Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Debatt i text

• Fru talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

  I dag debatterar vi regional utveckling, ett utgiftsområde som är betydligt smalare än man kan tro givet att politikområdet är brett och svårt att avgränsa. Vad som är regional utvecklingspolitik och vad som inte är det är svårt att hålla isär eftersom nästan alla politikområden på ett eller annat sätt påverkar förutsättningarna för att bo och verka i landets olika delar.

  Givet detta återstår det att se vart dagens debatt tar vägen. Min gissning, fru talman, är att vi från denna talarstol under den här debatten kommer att få höra mycket som på ett eller annat sätt har bäring på regional utveckling men som i statsbudgeten hör hemma i helt andra utgiftsområden än det som debatteras i dag.

  Vi kommer, som brukligt är, att få höra att hela landet ska leva, från ledamöter från vänster till höger. Inget parti vill heller göra några omvälvande neddragningar på detta utgiftsområde. Det finns naturligtvis skillnader, och vi gör olika prioriteringar. Men på det stora hela är skillnaden mellan förslagen förhållandevis marginell så länge vi håller oss till de i dag befintliga budgetposterna.

  Dock vill några partier i den här kammaren tillföra nya och omfattande kompensatoriska åtgärder för de orimligt höga bränslekostnader de själva förespråkar. Som bekant står Sverigedemokraterna och övriga Tidöpartier för en helt annan lösning på detta problem, varför sådana åtgärder inte är nödvändiga.

  Just när det gäller bränslepriser och transportkostnader menar i alla fall jag att det finns få saker som gjorde livet så tufft för människor på Sveriges landsbygd och småorter som Magdalenapriserna på bensin och diesel. När vi betalade uppemot 30 kronor litern för diesel och faktiskt under en period hade världens högsta pris vid pump gick familjer och företag på knäna. Priserna på varor och tjänster sköt i höjden, och inflationen drevs upp. Nu har vi tack och lov Jimmiepriser i stället, och inte bara det - vi satte stopp för det urusla förslag till nytt reseavdrag som annars hade införts av Socialdemokraterna med stödpartier, samtidigt som vi höjde nivån på det befintliga reseavdraget.

  Vi gör satsningar på vägnät, och vi avskaffar flygskatten. Vi är nämligen övertygade om att rimliga transporttider och rimliga transportkostnader är en viktig förutsättning för utvecklingen i landets alla delar. Underhållsskulden är dock enorm, och de satsningar som behöver göras är så omfattande att det kommer att ta lång tid och krävas många budgetar med förnuftiga satsningar innan vi är i nivå med behovet.

  Låt oss för en stund titta på en sak som är direkt kopplad till detta utgiftsområde, nämligen stödet till kommersiell service på vår landsbygd. Här kan man notera att det i budgeten nästan råder en politisk vilja att övertrumfa varandra - gott så. Sverigedemokraterna har länge förespråkat att dessa stöds utformning, tillräcklighet och träffsäkerhet ska genomlysas för att säkerställa att de gör avsedd nytta. Glädjande nog kan man läsa i betänkandets förarbeten att de utvärderingar som faktiskt gjorts visar på att så verkar vara fallet, men detta är naturligtvis något vi nogsamt kommer att följa då det är en hjärtefråga för oss. Den kommersiella servicen utgör inte sällan ett viktigt nav ute i Sveriges olika bygder.

  Fru talman! I dessa debatter brukar jag tala om att en av de viktigaste förutsättningarna för regional utveckling är att det finns människor med drivkraft som vill och kan bo ute i landets alla delar. Humankapitalet är centralt i sammanhanget.

  Min och även mitt partis övertygelse är att dessa människor och företag vill ha och förtjänar goda förutsättningar, oavsett var i landet de väljer att bo eller verka. En lyckad regional utvecklingspolitik handlar mer om att skapa vettiga förutsättningar som inte bygger på en bild av att man är tärande och i behov av en massa olika stödåtgärder. Detta är viktigt, inte minst för självbilden och stoltheten ute i landet. Vi måste samtidigt vara bättre på att undanröja hinder och regler som verkar hämmande. Låt mig understryka: Människor som bor ute i landet vill inte att vi ska tycka synd om dem och se dem som bidragsberoende. De vill ha sjysta förutsättningar att visa att de faktiskt har förmågan själva.

  Jag brukar i dessa debatter göra lite personliga reflektioner utifrån egna betraktelser ute i landet. Jag har, som några av er här i församlingen säkert känner till, ett förflutet som långtradarchaufför, även om det nu börjar bli många år sedan jag rattade stora, tunga ekipage längs Sveriges och Europas vägar. Det var emellertid en lärorik tid, och intrycken hann bli många och starka.

  En lärdom jag drog är hur olika förutsättningarna är i olika regioner, inte bara inom landet men också i olika delar av Europa. Detta kan vara nog så viktigt att beakta givet att stora delar av detta utgiftsområde faktiskt är kopplade till EU-bidrag.

  En annan lärdom var att det på väldigt många platser i vårt land finns företag och verksamheter som få utanför det område de är verksamma inom har någon större kännedom om men vars rykte och anseende är stort inom den bransch där de verkar. I till synes oansenliga byggnader gömmer sig inte sällan en makalös innovationskraft och en know-how eller en produktion som är eftertraktad i hela världen. Det är en häftig insikt.

  Exemplen är glädjande nog så många att det är svårt att välja ut vilka som ska få ett omnämnande. Men om jag tillåter mig att börja i min egen hemkommun Gällivare kan jag inte låta bli att nämna Aimpoint, vars rödpunktssikten som utvecklades hemma i ett villagarage numera är världskända och används av militära och polisiära styrkor i hela världen. Fortsätter jag sedan ut i min egen valkrets Norrbotten kan jag nämna Mobilaris, som köpts upp av Epiroc, som på sitt kontor i Luleå utvecklar satellitoberoende navigationssystem för gruvindustrin. Båda är exempel på företag som är ledande inom sina respektive områden.

  Gällivare och Norrbotten är härvidlag inte unika. Denna typ av företag finns bokstavligt talat från norr till söder. Det rör sig om alltifrån stora industriföretag med hundratals eller tusentals anställda till små innovationsdrivna företag med ett blygsamt antal medarbetare. Till detta kommer naturligtvis en lång rad andra företag, inte minst inom turism- och besöksnäringen, som tillsammans på ett eller annat sätt sätter Sverige på kartan och starkt bidrar till regional utveckling.

  Fru talman! När vi nu talar om regional utveckling är det min och Sverigedemokraternas uppfattning att det börjar bli hög tid att utvärdera utfallet av den reform som genomfördes för några år sedan, då ansvaret för den regionala utvecklingen flyttades från länsstyrelserna till regionerna. Har reformen bidragit till ökad regional utveckling eller inte? Bör länsstyrelserna återfå hela eller delar av uppdraget, eller sköter regionerna uppdraget på ett tillfredsställande sätt? Det finns sådant som pekar på ett behov av en förutsättningslös genomlysning, för till syvende och sist har vi ett kollektivt ansvar för att medlen fördelas på så sätt att de gör så stor nytta som möjligt. Vi är ju alla trots allt eniga om att hela Sverige ska leva.

  Med detta sagt, fru talman, tar jag detta tillfälle i akt att önska talmanspresidiet, ledamöterna här i kammaren och de fantastiska tjänstemän som är en förutsättning för att hålla riksdagens arbete igång en riktigt god jul och ett gott nytt år.

  (Applåder)

  2024-12-17 14:09:54

  

  Eric Palmqvist

• Fru talman! Jag tackar Eric Palmqvist för hans anförande.

  Jag tänker inte använda replikskiftet för att tala om Jimmiepriserna, men det kan hända att jag tar upp Jimmiepriserna på mat, el, bostäder och så vidare i mitt anförande.

  Jag tänkte ta tillfället i akt och prata om någonting som Eric Palmqvist inte nämnde och som kommer längre fram. För 2026 och 2027 aviserar SD-regeringen en neddragning på Fonden för en rättvis omställning, Just Transition Fund, som förhandlades fram under den S-ledda regeringen och som innebar möjligheter till stöd för stålindustrin i norra Sverige - i Norrbotten och i Västerbotten - men även för cementindustrin på Gotland.

  Det är glädjande att SD-regeringen inte avvecklar hela fonden. Det är också glädjande att SSAB i år har fått ytterligare ett projekt för att faktiskt möjliggöra fossilfri stålproduktion.

  Det som jag vill lyfta fram är de projekt på Gotland som innebär att Heidelberg Materials Cement ska kunna fortsätta att bryta kalk till cement. Det är helt avgörande att vi kan göra det på Gotland eftersom denna regering kategoriskt har sett till att avslå alla ansökningar om kalkbrytning i resten av landet. Då måste det vara på Gotland som man tänker sig att bryta. Men hur ska det gå till när man har sagt nej till alla havsvindparker runt hela Gotland i Östersjön?

  2024-12-17 14:19:46

  

  Isak From

• Fru talman! Jag tackar ledamoten Isak From för frågorna. Jag ska börja bakifrån. Som ledamoten säkert känner till är det av försvarspolitiska skäl som man väljer att avslå ansökningarna om dessa vindkraftsparker. Jag står helt bakom denna förklaring från regeringen. Jag tycker att de militärpolitiska och de försvarspolitiska hänsynen är oerhört viktiga. Dessa hänsyn måste man faktiskt kunna ta. Om man gör bedömningen att detta hotar vår försvarsförmåga eller på annat sätt är menligt för försvaret är det en rimlig bedömning att göra.

  Sedan pratar ledamoten om dessa fonder. Vi står givetvis bakom ett levande företagsliv och en levande industri. Men den måste inte vara beroende av politiskt tillsatta fonder. Ett friskt företagande behöver inte den typen av fonder. Ett friskt företagande och ett friskt näringsliv behöver sitt eget kapital och det riskkapital, kapital som kommer från dem som tror på idéerna, som tror mer än de 349 ledamöterna i kammaren på satsningarna. Därför måste kapitalet komma därifrån i första hand. Skapar man goda förutsättningar i övrigt kommer kapitalet om man tror på idén. Gör man inte det kommer inte kapitalet. Men det är inte vi 349 ledamöter som ska allokera pengar för att dessa projekt ska flyga, så att säga.

  Jag noterar också att ledamoten Froms parti ska försöka bilda regering med partier som inte vill skjuta till dessa 2 ½ miljarder till stöd för ökade drivmedelskostnader. Jag tänker att ledamoten får resonera om det.

  2024-12-17 14:21:52

  

  Eric Palmqvist

• Fru talman! Eric Palmqvist pratade om företagsstöd. Då är det rimligt att man har rättvisa förutsättningar. Nu är vi faktiskt medlemmar i Europeiska unionen. Just Transition Fund, Fonden för en rättvis omställning, möjliggör medfinansiering med EU-medel som SD-regeringen nu säger nej till. Det kommer direkt att påverka förutsättningarna för att bryta kalk för cement på Gotland.

  Fru talman! Jag har haft debatter med Ebba Busch och Romina Pourmokhtari här i kammaren om de avslagna ansökningarna för kalkbrytning i Värmland och i Norrbotten. Frågan som stålindustrin i Norrbotten ställer sig är vad de ska göra om de inte kan få kalk från Gotland. Frågan som Heidelberg Materials ställer, om de inte kan få energi på Gotland, är hur de då ska klara koldioxidlagringen som de har tänkt genomföra eller öka andelen koldioxidfritt framställd cement. Det är den stora frågeställningen.

  Vi har haft debatter här tidigare i dag där det har lyfts fram att vi behöver ha cement. Jag är helt på det klara med - jag driver frågan hårt - att vi behöver kunna bryta dessa material här i Sverige. Då behöver de företag som faktiskt gör det ha förutsättningar att ställa om till en fossilfri produktion. Då ser jag ingenting som denna regering gör som långsiktigt möjliggör en fortsatt kalkbrytning på Gotland. Men ledamoten Palmqvist får gärna överbevisa mig om detta i nästa replik.

  2024-12-17 14:24:01

  

  Isak From

• Fru talman! Jag uppfattar det som att ledamoten From över huvud taget inte ville röra vid allokeringen av medel för att kompensera för de höga drivmedelspriserna. Det var det som jag försökte få in i slutfasen av min förra replik.

  Nu vet jag att ledamoten From inte har någon ytterligare replik. Men det hade ändå varit intressant att höra hur Socialdemokraterna resonerar i denna fråga. Det stora partiet vill kompensera för orimligt höga drivmedelspriser, men tilltänkta samarbetspartier, som kanske har en mer njugg syn på privatbilism, verkar inte vilja göra det.

  Det är i alla fall intressant att vi i dag kan tala om kalkbrytning. Scenariot för några år sedan här var att hela kalkbrytningsproduktionen på Gotland var hotad. Vi var ett av de drivande partierna för att få till stånd regler som gjorde att vi kunde säkra produktionen för framtiden. Vi är också ett av de partier som hårdast har drivit regelverket kring tillståndsprocesser och liknande. Vi har gjort mer på två år än vad den förra regeringen mäktade med att göra på åtta år när det gäller tillståndsprocesser.

  Detta är två hörnstenar i fråga om möjligheten att fortsätta med brytning av kalk, som är ett viktigt industrimineral bland annat, som ledamoten nämner, när det gäller produktionen av cement och betong. Det finns inget motsatsförhållande där. Detta är frågor som vi har vurmat för hela tiden, att säkerställa att vi har en cementproduktion.

  Jag tror att ledamoten kan dra sig till minnes hur debatten gick här för ungefär två och ett halvt år sedan när produktionen faktiskt var hotad. Det var inte så att det var vårt parti som inte hetsade i den frågan.

  2024-12-17 14:26:07

  

  Eric Palmqvist

• Fru talman! Vår budgetmotion gällande ramarna har fallit. Därför deltar vi inte i beslutsfattandet. Vi har i stället ett särskilt yttrande, mycket till stor del för att vårt budgetutrymme på detta område är betydligt större. Vi vill göra en stor satsning på privatbilism i glesbygd av flera stora anledningar. Nu ser vi i regeringens budget att det finns ännu fler anledningar. Med centraliseringspolitiken och nedläggningen av myndigheter ute i landet krävs det faktiskt att man kan ta sig till de större centralorterna. Vi tycker inte om den utvecklingen, men den är ett faktum.

  Fru talman! Vi är drygt i halvtid, och den SD-styrda regeringen har lagt fram sin tredje budget. Det är väldigt tydliga skillnader. Sveriges löntagare råkar väldigt illa ut. De blir fattigare än de hade behövt vara. Tio års reallöneökningar har utraderats. Vanliga svenskar kommer att avsluta denna mandatperiod fattigare än den började. Julen i år kommer att bli jobbig för många.

  Bostadspolitiken har havererat. Arbetslösheten skenar. Tillväxten försvinner nästan, samtidigt som gängvåldet kryper ned i åldrarna. SD-regeringen har drivit fram en sjukvårdskris. Det är dålig politik, men det är bra att de politiska skillnaderna är tydliga. Det är tydligt vilka som styr och till vem man styr.

  Vi socialdemokrater menar att vi kan bättre. I vårt socialdemokratiska budgetalternativ finns tydliga alternativ på varje område. Vi prioriterar förstärkt sjukvård, Sveriges tillväxt och kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och nyrekryteringen.

  Fru talman! Vi debatterar regional utveckling. Så här skriver regeringen i sin budgetproposition: "Regeringens utveckling och styrning av den regionala utvecklingspolitiken ska vara samordnad med vissa insatser inom utgiftsområdena 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 20 Klimat, miljö och natur, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 24 Näringsliv samt övriga berörda utgiftsområden. Insatser inom områdena ska komplettera varandra och bidra till synergier." Det är kanske därför som den regionala utvecklingspolitiken går in i olika områden.

  Fru talman! Regeringen skriver "komplettera" och "bidra till synergier". Bostadsbyggandet har avstannat. Byggnadsarbetarna går arbetslösa och nöter a-kassa i stället för att bygga bostäder och äldreboenden. När det gäller konsumentpolitiken kan vi se att det har blivit dyrt. Det har blivit Jimmiepriser på falukorv, ost, el, bostäder och boende. Det är något som särskilt drabbar glesbygdslän. Det är bland annat därför vi har en satsning och vill öka anslaget med 20 miljoner för att förstärka servicen i just glesbygd.

  Fru talman! Kommer ni ihåg Landsbygdskommittén och landsbygdspropositionen som kom för något år sedan? Då var nästan alla partier helt överens om att det behövdes stora satsningar på gles- och landsbygd. En särskild sådan del var att man destinerade 70 miljoner kronor till 39 kommuner i nordvästra Sverige, från Torsby till Kiruna, för näringslivsutveckling. Det var en satsning som av i stort sett alla har beskrivits som en av de mest lyckade som genomförts. Den har bidragit till lokal näringslivsutveckling och vägledning för företag att söka både riskkapital och andra stöd liksom till vägledning för att söka tillstånd.

  Men vad händer nu då? Nu tas detta bort. Man prioriterar inte längre dessa 39 kommuner. Det plockas bort.

  Fru talman! Vi ser också hur privatiseringarna slår mot inte minst gles- och landsbygd. Den apoteksreform som har levat ett antal år nu får fullt genomslag, och särskilt apoteken i gles- och landsbygd får stora problem med att lagerhålla nödvändiga mediciner, alltså det som apoteken ska göra. De ska inte bara ha hudkräm, solkräm och plåster utan nödvändiga mediciner. På ett annat budgetområde har vi förslag om att införa 300 riksapotek med särskilt ansvar att säkerställa att man har nödvändiga mediciner.

  Detta budgetområde ska sammanlänkas med budgetområdet Kommunikationer. När det gäller infrastruktur satsar regeringen stort på vägar men nästan ingenting på järnvägen, trots att industrin i hela landet skriker efter nödvändiga åtgärder. Man höjer anslaget till järnvägen med 5 procent, trots den enorma underhållsskuld som finns.

  När det gäller kommunikationer står inte staten vid sitt löfte om medfinansiering av regionaltrafik, utan man lägger över en del kostnader på regionerna samtidigt som man inte tillför medel till regionerna.

  Fru talman! Trots vad Moderaternas partiledare skrev till skogsägarna om att stärka skogsägarnas ställning ser vi efter drygt två år motsatsen. Avverkningarna minskar, det införs fler naturreservat, det blir fler avslag och det blir höjd skatt. Detta är vad som har skett efter drygt två år av denna mandatperiod.

  Fru talman! Detta håller ju inte ihop! Ska vi ha en livskraftig landsbygd med likvärdig välfärd och förutsättningar för kommunikationer behöver vi också en politik för hela landet.

  I tidigare debatter har jag talat om statens storlek. Oavsett statens storlek anser vi socialdemokrater att staten ska finnas i hela landet. Nu har den SD-ledda regeringen aviserat en stor neddragning på Statens servicecenter. Hur det ska gå till vill man inte säga, utan man har gett Statens servicecenter i uppdrag att återkomma om detta. Samtidigt ser vi hur den statliga verksamheten dras bort från de minsta kommunerna.

  Vi hade en plan för att bygga ut Statens servicecenter med servicekontor i alla kommuner, för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Migrationsverket och polisen. Men nu ser vi i stället neddragningar och längre resor. Då behöver vi också satsa på dem som behöver bilen mest. Det är därför som vi anslår drygt 2,6 miljarder mer till detta budgetområde. Vi behöver stärka dem som behöver bilen allra mest, alltså de som bor i gles- och landsbygd. Med den här regeringen, fru talman, är servicen på väg bort.

  Jag skulle kunna gå in på fler områden. Vi har skrivit om dem i vårt särskilda yttrande. För vår del ser vi att budgeten är en sammanhållen enhet av alla områden. För att man ska kunna bo och leva i hela landet behövs en fungerande sjukvård. Det behöver finnas mat i butiken. Man behöver kunna ta sig till arbetet och de nödvändiga orterna. Det vi ser nu är att staten centraliserar och drar sig tillbaka. Det är verkligen inte okej.

  Mycket av de pengar som finns i detta område är knutna till olika EU-projekt. Vi ser nödvändigheten av att faktiskt nyttja dem. Det handlar om att ligga i framkant och om att ta vara på de möjligheter som till exempel Fonden för en rättvis omställning ger, så att vi får jobb och utveckling och så att vi kan stärka stålindustrin i norra Sverige och cementindustrin på Gotland.

  2024-12-17 14:28:23

  

  Isak From

• Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Isak From som rör anslaget om nästan 2,6 miljarder för att kompensera för höga drivmedelspriser. Man vill alltså ha ett anslag i utgiftsområdet som skulle mer än dubblera hela utgiftsområdet. I sitt ursprungliga förslag mer än dubblerar man alltså detta.

  Ni som känner till Socialdemokraterna - som tycker att skatt är häftigt utom när det drabbar de egna lotterierna - vet att man tar mycket och sedan slänger ut lite brödsmulor. Det blir aldrig full kostnadstäckning.

  Låt oss säga att man gör bedömningen att landsbygdens folk ska få 2,6 miljarder i något slags stödåtgärd. Då är i alla fall min gissning att man har gjort en beräkning. Med de drivmedelspriser som ert parti förespråkar kommer landsbygdskollektivet att drabbas med långt mer än 2,6 miljarder.

  Ni vill då ha dessa drivmedelspriser - tillsammans med era blivande regeringspartier. Men vi ser inte något annat parti på vänsterflanken som har ett liknande förslag i sin budget. Då är min fråga till ledamoten: Hur mycket kommer det att kosta det svenska skattebetalarkollektivet att åka bil med er framtida regering? Hur mycket kommer merkostnaden att vara för det svenska skattebetalarkollektivet? Kan ni försäkra väljarna att ni med era samarbetspartier skulle kunna få igenom en kompensationsåtgärd som täcker landsbygden, och skulle det vara en full kostnadstäckning?

  2024-12-17 14:40:15

  

  Eric Palmqvist

• Fru talman! Den stora frågan är alltså: Ska vi kompensera dem som behöver det, eller ska vi ge pengar till dem som har alternativ? Ska vi ge förutsättningar till dem som har alternativ och kan resa på annat sätt eller betala för sig, eller ska vi kompensera dem som faktiskt behöver det?

  En S-ledd regering aviserade stora investeringar på många olika områden. Det gällde inte minst flera drivmedelsfabriker, som skulle investera i restprodukter från skogen. Men med SD:s inflytande över regeringen har det behovet kraftigt minskat - försvunnit. Vem ska då investera i det här? Det ser vi inte.

  Vi ser vad omvärldsfaktorerna får för påverkan på oss. Ska vi lita på saudiarabiska oljetransporter, eller ska vi producera eget bränsle?

  Fru talman! Med SD:s inflytande över regeringen har vi fått sämre kollektivtrafik, mindre pengar till regional kultur, en besparing på statens servicekontor, en avvecklad näringslivsutveckling i de 39 mest behövande kommunerna, enorma neddragningar på studieförbunden och nedlagda kontor. Vuxenskolan, ABF med flera lägger ned på många mindre platser. Man säljer bilprovningen, privatiserar arbetsförmedlingen och lägger noll kronor på kommuner och regioner. Det är facit med Sverigedemokraterna i regering.

  2024-12-17 14:46:21

  

  Isak From

• Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för frågorna!

  Vi har diskuterat drivmedelspriser här i kammaren många gånger. Vi har varit tydliga med att reduktionsplikten inte borde ha gått upp till de nivåer som den gjorde, men reduktionsplikten är helt avgörande för att man ska kunna uppnå klimatmålen. Reduktionsplikten ger också en stor möjlighet att öka självförsörjningsgraden i fråga om drivmedel. Ska vi vara beroende av olja från Ryssland och Saudiarabien, eller ska vi tillverka vårt eget bränsle? Det är den stora frågeställningen.

  Fru talman! Vi är fullt medvetna om att det kostar att åka bil. Därför vill vi kompensera den grupp som inte har något alternativ. Detta blir särskilt tydligt nu, med den centraliseringspolitik som förs av regeringen.

  Det är alltså flera åtgärder. Vi kan behöva höja detta och kompensera mer. Men vi går in och försöker kompensera dem som faktiskt behöver det. Vi ser att några förmodligen skulle kunna åka kollektivt i större utsträckning, även i gles- och landsbygd. Samtidigt ser vi hur den SD-stödda regeringen tar bort sin hand från regionerna och aviserar en neddragning av stöden till kollektivtrafiken.

  Det är ytterligare ett skäl till att vi behöver satsa på dem som faktiskt behöver ta sig till servicepunkterna. Det är helt avgörande, och det är en fråga som vi driver. Det handlar om ett rättvist stöd till dem som faktiskt behöver det.

  2024-12-17 14:42:23

  

  Isak From

• Fru talman! Jag tänkte att vi kunde fortsätta diskussionen på ett annat område.

  Alliansregeringen avreglerade och sålde ut stora delar av Bilprovningen. Nu har den SD-ledda regeringen sålt det som var kvar av Svensk Bilprovning till TÜV Rheinland AG för 1,2 miljarder. Dessa pengar läggs på hög och går till att betala av på statsskulden.

  Fru talman! Säkerställer försäljningen tillgängligheten till främst registreringsbesiktning i hela landet? Riksdagens utredningstjänst har gjort en sammanställning av mycket av det som Riksrevisionen konstaterade, nämligen att utförsäljningen och privatiseringen av stora delar av Bilprovningen har inneburit fler stationer i tätbebyggda storstadsområden. Vidare har den inneburit en ökad tillgänglighet för de allra flesta när det gäller vanlig bilprovning, förutom i Jämtland som har ett negativt resultat.

  Sedan har vi frågan om registreringsbesiktning. Det är ju en ganska viktig åtgärd, inte minst för småföretagare i glesbygd. Många företag bygger om släp, och de behöver registreringsbesiktigas. Det finns en hel del A-traktorer i gles- och landsbygd som behöver besiktigas. De stationer som har funnits i främst de små kommunerna har också hanterat registreringsbesiktning. Kan AnnCharlotte Hammar Johnsson garantera att så kommer att vara fallet även med en ny ägare?

  2024-12-17 15:04:16

  

  Isak From

• Fru talman! Jag tackar Isak From för frågan.

  Det finns väl aldrig några garantier för någonting, så det vore märkligt om jag kunde garantera någonting här och nu eller över huvud taget. Det kvittar om det är fråga om offentlig sektor eller privat sektor. Det har inte med saken att göra.

  Bilprovningen är såld. Utförsäljningar är detsamma som rea; vi säljer bolag.

  Allt detta är nytt, men det som har sagts hitintills är att det ska bli en utökning på landsbygden. Vi får följa frågan, och det ska inte vara annorlunda nu än tidigare. Det är målet. Det är bara positivt om det blir bättre.

  Efter att ha besvarat frågan väljer jag att återgå till Isak Froms tidigare frågor. Det var bland annat tal om sjukvård mitt i allt, och jag tyckte att den delen var intressant. Isak From nämnde att Sverige har försatts i en vårdkris. Så kan det inte vara. I så fall är det fråga om regionala kriser.

  Låt oss titta på exemplet från Isak Froms parti och Stockholm. Vi kan konstatera att en mångfald av saker och ting har monterats ned. Tidigare fanns valfrihet. Den har minskat. Det fanns inga vårdköer, och nu har de ökat i omfattning.

  Bussarna blir färre, skatten blir högre och ekonomin försämras. På vilket sätt är detta regeringens fel? Det går som en röd tråd genom regionerna. Man har tillfört medel tidigare. Några klarar uppdraget, medan andra inte klarar uppdraget. Här verkar det vara så att i socialdemokratiskt styrda delar av Sverige är det sämre utfall än i moderata delar av landet.

  2024-12-17 15:06:36

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Tack, Isak From, för svaret!

  Ledamoten nämnde servicepunkterna. Statens servicecenter har en budget på ungefär 950 miljoner. Vi har gjort ett effektiviseringsavdrag eller en neddragning på ungefär 50 miljoner. Jag har tittat flera år tillbaka på detta anslag, som jag tror ligger i utgiftsområde 2. Det är en ganska liten skillnad på det anslag vi har nu jämfört med utfallen tidigare år. Detta är alltså ett effektiviseringsuppdrag. Det är ingen neddragning av verksamheten. Det är inget uppdrag till Statens servicecenter som handlar om att lägga ned kontor och liknande. Det är en socialdemokratisk tolkning av det hela.

  Om vi nu ska prata om reduktionsplikten och om att vara självförsörjande kan jag säga: Vi var kraftigt beroende av importerat slaktavfall för att kunna leva upp till reduktionsplikten. Skulle hela Europa ha försökt att ha Sveriges reduktionsplikt, den vi hade under den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringens tid, hade inte det europeiska slaktavfallet räckt. Det hade inte räckt för att åstadkomma den reduceringsplikten.

  Jag förstår inte riktigt hur detta skulle gå ihop. Man lever dessutom i en värld där man vill regera tillsammans med ett parti som är emot köttproduktion och köttkonsumtion över huvud taget. Man får jättegärna förklara detta.

  Jag vill återkomma till frågorna: Hur mycket mer ska svenska skattebetalare - dina, mina och övrigas väljare - betala kollektivt för drivmedlen i Sverige med en socialdemokratisk regering? Man ska kompensera bara landsbygden med 2,6 miljarder, där det bor en minoritet av Sveriges befolkning. Hur mycket ska det kosta det svenska skattekollektivet att tanka bilen med Socialdemokraterna vid rodret?

  2024-12-17 14:44:16

  

  Eric Palmqvist

• Fru talman! Bilprovningen är såld. Blir tillgängligheten bättre? Från nära nog 0 procents närvaro av Svensk Bilprovning i de mindre kommunerna tar nu ett privat bolag över. Kommer det bolaget att upprätthålla den del som gäller registreringsbesiktning, som är särskilt avgörande för företag? Det är den fråga som vi naturligtvis kommer att följa. Detta kan åläggas operatörer via lagstiftning, om man vill. Vi har inte gått så långt, utan vi får följa utvecklingen och se.

  När det gäller Ann-Charlotte Hammar Johnssons fråga om sjukvården är det glasklart. Regeringen väljer stora skattesänkningar för de mest välbeställda och lämnar över notan till kommuner och regioner.

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson har sagt det själv: Det finns effekter av inflationen som också drabbar kommuner och regioner, men detta kompenserar regeringen inte sektorn för. Man satsar inte på denna sektor, som i stora delar är verksam ute i landet och som är nödvändig för regional utveckling. Det är en väldigt tydlig politisk skillnad, fru talman.

  Jag vill avsluta med att önska kamraten i näringsutskottet en god jul och ett gott nytt år. Även näringsutskottets kansli och fru talmannen med medarbetare önskar jag en god och vilsam jul.

  2024-12-17 15:08:42

  

  Isak From

• Fru talman! Angående sjukvården - den röda linjen genom landet - och att det kostar mer blir det längre köer med Socialdemokraterna. Det är inte så att regeringen inte har tillfört medel. Det har vi gjort.

  En resa som man måste göra om man vill ha regionala parlament är att man måste sköta sitt uppdrag och dra nytta av det man har. Det finns överbyggnader, och det finns andra sätt att arbeta som man bör ta vara på. Detta får regionerna ta tag i. Jag kan bara konstatera att Stockholm är ett exempel som tydligt visar på skillnaderna mellan en moderatledd region och en socialdemokratiskt ledd region.

  Jag vill avsluta med att ta upp vuxenskolan, som var på tapeten tidigare. Jag tog upp exemplet att utbildning sammanförs och att man kan resa in från landet för att få en utbildning på ett ställe. Som sagts tidigare är det viktigt att en utbildning ger jobb så att det inte blir en utveckling där folk bara sätts på skolbänken. Det är viktigt att det ges arbetsmöjligheter efteråt. Det är därför vi styr om och styr rätt när det gäller utbildning.

  2024-12-17 15:10:34

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Det handlar om utgiftsområde 19 Regional utveckling. Jag skulle kunna ge många exempel på regional avveckling. Avvecklingen har pågått i detta land i decennier, oavsett färg på regeringar.

  Det fanns en tid då man verkligen försökte få hela Sverige att bli befolkat och då landsbygdens bidrag, utifrån dess olika styrkor i fråga om tillväxt, togs till vara.

  Jag kommer inte att gå in på olika poster i utgiftsområdet, för jag tycker egentligen att det är irrelevant. Jag kan lugna Tidöpartierna med att vi, om det blir en socialdemokratiskt ledd regering, säkert kommer att kunna få till stånd en budget som vi är överens om även på detta område.

  Jag ska ge en liten tillbakablick. Man börjar känna sig som en dinosaurie här, men det här har betydelse när det gäller varför vi har hamnat här.

  Jag är inte ute efter att svartmåla någon regering, men jag kan konstatera att när till exempel jordbrukspolitiken blev föremål för EU:s gemensamma jordbrukspolitik tappade man helt synen på vad som händer på landsbygden när det småskaliga jordbruket försvinner.

  Jag förstår givetvis att det inte var något drömyrke för den generation som fick se sina föräldrar gå till ladugården alla dagar på året. De fick aldrig ha semester, och de finaste sommardagarna jobbade de som hårdast för att få foder till kreaturen.

  Men i den iver som rådde när det gällde att få billig mat och få människor att flytta till industrijobben glömde man helt bort att självförsörjningsgraden när det gäller mat sjönk för varje år.

  Kommunernas ekonomi blev allt svårare att få ihop med den åldrande och samtidigt minskande befolkningen. Den teknikutveckling som pågått och som ännu pågår har givetvis bidragit till att det blir en naturlig omfördelning när det gäller vad arbetskraften behövs till.

  Jag kan ta mitt yrke som exempel. År 1984 började jag som huggare i skogen. I en halvcirkel på tio mil runt mitt hem fanns ungefär 20 byar - allt från några riktigt små med bara en gård till gamla kommundelar med flera hundra invånare.

  Då, 1984, var det säkert fler än 300 skogsarbetare som varje morgon tog sig ut från stugorna ut till arbetet i skogen. På somrarna kunde antalet näst intill fördubblas under några veckor. I dag är det kanske 25 arbetare på samma geografiska område som arbetar med avverkning i skogen och som bor och skattar i min hemkommun.

  Avverkningen har dock inte minskat. Under några år ökade den till och med jämfört med 80-talets uttag. I dag har de stora bolagen minskat sina volymer lite grann, men de privata skogsägarna är mer aktiva.

  Även här ser man hur avverkningsentreprenörer kommer, framför allt från Finland, och jobbar med sådant som för några decennier sedan var helt uteslutet. Och inte nog med att avverkningsuppdrag utförs av bolag vars arbetare liksom bolagen själva betalar skatt i ett annat land, utan fler och fler fastigheter ägs dessutom av barn eller barnbarn till dem som en gång odlade och försåg Sverige med livsmedel och som bodde på gården. Detta innebär att fastighetsägarna oftare bor i en storstad i en annan kommun, kanske rentav i den kommun vi är i nu. De betalar skatt här som kommer från resurser från landsbygdskommunerna, som samtidigt kämpar med att få ekonomin att räcka till allt som en kommun förväntas ge till sina kommunmedborgare.

  Ofta sker avverkningen i dag med resurser som bidrar med noll till kommunerna. Ägarna till fastigheterna bidrar med noll till kommunerna från skogens intäkter. De kommuner som har högst kommunalskatt får oftast endast förse dessa rörelser med infrastrukturunderhåll och sedan se hur värden försvinner från kommunen utan att den får något tillbaka.

  När det gäller skogsvård fördubblades antalet arbetare i skogen under några sommarveckor 1984, men antalet i dag är i princip noll. Det finns givetvis några tappra som försöker och som fortsätter att kämpa. De som utför dessa jobb kommer från baltländerna eller från något exotiskt land vars arbetare kan tjäna lika mycket på en månad här i Sveriges skogar som deras landsmän hemma tjänar på ett helt år.

  Allt det jag beskriver är kontentan av att vi har låtit vår landsbygd dräneras på människor i jakten på vinstoptimering. Det som nu förväntas av landsbygden är att vi ska bidra till omställningen med mineraler och elkraft. Samtidigt ska vi stå med mössan i hand och bara titta på när värden i form av naturresurser skeppas ut och förväntas rädda klimatet och världen.

  Vänsterpartiet tycker givetvis att det nu mer än någonsin är viktigt att vi tar chansen att återbefolka de delar av landet som dränerats på folk, nu när det verkligen behövs arbetskraft för att göra en hållbar omställning av samhället och industrin.

  För att få acceptans för att förse Sverige med mineraler, elkraft och andra resurser som är platsbundna till just dessa landsbygdskommuner måste det till en annan politik som fördelar värdena mer rättvist så att människor attraheras att flytta och bygga sin framtid just där resurserna finns och utvinns.

  Ett samhälle måste känna att de naturresurser det besitter ger ett mervärde som alla i samhället får ta del av när de utvinns. Först då växer acceptansen och förståelsen för något som kanske upplevs som negativt men där de positiva effekterna överväger när ett bättre liv kan ges till alla medborgare och det inte bara blir utdelning till kapitalägarna, vilket är det näst intill allenarådande i dagsläget.

  Fru talman! Jag går tillbaka till det anslag som betänkandet handlar om. Riksdagsmajoriteten har i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som Vänsterpartiet önskar. Jag avstår därför från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen. Jag utvecklar detta lite mer i vårt särskilda yttrande, om någon vill läsa mer om det.

  Med detta önskar jag mina kollegor, kansliet och fru talmannen en riktigt god jul och ett gott nytt år.

  (forts. § 10)

  2024-12-17 15:12:09

  

  Birger Lahti

• Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut om utgiftsområde 19 Regional utveckling, och jag yrkar avslag på samtliga motioner. Det här är en budget som uppgår till 4,3 miljarder kronor.

  I dag står vi inför en tid av stora möjligheter men också utmaningar för Sverige. Den här regeringen vill möta samhällsutmaningarna, tillvarata möjligheter och hitta lösningar med en regional utvecklingspolitik där städer och tätorter samt gles- och landsbygder ges möjlighet att utvecklas utifrån sina särskilda förutsättningar.

  Regionernas möjligheter skiljer sig väldigt mycket åt. För att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken krävs det en bredd av insatser från flera politikområden. Jag ska lyfta fram något som kommer fram ganska tydligt när man pratar med aktörer i glesbygdsregioner. Det är behovet av en perspektivförändring, bort från den mer urbana normen med fokus på städer.

  Sveriges glesbygdsregioner är starka och livskraftiga och är helt avgörande för vår välfärd. Därför är det viktigt att fortsätta ge våra glesbygdsregioner reella förutsättningar.

  Herr talman! En utmaning i glesbygdsregionerna är de långa avstånden. För att motverka högre kostnader för företag är transportbidraget en central del av denna budget. Det uppgår nu till 550 miljoner kronor. Detta bidrag är avgörande för att minska kostnadsnackdelar för företag i just gles- och landsbygdsområden.

  Genom att stärka transportinfrastrukturen skapar vi bättre förutsättningar för jobb och investeringar i hela landet. Det ser vi redan nu genom den proposition med historiskt stora satsningar som regeringen har lagt fram. Det är drygt 200 miljarder kronor i ramökning i fasta priser de kommande tolv åren. Detta kommer att bidra till att skapa tillväxt i regioner som tidigare haft svårt att konkurrera på lika villkor, herr talman.

  För hushållen har vi redan genomfört justeringar i reduktionsplikten. Det kunde den här regeringen genomföra efter bara ett år i regeringsställning. Priset på diesel och bensin är i dag cirka 10 kronor lägre per liter än när dieseln och bensinen var som dyrast, och det med en höjd reduktionsplikt.

  Goda förutsättningar för företag och näringsliv är grundläggande för regionernas tillväxt och utveckling och för att man ska kunna bo, verka och leva i hela Sverige.

  För Sveriges regioners tillväxt är innovation och entreprenörskap prioriteringar. Nästa år går 2 miljarder kronor till regionala utvecklingsåtgärder, med fokus på att stödja små och medelstora företag. Genom strategiska investeringar i utbildning, digitalisering och innovationssystem skapar vi förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela Sverige.

  Livskraftiga regioner byggs när människor och samhällets aktörer med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrånperspektiv. Eldsjälar som brinner för en idé kan betyda mycket för en bygds utveckling. Därför är det glädjande att regeringen även har beslutat att öka anslaget med 25 miljoner kronor för att stärka det civila samhällets organisationer. Det är avgörande för en hållbar regional utveckling att de är med.

  På landsbygden finns stora utvecklingsmöjligheter, inte minst inom besöksnäringen och upplevelseindustrin, herr talman. Men de finns också inom produktion av förnybar energi och miljöteknik, produktion av livsmedel, utveckling av hållbara vattenbruk eller inom skogsnäringen - för att ge några exempel.

  Regional utveckling handlar mycket om utvecklingsprojekt, såväl nationella som EU-projekt. Man kan söka medel för att kunna jobba tillsammans med andra aktörer såsom akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Samarbetet med EU spelar en avgörande roll för att nå målen om hållbar regional utveckling. Genom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning satsar regeringen 1,7 miljarder kronor på projekt som bidrar till klimatomställning, innovation och konkurrenskraft. Dessa program stärker våra regioner samtidigt som de skapar nya möjligheter för framtida generationer.

  För att möta olika samhällsutmaningar, ta till vara möjligheter och hitta lösningar krävs en regional utvecklingspolitik där hela landet ges möjligheter att utvecklas utifrån sina särskilda förutsättningar. Det krävs en bredd av insatser för att få tillgång till utvecklingsresurser utifrån sina förutsättningar, oavsett var i landet man bor. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken.

  Vi kommer fortsatt att lägga fram förslag som ska stärka regionala förutsättningar och villkor för tillväxt och utveckling, för att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet. Men vi väntar också med tillförsikt på den här utredningen.

  Herr talman! Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag.

  2024-12-17 18:00:18

  

  Lili André

• Herr talman! Tack för anförandet, Lili André!

  Jag håller faktiskt med om många delar. Utan livskraftiga regioner vore det här landet ingenting. Det är ute i landet som det produceras. Det är också helt avgörande.

  Jag ville ändå begära ordet då det nästan framstod som att det var reduktionspliktssänkningen som fixat hela dieselpriset. Det är ju inte sant. Världsmarknadspriset har gått ned med lika mycket, till och med lite drygt. När man sänkte reduktionsplikten till EU:s lägstanivå innebar det ungefär 4,60. Resten är i stora delar ett sänkt världsmarknadspris. Det är ganska viktigt att ha med, tänker jag.

  Nu har regeringen höjt reduktionsplikten lite grann. Det välkomnar vi. Men liksom jag sa i mitt anförande blir det med den centraliseringspolitik som regeringen för ännu mer avgörande att man stärker dem som har störst behov av bilen. Därför är vårt tankstöd till lands- och glesbygdsborna oerhört viktigt.

  Det är häpnadsväckande att regeringen går fram med försämringar på så många områden och samtidigt kan stå och hylla budgeten när det gäller regionalpolitiken. Många av åtgärderna försämrar ju förutsättningarna för dem som faktiskt bygger landet starkt.

  2024-12-17 18:06:20

  

  Isak From

• Herr talman! Tack för dina synpunkter, ledamoten!

  Jag håller dock inte med. Regeringen har höjt reduktionsplikten till viss del men har också sänkt skatten på våra drivmedel. Det är en förbättring för hushåll och företag i glesbygdsregioner. Det står jag fast vid.

  För att jobba än mer med våra gles- och landsbygdsområden behöver vi jobba på många olika plan. Vi har alldeles nyligen fått en fantastiskt hög ramhöjning för vår infrastruktur. Det kommer också att hjälpa boende i glesbygdsområdena att röra sig, eftersom det är långt mellan ställena man åker till.

  Jag är glad för det regeringen har gjort hittills men ser också fram emot de åtgärder som kommer att komma den närmaste tiden.

  2024-12-17 18:08:17

  

  Lili André

• Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågorna!

  Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade kunnat upprätthålla köpkraften. Vi skulle också ha säkerställt att skattesänkningar riktades till barnfamiljer och dem med lägst inkomst - de barnfamiljer som i dag har svårt att köpa träningskläder eller för delen hockeyutrustning till sina ungar.

  Ann-Charlotte Hammar Johnssons parti premierar dem med de absolut högsta inkomsterna, människor som inte vet vad de ska lägga pengarna på. Vi har en finansminister som inte kunde peka ut vad hon skulle lägga sin skattesänkning på. Jag kan garantera, fru talman, att barnfamiljerna vet precis vad de behöver lägga pengarna på. De kan till och med önska sig att någon gång kunna gå på restaurang och på så sätt upprätthålla det lokala näringslivet.

  Fru talman! Med en socialdemokratisk politik tror jag att vi hade upprätthållit köpkraften, och den drastiska nedgång vi nu ser i tillväxten hade kunnat undvikas. Vi är nästan sämst i EU. Det är illa, fru talman!

  2024-12-17 14:50:27

  

  Isak From

• Fru talman! Tack, ledamoten Isak From, för anförandet!

  Det finns mycket man kan säga. Man kan börja med att konstatera att det kanske bara behövs ett utskott i Sveriges riksdag under nästa års debatter, eftersom allt som är möjligt att framföra kommer in här.

  Jag ska försöka beta av några frågor.

  Jag börjar med detta med att Sverige och dess befolkning har blivit fattigare. Regeringen tog över när inflationen ökade. Den har varit uppe i 10 procent. Isak Froms regering ville elda på. Man ville ge mer pengar i ett läge där de skulle ätas upp och brännas. Det var ungefär som att slänga dem på ett bål.

  Jag skulle därför vilja fråga Isak From var han tror att vi hade stått i dag med en sådan politik. Hur hög hade inflationen blivit? Hade vi kunnat få ned den?

  Den här regeringen har ägnat sig åt att bekämpa inflationen för att göra det bästa möjliga för AB Sverige och för befolkningen.

  Det andra jag skulle vilja ta upp med Isak From handlar om reduktionsplikten och drivmedel, något som också en tidigare ledamot var inne på. Socialdemokraterna vill gärna leka Robin Hood. Man ska plocka in, och sedan ska man fördela ut. Samtidigt gör man det väldigt byråkratiskt. På vilket sätt gynnar det landets medborgare? Varför ska inte alla kunna ha möjlighet att få sänkta kostnader för drivmedel vid pump?

  2024-12-17 14:48:36

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! När det gäller köpkraften är Sverige ett litet, exportberoende land som säljer till en värld som befinner sig i upp- och nedgång. Vi har valet i USA med hela den resan, och vi har Kina och exporten till Tyskland, som är vårt stora försäljningsland. Vi har också haft elpriser som har påverkat läget.

  Den här regeringen har kompenserat de barnfamiljer som Isak From nämner. Man har ökat barnbidrag och så vidare för att göra det bättre i en svår tid med inflation, och man har bekämpat inflationen så att inte de höjda bidragspengarna skulle försvinna från dessa familjer och göra det dyrare.

  Jag skulle också vilja ta upp de 39 kommunerna som Isak From nämner och som det har gått så illa för eftersom de inte har fått mer medel. Man kan i så fall fråga sig varför Isak From och hans regering inte tillsatte mer medel. Det här var ett projekt. Ibland glömmer Socialdemokraterna att ge hela bilden. Det här var ett projekt för att bygga upp en organisation för att hjälpa näringslivet från 2018 till 2024. Det är sex år. Någonstans tar projekt slut, och man övergår till att vara självgående. Är man inte det får Isak From och hans regering tillföra mer medel.

  Nu kommer det en utredning och ett förslag om att titta på helheten när det gäller regional tillväxt och hur man ska kunna använda de synergieffekter som ledamoten själv var inne på i sitt anförande. Hur får man så bra nytta som möjligt från dessa synergieffekter?

  2024-12-17 14:52:06

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

  Regeringens budgetförslag för 2025 tar fasta på de stora utmaningar och möjligheter som vår nation står inför, och vi debatterar nu utgiftsområde 19 Regional utveckling som är en väldigt liten del av det hela.

  Detta smala utgiftsområde krokar i en bredd av politikområden. Inte minst Riksrevisionens rapport om den regionala tillväxtpolitiken har pekat på svårigheterna att avgränsa vad som är regional utvecklingspolitik och vad som inte är det, eftersom en mångfald av alla politikområden på ett eller annat sätt påverkar förutsättningarna att bo, leva och verka i landets alla delar. Det är något som vi har fått ta del av här.

  Riksrevisionens rapport från 2022 kom med ett antal rekommendationer. En sådan är möjligheten till gemensamma uppdrag. Samverkan och synergieffekter skulle uppnås. Detta har den nuvarande regeringen tagit fasta på. Man vill jobba tvärsektoriellt med regional tillväxt för att nå nya möjligheter.

  Detta sker genom att regeringen med förslag om att stärka samverkan mellan statliga och lokala nivåer går i linje med att samla aktörernas uppdrag till en helhet. I dessa sammanhang har regeringen till exempel gett flera myndigheter i uppdrag att 2025 och 2027 redovisa hur deras verksamhet har bidragit till målen för den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken och hur verksamheten har varit av betydelse för EU:s sammanhållningspolitik.

  Det är viktigt att mäta det som görs och se vad det ger för effekter för den konkurrenskraft och tillväxt som är så viktig för AB Sverige och för oss som bor, lever och verkar här. I det arbetet har Tillväxtverket en central roll med anvisningar, analyser, redovisningar, samordning, metodutveckling och lärande för statliga myndigheters uppgifter inom regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik.

  Tillväxtverket har tillsammans med Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna i uppdrag att, utifrån myndigheternas ansvar, erbjuda regionerna stöd som strategisk planering genom bland annat ökad kunskap och utvecklad samverkan i det regionala utvecklingsarbetet.

  Regeringen har också gett Tillväxtverket ett uppdrag att stödja länsstyrelserna att utforma och genomföra kompetenshöjande insatser för bättre myndighetskontakter med företag. Det ingår att bidra med kunskap om förenkling och företagens förutsättningar, något som är grundläggande för oss moderater. Uppdraget ska redovisas senast i december 2026.

  Menar vi allvar med att konkurrenskraft och tillväxt är viktigt är det också viktigt att våra myndigheter går åt samma håll och inte bromsar och försvårar. Myndigheterna ska vara en del av lösningen för vårt näringsliv.

  Fru talman! Resurserna måste användas mer effektivt. Till exempel har regeringen aviserat en effektivisering av vissa regionala stöd, och det är bra. Skattebetalarnas pengar måste gå till projekt som skapar verklig tillväxt och jobb, inte till administration. Utformningen av regleringsbrev är också viktigt i sammanhanget.

  Rent fysiskt är det avgörande att människor kan resa och varor transporteras. För att det ska kunna ske på ett konkurrenskraftigt sätt behövs alla transportslag, inte minst flyget, i vårt avlånga land. Det är i vardagen vi märker hur det hänger ihop, och vi som pendlar i veckorna möter människor som reser till jobbet.

  I min grannkommun Svalöv erbjuds en eftertraktad svetsutbildning. Dit reser yrkesverksamma in från landets olika regioner - senast från Norrbotten - för att tillgodogöra sig utbildningen. Detta är för mig ett gott exempel på hur vårt land skapar nytta för alla när vi kan samla utbildning och leverera påbyggnad av utbildning. Precis på det sättet anser jag att man ska ta till vara och maximera effekt och nytta.

  Killarna som var på resa berättade att de skulle få fantastiska möjligheter i framtiden på jobbet, även inkomstmässigt, med denna utbildning. Allt kan inte finnas överallt, men alla kan få del av kunskap för att höja kompetensen.

  Fru talman! Med regeringens politik utökas nu stödmöjligheterna till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i landet. Det sker med hjälp av en ny förordning som innebär en möjlighet att få stöd.

  En viktig del i arbetet med att stärka landsbygden är att stödja de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna. På detta område kan jag ge exempel på debatter som hölls med ansvarigt statsråd i den förra regeringen, exempelvis om pumpar och drivmedelsstationer. Det fanns 1 miljard i avsatta medel för att öka möjligheterna för dem att ställa om. Det var små mackar utan mycket utrymme. Det fanns restriktioner kring medlen, och man började erbjuda dem via landsbygdsprogrammet. Det innebar att de fastnade i statsstöd, vilket i sin tur gjorde att de inte kunde betalas ut. Därmed gick tiden. Sedan infördes medel till regionerna, vilket innebar att de kom att konkurrera med andra saker som landsbygden skulle behöva.

  Samtidigt kan vi se framför oss ett läge där vi kan ta exemplet Abisko, som ligger långt från Norge och tio mil från Kiruna. Abisko skulle kanske stå utan drivmedelsstation. Hur skulle det då bli med hemtjänsten som ska köra alla dessa mil? Det skulle inte fungera i vardagen.

  Vi har också diskuterat hur EU-medel påverkar. Om du redan har investerat i en sak för din lanthandel eller station kan det innebära att du inte får pengar för något annat syfte. Det här är ett exempel där det är viktigt att myndigheter gör rätt från början, så att det går att ta vara på möjligheterna.

  Låt mig återgå till budgetområdet Regional utveckling. Det finns ett tydligt mål, nämligen att stärka villkoren för att bo, verka och leva i hela landet - från glesbygd till storstäder.

  Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stark lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Det finns fyra huvudområden, och man inser lätt att det blir politik för alla utgiftsområden. De kopplar på längden och bredden.

  Med Moderaterna i spetsen vill vi se en regional utvecklingspolitik som inte bara fördelar resurser utan som också bygger frihet och framtidstro i hela landet. Låt oss ge människor och företag möjligheten att lyckas från norr till söder och från stad till landsbygd. För att det ska bli verklighet krävs tydliga prioriteringar, nämligen ett företagsvänligt klimat, en välfungerande infrastruktur och en effektiv stat som stöder, inte hindrar, tillväxt.

  Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

  Jag önskar alla en god jul.

  (Applåder)

  2024-12-17 14:56:10

  

  Ann-Charlotte Hammar Johnsson

• Fru talman! Det var ett lyckat projekt. Kammaren var i stort sett helt överens om att man behövde göra någonting för att stärka de mest utsatta kommunerna. Riksrevisionen, SKR med flera har pekat på att det här var en väldigt billig och effektiv reform. Man har fått ut väldigt mycket för jämförelsevis lite pengar.

  Den här regeringen effektiviserar med 50 miljoner på Statens servicecenter nästa år. Sedan föreslår man en besparing på 100 miljoner 2026 och 150 miljoner för 2027. Då är frågan: Kommer Statens servicecenter ens att mäkta med? Vi ser nu hur staten drar sig tillbaka på område efter område. Då måste medborgare och kommuner med rätta fråga sig: Har vi ett jämlikt Sverige? Är det här rättvisa förutsättningar?

  Fru talman! Jag kommer från Norsjö kommun. Ingen av dessa myndigheter finns på plats där. Den statliga verksamhet som vi har är den med den gulgröna skylten, där man säljer produkter i olika flaskor. Det är en populär verksamhet, men det är den enda statliga verksamhet som finns på plats.

  Man kan visserligen nå Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan digitalt. Men vårt löfte här i kammaren var att alla medborgare i hela landet ska ha samma förutsättningar. Nu ser vi på område efter område hur detta försämras.

  2024-12-17 14:53:55

  

  Isak From

• Herr talman! Jag läste vad Lili Andrés partikamrat landsbygdsminister Peter Kullgren skrev i tidningen ATL: "Vi är bara halvvägs." Det kan göra en förskräckt om vi bara är halvvägs och det redan har gått så här illa. Kommer vi att få ännu fler arbetslösa? Kommer det att bli fler konkurser? Det får vi följa upp. Men vi ser ju inte att det levereras på detta område.

  Vi hade förväntat oss lite mer, och jag tror att det även gäller industrin, oavsett om den finns i Småland, Gävleborg, Västernorrland eller Norrbotten. Järnvägen är kraftigt eftersatt, och det behövs satsningar på den för att få igång allt. Den är ju en del i motorn och helt avgörande att få gods till och från industrierna ute i landet. Det duger inte riktigt att lägga en infrastrukturplan med bara en 5-procentig höjning till järnvägen.

  (Applåder)

  2024-12-17 18:09:26

  

  Isak From

• Herr talman! Jag tackar ledamoten för hans inlägg.

  Vi har suttit i regeringen under två år. Det har krävts ett otroligt hårt arbete för att komma dit där vi är i dag. Regeringen har presenterat en infrastrukturproposition väldigt snabbt, snabbare än när Socialdemokraterna tog fram sin infrastrukturproposition.

  Propositionen är avgörande för att vi ska få människor att åka till jobbet och för att hushållen ska kunna leva och få ihop sitt livspussel. Det är en historiskt hög budgetram för infrastrukturen i Sverige. Vi kommer att se till att alla vägar blir restaurerade. Även järnvägen kommer att få sitt.

  När Socialdemokraterna satt i regeringsställning var produktivitetsutvecklingen väldigt svag på infrastrukturområdet. Det som händer nu i och med den nya regeringen är att vi ökar produktiviteten hos alla berörda aktörer. Upphandlingar är oerhört väsentliga, och regeringen har fokus på upphandlingar på många plan. När det gäller just infrastruktur behöver vi effektiva upphandlingar, och det kommer vi till.

  Malmbanan kommer att byggas ut. Vi utreder genomförande av finansiering av Östlig förbindelse. Vi arbetar vidare med en finansieringslösning för dubbelspår mellan Luleå och Boden. Jag skulle kunna rabbla upp många saker som händer nu i och med den här regeringen. Jag ser mycket fram emot att Sverige kommer att få ökad tillväxt framöver.

  2024-12-17 18:10:43

  

  Lili André

• Herr talman! Jag avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och hänvisar till våra överväganden i vårt särskilda yttrande.

  Tre av fyra som bor på landsbygden tycker att staten har övergivit landsbygden. Samtidigt tycker tre av fyra att de själva har ett ansvar för att utveckla den plats som de bor på. Tre av fyra känner framtidstro där de bor. Tre av fyra tycker inte att man ska vänta på staten, utan man ska ta tag i sina egna problem.

  Det här är siffror från en undersökning som Hela Sverige ska leva har genomfört och publicerat i år. Jag blir såklart både bestört och glad över att läsa detta. Jag ser framför mig många av de samhällen i Jämtland, i Västerbotten, på Öland och i Hälsingland, där jag växte upp och fortfarande tillbringar en stor del av min tid. Jag ser hur vågen av svarta, tomma skyltfönster skapat missmod och hur skolor och vårdcentraler stängts, bussen slutat gå och vägarna blivit sämre.

  I Strömsunds kommun i norra Jämtland har det i år fötts ett femtiotal barn. Strömsund är som bekant ungefär lika stort som Skåne eller Cypern. Att ordna förskola och så småningom skola för ett femtiotal barn med sådana avstånd är otroligt utmanande. Det är därför Centerpartiet anser att det lokala självstyret är viktigt. Beslut om hur man bäst tar hand om dessa 50 barn kan bara fattas lokalt, och då måste politiken, både härifrån och lokalt, ge utrymme för det. I dag skapar det stora problem när man försöker hitta lösningar som passar lokalt.

  Regional utveckling, som vi debatterar i dag, är ett komplicerat politiskt område. Det är 4 miljarder som ska fördelas i landet för att därefter matchas mot medel från EU. På regional nivå har länsstyrelser och regioner på sina håll inte helt och hållet hittat formerna för vem som ska göra vad. Det beror lite grann på hur länge man har varit region. Till det kommer ett antal olika myndigheter som hanterar delar av den regionala utvecklingspolitiken.

  Herr talman! Den gröna omställningen gör det möjligt för många kommuner att öka värdet på sina naturtillgångar. Det finns tyvärr starka röster som argumenterar för att glesbygder, framför allt i norra Sverige, ska fortsätta vara exportörer av råvaror. Det har tagits upp under flera debatter under eftermiddagen. Man säger att det saknas förutsättningar för att utvinna dessa på plats. Det är en helt orimlig utgångspunkt.

  För Centerpartiet är det självklart att göra allt för att stödja den positiva utvecklingen. Det här är investeringar som inte är initierade av staten, och det här är viktigt att poängtera. Det har gjorts av privat kapital som ser att det finns affärspotential. Och när vi ser att det finns stora utmaningar med att få tillstånd på plats, att få människor att flytta och att bygga bostäder i områden som ligger utanför storstäder är det vårt jobb att riva hinder så att tillväxt kan ske.

  Centerpartiet lägger ordentligt med pengar för att människor ska kunna få bidrag att flytta dit där jobben finns. Vi utgår från att alla människor vill och kan jobba utifrån sina förutsättningar. Syftet med bidraget är alltså att det inte ska kosta att omlokalisera, utan det ska uppmuntras.

  Det måste också få byggas på landsbygden. Fyra mil från Åre centrum är det inte lönsamt att bygga. Inte ens kommunen kan bygga. Många både större och mindre åtgärder behövs. En utredning måste se över regelverken så att bostadsbyggande inte kommer i konflikt med EU:s statsstödsregler. Det finns problem med årsredovisningar liksom ett antal problem med hur kreditgarantierna används i dag.

  Om nu människor i glesbygder har en optimistisk framtidstro och inser att de inte kan vänta på att staten kommer tillbaka och allt blir som förr måste man självklart tänka att man ska göra det bättre framåt. Då måste man också rimligen få något tillbaka för att nya gruvor startas och att vindkraft byggs. Att få tillbaka en del av det värde som genereras lokalt är en mycket gammal centerfråga. Många verkar tro att vattenkraft liksom bara rinner förbi och inte skapar några större effekter eller olägenheter i naturen. Sådana personer har aldrig upplevt vad det innebär att bo vid en reglerad älv eller sjö.

  Herr talman! Lokal kommersiell service är också viktig för att landsbygder ska kunna fungera. Att folk kan och vill bo kvar och att man kan locka till sig nya invånare, företag och inte minst besökare kan tyckas vara en liten fråga, men många beskriver den som avgörande för livskraftiga samhällen utanför städerna. Då menar jag städer som Hudiksvall och Norrtälje.

  Centerpartiet ökar stödet men vill också utvärdera det för att butikerna och servicen ska finnas kvar. När jag i dag analyserar stödet ser jag att det är uppdelat på åtta olika poster och delas ut av flera olika myndigheter. Vissa delas ut av Tillväxtverket och andra av regionerna eller länsstyrelserna. Detta måste ses över för att säkerställa att medel verkligen kommer till företagen och inte fastnar i mängder av administrativa led.

  Även regelverken för de regionala företagsstöden och transportbidraget skulle behöva ses över för att bli bättre anpassade för mindre företag. Det borde också finnas en samlad förvaltning av strukturfonderna på en enda myndighet så att det blir enklare för alla inblandade parter.

  Vi har även regelkrångel som i sig gör det svårt att driva verksamheter under korta säsonger. Detta är inte alls anpassat för mindre samhällen. Ska man servera öl krävs det ett kök som kan göra varm mat. Sallader och smörgåsar är fortfarande inte att betrakta som mat. För en bar som har en lång säsong är det dålig ekonomi att bygga ett varmkök, men för en ort med några månaders säsong blir det omöjligt. Med dessa krav blir det också svårare att driva en krog på mindre orter året runt. Även om man har ett kök för att laga varm mat finns det antagligen inte ekonomi att ha en kock där varje kväll. För att människor ska må bra vore det väl bättre om de drack tillsammans än att de sitter i var sin stuga och gör det.

  Och så har vi då avstånden. För att ta sig till fantastiska upplevelser, men inte minst för att kunna resa till och från jobb, släktingar och vänner, behövs transporter. Centerpartiet har under hela mandatperioden krävt och lagt fram förslag om en kriskommission för infrastruktur. Centerpartiet har också varit tydligt med att vid övergången från överskottsmål till balansmål i statsfinanserna måste medel reserveras för att rusta upp transportinfrastrukturen.

  I denna budget lägger vi en infrastrukturmiljard för akuta insatser, inklusive räddning av nattåg, mobiltäckning på vägar och tåg och en garanti för snabbt åtgärdande av potthål på allmänna och enskilda vägar. Regionala flygplatser i kris räddas kvar med ett särskilt stöd.

  Herr talman! Jag väljer att se att glaset är halvfullt. Tre av fyra anser att de själva har ett ansvar för att utveckla den plats där de bor. Tre av fyra känner framtidstro där de bor. Tre av fyra tycker att man inte ska vänta på staten utan ta tag i sina egna problem. Med en politik för tillväxt i hela landet finns mycket goda förutsättningar för att hela Sverige ska stå starkt.

  Jag önskar kollegorna och kansliet i näringsutskottet samt talmanspresidiet och medarbetarna en god jul.

  2024-12-17 18:12:56

  

  Elisabeth Thand Ringqvist

• Herr talman! Det är ingen strukturell skillnad mellan utveckling på olika ställen i landet. Rimliga elpriser, tillgång till fungerande infrastruktur och utbildningar som möter näringslivets behov är den typ av förutsättningar som företagare behöver, oavsett om de är verksamma i Stockholm eller i Sjöbo.

  Det som kan lyftas fram som speciellt med just regional utveckling är att besöksnäringen i många fall utgör en betydande del av den lokala ekonomin. Det är därför på detta område jag kommer att uppehålla mig i mitt anförande. Sverige är ett attraktivt land att besöka. Vi har natur- och kulturmiljöer som många vill resa till. Att vi fortsätter att vårda och ta hand om vårt kulturarv, som ju inte bara befinner sig i Stockholm, är viktigt av många anledningar. Besökspotentialen är en av dem.

  Herr talman! På samma sätt som vi behöver ta hand om vårt kulturarv behöver vi också ta hand om vår helt unika natur i Sverige. Från Liberalernas håll anser vi att en stärkt äganderätt är en förutsättning för ett bra omhändertagande av naturen. Därför tycker vi också att äganderätten bör stärkas.

  I fjol drog stormen Babet in över landet. Det fick stora konsekvenser längs främst våra södra kuststräckor, där fastighetsägare i orter som Beddingestrand och Smygehamn fick se sina hus åka ut i havet. Det pekar på behovet av ett aktivt kustskydd. Jag tror att vi har mycket att lära av hur länder som Danmark och Holland har jobbat med exempelvis strandfodring för att skydda sin natur och sina värdefulla kuststräckor både som rekreation och besöksmål och för dem som bor där. Jag ser fram emot det utredningsunderlag som kommer till våren.

  Besöksnäringen har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som är starkt kopplade till bygden. Dessa företag måste ges förutsättningar att driva och utveckla sitt företagande på just de platser där de verkar. Det går att hitta många positiva exempel. Jag har tidigare lyft fram den utveckling som skett i Halland, där hotell och restauranger gjort regionen till en gastronomisk destination. Det kommer ett inflöde av besökare inte bara från Sverige utan även över landsgränserna långt bortifrån.

  Hemma i Skåne har vi sett en liknande utveckling, i mycket driven av den svaga kronan, som har lett till ökad turism från främst Danmark men även Tyskland. Vi är av tradition livsmedelsproducerande och har lyckats väl med att ta steget till att också skapa en turistdestination med fokus på mat och dryck. Här finns en enorm potential, men här finns också väldigt mycket mer att göra från lagstiftningens håll. Det handlar om hur vi ser på mat och dryck och på dem som vill driva sina företag inom de här områdena.

  Jag tar upp detta för att det visar att det lagförslag som regeringen nu lagt fram om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är enormt viktigt för många enskilda företagare i landet. Vi har debatterat frågan om gårdsförsäljning under lång tid. Den har utretts tre gånger, tror jag, med olika resultat. Nu finns ett förslag på plats. I mina ögon är det här en efterlängtad frihetsreform som öppnar för en växande bransch att fortsätta utveckla sig. Företagare som med hantverkskunnande drivit sin näring framåt men haft begränsade möjligheter att sälja sin produkt ska nu kunna göra just detta. Det som borde vara självklart, att kunder som besöker en vingård eller ett mikrobryggeri ska kunna köpa med sig en flaska hem, ska nu kunna ske även i Sverige. Jag tror att det kommer att göra att svensk besöksnäring, svenskt hantverkskunnande och svensk tradition får möjlighet att utvecklas.

  Detta i kombination med den i budgetpropositionen för 2025 aviserade sänkningen av alkoholskatten på öl tillverkad av mikrobryggerier tror jag kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat- och dryckesregion. Från Liberalernas håll vill vi gå längre och även tillåta att vin och öl säljs i licensbutiker. Jag tror att det skulle ge stora möjligheter för den svenska dryckesproduktionen, samtidigt som vi fortsätter att ha en trygg och ansvarsfull försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige.

  Herr talman! Slutligen vill jag göra ett tillägg till kollegan Eric Palmqvists tidigare inlägg. Aimpoint med sin spjutspetsteknik och sin fantastiskt framgångsrika entreprenörsresa finns inte bara i Gällivare; företaget har, som ledamoten själv, sitt ursprung i Malmö, där även huvudkontoret ligger. Å min valkrets vägnar vill jag gärna poängtera detta.

  Herr talman! Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag gällande utgiftsområde 19 Regional utveckling.

  (Applåder)

  2024-12-17 18:21:12

  

  Louise Eklund

• Herr talman! Sverige är onekligen ett väldigt långt land. Det är något som jag blivit varse, eftersom jag är född och uppvuxen väldigt nära den sydligaste spetsen men har bott de senaste två och ett halvt decennierna i Umeå i den nordliga delen av Sverige.

  Vi diskuterar som sagt utgiftsområdet regional utveckling. Vi i Miljöpartiet kommer att avstå vid beslutet i den här frågan, då vi har lagt fram en annan budget som sammantaget skulle kunna gynna hela Sverige väl. Jag tänkte gå in lite på det, för det är svårt att bara prata om regional utveckling utan att se till helheten.

  Jag vill ge en liten bild av det län som jag kommer från och de andra av de nordligaste länen. De fyra nordligaste länen står för 50 procent av Sveriges yta, och 8 ½ procent av Sveriges befolkning bor där. Men om man plockar bort de stora tätorterna och bara tittar på alla kommuner under 15 000 invånare är det ungefär 32 procent av Sveriges yta och 1 ½ procent av Sveriges befolkning. Det är en yta som är större än Englands.

  Det sorgliga är att det har varit en väldigt negativ utveckling under en väldigt lång tid. Befolkningen har nära nog halverats. Nu är det bara cirka 150 000 invånare där. Det är en åldrande befolkning. Över hälften är 50-plus. Det är mycket lägre inkomstnivåer än i landet som helhet. Medianinkomsten ligger på 22 700 kronor. Kommunalskatten ligger också mycket högre än i övriga riket. På grund av den regionala utvecklingen och i synnerhet den utsatta situation som dessa väldigt glesbefolkade kommuner i norra Sverige har är de tvungna att ha ett högre skattetryck för att kunna finansiera och upprätthålla det som är lagstadgat.

  Vi skulle behöva en regionalpolitik som skapar bättre förhållanden och förutsättningar i hela landet. Där går saker hand i hand med varandra. Vi behöver till exempel göra satsningar på välfärden för att kunna säkra vård och allt det som man behöver för att kunna ha bra livsförutsättningar i våra kommuner och regioner.

  Vi i Miljöpartiet har lagt fram en budget där vi pekar på de satsningar vi vill göra för en hållbar landsbygd. Vi satsar till exempel mer än regeringen just på välfärden.

  Jag vill också säga att det är kommuner som egentligen inte är fattiga. Om vi ser till vad vi får ut från dessa kommuner i form av energi, naturresurser och annat borde de vara rika. Utmaningen är att det är väldigt sällsynt att de pengarna kommer dessa kommuner till dels.

  Än en gång kan vi se till Miljöpartiets politik. Vi kan till exempel ta vårt förslag om intäkter från vind och vatten. Då skulle dessa kommuner få de pengar som de behöver för att upprätthålla sin välfärd.

  När det gäller själva budgetförslaget om regional utveckling avvisar vi besparingen på 100 miljoner kronor som är föreslagen. Vi anser att allt stöd behövs för att säkerställa nära tillgång till kommersiell service och samhällsservice.

  Detta är som sagt bara en del i den regionala utvecklingspotten. Regional politik skulle verkligen behöva ses i ett vidare perspektiv.

  Vi i Miljöpartiet har en politik där vi för en regionalpolitik som får hela Sverige att hålla ihop snarare än regeringens kolonialpolitik.

  Jag vill avslutningsvis nämna att just när det gäller klimatomställningen som behöver göras ska man komma ihåg att många av dessa kommuner med väldigt stora ytor också är de som mest sårbara för klimatkrisens konsekvenser.

  De behöver få ett starkt stöd när det gäller till exempel klimatanpassning för skogsbruk och jordbruk. De behöver få förutsättningar för att kunna bidra i klimatomställningen.

  Jag ska inte dra iväg i debatten. Mycket skulle kunna sägas. Vi behöver i varje fall en ny regionalpolitik för Sverige 2026.

  2024-12-17 18:26:34

  

  Nils Seye Larsen

• Herr talman! Det är trevligt att se att det behövs en rullstolsburen kollega i utskottet för att se att det finns utvecklingspotential i kammaren för dem som har den typen av hinder. Välkommen till utskottet, förresten, och vårt första replikskifte, sannolikt inte det sista!

  Ledamoten Nils Seye Larsen kommer ändå vara svaret skyldig anser jag. Det gäller den budgetpost som Socialdemokraterna hade i sin budget. Det var 2 ½ miljard man ville ha för kompensatoriska åtgärder för höga drivmedelspriser som vi tidigare debatterade här. Det skulle innebära att hela utgiftsområdets budget skulle dubbleras.

  Jag utgår någonstans ifrån, och det är kanske dumt att göra det, att om Socialdemokraterna gör bedömningen att boende på Sveriges landsbygd kommer att behöva 2 ½ miljard i kompensatoriska åtgärder för höjda drivmedelspriser så kommer man att höja de drivmedelspriserna tillsammans med ert parti. Ni kommer att vara starkt drivande bakom det. Det är en utgångspunkt jag har.

  Med den inställning som Miljöpartiet normalt sett har när det gäller privatbilism undrar jag: Är det en sådan satsning som ert parti skulle ställa sig bakom för att kompensera boende på landsbygden för deras behov av bilen? Eller är ni kallsinnigt inställda till den typen av kompensatoriska åtgärder?

  2024-12-17 18:32:40

  

  Eric Palmqvist

• Herr talman! Jag vill tacka Eric Palmqvist för det vänliga mottagandet i näringsutskottet.

  Jag tror definitivt att vi kommer att kunna prata ihop oss med Socialdemokraterna till 2026. Vi gör dock en lite annan bedömning i vad vi tror skulle vara den bästa lösningen just för att kunna hjälpa personer ute på landsbygden som är beroende av bilen.

  Det är en utmaning att den politik som nu förs av regeringen och Sverigedemokraterna gör oss än mer beroende av import av fossila bränslen från diktaturer i volatila regioner.

  Kanske för robustheten, men också för klimatomställningen, vill vi kunna erbjuda möjligheter. Vi har en satsning på 2 ½ miljard just riktad till människor som bor på landsbygden. Där ska de kunna få 2 500 kronor i månaden för leasing av en elbil.

  Det är en mycket bättre riktad åtgärd som riktar sig just mot personer ute på landsbygden som har lite lägre inkomster för att kompensera för den klimatomställning som behöver göras.

  Jag kan konstatera att vi ser väldigt olika på det. Jag kan ibland tycka att det är lite synd att regionalpolitik förminskas till att bara handla om drivmedelskostnader.

  Det behövs ett samlat paket där vi också presenterar satsningar på infrastruktur och kollektivtrafiken som gör det möjligt att kunna bygga ut de förutsättningarna på landsbygden.

  Vi sitter i dag i en situation i Västerbotten där man ständigt skär ned. Med de minskade anslagen från regeringen blir det nu ännu svårare för regionen att kunna upprätthålla kollektivtrafiken. Dessutom är det en av de regioner som dras med stora underskott i en väldigt utmanande kontext. Allt hänger ihop.

  2024-12-17 18:34:35

  

  Nils Seye Larsen

• Herr talman! Om ledamoten hade lyssnat tidigare på mitt anförande nämnde jag just hur viktig infrastrukturen är. Restid och resekostnader hänger givetvis ihop.

  Om ni tagit del av våra kommittémotioner på området vet ni att vi också driver frågan om att en del av produktionsvärdena ska stanna kvar på produktionsorterna. Där har vi i varje fall någonting gemensamt.

  Vi delar synen att det skulle vara gynnsamt för många av de fattiga kommunerna i Norrlands inland som skulle få en helt annan återbäring.

  Låt oss ändå gå tillbaka till drivmedelspriserna. Ledamoten talar om de diktaturer som vi i dag köper drivmedel från. Jag delar uppfattningen att det är ett problem.

  När det handlar om att framställa batterier till elbilar kokar man olja för att göra grafit för batterier. Många av de mineralerna är i dag kontrollerade av Kina och skurkstater i Afrika och så vidare.

  Även om vi skulle öka vår produktion täcker vi inte behovet om allting skulle elektrifieras. Vi skulle ändå sitta i knät på många. Vi skulle välja mellan pest och kolera när det gäller beroendet av olika skurknationer i världen.

  Jag kan ändå inte låta blir att oroas över att man tycker att det behövs 2,6 miljarder för att kompensera boende på landsbygden för ökade drivmedelskostnader. Det är 2,6 miljarder bara för dem på landsbygden. Hur mycket kommer man då att pungslå det svenska skattekollektivet med totalt sett?

  Traditionen bland Socialdemokraterna är inte att man fullt ut kompenserar för de skadeverkningar man gör, utan man ger lite pliktskyldigt brödsmulor tillbaka.

  Jag är rädd för det som Socialdemokraterna är beredda att åstadkomma med drivmedelspriserna tillsammans med ert parti.

  2024-12-17 18:36:29

  

  Eric Palmqvist

• Herr talman! Det gläder mig att Sverigedemokraterna också inser att det kanske inte är dumt att kommuner och regioner får ta del av de intäkter som man kan få från till exempel vind- och vattenkraft, som är viktigt för att vi ska kunna få el i närtid i vår omställning.

  Nu ska jag inte gå in i en lång debatt om just batteritillverkning och annat. Men det är trots allt så i Sverige att livscykeln över tid leder till en mycket lägre klimatpåverkan. Vi är långt efter i Europa när det till exempel gäller tillverkning av batterier. Det skulle behövas.

  Men det behövs mer än det för att kunna ställa om vårt samhälle. Det är därför jag tror på satsningarna på utbyggnad av kollektivtrafiken. När man haft det i Tyskland har vi sett att det lett till en väldigt stor utveckling. Bussarna som går ute på landsbygden men också annan typ av infrastruktur är viktigt för att kunna skapa en levande landsbygd. Vi vet aldrig när något plötsligt händer, det blir krig i Mellanöstern och bensin- och dieselpriset skjuter i höjden. Då är det landsbygden som drabbas.

  Det jag tror är det gemensamma med Socialdemokraternas och vårt förslag är att vi anser att den kraftiga skattesänkning som regeringen har fått igenom på drivmedel och reduktionsplikt är något som har gynnat storstadsbor och rika människor väldigt mycket, även dem som är helt beroende av bilen.

  Vi tycker inte att det är mer än rätt att personer som bor i storstäder och som har möjligheten att göra hållbara val ska göra det. De som är beroende av bilen måste få förutsättningar att fortsätta att kunna leva, verka och färdas - men då på ett hållbart sätt. Det är därför vi föreslår de här satsningarna.

  Överläggningen var härmed avslutad.

  (Beslut skulle fattas den 18 december.)

  2024-12-17 18:38:37

  

  Nils Seye Larsen