effekter, och det stämmer inte heller.

  Det var därför jag reagerade och begärde replik. Man kan inte bara svartmåla. Jag har sagt det tidigare: Man kan säga vilka lögner som helst i talarstolen och komma undan med det. Därför ville jag ha sagt att det inte är sant att det skulle ta decennier. Det finns effekt att ta.

  Jag ställde en fråga till regeringspartiet Moderaterna som jag nu vill ställa till Sverigedemokraterna, som ju i många andra sammanhang vurmar för marknadsmekanismer och marknadskrafter. Säg att man hade gått ut och sagt: Vem kan leverera dessa systemnyttor i prisområde 4, och till vilken prislapp? Det finns många olika system. Jag vet inte alls vad det skulle handla om, men kärnkraften är inte det allenarådande svaret på den frågan. Men säg att man skulle testa att fråga om någon ville räkna på detta och vilket pris det då skulle bli. Tror inte Sverigedemokraterna att någon aktör då skulle säga: Det här fixar vi, och det blir inte med kärnkraft?

  Låt mig vara tydlig: Jag säger inte detta för att jag inte tror att också kärnkraften har sina fördelar utan för att jag vill spara pengar.

  2025-05-21 13:38:45

  

  Birger Lahti

• Herr ålderspresident! Jag känner mig helt övertygad om detta: Om vi hade haft en kärnkraftsvänlig inställning brett över blockgränserna de senaste årtiondena och inte totalt krossat och förstört Sveriges elmarknad med vindkraft, om vi hade haft stabila elpriser och en stabil politik, hade kärnkraften stått på egna ben. Att ingen har vågat investera i kärnkraft de senaste åren, åtminstone inte självständigt, beror ju just på det: politisk osäkerhet och att man inte vet vart priserna tar vägen.

  Ett tag har vi jättelåga elpriser. Sedan lägger vi ned en massa kärnkraftverk, och helt plötsligt blir priserna jättehöga. Då, när priserna sticker upp, kanske det förvisso blir lite mer intressant att investera. Men då återstår fortfarande den politiska ovissheten. Vad händer om, gud förbjude, de rödgröna skulle vinna nästa val? Hur många år till klarar vi att svensk industri står och väntar på att få effekttilldelning trots att vi exporterar? För vartenda nytt vindkraftverk vi installerar exporterar vi lika mycket. Men elen stannar inte i Sverige. Den är mer eller mindre obrukbar i Sverige så som det ser ut. Titta på de siffrorna!

  Som sagt: Det finns inget egenvärde i kärnkraft. Baskraft finns det egenvärde i, och där är kärnkraften – tyvärr, om man har den synvinkeln – det enda alternativ som är skalbart och mer eller mindre utsläppsfritt.

  2025-05-21 13:40:53

  

  Josef Fransson

• Herr ålderspresident! Förra året kom 7 procent av all svenskproducerad el från kärnkraften i Oskarshamn. Där, i min hemkommun, finns också allt Sveriges högaktiva kärnavfall i mellanlagret Clab. Utan Clab kan inget kärnkraftverk köras.

  Vi har även det världsunika Äspölaboratoriet och kapsellaboratoriet för forskningen om slutförvaret. Där finns också M/S Sigrids hemmahamn, fartyget som transporterar allt kärnbränsle.

  Utan denna elproduktion, utan mellanlagret, utan forskningen och utan fartyget som finns i Oskarshamn skulle Sverige vara elektricitetsfattigare.

  Hemma är vi stolta över det vi bidrar med. Det skapas av företag och löntagare i god samverkan med politiken och till gagn för hela Sverige.

  Herr ålderspresident! I Oskarshamn har vi vinnlagt oss om att ha bred politisk enighet kring frågor som rör kärnkraft. Vi sätter säkerheten främst och lägger stor vikt vid demokratisk förankring, vetenskap och forskning.

  Exempelvis har kärnavfallet tagit mycket tid från kommunstyrelse, kommunfullmäktige och kommunal förvaltning. Självklart har det haft undanträngningseffekter. Men vi har satt en ära i att ta dessa frågor på största allvar och ta vår del av ansvaret. Det borde politiken nationellt också göra.

  Men, herr ålderspresident, över tid har vi tyvärr sett hur kärnkraften i stället använts som accessoar för att markera ideologisk identitet, skapa konflikt och vinna opinion, kanske någon enstaka procentenhet för den som är nära riksdagsspärren. Det är ovärdigt. Svensk kärnkraft tarvar större respekt – av flera skäl.

  För det första: Kärnkraft är förknippat med risker för människor, djur och natur. Det vet vi som bor nära och som har det geografiska områdesansvaret. Säkerheten måste sättas främst. Vi tar riskerna på stort allvar.

  I Oskarshamn vet vi att det är möjligt att förse Sverige med kärnkraftsel på ett för omgivningen säkert sätt. Men det lättsinne en del politiker framställer kärnkraft med är inte seriöst – varken vetenskapligt eller demokratiskt.

  För det andra: Kärnkraften är nödvändig för välfärd, jobb och tillväxt. Behovet av el är stort och kommer att bli större. Att minimera kärnkraftens betydelse är inte verklighetsförankrat. Sverige behöver mer kärnkraftsel, inte mindre.

  För det tredje: Kärnkraft är en vetenskap för att producera el. Det är inte en religion att tillbe eller en ideologi att ställa mot andra. Det är fullt möjligt – och nödvändigt – för Sverige att satsa på flera energislag samtidigt. Att framställa det som att det är antingen eller gynnar varken svensk kärnkraft eller vår energiförsörjning.

  Herr ålderspresident! Det krävs blocköverskridande överenskommelser, handslag, för att garantera satsningar på svensk kärnkraft. Det har upprepats av näringslivets företrädare. Det krävs långsiktighet, att man vet att politikens beslut ligger fast, för att långsiktiga investeringar ska komma till.

  Herr ålderspresident och ärade kollegor! Jag är uppvuxen med en ensamstående mamma som under hela min uppväxt jobbade ute på Simpevarp, på OKG. Hon tog bussen kvart i sju från staden, varje morgon. Hon var tolk och översättare, och även guide.

  Jag har själv jobbat på SKB, Svensk Kärnbränslehantering. Under ett par somrar var jag guide i Äspötunneln. Där tog jag tillsammans med mina kollegor emot mängder av besökare som ville lära sig om hur Sverige tar hand om sitt använda kärnbränsle i Oskarshamn.

  Det är knappast någon hemlighet att jag – liksom många oskarshamnare och andra hemma i Kalmar län – har nära band till och kontakter med kärnkraften och annan industri hemma: Scania, Saft, Press Kogyo, Liljeholmens och många fler. Det är jag stolt över. Jag är också stolt över att få vara folkvald från denna bygd, att som representant ha i uppdrag att arbeta för våra frågor här i riksdagen, frågor som i grunden handlar om jobben och välfärden i hela Sverige.

  Men ibland, herr ålderspresident, har jag fått höra, lite föraktfullt, att jag är indoktrinerad och att vi oskarshamnare skulle vara köpta av industrin. Det är ett cyniskt och respektlöst sätt att se på oss, inte minst i ljuset av allt Oskarshamn bidrar med till svensk elförsörjning, bnp och tillväxt och som alla svenskar har nytta av.

  Men framför allt är det fel. Vi är inte indoktrinerade eller köpta. Däremot är vi mer pålästa och medvetna – för att vi måste. Det handlar ju om vårt närområde, vår natur, våra bäckar, våra gullvivegläntor och våra stenrösen – dem har vi många av i Småland. Det handlar om havet och om skogen där vi vandrar. Det handlar också om dem vi älskar – våra barn, familjer, vänner och släktingar.

  Vi är ju inte dumma. Vi må inte vara storstadsbor, men stockholmare är faktiskt inte smartare än lantisar. Självklart vill vi leva säkert och tryggt.

  Det är också därför vi fäster så stor vikt vid säkerheten, med allt vad det innebär. Vi fäster vikt vid kärnkraftsindustrins eget säkerhetsarbete, vid oberoende granskningar, vid vetenskap och akademi, vid mediernas roll, vid expertmyndigheten SSM, vid länsstyrelsens säkerhetsarbete och så vidare.

  Vi fäster också, herr ålderspresident, stor vikt vid den lagfästa rätten för vår kommun att ha inflytande och kontroll, vilket jag tidigare lyft här i kammaren.

  Transparens, tillit och förankring är nödvändigt för säkerheten och därmed för kärnkraften som sådan. Det önskar jag verkligen att politiken nationellt tog intryck av. Därför, herr ålderspresident, är det lika bedrövligt att lyssna på politiska företrädare som vill avveckla kärnkraften och blunda för konsekvenserna för jobben och välfärden som att lyssna på dem som framställer ny kärnkraft som något man kan smälla upp var som helst och blundar för de säkerhetsåtaganden som krävs. Men allra mest bedrövlig är frånvaron av ett gemensamt ansvarstagande.

  Herr ålderspresident! Vi lever i en demokrati, och denna regering kommer inte att sitta i 80 år till. Det kommer inte heller nästa socialdemokratiskt ledda regering att göra. Regeringar kommer och går, men kärnkraften består. Stora investeringar över uppemot 80 år kräver långsiktiga spelregler. Den som är intresserad av att Sverige ska ha kärnkraft bör investera sin tid i att nå samling i dessa frågor och att fundera på hur vi kan skapa bred uppslutning kring detta. Det är bara så vi kan säkra Sverige som kärnkraftsland.

  Samling får man genom tålmodigt arbete för kunskap och förankring, genom att bygga tillit och transparens, genom att göra handslag och hedra dem. Den som tjafsar, är oseriös och söker snabba poäng går kärnkraftsmotståndarnas ärenden, oavsett om det är medvetet eller omedvetet. Många gånger har jag lyssnat på vad vissa regeringsföreträdare har sagt och undrat om de förstår vilken björntjänst de gör svensk kärnkraft och oss i Oskarshamn.

  Herr ålderspresident! ”Samling” måste vara ledordet. I grunden handlar det om att Socialdemokraterna och Moderaterna behöver komma överens och hålla fast vid det. Ska något hålla över tid är konflikt inte lösningen. Det är möjligt att komma överens. I Oskarshamn styr vi ihop, liksom på flera håll runt om i landet.

  Nationellt har vi haft bra möten där vi enats om de lagändringar kring civilrätten som nu genomförs. Samtal mellan våra två partier pågår också när det gäller kärnkraften. Ett idogt arbete har gjorts för att komma hit och för att söka nå samling. Jag välkomnar de nya melodier som börjat höras. Jag hoppas att de kommer att ge resultat.

  Dagens situation, som framträtt bara de senaste månaderna, är förvisso glädjande men fortfarande otillräcklig, för majoritetens besked i dag i kammaren bortser från marknadens kanske främsta princip: Det krävs företag som vill satsa för att det ska bli business. Staten kan inte lösa uppgiften utan ett näringsliv som litar på spelreglerna långsiktigt. Utan sådana spelar det mindre eller kanske ingen roll hur mycket pengar staten går in med. Då blir det skattebetalarna som åker på att betala risktagandet. Därför, herr ålderspresident, måste vi lära av historien i stället för att upprepa den.

  Kärnkraften och energiförsörjningen bör ses som själva definitionen av sådant vi som land behöver arbeta med på lång sikt och gemensamt, så att näringslivet får långsiktiga spelregler, just som de efterfrågat. Företagen kan och vill kliva in i ekvationen. Staten kommer inte att klara det själv, som sagt.

  Jag vill verkligen tro att Moderaterna har det inom sig att uppamma tillräcklig respekt, också nationellt, för oss socialdemokrater, människorna vi företräder och det vi kommer till bordet med så att politiken kan åstadkomma tydliga besked om de långsiktiga villkoren. Näringslivet får då vad Jacob Wallenberg och Jan-Olof Jacke från Svenskt Näringsliv efterfrågade på DN Debatt i slutet av november: Ett glasklart gemensamt besked om kärnkraftens och vindkraftens framtid.

  Herr ålderspresident! Det besked svenskarna får i dag av regeringen borde vara att det blir ett handslag med Socialdemokraterna, där det satsas på såväl kärnkraft som vindkraft. Det krävs för att nå den samling som är nödvändig. Ett handslag om kärnkraft och vindkraft skulle skapa den typ av blocköverskridande förankring hos Socialdemokraterna och Moderaterna som krävs och som näringslivet efterfrågat. På så vis skulle bred politisk samling leda vägen för näringslivet. På så vis kan också skattebetalarnas plånböcker fredas i högre grad.

  Herr ålderspresident! Hur mycket man än ser kärnkraftens fördelar, vilket jag verkligen gör, byggs kärnkraft inte på en dag. När det byggdes kärnkraft i Oskarshamn tog det tid. Det gick många år mellan proposition och färdig reaktor. Det är inget konstigt. Det är en avancerad och potent teknik vi talar om. Men som bekant behöver vi mer el här och nu. Det vet alla, inte minst svenska konsumenter och företag. Därför behövs såklart även vindkraften, gärna till havs. Vindkraft går betydligt snabbare att bygga. Det går inte att blunda för.

  Herr ålderspresident! Medborgarna och arbetsmarknadens parter förväntar sig att vi folkvalda samarbetar för att lösa vår tids stora problem, som energiförsörjningen. Demokratin måste leverera, särskilt i tider som dessa. Varken svensk kärnkraft eller landets medborgare är betjänta av att kärnkraften är ett slagträ i debatten. Det vet vi i Oskarshamn, som levt belägrade genom decennier av politiskt skyttegravskrig.

  Historiens läxa är att Socialdemokraterna och Moderaterna behöver enas om ett helhetsgrepp för att garantera svensk kärnkraft. Det håller inte att peka finger. Förutsättningarna finns att komma överens, om vi båda vill.

  2025-05-21 13:43:00

  

  Laila Naraghi

• Herr ålderspresident! På ett riksdagsseminarium tidigare i vår träffade jag Björn Rosengren. Mitt i sitt anförande råkade han säga: Jag lade ned kärnkraften, och det var ju korkat.

  Låt oss lägga det tragiska avsnittet i vårt elsystems historia till handlingarna. De rödgrönas politik har bidragit till nedläggning av välfungerande baskraft, framför allt i Sydsverige. Vi ska i stället fokusera på var vi står här och nu. Vi ser ett elsystem som åsamkar företag volatila priser och effektbrist, framför allt i Sydsverige. Besök dem och fråga vad problemet är, så får ni ett entydigt svar: Gör något åt saken nu!

  Det finns inga exempel i världen där energifattigdom ger välstånd till samhället. Vi behöver förstå att vi inte kan lita till väderberoende kraftkällor. Det fungerar inte. Man pratar om att utbyggda väderberoende kraftkällor, främst vindkraft och solkraft tillsammans med kraftelektronik, batterilagring och vätgaslagring ska leverera den effekt vi behöver och förse elsystemet med de egenskaper och stödtjänster som behövs i ett robust elsystem – detta i stället för leveranssäker, 24:7-producerande baskraft.

  Herr ålderspresident! När kommer detta? Var finns detta? Vad kommer det att kosta? Har ni koll på storheterna i systemen? Nej, sanningen är att man helt enkelt inte har koll på vare sig storheter eller fysik. Det går inte att lura naturlagar. Vi behöver baskraft. Baskraften har tjänat oss väl i decennier.

  Den typ av frågeställningar som diskuteras i dag med volatilitet, effektbrist med mera fanns inte innan den väderberoende kraften kom in i vårt elsystem. Elsystemet fungerade alldeles utmärkt med enkom baskraft. Baskraften är en förutsättning för att vi ska kunna ha väderberoende kraft i systemet. Se er om i världen, eller se på Tyskland! Det fungerar inte. Man har fått återstarta kolkraftverk för att ersätta nedlagd kärnkraft.

  Herr ålderspresident! Som gammal ingenjör i kärnkraftsbranschen vill jag försöka ta död på två klyschor som används flitigt. Man säger att det är dyrt med kärnkraft och att det tar lång tid att bygga. Man hänvisar till Finland 5, Hinkley Point och Vogtle i USA. Har ni varit där och frågat vad problemen berodde på och tagit reda på varför de projekten gick fel? Har någon kikat på vad som hände i Sverige mellan 1966 och 1985?

  Om man jämför projekt med varandra måste man ha en jämförelsebas. Man ska jämföra päron med päron och äpplen med äpplen. Glöm inte det! Projekt som går dåligt beror vanligen på att man inte har koll på sin tillståndshantering, konstruktion och logistik och inte har säkrat sina leverantörskedjor, för att ta några exempel. Jag har besökt Finland 5 och Vogtle i USA och inhämtat kunskaper och erfarenheter. Det är entydigt att dessa problem finns och fanns i de projekten.

  Herr ålderspresident! Som jag nämnde nyss hände något i Sverige mellan 1966 och 1985. Vi byggde elva reaktorer i Sverige. Asea Atom levererade i tid och inom budgeten. Det tog 50 månader att bygga Oskarshamn 3.

  Vi borde kunna göra samma resa igen. Kunskapen finns, och tekniken finns. Våra största reaktorer har prestanda i världsklass när det gäller säkerhet, ekonomi och drifttillgänglighet. Låt oss sätta igång och göra samma sak igen! Det här skulle generera tiotusentals arbetstillfällen i vårt land.

  För att åstadkomma detta krävs ledarskap och samverkan mellan politik, finans och industri. Fortum och Vattenfall är entydiga: Utan finansieringsmodell blir det ingen ny kärnkraft.

  Vi har gjort det förut, och vi kan göra det igen.

  (Applåder)

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut fattades under § 11.)

  2025-05-21 13:55:41

  

  Lars Engsund